Transcript Obs GA Gåskoledagarna 140410

Observerande Gånganalys
Gåskoledagarna April 2014
Åsa Bartonek
Innehåll idag
• Allmänt om gång
• 3D gånganalys
Kinematik
Kinetik
Effekt
Tid- och distansparametrar
• ”Fotgungor”
• Utvärdering ortos/protes
• 10-punkt observation enl Kirtley 2006
Fem förutsättningar för ’normal’ gång
• Stabilitet vid belastning på stödbenet
• Fri fotpassage under svängfasen
• Förmåga att bibehålla fotens position i slutet av
svängfasen
• Adekvat steglängd
• Bibehålla energinivån
(Gage J, ED. Treatment of gait problems in cerebral palsy 2004)
Animering av 3D-gånganalys biomekanisk helkroppsmodell
3D-animationer
Gångcykel
0%
Stödfas
DubbelStödfas
(DS)
EnkelStödfas
(SS)
DubbelStödfas
(DS)
Sväng
fas
100%
Ur Perry J and Burnfield J, Gait analysis. Normal and pathological function, Slack USA 2010.
Dorsalflexorernas roll
Bromsar fotens rörelse mot golvet
drar tibia framåt
Initial-svängfas:
koncentriskt arbete för att lyfta
foten ur plantarflexion
Svängfas:
håller foten i neutralvinkel för att
förhindra dropp-fot och
bibehålla hälen i position inför
hälisättning
Plantarflexorernas roll
Stödfas:
Soleus verkar excentriskt för att decelerera dorsalflexion
och stabilisera tibia
Slut-stödfas:
Soleus och Gastrocnemius begränsar dorsalflexion
Gastrocnemius påbörjar koncentrisk plantarflexion
Ortosutvärdering (vä ben=röda linjer, hö ben gröna linjer)
Plantarflexion
Dorsiflexion
Kinematik fotled
11 April 2014
Åsa Bartonek
12
Protesutvärdering
(protes vä ben=röda linjer, hö ben= gröna linjer)
Golvreaktionskraft – ledmoment
Stående: Golvreaktionskraften = motsvarande personens vikt och
verkar som en vektor i motsatt riktning till den kraft som utövas
Vektorn utgår från belastningspunkten under foten
Gående: golvreaktionskraften = summan av vertikala och horisontala krafter
Absorberande och generande effekt (ortos hö+vä)
Absorberande och generande effekt (protes vä)
Gång-observation
”TIO PUNKTER” översatt från Kirtley 2006*
Sagitalplan
1. Steglängd
2. Fotled vid initialkontakt
3. Knävinkel vid initialkontakt
4. Stödfas knäflexion (belastningssvar)
5. Stödben- enkel stödfas
6. Fotled och fot vid push-off (slutstödfas)
7. Svängfas knäflexion
8. Bållutning
Frontalplan
9.Trendelenburg, knävalgus/varus
Transversalplan
10. Femur-rotation (patellas riktning), underben och fot
*Kirtley C. Clinical gait analysis, Theory and Practice. Elsevier Churchill Livingstone 2006
Gångcykel
Belastningssvar
Initialkontakt
Stödfas
”Push-off”
Svängfas
Fotpassage
0%
60
Stödfas
DubbelStödfas
(DS)
EnkelStödfas
(SS)
DubbelStödfas
(DS)
Vilken roll har ortoser för barn med cp-problematik 14 maj 2007
Sväng
fas
100%
1. Steglängd
Ses skillnad i steglängd?
Olika eventuella orsaker:
• Svag ”push-off”
• Svaga höftflexorer i tidig svängfas (SV)
• Överaktiva hamstrings i slutet av SV
• Begränsad kontralateral extension i höft eller knä
2. Fotled vid initialkontakt
Fotledsvinkel vid initialkontakt?
• Hur sätts foten i först?
• Med hälen?
• Plantigrad?
• På framfoten?
Orsak:
• Dropp-fot?
• Böjt knä vid kontakt
(pseudoequinus?)
3. Knävinkel vid initialkontakt
Ökad flexion vid kontakt kan ev bero på:
• Knäflexionskontraktur
• Spasticitet
• Stramhet i muskulatur
4. Stödfas knäflexion (belastningssvar)
• Ökad flexion efter kontakt;
ökad ’chock absorption’
• Ökad extension hela stödfasen
pga svag quadriceps och/eller knäsmärta
5. Stödben- enkel stödfas
• Är benet flekterat i knäleden?
Sk. ’crouch gait?
• Hyperextenderat?
• Tidigt hällyft?
• Spasticitet i vadmuskler?
• Kontraktur?
6. Fotled och fot vid push-off (slutstödfas)
Fotleden dorsalflekterar ca 10°,
därefter ca 15° plantarflexion
(’normalt’)
• Hur är timingen? Plantarflexion bör
börja medan benet fortfarande är
belastat
• Supinerad eller pronerad fot?
7. Svängfas knäflexion
• Knäflexion till ca 60-70 grader
• Om reducerad?
• Hur är initiering i svängfasen?
• Är knäleden stel?
• Ökad flexion? Steppage gait?
8. Bållutning
Om kroppstyngden (golvreaktionskraften) placeras framför
knäleden:
• Passiv stabilitet åt knäleden
• Avlastar quadriceps
9. Trendelenburg, knävalgus/varus
• Svaghet i höftabduktorer; observeras lättast från posteriort
• Skilja Trendelenburg-gång från smärtande höft!
• Knävalgus/varus lättare att se framifrån
10. Femur-rotation, underben och fot
Observation framifrån
• Patellas riktning
• Fötternas riktning
• Tibia torsion
• Anteversion
Hur lätt är det egentligen att gå?
För att få till stånd koordinerade stegrörelser som för kroppen framåt måste barnet
redan:
•
Aktivera ett invecklat mönster av muskelkontraktioner i många kroppssegment
•
Ha tillräcklig styrka för att bära upp sin kroppstyngd
•
Ha tillräcklig stabilitet för att kompensera för förändring i balansen
•
Ha förmåga att anpassa gången till skiftande omgivningar,
styra riktningen runt och över hinder,
och därtill anpassa den till ojämna underlag
(Ur: Shumway-Cook M, Woollacott. Motor control, MH 2012)