Transcript Sverigeduvan - pdf.mediahandler.se, new

SVENSK
nUMMer 2 2013 ❚
ÅrgÅng 5
Sverigeduvan
Inkörsport I
sportIngskyttet
FYStrÄningen
sÄtts på prov
aLLa vÄLkomna
I vÄXjö
utvecklas Med Mål ocH detaljer
GJÄDJEN I SKYTTET
Gunnar ElfvinG
skyttEtjänst aB
startat av skyttar – för skyttar
i samarBEtE mEd skyttErörElsEn är vi
GEnEralaGEnt för EdElmanns kvalitEtstavlor
fraktfria lEvEransEr
till alla skytteföreningar vid order över
3.000 kronor inkl moms, dessutom
erhålls 10% rabatt på måltavlor och
fältskyttEfiGurEr!
kontakta Gunnar för bra pris på
anschützGEvär!
skyttEklädEr, skor och tillBEhör från
fisanti till myckEt förmånliGa prisEr!
skyttejacka
1.300 kronor
skytteskor
990 kronor
Magasin kal 22
190 kronor
köp 5 och få en gratis
kulor för luftvapEn
hittar du hos oss!
canaxa har Gått i pEnsion! från och med maj 2012 har GEsaB
övertagit försäljningen av de artiklar som Canaxa tidigare salufört.
Gå gärna in på vår hemsida i lugn och ro, där hittar
du det mesta för skytte! www.skyttetjanst.se
tel 0176-20 82 80 ❚ E-mail [email protected] ❚ fax 0176-20 82 81
S ENSK
SV
från redaktionen
glad sommar önskar
svensk skyttesport!
nu är sommaren här och med det väntar förhoppningsvis sköna ledigheter och
mycket roligt skytte för er alla. för stunden i hängmattan kommer här också ett
nummer av svensk skyttesport, fullmatad med läsning.
denna tIdnIng Handlar till exempel en del om sporting och vi börjar med tävlingen sverigeduvan. sverigeduvan är en rekryteringstävling som ska få nya skyttar att hitta till tävlandet och vi åkte till Östhammar för att
ta en närmare titt på tävlingsformen. följ med oss dit på sidan 14. Mer sporting – therese karlsson tänker bli bäst
i världen och det jobbar hon på hon ute i roslagen där hon skjuter som enda tjej. hur det är läser du på sidan 48.
Det har också hållits ett fitasc sporting-eM i vår som slutade med några svenska lagmedaljer och ett veteranguld!
Läs om detta på sidan 8.
Många Är de föreningar som ibland ställs utan lokal. Detta hände tingsryds skytteförening för några år
sedan och de var bara en hårsmån från att behöva göra verksamheten vilande. Lokalfrågan löste sig i sista stund,
och nu har de inte bara skytteverksamhet utan driver även en ungdomsgård. hur det kommer sig, och vad det ger
föreningen, kan du läsa på sidan 50.
på sIdan 10 håller vi oss kvar i kronobergs län, men i växjö pistolklubb. Det här är en förening där det är en
självklarhet att alla är välkomna, oavsett om man har en annan bakgrund än svensk, precis som styrdokumentet
skyttesporten vill säger. här träffar vi bland annat skyttefamiljen Alkashaf som fått en gemensam hobby i skyttet.
att trÄna kan man göra på olika sätt. gör man det på rutinerade fri- och luftpistolgrenledaren Matti kirilovs
sätt så sätter man upp specifika mål, och man tränar på detaljer. på sidan 40 delar han med sig av sina tankar om
hur du blir bättre och når resultat. en som följt kirilovs råd och också utvecklats är pontus olsson. vi får ta del av
en normal träningsvecka för pontus, och den hittas på sidan 42.
I fjol, 100 år efter os 1912 i stockholm, fick vi i varje nummer veta mer
om några av de svenska olympiska hjältarna i historien. Men fler minnesvärda
olympier förtjänar att uppmärksammas, och i detta nummer är det tvillingarna
Carlbergs tur.
en ung ledares tankar om ungt ledarskap, om det glädjerika i
6,5-skytte, information från viktiga årsmöten, om hBtQ-frågor i idrotten
och en intervju med en australiensisk os-skytt är lite av det övriga som
det ni hittar att läsa om ni bläddrar vidare.
så vÄlkoMna tIll denna sommartidning av svensk skyttesport. vi önskar er trevlig läsning och en fantastisk skyttesommar!
josefIn Warg
redaktör svensk skyttesport
kommunikatör svenska skyttesportförbundet
SVENSK
■ GRAFISK FORM
Lena Hägglund, Ågrenshuset Produktion
■ ANNONSER, ÅGRENSHUSET PRODUKTION
Leif Dylicki, tel 0660-29 99 58
[email protected]
& DISTRIBUTION
Ågrenshuset Produktion, Bjästa, Flygelvägen 3, 893 80 Bjästa
■ TRYCK
■ MATERIALINLÄMNING
■ POSTADRESS
IDROTTENS HUS, 114 73 Stockholm
■ BESÖKSADRESS
IDROTTENS HUS, Fiskartorpsvägen 15A, Stockholm
tel 08-699 63 70 www.skyttesport.se
■ ANSVARIG UTGIVARE
Mikael Jansson, [email protected]
■ REDAKTÖR
Josefin Warg, tel 08-699 63 73, [email protected]
Material skickas till [email protected] eller via post till
SVENSKA SKYTTESPORTFÖRBUNDET
att: Josefin Warg, Idrottens Hus, 114 73 Stockholm
■ OMSLAGSFOTO Patrik Skoog, Östhammars JSK, skjuter ett
välriktat skott på en deltävling av Sverigeduvan.
Foto Josefin Warg
■ WEBBTIDNING
www.svensk-skyttesport.se
Svensk Skyttesport förbehåller sig rätten att i artiklar göra redaktionellt
motiverade ändringar, urval och förkortningar. För obeställt material ansvaras ej. Eventuella
fotografier tagna framifrån, med mynningen riktad mot fotografen, är arrangerade med oladdade vapen. Fotografering sker under strikta säkerhetsförhållanden.
InneHåll
Från redaktionen 3
Ledare 4
I korthet 5
Conny vann veteranernas guld på fitasc-EM 8
Mångfald i Växjö Pistolklubb 10
Sverigeduvan inkörsport i sportingen 14
Glädje inom idrotten 18
Något visst med 6,5-skyttet 22
Mötesnytt från förbundsmötet 24
Nytt från Riksidrottsmötet 2013 26
Försvarsinfo: från Försvarsmakten till SvSF 28
En svängom med Håkan Dahlby 30
På besök hos välkomnande Gullabo Skf 32
Historisk återblick – bröderna Carlberg 34
Mini-intervju: Dane Sampson 36
Josefine Karlsson pryder SvD-medaljen 38
Pistolträning med bestämda mål
och detaljfokus 40
En vecka med – Pontus Olsson 42
Från lerduvesektionen 43
Fysträning sätts på prov 44
Jag och min fysträning 46
Fysträning får mer fokus 47
Sporting-Therese satsar som
enda tjej i sin förening 48
Ungdomsgård och skyttehall i
kombination i Konga 50
Rikspropagandan 54
Hbtq och idrott 55
In Memoriam Per-Anders Lasson 56
Korsordet 57
Vi 5 58
Nästa nummer 59
nr 1 2013 svensk skyttesport
3
TaCk MINa VÄNNER!
tack mina vänner för förnyat förtroende att leda förbundet ytterligare ett år. Årets
årsmöte är avklarat och vi ser framtiden för skyttesporten positivt. Alla delar i vår
organisation har ställt upp på våra idéer och åtgärder.
ledare
vIkten av att alla använder IdrottOnline är ett
exempel. Våra distrikt har med hög ambition och
vilja pratat med många föreningar och förklarat varför och hur detta går till. Varför är IdrottOnline så
viktigt då? Jo, detta är det verktyg som Riksidrottsförbundet (RF) använder för att beräkna sina anslag
och medel till oss. Finns vi inte där så finns vi inte
för RF heller.
vad Är då resultatet av att vi använder IdrottOn-
line? Vi har 1 184 föreningar registrerade och av
cirka 80 000 medlemmar så finns 63 200 i systemet.
Vi har registrerat nästan 30 000 sammankomster i
LOK-stödssystemet där våra ungdomar är huvudpersoner.
detta skapar resurser för oss. Resurser i
form av pengar, liksom resurser i sex röster på riksidrottsmötet vilket skapar stor påverkansmöjlighet
som exempel. Det skapar också förutsättningar för
att bedriva vår verksamhet i våra skytteföreningar
och det ger oss argument att fortsätta på den linje
vi har påbörjat. Förbundet har gått bättre än budgeterat under 2012. Det gör att vi kan ha en stark
central organisation för sport, politik och för distrikt
och föreningar.
att skapa en skyttesport i
världsklass är förbundets utbildningssatsning. Ta
chansen nu och utbilda er själva, era kamrater, föräldrar och skyttar. Detta skapar engagemang och
aktivitet. Ledare och skyttar känner sig synliggjorda
nÄsta steg för
4
❘
svensk skyttesport
❘
nr 2 2013
och kompetenta, vilket resulterar i kvalitet i verksamheten. En verksamhet som vi brinner för och är
en del av vårt liv och leverne.
jag vIll dÄrför ännu en gång tacka alla som
deltagit under året i vår kamp att höja vårt skyttesportförbund till en högre nivå. Ett förbund att
vara stolt över att tillhöra. Ett förbund där det är
naturligt att vilja spendera en stor del av sin fritid.
Jag ser därför fram emot fortsättningen av 2013 och
hela år 2014. Vi ska tillsammans göra detta till ett
skytteår att minnas och vara stolta över.
på årets rIksIdrottsMöte så togs en hel
del bra beslut för vår verksamhet. Det kan nämnas
att LOK-stödet ändrades från att gälla för de aktiva
mellan 7-20 år till dem mellan 7-25 år. Det är bra då
vår verksamhet genomsyras av alla ålderskategorier.
På sidan 26 finns en artikel om RIM där ni kan läsa
mer om vad som behandlades på mötet.
Er alla en underbart härlig skyttesommar och tack än en gång för att ni vill vara
med och forma svensk skyttesport i världsklass. En
skyttesport där alla är lika viktiga. Ledare, tränare,
skyttar, klubbmedlemmen, elit, distrikt, sektioner,
kansli och förbundet.
jag vIll önska
en skyttesport I världsklass är för mig en
skyttesport som engagerar och inkluderar alla i
verksamheten.
jimmy Persson, ordförande svsf, tel 070-319 59 21
i korthet
häR äR SommaRenS
sommarens
inteRnationella
höJdpunKteR
sM
Under 2012 gjordes över 4000 starter i SM-tävlingarna inom Svenska Skyttesportförbundet. En
bra siffra, men vad sägs om att höja den? Många SM väntar i sommar och vi hoppas att du tar
chansen att delta i just dina grenars svenska mästerskap! Och skjuter du inte själv – gör gärna
ett besök på tävlingarna. Här ser ni en sammanställning av sommarens SM:
SM NORDISK TRAP dam/jun/veteran
SM VILTMÅL 50m/80m/kulkombination
SM 50 M SPORT/NATIONELLT
SM 300 m
SM Enkel jägarkombination och jaktkombination
SM VETERANER SPORTSKYTTE luftgevär/korthåll
SM NORDISK TRAP
SM FITASC SPORTING
SM OLYMPISK SKEET
RM FIELD TARGET
SM OLYMPISK TRAP
SM AK4
SM VETERAN OLYMPISK SKEET
SM PISTOL och VETERAN-SM
SM KPIST
SM ENGELSK SPORTING
SM/SMV NATIONELL SKEET
LAG-SM NORDISK TRAP
JSM 50 m och 300 m (nationellt och sport)
6–7 juli
11–14 juli
13–19 juli
17–18 juli
19–21 juli
26–27 juli
27–28 juli
10–11 augusti
10–11 augusti
10–11 augusti
17–18 augusti
17–18 augusti
27–28 augusti
22–25 augusti
23–25 augusti
24–25 augusti
24–25 augusti
28 augusti
29 augusti–1 september
Karlstad
Västerås
Eskilstuna
Eskilstuna
Åmål
Sala
Östhammar
Kalmar
Torsby
Laxå
Uddeholm
Halmstad
Gislaved
Uppsala
Östergötland
Nyköping
Katrineholm
Frillesås
Västerås
Med reservation för ändringar. Inbjudningar hittar ni i SvSF:s tävlingskalender via
www.skyttesport.se
Ett antal större internationella höjdpunkter hittar vi i sommar. I början av
juli går en världscup, årets sista, för
alla grenar i spanska Granada. Senare i juli går två EM för ISSF:s grenar av stapeln. Det börjar den 23 juli
med EM för gevär och pistol på 25,
50 och 300 meter. Den tävlingen går
i Osijek, Kroatien. Veckan efter, den
28 juli, startar EM för lerduva och
viltmål i tyska Suhl. I mitten av september väntar lerduve-VM i Peru. Hur
det går för våra svenska skyttar kan
ni läsa på www.skyttesport.se. VM
i fitasc sporting går i Spanien i mitten på juli och VM i engelsk sporting
går i Kanada i början på augusti. På
svensk hemmaplan avgörs NM i nationellt skytte 6,5 mm i Varberg den
6-7 september.
brEv om
UtEsLUtning
FICK FART PÅ
FÖRENINGAR
I maj fick uppemot 200 föreningar
inom SvSF ett brev om uteslutning
ur förbundet. Detta för att de, trots
idoga påminnelser, inte betalat årsavgift, inte årsrapporterat eller inte
lagt in organisationsnummer i IdrottOnline. Saker som man måste göra
för att få vara medlem i förbundet.
Glädjande nog visade det sig att
många av dessa föreningar ville fortsätta att vara medlemmar i förbundet och de såg därför till att åtgärda
det nödvändiga hos just dem. Förhoppningsvis kan detta få positiva
följder även i framtiden, då vi hoppas att alla föreningar gör det de är
ålagda i tid. Det skulle bland annat
innebära att tid i stället kan läggas
på utvecklande saker för skyttet. Ett
tack skickar vi till alla er som tidigare
uppfyllt medlemskraven, och även ni
som nu tagit tag i saken!
nr 2 2013
❘
svensk skyttesport
❘
5
i korthet
Jacobsson
ny elitidrottsutvecklare på SOK
Paralympicskungen Jonas Jacobsson har fått ett nytt jobb på
Sveriges Olympiska Kommitté som elitidrottsutvecklare. I sin
tjänst, som är på 60 %, ska han till exempel vara ett stöd till
elitidrottare med bland annat planering, genomförande
av tävlingar och som ett mentorstöd.
– Jag har ju skjutit internationellt i över 30 år, så lite erfarenhet av större tävlingar har jag ju. Många skyttar behöver ett bollplank
att diskutera saker med. Man har ofta svaren själv, men det är bra
att diskutera för att komma fram till det. Och det kan vara skönt
att bolla med någon som vet vad det handlar om och som varit
på en hög nivå, säger han.
Till stor del kommer han att arbeta med just
skyttarna inom SOK.
Lyckat korthållsläger i Värmland
En söndag i maj höll ungdomssektionen i Värmland ett korthållsläger
med fokus på mängdträning. 24
ungdomar deltog, både de som
skjutit bara 2-3 gånger med stöd
tidigare och mer erfarna skyttar
upp till ställningsklasserna. Instruktörerna Linda Strand och Jan-Erik
Fäldt hjälpte till med saker såsom
ställningar och rem-skytte, och även
lite teori gavs. Också övningar och
en liten tävling hölls där skyttar i par,
oavsett erfarenhet, sköt tillsammans.
Alltsammans resulterade i ett lyckat
läger där det var trötta men nöjda
skyttar som åkte hem efter dagen,
vilket står att läsa på Värmlands
Skyttesportförbunds hemsida.
– Det är så roligt att kunna ha en
träningsdag där kuddskyttar delar
skjutbana med ställningsskyttar.
Man ska inte underskatta ”idoldyrkan”. När jag själv var ny på skjutbanan såg jag upp till de duktiga,
äldre skyttarna och ville själv en dag
nå dit. Att genomföra skyttelekar där
man delar in skyttar i lag ger möjlighet för dem att lära känna varandra.
Det går att hitta enkla sätt att skapa
teamkänsla, skriver instruktören
Linda Strand.
6
❘
svensk skyttesport
❘
nr 2 2013
Regionala
skytteanläggningar?
Anläggningsbristen i Stockholm är känd och med en
befolkningsökning på 40 000
nya invånare per år minskar
den inte i framtiden. Därför
tog Stockholms Idrottsförbund initiativet till en unik
forskningsrapport. Den visar
bland annat att det finns
ett behov av ökat regionalt
samarbete för att få fram nya
regionala skytteanläggningar.
– Det är viktigt att arbeta
på lång sikt men vi måste
även jobba på kort sikt och
hitta metoder för effektivare
utnyttjande av idrottsytor,
säger Peter Larsson, ordförande i Stockholms Idrottsförbund.
Ludvig Nilsson.
Anton Jönsson.
Skyttesportens Vänners ungdomsstipendum som årligen delas ut till två
förtjänta juniorer gick i år till lerduveskytten Anton Jönsson och pistolskytten
Carl Sandberg. Stipendium ur Steve Gunnarssons 50-årsfond tilldelas, på
samma premisser som ovan, gevärsskytten Marcus Madsen och viltmålsskytten Ludvig Nilsson. Varje stipendiat tilldelas 3 000 kronor och ett diplom.
Arbetet med förbundets Utbildningsstrategi 2017 går vidare. En
form för utbildningen har börjat ta
fram, och det mesta talar för att
utbildningen kommer att ske i block
fördelat på grenar och på olika
nivåer. Kansliets utbildningsansvariga Michael Normann och Cecilia
Augustsson Edstam har under våren
rest runt till de olika distriktsförbundet och presenterat strategin, och
i början av juni hade 13 av de 20
distrikten fått besök. I höst kommer
de första utbildningarna för ledare
på föreningsnivå att ske som ett
pilotprojekt i Skåne. Den 30 juni
kommer utbildningsgruppen att
bestämma datum för vår och höst
2014 som ska vara vigda för utbildning i respektive distrikt. Dessa
datum kommer att utannonseras
efter sommaren. Utbildningsprojektet 2017 syftar till att få utbildade
ledare på alla nivåer inom Svenska
Skyttesportförbundet, från föreningsnivå till riksnivå, och alla positiva
följdeffekter detta kan få. I strategin
ingår också domarutbildning och
skyttekortsutbildning. Här ovan ser
ni strategins nya logotyp, så ser ni
denna vet ni att det har med Utbildningsstrategi 2017 att göra!
önskar
svenska skyttesportförbundet
nr 2 2013
❘
svensk skyttesport
❘
7
tävling
Den sista helgen i maj avgjordes fitasc sporting-EM i Tjeckien och våra
svenska sportingskyttar presterade på topp. Medaljer och fina placeringar
kom på löpande band. Inte mindre än fyra medaljer hamnade i den svenska
truppen varav en i ädlaste valör genom veteranen Conny Petters.
Medaljregn
vid EM i
fitasc sporting
text josefin warg foto Derek Martin och Sven-Olof Eriksson
med halvdåligt väder slog Conny Petters, till
vardags i Haninge Jaktskytteklubb,
till i veteranklassen. 153 startade i
klassen, däribland tidigare världsmästare, men efter fyra dagars skytte med
50 duvor per dag hade Petters träffat
181 duvor vilket var flest av dem alla.
– Jag tittade inte varje dag på resultaten, utan efter en dag tittade jag
på gårdagens resultat. Men jag visste
instinktivt att jag låg bra till och efter
dag tre visste jag att jag låg väldigt
bra till, säger Petters som hade en
nervös väntan innan det stod klart
den fjärde dagen.
– Förbundskaptenerna följde resultaten via telefon och var behjälpliga hela tiden. Till slut sa de att det
var det en skytt kvar och att han behövde skjuta 25 för att slå mig, och
det gjorde han inte. Men jag litade
inte på det och sa att det inte är klart
förrän de hänger medaljen runt halsen. På prispallen, först då, kändes
det klart, säger Petters.
I ett kyligt Tjeckien
Veteranklassegrande Conny
Petters.
8
❘
svensk skyttesport
❘
nr 2 2013
Conny hyllar banan som han säger
var ’sanslöst bra’, något som verkar
ha haft del i hans framgång.
– Man fick verkligen testa sina förmågor på varierade mål och avstånd.
Det är väldigt roligt att skjuta då, inspirerande. Svårt också i och för sig.
Men jag var aldrig nervös, och trots
kylan var det väldigt trevligt att gå
runt, jag hade roligt hela tiden. Man
vill hela tiden till nästa layout och se
vad de har där. Och jag hade väldigt
bra lag, ett trevligt lag med bra mix
av nationaliteter, och det är en jätteviktig bit för att det ska stämma.
”Overkligt”
Den fjärde dagen avslutade Conny
Petters med 47 träff, sin bästa runda,
och den regerande svenska och nordiska mästaren från Haninge blev därmed också europeisk veteranmästare.
– Det känns märkligt, overkligt
faktiskt. I sportingvärlden är det jävligt svårt rent utsagt att ta medaljer,
det är tajt och hård konkurrens, så
det är därför. Jag har hållit på så länge
så jag trodde inte att det var möjligt
att ta en sådan här medalj. Och det
var overkligt att stå på prispallen och
höra nationalsången för en gångs
skull. Engelsmännen är oerhört dominerande i sporting, så jag tror att
många svenskar uppskattade att få
höra den. Jag tror att de lät mest av
alla under prisutdelningen och sjöng
högst!
Conny hoppas att hans individuella medalj borgar för fler svenska
framgångar i framtiden.
– Jag hoppas att det gör att det underlättar för de yngre, att de ser att
man kan, att också de kan vinna. De
är så pass bra så de kan. Och även i
seniorklassen.
Juniormedalj till Carl
Redan i år blev det faktiskt en svensk
juniormedalj, denna gång i valören
brons. Den togs av junioren Carl
Andersson, hemmahörande i Vilske
Jaktskytteklubb. Han träffade 171 av
Damlaget tog silver. Från vänster
Anna Jarnald,
Amanda Martin
och Rebecka
Bergqvist.
Juniorlaget tog
silver. Från vänster
(till höger på pallen)
Carl Andersson, Jim
Forsberg och Jens
Hellström.
de 200 duvorna och var bara två efter
övriga medaljörer. Lagkompisarna
Jens Hellström och Jim Forsberg
träffade 160 respektive 161 duvor,
och tillsammans räckte det till ett
svenskt lagbrons för de tre.
Ännu en lagmedalj blev det till de
svenska damerna som hämtade hem
silvret. Amanda Martin (168), Anna
Jarnald (155) och Rebecka Bergqvist
(153) fick ihop 476 poäng totalt och
det räckte till att nå silvret. Detta på
samma poäng som segrande Frankrike. Fransyskorna vann dock då de var
bättre på en slumpvis utvald layout.
Rosersbergs Amanda Martin var med
sina 168 träffar bara en hårsmån från
att få bestiga pallen som individuell
medaljör. Hon var hela tiden med i
täten och slutade poängmässigt på en
delad tredjeplats, men fick nöja sig
med fjärdeplats efter särskjutning.
I den öppna klassen gjorde Tobias
Söderlund en fin prestation som sköt
183 träff och placerade sig på delad
15:e plats bland 835 startande. ■
nr 2 2013
❘
svensk skyttesport
❘
9
reportage
Mångfald I
Växjö Pistolklubb
text & foto josefin warg
gemenskap och jämlikhet är två av skyttesportens grundbultar. hos växjö pistolklubb är detta en självklarhet och
här ska alla behandlas lika, oavsett vem man är och varifrån man kommer. etnisk mångfald finns det gott om här.
elvaårIga MaryaM vIll inte
så gärna prata med mig som är på
besök. Nej, Maryam vill bara skjuta
med luftpistolen. För skjuta luftpistol
är roligt. Det tycker också storebror
Jasim och lillasyster Fatima. Och
pappa Salman. Många av banorna
inne i Växjö Pistolklubbs lokal nere
i källaren i stadens bad- och idrottshall är upptagna denna måndagkväll.
Familjen Alkashaf fyller fyra av dem.
– Pappa har hållit på med sport
Familjen
Alkashaf samlad – pappa
Salman och
barnen Fatima, Maryam
och Jasim.
10
❘
svensk skyttesport
❘
nr 2 2013
innan och nu ville han börja med något där han inte blir så trött. När jag
testade första gången kände jag att det
var en kul grej. Det var någon gång i
mars 2012, det var snö ute. Två gånger i veckan har jag träning nu, säger
16-årige Jasim.
– De började och jag frågade pappa
om jag fick komma och skjuta, och jag
gillade det. Det är roligt, man lära sig
att skjuta och så, säger 9-åriga Fatima.
Även syster Maryam testade på och
fastnade i sporten, och nu är Alkashafs
en skyttefamilj som så många andra i
Sverige. Men med den lilla skillnaden
att de inte är födda i landet. De har
nu bott här i Sverige i fem år, men
de kommer från Irak, huvudstaden
Bagdad närmare bestämt. Ett land
och en stad med ett oroligt årtionde
bakom sig.
– I Irak var det så mycket bråk, här
inget. Därför kom vi hit. Det blev
sämre och sämre innan vi flyttade hit.
Några terrorister frågade efter pappa,
som de ville döda. Vi flyttade till Syrien och sedan till Sverige. Pappa flyttade ett år före oss, säger Fatima.
Fatima var inte så stor när de bodde
i Bagdad, men hon minns ännu en
del.
– Det var ju krig och sådär där. Man
vågade ju inte gå ut alltid. Det var kul
inne i huset. Vi bodde i ett stort hus
med många släktingar med barn, säger hon.
Alisan Mahmutovic och Jasim, Fatima och Salman Alkashaf i gemensam skjutträning hos Växjö Pistolklubb.
Det är idrotten som är det viktiga för
Salman och Alisan. Men Alisan tror
att idrotten också kan bidra till att få
invandrade personer att komma in i
mer i samhället.
– Jag tror att föreningar gör sitt med
integration. Jag tror att det finns de
som har svårt att komma i kontakt
med svenskar, och då är det bra att
föreningar finns och gör sitt.
Dotter och far, Fatima och Salman Alkashaf.
– Vi kunde gå ut i trädgården. Spelade
lite fotboll. Här finns fler möjligheter,
säger Jasim.
Växjö är en mellanstor svensk stad
med strax över 60 000 boende. 19 %
av kommunens dryga 84 000 invånare har utländsk bakgrund, enligt
kommunens hemsida. Ur ett internationellt perspektiv är Växjö inte en
direkt stor stad, men visst finns ändå
möjligheter att här hålla sig sysselsatt
med olika aktiviteter för den som vill.
Alisan Mahmutovic är Växjöbo sedan
1993 då han lämnade sitt hem i nordvästra Bosnien och det pågående Balkankriget. För några år sedan hittade
han och ett gäng kompisar till Växjö
Pistolklubb.
– Det var lätt. En vän hittade hemsidan. Vi blev väl mottagna och fick
prova två gånger, och sedan bestämma
om vi ville bli medlemmar. De flesta
av oss, fyra-fem, blev medlemmar och
två är aktiva fortfarande. En har köpt
en egen pistol, berättar han.
Redan som 13-åring hemma i Bosnien började Alisan skjuta luftgevär,
vilket han tyckte var jätteroligt, bland
annat för att han såg hur han utvecklades. När möjligheten att få skjuta
luftpistol i Växjö kom ville han prova
det, och nu är skyttet en del av hans
liv igen.
– Det är kul grej och någonting som
jag sedan barndomen tyckt om. Det är
ett sätt att träffa andra. Jag kan gå dit,
träffa lite andra och skjuta lite. En kul
grej, det är vad det betyder för mig.
Och att jag förbättrar mig med tiden
och kan tävla lite mot andra, och driva
lite med de andra som skjuter sämre
än mig, säger han med ett skratt och
tillägger att han givetvis är den som
blir driven med av sina kompisar när
det är han själv som skjuter lite sämre.
Salman Alkashaf, som är här med
sina tre barn och skjuter, höll tidigare
på med friidrott och har bland annat
varit med i Paralympics. Han tycker
att skytte är roligt, och för honom är
idrott överhuvudtaget viktigt.
– Ja. Jag gillar att det är bättre för
hälsan och roligt att tävla med många
människor, säger han.
Är du en i gänget här i föreningen?
– Ja, det var inga problem. Har tagits
emot väldigt väl. Alla är så vänliga så.
Skojar och har roligt. Alla är lika, säger han.
Växjö Pistolklubb har drygt 200
medlemmar, av dem har några utländsk härkomst. Christer Claesson,
föreningens ordförande, berättar att
de inte haft någon medveten strategi
för att öka mångfalden i klubben, men
att de lyckats ändå.
– Det är tillfälligheter. Vi har inte
gjort någon särskild satsning på det,
men vi har inte heller gjort det svårare
för invandrade att komma till oss. Vi
har många utlandsfödda i Växjö och vi
ligger bra till med vår skjuthall i badhuset. De ser att vi finns och de som kommer in och vill prova på får det, och vill
de fortsätta så får de, säger Claesson.
Just att alla ska känna sig välkomna
och jämlika är av största vikt i föreningen.
– Vi har en policy att alla ska behandlas lika, det tror jag är det allra
viktigaste. Att vara likadan mot alla
och inte särbehandla åt något håll.
Det verkar vara en policy som föreningen lyckas med att följa. Både
Jasim och Fatima Alkashaf känner
sig i alla fall omhändertagna och väl
bemötta i klubben.
– De är snälla och hjälper till om
det är något med pistolerna, säger
Fatima.
– De är glada och hjälpsamma, säger Jasim.
Har ni några särskilda mål
med ert skytte?
– Inte jag. Det är bara roligt, säger
Fatima.
– För mig är det en annan grej. För
mig handlar det om att jag vill få mer
poäng än vad jag hade innan. Jag satsar alltid framåt, säger Jasim. ■
tips!
På nästa sida förklarar Riksidrottsförbundets ordförande Karin Matsson
Weijber varför etnisk mångfald är
viktigt inom idrotten.
saXat ur
stYrdokUmEntEt skYttEsportEn viLL
Gemenskap Med gemenskap avses att alla skall känna sig trygga och välkomna till en prestigelös sport med många kringaktiviteter.
Jämlikhet Alla ska kunna delta oavsett förutsättningar, kulturell samhällsgrupp eller sexuell läggning och det ska råda jämlikhet mellan könen.
nr 2 2013
❘
svensk skyttesport
❘
11
intervju
ett ögonblick
text & foto josefin warg
KARIN MATTSSON WEIJBER
ORDFÖRANDE FÖR RIKSIDROTTSFÖRBUNDET
Vilken roll spelar idrotten för integrationen i samhället?
– Idrotten är ju väldigt speciell och
bra på det sättet att vårt språk är universellt. Reglerna är ungefär lika i alla
länder, så man behöver inte prata jättebra svenska för att kunna vara med.
Jag tror att idrotten är ett av de viktigaste områdena för integration, förutom arbete och skola.
Vad tjänar idrotten på mångfald?
– Att det utvecklar verksamheten.
Som allt annat är det en spegel av tiden och att få in olika kulturer, perspektiv och synsätt bidrar till att verk12
❘
svensk skyttesport
❘
nr 2 2013
samheten inte stagnerar utan att den
kan utvecklas.
Hur tycker du att idrottsföreningarna
sköter sig i fråga om jämlikhet vad
gäller etnisk mångfald?
– Idrotten är generellt ganska bra på
aktivitetsnivån, men inte lika bra på
ledarsidan, även om det är skillnader
mellan idrott. Så ett utvecklingsområde är att få fler ledare med annan
bakgrund än svensk, för då får vi fler
aktiva. Efter en studie för några år
sedan så vet vi att bland tjejer i gruppen 13-19 år med annan bakgrund än
svensk, så var det fler som ville bli le-
dare än vad som hade fått frågan. Om
vi lägger ihop detta med vår oro över
ledarförsörjningen i idrotten finns det
uppenbarligen här en potential som vi
inte utnyttjar.
Har du någon uppfattning om hur
det ser ut med mångfalden i det
svenska skyttet?
– Inte i dagsläget. Men däremot är
skytte en världsomspännande idrott
där Sverige historiskt hävdat sig väldigt väl, så jag tror att potentialen är
stor i skytte. Det underlättar förstås
om man känner till idrotten, för då är
vägen in lättare.
Hur tycker du att en idrottsförening
bör arbeta med etnisk mångfald?
– Jag tror man måste hitta det själv.
Det beror på var man finner sig i landet, vilken typ av verksamhet man
har och sådant. Mycket handlar om
medvetenhet. Att man funderar på
hur man vill göra, och tar hjälp om
man behöver det. Hittar det som passar och utgår från det. Det finns igen
universalmetod. Se det som inte som
något man gör, utan som något som
faktiskt utvecklar idrottens verksamhet. Att integration blir en naturlig
del och inte något sidordnat, det tror
jag är viktig. ■
metsyS sneL retropS hplodnaR ehT
DESU EB NAC
GNIVIRD ROF
ECNAMROFREP SNEL
SUONIMUL
NOISSIMSNART
SNEL
ROLOC
”EGATNAVDA RIAFNU“ NA ROF DEDNEMMOCER
wolley dna egnaro seifilpmA .snoitidnoc thgil thgirb ot muideM
sroloc dnuorgkcab gnitrotsid tuohtiw sroloc
%05.81
TMC
35#
SNOITIDNOC THGIL WOL ROF DEDNEMMOCER

gnitoohs roF .noitcetorp eye dna segnar roodni ,gnithgil rooP
snel ytefas tnellecxe nA .dedeen si tsartnoc on nehw sroodni
.gnidaol dnah nehw
%17.09
raelC
24#

yrev A .nwad ro ksud ,snoitidnoc thgil wol ni tceffe gninethgirB
ni ,sroodtuo ,sroodni desu eb ot snel siht swolla tnit roloc thgil
.thgin ta ro thgil talf
%27.09
elaP
wolleY
84#
ro elfir rof snel dooG .noonretfa etal ro syad yggof tsacrevO
ni desu eb naC .stegrat etihw dna kcalb htiw gnitoohs lotsip
.segnar roodni
%53.58
wolleY
34#
thgil wol ni stegrat yalc egnaro fo tnemecnahne mumixaM
.snoitidnoc
%96.38
muideM
wolleY
25#

SNOITIDNOC THGIL EGAREVA ROF DEDNEMMOCER

ot )54#( egnaro taht rekrad ylthgilS .snoitidnoc yzah ,thgirB
.ytiuca lausiv secnahnE .tsartnoc rof ,thgil eulb derettacs brosba
%66.16
tesnuS
egnarO
94#
yduolc lluD .stegrat yalc egnaro rof snel dnuora lla tnellecxE
.tegrat eht fo egnaro eht secnahnE .nwad ro ksud ,syad
%33.17
egnarO
54#
esoht rof llew skrow ,sdnuorgkcab neerg tsniaga gnitoohs roF
erehw snoitidnoc sthgilhgiH .ycneicifed roloc neerg-der htiw
snepmad dna egnaro sthgilhgiH .dnuorgkcab roop a si ereht
.ylroop egnaro ees ohw esoht rof snel dooG .neerg
%14.14
noillimreV
64#
%76.16
thgiL
elpruP
74#
Har du synfel? Jag HJälper dig!

neerg tsniaga stegrat egnaro fo tsartnoc tnellecxe sedivorP
snepmad tI .noillimrev dna yerg senibmoC .yks ro dnuorgkcab
.seert tsniagRanger
a tegrat egnaoch
ro eht sPilla
ecnahneskytteglasögon.
dna neerg eht
För den kräsne skytten finns inget annat val än Randolph
Tillverkade i samma kvalitet som vi använder för att Stillgodose
USA:s
erbjuder
NOITIDNOC T
HGIL ESmilitärer,
NETNI ROF D
EDNEMMOCER
yrev rof snel a ,74# naht rekraD .snoitidnoc thgirb yrev roF
Randolph Ranger bästa möjliga säkerhet och målskärpa.
stegrat egnaro fo tsartnoc taerg sedivorp dna thgilnus thgirb
%33.03
.noitcuder eralg rof snel tnellecxe nA .yks eulb peed a tsniaga
Med vårt unika urval av utbytbara polycarbonatlinser
i 12 olika färger är du väl förberedd för alla
doog A .stegrat egnaro fo noitinifed doog gnivig gnicuder thgiL
typer av ljusförhållanden.
gniralg thgirb no stegrat egnaro gnitoohs rof snel dnuora lla
%27.43

peeD
elpruP
15#
nworB
44#
.sdnuorgkcab nepo htiw syad
Du kan köPa RanDolPh RangeR och Pilla som
.dnuorgkcab nepo htiw syad gniralg ,thgirb rof tsartnoc hgiH
.snoitidnoc wons dna gnitnuh rof dooG
❚ Båge inkl komplett 12 lins-system ❚ Båge inkl 3 par valfria linser
dna thgil secudeR .sretoohs lotsip ro elfir ,syad thgirb roF
❚ Båge inkl glas med din egen korrektion och färgval


egnaro ecnahne ton seoD .level emas eht ta sroloc lla stimsnart
.thgilnus thgirb ni esU .stegrat
roloc tnellecxe gnidivorp retlif ytisned lartuen a sa stca tnit yerG
rof tnellecxe era dna eralg ecuder sretlif gniziraloP .ytiledif
hguohtlA :etoN .tnatropmi si noitcuder eralg erehw ro gnihsif
emas eht reffo ton od sesnel eseht ,tnatsiser tcapmi ylhgih
.sesnel ssalG gnitoohS hplodnaR sa noitcetorp
%94.61
re gn aR
eznorB
05#
%82.45
yerG
14#
%00.41
yerG
deziraloP
43#
)nwohs ton(
mobilnr. 0705-18
35
.cnI ,gnir20
eenignE
hplodnaR 5002©
hplodnaR fo kramedart deretsiger a si ogol ER ehT
.ASU ni detnirP .gnireenignE
www.hakandahlby.com
evirD nettaP samohT 62vi hjälper dig att se
ASU 86320 AM ,hplodnaR vad du skjuter på
7330-689-187 :xaF • 0706-169-187
adanaC & SU 5041-145-008
moc.asuhplodnar.www
moc.asuhplodnar@ecivresremotsuc
För träning och tävling
Lerduvesortimentet din klubb behöver
SKEET – TRAP – SPORTING
Kontakta din sport och vapenaffär
www.superstar.se
FÖR SPORTING
MIDI 90 MM
BATTUE
RABBIT
FLASH / STANDARD
TILLVERKARE:
Super Star Lerduvor, Norra Säm, 524 93 Herrljunga, Sverige | 0513-722 80 | [email protected]
nr 2 2013
❘
svensk skyttesport
❘
13
reportage
Mattias Eriksson
skjuter i dag sporting
för tredje gången
någonsin.
ett gevär översträckt till sig och går fram till
skjutplatsen på bana ett. Duva efter
duva skickas iväg och Eriksson siktar
och skjuter. Träffar några, missar andra. Så som det brukar vara när man
inte skjutit så länge.
– Det här är tredje gången jag skjuter sporting. Förra gången var i onsMattias Eriksson får
14
❘
svensk skyttesport
❘
nr 2 2013
dags på Jägarduvan. Första gången
var i höstas, innan snön kom. Jag har
skjutit lite luftgevär som liten, men jag
tror att det blev bara en säsong. Så jag
är en rookie i skytte överhuvudtaget.
Denna dag anordnas en deltävling
av Sverigeduvan här i Östhammar.
Mattias är här för att hans kompis
Jonas dragit med honom och för att
få chans att träna inför en närstående
uppskjutning för jägarexamen. Mattias är en av 36 skyttar som tar chansen att tävla i dag. De flesta är redan
tävlingslicensierade sportskyttar, men
Eriksson är inte det. Men han får vara
med och tävla ändå. Gyttorp Sverigeduvan är nämligen en tävling där man
får delta utan tävlingslicens. Anled-
ningen är att grundtanken med tävlingen är att den ska vara rekryterande
till fitasc sporting-skyttet.
– Vi startade den för att försöka få
igång en tävling som en ingångsport
till sporting. Meningen var att det
skulle finnas tävling med reglerad svårighetsgrad, och där nybörjare tävlar
i en klass för sig så att de inte skulle
Sverigeduvan
en inkörsport i sportingskyttet
text & foto josefin warg
Lerduvorna flyger i den uppländska luften och många får en omild behandling. Det är en
lördag i maj och Svensk Skyttesport är på besök i Östhammar där en deltävling i Sverigeduvan
genomförs. Av dem som pangar för dagen noteras rutinerade skyttar, men också nybörjare som
funderar på att bli mer än nybörjare. Det sistnämnda är helt i Sverigeduvans anda.
behöva tävla mot elitskyttar, säger
Derek Martin, som var grenledare när
tävlingen drogs igång 2011.
Enkelhet viktigt
Reglerna är enkla. Man skjuter som
fitasc sporting på banor om 25 duvor
på nivå 1-3. Man anmäler sig på plats,
skjuter i skjutlag och gör så många
varv man känner för. När man anser
sig klar är det fritt fram att åka hem.
Deltävlingen har inget prisbord, utan
det som står på spel är en plats i den
årliga riksfinalen. Enkelheten i tävlingsformen är något som Sven-Olof
Eriksson, ordförande i Östhammars
JSK tillika dagens tävlingsarrangör,
uppskattar.
– Jag vurmar lite för att försöka
värva nya skyttar. De som inte är elit
– det finns inte så många tävlingar
för dem. Om man ska få folk att
tävla måste det finnas lätta tävlingar.
Får man mycket träff tror jag att det
är lättare att komma tillbaka. Jägar-
examen är ett sätt att träffa folk som
inte är aktiva skyttar och för dem vill
vi gärna ha en sådan här tävling att
hänvisa till, säger han.
Tävling för flera
Sven-Olof är inte helt nöjd med uppslutningen i dag på banan, men det är
ändå konstant liv och rörelse där ute
där sol blandas med moln på himmelen och en sval vårvind lätt ruskar om
skyttarna. Skjutningen har pågått i
någon timme när tre av fyra i familjen
Larsson från Dannemora går ut i sitt
skjutlag. Pappa Thomas, liksom barnen Victoria och Alexander. Victoria
satsar hårt på skeet, men tycker att det
är kul och bra träning att prova något
annat ibland. Och att bara komma ut
och tävla överhuvudtaget.
– Jag har tänkt börja tävla mera. Jag
har varit för feg innan. Har känt att
jag ville bli tillräckligt bra för att träffa
lite, men jag måste tänka på att bara
skjuta och inte bry mig om vad andra
Skeetskytten Victoria Larsson tycker att
det är nyttigt att tävla, även i andra discipliner än skeet.
Alexander Larsson skjuter sällan men
tycker att det är roligt när han väl gör
det.
nr 2 2013
❘
svensk skyttesport
❘
15
reportage
ration till Sverigeduvan. Tävlingsformerna påminner om varandra, men
skiljs åt av att man till exempel inte får
börja med geväret uppe vid axeln i väntan på duvan och att man går i skjutlag
i Sverigeduvan. Det sistnämnda tycker
Stefan Runarsson är bra.
– Det är en fördel här att man går
i grupper, för då får du mycket hjälp
om du är gröngöling.
➤➤
Träffvänligt är bra, tycker Stefan Runarsson som menar att det gör att skyttar vill komma tillbaka och skjuta igen.
Potentiell blivande
tävlingsskytt
En skytt som upplever just det att
man får mycket hjälp är rookien Mattias Eriksson som nu nått bana fyra.
Han har fått kloka tips och råd, inte
bara från kompisen Jonas utan även av
de övriga fyra i skjutlaget, konstaterar
han efter att ha avslutat sin runda.
– Det kändes ganska bra. Jag fick 11
träff. Det var ganska svårt, jag tänker
inte på anläggningen och det påpekar
de andra.
Var det roligt att tävla i dag?
– Ja, väldigt roligt.
Blir det en tävlingsskytt av dig
framöver?
– Ja, det tycker jag att det känns som.
Jag frågade i dag vad jag behöver för
att lösa licens, så det jag hade jag nog
tänkt göra. Jag tycker att det verkar
väldigt roligt, och jag känner några
som håller på. Jag har en fördel som
känner någon som har lite koll, så att
jag kan följa med om han ska åka.
Benny Andersson, Patrik Skoog och Mattias Andersson följer intresserat skyttet.
tycker. Man lär ju träna tävlingsnerverna om inte annat, säger hon.
När det är dags för lillebror Alexanders tur att skjuta är det med Victorias
gevär då han inte är skytt på fritiden
som sin syster.
– Det händer någon gång där hemma ibland. Så att jag inte glömmer
bort allt. Jag tycker att skjuta är roligt
och så, men jag är hellre ute med ett
fiskespö.
Det är inte omöjligt att han blir
tävlingsskytt i framtiden, när han
gått gymnasiet och tagit jägarexamen,
men till dess tycker Alexander ändå
att det är roligt att kunna få vara med
och tävla ibland.
– Det är jätteroligt. Det är jättebra
16
❘
svensk skyttesport
❘
nr 2 2013
på det sättet att man kan få komma
och prova på.
Vad tycker du om dagens tävling?
– Det är rätt så bra. Det är både lätta duvor och lite svårare. Det är lite
skillnad på hur man ska lägga an och
komma in i gunget.
Träffvänligt är bra
– Ny duva! Ny duva!
Borta på fjärde stationen kastar en
kastare flera duvor in skogen i dag,
istället för in i synligt skjutläge. Skyttarna är dock oberörda och står lugnt
och inväntar en ny skjutbar orange
duva. Här möter jag hemmaskytten Stefan Runarsson som gör en av
sina årliga insatser på tävlingsbanan.
Som skytteansvarig på Jägareförbundet i Uppland jobbar han med att jägare ska komma ut och skjuta och bli
bättre. Han betonar vikten av att det
finns tävlingar såsom Sverigeduvan,
som påminner mycket om jakt och
där det inte är alltför svårt.
– Det ska vara träffvänligt men
svårt att skjuta fullt. En medelmåttig
skytt ska väl träffa 15 eller uppåt 20
duvor, för då är de ju nära. Då vill de
åka igen. Träffar du fem duvor, hur
sugen är du då på att komma nästa
gång? Och ingen station ska vara
omöjlig, säger han.
Inom Jägareförbundet bedrivs Jägarduvan som fungerat lite som inspi-
Är det lätt att komma in i tävlandet
annars tycker du?
– Helt lätt är det inte. Man måste
ha någon känning. Sedan är det bra
också att man får komma på en sådan
här tävling utan att ha en licens.
Vikten av rekrytering
Skyttar som kvalificerat sig till finalen
i Gyttorp Sverigeduvan måste ha tävlingslicens för att få skjuta den. Men
förhoppningen med tävlingen är också alltså att öka antalet tävlingslicensierade sporting-skyttar i allmänhet,
för att de upptäcker att det är roligt
och därmed vill tävla mer. Tidigare
grenledaren Derek Martin säger att
det handlar om grenens överlevnad.
– Vi måste ju få fler tävlingslicensierade skyttar och locka ungdomar,
gör vi inte det dör vi ju på sikt. Det
handlar också om ekonomin i förbundet och ekonomin i fitasc-grenen,
så att vi kan utveckla sportingen, ha
träningsläger för ungdomar och allt
möjligt.
Och sett tillbaka på 2012 då Sverigeduvan genomfördes till fullo har
tävlingen redan fått viss effekt, berättar Derek.
– Jag vet att det var ett antal olicensierade skyttar som sköt i tävlingen
och löste licens sedan och jag känner
personligen ett par nybörjare som det
varit en inkörsport för. Så jag hoppas
nu att det håller i sig, jag tror på sikt
av Sverigeduvan är jättebra.
Även Östhammars ordförande
Sven-Olov Eriksson såg liten tillökning av antalet tävlingsskyttar efter
Sverigeduvan i fjol, och han avslutar
med en önskan riktad till övriga klubbar.
– Jag tycker att alla klubbar borde
hjälpas åt att ordna instickstävlingar
som denna. Jag tror att det är så vi kan
få sporten större. ■
Sven-Olov Tullberg från Roslagens Jaktskytteklubb skjuter.
FAKTA
GYTTORP
SVERIGEDUVAN
Skjuts som Sporting (fitasc)
på banor/layouter om 25
duvor. Tävlingar kan ha nivå
1–3 banor. Alla som har minst
5 kastmaskiner kan ha ett
arrangemang. Man kan ha
tävlingar på vardagskvällar.
Kvalificering på varje tävling
till en riksfinal. Riksfinalen
går sista helgen i juli. Man får
skjuta hur många varv man vill
och det bästa varvet räknas
för kvalificering. Kvalificeringsperiod är fram till den mitten
av juli. Tävlingar efter detta är
kvalificerande till nästa år final.
Inga prisbord på tävlingarna,
man kan alltså åka och skjuta
sina varv och sedan åka hem.
Tävlingen har ålder och könsklasser. Det finns Elitklass och
Sportingklass i varje ålders/
könsklass på finalen.
Jon-Anders ”Jonte” Kylin väntar in en lerduva.
Yvonne Fahlborg gör sitt på skjutplatsen.
Kontaktperson för tävlingen är
Jonas Hellström, Vikbolandet,
som nås på 0125-70057
eller 070-979 09 30.
11-årige Marcus Tullberg var dagens yngsta
deltagare.
nr 2 2013
❘
svensk skyttesport
❘
17
intervju
GLÄDJE
INOM IDROTTEN
text sara borg foto sara borg och josefin warg
Vad är det egentligen med skytte som är så roligt? Vad är det som får oss att lägga ned flera
timmar i veckan och dessutom massa pengar på vårt fritidsintresse? Enligt många skyttar
handlar det om att uppnå sina mål, att ta del av gemenskapen och att tävla runt om i Sverige. Vi
bestämde oss för att gräva lite djupare och intervjuade tre av 2012 års NM-skyttar i 6,5 mmskytte om vad de anser om glädjen inom idrotten.
Emelie Hallén, 18 år
Järna skytteförening
Vad är det inom skyttet
som ger dig glädje?
Det är mycket gemenskap, och man
får många nya vänner. Man lär sig
också av andra. Jag får en kick av att
skjuta. Vissa klättrar i berg för att få
ett rus, jag skjuter.
Vad är roligast
inom sporten?
När det går bra. Men det är också
kul när flera personer gläds åt samma
sak. Det är jätteroligt att se när andra
når sina mål, även om man själv inte
når sina egna.
Hur mycket betyder
gemenskapen för glädjen?
Den är väldigt viktig! Förut var jag
och min syster Carolina ensamma
18
❘
svensk skyttesport
❘
nr 2 2013
juniorer i vår förening. Vi saknade
gemenskap, men nu blomstrar den.
Man blir som en liten familj och man
stärker varandra genom att träna tillsammans. Man tar till sig tips och
frågar om råd. Just nu tror jag att vi
skrattar mer än vi skjuter på träningarna, och jag längtar dit!
Vad är det som gör
träningen rolig?
Det är aldrig kul att nöta ensam,
men man får göra det kul. Är man
flera kan man ha små tävlingar mot
varandra. Man kan ha straff och pris
som sporrar till bra resultat. Det är
viktigt att skratta, så att allt inte är så
allvarligt hela tiden. Är man flera lär
man sig också att fokusera och stänga
ute omgivningen.
Oscar Klemmedsson, 15 år
kristianstad skytteförening
Vad är det inom skyttet
som ger dig glädje?
Att man får träna och tävla med alla
sina kompisar på skjutbanan.
Vad är roligast inom sporten?
En dag när det verkligen går bra. Du
vet, en sådan där dag när resultaten
bara kommer och allting stämmer.
Det är det allra roligaste!
Hur mycket betyder
gemenskapen för glädjen?
Ganska mycket faktiskt. Att skjuta
med andra är det allra roligaste.
Vad är det som gör
träningen rolig?
Att man är en grupp människor som
man kan ha kul med samtidigt som
man skjuter. Man kan också ha tävlingar mot varandra med pris för att
sporra varandra.
Varför är skytte roligare än
andra sporter?
Skytte är sporten jag har fastnat för,
dels för att det är kul att bara kunna
skjuta och dels för att alla har chans
oavsett ålder och kön. Det spelar
Varför är skytte roligare än
andra sporter?
Det som gör skytte speciellt är att det
är lite dolt. Alla känner inte till det.
Och jag tycker att det är roligare att
bidra till sporten då. Dessutom behöver jag bara tänka på mig själv och
inte på ett helt lag.
Hur mycket betyder själva
prestationen för glädjen?
Det runt omkring är viktigare än min
egen prestation. Det kan gå riktigt
dåligt för mig, men går det bra för
andra är jag glad ändå. Man lär sig
av andra och gläds åt andra på samma
gång. Även om sporten är individuell
så blir föreningen och vännerna som
ett lag. Man peppar, hejar och sporrar varandra till bra resultat.
ingen roll om du är 12 år och skjuter
mot någon som är 52 år, du kan vinna
i alla fall!
roligt och det peppar mig till att skjuta
bra. Saknar man motstånd blir det ju
väldigt enformigt i längden.
Hur mycket betyder själva
prestationen för glädjen?
En del, såklart. Men ibland har man
en svacka och det kan vara kul ändå.
Det blir alltid bättre, så man ska inte
bry sig allt för mycket, utan tänka på
nästa tävling istället.
Om du inte tycker att
det är kul, hur gör du då
för att ändra på det?
Ibland lägger jag ned och tar paus i en
vecka eller så. Ibland så byter jag bara
vapen ett tag och koncentrerar mig
på det. Men jag har nog aldrig tappat
intresset helt för skyttet, utan bara för
vissa grenar under en period.
Vad har skyttet gjort för dig på
ett personligt plan?
Det har gjort mig mer uthållig när det
gäller koncentration och fokusering.
Sedan lär man sig ju en viss disciplin
som jag tror att man kommer långt på.
Hur skulle man kunna sprida
ännu mer glädje inom sporten?
Jag tycker att man ska försöka få in
fler i skyttet, så man kan ha kul med
varandra. Det är också kul att ha läger
så att man kan träffa nya människor
och träna ihop.
Kan man ha kul hela tiden?
Nej, inte hela tiden. Ibland går det
riktigt dåligt och man kan bli uttråkad. Men då får man vila eller träna
tills det kommer tillbaka, för det gör
det! ■
Hur mycket av glädjen
kommer från konkurrensen?
En hel del! Att tävla mot varandra är
Hur mycket av glädjen
kommer från konkurrensen?
Det är helt klart roligare att kämpa
för en seger än att bara vinna. Jag har
varit själv på flera tävlingar och även
saknat konkurrens på många andra.
Det är inte roligt i längden.
Det är roligare att kämpa för bra
skott, på varje skott. Man får ju inte
samma fokus utan någon kamp. Man
lär sig mycket mer av att kämpa än
att faktiskt vinna.
Vad har skyttet gjort för dig
på ett personligt plan?
Sporten har hjälpt mig jättemycket.
Jag har lärt mig att fokusera och ta
ansvar för mig själv. Dessutom har
jag fått många nya vänner genom
skyttet. Förut var jag väldigt blyg,
men nu har jag lärt mig hantera det.
Mycket av det kommer från till exempel NM-resan förra året. Jag har
lärt mig att bli bekväm i mig själv och
framför allt att jag kan prestera.
det ju det tråkiga som gör att man
vill fortsätta och träna ännu hårdare.
Man vill hitta tillbaka till formen
och man lär sig väldigt mycket om
sig själv på vägen dit.
Om du inte tycker att
det är kul, hur gör du då
för att ändra på det?
Jag pratar med andra om det, helst
flera personer. Jag säger: ”Nu funkar
ingenting, vad ska jag göra?!” Då får
jag tips från andra som gått igenom
samma sak. Ibland tar det tid att
komma tillbaka, men har man viljan
så kommer resultaten att komma till
slut.
Hur skulle man kunna sprida
ännu mer glädje inom sporten?
Umgås med andra på skjutbanan och
träningarna. Då kan man dela sina
bra och dåliga erfarenheter med varandra. Man kan skratta åt sina tabbar
och få hjälp med sina problem. Dessutom är delad glädje större glädje! ■
Kan man ha kul hela tiden?
Nej, det kan man nog inte. Ibland är
➤➤
nr 2 2013
❘
svensk skyttesport
❘
19
intervju
Olle Gabrielsson, 54 år
rommeheds skytteförening
Varför är skytte roligare än
andra sporter?
Man har ju hållit på sedan man var
liten. När jag var liten följde jag med
pappa till skjutbanan. När jag var yngre testade jag lite annat, men skytte
var roligast tyckte jag.
➤ ➤ Vad är det inom skyttet
som ger dig glädje?
Att skjuta överhuvudtaget är roligt.
Jag saknar skyttet om jag inte är där
och det är lika kul på vintern som på
sommaren. Man träffar ju kompisarna också. Fast att skjuta själv kan
också vara roligt.
kanske man hade två ståskott som var
jättebra. Då får man ta med sig det!
Vad är roligast inom sporten?
När man lyckas med sitt mål. Man
kan vara tvåa länge och sedan så lyckas
man helt plötsligt och det är jättekul!
Att ha delmål är också roligt. För
även om man inte vinner tävlingen så
Vad är det som gör
träningen rolig?
Det är roligt i sig självt. Att skjuta är
ju kul! Men man kan göra det lite svårare på träningen än på tävlingen och
passa på att utmana sig själv.
Hur mycket betyder
gemenskapen för glädjen?
Den är väldigt viktig för mig. Det kan
vara kul att skjuta själv också, men det
är roligare med andra.
Hur mycket betyder själva
prestationen för glädjen?
Man kan ha kul ändå! Man lyckas
kanske en gång på tio. Men man får
inte gräva ner sig för att det går dåligt.
Det kommer ju alltid fler tillfällen och
till slut lyckas man!
Vad har skyttet gjort för dig
på ett personligt plan?
Jag har lärt mig att hantera stress. När
jag var yngre var jag nervös, men nu
har jag lärt sig att hantera det på ett
bra sätt och att bli lite tuffare. Sedan
har jag ju fått resa runt i hela Norden
och se mig omkring. Man har fått
uppleva många platser och mycket
roligt på dem.
Hur mycket av glädjen
kommer från konkurrensen?
Det är roligare att kämpa för att vin-
na. Förra året åkte jag över till Norge
och tävlade. Det var jätteroligt. Man
fick ju stryk, men det var kul och lärorikt ändå.
Kan man ha kul hela tiden?
Mer eller mindre roligt kan man ha.
Är det inget roligt så åker man väl inte
och skjuter? Så det är viktigt att det
är kul.
Om du inte tycker att
det är kul, hur gör du då
för att ändra på det?
Man måste tänka positivt! Med åren
lär man sig att det går upp och ned.
Men tänker man positivt får man
det positiva med sig. Man får absolut
inte bli rädd för att misslyckas, för då
misslyckas man.
Hur skulle man kunna sprida
ännu mer glädje inom sporten?
Jag tycker att man ska hitta på nya saker och inte bara mala på i samma spår.
Man får tillföra något nytt helt enkelt. Och sedan får man försöka få in
nya skyttar, och på så sätt få nya bekantskaper. Det är viktigt att satsa på
ungdomarna. ■
Allt i SkytteutruStning
Vi har allt för skytten!
Feinwerkbau- och Unique vapen
Sauer skyttekläder
H&N luftvapen- och blykulor
Lapua- SK- Magtech ammunition
CENTRA, CHAMPION, CZ,
JÄGGI, KRÜGER, HÄRING,
DISAG, MANURHIN, NILL,
RINK, RÖHM, VFG, DEWEY
och många andra fabrikat!
LAPUA SK, Magtech - ammunition, kulor
VihtAVUori krut, tändhattar
DAgfinrUD, SKytterLinKen – fältskytteväskor m.m.
SAUer pipor och tillbehör
KongSberg elektronik – Feinwerkbau, Ahg, Gehmann,
Dewey, VFG, Birchwood, RCBS, Centra, Jäggi, H&N och
mycket mer
Skytteservice i Älmhult
Anders Persson
0476-106 04
Sällhult Västregård 25
070-657 48 79
343 90 Älmhult
[email protected]
www.skytteservicealmhult.se
20
❘
svensk skyttesport
❘
nr 2 2013
Täcklappar som fäster i både regn och -40°
17x17
(reservation för färgavvikelse i trycket) 12x12
Nu åter på svenska marknaden!
25mm Ø 1 rulle 45:-
Sveriges bästa täcklappar, 2000st/rulle
1 rulle 29:- 10 rullar 250:- 100 rullar 2300:-
Ny generalagent i Sverige för Eley ammunition
Staffans Vapen & Jakt AB
Duvnäs Företagshus
781 90 Borlänge
0243-230504
Öppet
Mån-Fre
13.00-17.00
Lördag
10.00-14.00
www.staffansvapen.se
Vi erbjuder räntefri avbetalning via Wasakredit
Bli mästerskytt
du med
Vid VM i München 2010 visade Pardiniskyttarna
vilka kvalitets- och precissionspistoler Pardini
tillverkar.
De gjorde så gott som ”rent hus”
i medaljskörden.
Bli mästerskytt
du med - välj PARDINI och FIOCCHI!
61 st VM-medaljer i München 2010
Individuella
5 guld
7 silver
Lag
16 guld
16 silver
4 brons
13 brons
Generalagent för Sverige
Box 80, 692 22 Kumla. Tel 019-57 86 68 - Fax 019-57 02 68
nr 2 2013
❘
svensk skyttesport
❘
21
reportage
något visst med
6,5-skyttet
text & foto josefin warg
Årets fältskytte-sM för 6,5mm gick en tidig majsöndag på kungsängen, utanför stockholm.
272 skyttar hade hittat hit och i fint väder, under en blå himmel där flygplan och kungsörnar
kunde skådas, sköt deltagarna på en bana som för många var en riktig utmaning. trots
svårigheterna noterades som vanligt på fält-sM en god stämning bland deltagarna och
en stor kärlek till grenen. svensk skyttesport minglade runt och pratade med några av
skyttarna om tjusningen med 6,5-skyttet och dess framtid.
var kanske 13-14 år och då var det
inga problem att hänga på 6,5-an på
en 13-åring och cykla iväg.
det Är något visst med 6,5-mm-
skyttet får man ofta höra. Thomas
Karlsson från halländska Gunnarsjö
säger precis detsamma.
– Det är något visst när man kommer fram och ser långa fina mål. Det
är väl det som fascinerar, de långa
hållen. Det är ju som ett vykort när
man kommer upp till Norrland för en
skjutning till exempel.
Thomas minns tiden när han började med skyttet, en annorlunda tid.
– Man cyklade till skjutbanan. Jag
22
❘
svensk skyttesport
❘
nr 2 2013
Vad har skyttet betytt för dig?
– Det har betytt rätt mycket. Nu är
det mest det sociala som räknas. Jag
har inte skjutit något annat, aldrig
skjutit sport. Förr tränade man mer,
då var det mer liv och död, vem som
var bäst.
I dag är Thomas en fältskytt i fler
grenar än för 6,5mm.
– 6,5 mm är Rolls Roycen, men
korthållsfält är också en lättsam och
trevlig skjutning. Vi brukar vara runt
ett 30-tal från 3-4 föreningar på våra
korthållsfälttävlingar. Vad som skiljer
mot 6,5 mm är att på korthållsfält är
hälften ungdomar.
Magnus Larsson, Älekulla, är dock
6,5-skyttet trogen.
– 6,5 är Rolls Roycen, därför har jag
inte börjat med korthåll. Har inte vågat, och tycker mig inte ha tid. Fält
blir det varje vecka den här årstiden
och jag tränar lite däremellan. Klickar
i källaren och sedan går jag ut på banan
och ser att det stämmer, säger han.
Vad är roligt med 6,5 mm?
– Det smäller lite och jag har alltid
skjutit det, och det går någorlunda
bra, säger Larsson.
Båda tycker att det är synd att fältskyttet har minskat i omfång.
– Folket räcker inte till för att arbeta
med skjutningar, tror Thomas Karlsson. – Men när det är så lite fältskjutningar borde man ha fler banfältskjutningar, säger Magnus.
Thomas håller tummarna för att
det inte minskar än mer.
– Jag har förhoppningar i alla fall om
att vi håller det som det är nu. Jag tror
det beror mycket på kostnaden. Föreningen får inte ihop pengar, för man
måste subventionera kostnaden om
man ska ha ungdomsskytte. För att få
ungdomar till fältskyttet hoppas jag
att korthållsfältskytte är en framtid.
Vid ett bord i solen, vid tävlingscentrum, sitter ett gäng män och
skrattar ihop.
– Jag skjuter korthåll, luft, jakt,
6,5 mm. Roligast är fältskytte. Det
är trevligt att bara sitta så här, säger
Göran Myrberg, Öregrund.
– Många frågar varför jag skjuter
6,5 mm. Det är för att det är jag mot
naturen. Varenda station är en utmaning – vind, höger, vänster, mirage
och så vidare, säger Börje Nilsson från
Östhammar.
– Det går att få träff utan att skjuta
10,1. Det är större träffyta och det
tIps!
Vinnaren av den öppna klassen
på SM blev Leif Sandberg från
Kalix. Hur det gick i de andra
klasserna och hur tävlingarna var
kan du läsa om i senaste webbtidningen, nr 2, som du läser på
www.svensk-skyttesport.se
kan slå bättre, säger Börje Forsberg,
Östhammar.
– Det är lika mycket socialt som
skytte, säger Reijo Laine, Östhammar.
– Man åker land och rike runt, säger Börje Forsberg.
– Vi umgås ju lite privat också, säger Börje Nilsson.
– Han tävlar i allt, men får stryk i
det mesta. Men det är det som håller
igång oss. Vi slår varandra, säger Forsberg med ett leende om sin namne.
Alla herrar runt bordet gillar onekligen skyttet. Men oroliga är de för
framtiden.
– Det är färre tävlingar och färre
skyttar sedan ett halvsekel. Förr krävdes uttagning till SM. Men det är
svårt för idrottssverige i alla idrotter.
Åtminstone vi i avfolkningsbygden,
säger Börje Nilsson.
– Jag tror att nationella skyttet syns
Skyttarna Göran Tibell, Stefan Lundqvist och Lars-Göran Lundqvist skrattar ihop ute
längs fältskyttestigen.
för lite i TV och tidningar, säger Reijo
Laine.
– Det är ju en ganska bra kostnad
också. Det drar ju iväg för föräldrar
om ungdomar vill skjuta, säger Börje
Forsberg.
– Jag tror intresset måste ligga hos
föräldrar och det är det som saknas,
säger Göran Myrberg.
– Jag började när grabben började.
Har hållit på med fältskytte i fem år
kanske. Det är både det sociala och
skyttet i sig som är viktigt. Lika
mycket av varje, säger Laine.
– Det är bekvämast att skjuta luft
i och för sig. Varmt är det, och smidigt, säger Göran Myrgren.
Några som är helt nya på ett fältskytte-SM hittas inne i den kyliga
hallen i väntan på att se prisceremonin. Alexander och Fredrik Lönegren sköt dock inte den vanliga
klassen, utan i den allt populärare kikarklassen. För Fredrik tog tävlingen
tyvärr slut i förtid när pipan lossnade,
men Alexander kunde gå banan runt
utan problem.
– Det var väldigt roligt. Det var
den svåraste tävlingen jag någonsin
gjort, men bra planerat. Det var roligt för att det var svårt, säger Alexander Lönegren.
Tvillingarna Lönegren, som fyller 18 senare i sommar, har skjutit i
dryga tre år och hållit på med kikarskyttet i ungefär två år. Detta sedan
de fick det rekommenderat för sig
av någon i klubben. Och det är bara
fältskytte som gäller, inte bana.
– Det väl det att det är okända avstånd, att man måste ta hänsyn till
olika faktorer och fältmässiga förhållanden, förklarar Fredrik fältintresset. ■
nr 2 2013
❘
svensk skyttesport
❘
23
information
Senaste nytt från förbundets
årsmöte 2013
text & foto josefin warg
Svenska Skyttesportförbundets årsmöte 2013 hölls i början av maj i Bromma. Representanter från de allra flesta distrikt
samt från sektionerna fanns på plats för att ta ställning i några viktiga frågor. Här kan ni läsa vad som beslutades på mötet.
Mottagare av medaljer och märken på förbundsårsmötet 2013. Från vänster Carl-Axel Weilenmann,
Kerstin Bodin, Lars Björck, Göran Nygren, Satu Lamminniemi, Claes Johansson och Amanda Martin.
De senaste åren har en RMklass för kikarskyttar funnits på SM
i fältskytte gevär. Intresset för klassen
ter sig allt ökande, och efter en motion från Uppland beslöts att till RF
föreslå SM-status för kikarklass vid
fältskjutning.
Ytterligare en motion hade inkommit, denna om borttagande av vapenlicens på snabbluftpistol. Frågan
överfördes till pistolsektionen för vidare handläggning.
Ett förslag till vapenpolicy hade
lagts fram av förbundsstyrelsen och
under helgen diskuterades denna intensivt. Efter vissa justeringar lades ett
reviderat förslag till vapenpolicy fram,
som fastslogs av årsmötet. Vapenpolicyn kommer att hittas på vår hemsida.
24
❘
svensk skyttesport
❘
nr 2 2013
Till följd av förbundets ekonomi i balans och på grund av en önskan om
lite arbetsro för de kommande åren,
fastställdes avgifter för en treårsperiod. Avgifterna beslöts vara oförändrade från i år, det vill säga 1 500 kronor
i föreningsavgift per år och tävlingslicens á 300 kronor för seniorer och 150
för juniorer.
Ett antal mindre ändringar i förbundets allmänna bestämmelser fastställdes, liksom i förbundets stadgar.
Vissa justeringar främst till följd av
att Ungdomssektionen har blivit ett
Ungdomsråd. Ett avsnitt har lagts till
i allmänna bestämmelser om hur sektionerna ska hantera skyttar som inte
löst tävlingslicens vid tävling.
Som brukligt på ett årsmöte gjor-
des också val till förbundsstyrelsen
bland annat. Jimmy Persson valdes
om till ordförande för ett år. Även
ledamot Lars Lennartsson fick förnyat förtroende, för en period om två
år. Förbundsstyrelsen fick också två
nya ledamöter. Nyval av Margareta
Ekberg-Emilsson för två år, och Robert Wälikangas i ett fyllnadsval på
ett år. Kerstin Bodin valdes om till
valberedningens ordförande. Anders
Lindström valdes in som ny i valberedningen.
terås/Stockholm Claes Johansson. Sv
Sportskytteförbundets förtjänsttecken i guld utdelas till en person som
i kraft av sitt mångåriga engagemang
på samtliga nivåer inom organisationen.
Medaljer och märken
Ett antal personer fick ta emot förtjänstmedaljer och märken.
SSF förtjänstmedalj i guld + ISSF
diplom för VM viltmål 2012 i Väs-
Följande medaljörer har utfört ett
gagnande och oegennyttigt arbete
inom sina föreningar och distrikt eller skytteförbund. Engagemanget har
undantagslöst varat i flera decennier
ISSF silver Göran Nygren, för VM
viltmål 2012 i Västerås/Stockholm
ISSF brons Kerstin Bodin, för VM
viltmål 2012 i Västerås/Stockholm
ISSF brons Lars Björk, för VM viltmål 2012 i Västerås/Stockholm
och har dessutom ofta kombinerats
med framgångsrika skyttekarriärer.
FSR guld Carl-Axel Weilenmann,
Alingsås Frivilliga Skarpskytteförening (och Lerums skyttegille)
SkytteUO silver Lars Lindgren, Fagersta Skf och Satu Lamminniemi,
Virsbo Skf, Västmanland
FSR:s förtjänstecken till Utländsk
medborgare Christian Kjaer Pedersen, avgående ordf i DDS
Svenska Skyttesportförbundets styrelse 2013-2014. Saknas gör Christina Åhlstedt och sekreterare Mikael Jansson.
Stora Grabbars märke är ett utmärkelsetecken som tilldelas svenska
skyttar på grund av framstående skytteprestationer, särskilt vid tävlan med
andra länders skyttar. Stor Grabb blir
den som erhållit sex poäng enligt poängsystem.
Stora Grabbars märke 2013 tilldelades lerduveskytten Amanda Martin
samt pistolskyttarna Kristian Sjöberg
och Jan-Olov Danielsson. ■
SvSF årsmöte 2013. Deltagare från norr
till söder, öst till väst, hade samlats i Bromma för att ta ställning i några viktiga skyttefrågor.

innovativa markeringssystem…
HS10 HYBRIDSCORE
Den första elektroniska hybridtavlan
World Wide för luftvapen
och 50 m gevär.
Tavlan HS10 är konstruerad
för både luftpistol och luftgevär.
Med förstärkt frontplåt kan tavlan
även användas för 50 m gevär.
SIUSPRINT+
Program för utskrift och publikvisning.
SIUSPRINT+ används för anslutning av upp till 10 banor direkt
till en PC med laserskrivare utan att skjutledarens PC är ansluten.
SIUSPRINT+ är marknadens bästa visningsprogram för publik på
tävlingsplatsen.
or
tavl
Nya
HS25/50 HYBRIDSCORE
Den första elektroniska hybridtavlan
World Wide för pistol och gevär.
Tavlan HS25/50 är konstruerad för både
pistol 25 och 50 m samt gevär 50 m.
Utrustad med grön och röd signallampa
används tavlan även för snabbpistol.
när DRIFTSÄKERHET
och PRECISION prioriteras!
ram
prog
Nya
SIUSLIVE
Nu sänder du skyttetävlingen live
med oöverträffad kvalité och snabbhet.
ett.
SIUSLIVE används för utsändning av din
de
e
tävling till publiken hemmavid. Oberoende
p
av var du befinner dig kan du koppla upp
a
dig till live.sius.se och följa tävlingarna via
en
n
din PC. Det går även att ta del av tävlingen
via mobilen.
Tfn: 021-600
-6
13 | ww
www.sius.se | [email protected]
nfo@
nr 2 2013
❘
svensk skyttesport
❘
25
information
Röstning med dosa och resultatvisning.
batter hade många talare och pågick i
flera timmar. De förslag som på detta
RIM upptog mest tid handlade om
RF:s strategiarbete, LOK-stödet och
Idrotts-AB.
RF:s strategiarbete
RF kommer de närmaste fyra åren
göra en strategiresa som innebär att
möta samhällets förändringar och
människors förväntningar. Målet är
att samtliga förbund ska delta utifrån
sina förutsättningar. Fokusområden
2014-2015 är:
Röstning pågår.
Nytt från
Riksidrottsmötet 2013
text & foto jJimmy Persson, ordförande Svenska Skyttesportförbundet
Under tre intensiva mötesdagar i Luleå så var Svenska Skyttesportförbundet (SvSF) med och påverkade svensk idrotts framtid och utveckling. Detta på Riksidrottsmötet, Riksidrottsförbundets
samt SISU:s stämmor, som hölls i slutet av maj. Med våra sex röster så hade vi stort inflytande
över de motioner som inkommit och över Riksidrottsstyrelsens förslag.
Endast Svenska fotbolls-
hade fler röster än
SvSF på mötet, med sina sju. För
att få en röst så måste förbundet ha
ombud på plats. Skyttesportförbundet representerades av ordförande
Jimmy Persson, ungdomsrådets Sofia
förbundet
26
❘
svensk skyttesport
❘
nr 2 2013
Åkesson, styrelsens Mikael Svensson,
generalsekreterare (GS) Mikael Jansson, vice GS Inger Mortensen samt
kansliets Cecilia Augustsson Edstam.
Totalt var det 21 motioner och nio
förslag från Riksidrottsstyrelsen (RS)
på RF:s stämma. Utöver detta så hölls
även SISU:s stämma med fyra motioner och tre förslag från förbundsstyrelsen. Varje förslag från styrelsen
sätts ihop med respektive aktuell
motion och en debatt genomförs där
varje talare får fyra minuters taltid och
repliktiden är två minuter. Vissa de-
Idrotten
❚ Föreningsidrotten ska utvecklas och
förutsättningarna förbättras
❚ Idrottsrörelsen ska öka antalet aktiviteter och utövare
❚ Alla SF och IF ska ha erbjudits stöd
och support för att omsätta och anpassa intentioner och ambitioner i
”Idrotten vill” utifrån sina respektive
förutsättningar.
❚ RF ska på alla nivåer kunna erbjuda idrottsrörelsen kompetens inom
barn-, ungdoms- och vuxenidrotten
avseende såväl bredd- som elit
❚ RF ska ha utvecklat och etablerat ett
system för att kombinera utbildning
och elitidrott genom riksidrottsgymnasier, nationella idrottsutbildningar
och riksidrottsuniversitet/högskolor.
Resurserna
❚ Alla kommuner ska ha uppvaktats,
påverkats och uppmanats att öka tillgången till idrottsmiljöer: lokaler, anläggningar och utrymmen för idrottsliga aktiviteter.
❚ Myndigheter och intresseorganisationer, på både central som lokal
nivå, ska ha uppvaktats, påverkats
och uppmanats att öka och förenkla
möjligheterna att utnyttja mark-, vatten- och luftutrymme för idrottsliga
aktiviteter.
❚ Medel ska årligen avsättas till anläggningar för investeringar i miljöanpassade lösningar.
❚ Det offentliga stödet samt stödet
från andra intressenter ska ha ökat.
Skyttesports sex ombud på RIM 2013.
Stöd och service
❚ Alla SF och IF är anslutna till och
använder verksamhetssystemet IdrottOnline.
❚ RF ska verka för att få fler internationella evenemang till Sverige
❚ Stärka det internationella arbetet
❚ RF ska ha etablerat varumärket
Svensk Idrott.
❚ Bosön ska vara den av idrottsrörelsen mest använda anläggningen för
idrottsutövande och som mötesplats.
❚ Verksamhet som har till syfte att
stimulera den idrottsliga utvecklingen
ska grundas på forskningsbaserad
kunskap.
Medlemmar och medarbetare
❚ RF ska ha ett ”nöjd medlemsindex”
som är minst ”4” på en femgradig
skala.
❚ RF ska ha ett ”nöjd medarbetarindex” som är minst ”4” på en femgradig
skala.
Även en ekonomisk plan för de närmaste åren presenterades. Planen
innebär ett underskott på ca 60 miljoner kronor. Varför detta då? Jo, RF
tror inte på att endast nedskärningar
är en framgång utan även när det
kärvar så måste planer och satsningar
genomföras så att intresset ökar. Så
detta underskott ses som en investering inför framtiden.
LOK-stödet
RIM beslutade att den övre åldersgränsen för att uppbringa lokalt aktivitetsstöd höjs till 25 år istället för
nuvarande 20. Stämman beslutade
också att sammankomstbidraget ersätts med ett ledarbidrag där det premieras att ha två eller fler ledare. Att
premiera fler ledare på plats är ett sätt
att sätta barnets bästa i fokus. Detta
ger våra skytteföreningar bättre förutsättningar att arbeta med LOKstödet som en intäktskälla.
Idrotts-AB, eller 51 %-regeln
Detta förslag har haft ett stor medialt intresse. Frågan är tudelad. Det
Fäktförbundet debatterar Idrotts-AB.
finns en formell sakfråga och en demokratisk aspekt. Om vi börjar med
sakfrågan. Ett idrotts-AB är ett aktiebolag som ägs till minst 51 % av en
idrottsförening samt resterande del av
privata aktörer. På detta sätt bibehålls
bestämmandet över bolaget inom
idrottsföreningen. Detta styrs av RF:s
stadgar som alla anslutna idrottsföreningar måste följa.
RS:s förslag var att flytta denna
paragraf i stadgarna från RF-nivå
till SF-nivå. De ansåg att ett specialidrottsförbund, såsom Skyttesportförbundet, själv ska få bestämma om
denna regel ska följas eller om mer än
51 % kan ägas av privata aktörer. Genom detta så skulle det kunna se olika
ut inom RF. Bilsport och hockey är
de största förespråkarna för att själv få
bestämma ägandeförhållandet, medan fotbollen sa nej till detta förslag.
En lång debatt genomfördes i frågan,
där många förbund ansåg att regler
som är av värdegrundande betydelse
ska hanteras och styras centralt av RF
för samtliga förbund. Exempel är miljö, etik och moral, doping etc. Denna
fråga ansågs vara av sådan karaktär
då den underminerar den ideella föreningen existens och betydelse. Om
några förbund gör om sina föreningar
till aktiebolag där ägandet i majoritet
ägs av privata aktörer så kan detta få
konsekvenser även för vanliga klubbar
som inte bedriver föreningen i bolagsform. Myndigheter kan mycket väl
jämställa alla föreningar som bolag i
olika frågor. Det sker idag och risken
är stor att det skulle ske i ännu större
omfattning om denna regel styrdes av
var och ett specialförbund.
Så när frågan skulle avgöras så röstades styrelsens förslag ner till förmån
för Fotbollsförbundets motförslag
att behålla den ordning som är idag.
Detta innebär att Idrotts-AB regleras
på RF-nivå även i fortsättningen.
Nya förbund inom RF
Åtta förbund hade sökt medlemskap
inför årets RIM. Efter presentationer
och diskussioner så enades RIM om
att välkomna Skateboardförbundet
som ny medlem inom RF. Svenska
Cricketförbundet blev inte medlemmar på grund av sin storlek, men ansågs som viktiga genom att bidra med
sin idrott till många nya svenskar från
Indien, Pakistan och Bangladesh. De
fick också in en känga mot den nya ledamoten i styrelsen, Mona Sahlin, då
hon i ett uttalande i DN har sagt att
hon älskar all idrott utom cricket. Efter förbrödring så gillar hon nu även
sporten cricket.
Avslutningsvis kan sägas att arrangemanget var mycket välordnat.
God mat, bra lokaler och hög servicenivå på gäststaden Luleå. Vädret
var helt fantastiskt med högsommartemperaturer på 23-25 grader. Och
Skyttesportförbundet har fått vara
med om att påverka svensk idrott i en
riktning som känns både rätt i innehåll och även ambitionsnivå. ■
Mona Sahlin och Cricketförbundet förbrödras.
Invigning med samisk sång och dans.
Manuell rösträkning då tekniken strulade vid personval till styrelsen.
Utställare på Riksmötet.
nr 2 2013
❘
svensk skyttesport
❘
27
försvarsinfo
fRån föRSVaRSmaKten
till SKytteSpoRtföRbundet
– en värmländsk tradition
text josefin warg foto lars-eriC sunDin
försvarsmakten och svenskt skytte har historiskt sett stått
varandra väldigt nära. Än i dag är det ett faktum, på vissa håll
tydligare än andra. I värmland är det lite av en tradition att militära chefer på förbundsnivå har varit engagerade i skyttesporten. I år fick värmlands skyttesportförbund en ny ordförande,
direkt hämtad från försvarsmakten och helt utan tidigare sportskyttekoppling.
överstelöjtnant bengt
är chef för ÖrebroVärmlandsgruppen vid Livregementets husarer (K3) och ansvarig för
hemvärnsutbildning i Värmlands
fransson
och Örebro län. Sedan några månader tillbaka är han också ordförande
i Värmlands Skyttesportförbund, ett
uppdrag som han inte är den förste
militären att ha haft i distriktet.
– Det är en gammal fin tradition i
Värmland att militära chefer på ena
eller andra sättet är engagerade i skyttesporten. Ursprunget kan härledas
till den på 1800-talet framväxande
skarpskytterörelsen. När sedan skarpskytteföreningarna omvandlades till
civila skytteförbund kvarstod det gemensamma intresset för skyttet. Militär och skytte har länge och, förhoppningsvis, skall länge gå hand i hand,
säger Bengt Fransson.
En del av Franssons arbete innebär
att han är ytterst kvalitetsansvarig för
den Grundläggande Utbildning för
Frivilligpersonal, GU-F, som bedrivs
på Villingsbergs skjutfält. Där kom
han i kontakt med Svenska Skyttesportförbundet för första gången.
En av SvSF:s uppgifter som frivillig
försvarsorganisation är nämligen att
ha instruktörer som lär ut skytte med
Ak4 för kursdeltagarna. En uppgift
som Fransson tycker att förbundet
sköter bra, då det inte är helt enkelt.
– Det är svårt uppgift för skyttesportförbundets instruktörer. Dels
för att deltagarna kan vara nybörjare
i skytte och dels för att instruktörerna
har ganska kort tid på sig. Vi är väldigt
glada över att ha det här samarbetet
med förbundet, för där finns fantastiskt duktiga skyttar och instruktörer.
I sin nya roll som ordförande för
Värmlands Skyttesportförbund vill
Bengt först och främst lyssna in hur
skyttesporten fungerar i Värmland,
för att därefter kunna bidra med sin
erfarenhet.
– Jobbar man som officer är man
inte obekant med skytte, så även om
jag inte är utövar sporten så är jag inte
främmande för hantverket. Kan jag
sedan bidra till att förbundets verk-
RIKSIDROTTSGYMNASIUM SKYTTE
Kombinera skytte
med studier på
riksidrottsgymnasiet
i Sävsjö. Centralt i
Småland - nära
till tävlingar i
Sverige och Europa.
Har du ambitionen att
bli en bättre skytt?
Vill du utveckla ditt skytte och
få tid att träna tillsammans med
andra duktiga ungdomar?
Siktar du på att nå elitnivå?
Kontakta oss så får du veta mer:
Paul Larm - instruktör gevär
Tel 0382-153 71
[email protected]
Stockholm
Gert Rosengren - skolfrågor, instruktör gevär
Tel: 0382-153 70
[email protected]
Göteborg
Jonas Fyrpihl - instruktör pistol
Tel: 0382-153 72
[email protected]
Jönköping
Sävsjö
Växjö
Malmö
28
❘
svensk skyttesport
lite mindre, mycket
❘
nr 2 2013
bättre
Sävsjö
www.aleholm.se
samhet på bästa stöttar länets skyttar
skulle jag känna mig riktigt nöjd.
En viktig fråga som redan diskuteras flitigt på de flesta håll inom
idrottsrörelsen, är den om ungdomsverksamhet.
– Från all verksamhet jag varit engagerad i tidigare har jag lärt mig att
ungdomsverksamhet alltid är något
som man måste prioritera högt, så det
ska vi väl försöka ha på dagordningen
tycker jag, säger Bengt
Försvarsmakten har nytta av
SvSF:s instruktörer, för som Bengt
Fransson säger – ”Vem kan vara en
bättre instruktör än en duktig skytt?”.
Men Fransson ser också att SvSF
kan dra nytta av Försvarsmaktens
verksamhet. Under uppväxten var
vapen och skytte nämligen ingenting
som Bengt Fransson kom i kontakt
med. Det var först när han kom in
i Försvarsmakten och ungdomshemvärnet som skyttet introducerades för
honom. Något som han tror att han
inte är ensam om.
– Försvarsmakten blev en entré för
mig till skyttet och så kan det ju fort-
satt vara för många andra. I ungdomshemvärnet skjuter man ju bland annat
22 long upp till 17 års ålder. Tycker
man sedan att det är roligt så kan man
ju mycket väl gå vidare inom sportskyttet. Jag tror att Försvarsmakten
kan vara en entré för framtida skyttar. Det är ju så, alla kommer inte från
bakgrund med vapen och skytte.
Att det fungerar så vet han av erfarenhet.
– Många kollegor har gått över till
att bli idrottsmän i skytte och det är
alltid spännande följa dem.
Trots den huvudsakliga idrottsliga inriktningen hos Svenska Skyttesportförbundet tycker Bengt Fransson att det är viktigt att förbundet
också identifierar sig som en frivillig
försvarsorganisation.
– Försvarsmaktens främsta uppdrag är att träna för väpnad strid. Det
är viktigt att man förstår vad det ytterst innebär. Bland annat är militär
skjututbildning med militära vapen
en del av skyttesportförbundets verksamhet så länge man vill tillhöra frivilligfamiljen. ■
INBJUDAN TILL
UNGDOMSLÄGER
SKYTTE
SK
YTTE - GEVÄR OCH PISTOL, 10M
Härmed inbjuds ungdomar födda å
år
1998-99 till träningsläger 10m vid
Riksidrottsgymnasiet Skytte i Sävsjö.
Tid:
Plats:
Anmälan:
Fredag 4 okt kl 16.00 – söndag 6 okt kl 13.00
Sävsjö Skyttecenter
Skickas till [email protected] senast torsdag 19 sep., 2013. I anmälan
skall det anges om du skjuter gevär eller pistol samt om du har några
speciella behov rörande kost.
Hämtning: Vid behov av hämtning vid tåg eller buss kontaktar. [email protected]
Kostnad: 1050kr, i priset ingår alla kostnader för boende(hotell), mat och övriga aktiviteter.
Avgiften betalas till bg 588-7062 senast 19 sep 2013. Märk betalningen
med namn och träningsläger skyttegymnasiet.
Utrustning: Skytteutrustning för 10m, fyskläder för inomhusbruk.
Vid frågor kontakta Paul Larm 0382.15371 (gevär),
Kontakt:
Gert Rosengren 0382-15370 (gevär) eller Jonas Fyrpihl 0382-15372 (pistol).
Övrigt:
Äldre deltagare är välkomna i mån av plats.
Välkomna att känna p
på miljön vid
Riksidrottsgymnasiet Skytte i Sävsjö!
lite mindre, mycket
bättre
nr 2 2013
❘
svensk skyttesport
❘
29
reportage
En svängom med
Dahlby
text josefin warg foto Linus Hallsénius/TV4
Under våren kunde vi följa OS-silvermedaljören Håkan Dahlbys väg från att vara en dubbeltrapskytt till att bli en dubbeltrapskytt med förstklassiga danskunskaper. På fredagkvällarna deltog
han i underhållningsprogrammet Let’s Dance i TV4, ända tills deltagandet efter en paso doble
och en wienervals tog slut en kväll i april. Men dansskorna lägger han inte på hyllan för det…
Det blev fem Let’s Dance-program för Håkan Dahlby med sin
danspartner Jeanette Carlsson. Paret
fick ofta ett gott omdöme och höga
poäng av den stundtals svårtflirtade
juryn med Tony Irving i spetsen. Men
efter paso doble-kvällen fick Dahlby
dessvärre se sig utslagen ur programmet. Men sammanfattningsvis är Håkan Dahlby nöjd med sin insats.
– Jo, jag är nöjd med min prestation, för vi satte alla danserna felfritt,
vi vann några av tävlingarna och jag
åkte ut med flaggan i topp. I det stora
hela är jag väldigt nöjd, men jag är
besviken för att jag inte fick dansa
fler fredagar.
Stort intresse
Över 1,5 miljoner tittare har varje fredagskväll följt Let’s Dance och Dahlby är glad över att ha fått vara med.
– Jag är otroligt stolt över att ha blivit tillfrågad. Det är stor genomslagskraft i programmet, så det är ett bra
genomslag för mig och jag tror att det
varit bra för skyttesporten också.
Svensk Skyttesport var med på en av
dansparets träningar medan de ännu
var med i tävlingen. Där fick vi av
danspartnern Jeanette Carlsson veta
att Dahlby varit såväl träningsvillig
som envis.
– Håkan är van vid att träna och på
att se detaljer från skyttet, och detaljer
i dansen är det som gör det snyggt. Så
han är en mycket bra elev att jobba
med, sa Carlsson.
Fortsättning följer
Även om tävlingsdansandet i Let’s
Dance tog slut halvvägs in i pro30
❘
svensk skyttesport
❘
nr 2 2013
gramserien, så innebär det inte att
Håkan Dahlby lägger dansskorna,
de svarta med liten klack, på hyllan.
Långt ifrån.
– Till hösten ska jag fortsätta tävlingsdansa, när jag inte tävlar i skytte!
Jag ska bli en mästare i tiodans, haha!
Det är skitbra träning, jag har gått
ner åtta kilo sedan jag började dansa
och jag känner mig urstark i kroppen. Nu ska bara skyttet komma på
plats också.
Dahlby kommer till hösten att delta i en internationell tävling där en
amatör dansar med ett proffs, berättar han. Och målet är enkelt.
– Att ha kul. Dans är ett otroligt
trevligt sätt att umgås på och i detta
fall att man tävlar också och lär sig
dansen och rutiner. Jag tror att jag
får nytta av det, för man behåller sin
vikt, får en otroligt stark kropp och
en bra hållning. Jag är frälst!
Skyttet nummer ett
Det nyvunna intresset till trots, det
är och förblir skyttet som Dahlby
prioriterar.
– Fokus är ändå på skyttet, absolut. Det här är en rolig grej som man
kan göra på hösten och vintern för att
behålla sin höga fysnivå. Jag kommer
i år att skjuta för Södertälje Jaktskytteklubb och det är hårdträning som
väntar. Målet är EM och VM. Målet
på EM är att ta mig till final, och sedan kan allting hända.
Och det långsiktiga målet är oförändrat.
– Mitt mål är OS 2016. Vägen dit
är lång och det ska skjutas många duvor fram till dess. ■
det styrka i kroppen som gäller, och
du behöver stå stabilt på ett ben i taget för att kunna rotera snyggt, snabbt
och stadigt. Precis som du kan behöva
göra inom sportingen. Anammar du
paso doble-stilen fullt ut på skjutbanan – skjut då också fram ”paketet”…
Inte att förglömma är BLICKEN.
I paso doblen är den allvarlig och lite
stirrig. Koppla på paso doble-blicken
och använd mot första bästa motståndare inför tävling. Du kommer att få
vem som helst att darra! ■
Att dans är roligt kan håkan Dahlby gå i god för. Men det är
inte bara roligt, menar han. vilken skytt som helst kan nämligen
lära sig nyttiga ting av att ta en svängom. Därför delar håkan
och Jeanette här med sig av några speciella dansmoves att ta
med sig till skjutbanan!
DAnsknepen Att tA
MeD tILL skJUtBAnAn
text & foto josefin warg
Rumba-fötterna
Rumba handlar om hjärta, kärlek och
åtrå. Och bra fötter. Bra rumbafötter
får man genom att i grundposition
ställa sig med fötterna ungefär i ställningen tio-i-två (tänk klockan). Titta
ner, och du ser – nu har du en position som inte lämpar sig bara för en
rumba, utan också för att vänta in en
högerduva i de flesta lerduvegrenar.
Vals-hållningen
Sträck på ryggen, lyft upp armarna
och vinkla ut dem. Nu är du redo
för en vals. Här har du också den ultimata ställningen för att värma upp
inför skyttetävlingen. Bara att vrida
på överkroppen fram och tillbaka, och
du känner snart hur värmen börjar
strömma utmed ryggraden. Mycket
valsande är också att rekommendera
för du skytt, framför allt pistolskytt,
som känner att armstyrkan behöver
förbättras. Efter en lång vals har dina
armar gott och väl fått träna statisk
position!
I en vals ska man slutligen tänka
elegant, vackert och smäktande. Att
ha det som ledord på skjutbanan
fungerar säkert för att höja resultatet. Fungerar det inte och du behöver
skylla på något, ja då kanske det är
dags att dra en och annan vals?
Paso doble-B:n
I paso doble är du en matador som
ska tygla tjuren med din cape. Här är
det pondus och allvar som gäller, och
i denna dans urskiljer vi två saker på B
som är mer än användbart som skytt.
Benen och Blicken. I en paso doble är
Nationell Idrottsutbildning
Sök till Skyttegymnasiet i Strömsund!
Samma kvalité som alltid!
Sista ansökningsdatum
1 dec 2013
Ambition
För mer information:
Tränarna på Skyttegymnasiet, tel. 0670-162 16
e-post. [email protected]
www.hjalmar.nu
Gemenskap
Utveckling
Roligt
Närhet
nr 2 2013
❘
svensk skyttesport
❘
31
föreningsbesök
pÅ besÖk Hos välkoMnanDe
GULLABO SKF
De sju skyttar i
föreningen som
kvalificerade sig
till Skyttiaden
Riksfinalen i Eskilstuna 2013. Från
vänster: Martin
Ohlsson, Amanda
Carlsson, Mikaela
Alexandersson,
Ebba Forsberg,
Emelie Forsberg,
Johanna Carlsson
och Maria Bondesson.
text Per jönsson foto jörgen olsson
Under vintern genomförde svenska skyttesportförbundet en inventering av skytterörelsens barnoch ungdomsverksamhet. Detta genomfördes av per Jönsson, som bland annat besökte flertalet
föreningar runtom i sverige för att prata med skyttar och ledare om deras verksamhet. Många
positiva och lärorika möten blev det, och här berättar per om ett av besöken, nämligen hos gullabo
skytteförening som varmt och vänligt välkomnade honom under en av deras träningskvällar.
vIntern Har den lilla byn i Småland i ett fast grepp när jag anländer
dit en torsdagskväll i februari. Snön
knastrar under skorna när jag går från
bilen till ytterdörren i Gullabo bygdegård där föreningen bedriver sin
verksamhet. När jag öppnar dörren
och kliver in möts jag av en atmosfär
som är raka motsatsen till kylan jag
nyss klev in ifrån. Direkt känner jag
doften av nybryggt kaffe, jag ser barn
som kommer skuttande och är exalterade över att de ska skjuta, samtidigt
som jag hör folk som skrattar. Jag slås
av vilken hemmakänsla man får när
32
❘
svensk skyttesport
❘
nr 2 2013
man kommer till föreningen som utomstående, och då menar jag inte bara
för att man ombeds att ta av sig skorna
innanför dörren precis som i vilket
hem som helst. Nej jag syftar mer på
den välkomnande känslan i form av
handskakningar, glada tillrop att man
är där och frågan om de får bjuda på
en kopp kaffe. Hemmakänsla.
Blandad skara
När aktiviteten startar och jag väntar på att kunna börja mina intervjuer med de aktiva sätter jag mig
i skjuthallen. Där ser jag en väldigt
varierande skara av stående och sittande skyttar blandat om vartannat,
och engagerade ledare och föräldrar.
Tips och idéer delas ut till höger
och vänster, ’tänk på det här’, ’gör
så här istället’. Samtidigt märker jag
en tydlig sak hos några ledare. När
skyttarna skjuter bra skott är det direkt tummen upp och det där var bra,
samtidigt som ett mindre bra skott
knappt nämns. Omedvetet skapar
de en positiv trend när det gäller att
skjuta bra. Efteråt frågar jag Håkan
Bengtsson, som är en av de stora
eldsjälarna i föreningen, om han själv
tänkt på det. Han säger att han inte
har tänkt på det på det sättet, men
att de berömmer sina skyttar när de
gör något bra. Som sig bör, enligt
honom.
Hungriga skyttar
På frågan om varför just Gullabo
lyckas plocka fram så många duktiga
skyttar har han inget direkt svar, men
vad han kan säga är att:
– En sak som man märker tydligt
i vår förening är att våra skyttar är
väldigt hungriga på mer. Vi hade under några år skyttar som sköt på hög
nivå, rent av högsta, och det sporrade
de yngre. När några av våra bästa fallit ifrån av olika anledningar, skador,
motivationsbrist och så vidare, blev vi
lite oroliga och tänkte ’hur ska detta
gå?’. Men faktum är att de yngre som
kommer underifrån utvecklas i en stigande kurva så pass mycket att de är
helt klart i klass med våra bästa skyttar
när de var i samma ålder, kanske till
och med lite bättre.
Ny väg in i krutskyttet
Föreningen är en utav dem som valt
att via idrottslyftet investera för att
möjliggöra för skyttarna att skjuta
luftgevär i tre ställningar. Detta ser
de som en enorm fördel för att lättare
introducera krutskyttet, som även det
är stort i föreningen. Håkan berättar:
– Det är inte alltid lätt att få de
som provar på 50 meter första gångerna att tycka om det. Det kan vara
obekvämt, om man är i den åldern att
man skjuter med rem kan det göra
ont och sedan det här med knäskytte.
Med denna möjlighet i luftgevärshallen ser vi bara fördelar, att kunna
introducera detta inomhus för att sedan bygga vidare på det när vi kommer ut på krutbanan. Vi hoppas det
skall locka fler att skjuta ställningar
utomhus i alla fall.
När man börjar fråga de aktiva i föreningen varför de börjat i just Gullabos skytteförening får man i de flesta
fallen de klassiska svaren som att min
syster sköt, pappa har skjutit tidigare
och så vidare. Men denna kalla februarikväll fick jag ett svar av en förälder i
klubben som jag tycker sammanfattar
Gullabo SKF och mitt besök hos dem
mycket väl:
– Föreningen har gott rykte i byn,
och vad jag förstått nu i efterhand
även i Sverige. Man vet att även om
man lämnar barnen här, när man inte
har möjlighet att följa med in, blir
de tryggt och säkert omhändertagna,
samtidigt som man vet att de har väldigt roligt! ■
Aktivitetet på korthållsbanan.
tIps!
I nummer 3 av årets tryckta
Svensk Skyttesport presenterar vi några slutsatser som vi
kunde dra efter inventeringen
av skytterörelsens barn- och
ungdomsverksamhet.
Träning pågår i luftgevärshallen.
nr 2 2013
❘
svensk skyttesport
❘
33
historisk återblick
Bröderna Wilhelm och Erik Carlberg.
Svenska skytteprofiler
Eric och Vilhelm
Carlberg
text lennart broman foto arkiv
Den tidiga svenska skyttehistorien rymmer flera stora profiler
utöver de kanske mest kända, Gomer och Alfred Swahn. Två
av de absolut största är tvillingarna Eric och Wilhelm Carlberg.
Tillsammans vann de fem OS-guld, sex OS-silver och ett OSbrons i de fyra olympiska spel de deltog i.
34
❘
svensk skyttesport
❘
nr 2 2013
Tvillingarna föddes den
femte april 1880 och växte upp i
Karlskrona tillsammans med ytterligare två syskon. När pojkarna var
i tolvårsåldern dog pappan, länsveterinären Gustaf Carlberg, varefter
modern Vilhelmina ensam svarade
för barnens uppfostran och skolgång.
Några större funderingar när det
gällde yrkesvalet hade vare sig Eric
eller Wilhelm. Båda visade redan i
ungdomen upp ett stort intresse för
sport och friluftsliv och det enda yrke
som i princip stod tillbuds om man
ville utveckla dessa intressen var som
officer. Så fick det också bli. Men vad
som kan tyckas aningen märkligt är
att bröderna, som var mycket lika till
utseendet och även till sin läggning,
sökte sig till olika regementen. Eric
sökte sig till Norra skånska infanteriregementet 1901 där han blev underlöjtnant (motsvarande fänrik i dagens befälsordning) medan Wilhelm
samma år anställdes vid Värmlands
fältjägarkår med samma grad som
brodern.
Snabb återförening
Det dröjde dock inte mer än ett år
innan bröderna var förenade på samma regemente. 1902 anställdes de
vid Vaxholms grenadjärregemente
och det var också på det regementet
som deras idrottsintressen utvecklades och de började uppmärksammas i den tidens tidningar där idrott
refererades. Under tiden i Vaxholm
genomgick både Wilhelm och Eric
Gymnastiska centralinstitutet, vilket
kom att ligga till grund för att de
senare skulle väljas in i som adjungerade till SOK inför den stundande
olympiaden i Stockholm.
Mångsidiga bröder
Båda var i sitt idrottande väldigt
allsidiga och de tävlade med framgångar inom flera olika sporter. De
var skickliga fäktare och simmare,
och naturligtvis skickliga skyttar,
både med gevär, revolver och pistol.
Det var också inom skyttet de kom
att vinna sina största internationella
framgångar. De deltog på landslagsnivå i modern femkamp, som under
den här tiden var en svensk paradgren. Det höll för övrigt i sig ända
fram till 1956, då Lasse Hall avslutade sin karriär med att vinna sitt andra
OS-guld. Båda bröderna Carlberg
tävlade också internationellt i fäktning. I den grenen vann Eric stora
tävlingar både i Ostende i Danmark
och i holländska Haag. Eric hade
länge svårt för att bestämma sig för
vilken sport han skulle satsa på mellan fäktning eller skytte. Det som
avgjorde till skyttets favör var bland
annat att han, tillsammans med
Wilhelm, blev uttagen till 1908 års
olympiska spel i London som representant för det svenska skyttelandslaget. Han skulle därmed få chansen
att vinna en olympisk medalj. Det var
något han eftersträvade och som han
inte lyckats med 1906 i de så kal�lade extraspelen i Aten, men som
däremot Wilhelm hade lyckats med
genom att skjuta hem bronsmedaljen i duellpistol. I London blev det
medalj för bägge bröderna som vann
varsitt silver i lagtävlingen med miniatyrgevär 50+100 yards i liggande
skjutställning.
Favoritgrenarna
De skyttegrenar som, tillsammans
med duellskyttet med pistol eller
revolver, kom att bli brödernas favoritgrenar var skjutning med miniatyrgevär (ungefär som dagens korthållsgevär) från 25 och 50 meter.
Miniatyrgevär från 25 meter var ett
duellskytte mot en tolv centimeter
hög 10-ringad helfigur. Figuren visades under tre sekunder varefter den
försvann och var borta fem sekunder
då skytten skulle hinna ladda om och
inta skjutställning. Antalet visningar
var 25 och skjutställningen var valfri.
Magasin var inte tillåtna på geväret.
Duellskytte med korthållsgevär (miniatyrgevär) förekommer inte i dag.
Kortdistansskyttet från 50 meter var
likartat dagens korthållsskytte. Man
sköt 40 skott på en femringad tavla,
föregångna av fyra provskott.
Lyckosamt Stockholms-OS
Det var OS 1912 i Stockholm som
kom att bli brödernas största framgång som olympier. Redan före spelen invaldes de i regelkommittéerna,
Wilhelm för gymnastiktävlingarna
och Erik för skyttekommittén, där
han för övrigt samarbetade med
Gomer Swahn. I tävlingarna ställde
Eric utöver skyttet upp i femkamp,
där han dock tvingades bryta, och i
fäktning, där han hindrades av den
skada han ådrog sig i femkampens
ridmoment och inte kunde göra sig
själv rättvisa. Wilhelm koncentrerade sig enbart på skyttet, naturligtvis
både med pistol och gevär. Och det
kanske var till Wilhelms fördel. Han
vann guld i 25 meter miniatyrgevär,
eller duellgevär som det också kallades, och han ingick tillsammans med
Eric i de svenska lag som vann duellen i pistol och i gevär. De vann också
silver i fripistol lag och miniatyrgevär
50 meter lag. Wilhelm blev därmed
spelens mest medaljerade idrottsman
med sina tre guldmedaljer och två
silver. Stockholmsspelen blev inte
brödernas sista OS. Trots att världskriget förhindrade spelen 1916 skulle
båda hinna med ytterligare ett olympiskt spel, 1924 i Paris. Där lyckades
Wilhelm vinna ännu en silvermedalj,
den här gången i den nytillkomna
grenen silhuettpistol.
Fortsatte åt skilda håll
Efter OS 1912 kom bröderna att
gå skilda vägar. Wilhelm fortsatte
på den inslagna banan som officer,
men övergick till Svea livgarde där
han befordrades till major och så
småningom tog avsked 1945. Han
avled i Danderyd 90 år gammal den
1 oktober 1970. Eric fick efter OS
1912 erbjudande om tjänstgöring i
Persien, dit han värvades för att bli
instruktör vid gendarmeriet och chef
för femte regementet, där han befordrades till överste 1915. 1928 övergick han i så kallad övergångsstat
och arbetade för olika svenska och
finska företag i Persien, bland andra
Tändsticksbolaget. Han utnämndes
till svensk generalkonsul i Teheran
1930 och tjänstgjorde som sådan
till1935. Därefter utnämndes han
till finsk generalkonsul, en tjänst han
innehade från 1935 till 1958. Sina år
i Persien skildrade han 1962 i boken
”På uppdrag i Persien – glimtar från
en trettioårig vistelse under solens
och lejonets tecken”. En bildsamling
som Eric Carlberg i undervisningssyfte byggde upp under sin tid i det
Persiska gendarmeriet finns numera
på Etnografiska museet i Stockholm.
Eric Carlberg avled 14 augusti 1963 i
Stockholm. ■
nr 2 2013
❘
svensk skyttesport
❘
35
text & foto Spännar Mats Eriksson
Dane
Sampson
– en australiensare
på uppgång
text & foto Spännar Mats Eriksson
Nation Australien
Ålder 26 år
Gren Luftgevär, 2x40, 60 skott liggande
meriter Tredje plats i Plzens 3x40 2012. Då sköt
han det nya australiensiska rekordet i 3x40 - 1171.
Efter att ha skjutit sin första världscup i Sydney
2011 sköt australiensiska Dane Sampson OS i London. I
60 skott liggande hade Dane störst chans att lyckas, men
allt gick inte enligt planerna och OS blev lite av en besvikelse för honom. Han säger att hans OS-berättelse inte är
”en underbar, lycklig en.” I stället menar Dane att det är en
berättelse att lära från. Veckorna innan OS reste han runt
i Europa och tävlade och tränade. Kanske blev det lite för
mycket, tänker Dane.
– När det var dags att åka till London var jag väldigt
trött, berättar han.
Jonas Jacobsson har blivit lite av en mentor för Dane. De
träffades i Australien på ett träningsläger och sedan dess
har de hållit kontakten.
– Det är bra att ha någon med mer erfarenhet och som
kan relatera till mitt skytte. Det är till mycket hjälp, säger
Sampson.
Om det är någonting Dane tycker är extra viktigt i sin
träning så är det förberedelser.
– Allt bygger på förberedelserna, säger han.
Han berättar att han inte gör någonting särskilt veckorna
eller dagarna innan en match. Däremot är känslan av att
vara ordentligt förberedd inför en tävling viktig.
Nu siktar Dane mot Rio de Janeiro. Hittills i år har han
spenderat mycket tid åt vad han kallar ”återhämtningsträning”. Han tränar mycket fysiskt till exempel. När det gäller skytte tränar han mindre nu än innan OS, men han
är fortfarande uppe i ungefär 20 timmar per vecka. Fokus
ligger ofta på balans, stillahållning och avfyring, berättar
han. ■
36
❘
svensk skyttesport
❘
nr 2 2013
Godkänt av försäkringsbolag och myndigheter.
Komplett inredning för kontor, hem och jakt!
SP88 h*b*d = 1500*550*400
*ALLT DETTA INGÅR!
SP33 h*b*d = 750*550*400
SP88box
SP33box
Ord.pris: 9.285:-
Ord.pris: 7.840:-
7.500:-
6.000:-
Dörr och fönsterlarm
4 PACK
179:-
Ett enkelt och pålitligt larm för
hem och kontor. Monteras på
dörrar och fönster. Vid larm
ljuder en stark signal eller en
“ding-dong” ton. Enkel att installera, inga ledningar behövs!
Komplett med självhäftande tejp
för fastsättning och batterier.
FRAKTFRITT
* SP88box alt. SP33box certifierat enl. SS3492
* Låsbart innerfack med ”brevinkast”
* Elektroniskt kodlås
* 9 v adapter. Inga nycklar, inga batterier behövs
* Nyckelhållare och hyllor i dörren
* Vit, svart eller röd
(Färgtillägg 1.000:- svart och röd)
Ev. frakt till gatuadress tillkommer med 495:-
Kamlås för säkrare låsning!
Pris: 2.995:-
Superkampanj!
SP55, svart,
inkl. kodlås
och batteriadapter
OBS! Hämtpris!
Hämtlager i hela
Sverige!
Ev. frakt till
gatuadress
tillkommer
från 495:-.
:0
5
4.9
SP55. H*B*D: 1200*350*280 mm
Världens smartaste nyckelskåp!
Total kontroll på dina nycklar får du med våra nyckelskåp med RFID-teknink.
IQ40, IQ160 samt IQ400 är integrerade i säkerhetsskåp certifierade enligt SS3492.
Skåpet ser till att rätt person får rätt nyckel och registrerar automatiskt varje händelse.
Alla nycklar sitter fast i skåpet och en nyckel släpps endast med rätt behörighet.
Finns även som lådskåp där lådorna kan RFID bevakas.
Läs mer på www.loxtore.se
Skydda din dator!
Digital security box, modell SS3040.
En stöldfördröjande bärbar box som enkelt
monteras i bilen, båten, husvagnen, kontoret
eller på landet m.m. Levereras med säkerhetswire, bärhandtag, elkodlås samt nödöppningsnyckel. Utv. H = 143, B = 446,
D = 325 mm.
Vikt: 6.6 kg
Brandsäker förvaring av dokument, kontanter m.m.
Brandbox, modell SS1101, för brandsäker förvaring av dokument,
kontanter, värdehandlingar, samlingar, foton, smycken m.m.
Brandboxen skall förvaras vågrätt för att skydda mot brand!
UL-test 30 min i 850 grader.
H*B*D utv. = 183*317*253 mm.
H*B*D inv. = 94*288*180 mm.
Frakt och moms ingår!
Vikt 8,7 kg
Pris: 995:-
BRANDBOX A4, modell SS1103, för brand- och
vattensäker förvaring av dokument, kontanter,
värdehandlingar, samlingar, foton, smycken m.m.
UL-test 30 min i 850 grader.
Pris:
1.295:-
Just nu: 1.495:Frakt och moms ingår!
Frakt och moms ingår!
H*B*D utv. = 165*405*316 mm. Inv. = 98*333*215 mm.
Vikt 12,9 kg
Scandinavian Safe AB - Stockholm - Sweden - Tel +46 (0)8 6898560
www.scandinaviansafe.se - www.loxtore.se
porträttet
Josefine
Karlsson
text spännar mats eriksson foto liselott danielsson
pryder dagbladetmedaljen
Svenska Dagbladets Riksskyttetävling genomförs för 91:a gången denna sommar. I år pryds
medaljen av en av Sveriges mest aktiva ungdomsledare. Hör Josefine Karlssons tankar kring att
vara ung ledare!
Skytt, ordförande i ungdomssektionen, ledare Stadium Sports
Camp och föreningsledare. Josefine
Karlsson har gjort mycket inom skyttesverige. Skyttekarriären började
tidigt, mest för att hennes kompisar
sysslade med skytte. Det hade nog
lika gärna kunnat bli fotboll eller politik istället säger Josefine. I dag ser hon
sig själv mer som ledare än som skytt.
– Det är ganska många år sedan jag
slutade skjuta. Men jag trivdes så bra
inom organisationen, säger Josefine.
Därför fortsatte hon att engagera
sig även långt efter att hon själv slutat
skjuta.
En plats för alla
– Jag tror att skytterörelsen är ganska
duktig på att ta hand om ungdomar,
säger Josefine.
Hon pratar om att det är viktigt att
det finns en plats för alla inom organisationen, oavsett om man är aktiv
skytt eller inte. Många tycker att man
som skytt borde man engagera sig
mer i organisationen, och folk som
är engagerade i organisationen borde
skjuta mer. Josefine håller inte med.
Enligt henne är det är viktigare att se
38
❘
svensk skyttesport
❘
nr 2 2013
vad personen vill hålla på med och att
ta vara på talangerna som finns.
liksom ingenting om man sätter ett
skott i väggen, säger hon.
Givande lägerledaruppdrag
Josefine var ordförande i ungdomssektionen under flera år och innan
dess var hon engagerad i SkytteUO.
Hon berättar att det var hon som
skrev in de första 1000 gevärsskyttekorten i systemet. Under nio år bestod
hennes semesterveckor av att leva lägerliv som skytteledare under det årliga lägret Stadium Sports Camp. Josefine berättar att det har gett henne
otroligt mycket att vara ledare under
dessa veckor.
– För barnen på Sports Camp
handlar det inte så mycket om att
skjuta i tian, utan ofta bara om att
klara sju dagar med hemlängtan,
säger Josefine och berättar att det
känns som en enorm seger när hennes unga lägerdeltagare klarar en hel
lägervecka trots hemlängtan.
Det är lätt att undra om Josefine
tycker att hon offrat en del av sitt
egna liv för att hjälpa andra ungdomar, på läger eller hemma i skyttehallen, men det håller hon inte med om
att hon gjort. Trots att årsmöten och
ungdomsträffar gått före släktträffar
svarar hon snabbt:
– Vad skulle jag göra annars? Jag får
så otroligt mycket tillbaka när jag ser
andra människor växa.
Dessutom har hon lärt sig massor
och fått se mycket. Bland höjdpunkterna återfinns prinsessbröllopet och
att få diskutera energifrågor under
Riksidrottsförbundets årsmöte. Det
var en riktig endorfinkick att få stå i
talarstolen under det årsmötet, berättar Josefine.
– Jag minns knappt någonting från
mötet. Det var som att man nästan
var hög!
Glädje i Värnamo
För tillfället är Josefine ledare i den
lokala skytteföreningen i Värnamo,
något hon stortrivs med.
– Det är en sådan glädje! Det gör
Visa vad du vill
Det är viktigt att ta för sig, menar Josefine. Är man sugen på att hjälpa till
eller ta mer ansvar så måste man visa
att man vill. Som ung kan det vara
svårt att veta vad man kan hjälpa till
med i en förening, men Josefine säger
att man måste visa tydligt att man vill
hjälpa till. Och när det gäller de äldre
i föreningen så måste de låta ungdomar ta eget ansvar. De ska ”ställa upp
som hängslen och livrem”, men låta
de yngre testa även om erfarenheten
kanske inte riktigt finns.
På senare tid har Josefine trappat ner
lite på engagemanget och den här
sommaren blir den första på länge utan Stadium Sports Camp för hennes
del. Hon berättar att en annan ung tjej
har tagit över efter henne.
– Dyker det upp en ung tjej som vill
ta över så ska hon få det. Man behöver
byta folk ibland, säger hon.
Josefine berättar att husbygge står
på tapeten i sommar istället för Stadium Sports Camp.
– Dessutom råkade jag bli med
pojkvän, så jag kanske ska spendera
lite tid med honom också, säger Josefine.
Och självklart kommer hon att
skjuta Svenska Dagbladets Riksskyttetävling! ■
Karlsson
NAMN Josefine
ÅLDER 30 år
e.
etenskaplig linje
BOR Värnamo
p” enligt Josefin
r i biologisk geov
te
is
ag
m
ie
of
bolag, ”miljömup
os
gi
fil
er
en
NG
t
NI
et
LD
på
BI
e
UT
tssamordnar
miljö- och kvalite
ARBETAR SOM
nr 2 2013
❘
svensk skyttesport
❘
39
träning
Pistol
träning
med bestämda mål och detaljfokus
text josefin Warg foto josefin warg och mathias sjöström
Att gå till skjutbanan och ställa sig och mängdträna pistol kan ge en bra lägstanivå men fungerar
inte utvecklande. Att däremot träna med fokus på detaljer och att sätta specifika mål, är det
som gör att du blir bättre. Det säger Matti Kirilov, Svenska Skyttesportförbundets grenledare för
herrarnas luft- och fripistol. Här delar han med sig av sitt sätt att arbeta som tränare och sina
tankar om hur man blir en bättre skytt.
Träningsupplägg
Matti arbetar med individuella planer
som varje skytt fyller i. De fyller i korttidsmål (2-4 månader framåt), delmål
(cirka 6 månader framåt) och långsiktiga mål (för om 2-3 år). Skytten
ska i planen fastställa vilken tid den
kan lägga ner per vecka och skriva hur
man tänker fördela denna tid på skytte, fysisk träning och mental träning.
Varje skytt väljer träningsperioder
om en, två eller tre veckor. Inför varje
ny period fyller de i en ruta i träningsplanen om vad de ska fokusera på under träningen.
– Det handlar det om specifik detaljträning i skyttet och de fyller i en
ruta om vad de vill uppnå med sin
träning. Vad gäller mental träning
skriver de vad de vill komma fram till,
vad de tror att de har störst problem
med. Det kan till exempel handla om
andning under tävling för att hålla sig
lugna och fokuserade, eller mental
träning mot en viss tävling.
40
❘
svensk skyttesport
❘
nr 2 2013
På detta återkopplar Matti, om huruvida han håller med eller om han
tycker att annat ska prioriteras, baserat på hur det gått beroende på bland
annat föregående träningsperiod.
– Och så kör de på, och kommer
efter sina veckor med ny plan, ”att nu
ska jag fokusera på det här”. Jag skriver om jag tycker att det verkar rimligt, eller om jag tycker att de ska göra
även annat. Jag som på tävling kan se
deras brister som de inte ser själva.
Vissa säger att de tränar bra, men att
de bara behöver tävla mer. Men för
att bli bättre kan man inte göra som
man gjorde innan, utan man måste
förändra någonting. Det är då man
går framåt.
Mer om vad specifika mål och detaljer
i träningen går vi in på härnäst.
Konkreta mål
När man sätter sina mål ska de vara
konkreta och inte heller slumpbero-
ende, utan något som man själv kan
påverka, tycker Matti.
– ”Jag vill skjuta bra på en tävling”
– ja, det är också ett mål, men när vill
du göra det? Är det nu, eller till hösten
eller om 10 år? Det måste vara mer
specifikt, till exempel ”på tävling om
sex månader”. Samma sak vad gäller
långtidsmål. Där kan man inte bara
skriva ”någon gång i framtiden vill
jag nå internationell framgång.” Jag
vill veta när, vilket EM till exempel.
Jag har inga krav på resultat, men däremot att DÄR ska skytten göra sitt
absolut bästa. Alla andra tävlingar är
bara ett medel för att kolla hur träningen har gått.
Att rikta in sig på specifika tävlingar innebär inte att du inte ska skjuta
andra tävlingar och inte kan göra bra
resultat där, förklarar Matti.
– Men alla andra tävlingar ska
bara vara ett medel för att kolla hur
träningen har gått. Och en plats att
våga göra saker på tävling som man
inte gör annars. Säg att man börjar
göra en sak med ett verktyg och det
fungerar bra ett tag. Men händer något till exempel verktyget slits ut, då
måste man byta verktyg. Så fungerar
även vi. Då kan det vara bra att våga
tänka att nu ska jag träna detta även
om det är tävling. Även om du tänker
träning på tävling kan du ändå få ett
jättebra resultat.
Detaljer
Det är detaljer som tillsammans gör
en idrottare bra i sin gren och därför
är det viktigt att träna på vissa detaljer,
snarare än att bara skjuta mycket.
– Jag brukar jämföra med idrottare som Patrik Sjöberg. Han jobbar ju på att få höga tävlingshopp,
men gör inte så många sådana på
träning för då skulle han gå sönder
efter ett halvår. Men han tränar detaljer - ansats, benmuskler, vighet
och så sätter han ihop de här sakerna
och höjer ribban allt eftersom. En
hundrameterslöpare kan inte gå ut
på banan och bara springa 100-meterslopp utan han lägger mycket tid
på muskler, snabbhetsträning och
så. Så vill jag att skyttarna ska göra.
Hitta detaljerna och få ihop det till
en enhet. Inte bara gå ut och göra
hundrametersloppen och försöka slå
världsrekord på en gång, utan träna
på detaljer, säger Matti.
Det finns några detaljer i pistolskyttet
som han tycker är viktigare än andra.
En är:
– Att våga skjuta även om det rör
sig, även på bekostnad av rätt siktbild.
Om du ligger i mitten och du är på
väg att avfyra så är du alltid på väg ut
ur mitten. Men struntar du i att ligga
i mitten och vågar avfyra så kommer
skottet ändå att dra sig mot mitten.
Våga lita på det undermedvetna, att
skottet vill till mitten. Om du åker
förberedd till skjutbanan har du inställningen att hamna i mitten, ingen
åker ju ut för att skjuta tre sjuor, två
sexor, en tia och nia. För att hamna i
mitten måste du våga avfyra även om
det rör sig. När man blir van skytt så
är det absolut svåraste att våga avfyra.
Detta för att man tycker att det rör sig
för mycket. Och tycker man att det
rör sig för mycket fokuserar man på fel
saker, då tänker du bara på avfyringen
och tappar allt annat. Då kommer
stressen och skräcken att du måste avfyra. Men om du vågar avfyra så kommer det att röra sig mindre också, för
då kommer lugnet.
Bort med poängräkningen
Att räkna poäng är något inrotat i
skyttet, men poängräkning är Matti
emot. I stället för att fokusera på vilken poäng man har när man skjuter,
ska man i stället fokusera på att göra
ett bra jobb på varje skott – jobba positivt. För gör du ett bra jobb så går
det bra. Väljer man att se poängsumman kan det bli ett negativt tankesätt,
i stället för att tänka på hur du gjorde
för att det skulle bli bra.
– Räknar du poäng tittar du på de
dåliga skotten och undrar ”varför sköt
jag den här sjuan?”. Då börjar du fundera vad du gjorde fel, och då skjuter
du skottet en andra gång. Och sedan
säger du att du inte får skjuta ännu
en sjua, och då skjuter du skottet en
tredje gång. Du måste i stället förkasta
det sämre skottet. Gjort är gjort och
du kan bara påverka det som komma
skall. I stället för att tänka på hur jag
gjorde för att det skulle bli bra.
Matti tycker också annat är viktigt
för att undvika att komma in i negativa tankegångar.
– Jag tittar mycket kroppsspråk.
Man får inte hänga med huvudet eller
sucka, för det är en bekräftelse att man
är dålig. Det är negativt. Man ska stå
stolt och upprätt, för man får inte poängtera de dåliga skotten.
Två övningar som Matti rekommenderar för att hitta mitten respektive
för att träna den mentala hårdheten
hittar du här bredvid.
På nästa får du ta del av en vecka
med Pontus Olsson, pistolskytt som
tränar på Kirilovs vis. ■
Matti Kirilov.
Hitta mitten-övningen
Det här är en övning för att lära sig
att automatiskt avfyra när du är i
riktområdet. Här kombinerar man
fysiskt och mentalt arbete.
– Jag själv brukar träna blundande
torrträning. Blunda och gör allt som
du ska - ta ut armen, blunda, lyft armen, vrid huvudet och gör hela processen. Målet är att när armen stannar så ligger vapnet rätt i riktområdet
samt att riktmedlen är korrekt inbördes, och då går skottet automatiskt.
När du har gjort det många gånger
så kommer automatiken att fungera. Det gör det även när du tittar
(skjuter).
Varför vill det inte fungera när vi
tittar, då? Jo, det hänger på att skytten fokuserar mer på ”oj vad det rör
sig”, eller ”det ligger för stilla, gör
jag något nu så blir det sämre” med
mera, än att göra det man ska. Att
blunda och avfyra till det sitter, då
tar man med sig den känslan. Det
blir till en sanning. Men man måste
våga. Man måste tro på det också,
annars funkar det inte.
Ordspråk från Asien, ”Det du kan
genomföra i tanken kan du genomföra i verkligheten, men ej tvärt om”.
Mental hårdhet-övning
Ett stort problem för många pistolskyttar är att avtryckarfingret fryser
– att man kommer till ett läge där
man håller still men inte vågar avfyra för att vapnet kommer att röra
sig, vilket höjer anspänningen. En
övning som är bra för att träna på
den mentala hårdheten är en med
”dubbelskott”.
– För att träna den mentala hårdheten lyfter du upp armen och drar
avtryckaren en tredjedel. Säg ett
mentalt pang, släpp avtryckaren
och dra sedan på nytt och skjut. Det
känns obehagligt, man tycker att
det tar lång tid och att det rör sig,
men då måste man ändå stålsätta
sig och avfyra. Det handlar mycket
om mental träning. Många är för
petiga med att det ska vara blickstilla, men då vågar man inte avfyra
i stället. Och så upplever de att det
tar så lång tid. Men det tar 1-2 sekunder medan skytten känner att det
tar 5-10 sekunder. Fokus här blir att
våga röra avtryckaren trots att man
känner att det rör sig. Man kan inte
vänta länge för då tröttnar man. ■
nr 2 2013
❘
svensk skyttesport
❘
41
en vecka meD
pontus
olsson
PONTuS OlSSON
fÖdd 16 november 1976
bor Ramlösa, Helsingborg
kLUbb PSKF Magnus Stenbock
grEn Luftpistol/Fripistol
arbEtar Enterprise Arkitekt/konsult på
Sogeti i Helsingborg
text Pontus olsson
Att börja med skyttesporten var inte något självklart för mig. Jag har aldrig varit vapenintresserad och jag hade aldrig hållit i en pistol
innan 30 års ålder. Min sambo köpte en nybörjarkurs till mig i present när jag fyllde 30, som jag gick, och sedan var jag så gott som fast.
”skytte med pistol” något helt annat än ”skjuta pistol”. Pistolen är i skytte bara ett fysiskt redskap.
Skytte kräver fler verktyg än så och
dessa måste dessutom verka i symbios.
Det är denna samverkan jag fascineras
av inom skytte.
Mitt namn är Pontus Olsson
och jag är 36 år. Jag började tävla
med skyttesportsgrenarna luftpistol
och fripistol år 2010 och jag ingår i
10/50-metersgruppen som leds av
Matti Kirilov. Normalt tränar jag cirka 8 timmar i veckan där jag kombinerar skytteträning (skarp eller torr),
fysisk träning och mental träning.
Normalt sett lägger jag upp träningen utifrån tvåveckorsperioder. Jag
sätter alltså upp delmål, förutom de
långsiktliga målen som jag sätter upp
på årsbasis. Jag försöker tänka att det
är viktigare att man sätter upp mål, än
att man når målen. Detta ger en mer
positiv känsla i träningen och sannolikheten är ju så klart större att man
når sina mål om man har några. Skytte
handlar väldigt mycket om att lura sig
själv.
Innan den nya tvåveckorsperioden
börjar funderar jag igenom vad det är
jag behöver träna på just nu och vad
syftet är. Därefter försöker jag komma
fram till hur jag skall genomföra detta.
Här använder jag mig mycket av de
”verktyg” som jag samlat på mig under
de år jag utövat skyttesport. Dels har
Matti, utifrån de träffar vi haft under
de senaste åren, givit mig mycket för
att kunna vidareutveckla mitt skytte,
men jag har även väldigt mycket utbyte med flera av mina klubbkamrater.
Jag försöker även ta in perspektiv från
andra personer i min omgivning som
exempelvis utövar andra sporter eller
för MIg Är
42
❘
svensk skyttesport
❘
nr 2 2013
har infallsvinklar från andra områden
där det handlar om att nå mål och utvecklas.
Eftersom skytte handlar väldigt
mycket om det mentala försöker jag
använda mig av ett lateralt tänkande
både när det gäller själva planen för
skytteutvecklingen och framförallt
själva skytteutförandet. Det handlar
både om att göra rätt saker och att
göra dem rätt.
Denna vecka började jag med
att sätta upp ett nytt delmål för den
närmsta tvåveckorsperioden. Målet
handlar om att ”öka känslan av stillahållning, så att jag får ett stabilare
genomförande och vågar låta skottet
gå”. Detta skall jag nå genom att ”börja
krama avtryckaren distinkt direkt när
siktbilden uppenbarar sig. Träna utan
kikartitt så att fokus på skottbilden
(korn & sikte) blir starkare och etsar
sig fast i det undermedvetna, kort
uppföljning. Muskelövningar för att
dels stärka armmuskel, och dels även
öka tron att jag kan hålla mer stilla
(positivt tänk). Öka mängden torrträning mot prick på väggen”.
Skytteträning med fripistol på klubben i Helsingborg. Inför
träningen försökte jag samla på mig så
mycket positiva tankar som möjligt.
Detta lyckades jag ha med mig i träningen och det hjälpte mig att träna på
rätt saker. Jag visualiserade siktbilden
innan skotten och kramade av skottet
så snart jag kom in i riktområdet. Cykling 40 minuter.
Måndag
Torrträning genom att sikta
mot en prick på väggen och låta ”skottet” gå när jag kom in i siktområdet.
Trädgårdsarbete hemma 2 timmar.
tIsdag
Mental träning genom att
försöka tömma huvudet på tankar.
Torrträning en kortare stund.
onsdag
torsdag
Skytteträning med fripi-
stol med en klubbkamrat. Vi tränade
genom att köra olika övningar på tid.
Jag försökte att inte titta i kikaren
mellan omgångarna, för att få bättre
återkoppling på själva genomförandet.
fredag Renoveringsarbete hemma
2 timmar. Torrträning en kortare
stund.
lördag Torrträning genom att
sikta mot en prick på väggen och låta
”skottet” gå när jag kom in i siktområdet.
Trädgårds- och renoveringsarbete
hemma 2 timmar.
söndag Tävling (Vårmönstringen)
i Öckerö där jag sköt två matcher. Jag
hade bestämt innan att detta var två
träningsmatcher för mig, för att träna
vidare med denna periodens målsättning. Jag lyckades genomföra båda
matcherna väldigt nära planen. ■
information
heJ skyttevÄnner!
Månaderna rullar på och så gör vår skyttesäsong. vi kan konstatera att våra skyttar som hitintills
varit utomlands och skjutit skött sig väldigt bra trots den sena säsongsstarten. Jättebra prestationer
av såväl våra ungdomar och våra seniorer som flugit och farit över större delen av vårt klot.
jobbet InoM styrelsen och
förbundsstyrelsen rullar på. Vi kan till
vår glädje konstatera att ekonomiskt
så är budgeten i balans för förbundet
och det borgar i sin tur för ett lugnare
arbetsklimat där planeringen inför
framtiden blir bättre, som i sin tur
gynnar vår sektion.
Det som oroar är den minskning
av tävlingar som anmäls via vårt nya
kalendersystem IndTA. Det är naturligtvis en inkörningsperiod när man
sjösätter ett nytt system och en del
”buggar” som måste rättast till och det
jobbar vi på, men det är inte speciellt
svårt att använda systemet om man
bara tar sig tid att läsa de manualer
som finns tillgängliga på vår hemsida.
Glöm inte att lägga in resultaten efter
tävling då klubben själva sköter den
saken idag.
Vi ser att systemet har vissa fördelar speciellt för oss som jobbar i sektionen, tidigare skulle vår sekreterare
Lars-Eric sitta nätterna igenom och
lägga in tävlingar och resultat för att ni
skulle ha en bra service. I dag så sköter
klubben det själva, lägger in tävlingen
och efter avslutad tävling lägger in
resultaten. Det gör att Lars-Eric kan
sova om nätterna istället för att sitta
framför datorn och det tackar vi för.
Så snälla försök att läsa igenom manualerna och använd systemet, det är
inte så svårt som man först tror!
En annan sak som oroar mig är den
aggressivitet som visat sig bland en
del skyttar där det förekommer personliga påhopp på våra grenledare.
Vi måste ha en dialog mellan skyttar/
grenledare/styrelse. Har vi inte det
så kommer vi inte vidare i utvecklingen av sporten, men det finns absolut ingen anledning att ge sig på en
grenledare med personliga påhopp.
När detta dessutom sker anonymt
är det fruktansvärt dåligt. Har man
ett klagomål så skall man lämna det
med sitt namn så att vi kan diskutera
problemet. Vågar man inte tala om
vad man heter kan man hålla tyst. Vi
i sektionsstyrelsen jobbar helt ideellt
med detta och kämpar massor av timmar på vår fritid, många gånger offrar
vi även vårt eget skytte för er skull, så
snälla – skärpning.
´Ja visst´ säger många, ´men ni har
tagit på er ett ansvar´. Det är rätt, visst
har vi det av intresse att driva sporten
framåt tillsammans med er, men det
betyder inte att vi måste stå och ta en
massa skit från en skytt som inte vågar
tala om vem han/hon är. Nog om det.
Jag hoppas det blir bättre i framtiden.
Vad det gäller svårighetsgraden på
våra tävlingar så finns det olika uppfattning om det, vad vi har märkt. Som
vi har sagt tidigare, läs det tävlingsPM som finns på vår hemsida. Det
är inte framtaget av en slump, utan
av lång erfarenhet och många samtal
med våra vänner i England bland annat. Så läs det och försök att anpassa
banorna efter vad som står där.
Det förekom ett rykte på landslagstest 1 i engelsk sporting i Haninge
om att testerna bara var till för AA
& A skyttar. Inget kan vara mera fel.
Vårt mål i sektionen är att alla skyttar som vill skall vara välkomna att
skjuta ett test. Det är helt naturligt,
för där kan man jämföra sig själv med
de bästa i Sverige och på så vis få en
uppfattning om hur långt efter man
ligger (om man nu gör det). Så alla är
varmt välkomna både på testerna och
på SM-tävlingar.
Roligare nyheter är den utbildningssatsning som har rullat igång. Det är
en satsning på utbildning av funktionärer i våra klubbar, det gäller allt från
säkerhet till tränare och är en långsiktig plan som sträcker fram till år 2017.
Mer info om detta kan ni få från ert
respektive SDF.
Har ni sett att vi fått en ny gren
inom lerduva - ”Field Target”? ´Vad
gör den i lerduvesektionen?´ har en
del frågat. Ja, Field Target är en tävlingsform som man skjuter på fallmål
med luftgevär, och anledningen till att
den hamnade under oss var att viltmålssektionen i dagsläget inte mäktar
med att ta hand om grenen. Men vad
gör det? Vi fick en gren till som vi tror
mycket på, då det är ett relativt billigt
skytte som lämpar sig för hela familjen och är ett utmärkt komplement till
lerduva. Att skjuta luftgevär är lärorikt
då man bland annat lär sig avfyringsteknik som vi alla har nytta av! ■
Skjut väl och tänk på säkerheten!
Michael Strindholm,
ordförande Lerduvesektionen
070 642 15 79, [email protected]
nr 2 2013
❘
svensk skyttesport
❘
43
reportage
Fysiken
text & foto josefin warg
sätts på prov
Rörelse, stabilitet, styrka och kondition. Det är vad som står i
centrum när skyttarna på SOK:s topp- och talangprogram får göra
sina årliga fyskontroller. För skyttarna är det nämligen inte bara
skytte som gäller till vardags, utan även fysiken ska få sitt.
Att se sina resultat nu jämfört med tidigare gånger tycker alla deltagare är intressant!
Från vänster dagens fystestdeltagare Christine Bjerendal (bågskytte), gevärsskyttarna
Lotten Johansson och Jörgen Persson, och lerduveskyttarna Niklas Ringborg, Marcus
Svensson, Therese Lundqvist och Stefan Nilsson. I bakgrunden står träningsrådgivare
Peter Svensson och Jonas Fyrpihl från skyttegymnasiet i Sävsjö.
44
❘
svensk skyttesport
❘
nr 2 2013
och
det är bra då en god rörlighet är en
förutsättning för att kunna bygga
styrka.
Det säger SOK:s träningsrådgivare
Peter Svensson efter att en bågskytt
och sex sportskyttar gjort klart några
rörelse- och stabilitetsövningar, med
godkänt resultat. Övningarna omfattade allt från att stå på alla fyra
och kunna lyfta ett ben och motsatt
arm samtidigt, och samtidigt behålla
kroppen i en viss position, till att kunna lyfta benen upp i luften samtidigt
som man ligger på rygg och trycker
ner svanken i golvet.
Denna majdag skiner solen ute på
Bosön på Stockholmska Lidingö,
men solen når inte in till träningslokalerna där testerna görs. De som
testas är alla med på SOK:s topp- och
talangprogram och det är en årlig procedur. Sveriges Olympiska Kommitté
vill se att de sköter sin fysiska träning
och inte har några problem i kroppen
som kan förhindra dem att göra det
de har i uppgift att göra – vilket är att
skjuta.
– Rörligheten var bra,
Vikter på stången
Näst på tur står styrkeövningar, exempelvis knäböj med stång på axlarna.
– Knäböj är en jättebra övning om
du gör den rätt. Du kan ta bort många
andra övningar i så fall. Det viktigaste
är att knäböja först, inte sätta rumpa
ut först, säger Peter.
Hur mycket som ska ligga på
stången är individuellt, men Peter säger att om man tar sin egen vikt och
lite till är det bra. Mer lyftande blir
det i övningen liggande rodd, där en
skivstång ska lyftas från marken samtidigt som man själv ligger ovanför på
en bänk.
– Om jag tar det här, slipper jag
springa då?
Stefan Nilsson ställer frågan med
ett plirigt leende, samtidigt som en
hyfsat tungt lastad stång ligger redo
för honom. Svaret på frågan är dock
nej. Det Coopertest som snart ska
springas slipper man inte undan så
lätt. Det är där konditionsbiten ska
kontrolleras. 3000 meter löpning, i
dag på en 200-metersbana.
3000 meter på tid
Att säga att någon av skyttarna är peppade på uppgiften vore en lögn. Men
måste man så måste man, och lite senare står alla på startlinjen. Redo att
göra vad de kan. Startskottet går och
genast hörs ljudet av sju par löpande
fötter. Fältet dras snart ut, en stund
senare kommer första varvningen och
efter 11 minuter och 16 sekunder passerar Niklas Ringborg mållinjen efter
en varvslång spurt. Vid sidan av sitter
tidtagare och varvräknare och levererar uppgifter till de som springer.
Men alla är inte nöjda med vad de får
höra.
– Det är två varv, ropar Therese
Lundqvist med upprörd stämma när
hon passerar.
Det visar sig att varvräknaren sagt
fel, nämligen tre, och att springa ett
extra varv gör Lundqvist inte gärna.
Manlig skytt som springer på 12
minuter eller snabbare och kvinnlig
skytt på 13 minuter, får ett bra testvärde.
– Vi vill ligga där. Då säger man att
konditionen inte är en begränsande
faktor, och man har god återhämtning vilket ger förmågan att träna
mycket och klara tidsskillnader och
annat belastande på kroppen lättare,
säger Peter Svensson.
Resultaten ger fortsatt resultat
Skyttarna pustar och frustar trött efter
Coopertestet, men nöjdheten att det
är gjort går inte att ta miste på. Efter den efterföljande brutalbänken är
dagens övningar avslutade och SOK:s
team kan nu titta på var och en av
skyttarnas värden för att jämföra med
tidigare resultat, och se vad de behöver jobba med mer. Så att skyttarna
tränar för att hålla just för skyttet,
under tiden som de har siktet inställt
på OS. ■
Testa dig själv!
För varje övning har SOK satt
upp mål som motsvarar en bra
nivå för skyttarna. Hur står du
dig, jämfört med dessa värden?
Coopertestet löpning 3000
meter – Man 12 minuter, kvinna
13 minuter.
Knäböj med skivstång på övre
del av rygg – Din vikt på stången
och lite till.
Brutalbänken situps – Man 20
situps, kvinna 15 situps.
Lotten gör en stabilitetsövning.
Ingemar Månsson från
Helsingborgs SK-SK.
Marucs på brutalbänken.
Stefan i en hängande rodd.
nr 2 2013
❘
svensk skyttesport
❘
45
träning
föreningsbesök
Christine Bjerendal bågskytt
Hur tränar du fysiken?
Två-tre gånger i veckan, mest kondition. Mest jogging, cykelpass och cross
trainer.
Hur har du tränat fys genom åren?
Jag är periodare och det har varit roligt ett tag. Vid 15-årsåldern började jag
träna och därefter har jag hållit igång hyfsat. Jag har alltid hållit på med något.
Förut har jag inte brytt mig så mycket om det, men nu har jag som mål att jag
vill förbättra min kondis och jag tar ut mig lite mer.
Vad känner du att fysträningen ger dig?
Det gör att jag kan tänka klart, att huvudet är med i alla situationer.
Lotten Johansson gevärsskytt
Jag och min
fysträning
Hur tränar du fysiken?
Jag är ute och springer två gånger i veckan ungefär, cirka fem kilometer per gång.
Jag har också skaffat gymkort och tänkt träna på gym två gånger i veckan. Jag
har ett rätt fysiskt jobb, jag är snickare och rör mig mycket i jobbet.
Hur har du tränat fys genom åren?
Ända till att jag började på skyttegym höll jag på med friidrott och fotboll också,
så jag har alltid hållit på med något.
Vad känner du att det ger dig?
Om jag inte tränat mage och rygg känner jag att jag sjunker ihop när jag står och
skjuter. Det blir sämre ställning och sämre resultat.
Vad tycker du om att fysträna och har du något tips till andra som
inte tränar fys idag?
Jag tycker att det är rätt kul. Jag tycker att man ska börja i rätt takt och inte chocka
sig själv. Hitta något som är kul, någonting måste det ju finnas som är kul.
Niklas Ringborg lerduveskytt
Hur tränar du fysiken?
Kondition, gym, badminton, simning. 4-5 gånger per vecka kör jag kondis/styrka. Vissa veckor är det mer,
tävlingsperioder mindre.
Hur har du tränat fys genom åren?
Till och från, vissa perioder har det inte varit så jättemycket, men ja… Alltid någonting.
Att du kom med i SOK-programmet, har det motiverat dig att träna mer?
Ja, det har det. Och jag tycker att det är roligare och roligare. Man utvecklas, ser att man klarar mer och att
det går framåt.
Vad känner du att fysiska träningen ger dig?
Tja, kanske att man blir mer uthållig, och orkar stå och träna hela dagar lättare. Och jag är mer frisk och
orkar mer överlag.
Är det roligt med fysträningen och har du tips till andra för att börja?
Jag tycker att det är kul som fan, speciellt när man ser resultat i att man till exempel blir starkare. Jag tycker
att man bara ska ta tag i det. Att bli fit har man igen hela livet, inte bara i skyttet. Man blir friskare, snabbare
och vardagsgrejer blir en piece of cake!
46
❘
svensk skyttesport
❘
nr 2 2013
Fystester
aktuellt område inom SvSF
text & foto josefin warg
Från och med i höst kommer svenska skyttars fysik att uppmärksammas mer inom Svenska
Skyttesportförbundet. Sedan tidigare har skyttar på SOK:s topp- och talangprogram årligen gjort
tester i kondition och styrka, och nu vill Svenska Skyttesportförbundets sportchef Jonas Edman
att detta ska bli en naturlig del även för fler elitsatsande skyttar.
en skytt i världsklass
är det inte bara nötning på skjutbanan som gäller. Även fysträning är
viktigt. Sportchef Jonas Edman förklarar varför:
– Dels att fungera skadepreventivt.
Fysträningen i sig är inte det primära
då det är låg fysisk ansträngning för
att skjuta, men det är en uppenbar
skaderisk om man bedriver ensidig
träning. Dels syftet att fungera som
en prestationshöjare. Jag är övertygad om att man med en god grundfysik blir man mindre benägen att
påverkas av stress, då en bra fysik
förbereder kroppen bättre för stresspåslag. Kroppen hanterar det bättre.
Och i vissa discipliner som i stående
luftgevär, som är beroende på en bra
kroppshållning, handlar det om att
ha god bålstabilitet för att få så lite
rörelse som möjligt. Så man kan säga
att det är en tredelad sak.
För att bli
Likvärdiga tester
Fysiska tester har länge varit en del
för aktiva inom Sveriges Olympiskas
Kommittés program, men nu vill Jonas Edman se att fysiska tester blir en
naturlig del inte bara för de absoluta
toppskyttarna, utan även för exempelvis breddelittrupper och på skyttegymnasium.
– Att använda en gemensam bas
och ett likvärdigt testbatteri både
konditions- och styrkemässigt tror
jag gör att det blir lättare att man
vänjer sig vid det. Om man får göra
ett litet fysiskt test redan när söker
så vet man vad det innebär. Och de
flesta vill hålla uppe en viss nivå när
de vet att de testas, och då tror jag att
det kan fungera som en liten morot,
säger Edman.
SOK har i dag ett testbatteri som
kallas Fysprofilen, där kondition- och
styrketest ingår, liksom en kroppsscreening, rörelseanalys och undersökning för att se potentiella eller
befintliga problemområden. Denna
fysprofil, eventuellt lite grenanpassad,
är tänkt att ligga till grund också för
testerna inom SvSF. Edman hoppas
att det ska bli kontinuitet i detta från
och med i höst, men han säger också
att det är upp till grenledarna också att
avgöra om det är intressant eller inte.
Men han ser gärna att många tar till
sig detta som en naturlig del i skyttet.
– Det gäller att få ringar på vatten-
effekten så att det fortsätter ut i vår
organisation.
Egen erfarenhet
Att den fysiska biten verkligen har
betydelse vet Jonas Edman, som tog
OS-guld i 50 m gevär 60 skott liggande år 2000, av egen erfarenhet.
– Som mest hade jag 860 träningstimmar effektiv tid på ett år. Av det
var nästan 25 procent fysrelaterat.
Det var för att jag hade lite problem i
vänster axel till slut, så jag var tvungen
att lägga tid på rehab. Innan hade jag
tränat väldigt mycket konditionsträning och för lite styrketräning, och
det var därför jag fick problem.
Att därför föregå problemen innan
man får dem ser han som önskvärt,
och han bedömer att en del fysisk
träning och fyra delar skytte är rimligt för den som satsar.
– Har man ambitionen att bli riktigt, riktigt duktig, så bör nog 20
procent av den totala träningstiden
vara fysrelaterat. För då börjar man
komma upp i en så hög nivå med
skyttetimmar, att skaderisken ökar.
Men man ska inte ta bort 20 procent
av skyttetiden, utan lägga till det. ■
REPLIKOR
VAPENDELAR – TILLBEHÖR
Besök vår Webshop och hemsida
www.stockholmsvapenfabrik.se
nr 2 2013
❘
svensk skyttesport
❘
47
porträttet
48
❘
svensk skyttesport
❘
nr 2 2013
Therese Karlsson
ensam lerduvetjej i Roslagsskogen
text & foto sara borg
I Roslagens Jaktskytteklubb dominerar männen i antal på lerduvebanan. Men det finns
en katt bland hermelinerna. Nittonåriga Therese Karlsson har passion för sporting och
satsar högt mot framtiden.
det att
Therese Karlsson hör hemma. Hon rör
sig vant omkring samtidigt som hon
och hennes pappa Per-Ola Karlsson
gör i ordning inför kvällens träningspass. Lerduvorna ska placeras ut och
kastarna ska testas innan det är dags.
– Det var nog mest en slump att jag
började skjuta lerduvor. Allt började
med att jag testade skjuta luftgevär och
lite senare provade jag även på korthållsskytte. Sedan fick jag följa med
pappa till lerduvebanan. Så jag testade
och tyckte det var kul, sedan var jag
fast, säger Therese.
Therese skjuter båda sportinggrenarna, engelsk sporting och FITASC
sporting. Och att det blev just sporting
Therese skulle hålla på med beror enligt henne själv helt på tävlingsupplägget.
– Jag tycker att sporting är den absolut roligaste lerduvegrenen. Sportingduvorna kan komma från olika håll och
vinklar. Tävlingarna ser aldrig likadana
ut och jag tycker om att det är väldigt
varierat. Det skulle bli tråkigt i längden
om det hela tiden var samma sak, säger
hon.
På lerduvebanan syns
Tidig talang
Inte nog med att Therese tyckte om
lerduvor, hon visade sig även vara en
riktig talang. Med hjälp från sin pappa,
sina föreningskamrater och tränare så
har hon utvecklats en hel del på bara
några år.
– Mina tränare betyder naturligtvis mycket för mig. Speciellt min ena
tränare Stefan som hjälpte mig väldigt
mycket i början. Nuförtiden hjälper
han mig ungefär en gång i veckan.
Att träna är något som är viktigt inom sporting där tävlingarna aldrig ser
likadana ut. Medan vi är på Roslagens
lerduvebana så syns det att Therese
spenderat en hel del tid här då hon vant
rör sig mellan de olika skjutstationerna.
– Det här är hennes andra hem under säsongerna, säger Per-Ola och ler
innan han kastar iväg nästa duva. Och
Therese håller med.
– Formen är en färskvara i vår sport.
Om jag inte tränat ordentligt så märks
det direkt. Det handlar om att nöta
och nöta tills det känns bra och man är
nöjd, säger Therese.
Och hon vet vad hon pratar om. Under säsongerna kan hon träna så mycket
som fyra till fem gånger per vecka, plus
att hon försöker gå till gymmet minst
en gång då det krävs mer än bara talang
för att bli en bra skytt. Det som Therese anser gör henne till en bra skytt är
främst sitt tålamod.
– Jag kan hålla mig lugn och sedan
tagga till och prestera när det gäller,
och det är nog min största styrka, säger
hon.
Bäst är det som gäller
I framtiden vill hon vara bäst. Inte bäst
i Roslagen, inte bäst i Sverige, utan bäst
i världen.
– Jag vill bli bäst, helt enkelt. Men
för att bli det måste man jobba med
delmål. Mina delmål nu är att hålla mig
kvar i landslaget och att bli bäst i Sverige. Men huvudmålet finns hela tiden
i bakhuvudet, säger Therese.
Den prestation som Therese värderar allra högst hittills är SM-silvret hon
tog förra året.
– Det var väldigt stort för mig. Som
sagt, ett delmål är ju att bli bäst i Sverige och nu var jag nära, säger hon.
Även om målen är högt satta och det
kommer krävas mycket tid så är Therese motiverad till att fortsätta sträva mot
dem. Hon hoppas på att om fem år vara
en av de bästa damerna i världen och på
att prestera bra utomlands.
– Då är jag en bra bit på vägen mot
världstoppen, säger hon.
Internationell erfarenhet
Men att skjuta bra utomlands har hon
redan testat på. Förra året var hon reserv i damlandslaget på VM i England
och hon passade även på att skjuta EM
i Portugal.
– Det är häftigt att få åka med! Allting var så stort om man jämför med
de tävlingarna som är här i Sverige. På
mitt första VM i Frankrike så blev jag
lite chockad över hur många skyttar det
var. Men det är jätteroligt att få komma
ut och tävla i världen!
Och i slutet på maj var det dags
igen då EM gick Prag. Hennes förväntningar och förhoppningar inför
tävlingen var att hon skulle ta en bra
internationell placering.
– Jag försöker alltid ta en bra placering samt komma i toppen bland
svenskarna. Men ett annat mål är att
njuta och ha kul såklart!
Under den här säsongen vill hon
först och främst kvalificera sig till att
skjuta i A-klassen istället för B-klassen,
men hon har också fler mål.
– Förutom att byta klass så vill jag
också ta hem en pallplats i damklassen på SM. Sedan vill man ju såklart
utvecklas som skytt. Jag tror att det är
rimliga mål för i år.
Ensam tjej ingen svårighet
Att vara ensam tjej på hemmabanan
har både sina för- och nackdelar, menar
Therese. Hon får ett bra bemötande
från sina föreningskamrater som mer
än gärna hjälper henne.
– När jag började skjuta var jag alltid
”lilla Tessan” som de ville hjälpa. Och
de är fortfarande hjälpsamma, men nu
när jag börjar slå dem på tävlingarna så
blir de lite häpna.
Och att de flesta av hennes föreningskamrater är äldre män är inget hon har
något problem med.
– De är väldigt trevliga mot mig och
vi har kul ihop. Vi åker ju ut på tävlingar
och tränar tillsammans. Har man roligt
så spelar ålder och kön ingen roll.
I Therese förening finns två andra
ungdomar, två unga killar, som också
skjuter lerduva. Men hon är ensam tjej
och har vant sig med det.
– Det är inget konstigt längre nu när
man har vant sig. Det är nästan lite roligt istället.
Tanken på att lägga av på grund av att
hon är ensam har aldrig slagit Therese.
– Nej, verkligen inte. Jag har nog
aldrig funderat på att lägga av i överhuvudtaget. Visst, efter en säsong kan man
vara väldigt less på det man gör, men
om man vilar upp sig någon månad så
kommer suget tillbaka igen.
Roligt ska det vara
Att vara sportingskytt kan säkert vara
ensamt och udda på flera sätt. Det är
inte många som vet om att sporten existerar utanför skjutbanan.
– Mina vänner och bekanta vet nog
inte riktigt vad det är jag gör. De flesta
har ju aldrig varit med och sett hur det
går till på skjutbanan. Men de tycker ju
att det låter häftigt när man säger att
man är skytt. Man ska göra det man
tycker är roligt, oavsett vad det är. Det
blir bäst då, säger Therese.
När intervjun är avslutad passar Therese på att skjuta lite till. Hon laddar,
hon tar ställning, hon ropar och skjuter
sedan ner de två duvorna som kommer
från olika håll med kort mellanrum. Efter det laddar hon om på nytt och gör
om proceduren igen.
– Så här kan hon stå i timmar, säger
Per-Ola och skickar samtidigt iväg en
två nya duvor. ■
nr 2 2013
❘
svensk skyttesport
❘
49
föreningsbesök
50
❘
svensk skyttesport
❘
nr 2 2013
En mörk och kall vinterkväll ser Konga samhälle ut att ligga som i dvala. Intet liv syns på de småländska gatorna, och därför blir kontrasten stor när man kliver in i Tingsryds Skytteförenings
klart upplysta lokal. Här är det liv och rörelse, och skytte blandas med såväl biljardspel som TVtittande. Men så är skyttehallen också en ungdomsgård.
Ungdomsgård och skyttehall
i kombination i Konga
text & foto josefin warg
Huset är gult, dörren är vit
och det ligger i centrala Konga. Här,
några mil söder om Växjö, huserar
Tingsryds Skytteförening sedan några
år. Fortfarande i Tingsryds kommun,
men dryga milen från huvudorten.
Det första som möter en när man kliver in är ett biljardbord där en grupp
glada barn i 10-årsåldern är samlade.
Tittar man höger ser man in i skjuthallen där fem luftgevärsbanor med
elektronik ryms. Genom en glasruta
kan den nyfikne sitta och titta in på
skyttarna, som med geväret vilande på
kudden försöker träffa tian. Just nu är
det 8-åriga Wilma Johansson och ett
år yngre Ville Karlsson som sitter där
med ett extremt fokus på sitt skytte.
Ungdomsledaren Niklas Ward står
bakom och iakttar. För honom är
det tredje året som ledare och han är
också med i styrelsen. Han tycker att
de har det bra här i föreningen.
– Jag tycker att vi har det kanon. Vi
har ett nytt tak som har gjort det lugnare för skyttarna, och det fina golvet.
Det är roligt att se unga skyttar som
är så duktiga utvecklas.
Husköp blev lösning
Här i Konga har föreningen hållit till
sedan 2005, då de blev uppsagda från
sin lokal i Tingsryd. Den här gamla
affären dök upp i allra sista stund,
innan verksamheten behövde läggas
på is, och föreningen hyrde den. 3-4
år gick innan ägaren ville sälja fastigheten och föreningen ånyo fick ett
uppsägningsbesked. Lösningen, för
att slippa flytta igen, blev att de själva
köpte hela huset.
– Det kostade 675 000 totalt, men
i och med att verksamheten var hotad
sökte vi bidrag av Riksidrottsförbundet som stöttade med en fjärdedel. Vi
fick kommunal borgen och har kom-
Föreningens sekreterare Sture Håkansson.
munalt driftsbidrag, så RF och kommunen har ställt upp för oss, berättar
sekreteraren Sture Håkansson.
På ovanvåningen finns en lägenhet
som föreningen hyr ut till ett yngre
par. Man hyr ut skjuthallen till pistolklubben på tisdagskvällar, skyttar
betalar en liten avgift varje gång man
skjuter och Tingsryds Skf får också
driftsbidrag och LOK-stöd. Ytterligare något som finansierar verksamheten är det aktivitetsstöd med 300
kronor per kväll som föreningen får
när de har öppen ungdomsgård.
– Kommunen stöttar verksamheten
lite extra om man driver ungdomsgård
och det fanns ingen i Konga. Vi hade
möte med kommunen, som hade problem här med barnen för att de inte
hade något att göra, och då erbjöd vi
oss att öppna skyttelokalen för ungdomsverksamhet, säger Håkansson.
Tack vare de olika inkomstkällorna
nr 2 2013
❘
svensk skyttesport
❘
51
föreningsbesök
har föreningen kunnat minska sina
lån efter fastighetsköpet, och den installation av bergvärme man valde att
göra, från 600 000 till 300 000 kronor
på bara tre år.
Ungdomsgård drar folk
Förutom att skjuta och spela biljard,
kan man fika, se TV, spela spel med
mera, här inne på gården. Att det
inte bara är en skyttehall utan även
en ungdomsgård gör att det ofta är liv
och rörelse i lokalerna.
– Det är aldrig tomt här de dagar
vi har öppet, säger ungdomsledaren
Niklas Ward, som själv bor i Konga
och som säger att skytte och fotboll i
princip är det enda ungdomarna har
att roa sig med här.
På andra sidan glasrutan, från skjuthallen sett, sitter Nicklas Johansson
och tittar på medan dottern Wilma
sätter skott på skott i tavlans mitt.
– Jag skjuter och jagar, så hon ville
testa på skytte och fick det. Och så
är det för att komma hit och träffa
kompisarna. Det är full rulle här. Det
brukar vara mer än vad det är i kväll,
säger han.
Också han bor här i dryga 800 invånare stora Konga, och han tycker att
skytteföreningens närvaro har inneburit ett lyft för byn.
– Ja det tycker jag. Barnen har någonstans att gå nu, säger Nicklas Johansson.
Ungdomsgård med många besökare innebär också stim och stoj, på
gott och ont.
– Ibland kan jag tycka att det kan vara lite jobbigt och störande för de som
skjuter, men jag tycker ändå att det
fungerar bra. Barnen är här, spelar lite
spel, fikar. Det är ju en rekryteringsbas
också, säger sekreteraren Sture.
Skylt på dörren ger medlemmar
En annan rekryteringsbas är föreningens årliga ”Julkul”.
– När det är skyltsöndag så anord-
nar vi en tipspromenad där man kommer in hit och får glögg och får testa
att skjuta. Vi fick två nya i vintras där.
Och sportlovsskytte, vi får alltid någon ny även då. Nu är det också så
att de som sköt på 70- och 80-talet är
föräldrar och börjar komma hit med
sina barn. Så rekryteringen sköter sig
själv, vi måste bara tala om att vi finns.
Bara att ha en skylt på dörren där
det står ”skytte” fungerar också på ett
värvande sätt. Det händer då och då
att några läser på dörren, blir intresserade och kommer in och vill börja
skjuta. Några som gjorde det var en
uzbekistansk asylsökande mamma
med sina två barn. De kunde inte någon svenska, men problem är till för
att lösas.
– Vi kommunicerade via google
translate. Det gick bra, berättar Sture.
Fokus ligger på att sysselsätta
I föreningens första halvsekel var det
6,5-skytte som utövades. 1968 kom
Skytte är roligast
Lithea Salomonsson, Nathalie
Samuelsson, Emil
Johansson, Kenny
Johansson och
Charlotte Johansson är alla gamla
eller nya skyttar.
text & foto josefin warg
Ett gäng glada barn möter mig när jag kliver in hos Tingsryds
Skytteförening. De tar gladeligen en paus från det de håller på
med – biljardspel – för att i stället prata med mig. Det visar sig
snabbt att barnen inte bara brukar spela biljard när de är här.
– Alla skjuter, säger de fem i kör.
– Jag har gjort det i minst fem år, säger
10-årige Emil Johansson.
– Och jag har bara skjutit i dag. Det
gick bra. Mitt rekordresultat var 134.
Då sköt jag 20 skott, säger Charlotte
Johansson som också hon är 10 år.
– Natta, vad var det högsta du skjutit?
frågar Lithea Salomonsson sin kompis Nathalie Samuelsson.
– 193 eller 195, säger Nathalie.
– Mitt högsta är 200, säger Lithea.
– Jag med! säger Emil Johansson.
Hur ofta brukar ni vara här?
– Jag brukar alltid vara här, säger Lithea.
– Måndagar och onsdagar, säger
Emil.
Varför är det roligt att skjuta då?
– Man blir bättre och bättre. Vi pro-
52
❘
svensk skyttesport
❘
nr 2 2013
vade och jag kände det, säger Charlotte.
– När man står och jagar då blir man
bättre av att skjuta. Jag tror att jag
ska börja jaga, säger 12-årige David
Morin.
– Att få medaljer, märken och pris,
säger Lithea.
– Det tycker inte jag, inte att gå på
tävling, säger Nathalie.
– Det tycker jag, man utvecklas jättemycket, säger Emil.
Eftersom vi står och lutar oss över
det gröna biljardbordet känner jag att
jag måste avsluta med en viktig fråga.
Vad är egentligen roligast – skytte
eller biljard? Svaret kommer snabbt,
högt och helt utan tvekan från Lithea
och Emil.
– SKYTTE! ■
luftgevär in i bilden, och nu är det bara
det som skjuts. Här är det inte resultat och att vinna som är det viktigaste.
– Ambitionen är att hålla barnen i
kommunen sysselsatta. Vi är inte så
mycket ute och tävlar, ibland någon
förbundstävling med några stycken.
Nej, det viktigaste är att hålla barnen
aktiva, och det tycker jag att vi lyckas
bra med. Vi är ungefär lika många
hela tiden, berättar Sture och tillägger
att även barn från orterna runtomkring Konga kommer till dem.
– Jag får ibland frågan varför vi åker
från Tingsryd hit, för att sysselsätta
Kongaungdomar. Men det är ingen
byapolitik. Det är för att det är roligt.
Vi tillhör Tingsryds kommun.
Det är inte bara unga som blir sysselsatta av föreningens verksamhet.
Åldersspannet bland medlemmarna
är stort.
– Han som är yngst är väl 7-8 år
och äldsta är 80. Det är rätt mycket
föräldrar som skjuter också.
Fortsatt utveckling
Skjuthallen är inbjudande. Banorna
är elektroniska och det nya taket och
golvet har dämpat ljudet och gjort
hallen lugnare. Nya lufttuber till gevären inhandlades i fjol. Mycket har
hänt hos Tingsryds Skytteförening
de sista åren, men att stillasittande slå
sig till ro är inte föreningens melodi.
Arbetet med att utveckla förening är i
stället konstant.
– Vi har planer och idéer hela tider för att utveckla verksamheten. Nu
framför allt lokaliteterna. Vi ska riva
ett plåtskjul och eventuellt göra värme
i källaren, så att vi kan börja använda
även den, säger Sture Håkansson. ■
Wilma Johansson är fokuserad på sitt skytte.
fakta Tingsryds Skyttesförening
Bildad 1902 ❚ Antal medlemmar cirka 70 ❚ Hemmahall Fem elektroniska banor i Konga
Grenar Luftgevär, framför allt sittande ❚ www.tingsrydsskf.se
Ville Karlsson är djupt koncentrerad.
nr 2 2013
❘
svensk skyttesport
❘
53
tävling
svsf:s Minnestävling
fsr:s rikspropaganDa
en perfekt breddaktivitet för alla föreningar
text lars lennartsson, tävlingsledare
Jetonger till hälften av deltagarna i varje förening
Individuellt fördelas jetonger klassvis till bättre hälften av deltagarna inom varje
förening och därmed behöver endast antal starter rapporteras in. Allt för ett
minimum av administrativt krångel. Efter flera års kraftigt minskat antal starter,
har antalet i stort sett varit oförändrat under de senaste fem åren. Dock noterades en liten minskning under 2012. Detta innebär totalt 2324 starter från 87
föreningar under det gångna året.
huvudsyftet med ”rikspropagandan
på hemmabana” är att skapa
förutsättningar för alla föreningar
att, med minimal arbetsinsats, delta
i ett riksomfattande arrangemang.
så har det varit sedan 1934 och
under senare år har det dessutom
blivit ännu enklare, genom att
varje förening själv anpassar
genomförandet efter lokala
förutsättningar. plaketter och
jetonger från tävlingen är populära
till och med i samlarkretsar, säkert
delvis beroende på att motiven
tidigare haft kunglig anknytning
och att nuvarande serie pryds med
våra landskapsvapen. tävlingen
omfattar alla gevärssektionens
grenar, med andra ord den perfekta
programpunkten för skyttets
dag, familjedagen och andra
rekryteringstillfällen. naturligtvis kan
skytt delta i flera olika discipliner
och därmed öka möjligheten att få
den populära jetongen.
54
❘
svensk skyttesport
❘
nr 2 2013
Återkommande topplaceringar
I tävling mellan föreningar respektive distrikt, räknas procentuellt deltagande i
förhållande till medlemsantal. Bästa distrikt får inteckning i vandringspris och
de främsta föreningarna tilldelas silver- respektive tennbägare. Förening med
högst antal starter tilldelas jetongen i silver.
En del föreningar återkommer ofta bland de främsta i föreningstävlingen och
2012 utgjorde inget undantag. De tre främsta fanns på ”10-i-topp” även föregående år. Löderups skyttekår, Skåne, segrade på 102,56 %. Mariefred-Kärnbo
Skf, Södermanland, blev tvåa med 97,35 % och Tomelilla Skf, Skåne, slutade på
tredje plats med 95,12 %. På fjärdeplatsen finns ”uppstickaren” Wedevågs skf,
Örebro, med 90 %. Det är en förening som förra året låg på 28:e plats. Årets
femteplats gick till Jämjö skf, Blekinge, med 85 %, en förening som brukar hålla
sig långt fram i resultatlistan.
Räknat i antal starter befann sig Lesjöfors skg ”som vanligt” i en klass för sig
med 150 starter. Ytterligare tre föreningar passerade den magiska 100-gränsen
och andraplatsen gick till Löderup med 120 starter, följt av Mariefred-Kärnbo
skf med 110 och Jämjö skf med 102 starter.
Med rapporter från fem föreningar och 8,59 % segrade Blekinge skyttesportförbund i tävling mellan distrikten och på andra plats kom Skåne med 19 föreningar och 7,68 %. Tredjeplatsen erövrades av Östergötland som med rapporter
från åtta föreningar uppnådde 6,14 procent.
Rikspropaganda 2013
Jetongen för 2013 pryds med Skånes landskapsvapen och i Riksarkivets heraldiska register beskrivs detta såhär: ”I guldfält ett rött, avslitet griphuvud med blå
krona och med blå beväring, därest dylik skall komma till användning.”
Tävlingen pågår under perioden 1 januari till 1 december och omfattar luftgevär, korthåll, gevär 6,5 mm, kpist och Ak 4. Avgiften är endast 15 kr för
deltagare i åldersklasserna 9-20 och 25 kr för övriga. Den obligatoriska föreningsavgiften på 40 kr täcker även deltagandet i föreningstävlingen.
Inbjudan och rapportblankett finns som vanligt att hittas under Tävlingsverksamhet på gevärssektionens hemsida på www.skyttesport.se ■
föreningsbesök
information
Jag har hållit på med vattensport och det var helt underbart, något
som jag ständigt längtar tillbaka till. men jag kände mig elak som
’tvingade’ de andra killarna att behöva simma runt halvnakna med
en bög. det kändes inte rättvist. de sa aldrignågot illa om det, men
det pratades heller aldrig om det och det gjorde mig stressad att
inte veta vad de tyckte.
DAVID 19 ÅR
tt
tt
H
bt
ro
rott
qq oc
idro
och
h id
tq
ch
b
H
tt
t
b
idro
sk idr
H
ott
Ungdomars erfarenhet
sven
nsk
m sve
inom
ino
lko
erroch
vil
ochvillk
ororrinom
villk
ete
ch
arenh
nheter o
Ungdomarsserf
ar erfare
Ungdom
svensk idrott
Frida Darj, Mathilda Piehl
och Fia Hjelte
lte
a Piehl och Fia Hje elte
Frida Darj, Mathild a Piehl och Fia Hj
ld
:1
hi
2013
Mat
rapport
FoU-id
Fr a Darj, 13:1
FoU-rapport 2013:1
rt 20
FoU-rappo
HbtQ och idRott
text CeCilia augustsson eDstaM
”Alla som vill, oavsett nationalitet, etiskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska och psykiska
förutsättningar, får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet.” så står det i Idrotten vill (2009), vilket är det idéprogram
som vi inom idrottsrörelsen skall leva efter. Men hur är det egentligen? får alla vara med och känner sig alla välkomna?
rIksIdrottsförbundet gav
ett forskningsbidrag
till RFSL (Riksförbundet för sexuellt
likaberättigande) och RFSL Ungdom
för att ta reda på om hbtq-ungdomar
känner sig välkomna inom idrotten.
Genom intervjuer med och skrivna
berättelser från ungdomar som ser sig
som homosexuella, bisexuella, transexuella eller queera (nedan kallade
informanter) har en bild om idrottens
gemenskap och utanförskap kommit
fram. Resultatet av denna forskning
under 2011
finns sammanställt i rapporten ”Hbtq
och idrott – Ungdomars erfarenheter
och villkor inom svensk idrott”.
För en del av informanterna innebär
idrotten en plats där de känner gemenskap och frihet, men tyvärr beskriver
flera att idrottens arenor (och främst
omklädningsrummen) är platser som
de inte alls känner sig hemma i. Det
behöver inte vara så att det är en fysisk
person som stoppar dessa ungdomar i
sitt idrottsutövande, utan det är normerna som påverkar. De flesta är inte
HbtQ LITEN ORDLISTA!
HomosEXUELL en person som har förmågan att bli kär i eller attraherad av
någon av samma kön.
bisEXUELL en person som har förmågan att bli kär i eller attraherad av
människor oavsett kön.
transsEXUELL en person som känner sig som en tjej men som vid födseln kategoriserades som kille, eller en kille som vid födseln kategoriserades som tjej.
QUEEr ett brett begrepp, men som gemensamt är en kritik mot idéer om normalitet. Queer kan innebära en önskan om att inte behöva definiera sitt kön
eller sin sexuella läggning.
öppna inom sin idrott och lever med
en ständig rädsla för omgivningens
reaktioner om de skulle få veta, vilket
också har lett till att fler ungdomar har
slutat med idrotten.
Jargongen hos kamrater och ledare
kan vara sådan att de inte vill eller
vågar vara med. Ledare som är öppet homofoba eller som pratar nedvärderande om personer som inte är
heterosexuella framkommer tyvärr i
ett flertal av intervjuerna. Det är lätt
så att ett maskulint ideal hyllas inom
idrotter med flest manliga utövare,
och att deltagarna förväntas bete sig
efter detta mönster. Går man utanför
normen kan man få höra kommentarer som ”bög” eller ”fjolla”. Att som
tjej inte prata killar och relationer eller
att inte beakta sina feminina sidor kan
skapa misstänksamhet.
Informanterna beskriver att de anpassar sig till normerna och ursäktar
eller förmildrar saker som de blir utsatta för. De kan skämta med i jargongen och är till och med förstående
till att heterosexuella träningskamrater inte vill byta om eller duscha med
dem. Genom att reglera sitt beteende
på förhand försöker de undgå att bli
utsatta för trakasserier.
Att inte prata om att någon inte faller inom det som anses vara norm kan
vara minst lika jobbigt och skapar ett
utanförskap. Flera av ungdomarna i
studien är också rädda att skrämma
bort sina idrottskamrater om de fick
reda på att de är till exempel homosexuella.
Rapporten visar att idrotten ännu
har mycket att jobba med i dessa
frågor. Därför rekommenderar vi er
som är ledare i en förening att läsa
rapporten ”Hbtq och idrott – Ungdomars erfarenheter och villkor inom
svensk idrott”. Den går att ladda ner
från Riksidrottsförbundets hemsida,
www.rf.se. Där hittar ni även idrottsrörelsens policy mot diskriminering på
grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. ■
nr 2 2013
❘
svensk skyttesport
❘
55
in memoriam
pEr-andErs
lasson
pistolsektionen nåddes en måndag i februari av den tragiska
nyheten att vår skyttekollega per-Anders Lasson, efter en
kortare tids sjukdom, avlidit.
Per-Anders, vår styrelsekollega och kamrat...
lämnar ett mycket stort tomrum efter
sig. Han har varit vår dataexpert och
arrangerat allt från SM, Allsvenskan
på såväl luft som krut och han ingick
i ledningsgruppen för Swedish cup
under alla år. Vid EM luftvapen i
Göteborg 2003 ingick Per-Anders
i sekretariatet med ansvar för data
och bokningsprogram för hotell och
transporter.
Per-Anders jobbade även inom det
nationella skyttet och var senast resultatansvarig vid SM i Skillingaryd.
Han var vid tiden för sin bortgång
även kretsordförande i Malmöhuskretsen. Under yngre år var Per-Anders en utmärkt skytt, särskilt precision inom det nationella skyttet låg
honom varmt om hjärtat.
Våra tankar går till hustrun Ann
och barnen Daniel och Tomas.
Christer Claesson, pistolsektionen
56
❘
svensk skyttesport
❘
nr 2 2013
Till minnet av
Per-Anders Lasson
En av de första gångerna vi träffade
Per-Anders var på SM i luftpistol som
gick på Öckerö 2005.
Efter att vi hade skjutit tävlingen
kom Per-Anders fram till mig och
sa att han tyckte sig kunna se en viss
talang hos min fru Kristina och vår
dotter Emma. Per-Anders sa vidare
att han själv hade haft så mycket
glädje av skyttet under många år och
nu gärna ville dela med sig lite av sitt
kunnande och undrade om han fick
hjälpa min fru och dotter. Jag blev
naturligtvis väldigt glad över detta
men han nämnde ju inte mig… Jag
försökte försiktigt påtala att jag också
var pistolskytt och ville bli bättre.
Per-Anders tittade då på resultattavlan och hittade till slut mig långt ner
i listan. Han skakade lätt på huvudet
när han vände sig mot mig, men jag
lyckades snabbt finna mig och producera en hundvalpsliknande blick. Det
lyckades och han förbarmade sig över
mig så att också jag fick vara med.
Det följde sedan ett antal gånger där
han tog sig an mig och min familj på
skjutbanan i Ystad, vi fick mycket utbyte av dessa tillfällen och lärde oss
mycket. Per-Anders och hans familj
blev snabbt våra goda vänner.
Historien visar nu att han hade rätt
i sina iakttagelser 2005, dotter och i
viss mån hustru har erövrat en mängd
medaljer medan jag fortfarande ӊr
under utbildning”
En annan händelse som jag gärna
vill dela med mig visar en annan sida
av Per-Anders. Kretsmästerskap precision i Helsingborg och Per-Anders
står på skjutplatsen till höger om mig
som är vänsterskytt. Efter mitt första
provskott tittar jag i kikaren och ser en
välcentrerad 10:a, men… sekunden
efter kommer det en 10:a till. Samtidigt som jag undrar hur det gick till
ser jag Per-Anders i ögonvrån som
hoppar av skratt. Det visar sig att när
jag vänt ryggen till så har han vridit
över min kikare mot sin tavla och han
skjuter sitt andra provskott när han ser
att jag tittar i kikaren efter mitt första
skott. När jag nu vrider över kikaren
till min tavla ser jag två åttor.
Sådan var Per-Anders i våra ögon,
allvarlig och seriös när det krävdes och
rolig, busig och charmig när det var
plats för det. En mycket god och engagerad vän har lämnat oss.
Bertil, Kristina, Emma och Elias
Nilsson, Sjöormens Pistolklubb
korsordet
Skickas till Svenska Skyttesportförbundet, Josefin Warg, Idrottens Hus,
114 73 Stockholm, senast den 10 november 2013.
Tre vinnare får var sin skraplott.
Namn.............................................................................................................................................................................................................................
Adress..........................................................................................................................................................................................................................
Postadress..............................................................................................................................................................................................................
Krysslösning och vinnare i nr 4 2012
Familjen Johansson, Bjuv, Hans Lindström, Enköping och Inke Nilsson, Västervik.
Vinnare kryss nr 2 2013 presenteras i nr 4 2013. Skicka in ditt bidrag senast den 10 november.
nr 2 2013
❘
svensk skyttesport
❘
57
Vad inom skyttet
ger dig glädje?
Yvonne Andersson
sportingskytt Östhammar Jsk
Endel Sekobon
pistolskytt Upsala Spk
Dels gemenskap och dels att
jag tycker om när det smäller.
Jag tycker att det är bara kul.
Det är kamratskapen tycker jag. Skyttekompisarna. Att man träffas, sitter
och dricker kaffe och umgås.
Rickard Johansson Mattias Jansson
viltmålsskytt JSSK Trofé Kalix skeetskytt Uppsala JSK
Det är allt, speciellt alla skyttar runtomkring.
Man gläds väldigt mycket åt andras framgångar och det tycker jag är roligt. Visst, det är
roligt att lyckas också, men roligast är nästan
att träffa alla, gemenskapen.
58
❘
svensk skyttesport
❘
nr 2 2013
Det är adrenalinet man får när
man är ute på banan och träffar lerduvor. Då får man en kick
tycker jag.
Lennart André
luft- och korthållsskytt
Ludvika Sportskytteklubb
Det är väl egentligen att träffa alla skyttar,
som har samma intressen som en själv,
det är ju roligt. Och sedan är det väl att
när det går bra så är det ännu roligare.
utgIvnIngsplan
för endast 500 kronor kan ni annonsera, 1/8-sida (68x98 mm), om er tävling i
webtidingen, som publiceras på hemsidan www.svensk-skyttesport.se
Alla medlemmar har möjlighet att läsa nyhetsbrevet/webtidingen.
MAILA In er teXt oCh fAktUrAADress tILL [email protected]
NR SISTa MaTERIalDaG
NYHETSBREV/WEBTIDING
TIll WEB
1
2
3
4
5
21
24
4
16
27
12
13
23
7
18
MArs
MAJ
AUgUstI
oktoBer
noveMBer
MArs
MAJ
septeMBer
oktoBer
noveMBer
I fokus
hur fungerar vår
ungdomsverksamhet?
Mentala aspekter av skytte
tÄvla
sMart
TEMA
jakt!
Vad Vill du läSa om i
nÄsta tIdnIng?
Tipsa oss på [email protected]!
Posttidning B
RETURADRESS
IDROTTENS HUS,
114 73 STOCKHOLM
Våra skytteprodukter
köper du via ombud:
norma.cc/sv/Aterforsaljare/
Skytteombud-Sverige/
www.norma.cc