Transcript GT-VT-009 Nordiska Glastekniska Föreningen

Nordiska Glastekniska Föreningen
- nedslag i historien
Elisabeth Flygt, Glafo, klubbmästare NGF
Konstituerande sammanträde
26 februari 1949 å Växjö
Stadshotell
Deltagare: Direktör Y.W. Anderberg, Fåglaviks Glasbruk, Herr Lennart Andersson, Disponent Chr.
Björkander, Björkshults Glasbruk,
Herr Magnus Brauer, Limmareds
Glasbruk, Disponent K.G. Färdig,
Flygsfors Glasbruk, Disponent Thor
Holaker, Magnor, Norge, Ingenjör
Erik Hammerlund, Reijmyre Glasbruk, Civilingenjör Henning Helander, Lumalampan, Stockholm, Direktör Per Hemberg, Surte Glasbruk,
Disponent Carl Hermelin, Hovmantorps Glasbruk, Disponent Ernst
Karlsson, Skrufs Glasbruk, Fil. mag.
Stig Lindroth, Surte Glasbruk, Direktör Eugen Lundberg, Glasexportföreningen, Stockholm, Herr J.
Magnusson, Orrefors Glasbruk, Herr
Eric Rosén, Boda Glasbruk, Direktör C.I. Scheutz, Växjö, Civilingenjör Bo Simmingsköld, Glasinstitutet,
Växjö, Direktör Gunnar Sjöblom,
Orrefors Glasbruk, Disponent William Stenberg, Gullaskruvs Glasbruk,
Ingenjör Eric Strömberg, Strömbergshyttan, Löjtnant Claes Tell,
Ekenäs Glasbruk, Ingenjör Y. Wic-
"med utgångspunkt från det
synnerligen tänkvärda faktum,
att talet 666 både betecknar glas
enligt decimalklassifikationen
och vilddjuret i Uppenbarelseboken kan man... fråga sig, om
tillräckligt skäl finnes att insläppa detta vilddjur... i vårt land"
torin, Växjö, Direktör Eric Åfors,
Åfors och Emmaboda Glasbruk
Utdrag från punkten 3. Mötesordföranden Bo Simmingsköld gav en
kort översikt över den tilltänkta föreningens syfte, ”nämligen att ge
landets glastekniker och glasteknologiintresserade personer möjlighet att komma tillsammans och
diskutera gemensamma problem,
vilket som bekant länge varit fallet i t ex England och USA. Med
utgångspunkt från det synnerligen tänkvärda faktum, att talet
666 både betecknar glas enligt
decimalklassifikationen och vilddjuret i Uppenbarelseboken kan
Virtuell GLASTEKNISK TIDSKRIFT, nr 009, 2012 - www.glafo.se
man naturligtvis med talaren fråga sig, om tillräckligt skäl finnes
att insläppa detta vilddjur i den i
viss mån alltför rikt blomstrande
föreningsfloran i vårt land, men
hr. S. påpekade, att en förenings
existens närmast bör dikteras av
dess syftemål än av andra föreningars tillvaro. Hr. S. yttrade vidare att förslag framkastats att
sammankoppla
föreningsverksamheten med Glasinstitutet, vilket emellertid skulle medföra en
alltför stor arbetsbörda och
strängt taget ligga vid sidan om
institutets verkliga uppgift. Talaren påpekade även det stora intresset i våra grannländer för en
glasteknisk sammanslutning, varför anledning finns förmoda, att
föreningen inom en snar framtid
kommer att omfatta också Norge,
Danmark och Finland.”
Punkten 5. ”Beslöts efter kort
diskussion att föreningens namn
skulle vara Svenska Glastekniska Föreningen.”
Vid den här tiden var medlemsavgiften 10 kronor per år och ränta
på innestående pengar på kontot vid
årets slut, 45 öre.
1
Annons för SGF i Glasteknisk tidksrift 1950 precis innan
föreningen bytte namn.
Ur NGF:s stadgar
”§1 Föreningen ska sträva efter att öka och fördjupa kännedomen om glas ur teknisk och vetenskaplig synpunkt med särskild hänsyn till förhållandena i
Danmark, Finland, Norge och Sverige. Föreningen
ska verka för kontakt och samarbete mellan enskilda och föreningar, som sysslar med tekniska och
vetenskapliga glasproblem både inom och utom
Nordens gränser.”
Historik 1947-74 SGF blev NGF
Under andra världskriget var Norden nästa avskärmat från kontakt
med den övriga världen och det kände den Nordiska glasindustrin av
mycket. På initiativ av direktören i
Svenska Arbetsgivareföreningen,
Ivar O. Larsson bildade ett antal
Nordiska glasbrukschefer 1947
Nordiska Glasindustrins Samarbetsutskott som under informella
former skulle diskutera gemensamma problem. Mötena de kommande
åren visade att det fanns ett mycket stort behov av kontakter men då
arbetsutskottet endast bestod av
chefer så insåg man att det också
måste skapas kontaktmöjlighet för
glasbrukens tekniker på olika nivåer.
2
Ugnskommittén i NGF såg till att sammanställa en internationell ordbok.
Stig Lindroth och Bo Simmingsköld
sammankallade därför till ett möte i
Göteborg 1949 för att skapa en glasteknisk förening. Vid starten var det
en rent svensk förening som bildades. Den omvandlades vid ett möte
i Stockholm 1950 till Nordiska Glastekniska Föreningen - NGF. Många
Nordiska glasbruk var representerades vid mötet av sina chefer som
var överens om att NGF skulle bli
en förening för kontakt mellan Nordiska glastekniker.
Till första ordförande i föreningen valdes Stig Lindroth och därutöver fick alla fyra länderna representanter i styrelsen. Man insåg
snabbt att det var besvärligt att styra en förening om styrelsemedlemmarna var spridda över hela Nor-
den och att man därför behövde ha
ett sekretariat som fast hållpunkt för
den dagliga driften.
Då Växjö är glasets Nordiska huvudstad blev sekretariatet placerat
där på Glafo - glasforskningsinstitutet. VD:n för Glafo utsågs till ständig sekreterare och blev navet för
föreningen med start hos Bo Simmingsköld som upprätthöll positionen
i flera decennier.
Föreningen höll de första 25 åren
två möten per år, ett vår- och ett
höstmöte. Höstmötet fokuserade helt
på tekniska frågor medan vårmötet
utvidgades till att även bjuda in deltagarnas respektive och fick därmed
en festligare prägel med både årsmötesmiddag och dans. Utöver de
här två mötena hölls utvalda möten
Virtuell GLASTEKNISK TIDSKRIFT, nr 009, 2012 - www.glafo.se
Till NGF:s 25-årsjubiléum 1974 tog
man fram en ölflaska tappat på Tingsryd bryggeri och med flaska tillverkad
på PLM Hammars Glasbruk.
som behandlade normer och mer
specifika tekniska problem än som
kunde behandlas vid större möten.
De första åren var medlemmarna uteslutande glastekniker men senare har medlemmarna utökats till
att också omfatta andra personer
som var intresserade av glasteknisk
utveckling som t ex leverantörer.
När man vid 25-årsjubileet ställde sig frågan -Hur har det gått
med föreningen? så konstaterade
man att det blivit mycket bra då man
från början fruktade att de mer öppna gränserna och de större chanserna för internationella kontakter
skulle försvaga föreningen.
V. Piper konstaterade att för honom betydde föreningen att han fått
ett stort antal goda vänner och god
samvaro både under och efter mötena och vid andra tillfällen. Det är
något som genomsyrat hela föreningens historia, även i nutid på 2000talet.
Genom sitt arbete blev föreningen internationellt erkänd och har som
sådan arrangerat flera mycket lyckade internationella konferenser.
Exempel på en av NGF:s kommittéer: Ugnskommittén
Från protokoll fört vid NGFs ordinarie sammanträde 13 oktober 1951
där det var 43 medlemmar närvarande. Utdrag från paragraf 8
”O.Becher redogjorde för ett frågeformulär, som han sammanställt
och vars ändamål skulle vara att
genom erfarenhetsutbyte få fram
uppgifter om vilka eldfasta material som är lämpligast i olika sammanhag i olika delar av glasugnarna. Man beslöt att formuläret
skulle utsändas för kritik till de
skandinaviska bruk som använder kontinuerliga vannor. Ing. Lilliehök fick i uppdrag att utarbeta
ett liknande formulär för degelugnar och dagvannor. Vidare beslöts i detta sammanhang att styrelsen skulle tillsätta en ugnskommitté för handläggning av frågor
rörande ugnskonstruktion och
eldfasta material."
Deltagarna i mötet kom från
Fåglavik, Göteborg, Alvesta, Gullaskruv, Kastrup, Nybro, Björkedal,
Holmeggard, Jönköping, Magnor,
Växjö, Malmö, Stockholm, Kosta,
Surte, Korsör, Rydefors, Köpenhamn, Limmared, Ekenässjön, Emmaboda och Vislanda.
Ugnskommittén jobbade med fler
saker, bland annat tog man fram
”Nordisk Glasteknisk Forenings Internationale Ordbog” där man skrev
följande i förordet ”Ved ovnkomiteens arbejde stødte vi på den
vanskelighed, at der i de forskellige lande anvendtes forskellige
betagnelser for ovnens enkelte
dele, og derfor har vi forsøgt at
udarbejde en oversigt over disse
betegnelser på dansk, finsk,
fransk, tysk, engelsk, norsk och
svensk, og selv om denne oversigt ikke gør krav på at vaere
komplet, håber vi, den må avere
til nogen nytte i det internationale samarbejde. For hvert land er
ordene ornet alfabetisk, og kodetallene henviser til betegnelsernes
Virtuell GLASTEKNISK TIDSKRIFT, nr 009, 2012 - www.glafo.se
Ett konfrenstryck på 764 sidor publicerades. Konferenslogon designades
av Erika Lagerbielke, Orrefors glasbruk.
nummer på de andre sprog.” Ovnkomitteen. V. Piper.
Internationellt mer än ”bara”
Norden
Den 9-12 juni 1997 andordnade Glafo
- glasforskningsinstitutet som har
NGF:s sekretariat, NGF:s genom tiderna största konferens i samarbete med ICG - International Commission on Glass och ESG - European Society of Glass under namnet Fundamentals of Glass Science
and Technology. Inte mindre än 300
deltagare från 32 länder världen runt
deltog och förvånades över att landet där man trodde att isbjörnar
vandrade på gatorna hade strålande
sol och högsommarvärme. Konferensen som hölls i Växjös vackra
konserthus hade åtta olika sessioner där 109 presentationer genomfördes. Det blev en mycket lyckad
konferens som gav Sverige en ännu
starkare position på glaskartan. Samarbete med olika glasorganisationer
har hela tiden varit viktigt när det
gäller att skapa kontakter utanför
Norden.
3
Glasteknisk tidskrift en röst åt
NGF genom decennierna
Redan 1946 gav Glafo ut första numret av "Stiftelsen Glasinstitutet i
Växjö Medlemsskrift" som kom att
bli föregångaren till Glasteknisk tidskrift. Syftet med tidskriften var "att
komma bättre i kontakt med medlemmarna". 1948 bytte medlemsskriften namn till Glasteknisk tidskrift.
I nummer 3, 1949 kan man se en
annons i tidskriften som bjuder in till
möte med Svenska Glastekniska Föreningen. Under i publikationens livslängd har mötesreferat och artiklar
sprungna ur NGF:s möten publicerats och för den som vill göra djupdykningar i glashistorien och NGF:s
verksamhet är detta en guldgruva.
Under flera decennier kan man se
att NGF kontaktuppgifter och styrelse publicerades i informationsrutan för tidskriften. Tidskriften lades
ned 2002 men har kommit ut som
enstaka pdf-artiklar i en virtuell
Glasteknisk tidskrift som publiceras
vid behov (som vid det här tillfället)
på Glafos hemsida (http://
www.glafo.se/bibliotek/
glasteknisk_tidskrift.htm). En komplett uppsättning tidskrifter finns bl
a vid Linnéuniversitetets bibliotek i
Växjö.
Glasteknisk tidskrift är en guldgruva
för den som vill läsa mer om NGF-mötena och artiklar av föredragshållarna.
4
2001 tog man fram en ny sidenscarf
och en sidenslips som dels kunde köpas av medlemmar och dels delades ut
till föredragshållare.
lockade under åren vanligen 60-120
personer. Vid dessa tillfällen gjorde
man även företagsbesök och arrangerade medföljandeprogram.
Inbjudan till 50-årsjubileét som hölls
på Island 1999.
Nutid - 2000-tal
Till en del blev det så att medlemskap och att få åka på möten blev
en belöning från ledningen till uppskattade medarbetare. Det var något som medarbetarna satte värde
på för att man kunde få andra perspektiv på olika glastekniska frågor
än man kunde få inom det egna företaget. Ett annat uppskattat inslag
har varit de studiebesök på olika
glasproduktionsanläggningar som anordnats vid mötena och det sociala
nätverket och samvaron över alla
glas- och nationsgränser.
I början av 2000-talet brukade
man fortfarande ha ett höstmöte i
Växjö och ett årsmöte som alternerat mellan de nordiska länderna
Sverige, Norge, Danmark och Finland. Under en period lade man också några gånger möten utanför Norden som Tjeckien och Italien. Höstmötet som gärna hade något visst
tema lockade 50-70 personer och
hölls på de nordiska språken. Årsmötet hade ofta ett bredare tema
och föredragen hölls ofta på engelska då vi även hade en del ickenordiska deltagare och medlemmar.
Årsmötena som hade bredare teman
Nya förutsättningar och former
för samverkan
I den senaste medlemsenkäten som
genomfördes 2012 framkom att de
två allra viktigaste funktionerna som
NGF har fyllt har handlat om nätverk och att ta till sig ny kunskap.
Man vittnar om att man haft stor
nytta av NGF både i sin yrkesroll
och på ett personligt plan då man
knutit värdefulla kontakter. Omvärlden har dock förändrats mycket sedan föreningen startade. Företag ingår ofta i stora multinationella koncerner som inte har möjlighet att prioritera deltagande och engagemang
längre. Då så många färre har möjlighet att delta och engagera sig i
föreningen beslöt styrelsen att rekommendera medlemmarna att lägga ned föreningen. Förmodligen är
2012 det sista året som föreningen
Vid NGF:s årsmöte i Lillehammer Norge 2001, Stellan Persson, Glafo sekreterare och Vermund Christensen, Rockwool international, avgående ordf.
Virtuell GLASTEKNISK TIDSKRIFT, nr 009, 2012 - www.glafo.se
existerar.
Vi kan konstatera att det finns
en uppsjö av olika glasföreningar
som specialiserar sig på olika delar
av glasbranschen. Kanske är det
här vi får fortsätta att nätverka och
lära oss nya saker. Gränssnittet mot
andra material blir också allt viktigare. Glafo som har haft sekretariatet i alla år vidareutvecklas inom
gamla och nya glasområden som ett
delägt dotterbolag i SP-koncernen,
Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
Tack till alla!
Många medlemmar har under årens
lopp utfört ett stort och förtjänstfullt
arbete i föreningen, så många att
man inte på detta sätt kan namnge
dem alla. Ett stort tack till alla som
bidragit till föreningens bästa.
Källor:
Stiftelsen Glasinstitutet i Växjö,
Medlemsskrift n:r 1, januari 1946,
förord
Protokoll från konstituerande sammanträde med Svenska Glastekniska Föreningen 26 februari 1949
Glasteknisk tidskrift, nr 1, årg. 5
1950, s 2
Vi blåsare taga supen
Melodi: Flickan hon går i ringen
SE
DK Glaspustere drikker snapse
med fynd og med klem,
de løber igennem halsen - en tre, fire, fem.
Åh hi, åha gi' fanden i ded!
De flyder som glødende glasmasse ned.
NO Vi blåsere tar supen med fart og med klem,
det renner i våre struper - en tre, fire, fem.
Åh hi, å hå, gi fanden i det,
det renner som glødende glassmasse ned.
FI
Nordisk Glasteknisk Forenings Internationale Ordbog
Fundamentals of Glass Science and
Technology 1997, ISBN: 91-6305499-X
Vain viina voi lasimiehet yks kaks virkistää
kuin hehkuva lasimassa on ryyppymme tää.
Oh hoo, äh hää, jo on terävää,
se rinnassa polttaa mut selvä on pää.
GB We glassblowers take a strong drink
with speed and with zest,
it flows down through our intestines
and that's when it's best.
A hee and a ho, well I bloody don't care,
it runs like a glowing hot glassmass, I swear.
DE
Glasbläser wir hier trinken so viel und so gern,
es fliesst unsre Schlünde 'runter
und das ist der Kern.
Oh hi, oh ho, der Teufel ist da,
es strömt wie glühende Glasmasse, ja.
FR
Nous les souffleurs nous buvons
d'un seul coup,
et dans nos gosiers ça coule un, deux, trois.
Ohi, oho, oui on s'en fout,
comme du verre brûlant ça descend tout droit.
IT
Noi soiffiator' beviamo con forza e calor
discende giú nel gargarozzo uno, due, cinque, sei.
O hi, o ho, che diavolo é,
discende bruciante é vetro bollente.
NL
De glasblazer drinkt zijn borrel
met vaart en met vuur.
Het stroomt zalig door je lij-ijf
een, twee, drie, vier, vijf.
Ohé, oho, het is ’t duiveltje weer
het stroomt echt als gloeiende glasmassa neer.
V. Piper, Historik NGF 1947-1974,
Glasteknisk tidskrift, 29 (1974) : 3, s
56, 72
NGF-protokoll 13 oktober 1951
Vi blåsare taga supen med fart och med kläm,
det rinner i våra strupar en tre, fyra, fem.
Åh hi, åhå, ja jävlar i det,
det rinner som glödande glasmassa ned.
Protokoll från föreningsmöte med
NGF den 8 maj 2012 i Kosta
NGF:s egen sång som finns på en mängd olika språk och
sjöngs vid middagssammankomster med föreningen med liv
och lust.
Virtuell GLASTEKNISK TIDSKRIFT, nr 009, 2012 - www.glafo.se
5