Transcript ÅRSRAPPORT 2013 - Byggnadsindustrins Yrkesnämnd

BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND – SVERIGES BYGGINDUSTRIER, BYGGNADS, MASKINENTREPRENÖRERNA OCH SEKO - SERVICE- OCH KOMMUNIKATIONSFACKET I SAMVERKAN
ÅRSRAPPORT 2013
Innehåll
Lärlingsutbildning - vilket lärande och vilken framtid? _________________ 3
BYNs verksamhet - några händelser 2013_________________________ 4
Reflexioner från några skolbesök våren 2013_______________________ 6
Service__________________________________________________ 8
Skolförlagd yrkesutbildning___________________________________ 11
Yrkesutbildning i företag_____________________________________ 17
Omvärlden_______________________________________________ 20
Styrelse, utskott och kansli___________________________________ 22
Värdegrund
Vi respekterar varje enskild människa oavsett kön och
etnisk bakgrund
Vi accepterar inte rasism, diskriminering eller trakasserier
i någon form, varken i våra relationer med människor inom
eller utanför BYN
Vi agerar när någon utsätts för handlingar eller handlar
i strid med BYNs värdegrund
Vi arbetar för bra arbetarskydd och god arbetsmiljö
Vi följer och respekterar ingångna avtal och
överenskommelser
Vi arbetar aktivt mot svartarbete och ekonomisk brottslighet
Värdegrunden och Mångfald
– projekt för förändring
Värdegrunden syftar till att samtliga som arbetar med yrkesutbildningsfrågor ska uttrycka sig och agera så att alla känner respekt och trovärdighet
i det BYN gör. Alla i bygg- och anläggningsbranschen ska kunna lita på att
de bemöts med respekt, behandlas likvärdigt och inte diskrimineras.
BYNs styrelse har tagit fram en strategi för ett långsiktigt och strukturerat arbete för mångfald och mot alla former av diskriminering. Några av
de inledande målen är:
• andelen kvinnor som genomför Bygg- och anläggningsprogrammet ska
öka till 20%.
• kvinnligt nätverk för yrkeslärare på Bygg- & anläggningsprogrammet
ska ha etablerats med BYNs stöd.
• kvinnliga nätverk för elever på Bygg- och anläggningsprogrammet ska
ha etablerats regionalt.
Lärlingsutbildning – vilket
lärande och vilken framtid?
När Sverige gick från lärlingsutbildning till skolförlagd yrkesutbildning fanns två bärande
argument. För det första innebar utvecklingen att det fanns allt mindre tid för företag att
använda till att utbilda och dessutom krävde ett alltmer komplext samhälle nya
kunskaper som inte företagen ansågs kunna erbjuda.
När Sverige på 1990-talet gick från 2-åriga yrkeslinjer till 3-åriga yrkesförberedande program var
ett av argumenten att alla ungdomar behövde mer
kunskap för att kunna bli aktiva och demokratiska
medborgare med förmåga att tänka kritiskt och
ifrågasätta det som är.
I dagens gymnasieskola har yrkesprogrammen
fått ”egna” kurser i t.ex. samhällskunskap och historia. Innehållsligt innebär det att elever på yrkesprogram, jämfört med elever på högskoleförberedande
program, inte får lära sig om politiska ideologier och
deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier eller historiska förändringsprocesser som speglar kontinuitet och förändring när det gäller olika
syn på människors värde, på makt och på könsmönster. Det är allvarligt för demokratiutvecklingen.
Många hävdar att lösningen på den höga
ungdomsarbetslösheten är mer lärlingsutbildning.
Bygger ståndpunkten på rätt analys och har Sverige
rätt förutsättningar för en fungerande lärlingsutbildning? Det är två frågor av flera som måste ställas.
Tyskland och Österrike är två länder som nämns
som goda exempel. Att dessa länder har lägre ungdomsarbetslöshet kan även bero på andra faktorer,
som t.ex. vilken typ av arbetsuppgifter som finns att
tillgå. Vidare kan konstateras att dessa länder har
en lång obruten tradition av lärlingsutbildning. Det
innebär att företagen tar ansvar och kan ta ansvar för
den grundläggande yrkesutbildningen i kraft av sin
långa erfarenhet. I Sverige har företagen erfarenhet
av färdigutbildning och traditionella lärlingar utan
koppling till eller inblandning av någon skola.
Lärlingsutbildning inom gymnasieskolan och
vuxenutbildning blir en framgångsrik utbildningsform under förutsättning att för yrket och yrkes-
utbildningen motiverade elever kan matchas med
företag som har välutbildade handledare och förstår värdet av att utbilda. Så länge skolan har ett
övergripande ansvar för utbildningen måste skolan
ha yrkeslärare, utbildade för de yrken lärlingen
ska utbildas i, och ett effektivt sätt att följa upp
elevernas lärande och utveckling. En skola ska inte
få bedriva lärlingsutbildning inom yrkesområden
där de inte har yrkeslärare med relevant yrkeskunnande. Skolan och dess personal måste även
ges rätt förutsättningar att ta ansvar för blivande
yrkesarbetares hela och breda utbildning. Läroplanen för gymnasieskolan säger:
”
Skolan ska förmedla sådana mer
beständiga kunskaper som utgör
den gemensamma referensramen
i samhället och som utgår från
grundläggande demokratiska
värderingar och de mänskliga
rättigheterna som alla omfattas av.
Nils-Gunnar Bergander
Chef, BYNs kansli
BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND – Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan
3
BYNs verksamhet
– några händelser 2013
ROY WERNBERG – EN VETERANS SORTI
”Arbetet i AU och styrelse har varit ett vattenhål, som hjälpt mig
att tänka ur andra perspektiv”, Roy Wernberg.
BYNs ordförande Andreas Brendinger avtackade
i september Roy Wernberg, som för sista gången
deltog i ett styrelsemöte. Med 30 års erfarenhet av
arbete med yrkesutbildningsfrågorna lokalt i Skåne
och nästan 20 års aktivt deltagande i BYNs styrelse
var det en veteran som lämnade sina BYN-uppdrag.
Roy summerade och berättade att både arbetet i
BYN-regionen och BYNs styrelse har utvecklats
mycket, och till det bättre. T.ex. var fokus tidigare
helt på färdigutbildningstiden. Nu har det varit en
period där skolfrågor/grundutbildningsfrågor har
varit i centrum, vilket kanske gjort att vi till viss del
missat färdigutbildningsfrågorna. Det finns brister,
vilka kanske kan rättas till med ett nytt yrkesutbildningsavtal. Vi måste kunna styra vad vi vill ha ut
under grund- och färdigutbildning.
I samband med att Roy avtackades berättade Christer Carlsson att Roy varit ovärderlig för
Byggnads arbete i BYN. Han har bidragit till att
ändra synen på BYN-arbetet på förbundskontoret,
och varit banbrytare så att det regionala perspektivet
tagit plats och ”vuxit sig fast” i BYNs arbete.
Lärlingsutbildning
– exemplet Carl Wahrens gymnasium, Hallstavik
Carl Wahrens gymnasium, som tidigare i kommunal regi var Häverögymnasiet, invigde under 2013
sin nya bygghall. Skolan har emellertid lång erfarenhet av lärlingsutbildning.
Den startade redan i slutet av 90-talet som ett försök att utforma ett alternativt sätt att utbilda elever
på arbetsplatser. Sedan dess har skolan utvecklat
lärlingsutbildningen och deltagit i försöksverksamhet som numera permanentats till gymnasial
lärlingsutbildning. Bygghallen behövs emellertid för
att komplettera lärandet på arbetsplatserna.
Viktigaste orsaken till att Carl Wahrens gymnasium är framgångsrikt när det gäller lärlingsutbildning är att de har en genomtänkt strategi. De har
etablerat mycket starka band till företagen och har
4
ett nära samarbete med dem. Avgörande är också att
skolan tar alla initiativ och presenterar för företagen
vad det innebär att ta emot en lärling.
På skolan finns en mentor per program för lärlingarna. Mentorns arbete, med täta kontakter och
besök på arbetsplatserna, är helt avgörande för
utbildningen. På arbetsplatsen ska handledaren
alltid känna att det finns ett starkt stöd från skolan
och om det inte fungerar för eleven ska handledaren
kunna höra av sig till skolan som omedelbart tar tag
i problemet.
BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND – Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan
Eleven ska känna trygghet i att skolan finns tillgänglig för att stötta. Mentorns arbetsuppgifter
är med anda ord mångfacetterad och han/hon ska
göra bedömningar av arbetsplats och handledare.
Efter grundutbildning är det mentorn som ansvarar
för elevens placering på lärlingsutbildningen och
säkerställer att skolan förberett eleven inför lärandet
på arbetsplatsen så att hon/han kan tillgodogöra sig
yrket. Mentorn är lärare och den som bedömer elevens yrkeskunskaper, men har även en social roll som
är mycket viktig för att bygga förtroende mellan
elev och handledare.
Dansuppträdande av elev i samband med invigningen av nya
Bygghallen, Carl Wahrens gymnasium, Hallstavik
BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND – Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan
5
Reflexioner från några skolbesök
våren 2013
Under våren besöktes några skolor med utbildning
på Bygg- och anläggningsprogrammet, bl.a. Kunskapscompaniet i Eskilstuna och Praktiska i Borås.
För det första är det en märklig företeelse att
skolor som enligt lagar, regler och riktlinjer fått
tillstånd att bedriva utbildning i vissa fall motarbetas av tjänstemän i utbildningsförvaltningar och
motsvarande. Det är rimligt att kräva av kommunala
tjänstemän att de ska vara angelägna om att all utbildning som erbjuds kommunens innevånare håller
så hög kvalitet som möjligt – oavsett huvudman.
Tanken med friskolor var att få fram skolor med
nya idéer om pedagogik, lärande och människors
utveckling. I debatten har det endast handlat om
vinstdrivande koncerner. Men det finns motbilder.
Kunskapscompaniet lägger t.ex. ut APL-tiden på
annat sätt än andra skolor. En elev som bytt skola
menade att sammanhållen APL-tid ger mycket mer
än när man är 3 dagar på arbetsplatsen och två dagar
i skolan. Borås praktiska visade hur de på ett föredömligt sätt ger stöd till elever med särskilda behov.
Genom att erbjuda handledare att äta lunch till bra
pris på skolan, ges möjlighet till tätare kontakter
med handledarna, och därmed bättre kännedom om
hur det fungerar för eleven på arbetsplatsen.
6
Inom Praktiska finns många goda intentioner och de
har tagit fram bra rutiner för att följa upp elevernas
lärande på arbetsplatser. Men, det ser olika ut. På en
skola får eleverna besök på arbetsplatsen var tionde
dag de är på APL, och på en annan inte ens var 15:e
dag, som är ett av kriterierna för att bli branschrekommenderad skola.
GYMNASIEARBETET – VAD KAN LÄRAS AV
SVENNEPRØVEN I NORGE?
Bakgrunden till BYNs besök i Hamar hösten 2013
är att det i nya gymnasieskolan, GY-11, införts ett
gymnasiearbete, som omfattar hundra gymnasiepoäng och ska kräva en arbetsinsats motsvarande
ca 100 timmar. Målen för gymnasiearbetet:
• Ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda yrkesutgången
• Ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom yrkesområdet
• Ska genomföras så att eleven planerar, genomför
och utvärderar sin uppgift
• Kan även utformas så att eleven får pröva sitt
yrkeskunnande i företagsliknande former
BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND – Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan
BYN har i dialog med rektorer och lärare på Byggoch anläggningsprogrammet fört fram ståndpunkten
att gymnasiearbetet bör genomföras i skarpt läge
på en arbetsplats. Så genomförs svenneprøven i
tømrerfaget i Hedmark Fylkeskommune. BYN fick
möjlighet att besöka en byggarbetsplats där ett svenneprøve höll på att genomföras och det gavs även
tillfälle till samtal med lärling, handledare, bedömare
och företrädare för ”opplaeringskontoret”, som är
länken mellan lärling, skola, handledare och företag.
Syftet med svenneprøven är att fastställa om
lärlingen har uppnått rätt kompetens i förhållande
till läroplanen för yrket. Svenneprøven inleds med
ett uppstartsmöte där lärlingen, handledaren, ”prøvenemnden” och i de flesta fall en representant för ett
opplæringskontor medverkar. Den planerade arbetsuppgiften gås igenom och fastställs.
Den aktuella lärlingens arbetsuppgift bestod i att
på ca 30 timmar ”täta”, isolera och invändigt bekläda samt sätta in ett litet fönster och en dörr i en 5,2
m2 bod. Regelstommen var vid prövningens början
redan klar. Under prövningen får lärlingen ta hjälp
av läroböcker, handböcker, monteringsanvisningar
samt även ha dialog med sin handledare och chefen på
byggarbetsplatsen.
När prövningsnämnden ska göra slutvärderingen
går de igenom lärlingens dokumentation. Därefter
får lärlingen presentera sitt arbete och ska då kunna
hänvisa till föreskrifter, normer och standarder. Värderingen utgår från de fyra områdena planläggning,
genomförande, dokumentation och egenvärdering.
T.ex. ska bedömarna avgöra realismen i planen.
Själva genomförandet bedöms utifrån om det är
hantverksmässigt gjort, på vilket sätt verktyg har använts och om riskbedömningen är fackmannamässig.
Lärlingen ska föra loggbok över sitt arbete, vilken
används vid genomgången av egenvärderingen. Till
sist värderar nämnden om dokumentationen är nödvändig, tillräcklig och visar på lärlingens förståelse
för de olika delarna i arbetsuppgiften.
De tre betygsstegen är Bestått meget gott,
Bestått eller Ikke bestått, lika med underkänt, vilket
innebär att lärlingen inte får något svennebrev. Om
betyget ikke bestått sätts måste prøvenemnden motivera och dokumentera sitt beslut.
”
Det är naturligtvis en styrka
att lärlingen får genomföra
sitt prov på ett företag och i en miljö
som han eller hon är bekant med sedan
två år. Det ger en trygghet och ett lugn
även om vetskapen om att arbetet ska
bedömas kan vara stressande. Det som
görs, görs på riktigt, och det ska kunna
säljas. Arbetet måste ha utförts enligt
ritningen och enligt gällande krav
och normer.
Lärlingen framför den 5,2 m2 stora bod som han ska ”täta”
och isolera samt sätta upp invändig beklädnad i, och
montera ett litet fönster och en dörr.
BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND – Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan
7
Service
SERVICEUPPDRAGET
UTBILDNING FÖR EFFEKTIVARE ARBETSSÄTT
BYN ansvarar för löpande verksamhet utifrån de
åtaganden och uppgifter som finns i yrkesutbildningsavtalet. Utifrån det tar BYN fram anvisningar
och riktlinjer för den regionala verksamheten och
genomför planerade projekt enligt styrelsens beslut.
En viktig del är rådgivning som sker på olika
sätt och som t.ex. gäller användningen av register,
kriterier för olika typer av godkännande, klargöranden kring yrkesbevis och förändringar som parterna
enats om.
Uppdatering av information på BYNs hemsida
och intranät är arbetsuppgifter som blivit allt viktigare, och kommer att bli än mer betydelsefulla i framtiden. För elever, lärlingar, handledare, yrkesarbetare,
företag m.fl. är det naturligt att söka information via
webben. Det ställer stora krav på BYN att utveckla
register, hemsida m.m. och ta fram nya lösningar för
kommunikation, vilka attraherar ungdomar på väg in
i byggbranschen.
För att kunna utveckla servicen hade personalen
på BYNs kansli under året en utbilning på temat
”personlig effektivitet” med Monica Jaxelius. Bl. a
betonade hon vikten av att hantera e-posten strukturerat och att t.ex. stänga av alla signaler och popup-fönster när det kommit ett nytt e-brev. Att jobba
effektivt är att fokusera på en uppgift under den tid
du har avsatt, utan att bli störd av nya arbetsuppgifter hela tiden – dessa ska parkeras tills vidare.
RIVNING OCH SANERING
Redan i 2010-års avtal mellan Byggnads och BI
beslutades att man skulle se över möjligheterna att
göra yrket Riv och Saneringsarbetare till ett yrke
med egen målbeskrivning och utbildningsbok vilket
innebär att yrkesbevis kan utfärdas efter en fastställd
färdigutbildningstid. Under 2013 har samtal med
branschföreträdare hållits och gett ett bra underlag
för en fortsatt diskussion kring utbildningsinnehållet och kraven för yrkesbevis. Bedömningen är att
NYA HEMSIDAN
Under hösten publicerades BYNs
nya hemsida med ett nytt och
modernare utseende och uppbyggd
efter tanken att den skall vara anpassad för de olika målgrupperna
som besöker hemsidan.
8
BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND – Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan
BYNs styrelse ska kunna fatta ett beslut om utbildningsinnehållet under första halvåret 2014.
BYNS PROVPORTAL
Provbanken och BYNs provportal är numera tekniskt anpassade för att kunna användas vid validering och i samband med teoretiska prov vid skoltävlingar. En referensgrupp kommer att ta fram nya
frågor, som gör att proven blir mer anpassade till
dagens utbildning. Målet är att systemet ska kunna
användas av skolorna till höstens skoltävlingar inom
Bygg- och anläggningsprogrammet.
DEN REGIONALA VERKSAMHETEN
OCH LOKALA STÖDET
Lokala stödet är de medel som BYN-regionerna får
för att kunna genomföra sitt arbete för god kvalitet i
grundutbildningarna till BYNs yrken och för att säkerställa fortsatt bra rekrytering till bygg- och anläggningsbranschen.
Varje år fastställer BYN riktlinjer för lokala stödet
och fördelar tillgängliga medel till BYN-regionerna.
Regionerna ska i samband med ansökan om medel till
kommande verksamhetsår lämna en verksamhetsplan,
som visar vilka aktiviteter de planerar och vad dessa
beräknas kosta. Lokala stödet används t.ex. till handledarutbildning, arbete i lokala programråd, lärarkonferenser och möten med rektorer samt studie- och
yrkesvägledare.
Ett exempel på lärarkonferens är den som BYN
Dalarna genomförde hösten 2013 i Lindvallen. Den
planerades med stöd av lärarna i regionen och genomfördes i stor utsträckning med lärarna som inspiratörer
och samtalsledare. Speciellt viktigt var det arbetspass
som handlade om samverkan mellan yrkeslärare och
lärare i gymnasiegemensamma ämnen. Hushagsgymnasiets lärare och rektor visade att det går att komma
långt om viljan finns och rätt förutsättningar skapas.
I Borlänge har t.ex matematiklärarna vissa lektioner
schemalagda i bygghallen. Och lärarna är överens
om att samverkan kräver ett nära samarbete, som är
ömsesidigt och där både lärare i gymnasiegemensamma ämnen och yrkesämnen ger varandra idéer om
ämnesinnehåll och lämpliga uppgifter/övningar.
Ett flertal regioner följer noga upp vad som händer med elever som slutar gymnasieskolan. Tyvärr är
det alltför stor andel av en avgångsklass som inte får
anställning i ett bygg- och anläggningsföretag och tar
ut en utbildningsbok. Vissa har anställning i ett avtalsbärande företag, men tar ändå inte ut någon utbildningsbok, dvs. ser inte till att göra klart sin färdigutbildningstid, vilket är ett krav för att få yrkesbevis.
HINDER FÖR UTVECKLING – OM BYNS REGISTER
BYNs verksamhet har under 2013 präglats av en
tvist mellan BYN och det företag som under många
år levererat IT/data-tjänster till BYN. Företaget
ansvarade för driften och ”hostingen” av BYNs
register, databaser, intranät, vilket även används som
ett ärendehanteringssystem. Även BYNs hemsida
fanns på servrar hos företaget.
P.g.a. att nyckelpersoner slutade i företaget, sa
BYN i början av 2013 upp avtalet med företaget.
BYNs uppfattning var att rättigheterna till system
och källkod, programmerings- och databasdokumentation samt övrigt material som använts i
utveckling och drift av BYNs system inklusive all
data som fanns lagrad i systemet, var BYNs. Det var
tyvärr inte motpartens uppfattning. Det uppstod
en tvist som slutade med en förlikning vid Uppsala
Tingsrätt, som gav BYN det som krävdes för att
flytta driften av IT-systemet till den nya IT-leverantören IbisSoft AB.
Sammantaget har konflikten inneburit att mycket av det planerade utvecklingsarbetet kring BYNs
register har stått stilla under 2013. Hösten 2013 var
BYNs system i drift i den nya driftsmiljön och nödvändigt utvecklingsarbete kunde återupptas. BYNs
AU har tillsatt en arbetsgrupp med representanter
från BYNs parter, vilken ska föreslå och prioritera
kommande utvecklingsprojekt.
BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND – Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan
9
10
BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND – Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan
Skolförlagd yrkesutbildning
Gymnasieskolan
BYN följer aktivt och med stort intresse utvecklingen inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen.
Lokalt sker det bl.a. genom BYN-regionernas engagemang i lokala programråd.
På nationell nivå är BYNs parter väl representerade i
Skolverkets nationella programråd. Under 2013 har
bl.a. följande tagits upp i nationella programrådet:
met hösten 2013 eller senare, och väljer inriktningen
Anläggningsfordon, kan få körkortsutbildning om
skolan och/eller huvudmannen beslutar det.
•
•
•
•
•
FORTSATT ELEVTAPP I GYMNASIESKOLAN
kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet
stödmaterial kring lokala programråd
översyn av yrkesutgångar
nya kurser
systematiskt arbetsmiljöarbete
Antal elever på nationellt program och andel elever
i fristående skolor
Tabell 1. Skolverkets statistik tabell 4 A och 6 A KÖRKORTSFRÅGAN – EN LÖSNING
Elever
I remissvar och skrivelser har BYN och BYNs parter
under många år påtalat behovet av att elever som
utbildas till yrkesförare på inriktningen Anläggningsfordon på Bygg- och anläggningsprogrammet kan
få körkortsutbildning inom ramen för sin gymnasieutbildning. Huvudargumentet har varit att alla
som utbildar sig till yrkesförare ska ha körkort i den
körkortsklass som krävs för att de yrkesmässigt ska
framföra de fordon de utbildas för att hantera. Trots
att de flesta anläggningsfordon idag kräver B-körkort
för att få framföras på allmän väg har det varit svårt
att föra en saklig och konstruktiv diskussion.
Utbildningsdepartementet frågade till slut Skolverket och Transportstyrelsen vilka hinder som finns
för körkortsutbildning på inriktningen Anläggningsfordon samt vad som måste göras för att undanröja
eventuella hinder. Det ledde till att regeringen i juni
gav Skolverket i uppdrag att revidera styrdokumenten
för bygg- och anläggningsprogrammet så att huvudmannen kan erbjuda elever, som går inriktningen anläggningsfordon, möjlighet att övningsköra med personbil och i övrigt få kunskaper motsvarande kraven
för körkortsbehörighet B. Beslutet innebär att alla
elever som börjat på Bygg- och anläggningsprogram-
Läsår
BA*
Andel i fristående skolor
2013/14
14 816
17,8%
2012/13
16 274
18,0%
2011/12
16 998
17,6%
2010/11
17 659
15,5%
2009/10
17 484
12,4%
2008/09
16 969
9,6%
* Bygg - och anläggningsprogrammet helt och hållet fr.o.m.
2013/14. Statistiken är inte helt jämförbar pga. av att inriktningen anläggningsfordon sedan läsåret 11/12 finns i BA.
Sedan förra läsåret har antalet elever i gymnasieskolan minskat med över 21 000, vilket motsvarar
en minskning med sex procent. På BA, Bygg- och
anläggningsprogrammet, är minskningen 9 %.
Elevminskningen började redan 2009, men det är
först de senaste tre åren det har fått genomslag på
BA. Elevminskningarna fortsätter två år till och därefter sker en långsam ökning. Initialt påverkade elevminskningarna de kommunala skolhuvudmännen. Nu
påverkas även de enskilda, vilket även visar sig i att
andelen elever i fristående skolor minskar för första
gången sedan friskolereformen. Ett annat trendbrott
är att antalet enheter med BA har börjat minska.
Antal skolenheter med Bygg- och anläggningsprogrammet 2009/10 – 2013/14
Tabell 2. Skolverkets statistik tabell 4 A
2009/10
2010/11
2011/12
2012/13
2013/14
Skolenheter* totalt
976
1 015
1 005
1 239
1 346
Fristående totalt
458
489
499
485
466
Enheter med Bygg- och anläggning
202
221
227
236
231
* En skolenhet är en administrativ enhet där undervisning bedrivs och där det finns en rektor som ansvarar för ledningen av det pedagogiska arbetet.
BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND – Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan
11
Andel kvinnor i procent av totala antalet elever på fyra yrkesprogram*
Skolverkets officiella statistik, tabell 5 A
Läsår
Bygg- och anläggning
El- och energi
Hantverk
Vård- och omsorg
2013/14
8,4
4
93
82
2012/13
8,5
4,4
91,0
80,0
2011/12
8,8
4,7
89
78,5
2010/11
9,4
5
87,7
77,9
2009/10
9,5
4,8
85,6
79,1
* I GY 2011, fr.o.m. lå 11/12, är det både nya programnamn och inriktningar i programmen, vilket gör att de inte är helt jämförbara. Andelen kvinnor fortsätter att minska på BA, men
även på El- och energiprogrammet som också är ett
mansdominerat program. På de kvinnodominerade
programmen, Hantverksprogrammet och Vård- och
omsorgsprogrammet, minskar andelen män. Utvecklingen måste vändas - BYNs mångfaldsprojekt
behövs – se sida 2!
FORTBILDNINGSPROGRAM FÖR ATT STÖDJA
UTVECKLING
Sedan hösten 2012 har BYN arbetat med att ta fram
förslag och möjligheter till fortbildning för yrkeslärare. En del kurser har genomförts under året 2013
och fler kommer att erbjudas under kommande år.
Se vidare på www.byn.se. Exempel på kurser:
• Byggkeramikrådets, BKR:s, tätskiktskurs. I den kan
lärare delta i mån av plats till en mycket låg kostnad. Anmälan sker via BKR:s hemsida med referens
BYN-skola.
• Tak och tätskikt samt Håltagning. Kurserna är
upplagda så att man första dagen går igenom det
studiematerial som finns för eleven kopplat till lärarhandledningen. Under dag två genomförs praktiska övningar under handledning av instruktörer.
där det finns krav på BAS-utbildning finns en tredje
delkurs med BAS-P och BAS-U kurserna (BAS,
byggarbetsmiljösamordnare).
DEN PROFESSIONELLE YRKESLÄRAREN
är mycket viktigt att få träffa yrkeslärare
”Det
från hela landet och höra hur man löser
utbildningen på andra håll
”
Man blir helt uppfylld av idéer och lider av en
”inspirationschock dagarna efter en kurs
som denna
”
Upplägget med transportpauserna var bra
”– det blev tid till diskussioner med föredragshållare och andra deltagare .
”
Ovanstående är citat från utvärderingen av lärarutbildningskonferensen ”Den professionelle yrkesläraren”. De bekräftar det faktum att 95 % av deltagarna ansåg att konferensen som helhet var bra eller
mycket bra. Konferensen i Nynäshamn arrangerades
i samverkan med Svensk Byggtjänst och Liber och
hade 180 deltagare, drygt 30 medverkande och
några utställare.
• Handledarutbildning för ställningsbyggnad 2-9
meter. Kursen är en 1-dags utbildning där bygglärarna får gå igenom olika typer av ställningar, deras
respektive monteringssätt och anvisningar m.m.
• Arbetsmiljöutbildning för skolorna. I samverkan
med BI:s Entreprenörsskola och ME-skolan har
BYN tagit fram ett kurspaket i tre delar. Den första
och inledande kursen är en 1-dags utbildning
riktad framförallt till skolledare och skolhuvudmän.
Andra delkursen är en för skolorna och yrkeslärarna
anpassad BAM-utbildning på 2-dagar (BAM, bättre
arbetsmiljö). För de skolor som bedriver verksamhet
Lärarkonferensen i Nynäshamn 2013
BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND – Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan
13
I nya Skollagen står att ”Utbildningen ska vila
på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”.
Med koppling till det kravet medverkade Charlotte
Johansson, Skolinspektionen, och redovisade var
forskningen står idag. Rubriken på hennes föreläsning var ”Framgång i undervisningen”, som också är
namnet på en sammanställning av forskningsresultat
som Skolinspektionen tagit fram.
Den andra föreläsningen, ”Systematiskt arbetsmiljöarbete”, hölls av Magdalena Lee Falk och Anna-Carin Nordlund, Arbetsmiljöverket. Utifrån sina
erfarenheter och genomförda granskningar kunde
de visa att det systematiska arbetsmiljöarbetet måste
bli bättre på skolor med Bygg- och anläggningsprogrammet.
De seminarier som genomfördes var:
• Vänd på kuttingen- om konsten att tolka
styrdokument
• Elever med diagnoser – om hinder för och
möjligheter till lärande
• Så här kan du arbeta med nya läromedel –
om Libers Bygg 360
• Använd samma verktyg som proffsen – om AMA
och Byggkalkylatorn i undervisningen, Svensk
Byggtjänst
• Professionell yrkeslärare – på vetenskaplig grund
• APL och APL-ebok • Hållbart byggande och energieffektivitet
• Genus och mångfaldsperspektiv i yrkesutbildningen
• Skoltävlingar – ett sätt att utveckla yrkesutbildningen
• Ren byggbransch – om attityder till svartjobb
och betalning av skatter och avgifter.
BRANSCHREKOMMENDERAD SKOLA
BYN erbjuder gymnasieskolor med bygg- och
anläggningsprogrammets inriktningar Anläggningsfordon, Husbyggnad samt Mark- och anläggning en
kvalitetsmärkning. Skolor som uppfyller de fastställda kriterierna bedöms ha förutsättningar att ge
grundläggande yrkesutbildning som uppfyller byggbranschens krav, och blir branschrekommenderade.
Sedan Branschrekommenderad skola infördes 2011
har 102 skolor blivit branschrekommenderade t.o.m.
december 2013.
Syftet med Branschrekommenderad skola är att
14
tydliggöra branschens prioriterade förväntningar på
skolor som utbildar för BYNs yrken. BYN vill bidra
till utveckling av utbildningen så att alla elever kan
få utbildning med bra kvalitet. Styrelsen beslutade
därför under året att kriterierna för att bli branschrekommenderad skola ska revideras under 2014.
BYNS LÄRARRÅD
För att BYN ska ha god insikt i skolornas verksamhet och villkor så har BYN ett lärarråd, som träffas
två gånger om året. Rådet består av sex lärare från
olika delar av Sverige och som arbetar på olika inriktningar på Bygg- och anläggningsprogrammet.
Under 2013 ingick Tobias Larsson, Växjö fria
fordonsgymnasium, Claus Sevandersson, Kattegattgymnasiet Halmstad, Joacim Broman, Katedralsskolan
Skara, Kjell Olsson, Bessemerskolan Sandviken,
Ingvar Karlsson, Lars Kaggskolan Kalmar, Stefan
Johansson, Luleå gymnasieskola, Per Kåhlin, Dackeskolan Mjölby och Fredrik Lifbom, Björknäsgymnasiet Boden i lärarrådet.
I samband med mötet under våren i Halmstad så
avtackades Ingvar Karlsson och Stefan Johansson för
BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND – Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan
förtjänstfulla insatser i BYNs lärarråd. Per Kåhlin
och Fredrik Lifbom hälsades välkomna. Höstmötet var i Växjö då rådet passade på att träffa och
diskutera APL-utveckling tillsammans med Tomas
Wijk, en av skolverkets utbildade APL-utvecklare.
Alla gymnasieskolor har möjlighet att via Skolverket beställa stöd av en APL-utvecklare till sitt eget
kvalitetsarbete.
VUXENUTBILDNING
GODKÄNDA UTBILDNINGSGIVARE
BYNs parter fattade under 2013 beslut om att ändra
riktlinjerna till BYNs godkända utbildningsgivare i
syfte att öka kvaliteten och likvärdigheten i vuxenutbildningen. I de nya riktlinjerna anges bl.a. vilka
kurser som BYN vill att samtliga vuxenelever ska få
möjlighet att genomföra för ett visst yrke. I samband
med att de nya riktlinjerna ska träda i kraft 1 januari
2015 sägs alla avtal upp. De skolor och utbildningsföretag, som vill fortsätta att vara godkända utbildningsgivare, måste göra en ny ansökan under 2014.
KONFERENSER FÖR GODKÄNDA
UTBILDNINGSGIVARE
Två konferenser för godkända utbildningsgivare
har arrangerats. Konferensen för skolor och företag
som utbildar maskin- och kranförare genomfördes
i september på Lidingö i samverkan med TYA.
BYN/TYA har nu gemensamma utbildningsplaner
för anläggningsmaskiner. Arbetet med de lyftande
maskinerna, t.ex. mobilkran, har påbörjats. Därför
medverkade bl.a. Mobilkranföreningen i konferensen och berättade om den senaste utvecklingen inom
branschen.
De godkända utbildningsgivare som utbildar för
övriga bygg- och anläggningsyrken hade sin konferens i oktober i Sigtuna. I samband med konferensen informerades om de beslutade förändringarna
och kravet på ny ansökan för att fortsätta vara
godkända utbildningsgivare fr.o.m. 1 januari 2015.
Systematisk arbetsmiljöarbete, riskbedömning på
APL-arbetsplatsen samt bedömning och betyg fanns
också på dagordningen.
BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND – Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan
15
16
BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND – Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan
Yrkesutbildning i företag
Utbildningsböcker och yrkesbevis
Antal utfärdade utbildningsböcker
2009
2010
2011
2012
2013
3700
5057
4895
3806
2958
Antalet utfärdade utbildningsböcker fortsätter
att minska kraftigt. Minskningen är 40 % från år
2011 till 2013. Detta innebär att det endast är ca
hälften av ungdomarna som lämnade Bygg- och
anläggningsprogrammet 2013 som fått en lärlingsanställning och tagit ut en utbildningsbok. Detta
är statistik som måste tas på stort allvar eftersom
det kommer att påverka branschens möjligheter att
rekrytera ungdomar i framtiden.
Antalet påbörjade distansutbildningar och antalet
utfärdade utbildningsböcker minskade kraftigt från
2012 till 2013. Det är en effekt av konjunkturnedgången inom bygg- och anläggningsbranschen.
Under ett antal år har BYN reviderat distansutbildningarna och anpassat dessa till de nya målbeskrivningarna. Arbetet har fortsatt under 2013 och
beräknas bli klart under 2014. De utbildningar som
påbörjats under året och blir klara första halvåret
2014 är yrkesdelarna för yrkena:
• Beläggningsarbetare i samarbete med Asfaltsskolan
• Golvläggare
• Maskinförarna utifrån de för BYN och TYA
gemensamma utbildningsplanerna.
Antal utfärdade yrkesbevis
2009
2010
2011
2012
2013
5947
7590
4892
3526
3740
Följande yrken beräknas bli klara och finnas tillgängliga andra halvan av 2014:
Jämfört med 2012 ökade antalet utfärdade utbildningsbevis något. Jämfört med 2011 är det emellertid en kraftig minskning. 2010 var det ca 4 000
elever som lämnade åk 3 i gymnasieskolan som valt
yrkesutgångar till BYNs yrken. Till det ska läggas
vuxenstuderande, traditionella lärlingar och kompetensprovare, vilket gör att det är en alltför stor andel
som har en grundutbildning utan att få ett utbildningsbevis efter den tänkta färdigutbildningstiden.
DISTANSUTBILDNING
Antalet påbörjade och slutförda distansutbildningar
Påbörjade
2009
2010
2011
2012
2013
602
692
734
609
396
Klara*
323
417
463
303
63
Andel
klara i %
av antalet
anmälda
54%
60%
63%
50%
16%
*2013, klara efter mindre än ett år.(Normalstudietiden är 1,5 år)
• Anläggningsdykare i samarbete med Dykskolan i
Göteborg
• Bergarbetare
• Ställningsmontör – försenat framför allt p.g.a.
väntan på det nya regelverket som träder i kraft
2014-07-01
Utbildningsmaterial för Sten- och Undertaksmontörerna har skjutits på framtiden med hänsyn till
att efterfrågan är begränsad. När målbeskrivning
för nya yrket Riv och sanerare är fastställd kommer
utvecklingen av kursmaterialet påbörjas.
HANDLEDARUTBILDNING
BYN har under året lanserat en e-utbildningsplattform för handledare. Den är tillgänglig på BYNs
publika hemsida. Tanken är att den ska kunna
användas vid utbildning av handledare för lärlingar,
gymnasiala lärlingar, vuxenlärlingar samt APL-elever. Utbildningen kan med lätthet genomföras vid
den egna datorn och i varje individs egen takt. Den
ger också handledaren stöd i hur den elektroniska
utbildningsboken på ett effektivt sätt kan användas
för att höja kvaliteten i färdigutbildningstiden.
BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND – Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan
17
FRAMTIDENS BYGG-OCH ANLÄGGNINGSYRKEN
BYN har tagit fram ett underlag, som kan användas
av BYNs parter för att diskutera behov av förändringar när det gäller definitionen av olika yrken och
förutsättningarna för breddning/komplettering av
kompetensen.
I utredningen ”Framtidens yrkesarbetare”
konstaterades att utvecklingen av yrkena i bygg- och
anläggningsbranschen påverkas av EU-direktiv, nya
lagar, globalisering och utländsk konkurrens, nya
material och konstruktionsmetoder, krav på rationaliseringar m.m. Detta påverkar kraven på både
befintliga och önskvärda yrken.
18
När företrädare för branschen fick uttrycka vilka
krav som ska ställas på framtidens yrkesarbetare
nämndes bl.a. följande:
• Ökad kompetens inom områden som angränsar till
det egna hantverket.
• Yrkesarbetaren behöver möta branschens struktur
- nybyggnad, ROT och Prefab.
• Nya specialistinriktningar
• Generalister - multikompetens
• Yrkesarbetare med ny teoretisk kompetens
• Yrkesarbetare för de enkla jobben
BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND – Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan
Till detta bör noteras att dagens ungdomar, de som
förhoppningsvis ska välja bygg- och anläggningsbranschen, bl. a. gör kortsiktigare val, värderar
möjligheten till personlig utveckling samt är en
IT-baserad och kommunicerande generation.
En viktig fråga är om det som nu ska finnas
yrken och specialyrken med egna yrkesbevis eller
endast ett fåtal grundyrken som kompletteras med
specialiteter vilka erövras genom erfarenhet och
utbildning.
Förslaget är att inrätta tre olika yrkesbevis:
HUSBYGGARE
ANLÄGGARE
MASKINFÖRARE
På yrkesbevisen ska det framgå vilka specialiteter
respektive yrkesarbetare har. Det skulle t.ex. kunna
innebära att den som ska arbeta med rivning- och
sanering kan vara antingen en maskinförare eller en
husbyggare med de specialkunskaper som fordras.
Foto: Micke Duboi
BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND – Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan
19
Omvärlden
VALIDERING - GODKÄNDA
VALIDERINGSUTFÖRARE
För att säkerställa kvaliteten i validering som avser
BYNs yrken kan skolor och företag som vill validera
ansöka om att bli godkänd validerare. Under 2012
har ytterligare tre skolor/företag godkänts som
valideringsutförare. Därmed kan BYN nu erbjuda
kvalificerad validering hos 32 godkända utförare.
VALIDERING - ERKÄNNANDE AV
UTLÄNDSK UTBILDNING
Verksamheten kring erkännande av utländsk arbetskraft med dokumenterad utbildning och verifierad erfarenhet i yrket fortsätter i BYN och är
sedan 2010 en etablerad rutin. Under år 2013 har
drygt 30-tal erkännandeintyg utfärdats, vilket är en
markant minskning jämfört med året innan. Störst
minskning var det på maskinförarsidan där det
sjunkit från 58 till 17 erkännandeintyg. En möjlig
orsak kan vara att konjunkturen i byggbranschen
gick ner och att de som var engagerade i de pågående bygg- och anläggningsprojekten i Sverige redan
var innehavare av yrkesbevis eller erkännandeintyg.
En annan möjlighet är att kollektivavtalskravet på
behörighet inte är känt eller tas på allvar.
Antalet ansökningar som sedan utmynnar i ett
erkännandeintyg har emellertid ökat. Det kan vara
ett tecken på att de som ansöker har förstått att för
att ett erkännandeintyg ska utfärdas måste det finnas
en grundutbildning och färdigutbildning som, så
långt man kan kräva, motsvarar kraven för yrkesbe-
20
vis i ett visst yrke. Av de 35 personer som fick erkännandeintyg 2013 kom över hälften från Polen.
Under året beslutade BYNs parter att kranförare från Danmark med ett certifikat utfärdat av
Arbejdstillsynet erkänns generellt och därmed inte
behöver ansöka om erkännandeintyg.
RE.FORM.E
BYN är sedan många år med i det europeiska nätverket RE.FORM.E där utbildningsorganisationer
från Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Portugal,
Spanien och Tyskland medverkar. Inom nätverket
sker en mängd utbyten både kunskaps- och erfarenhetsmässigt. En viktig del av nätverkets verksamhet
är de olika utbytesprojekt där lärlingar, lärare och
skolledare ges möjlighet att få internationell erfarenhet. En annan viktigt del är de olika EU- finansierade
projekt som nätverket varje år genomför och där
BYN medverkar för att förstärka våra möjligheter
att bidra till att höja kvaliteten på yrkesutbildningen
inte bara i Sverige utan också i Europa. Exempel
på detta är det just avslutade projektet Linguistic
RE.FORM.E och de kommande projekten
GreenTech och RE.FORM.E-plus.
BYN stod värd för nätverkets höstmöte som
hölls i Uppsala. Som en del i programmet gjordes
ett mycket uppskattat studiebesök på Bolandsskolans
Bygg- och anläggningsprogram. Alla deltagare var
mycket nöjda med detta möte och uppskattade inte
bara programmets innehåll utan också att kommunstyrelsens ordförande Fredrik Ahlstedt både invigde
BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND – Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan
mötet samt deltog på den officiella middagen och
samtalade på franska med RE.FORM.E:s franske
ordförande Jean-Luc Sethi, CCCA-BT.
LINGUISTIC-PROJEKTET
Under 2013 avslutades det tvååriga projektet
Linguistic RE.FORM.E. Deltagare har varit ett antal
organisationer från länder i det Europeiska nätverket
för utbildare inom bygg- och anläggningsbranschen,
RE.FORM.E. Syftet med projektet var att analysera
hinder och framgångsfaktorer när det gäller internationella utbyten inom yrkesutbildningsområdet.
Några slutsatser var att för att ett utbytesprojekt
ska upplevas som framgångsrikt krävs goda förberedelser och ledningens stöd i både förberedelserna och
genomförandet. Fortfarande är språkfrågan ett problem för de europeiska länder där engelskan inte är
fullt ut etablerad. Det behöver inte vara något hinder
om de som har utbyte arbetar i mindre grupper och
lägger tid på att skapa goda relationer.
Umeå våren 2014, Yrkes-EM i Lille hösten 2014, och
yrkes-VM i Sao Paolo augusti 2015. Det stora målet
är yrkes-EM 2016 där Sverige och Göteborg är värd.
Inom ramen för CSS, Construction Skills
Sweden görs satsningen på skol- och yrkestävlingar
i nära samverkan med BYNs parter och samverkansparters. För att satsningen ska lyckas och utvecklas
på rätt sätt, behövs att aktivt stöd från fler intressenter i byggbranschen.
SM FÖR UNGA MASKINFÖRARE
SM för unga maskinförare hölls detta år i Kalix.
12 skolor deltog efter kvalificering i lagtävlingen.
Resultatet i lagtävlingen blev följande:
1. Ingelstadgymnasiet, Kronoberg
2. Herrgårdsgymnasiet Säffle
3. Anderstorpsskolan i Skellefteå
SKOL- OCH YRKESTÄVLINGAR
BYNs engagemang i skol- och yrkestävlingar har
följande syften:
• synliggöra och höja statusen på BYNs yrken
• bibehålla det stora intresset för BYNs yrken
• höja utbildningskvalitén på alla skolor
• höja motivationen hos elever och lärare som deltar i
yrkestävlingar
• ge elever positiva upplevelser och vara en grund för
nätverkande mellan skolor
Koncentration - SM för unga
maskinförare
a
ngarn
estävli
ggyrk
jer by
d
Vi stö
• utveckla samarbetet med olika branschorganisationer
Under hösten 2013 påbörjades en nysatsning på
yrkestävlingar. Ett trettiotal lärare har deltagit i det
inledande arbetet med att ta fram enkla ritningar
och instruktioner för hur skolorna kan genomföra
tävlingar i yrkena betongarbetare, väg- och anläggningsarbetare, plattsättare, murare och träarbetare.
Grundidén är att tävlingarna ska kunna genomföras
på en dag, med i huvudsak befintliga resurser och
inom ramen för ämnes- och kursplanerna för respektive yrke.
Arbetsgrupper, en för respektive yrke, har arbetat fram tävlingsuppgifter. I slutet av hösten genomfördes de första skoltävlingarna framgångsrikt.
Planen är att eleverna via skoltävlingarna ska
kvalificera sig till regionsfinaler. Vinnarna där kommer att vara kvalificerade till kommande Yrkes-SM i
Z-vägg - uppgift vid skoltävling för träarbetare
Furuhedskolan och dess personal gjorde ett mycket
bra arbete. De genomförde bl. a en webbsändning
och har gjort en film som dokumentation av tävlingen. I enlighet med traditionen är det vinnande skola
som arrangerar kommande års tävling, som alltså
kommer att genomföras på Ingelstadgymnasiet, ca
två mil söder om Växjö.
BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND – Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan
21
STYRELSE 2013
BYNs styrelse består av ledamöter från de fyra organisationer som gemensamt utgör den ideella
föreningen Byggnadsindustrins yrkesnämnd. Ledamöterna väljs i samband med BYNs årstämma.
Parterna är BI – Sveriges Byggindustrier, Byggnads – Svenska Byggnadsarbetareförbundet,
ME – Maskinentreprenörerna och Seko – Service- och kommunikationsfacket.
Ordinarie ledamöter
Suppleanter
FÖR SVERIGES BYGGINDUSTRIER
Andreas Brendinger, ordförande
Jan-Åke Andersson
Eva Thor
Lars Sandström
Lars Tullstedt
Tomas Weis
Jenny Wingren, t.o.m. 2013-05-29
Karin Ekstrand, fr.o.m. 2013-05-30
FÖR BYGGNADS
Roy Wernberg, vice ordf. t.o.m. 2013-05-29
Christer Carlsson, vice ordf. fr.o.m. 2013-05-30
Tomas Emanuelsson
Anders Nilsson
Bengt Westman, fr.o.m. 2013-05-30
Johan Lindholm
Ulf Kvarnström
Krister Strömberg, t.o.m. 2013-05-29
Jörgen Landeborn, fr.o.m. 2013-05-30
FÖR MASKINENTREPRENÖRERNA
Per-Erik Markström, t.o.m. 2013-05-29 Per Ek, fr.o.m. 2013-05-30
Per Ek, t.o.m. 2013-05-29
Per-Erik Markström, fr.o.m. 2013-05-30 FÖR SEKO – SERVICE- OCH KOMMUNIKATIONSFACKET
Thomas Brännström
STYRELSENS ARBETSUTSKOTT
Lars Tullstedt, ordförande
Roy Wernberg, vice ordförande
t.o.m. 2013-05-29
Christer Carlsson, vice ordförande
fr.o.m. 2013-05-30
Per Ek
22
Fredrik Persson, t.o.m. 2013-05-29
Rolf Hedlycke, fr.o.m. 2013-05-30
STYRELSENS VERKSTÄLLANDE
UTSKOTT
BYNS KANSLI
Andreas Brendinger, ordförande
Roy Wernberg, vice ordförande t.o.m.
2013-05-29
Nils-Gunnar Bergander
Christer Carlsson, vice ordförande fr.o.m.
2013-05-30
Thomas Brännström
Per-Erik Markström t.o.m. 2013-05-29
Jan-Åke Andersson
Per Ek fr.o.m. 2013-05-30
Bengt Westman, fr.o.m. 2013-05-30
Thomas Brännström
Ing-Marie Andersson Wik
Carina Bergström
Sandra Flygare Baas, fr.o.m. 13-09-01
Michael Gustafsson
Pertti Hilonen
Christian Nielsen
Carina Sköld
BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND – Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan
Tornkran
vidByggindustrier,
Klara kyrka Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko - Service- och kommunikationsfacket i samverkan
BYGGNADSINDUSTRINS YRKESNÄMND
– Sveriges
23
Grafisk Form och Produktion Åtta.45 Tryckeri AB. 2014
BOX 4028 • 171 04 SOLNA • TEL 08-564 881 60 • FAX 08-564 881 79 • WWW.BYN.SE