Transcript Kyrkorådet i Athen Kärt besök

Kyrkoblad nummer 4, 2011
Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Lidén
Kyrkorådet i Athen
Söndagen 25 september hade
vi höstens första sammanträde
med kyrkorådet i Skandinaviska
kyrkan. Sammansättningen är annorlunda än i Sverige. Här i Athen
har vi kyrkstämma en gång per
år och då väljs några ledamöter
direkt. Det är inte den politiska
färgen som avgör, utan engagemanget för kyrkan. Varje ambassad
har också en representant i rådet,
för att få nordisk spridning på
verksamheten. Och kyrkoherden
är med i rådet. Vad diskuterar vi?
Igår kväll var det mycket resonemang kring den kommande
julbazaaren vid första advent.
Förra året var det väldigt trångt
på nedervåningen, där vi hade all
servering. Många gick ut på gatan
med sina tallrikar och glöggmuggar och gäster trängdes i biblioteket och musikrummet. Överallt var det folk och mat och man
pratade om hur stort det hade
varit förr, när kyrkan låg i Pireus
Bakre raden: Anette Nordgren, Kirsten Sörensen, Kristina de Cornejo, Veslemöy Talgö,
Gunnar Lidén. Främre: Mari Hilonen, Gro Reistad, Marja Porri, Anne Riihimäki.
och man hade en stor uteplats där
man kunde sitta och äta och röka.
I år är planen att vi svänger på
alltihop och har serveringen på
andra våningen och allt hantverk
och julpynt på första planet. Vi får
börja med att släppa upp några
bredaxlade herrar i full fart så att
trappen upp till andra våningen
vidgar sig.
Lars Frisk, Helen Svensson-Kalathaki, Kirsi Rokosa, Gro Reistad
1
Kyrkorådet är ett viktigt forum
för information och samordning
mellan de nordiska ländernas
arrangemang. Det är viktigt att
vi känner till kulturprogram,
utställningar, föreläsningar och
resor. Ambassaderna och instituten är nödvändiga knutpunkter i vårt gemensamma nätverk.
Kärt besök
Gunnar Lidén
Vi fick trevligt besök i slutet av
september av förre kyrkoherdeparet Lars och Torgun Frisk, på
besök i Grekland. De var med i
gudstjänsten i St Paul´s Church
och sedan vid grillkvällen på
takterrassen. Många kramar blev
det. Lars och Torgun njöt av att
sitta med gamla vänner i den
mörka Athennatten och känna
vindens svalka i den varma
staden. Det blev sent innan vi
bröt upp. Ropen från Syntagma
där en demonstration pågick
tystnade. Tårgasen som stundtals kändes i näsan tunnades ut.
Kyrkan är en viktig glänta i storskogen, där det är gott att mötas.
Nummer 4 2011
Rodoksella vaihtui myös pappi,
Heikki Kiviluoto aloitti toimensa
Kreikassa elokuussa, ja hänet
tapaamme Ateenassa sunnuntaina
09. lokakuuta pidettävässä messussa St. Paulin anglikaanisessa
kirkossa ja kirkkokahveilla sen
jälkeen.
Tällä kertaa teemana Kyrkybladetissa on kirkon kaikille avoimet
ovet. Varsinkin koti-Suomessa
kuin myös Ruotsissa viime vuosina kirkon ovet ovat olleet auki
useinkin, mutta kulkusuunta on
ollut väärä. Monet ovat eronneet
kirkosta. Kirkko tietenkin toivoo,
että suunta muuttuisi toiseen
ja kirkolle tiensä löytäisivät
uudellleen ne eronneet mutta
myös uudet jäsenet. Sitä samaa
me toivomme myös täällä Ateenassa Skandinaavisella kirkolla.
Jäsenet ovat kirkolle monella
tapaa tärkeitä, ja heistä myös riippuu aika pitkälle se, kuinka kauan
kirkko pystyy toimimaan täällä
Ateenassakin. Jäseneksi liittyminen helppoa!
Mutta ovet ovat avoiment teille
kaikille.
Tervetuloa! Mari Hilonen
Lucia
Årets luciahögtid kommer att hållas i grekisk-evangeliska kyrkan
på söndag 11 december kl. 19.
Välkomna till en stämningsfull
kväll med levande ljus och vacker
sång.
Hösten 2011
Julbazaar
Stick-café
Tisdagar kl 16-18
Vuxenkören
Sångövning måndagar kl 19-21
Musikverkstad för barn
Kl. 10:30-11:10. Ålder 6-8 år.
Kl. 11.30-12.00. Ålder 2-5 år.
Kl. 12:00-12:45. Ålder 9-12 år.
Julbazaaren blir i år fredaglördag, 25-27 november. Det är
första adventshelgen. Öppet kl
12-20. Vi förbereder för många
besökare på årets bazaar och det
blir matservering och försäljning
av hantverk och prydnadssaker
samt sill, knäckebröd, sirap och
annat som vi gärna handlar inför
julen. Stort lotteri blir det och vinsten från bazaaren går till Skandinaviska kyrkans verksamhet.
Vi behöver många volontärer
som hjälper till under bazaardagarna. Anmäl dig till husmor Birgitta Schönberg, tel. 210 451 6564
Paulusgården
Daidalou 18, Plaka. 105 58 Athen
www.svenskakyrkan.se/grekland
Kyrkoherde Gunnar Lidén
mobil 6946 072 428
Assistent/kantor Kicki Lidén
mobil 6978 241 398
Husmor Birgitta Schönberg
tel. 210 451 6564
Finsk socialkurator Mari Hilonen
mobil 6977 715 228
Kassör Eva Lancing
tel. 210 451 6564
Vaktmästare Kirsi Rokosa
tel. 210 451 6564
Norsk präst Jon Ådnøy, Turkiet
mobil +90 534 780 9437
Kyrkans expedition och café
tel. 210 451 6564
Mail: [email protected]
OPENING HOURS:
Monday 12 am - 8 pm
Tuesdag 12 am - 8 pm
Wednesday 12 am - 8 pm
Thursdag 4 pm - 8 pm
Friday 4 pm - 8 pm
Saturday 09.30 am - 2 pm
Sunday 6 pm - 9 pm
2
Lördagscafé kl. 09.30-14.00
Grekisk dans
startar 6 oktober och kommer att bli
de 3 första torsdagarna i månaden.
Målarkurs, akvarell
Tisdagar kl 19-21. Start 11 oktober
Frigörande dans
Onsdgar kl 19-21. Start 12 oktober
Bibelsamtal med Hele och Johanna
för unga vuxna. Onsdagar kl 19-21.
Start 5 okt på danska institutet
After work fredag
Kl. 16 på fredagar med Kirsi. Fika
och förberedelser inför julbazaaren.
Frälsarkransen
Söndagkvällar i Paulusgården under
hösten med Kicki och Gunnar
Kyrkans bibliotek
När brudparen kommer till kapellet vid havet på Rhodos eller
Kreta, har de med sig några pocketböcker eller DVD-filmer till kyrkans bibliotek. Under året har vi
kunnat bygga upp en bra samling
böcker och filmer som finns för
utlåning i kyrkans café.
Gödsel, kanelbullar och breda dörrar
I augusti hölls utlandskyrkans
dagar i Sigtuna där personal och
förtroendevalda från hela världen
samt anställda och kyrkopolitiker
från Sverige träffades under några
dagar och samtalade om svenska
utlandskyrkans själ. Mässor firades
och workshops genomfördes som
handlade om kulturarbete i kyrkorna, företagssponsring etc. Arbetsmöten hölls också för husmödrar, kassörer och förtroendevalda.
Kyrkorådsordföranden från olika
kyrkor runt om i världen var med
under dagarna.
Det är fantastiskt att få sitta och
prata med ordföranden från bl
a New York, Los Angeles, Melbourne, Oslo, Berlin, Cypern,
Lausanne och se hur mycket vi har
gemensamt, hur lika våra glädjeämnen är och att våra problem
är likartade. Vårt eget arbetsmöte,
under ledning av Janne Winblad
von Walter, ordförande från Mallorca, handlade om hur utlandskyrkornas kyrkoråd behöver höras
och synas mer. Janne har starkt
engagerat sig i hur detta ska kunna
ske, hur vi ska kunna få delta och
Nummer 4 2011
engagerar oss i kyrkan ska kunna
komma ut, ut dit där människor
är, ut dit där vi behövs, ut för att
dela människors vardag. Vi är
bra på det i utlandskyrkan!
Agneta Leroy, orförande i
Paris, som fick komma till tals på
söndagen höll, vad jag tyckte var
dagarnas bästa anförande.
Hon tog fram det som vi alla kyrkoråd i världen vet - att utlandsAnders Bergqvist, Annika Gustafskyrkans själ inte ligger på kansliet
son och Pelle Sundelin
i Uppsala, inte heller i de partäven få en chans att vara med och politiskt valda nämnderna eller
besluta i frågor som rör våra egna råden i Sverige, utan i våra egna
församlingar, alltså en självklar
kyrkor. Själen finns hos utsänd
demokratisk rättighet. Det går
personal, hos husmor, hos lokatrögt, men Janne är envis och
lanställda, hos alla som engagerar
energisk och ger sig inte lätt och
sig i aktiviteter, hos alla kyrkoråd
vi skrev alla på en skrivelse till
kyrkostyrelsen i den förhoppningen att processen för att få representera våra kyrkor ska förenklas. Utlandskyrkorna är alltså
idag inte representerade i rådet
för utlandskyrkan och det visas
ett mycket litet intresse för det
arbete vi utför i församlingarna.
Vi arbetar för och hoppas på en
förändring.
Utlandskyrkan är en bit av
Sverige och på många platser i
världen hör man ”-Vi ses i kyrkan.” Något man kanske inte så
ofta hör i Sverige idag.
Vår biskop Sven-Bernard Fast
talade om att utlandskyrkan bör
ha breda dörrar, inte för att folk
ska komma in, utan för att vi som
Agneta Leroy
Mona Svensson, kyrkoherde i
N.Y., talade om oss som gödsel
– ligger det i en stor hög luktar
det illa, men sprids det ut kan
det göra en viss nytta! När man
talar eller läser om utlandskyrkan
förstår man att, kanske inte gödsel, utan kanelbullen har blivit
en symbol för utlandskyrkorna
eftersom den representerar det
kyrkorna står för - gemenskap,
samtal, värme, vänskap, närhet,
trygghet.
Så själen, vad är den? Den är
vad du och jag gör den till. Eller,
kanske helt enkelt en kanelbulle!
Anette Nordgren
Kyrkorådsordförande
3
Nummer 4 2011
Mukavaa alkanutta syksyä!
Kesälomat on pidetty ja paluu
arkeen tapahtunut. Kirkolla ollaan myös palattu normaaliin arkeen kesätauon jälkeen. Saimme
jälleen kirkolle kaksi suomalasita
harjoittelijaa Diakista ja tytöt ovat
Ateenassa kolme kuukautta. He
esittelevät itsensä seuraavassa.
Hei! Meitä on kaksi harjoittelijaa
Suomesta, Johanna ja Hele-Elina.
Opiskelemme diakonia-ammattikorkeakoulussa. Ateenassa
olemme tekemässä Monikulttuurisuus-opintokokonaisuuteen
liittyvää harjottelua, joka kestää
kolme kuukautta. Eli tulkaa
tervehtimään meitä, tutustumaan
ja juttelemaan. Alla esittelemme
lyhyesti itsemme.
Johanna
Mä oon 21-vuotias, Hämeenlinnasta kotosin alunperin, nykyisin asun kehä III sisäpuolella
Espoossa, aivan Kauniaisten
rajalla. Opiskelen kolmatta vuotta
Diakissa Kauniaisten yksikössä
sosionomiksi ja kirkon nuorisotyöntekijäksi. Ateenan merimieskirkossa haluaisin kehittää
suomalaisille ja suomenkielisille
lapsille ja nuorille sekä nuorille
aikuisille järjestettävää toimintaa,
varsinkin sen hengellistä sisältöä.
Hele
Hehei, olen pian 21-vuotias
tyttö Jämsästä, Keski-Suomesta.
Opiskelen Järvenpään Diakonia-ammattikorkeakoulussa
sosionomi-diakoniksi. Asun
Vantaalla Tikkurilan lähellä ja
vietän aikaani Helsingissä Kansan Raamattuseuran opiskelijatyön parissa. Ateenan merimieskirkolle harjoitteluu halusin,
koska minusta kuulosti hauskalta
lähteä Kreikkaan puhumaan
ruotsia ja kohtaamaan skandinavisia ihmisiä. Täällä haluaisin tutustua ihmisiin ja nähdä
minkälaista elämää täällä eletään.
Merimieskiron puitteissa haluaisin järjestää hengellistä nuoria
aikuisia tavoittavaa toimintaa.
Lisäksi tavoitteeni on kohdata
Hele ja Johanna Agoralla
monia teistä lukijoista ja muista
ohjaa, etten väisty, milloin kutsut
kirkolla kävijöistä sekä muualla
auttamaan.
tavattavista ihmisistä kohentaen
Sydäntäni ohjaa, anna minun,
samalla kehnoa ruotsin ja englan- Herra, armossasi kasvaa, olla
nin kielen taitoani.
ihminen. –
Nyt saamme itse kokea, milHej! Vi är två studenter från Finland.
laista on tulla uuteen maahan ja
Vi studerar i Diakoni Yrkeshögskola och
kulttuuriin. Kuinka kaikki pitää
vi gör vårt praktik här i Skandinaviska
kyrkan (eller i Finska Sjömanskyrkan
opetella alusta, kaupoissa on
på Atens). Det är första gången vi är i
erilaisia elintarvikkeita, joiden
Grekland och i Aten. Vi ska organisera
teksteistä emme ymmärrä, joka
program för finländare och hjälpa huspuolella kuulee vierasta puhetta.
mor och alla andra som behöver någon
On opeteltava liikkuminen ja
hjälp. Trevligt att träffas!
ihmisten tavat, jotta voi elää
Johanna
muiden ihmisten seassa ilman
Jag är 21-årig student från Tavastehus.
erityistä huomiota. Tämä on
Nuvarande bor jag i Esbo, som ligger
mahtava mahdollisuus saada
nära Helsingfors. Jag studerar i Grankulkäsitystä siitä, millaista tukea
la. Jag ska bli socionom ocharbetsleihminen tarvitsee muuttaessaan
dare i kyrkans ungdom. I kyrkan här i
toiseen maahan. Saatamme tuAten vill jag gärna träna mera svenska
levassa työssämme Suomessa olla och engelska. Jag ville komma hit därtekemisissä maahnamuuttajien
för att jag ville arbeta i Skandinaviska
kanssa, harjoittelussa saamamme
kyrkan. Det var så roligt att komma till
Grekland för att prata svenska! Jag ville
kokemuksen perusteella voimme
också veta hur livet är för finska invandehkä auttaa ja ymmärtää heitä
rare här i Atens.
paremmin. Kuulemme mielellämme myös teidän kokemuksiHele
Hejsan. Jag är snart 21 år tjej från Jämsä
anne ja ajatuksianne elämisestä
men jag bor i Vanda nu. Jag ska bli
maahanmuuttajana Kreikassa
diakon och socionom från Träskändas
sekä uuteen kulttuuriin sopeutudiakoni-yrkeshögskol. Jag kommer
misesta.
hit eftersom jag vill lära mig att prata
Loppuun kaksi viimeistä säettäsvenska och engelska. Jag tycker om
virrestä 509, jotka kertovat joitain
att bo i Grekland och tala svenska. Jag
toiveita täällä olo ajalle ja koko
är intresserade av sjömans kyrkans och
skandinaviska kyrkans aktiviteter och
elämälle.
jag vill träffa människor. Det är också
-Vierelläni kulje, askeleeni
härlig att veta hur är livet här i Aten.
4
Kirkeskibet
Nummer 4 2011
av Klaus Frisman, besøgspræst for Danske Sømands- og Udlandskirker i Grækenland
Rundt omkring i næsten alle
danske kirker hænger der et
kirkeskib. Dette er således også
tilfældet i både Spentrup og
Gassum kirker, hvor jeg har mit
daglige virke. Mest kendt udenfor sognene er nok kirkeskibet
i Spentrup kirke, en tremastet
skibsmodel, som bærer navnet
Tordenskjold. Skibet blev i 1838
skænket til kirken af købmand
Bruun, Randers, m.fl. Anledningen var Blichers datter Malvinas
Bryllup med præstegårdsforpagteren Rasmus Schade Berg, og
ved ophængningen holdt Blicher
sin berømte Skibsprædiken.
Traditionen med at udsmykke
kirken med skibe er måske ikke
så ejendommelig al den stund
Danmark - som tilfældet også er
med Grækenland - er omgivet af
vand og afhængig af samfærdslen til søs. Dertil kommer, at et
skib som sådan altid kan have en
symbolsk betydning og tjene som
billede på kirken.
I Det Nye Testamente læser vi
beretningen om en farefuld sejlads på Genezareth sø, hvor Jesu
disciple under en voldsom storm
er i yderste livsfare, alt medens
Jesus ganske vist deler skæbne
med dem i båden, men samtidig
sover trygt. Og med Jesus ombord ender historien lykkeligt,
og båden bliver forvandlet til en
redningsbåd, da Jesus stiller stormen på søen, og de voldsomme
bølger lægger sig (Matt. 8,23-27).
Den fortælling er altid blevet
forstået som et billede på den
kristne kirke og altså ikke betragtet som en tilfældig historisk
hændelse. Disciplene var kommet
i havsnød, og er båden et billede
på kirken, så ved vi fra kirkehistorien, at der helt op til i dag ofte
har været svære trængselstider.
Under det kommunistiske regime i Østeuropa havde kirke det
svært, og i flere muslimske lande
hører vi i dag om, at forfølgelse
af kristne tager foruroligende til
i styrke og omfang. Det ses i den
arabiske verden, i Afghanistan
og i Pakistan, i Mellemøsten og
i Ægypten, hvor den ældgamle
koptiske kirke er kommet under
et vældigt pres. Og ofte må bønnen være den samme, som på
Genezareth sø: ” Herre! Frels os,
vi går under!”
Hjemme i vores danske
Folkekirke er situationen anderledes privilegeret, for her er
det ikke ligefrem stormvejret,
der præger billedet, og nogle vil
måske tilmed mene, at der tværtimod er lidt for blikstille og ikke
rigtig vind i sejlene. Men bliver
vi ved billedet af kirken som en
båd i havsnød, så falder det i
tråd med, at vi altid som mennesker er omgivet af kræfter, som
vi ikke har kontrol over. Vi kan
være ganske magtesløse overfor
voldsomme naturkræfter. Det har
vi oplevet ved store jordskælv
i Grækenland og ude i verden
f.eks. på Haiti, eller da vældige
oversvømmelser bragte død og
ødelæggelse med sig til Brasilien og Australien. Vi ved, at vi
påvirkes af dramatiske ændringer
i klimaet, at sygdomsepidemier
altid er en trussel, og at menneskesindet undertiden kan føre ud i
mismod og depression.
Det er med livet, som det er
med skibet, det er ikke altid let
at navigere, fordi vi aldrig fuldt
ud har styr på vores tilværelse og
kan gribes af en angst, som den
angst der på Genezareth sø fik
disciplene til at forme bønnen:
”Herre! Frels os, vi gå under!”.
Og eftersom vi ved kirken ikke
5
kun forstår kirkebygningen eller
tænker på kirken som institution,
men ser kirken som alle os, der
bliver tiltalt af Jesu ord, så betyder det, at den gamle beretning
om den stormfulde sejlads på
Genezareth sø i virkeligheden er
fortællingen om ethvert menneskes sejlads henover livets hav.
Kirkeskibene i vores kirkerum i
Danmark erindrer os om, at dengang vi blev døbt, blev vi Guds
børn og taget med ombord i menighedens fællesskab og sendt ud
på livets videre sejlads. Og når vi
erkender, at vi ikke altid magter
livet, og at meget går i stykker for
os, og at vi kan føle os, som var
vi anbragt på et stormfuldt hav,
så kan vi forme bønnen: ”Herre!
Frels os, vi går under!”, og høre
evangeliet om Herren Jesus
Kristus, der altid er i samme båd
som lidettroende og anfægtede og
bange mennesker, høre ordet om
Ham, der forbliver i båden hos
frygtsomme disciple.
Det er evangeliets tale, at vi
fortrøstningsfuldt skal sejle livets
sejlads i medbør, og når bølgegangen er høj i tillid til, at kristen
tro ikke handler om selv at skulle
kunne magte tilværelsen, men om
at lægge livet over i Guds hånd,
og Gud er den Gud, der er alle
muligheders Gud.
- - -
Efterårets danske præstebesøg
falder i perioden 22. oktober –
29. oktober og 9. december – 18.
december. Jeg kan kontaktes på
mobiltelefon 004523600693 og via
Den Skandinaviske kirke. Der
bliver dansk gudstjeneste på Paulusgården søndag den 23. oktober
kl. 19:00 og advents/julegudstjeneste mandag den 12. december
kl. 19:00 på Det Danske Institut
i Plaka. Efter gudstjenesterne
begiver vi os til en nærliggende
taverna.
På godt gensyn
Klaus Frisman
Nummer 4 2011
Höst i Athen
Efter en varm sommar är vi nu
på väg in i hösten med många
grupper som startar i Skandinaviska kyrkan i Athen. Kyrkan
är en aktiv mötesplats för bofasta
i Athen och tillfälliga besökare på
genomresa. Kyrkans dörr är öppen för alla. Det innebär att det
är lätt att komma in men kanske
svårare att ta sig ut.
Kyrkan finns med där människor finns. Några är patienter på
sjukhus och några är i sin bostad
och kan inte ta sig till Paulusgården. Några behöver hjälp att
handla mat och några behöver
någon att prata med.
Kyrkan finns i mötet på en taverna eller på ett café. Det goda
samtalet fungerar bra över en bit
mat eller en kopp kaffe ute på
stan.
Vår nye biskop för Svenska Kyrkan i Utlandet, Sven-Bernhard
Fast, menar att kyrkans dörr ska
vara så öppen att vi tar oss ut
bland människor. Ljuden från
gatan når in och dofterna från
kyrkan tränger ut bland människor på torget.
Hösten och vintern kommer
att präglas av den ekonomiska
krisen i Grekland, med mycket
oro inför framtiden. Kyrkan har
en viktig uppgift att fungera som
mötesplats för det goda samtalet
Många människor demonstrerar utanför parlamentet i slutet av september
som inte väjer för rädslan men
inte heller försöker komma med
snabba lösningar. Det goda samtalet är det öppna samtalet.
Skandinaviska kyrkan i Athen
vill skapa många mötesplatser
under en vanlig vecka. Vi tror att
det behövs träffar när vet att vi
kan möta andra kring någon aktivitet. Under hösten blir det en
ny träff på fredagseftermiddag,
After work kl 16 med Kirsi, när vi
förberder inför julbazaaren.
I början av oktober börjar flera
aktiviteter, målarkurs med Gunnar och frigörande dans med
Kicki. Se i programmet vilka
dagar som gäller. Den grekiska
danskursen fortsätter med
Periklis som ledare. Det är alltid
förmånligare att vara medlem
i Skandinaviska kyrkan. Då är
flera kurser gratis eller har en billigare kursavgift.
Kyrkan behöver ditt medlemsskap för att fungera. Efter Utlandskyrkans sommarkonferens
i Sverige, ser vi att alla kyrkor i
framtiden måste ta ett eget större
ansvar för sin ekonomi. Det är
andra tider som väntar, både för
Grekland och för Skandinaviska
kyrkan.
Gunnar Lidén, kyrkoherde
6
En åpen dør
- Nei, vi gjør ingenting for å bygge
vårt image. Ingenting for å bli
kompiser med de nye makthaverne. Vårt kall er å være kirke,
sa soknepresten i Tomas-kirken i
Leipzig i 1992.
De hadde hatt et par år på å posisjonere seg etter kommunismens
fall. Ganske mange der ute ønsket seg kirken på laget. I Johann
Sebastian Bachs kirke i sentrum av
storbyen var de ikke interessert.
- Vå oppgave er å være kirke. Det
er bare to ting som er viktige. Det
ene er å skape gudstjenester så
vakre som vi bare kan. Vi skal jo
speile Guds herlighet. Det andre er
å møte mennesker slik Jesus gjorde,
sa presten.
Bak i kirken var det suppekjøkken for fattige pensjonister, akterutseilte studenter fra land som
DDR hadde hatt vennskapelige
forbindelser med, og ikke minst
rusavhengige av alle aldre.
Bach-lydene fra kor og organister
ble akkompagnert av suppeslurping og odøren fra mennesker
som ikke hatt fått vakset seg eller
klærne på en god stund. Himmelsk.
Jon Ådnøy, resepräst
Nummer 4 2011
Seglora smedja
- plats för de stora frågorna
Vigsel på Kreta är möten med brudpar som vill ha
en liten och närvarande ceremoni i lugn och ro.
Torsdagsmässa på Rhodos är mycket sång och
varm gemenskap och stort deltagande.
Skapa ett sammanhang och en plats för gränsöverskridande möten och samtal kring andlighet, kultur
och samhälle är syftet med nystartade nätverket
Seglora smedja.
Dess grundare och ledare är prästerna Helle Klein,
som idag tjänstgör i Nacka församling, och Ewa
Lindqvist Hotz som tidigare tjänst-gjorde i Gustav
Vasa församling men nu skriver och föreläser i egen
regi.
En samtidsorienterad teologisk verksamhet är vad
Seglora folkbildande tankesmedja vill vara där man
är Svenska kyrkan både närstående och fristående.
Ewa Lindqvist kommer att leda en TANKESMEDJA
på Skandinaviska kyrkan i Athen den 13 november.
Läs mer om www.seglorasmedja.se på webben
Nya vänner blir delar i vårt nätverk på Kreta och
Rhodos. Det är viktigt att lyssna på de som har
stor erfarenhet av det dagliga livet och historien.
En världsvid kyrka
Förmiddagsgudstjänsterna i Anglikanska kyrkan, St
Paul´s innebär nästan alltid möten med människor
från världens olika hörn. Father Lloyd från Melbourn
var med på gudstjänsten för några veckor sedan och
berättade om gemenskapen i den världsvida engelska kyrkan.
7
Nummer 4 2011
OCTOBER
1 sat 09.30. Saturday café,
childrens corner
2 sun 18.00. Sunday evening in
Paulusgården. Anette, Gro.
4 tues 16.00. Knitting-café,
Birgitta´s sandwiches
19.00. Movie. Änglagård 3
5 wed 19.00. Bible study with Johanna and Hele. Finnish Institute
Events during October - December
DECEMBER
NOVEMBER
1 tues 19.00. Movie, Svinalängorna
2 wed 19.00. Free dance.
3 thur 19.00. Greek dance
5 sat
09.30. Saturday café, music childrens corner
6 sun 18.00. Sunday mass, St Paul´s Church. Lidén
7 mon 19.00. Choir
8 tues 16.00. Knitting café
6 thur 19.00. Greek dance, start
8 sat 09.30. Saturday café, music
workwhop for children
9 sun 18.00. Finnish mass, St Paul. Heikki Kiviluoto, Rhodos
10 mon19.00. Choir
11 tues 16.00. Knitting-café
19.00. Art course, start.
12 wed 19.00. Free dance, start
13 thur 19.00. Greek dance
15 sat 09.30. Saturday café, music
workwhop for children
16 sun 18.00. Sunday evenging,
Paulusgården. Lidén. Frälsarkransen
17 mon19.00. Choir
18 tues 16.00. Knitting café
19.00. Finnish movie: Väärät juuret
19 wed 19.00. Free dance
20 thur 19.00. Greek dance
22 sat 09.30. Saturday café, music
workwhop for children
23 sun 19.00. Sunday mass, Paulusgården. Klaus Frisman
19.00. Art course
10 thur 19.00. Greek dance
12 sat 09.30. Saturday café, workwhop for children
13 sun 15.00. Tankesmedja, Ewa and
Kenneth Lindqvist, Gunnar och Kicki
Lidén. “Comfort and Crisis ?”.
Kl. 18.00. Sunday evening, Paulusgården. Ewa Lindqvist. Coffee and
snacks.
14 mon19.00. Choir
4 sun 18.00. Sunday mass,
St Paul´s Church. Heikki Kiviluoto
5 mon 19.00. Choir
6 tues 16.00. Knitting café
8 thur 19.00. Greek dance
10 sat 18.00. Norwegian family service before Christmas, Jon Ådnøy
Paulusgården
15 tues 16.00. Knitting café
19.00. Finnish film:
Postria Pappi Jaakobille
17 thur 19.00. Greek dance
19 sat 09.30. Saturday movie, childrens corner. Café
20 sun 18.00. Sunday evening,
Paulusgården. Anette and Gro
25 fri
12-20. Christmas Bazaar
26 sat 12-20. Christmas Bazaar
27 sun 12-20. Christmas Bazaar
19.30. Lottery result and advent service. Lidén
24 mon19.00. Choir
11 sun 19.00. Lucia ceremony,
Greek-evangelical church
12 mon19.00. Danish Christmas servcie, Danish Institute.
Klaus Frisman
18 sun 18.00. Sunday evening,
Paulusgården. Lidén. Frälsarkransen
25 tues 16.00. Knitting café
3 sat 09.30. Saturday café, music
workwhop for children
19.00. Art course
19 mon19.00. Choir
26 wed 19.00. Free dance
24 sat Christmas Eve. 16.00. Family gathering around the cradle.
Glögg. 18.00. Christmas movie.
19.00. Santa is coming 20.00. Christmas dinner.
29 sat 09.30. Saturday café, music
workwhop for children
30 sun 18.00. Sunday evening, Paulusgården. Lidén. Frälsarkransen
31 mon19.00. Choir
Paulusgården closed 25 dec - 7 jan
8