Varför röstar inte kvinnor på främlingsfientliga partier

Download Report

Transcript Varför röstar inte kvinnor på främlingsfientliga partier

Varför röstar inte kvinnor på främlingsfientliga partier - lockar inte partiernas
jämställdhetspolitiska budskap?
Medverkande: Stefan Dahlberg & Andrej Kokkonen
Finansiär: FAS
Projekttid: 2012-2015
Främlingsfientliga partier har under senare år vunnit framgångar i flera europeiska val. Dock har
framgångarna i stort varit begränsade till män. Även i länder i vilka partierna är framgångsrika röstar
kvinnor i mycket liten utsträckning på främlingsfientliga partier. Följande projekt frågar sig varför
partierna inte lyckats attrahera kvinnliga väljare i samma utsträckning som de attraherar män.
Projektet skiljer sig från den tidigare forskningen på området, som antingen har fokuserat på
egenskaper hos partierna eller väljarnas egenskaper, genom att fokusera på samspelet mellan
partiernas ideologier och väljarnas värderingar. Mer specifikt undersöker vi om anledningen till att
kvinnor inte röstar på främlingsfientliga partier i lika hög utsträckning som män är att de inte delar
partiernas konservativa syn på jämställdhet. Vi undersöker också om främlingsfientliga partier som
har en mer liberal syn på jämställdhet attraherar kvinnor i högre utsträckning än partier med en mer
konservativ syn på jämställdhet. Projektet baseras på fyra delstudier vilka syftar till att kartlägga
främlingsfientliga partiers jämställdhetspolitik i olika länder och sedan undersöka hur denna påverkar
kvinnliga väljares vilja att rösta på dessa partier. I den första studien jämförs hur framgångsrika
främlingsfientliga partier i Sverige, Norge och Danmark är på att attrahera kvinnliga väljare. I studien
kartläggs partiernas ideologier genom analyser av valmanifest och partiprogram, för att sedan
jämföras med kvinnors jämställdhetspolitiska värderingar baserade på väljardata. Den andra studien
fokuserar på hur förändringar (liberaliseringar) av de främlingsfientliga partiernas ideologi över tid i
Nederländerna och Norge har påverkat de kvinnliga väljarnas stöd för partierna. Den tredje studien
prövar hypotesen i ett jämförande perspektiv genom att analysera väljardata och främlingsfientliga
partiers partimanifest från samtliga västeuropeiska länder i vilka främlingsfientliga partier har varit
framgångsrika. Den fjärde studien testar på ett experimentellt sätt om svenska kvinnor och män
attraheras i olika utsträckning av ett främlingsfientligt budskap beroende på om det vävs in i ett
överordnat konservativt eller ett överordnat liberalt budskap. Det övergripande syftet med projektet
är att bättre förstå vilka faktorer som får väljare att rösta på och avstå från att rösta på
främlingsfientliga partier och framförallt vad det är som gör att kvinnor röstar på sådana partier i
lägre utsträckning än män.
Exploring the Gender Gap in the Vote for Anti-Immigrant Parties
During the past decades anti-immigrant parties (also referred to as extreme right and radical extreme
parties) have won electoral successes in several European countries. A striking common feature of
these successes is that they in large have been confined to male voters. The overall objective of this
project is to explore why women are less likely than men to vote for anti-immigrant parties and why
the gender gap in anti-immigrant party support varies between countries. More specifically, the
project develops and tests the argument that women’s varying (and in general lacking) support for
anti-immigrant parties can be explained by the interplay between women’s gender ideologies and
the gender ideologies of anti-immigrant parties. First, we test the hypothesis that women are less
attracted by anti-immigrant parties because such parties in general have relatively conservative
gender ideologies whereas women in general have relatively liberal gender ideologies. Second, we
test the hypothesis that the gender ideologies of anti-immigrant parties, while on average
conservative, vary considerably between countries and that this variation can explain the variation in
the gender gap in support for the parties. Third, we will explore whether the gender gap can help
explain the relative electoral success of anti-immigrant parties. The project plans to carry out four
studies which mainly will be based on analyses of party manifestos and survey data.