Transcript Rätt grovfoder minskar risken för fång

Nytt från Stiftelsen Hästforskning
nummer 2
Foto: Bengt Ekberg /Azote
2013
Rätt grovfoder minskar risken för fång
Genom att utfodra hästar med hösilage med lågt sockerinnehåll kan man
minska risken för fång och andra sjukdomar. Nu vet svenska forskare mer
om hur en sjuk hästs ämnesomsättning ser ut.
Fång är en smärtsam sjukdom som
innebär att hästen fått en inflammation
i hovens lamellager. Fång kan uppstå
vid plötsliga foderbyten, till exempel
vid betessläpp, men har också visat sig
utvecklas hos hästar som ökat i vikt och
blivit feta. De lider av en nedsatt insulinkänslighet, insulinresistens, och kallas
ibland IR- eller EMS-hästar. (EMS står
för ekvint metabolt syndrom). Exakt
hur insulinresistens ger upphov till fång
är inte klart, men sambandet är starkt.
och islandshästar är utvecklade för att
överleva under svåra förhållanden - deras problem uppstår i stället när de får
för mycket foder.
– Man kan säga att ponnyer och
islandshästar i grunden har en lägre
insulinkänslighet jämfört med många
varmblodiga hästar, säger Johan Bröjer,
veterinär vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som forskar på insulinrespons
hos hästar.
Hästar klarar kargt bete
För att minska risken för fång är rätt
foder av allra högsta vikt. Det gäller att
minska på socker och stärkelserika foder så att frisättningen av insulin i blodet hos hästen minskar. Kraftfoder kan
man minska till ett minimum, men hur
gör man med grovfodret, vallfodret?
– En vanlig rekommendation har tidigare varit att man ska blötlägga hö för
att minska andelen lättlösliga kolhydrater, säger Johan Bröjer. Men vår forskning visar att effekten inte är särskilt
stor i relation till ökad arbetskostnad
Vid nedsatt insulinkänslighet krävs det
mer insulin för att ta upp socker från
blodet. Allt större mängder insulin krävs
och kroppen hamnar i en ond cirkel
som hos människan kan resultera i diabetes typ 2. Insulinresistens kan uppstå
vid stress, infektioner, för lite motion
och vid höga blodfetter.
För hästar har dock insulinresistens inte
enbart varit av ondo genom evolutionen. Den innebär att de bättre klarar av
näringsbrist och kargt bete. Ponnyraser
Tveksam effekt av blötläggning
och miljöpåverkan.
Det handlar om stora mängder vatten
varje dag, 17 liter per kilo, för att blötläggningen ska få effekt, och grovfodret
måste ligga i blöt i minst tolv timmar.
Blötläggningen påverkar dessutom den
hygieniska kvaliteten i fodret och lakar
ur mineraler och vitaminer.
Ensilage ger bäst resultat
I stället har det visat sig att ensilering,
konservering, av vallfoder ger god effekt. Lägst andel lättlösliga kolhydrater
är det i ensilage, därnäst följer hösilage
och mest socker finns i vanligt hö.
– Men sockerhalten kan variera kraftigt
också i hösilage. I studien hade hösilaget med högst sockerhalt fyra gånger
högre halt än det med lägst, säger Johan
Bröjer.
Resultaten kan betyda mycket rent konkret för en sjuk häst, men också för hela
hästfoderproduktionen.
– Nu finns en möjlighet att nischa sin
produktion och erbjuda specialfoder
till en stor grupp hästar i Sverige, säger
Johan Bröjer.
ARTIKELN FORTSÄTTER PÅ NÄSTA SIDA
FORTSÄTTNING FRÅN FÖRSTA SIDAN
Går att styra
De flesta hästägare vill ha ett torrare
grovfoder med lite högre torrsubstanshalt och inte utfodra med ensilage
eftersom det är så tungt. Genom att
kombinera rätt skördetidpunkt och hålla
noggrann kontroll på torrsubstanshalten vid skörd går det att ta fram ett
hösilage där ts-halten ligger strax under
50 procent och där sockerhalten är
mycket låg.
– Men det kommer att ställa krav på
producenten. Sockerhalten får inte variera för mycket i fodret och det måste
dessutom analyseras så att djurägaren
vet vad fodret innehåller. Ofta måste
fodret också tillverkas i mindre balar för
att kunna tillgodose behovet till en häst,
säger veterinär Johan Bröjer.
Hästens ämnesomsättning
Det är väl beskrivet att mänskliga
intensivvårdspatienter utvecklar insulinresistens med förändringar i ämnesomsättningen av kolhydrater och fett som
följd. Hur det ser ut för hästen har man
hittills inte riktigt vetat.
– Nu har vi med en försöksmodell
försökt efterlikna de tidiga ämnesomsättningsrubbningar man ser hos hästar
med endotoxinemi, fång och ekvint
metabolt syndrom, för att på så sätt
Om Stiftelsen Hästforskning
Stiftelsen Hästforskning bildades
2004 av Hästnäringens Nationella
Stiftelse (HNS) i samverkan med
AB Trav och Galopp (ATG), Agria
Djurförsäkring och Stiftelsen Lantbruksforskning.
ATG, Agria och Stiftelsen Lantbruksforskning sammanförde då
sina forskningsmedel för häst och
har hittills avsatt cirka sju miljoner
kronor årligen till Stiftelsen Hästforskning.
De senaste åren har den svenska
regeringen via forskningsrådet
Formas anslagit minst lika mycket,
Stiftelsen Hästforskning har alltså
disponerat åtminstone 14 miljoner
kronor per år att fördela till forskning.
kunna studera mekanismerna bakom
perifer insulinresistens och rubbningar i
fettomsättningen på häst säger Katarina
Nostell, veterinär och forskare vid SLU.
Behöver protein
Resultaten visar att hästen skiljer sig
från människan i både fettomsättning
och hormonell respons på så kallad
”stressdiabetes”.
– Resultaten från denna studie bekräftade en pilotstudies resultat att hästar
uppvisar mycket senare förändringar i
fettmetabolismen jämfört med andra
djurslag. Därför verkar det som att den
mekanism som reglerar fettmetabolismen är annorlunda på häst jämfört med
människa, säger Katarina Nostell.
Resultaten kommer att få stor betydelse
när man utformar behandlings- och
utfodringsstrategier i framtiden – snart
kan man skräddarsy dem efter hästens
behov.
– Kanske visar det sig att man inte ska
ge en sjuk häst vanligt dropp utan en
form av näringslösning med protein,
säger Katarina Nostell.
Blodprov kan ge svar
Tillsammans med kollegor går hon nu
vidare för att undersöka hur aminosyrametabolismen påverkas hos hästar med
”diabetesförändringar”. Det finns tecken på att den gör det hos människan,
Dessvärre har den statliga medfinansieringen minskat. Inför de
tre kommande åren har ändå tre
miljoner kronor per år avsatts från
regeringen, vilket tillsammans med
hästnäringens dryga fem miljoner
ger totalt drygt åtta miljoner kronor
per år.
Stiftelsen Hästforskning arbetar tillsammans med HNS för att säkerställa en långsiktig finansiering av
hästforskningen.
Under 2009 inledde Sverige och
Norge ett samarbete om hästforskning för att lyfta samverkansprojekt mellan länderna. De norska
häst- och lantbruksnäringarna har
tillsammans med norska staten via
Norges forskningsråd bidragit med
sex miljoner norska kronor per år.
Katarina Nostell tror att det fungerar
likadant hos hästar. Studier på människa
har visat att man kan se förhöjda nivåer
av vissa specifika aminosyror hos individer med insulinresistens och att dessa är
förhöjda långt innan personen utvecklar
insulinresistens.
Förhoppningsvis kan man i framtiden
undersöka om en häst ligger i farozonen för att utveckla insulinresistens –
genom att mäta nivåerna av aminosyror
i blodet.
Och forskningen fortsätter.
– Vi hoppas förstå ännu mer om hur
ämnesomsättningen fungerar i kroppen
på den sjuka hästen och hitta behandlingar som leder till ett minskat lidande
och kortare vårdtider för våra sjuka
hästar, säger Katarina Nostell.
Mer information
Katarina Nostell, SLU
018-67 18 99, [email protected]
Johan Bröjer, SLU
018-67 13 88, [email protected]
Projekt H0947276: ”Glykemiskt svar och
insulinrespons hos hästar vid utfodring med
foderstater med olika sockerinnehåll”
Projekt H0947105: ”En ny experimentell
djurmodell för att studera ämnesomsättningsrubbningar hos häst”
Projekt H1147029: ”Sambandet mellan
rubbningar i aminosyrametabolismen och
utvecklandet av insulinresistens vid diabetes
typ 2-liknande tillstånd hos häst”
Men det behövs mer pengar när
det statliga stödet för hästforskning
minskar. Ett bidrag till forskningen
från dig eller din organisation är
därför extra värdefullt!
Stiftelsens har två 90-konton:
Plusgiro 90 00 38-1
Bankgiro 900-0381
Tack för ditt bidrag!
Kontaktinformation
Peter Kallings, VMD
forskningschef
08-627 20 11
0705-27 20 11
[email protected]
[email protected]
www.hästforskning.se
Risk för resistenta spolmaskar
Spolmaskar ser genetiskt likadana ut världen över. Det innebär att resistens mot avmaskningsmedel kan spridas snabbt.
– Det ringer varningsklockor, säger Johan Höglund, professor i parasitologi.
Spolmask är den vanligaste parasiten
globalt kraftigt inavlad, säger Johan
hos föl och ettåringar världen över.
Höglund.
Masken lever i tunntarmen och produRisk för resistens
cerar rikligt med ägg.
Mest förvånande var att även de isländVid en infektion kan fölet tappa aptiten, ska maskarna var så gott som identiska
växa dåligt och få raggig hårrem. I
med maskar från övriga länder. Islandsallvarliga fall orsakar masken kolik, förhästar har ju varit isolerade och skydstoppning, lunginflammation och död.
dats från inblandning av andra hästar i
Under de senaste tio åren har masken
drygt 1 000 år.
utvecklat resistens mot flera avmask– Det är lite märkligt, vi kan inte riktigt
ningsmedel, men man vet fortfarande
förklara det.
inte varför. Ett första steg mot att hitta
Spolmasken ser alltså nästan likadan ut
lösningen på gåtan är att kartlägga spolöverallt – och inte ens olika kontinenter
maskens genetiska kod.
utgör barriärer för den.
”Globalt inavlad”
– Det gör att det ringer varningsklockI en ny norsk-svensk studie har forsor. Den identiska strukturen innebär
karna därför undersökt maskar från
att det är öppna spjäll mellan maskpoSverige, Norge, USA, Brasilien och
pulationerna. I händelse av resistens så
Tyskland på gennivå.
kan det sprida sig väldigt snabbt från ett
– Vi blev rätt förvånade, eftersom vi
land till nästa säger Johan Höglund.
inte såg något mönster som tydde på att
Få medel kvar
spolmaskar från olika länder hade nedOch resistens har redan dykt upp mot
ärvda olikheter beroende på varifrån de
flera avmaskningsmedel. Det gör att det
kom, säger Johan Höglund, professor i
bara finns två typer av medel kvar som
parasitologi vid SLU.
fungerar, fenbendazol (Axilur), samt
Troligtvis beror detta på att smittade
pyrantel (Banmith).
hästar flyttas runt i hög grad. Vid sidan
– Det fina i kråksången är att vår studie
om människan är hästen ett av de djur
visar att Axilur fungerar till 100 procent.
som reser mest och äggen får goda
Å andra sidan är det som att skjuta mot
spridningsmöjligheter. Spolmaskägg är
ett rörligt mål, det kan ändras från i dag
dessutom mycket motståndskraftiga och
till i morgon.
överlever flera år på beten.
Nu gäller det därför att ta reda på exakt
– Man likna det vid att spolmasken är
vad det är som orsakar resistens, vad
som gör att ett avmaskningsmedel slutar
att bita.
– Det är grundläggande forskning, men
av stor vikt. Vi måste hitta genetiska
markörer för resistens. En möjlighet
är att resistensen beror på mutationer
som gör att maskmedlet inte kan fästa
hos masken, men det kan även bero
på förändringar i de enzymsystem som
transporterar avmaskningsmedlen på
cellnivå. Innan vi vet mer om den bakomliggande mekanismerna är det svårt
att uttala sig, säger Johan Höglund.
Avmaska på rätt sätt
För den enskilde hästägaren och uppfödaren är det samma gamla råd som
vanligt som gäller: Överanvänd inte
avmaskningsmedel och dosera rätt.
– Men i problembesättningar bör man
ändå avmaska blint mot spolmask. På
en vecka kan ett föl gå från att ha noll
ägg i avföringen till flera tusen, missar man det så kontaminerar man alla
paddockar och betesmarker för flera år
framöver, varnar Johan Höglund.
Av samma anledning råder han också
större uppfödare att avmaska alla föl
individuellt vid åtta veckors ålder, och
inte vänta för att ta flera föl vid samma
tillfälle.
Mer information
Johan Höglund, SLU
018-67 23 71, [email protected]
Projekt H0947345: ”Gastrointestinale
nematoder hos hest. Anthelmintikaresistens
og kartlegging av kontrolltiltak mot parasittinfeksjoner”
Stiftelsen Lantbruksforskning
Foto: Eric Strand /Norges veterinærhøgskole
Nära lösning på mystiska travarkollapser
Kallblodssyndrom är en sjukdom i luftvägarna som blir akut när hästen
ansträngs under arbete. Sjukdomen kan ligga bakom de mystiska
kollapserna på travbanor i Sverige och Norge.
Sjukdomen, ”dynamisk larynx kollaps”,
kallblodssyndrom, yttrar sig i de övre
luftvägarna hos främst kallblodiga travhästar. Sjukdomen förekommer även
hos andra raser, som varmblodstravare och islandshästar, men det är den
vanligaste dynamiska övre luftvägssjukdomen hos kallblodshästar. Många
av de hästar som plötsligt kollapsat på
travbanan har visat sig vara drabbade.
Ny forskning visar att problemen är
lokaliserat kring struphuvudet.
Vanligt med andningsproblem
Kall- och varmblodiga travare har ofta
problem med de övre luftvägarna. Hästen får svårt att andas och det påverkar
prestationerna negativt.
Det finns två kategorier av problem
med luftvägarna. De som kan diagnostiseras när hästen är i vila, statiska luftvägssjukdomar, och de som ger sig till
känna när hästen är i arbete, dynamiska
luftvägssjukdomar.
Olika problem för olika hästraser
Eric Strand, är hästkirurg och forskare
vid Norges veterinärhögskola. Han har
under flera år forskat om dynamiska
luftvägssjukdomar på travare.
Han har upptäckt att problemen sitter
på olika områden i luftvägarna hos de
olika raserna.
– Kallblodets problemområde är
struphuvudet och varmblodet har oftast
problem med näsborrarna och svalget.
Mycket tyder på att problemen beror på
hur hästen är byggd.
Det innebär att det i framtiden förmodligen kommer gå att avla på hästar med
goda förutsättningar för att slippa detta
problem i luftvägarna.
– Målet med vår forskning är att minska
dödligheten, förbättra raserna och göra
det mer lönsamt att bedriva avel, säger
Eric Strand.
Farligt med böjd nacke
Det har också visat sig att huvudets och
nackens ställning under arbete spelar en
stor roll för hur akut problemet blir för
en häst med kallblodssyndrom.
– Hästen störs inte märkbart av syndromet när den går med huvudet fritt. Men
när den ligger på och böjer in huvudet
mot halsen så kan stämbanden och
brosken runt dem kollapsa, säger Eric
Strand, hästen får då för lite luft genom
strupöppningen.
– Förmodligen är det så att när hästen
böjer nacken förflyttas struphuvudet
hos de drabbade hästarna längre fram
mellan käkarna, så att det blir för trångt,
säger Eric Strand.
Rätt utrustning hjälper
Det handlar inte om någon kraftig
inböjning av huvudet mot halsen för att
problemen ska uppstå.
– Det rör sig om cirka tolv graders vinkel, knappt märkbart för ögat!
Mycket tyder på att en speciell typ av
grimma, en ”Vik Lyn-grimma”, kan
hjälpa hästar med kallblodssyndrom
genom att den hindrar huvudet från
att pressas in mot halsen. Nästan alla
undersökta hästar i ett forskningsprojekt, som kollegan Cathrine Fjordbakk
har lett, blev symptomfria när de sprang
med grimman.
Ny undersökningsmetod
Eric Strand och hans kollegor har under
arbetet utvecklat och standardiserat
en undersökningsmetod med videoendoskopi på hästar som får arbeta på
ett löpband. De har också etablerat ett
graderingssystem för luftvägskollaps
hos travhästar.
– Vi har utvecklat väldigt effektiva
metoder som gör det lättare att diagnostisera sjukdomarna i ett tidigt stadium.
Men det går fortfarande inte att operera hästar med syndromet, vårt mål är
att hitta en lösning på det, säger Eric
Strand.
Mer information
Eric Strand, Norges veterinærhøgskole
+47 22 96 49 20, [email protected]
Projekt H0947078: ”Larynx funksjon hos
Norsk og Svensk kaldblodstraver – årsaksforhold for dynamisk larynx kollaps assosiert med nakkefleksjon”
Spatt kan upptäckas tidigare
Spatt, kronisk artros, är många hästägares mardröm. Ny forskning har
hittat ett sätt att upptäcka tidig spatt med modern bilddiagnostik.
Spatt är en kronisk form av artros som
bryter ner ledbrosket i hästens glidleder och gör att många hästar blir halta.
Ännu vet man inte varför hästar får
benspatt, men det finns olika teorier om
att det kan vara genetiskt eller relaterat
till hästens benställning.
Nu har forskare upptäckt att det går att
upptäcka förändringarna i hästens leder
tidigt genom moderna bilddiagnostiska
metoder. Detta kan i sin tur leda till
ökad kunskap om hur tidig spatt ser ut
vid en vanlig röntgenundersökning och
var den uppstår.
– Förhoppningsvis kommer vi att kunna
följa hur förändringarna utvecklas och
förstå varför sjukdomen uppkommer.
I framtiden kan det innebära att vi har
möjlighet att starta en behandling i god
tid innan hästen drabbats av hälta, säger
Charles Ley, forskare vid SLU.
Ett lotteri
Foto: Kerstin Hansson /SLU
Diagnosen benspatt betyder att hästen
har en kronisk inflammation i hasledens
glidytor, vilket i sin tur kan ge upphov
till benpålagringar runt den drabbade
leden. Hästen får ont och haltar och får
en ryckig gång med bakbenen – därav
namnet spatt.
– Undersökningar av hasleder hos
hästar som slaktats av annan orsak än
hälta har visat att sjukdomen startar i
tidig ålder, många gånger flera år innan
hästen visar symptom eller röntgenförändringar, säger Charles Ley.
Det har gjort det svårt för en hästägare
att veta om hästen är lämplig för avel
eller hållbar som rid- eller tävlingshäst.
Hitta tidiga förändringar
Forskarna har därför undersökt om det
går att upptäcka spatt i ett tidigt skede.
Islandshästar utvecklar oftare än andra
raser spatt och Charles Ley och hans
kollegor valde därför att under 2,5 år
studera 38 islandshästar, med och utan
föräldrar med konstaterad spatt. Hästarna slaktades för livsmedelsproduktion och haslederna undersöktes med
modern bilddiagnostik: magnetkamera,
skiktröntgen samt olika mikroskopiska
undersökningar.
– Med hjälp av moderna bilddiagnostiska metoder kunde vi vid den mikroskopiska undersökningen hitta dubbelt
så många hästar med begynnande
spattförändringar jämfört med gamla
diagnosmetoder. Vi kunde också se att
de förändringar vi såg vid undersök-
ningarna med skiktröntgen och magnetkamera var verkliga förändringar på en
mikroskopisk nivå, säger Charles Ley.
Svaret på gåtan
De första förändringarna hos islandshästar med spatt visade sig ske i den
icke-mineraliserade broskdelen och i ledens mineraliseringsfront (benytan mot
leden) – något som inte är känt sedan
tidigare. Förändringarna kan upptäckas
med vanlig röntgen.
– Mycket forskning återstår innan allt är
klart, men nu när vi vet var vi ska leta
så hoppas vi att vi har en metod för att
identifiera unga hästar med hög risk att
utveckla spatt.
På så sätt kan de tas bort från aveln och
därmed i framtiden begränsa antalet
hästar med spatt.
– Naturligtvis hoppas vi också att det i
framtiden ska finnas ett botemedel som
hejdar utvecklingen av de smärtsamma
spattförändringarna, avslutar Charles
Ley.
Mer information
Charles Ley, SLU
018-67 20 13, [email protected]
Projekt H0847237: ”Detektionsmetoder för
tidiga osteoartrosförändringar i hasleden
hos islandshästen med hjälp av tre-dimensionella morfometriska parametrar, bilddiagnostisk och molekylära markörer.”
Vaccin mot kvarka på väg
Kvarka är en plågsam sjukdom som ofta också innebär stora ekonomiska
förluster för ridskolor och travstallar. Men nu finns ett vaccin i sikte.
Han beskriver det som en krigszon.
Fienden är kvarkabakterien Streptococcus
equi, slagfältet är hästens lymfkörtlar och
vapnet är molekylärbiologi. Bengt Guss
är professor i mikrobiologi vid Sveriges
lantbruksuniversitet, SLU.
– Det har varit en lång och mödosam
process, men nu är vi faktiskt nära ett
färdigt vaccin mot kvarka.
Tillsammans med kollegor vid Karolinska institutet har han under många år
studerat kvarkabakterien med målet att
utveckla ett vaccin mot kvarka. Dessutom har teamet ett nära samarbete
med en forskargrupp vid Animal Health
Trust, Newmarket, England.
– Våra framgångar är resultatet av ett
gott och nära samarbete.
Multikompetent mikrob
En besvärlig bakterie
Föränderlig fiende
Streptococcus equi är närbesläktad med
människans grupp A-streptokocker,
som orsakar halsfluss. Men S. equibakterien drabbar nästan bara hästar
och orsakar en sjukdom kallad kvarka.
Kvarka är en allvarlig luftvägsinfektion
som sprids direkt mellan hästar men
också via kontaktytor som utrustning
och stall.
Hästen får hög feber, ofta med näsflöde
och svullna lymfknutar, som kan leda
till andningssvårigheter. Bakterien är
mycket besvärlig och kan finnas kvar
i många veckor efter att en häst blivit
symptomfri vilket orsakar omfattande
och ofta kostsamma isoleringsåtgärder i
kvarkastall.
I mer än tio år har teamet arbetat mot
målet att bekämpa kvarka. För att göra
det har bakterien studerats på molekylär
nivå.
– Det är spännande. Genom studier
av arvsmassan kan man anta att bakterien är oerhört kompetent, den kan
producera olika proteiner som påverkar
flödet runt bakterier, störa hästens immunförsvar, specifikt döda vissa celler
och dessutom både binda sig till eller
maskera sig till kroppsegen vävnad,
säger Bengt Guss.
Streptococcus equi har alltså flera olika
vapen för att både attackera hästen och
att undkomma hästens försvarsmekanismer, immunförsvaret.
Hur bär sig då bakterien åt? Jo, den producerar proteiner, där vissa är enzymer,
med olika egenskaper som antingen sitter fast i den egna cellväggen eller som
transporteras ut i omgivningen. Man
antar den kan producera ett 60-tal olika
sådana här olika proteiner.
Men med hjälp av proteinerna tycks
bakteriens egenskaper förändras under
sjukdomsförloppet. Vissa egenskaper
aktiveras under inledningsskedet då
bakterierna tar sig in via hästens nos
och mun – medan andra aktiveras när
bakterierna interagerar med hästens immunförsvar i den infekterade vävnaden.
– Några av de mest spännande är de enzymer som bokstavligen klyver sönder
eller inaktiverar antikroppar!
Dessutom kan bakterien producera en
kapsel av hyaluronsyra som skyddar
bakterien och försvårar för immunförsvaret att nå den.
Vaccin på väg
För att utveckla ett vaccin krävs grundforskning vilket i det här fallet har stöttats av Stiftelsen Hästforskning, Formas
och SLU, men för att utveckla ett vaccin
krävs betydligt mer finansiellt stöd och
ett industriellt kunnande. Forskarna har
tillsammans med Nordvacc Läkemedel
bildat ett gemensamt nytt företag kallat
Intervacc AB.
– I ett vaccin gäller det sedan att hitta
en bra mix av vilka proteiner som ska
användas i kombination med vilka. Vi
kan ju inte använda alla, det blir alldeles
för kostsamt, det gäller att hitta en kombination som ändå ger ett bra skydd,
säger Bengt Guss.
Vägen har varit lång och mödosam inte
minst för att det inledningsvis var svårt
att hitta finansiering.
– Och det gäller att vara uthållig, det tar
tid att anpassa produktionen av vaccinet så att det uppfyller myndigheternas
olika krav.
En realistisk gissning är att vaccinet
finns ute på marknaden inom ett par år.
– Om vi når målet skulle det kunna
innebära att vi faktiskt är snabbare på
hästsidan än på humansidan, säger
Bengt Guss.
Mer information
Bengt Guss, SLU
018-67 32 05, [email protected]
Projekt H0747197: ”Molekylärbiologiska
studier av hästpatogena streptokocker för
ökad kunskap om sjukdomen kvarka”
Läs mer om hästforskning
Stiftelsen Hästforskning finansierar
hästforskning i Sverige och Norge.
En viktig uppgift för stiftelsen är
att sprida forskningsresultaten.
I denna forskningsrapport kan du
läsa om foder för hästar med fång,
kallblodssyndrom, vaccin mot
kvarka, tidig upptäckt av spatt och
om genetiskt likartade spolmaskar.
Alla pågående och avslutade forskningsprojekt finns presenterade på
www.hastforskning.se och mer
detaljerat i Stiftelsen Lantbruksforsknings projektbank (www.lantbruksforskning.se/projektbanken).
Du hittar också information om
många forskningsprojekt via Hästsverige, www.hastsverige.se, en
kunskapssajt som Stiftelsen Hästforskning är en av initiativtagarna
till.
Texterna i det här nyhetsbladet är
skrivna av Sofia Ström Bernad.
Redaktör är Johan C Thorburn och
Peter Kallings är ansvarig utgivare.
Nyhetsbladet är tryckt av Wikströms tryckeri AB i Uppsala.
Pappret heter Tom & Otto Gloss
170 g. Papper och tryckeri är Svanenmärkta.
Citera gärna texterna i rapporten,
ange Stiftelsen Hästforskning
som källa