Transcript Samordnande ”Populus-program”, Lägesrapport 2014 – projekt 35164

Samordnande ”Populus-program”
Lägesrapport 2014 – projekt 35164
Ioannis Dimitriou1 och Lars Rytter2
1
2
SLU, Inst. f. växtproduktionsekologi, Box 7043, 750 07 Uppsala ([email protected])
Skogforsk, Ekebo 2250, 268 90 Svalöv ([email protected])
1
Omslagsbild: Årets poppeldag genomfördes på Ultuna den 4:e september med exkursion till poppelförsök i Krusenberg
utanför Uppsala. Bilden visar ett etableringsförsök med poppel på jordbruksmark, som var en av punkterna på
exkursionen. Dagen arrangerades gemensamt av Samordningsprojektet och Nationella Poppelkommissionen. Foto:
Anneli Adler
2
”Samordnande Populus Program” – Lägesrapport 2014
Ioannis Dimitriou (SLU) och Lars Rytter (Skogforsk)
Energimyndighetens Samordnande Populus-program (P35164-1) genomförde sitt tredje möte på
SLUs Ekologicentrum i Uppsala torsdag den 4e september 2014. Totalt 27 poppelintressenter som
representerade olika områden (forskare, entreprenörer, lantbrukare, företagare, myndigheter)
deltog i mötet (se den bifogade deltagarlista i bilaga 1). Mötet följde det årliga mötet av den
Nationella Poppelkommissionen (se bifogat program och dagordning i bilaga 2). Under seminariet
presenterades olika forskningsprojekt där poppel/asp men även salix ingår och som initierades
efter våren 2012. En kort sammanfattning av alla föredrag som presenterades vid årets seminarium
finns i bilaga 3 i den här rapporten. Det har varit två projektmöten innan detta där alla pågående
poppel/hybridasp projekt har presenterats; presentationerna finns sammanfattade i de två tidigare
lägesrapporten. Efter alla presentationen en del av gruppen besökte tre olika forskningsprojekt
som etablerades från SLU, Inst. av Växtproduktionsekologi, runt omkring Krusenberg området.
En kort sammanfattning av alla presentationer under denna dag presenteras nedan.
Jannis Dimitriou förevisar grundvattenrör för studier av utlakning av kol och näring från snabbväxande lövträdsodlingar.
Foto: A. Adler.
3
Bilaga 1: Deltagare på projektets seminarium den 4:e september 2014
Plats: SLU, Ekologicentrum, Uppsala (Ulls väg 16)
Namn
Organisation
Adler, Anneli
Ahlgren, Serina
Beyer, Friderike
Black-Samuelsson, Sanna
Böhlenius, Henrik
Christersson, Lars
Dimitriou, Jannis
Edelfeldt, Stina
Ek, Mathias
Granhall, Ulf
Hedberg, Gösta
Hjelm, Birger
Johansson, Karin
Johansson, Tord
Karaçić, Almir
Larsson, Stig
Legeby, Helen
Lundborg, Anna
Porsö, Charlotta
Ramstedt, Mauritz
Rosenqvist, Håkan
Rönnberg-Wästljung, Anki
Rytter, Lars
Samils, Berit
Schüberg, Håkan
Weih, Martin
Welc Mahrez, Monika
Swe Tree Technologies (STT)
SLU, Energi och teknik, Uppsala
SLU, Växtproduktionsekologi, Uppsala
Skogsstyrelsen
SLU, Sydsvensk skogsvetenskap, Alnarp
SLU, Växtproduktionsekologi, Uppsala
SLU, Växtproduktionsekologi, Uppsala
SLU, Växtproduktionsekologi, Uppsala
Hushållningssällskapet Sjuhärad
konsult
odlare Sala
SLU, Växtproduktionsekologi, Uppsala
Skogforsk, Svalöv/SLU, Sydsv. skogsvetenskap, Alnarp
SLU, Energi och teknik, Uppsala
SLU, Växtproduktionsekologi, Uppsala
European Willow Breeding (EWB)
SLU
Energimyndigheten
SLU, Energi och teknik, Uppsala
BioRemed
konsult
SLU, Växtbiologi och skogsgenetik, Uppsala
Skogforsk, Svalöv
SLU, Skoglig mykologi och växtpatologi, Uppsala
Torsta AB, Ås
SLU, Växtproduktionsekologi, Uppsala
SLU, Växtproduktionsekologi, Uppsala
27 personer
4
Bilaga 2: Program och dagordning den 4:e september 2014 för Nationella
Poppelkommissions årsmöte, samt efterföljande seminarium för projektet
Samordnande Populus-program.
Plats: SLU, Ekologicentrum, Uppsala (Ullsväg 16)
(http://www.slu.se/sv/institutioner/vaxtproduktionsekologi/kontakt/karta/)
09.30-10.00 Kaffe
10.00-11.00 Årsmöte Nationella Poppelkommissionen
Dagordning
1.
Årsmötet öppnas
2.
Val av ordförande för årsmötet
3.
Val av sekreterare för årsmötet
4.
Val av två justerare för årsmötet
5.
Information om International Poplar Commission (IPC) och nationella poppelkommissionen
6.
Årsberättelse
7.
Ansvarsfrihet för styrelsen
8.
Val av styrelsemedlemmar
9.
Information om stadgar
10. Information om poppelkommissionens hemsida
11. Övriga frågor
12. Mötet avslutas
11.00-12.00 Samordningsprojektets seminarium (moderator Ioannis Dimitriou). OBS! Varje
presentation inklusive frågor har 10 minuter till förfogande.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Poppel på åkermark – Modellstudier för volym- och biomassaskattningar samt betydelse för markkol
och utlakning vid olika skötselmetoder (Ioannis Dimitriou – SLU)
Stubbskottsutveckling efter gödsling kring poppelstubbar (Tord Johansson – SLU)
Etablering av poppel på åker- och skogsmark (Karin Johansson – Skogforsk/SLU)
Rotskottuppslag i hybridasp – tillväxt och skötselmöjligheter (Lars Rytter – Skogforsk)
Odling av hybridasp i norrland, Korsningsarbete och etableringserfarenheter. (Håkan Schüberg,
Torsta AB)
Frågor och kort diskussion
12.00-13.00 Lunch på Ekologicentrum
13.00-14.15 Samordningsprojektets seminarium, forts.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Poppelforskning i Alnarp (Henrik Böhlenius – SLU)
Associationskartering av biomassaegenskaper i Salix (Anki Rönnberg-Wästljung – SLU)
Användning av Salix för marksanering och samtidig energigröda – dubbel nytta (Mauritz Ramstedt –
BioRemed)
Praktiska erfarenheter av lövträdsplantering på åkermark (Gösta Hedberg - lantbrukare, Skräddarbo,
Sala)
Skall vi odla Salix på åkermarken? (Stig Larsson – EWB)
Uppfattningar om Salix i praktiken (Håkan Rosenqvist – konsult)
Frågor och kort diskussion
14.15-14.45 Kaffe
14.45-17.00 Exkursion till Krusenberg. Presentationer av olika poppelförsök: Almir Karacic
(SLU), Anneli Adler (SweTree Technologies), Ioannis Dimitriou (SLU)
17.00
Avslutning
5
Bilaga 3: Sammanfattningar av presentationer under tredje mötet av samordnande
Populus-program
Böhlenius, Henrik
Poppelforskning i Alnarp
Dimitriou, Jannis
Poppel på åkermark – Modellstudier för volym- och biomassaskattningar
Dimitriou, Jannis
Betydelse för markkol och utlakning vid olika skötselmetoder
Hedberg, Gösta
Praktiska erfarenheter av lövträdsplantering på åkermark
Johansson, Tord
Stubbskottsutveckling efter gödsling kring poppelstubbar
Johansson, Karin
Etablering av poppel på åker- och skogsmark
Larsson, Stig
Skall vi odla Salix på åkermarken?
Ramstedt, Mauritz
Användning av Salix för marksanering och samtidig energigröda – dubbel nytta
Rosenqvist, Håkan
Uppfattningar om Salix i praktiken
Rytter, Lars
Rotskottuppslag i hybridasp – tillväxt och skötselmöjligheter
Rönnberg-Wästljung, Anki
Associationskartering av biomassaegenskaper i Salix
Schüberg, Håkan
Odling av hybridasp i Norrland. -korsningsarbete och etableringserfarenheter
Weih, Martin
Den internationella poppelkommissionen (IPC) – reformbeslut 2014
(information under NPCs årsmöte)
I Krusenberg skedde presentationer av fältförsök av Anneli Adler, Almir Karacic och Jannis Dimitriou
6
Metodutveckling för effektiv mikroförökning av Populus trichocarpa
Anneli Adler (SweTree Technologies)
Anneli berättade om sitt projekt i samband med den exkursion som följde efter seminariet.
Projektet pågår under tiden 2013 – 2015 och finansieras till viss del av Energimyndigheten. Projektet
kan sammanfattas på följande sätt:
Det finns ett behov av att kunna föröka poppelplantor in vitro för att på kort tid få fram ett stort antal
plantor från lovande nya individer för tester i olika odlingsområden, och för att producera patogenfria
plantor. Projektets mål är att utveckla en effektiv metod för mikroförökning av elitkloner av Populus
trichocarpa. Det kommer att förbättra möjligheten att snabbt öka biomassaproduktionen från
poppelkloner med goda odlingsegenskaper för nordiskt klimat.
Klontest på åkermark vid Krusenberg. Anneli längst till höger. Okänd fotograf.
7
Poppelforskning i Alnarp
Henrik Böhlenius (SLU, Alnarp)
Arbetet i Alnarp ligger under projektet Mer och bättre biobränsle med snabbväxande lövträd på svensk
skogsmark, som finansieras 2011–2015 av Energimyndigheten.
Syftet med det projektet är att: 1) utarbeta rekommendationer till skogsbruket för effektiv odling av
poppel och hybridasp på skogsmark i olika regioner i Sverige, samt 2) undersöka möjligheten att i
framtiden ytterligare öka tillväxten i poppel och hybridasp genom användning av genteknisk
modifierade elitkloner. Ett nationellt fältförsök kommer att etableras. Dessutom kommer existerande
fältförsök med transgen hybridasp att utvärderas.
Henrik inledde med att beskriva poppelforskningen i stort och var projektet har sin verksamhet med
hjälp av nedanstående bild.
Därefter presenterades ett försök i Sångletorp, Skåne, där man studerar tillväxt och röjningsalternativ i
avverkad poppel av klonen OP-42. Medelproduktionen innan avverkning av den planterade
generationen uppgick till 8,9 ton TS av stam- och grenbiomassa ha-1 år-1 efter 14 år. Efter skörden
kom ett nytt bestånd upp med i snitt 6 stubbskott per träd. Nu studeras fyra olika varianter av
röjning/gallring i det stubbskottgenererade poppelbeståndet enligt nedanstående bild.
8
9
Modellstudier för volym- och biomassaskattningar
Jannis Dimitriou (SLU, Uppsala)
Projektet genomförs 2012–2015 och finansieras av Energimyndigheten och sammanfattades av Jannis
på följande vis:
Mål
Projektet skall:
- utveckla verktyg för beskrivning av poppelns volym- och biomassaproduktion på beståndsnivå
under olika skötselmetoder
- studera effekterna på stubbskottens utveckling efter gödsling runt poppelstubbar.
Vad gäller gödsling är hypotesen att gödslingseffekten kommer att stimulera stubbskottens
höjdutveckling och därmed öka den framtida biomassproduktionen.
Arbetet inom de två delprojekten har resulterat i två olika uppsatser som har submittats i Springers
tidskrift Bioenergy Research. En sammanfattning av dessa uppsatser ska inkluderas i den sista
lägesrapporten av projektet.
10
Betydelse för markkol och utlakning vid olika skötselmetoder
Jannis Dimitriou (SLU, Uppsala)
Projektet genomförs 2011–2015 och finansieras av Energimyndigheten.
I projektet undersöks poppelodlingens (inklusive hybridasp) betydelse för förrådet av markkol och för
vattenkvalitet, samt hur gödsling påverkar tillväxt och vattenkvalitet. Provtagning av mark, installation
av grundvattenrör för vattenprovtagning, samt utläggning av gödslingsförsök sker i befintliga
poppelodlingar av varierande ålder för att betydelsen av beståndsålder ska kunna bestämmas. Som
referens används angränsande jordbruksmark. Kraven på ingående odlingar har varit följande:
• Poppel (första generation), alternativt poppel andra generation eller hybridasp,
• Närliggande fält med åkergrödor (alternativt betesmark),
• Mer än 10 år gamla,
• Känd historik (relativt känd för närliggande referensfält),
• Platt område (för att underlätta jämförelser mellan poppel och åkergrödor)
Bestånden i nedanstående tabell ansågs uppfylla kraven och ingår i projektet.
Gödslingsförsök etablerades i 4 av bestånden (Billinge, Sätuna, Stora Vallskog och Stöpen) med tre
olika givor: 0, 75 och 150 kg N (Urea N46) per hektar. Resultaten efter 1 år (se figur nedan) indikerar
att gödslingen tidigt haft en positiv effekt på tillväxten men spridningen är betydande inom varje
försökslokal.
11
Relative DBH increases (%) after 1 year of fertilization for the different poplar fields and treatments.
Bars indicate standard error of the mean (SEM) (n=3).
12
Praktiska erfarenheter av lövträdsplantering på åkermark
Gösta Hedberg (odlare, Sala)
Gösta redogjorde för de försöksodlingar han har på sina marker och det verkliga ekonomiska och
tillväxtmässiga utfallet vid en jämförelse med gårdsstöd och mellan trädslag. De trädslag som testades
var gran, vårtbjörk, hybridlärk och hybridasp. Lönsamheten, räknat per hektar, blev bäst för hybridasp
och lägst för gran (se nedanstående tabell). Både hybridlärk och hybridasp tålde en internränta på 7 %.
Antal träd
m3fpb
Grundyta i m2
Energiinnehåll
Värde fritt KVV á 225/MWh
Etableringskostnad/skötsel
Fällningskostnad
Flisning och frakt per MWh
TB2 fritt KVV Sala
Gran
3 500
297
47
529 MWh
119 025 kr
5 000 kr
17 500 kr
76,40
53 109kr
Vårtbjörk
1 212
213
23
488 MWh
109 800 kr
5 000 kr
6 060 kr
76,40
58 457 kr
Hybridlärk
882
508
38
1 057 MWh
237 825 kr
5 000 kr
4 410 kr
76,40
144 660 kr
Hybridasp
432
617
34
1 142 MWh
256 950 kr
5 000 kr
2 160 kr
76,40
159 541 kr
Gösta konstaterade också att odling av vissa snabbväxande trädslag är en lönsammare affär än att
erhålla gårdsstöd.
Jämfört med gårdsstöd på 1 800 kr/år
(vid 3% kalkylränta)
TB2 per år för GRAN är
+ 1 217 kr
TB2 per år för VÅRTBJÖRK är
+ 1 363 kr
TB2 per år för HYBRIDLÄRK är
+ 3 728 kr
TB2 per år för HYBRIDASP är
+ 4 136 kr
13
Stubbskottutveckling efter gödsling kring poppelstubbar
Tord Johansson (SLU, Uppsala)
Tord redogjorde för syfte och upplägg för delprojektet enligt nedan.
De gödslade försöken på etablerade poppelbestånd (15–20 år gamla) som har initierats inom
Energimyndighetens projekt 2011–2015 ”Poppel på jordbruksmark – Betydelse för markkol och utlakning,
samt effekt av gödsling” (P-35138-1) mäts under projektets gång för att bedöma gödslingseffekten.
Resultat om tillväxtskillnader på trädnivå från dessa studier ska användas i detta projekt och ska testas
för att prognostisera den långsiktiga effekten på produktionen på beståndsnivå.
I försöket kommer tre av de bestånd som ingick i det tidigare projektet ”Studier av poppelns rot- och
stubbvikt, skottbildning och volymproduktion” att användas. Stubbskotten är två år gamla och härstammar
från en och samma klon (OP 42). På de tre lokalerna ingår två kvävegivor, 75 resp. 150 kg N/ha,
tillsammans med en obehandlad del. Gödslingsförsöket är designat som ett randomiserat blockförsök
med 9 upprepningar. Runt stubben gödslas en cirkelyta med radien 5 m (≈ 80 m2). Gödslingen runt
varje stubbe inom respektive yta genomfördes under 2012. Stubbskottens antal, diameter och höjd
mättes vid anläggningen och därefter mäts stubbskottstillväxten (antal, höjd och diameter) årligen i
slutet av de tre följande vegetationsperioderna. Fältförsöket beräknas pågå till 2015 och eventuella
tillväxtskillnader mellan de olika behandlingarna ska bedömas på provytenivå för denna period. Detta
delprojekt bygger på andra generationens tillväxt och insamlade data kan vara grund för en senare
modellering av tillväxten under specifika ståndortsförhållanden.
Försöket är upplagt enligt nedanstående tabell.
Försöksled
Obehandlat
Gödsling
Gödsling
År 1
(10)
75 kg kväve (10)
150 kg kväve (10)
År 2
(10) (10)
75 kg kväve (5) , 2x75 kg kväve (5)
150 kg kväve (5); 2x150 kg kväve (5)
Försökslokalerna är: Hökatorp och Kadesjö (två försök).
Stubbskotten var ett år gamla vid behandlingen
Antalet behandlade stubbar inom parentes
Tord redovisade nedanstående resultat för diameterutveckling, höjdtillväxt och biomassa produktion.
14
15
Etablering av poppel på åker- och skogsmark
Karin Johansson (Skogforsk, Svalöv)
Projektet består av två delprojekt, vars mål är att finna säkra och effektiva metoder för etablering av
snabbväxande bestånd av poppel och hybridasp både på åkermark och på skogsmark. Effekter av
planttyp, markbehandling och dess interaktioner studeras. De kloner som används i försöken är de
som finns tillgängliga kommersiellt, och genom att särplantera dessa ges även möjlighet att studera
effekter på enskilda kloner. Att öka kunskapen kring etableringen av poppel- och hybridaspbestånd är
ett första steg i kedjan från skog till slutanvändning.
Etablering av poppel på åkermark
Försöken anlades under våren 2012 i ohägnade, nyetablerade kommersiella poppelplanteringar på
jordbruksmark. Försökslokalerna ligger i södra Sverige, varav Haneström ligger i den västra delen och
Valdemarsvik och Åryd i den östra delen. Försöksmarken förbereddes som vid kommersiell odling
vad gäller markbearbetning och på hälften av de planterade raderna lades en nedbrytbar plastfilm ut.
Tre olika planttyper av poppel planterades därefter på ytorna: 1) rotade sticklingar enligt dagens
plantskolestandard (täckrotsplanta), 2) 20 cm långa sticklingar och 3) 50 cm långa sticklingar.
Materialet odlades fram på Ekebo (Skogforsks forskningsstation) och bestod av 12 olika kloner. Ingen
av lokalerna hägnades. Inledande resultat framgår av nedanstående figur och visar att bara ett fåtal
plantor var oskadade (högt vilttryck) och att skillnaderna i överlevnad mellan plast och öppen mark
var små liksom skillnaden mellan olika planttyper.
Resultat jordbruksmark
Behandling
Höjd
Haneström
32 cm
86 %
16 %
Åryd
38 cm
91 %
1%
Dal
54 cm
90 %
7%
Utan plast
40 cm
91 %
12 %
Plast
44 cm
88 %
6%
Kort stickling 32 cm
85 %
11 %
Lång stickling 41 cm
94 %
6%
Rotad planta 51 cm
88 %
7%
Överlevnad Oskadad
Etablering av poppel och hybridasp på skogsmark
Under våren 2013 etablerades försök på tre olika lokaler i södra Sverige. Munkedal ligger i västra
Sverige, medan Dimbo och Katrineholm ligger längre österut. Samtliga lokaler bestod tidigare av
granskog som avverkades under vintern 2012. Lokalerna skiljer sig åt vad gäller geografiskt läge och
ståndort för att ge möjlighet att undersöka effekter av klimat och bonitet. Samtliga lokaler hägnades
för att undvika betesskador. Fyra olika markberedningsmetoder av varierande intensitet applicerades
16
på försökslokalerna; 1) ej markberedd kontroll, 2) fläck, 3) högläggning och 4) invers.
Markberedningarna utfördes med hjälp av en grävmaskin. Därefter planterades 1) 20 cm långa
poppelsticklingar, 2) 50 cm långa poppelsticklingar, 3) rotade poppelsticklingar i form av
täckrotsplantor och 4) rotade hybridaspsticklingar i form av täckrotsplantor. Poppelmaterialet bestod
av 12 olika kloner och togs fram på Ekebo, Skogforsk. Hybridaspplantorna köptes in och här
användes tre olika kloner. Inledande resultat från dessa försök visar att såväl markberedningsmetod
som planttyp haft betydelse för den initiala höjdtillväxten.
Höjdtillväxt skogsmark
• Effekter av
markberedning:
Kontroll
Fläck
Hög
Invers
21 cm
20 cm
29 cm
25 cm
Höjdtillväxt skogsmark
• Effekter av planttyp:
Stickling 20 cm
Stickling 50 cm
Rotad poppel
Rotad Hasp
32 cm
34 cm
21 cm
7 cm
17
Fältförsök med poppel
Almir Karacic (SLU, Uppsala)
Almir berättade om klonförsök med poppel i samband med den exkursion som följde efter seminariet
och har dessutom visat ett nyanlagt etableringsförsök som finansieras av Energimyndigheten och
Vinnova (Eurostars programmet).
Projektet som finansieras av Energimyndigheten pågår under tiden 2012–2015 och utvidgas med
Vinnovas projekt under perioden 2014-2016 kan sammanfattas enligt följande:
Projektet syftar till att utveckla en etableringsmetod för poppel (P. trichocarpa) med långa sticklingar
(käppar) på betesmark i Uppland. Dessa marker är i regel dåligt utnyttjade samtidigt som de skulle
kunna användas för produktion av biomassa för energiändamål. Etablering av poppelodling hindras
framförallt av konkurrens från ogräs och problem med sork. Projektet har startat med etablering av
ett fältförsök i Tierp 2012. Genom utvidgning med Vinnovas finansiering har ytterligare 11 fältförsök
anlagts under 2014. Dessa försök inkluderar sex olika typer av odlingsmaterial på olika typer av
marker. Fem av dessa försök är anlagda i Sverige (fyra i Uppland och en i Skåne), fem i Litauen och
ett i Estland. Alla försök har samma design och vissa har kompletterats med klonförsöken. Projektet
görs i samarbete med Swetree technologies AB och litauiska och Euromediena. Etableringsmetodiken
utvecklas i anslutning till kommersialisering av ”SnowTiger” poppelklonblandningen och kommer att
tillämpas tillsammans med en ny affärsmodell för kommersialisering av poppelkloner (utvecklas av
Swetree). En del av projektet syftar till att utveckla produktion av olika typer av odlingsmaterial, t.ex.
långa sticklingar.
Almir förevisar en äldre klontest med poppel i Krusenberg. Foto: Anneli Adler.
18
Ska vi odla Salix på åkermarken?
Stig Larsson (European Willow Breding)
Stig som bl.a. haft projektet Förädling av Salixsorter till energiodling med finansiering från
Energimyndigheten 2013 redogjorde för historiken för Salix-odling i Sverige och hur situationen ser
ut för närvarande. Salix har utvecklats som energigröda under ca 40 år. Mycket kunskap har erhållits
och marknader har skapats. Nytt odlingsmaterial har tagits fram.
Under perioden 1980‐1996 valdes sorter ut och fick nummer för identifiering. Det fanns ett
planteringsstöd på 10 000 kr per hektar. Köpare av flis fanns men priserna var relativt låga.
Perioden 1997‐2007 innebar att planteringsstödet sjönk och flispriset närapå fördubblades. Nya sorter
förädlades fram och marknader utanför Sverige öppnades. Årligen skördades ungefär 2 500 ha Salixodlingar i Sverige.
Under åren 2008‐2014 hade vi milda vintrar och skördeprognoserna blev osäkra. Konkurrensen
ökade i och med att sopor och rivningsvirke blev alltmer tillgängligt. Köpare av flis finns men priserna
är nu låga och organisationen kring skörd är bristfälllig. Nu planteras endast ca 100 ha Salix om året i
Sverige och det är oklarheter kring framtida planteringsstöd.
Stig efterlyste en stabilare marknad och konstaterade att högre flispris ökar intresset för nyodling.
Samtidigt finns öppningar i och med nya inriktningar för odling såsom 1) odling för framställning av
fordonsbränslen, 2) rening av jordar från kadmium (Cd) och 3) odling för förgröning med ekologiskt
fokus.
Stig avslutade med att visa vilka Salix-sorter som är på gång inom European Willow Breeding (se
tabellen nedan).
19
Användning av Salix för marksanering och samtidig energigröda –
dubbel nytta
Mauritz Ramstedt (BioRemed)
Mauritz inledde med att berätta om det saneringsbehov som finns, t.ex. på gamla industritomter. Där
finns t.ex. kreosot (PAH) och tungmetaller som förorenar marken och kan läcka till grundvattnet och
omgivande mark. Dylika områden behöver saneras för att kunna tas i bruk för andra ändamål.
Detta har traditionellt gjorts genom att ta bort mark och transportera den till deponi vilket medfört
höga kostnader. Det medför också stora ingrepp i mark och närmiljö och innebär att problemet flyttat
men kvarstår på annan plats. För åkermark består problemet oftast av tungmetallen kadmium (Cd)
och bekämpningsmedel.
En ny metod att tackla problemet är fytosanering, vilket innebär att det farliga ämnet bryts ned till
ofarliga produkter eller ackumuleras i en växt. I det senare fallet kan en odling t.ex. ge bränsleråvara
(ämnet kan koncentreras i flygaskan) samtidigt som marken saneras. Behandling av marken behöver
inte bli en kostnad utan kan istället vara en alternativ användning.
Ett stort problem är närvaron av kadmium. Tungmetallen påträffas i spannmålsprodukter, potatis och
rotfrukter vilka ger det största bidraget till vårt Cd-intag via kosten. Höga halter av Cd kan återfinnas i
inälvsmat (lever och njure) och i vissa vävnader i skaldjur. Även vissa vilda svampar kan innehålla
höga halter av Cd.
Tillförseln av Cd till åkermarken kom tidigare från konstgödsel, avloppsslam, luftnedfall och kalk.
Numera finns det dock konstgödsel som har mycket låga kadmiumhalter (2 mg Cd /kg P), medan ett
normalt slam kan innehålla ca 45 mg. Nedfallet från atmosfären är 0,5g /ha /år.
För hundrafemtio år sedan innehöll en hektar åker ca 400 g kadmium. Under 1980-talet steg Cdinnehållet till ca 550 g och idag ligger det på ca 600 gram per hektar (= 0,2–0,3 mg/kg). Trots allt
innehåller svensk matjord jämförelsevis låg nivå av Cd vilket framgår av nedanstående bild, men det är
hög tid att börja sanera.
20
Uppfattningar om Salix i praktiken
Håkan Rosenqvist (konsult, Billeberga)
Håkan har genomfört projektet Informationsspridning kring energigrödornas ekonomi under 2011 – 2014 med
finansiering från Landsbygdsprogrammet. Materialet till föredraget kommer både från specifikt
framtagna data för detta projekt och resultat från andra projekt och då framförallt forskningsprojekt.
För att ta fram information om hur Salix uppfattas i praktiken har Håkan deltagit i 74
sammankomster i 15 olika län. Håkan sammanfattar sitt anförande på följande sätt:
Erfarenheter
Sammankomster med huvudsakligen salixodlare
• Salixodlare är inte en homogen grupp
• Finns både nöjd och missnöjda odlare
Några andra observationer
• Har fått ett flertal frågor om poppelodling och dess lönsamhet, och då speciellt under de två
senaste åren
• Finns ett antal markägare med mindre bördig mark där djuren minskat i bygden och de vet
inte vad de skall göra med sin mark, speciellt mulljordar.
• Intresset för att jag skall komma och prata salix var betydligt högre för 2-3 år sedan än senaste
vintern
• Ökat intresse för biogasinformation
Nöjda Salixodlare
• Många av de nöjda odlarna verkar ha engagerat sig både i försäljning och odling
• Slam framhålls som en lönsamhetsförbättrare
Anledningar till missnöjdhet
• Har inte fått skördat det år man ville
• Lågt skördenetto (speciellt i början)
• Svårt att få avsättning för salix (speciellt 2014)
• Organisation kring skörd som att det inte blivit skördat, skördad salix blivit liggande,
avräkningsförfarande
• Avsättning och organisationsfrågor verkar vara ett större problem för salixodlarna än biologi
och skördeteknik
Engagemang viktigt
• Nöjda odlare verkar engagera sig mer i sin odling än missnöjda odlare
• Viktigt att skapa engagemang hos odlare
• Salixsammankomsterna har ökat engagemang hos odlare
• Många salixodlare verkar känna sig osäkra kring sina odlingar både vad beträffar ev.
avveckling och odlingstekniska frågor samt försäljning
Sammankomster med lantbrukare där de kommit av annat skäl än lyssna om energigrödor
Finns ett stort antal lantbrukare som inte tycker om Salix. Argument från denna grupp är bl. a:
• Fult
• Förstör dränering
21
•
•
•
•
•
•
Svårt att sälja salix
Fel att odla energi när det behövs livsmedel i världen
Problem att återställa marken till livsmedel
Kunskapen om Salix är ofta relativt låg hos icke salixodlande lantbrukare.
På många sammankomster har det funnits någon salixodlare med. Det är sällan dessa odlare
uttalat sig positivt inför de andra lantbrukarna. Till mig har flera odlare i kaffepauser sagt att
de är nöjda
Verkar som salix inte är någon ”statusgröda” att odla
Samarbeta med lokala drivande krafter
• Det behövs någon drivande entreprenör för att saker skall hända
• Ett sätt att öka salixarealen är att samarbeta med och att satsa på åtgärder i områden där det
finns drivande salixpersoner. Finns det inget lokalt stöd är det svårt att få till salixodlingar
• Finns konflikter mellan olika salixentreprenörer, vilket kan vara ett hinder för samverkan
Frågor att fundera över!
• Hur arbetar vi får att få ökad odling av Salix och poppel där det finns rätt ekonomiska
förutsättningar?
• Hur skapas rätt förutsättningar för lönsam poppel- och salixodling?
22
Rotskottuppslag i hybridasp – tillväxt och skötselmöjligheter
Lars Rytter (Skogforsk, Svalöv)
Intensiv odling av lövträd på skogs- och åkermark är en viktig delåtgärd för att minska Sveriges
oljeberoende. Hybridasp är här ett intressant alternativ. Idag finns kunskap om den första planterade
generationen men det sakas mycket information och kunskap kring de kommande generationerna av
hybdridasp. Projektet studerar rotskottföryngrade generationer för att öka kunskapen om de
vegetativt genererade generationerna. Syftet är att utvärdera hybridaspens potential som
biobränsleproducent med avseende på produktion, uthållighet i produktionen, näringsuttag och
ekonomi. Effekterna av odlingssystem på hybridaspens utveckling som trädindivider har också
studerats. Denna etapp är långsiktig uppföljning i projektet Uthållig produktion av hybridasp efter skörd
med finansiering från Energimyndigheten.
Projektet har hittills gjort studier på fyra lokaler (se figur)
Röjningsstudie
Jordkull
Källstorp
Uthållighetsstudie
Maltesholm
Produktionsstudie
Snogeholm
Tre olika röjningsbehandlingar har testats och illustreras av nedanstående bild.
Ingen tidig röjning
(0 % borttaget)
Stråkröjning år 2
(67 % borttaget
Korsröjning år 2
(89 % borttaget)
23
Erfarenheterna hittills sammanfattades på följande vis:
- Ett friskt planterat hybridaspbestånd ger med stor sannolikhet ett tätt uppslag av rotskott efter
avverkning,
- Självgallringen är initialt mycket hög om ingen röjning görs,
- Stråk‐ och korsröjning ger effekt på antal levande skott, diametertillväxt och uttagbar biomassa men
effekten avtog under studietiden (12 år),
- Ytterligare röjning behövs för en god beståndsutveckling, alternativt kortas omloppstiden till under
12 år,
- Tidig röjning och styrka får avgörande betydelse för de framtida trädens utveckling och produktion.
24
Associationskartering av biomassa egenskaper i Salix
Anki Rönnberg-Wästljung (SLU, Uppsala)
Anki sammanfattade arbetet med molekylär-genetiska urvalsmetoder för Salix-förädling på följande
sätt:
Växtförädling och utveckling av salix-sorter har pågått sedan slutet av1980-talet. Intresset för att odla
salix för bioenergiändamål har på senare tid ökat inom Europa, vilket också medför att det finns
behov av nya sorter som utvecklats för nya klimatområden och för nya odlingsbetingelser. Hittills har
sortutvecklingen baserats på upprepade urval där man utgått från fälttester. Med molekylär-genetiska
urvalsmetoder kan de bästa individerna selekteras redan som fröplantor och därmed reduceras antal
individer som behöver testas i fält. Urvalsprocessen blir mer effektiv och utveckling av nya sorter
inom växtförädlingen går snabbare.
Vi har använt en s.k. associationskarteringsmetod för att ta fram molekylär-genetiska markörer som är
kopplade till egenskaper viktiga för en hög och uthållig biomassaproduktion. För att identifiera
genetiska markörer har vi studerat en naturlig population av korgpil (Salix viminalis) med ca 320
individer. Dessa individer har uppförökats vegetativt och planterats i randomiserade blockförsök på
två platser, ett i Sverige (Pustnäs) och ett i England (Woburn). Alla individer har karakteriserats dels
fenotypiskt genom att mäta biomassa-egenskaper (diameter, antal skott) och fenologi-egenskaper
(knoppsprickning, knoppsättning, bladfällning), dels genetiskt genom att analysera variationen i ca
1500 markörer i kandidatgener för egenskaperna. Med hjälp av statistiska analyser har vi sedan
studerat associationer mellan den fenotypiska och genetiska variationen.
Totalt har vi identifierat 34 kopplingar mellan genetiska markörer och fenotypisk variation, där de
flesta av associationerna fanns mellan markörer och bladfällning. Två av markörerna identifierades
upprepat för olika egenskaper, mellan år och mellan försök vilket tyder på att olika egenskaper delvis
styrs av samma gener men också att markörer är stabila oavsett år och miljö. För dessa två markörer
kunde effekten av att ha en viss genvariant vara betydande, t.ex. så visade en viss genvariant för den
ena markören ge upp till 10 % högre medeldiameter. Resultaten från projektet har identifierat lovande
kandidat-markörer som kan användas för markörbaserat urval inom växtförädling av salix.
Samarbetspartners:
• Henrik Hallingbäck, Sofia Berlin-Kolm, Johan Folgelqvist & Niclas Gyllenstrand, Växtbiologi, SLU
• Martin Weih & Nils-Erik Nordh, VPE, SLU
• Ulf Lagercrantz, UU
• Angela Karp & Steve Hanley, Rothamsted Research
25
Odling av hybridasp i Norrland – korsningsarbete och
etableringserfarenheter
Håkan Schüberg (Torsta AB, Ås)
Håkan redogjorde för hybridasparbetet i norr där man gjort olika tester av korsat och selekterat
odlingsmaterial.
I en första serie planterades demonstrationsbestånd år 2003. Korsningar gjordes våren 2005 varpå
materialet planterades våren 2006 och plantorna mättes i november 2007. Materialet bestod av mödrar
från Jämtland, Tornedalen och Åby Byske. Fäder var pollen från norra Michigan, norra Wisconsin
och Arkangelsk och Komi i Ryssland.
Antal plantor uppgick ursprungligen till 1058 st och överlevnaden var 10,5 %. Det bästa träden var
1,6 m i november 2007, dvs. efter 2 växtsäsonger. Resultaten finns publicerade i ett exjobb på SLU av
Erik Söderholm (Rapport 2012:18).
I nästa serie 2010–2011 (illustrerad nedan) gjordes korsningar 2010 i Sverige och Norge, samt en
extraserie i Norge 2011. Försöksytor lades ut i Sverige (3 st) och Norge (1 st) med sammanlagt ca
4 000 plantor. Materialet innehöll 15 mödrar från Gävleborg till Polcirkeln och 12 fäder från
Minnesota, Alaska, Alberta, British Columbia, Khabarovsk, samt vild asp från Sverige.
Resultaten hittills visade att 105 av 947 2-åriga träd var över 1 m höga. Överlevnaden var endast
10,5 %. De bästa träden var 2,3 m i Sverige och 3,5 m i Norge. Etableringen av poppel i norra Sverige
verkar ta 2–4 år längre än i södra delen av landet.
26
Den internationella poppelkommissionen (IPC) – reformbeslut 2014
Martin Weih (SLU, Uppsala, och chairperson i International Poplar Commission)
Martin berättade om IPC och redogjorde för de förändringar som är på gång i kommissionen.
Presentationen gjordes under den Nationella poppelkommissionens årsmöte som föregick seminariet i
Samordningsprojektet.
IPCs uppdrag och organisation
IPC ska bedriva följande verksamheter
 Forskning om vetenskapliga, tekniska, sociala och ekonomiska aspekter med odling av poppel och
salix;
 Främjande av utbyte av idéer och material mellan forskare, odlare och användare;
 O rganisation av gemensamma forskningsprogram;
 Främjandet av konferenser och studiebesök;
 Framställning av rapporter och rekommendationer till FAO och till medlemsstaternas regeringar
IPC har en ”Executive Committee” bestående av 12 personer som väljs vid respektive Session för de
kommande fyra åren. Medlemmarna väljs formellt på ”sina egna meriter”, dvs. de representerar inte
något speciellt land utan den kompetens som de besitter. Inom IPC finns sex s.k. ”Working Parties”:
(1) Harvesting and utilization of poplar wood, (2) Diseases, (3) Insect pests, 4) Genetics, conservation
and tree improvement, (5) Production systems, och (6) Environmental applications.
Den nationella poppelkommissionen (NPC Sweden) är ansvarig för IPC uppdraget i Sverige.
Poppelkommissionens styrelse ska representera forskning, praktisk odling och myndighetsutövning
för släktena Populus och Salix. Det innebär att representanter för de olika verksamheterna ingår i
styrelsen.
IPCs reformarbete har resulterat i följande:
1. Expansion of the thematic scope of the Commission “…the geographic, biological and technical
scope of the IPC will be expanded by including other genera/species with similar attributes for
industrial and energy uses and environmental applications, such as Acacia, Salix and Tectona. Those
genera are mentioned as examples only; work on other genera/species with similar attributes is not
excluded.”
2. Revision of the title of the Commission “The title of the International Poplar Commission will be
modified to indicate the expansion of the thematic scope as follows: International Commission on
Poplars and Other Trees Sustaining People and the Environment. The acronym will remain “IPC” as
it is a well-introduced term in the international forestry and agroforestry community.”
3. Thematic restructuring of the Working Parties. The proposed new working parties are: (1)
Taxonomy, Nomenclature and Registration, (2) Domestication and Conservation of Genetic
Resources, (3) Plant Health, Resilience to Threats and Crises, (4) Sustainable Livelihoods, Land-use,
Products and Bioenergy, (5) Environmental and Ecosystem Services, (6) Policy, Communication and
Outreach.
4. Revitalizing and strengthening the National Poplar Commissions (NPC’s). IPC member states are
encouraged to revitalize and strengthen their national poplar commissions by implementing the IPC
decisions and recommendations at the national level. In addition, and in line with the agreed new
name of the IPC, the NPC’s are encouraged to adjust their names accordingly.
Tidplanen för reformarbetet är följande: 2014 och 2015 – Förankring inom FAO organisationen;
2016 – Bindande förslag diskuteras på nästa ExCo mötet inför ett beslut som tas av IPC
medlemsstaterna under nästa ”IPC session” som blir (sen)sommaren 2016 i Berlin.
27
Bilaga 4: Populus-forskare – kontaktlista
Adler, Anneli. SweTree Technologies AB, Virdings Allé 2A, 754 50 Uppsala. Epost: [email protected], tfn: -.
Berndes, Göran. Chalmers, Fysisk resursteori, 412 96 Göteborg, [email protected], +46 31 772
31 48.
Böhlenius, Henrik, SLU, Inst. f. sydsvensk skogsvetenskap, Box 49, Rörsjövägen 1, 230 53 Alnarp. Epost: [email protected], tfn: 040-415178.
Christersson, Lars, SLU, Inst. f. växtproduktionsekologi, Box 7043, Ulls väg 16, 750 07 Uppsala. Epost: [email protected], tfn: 018-694397 (hem), mobil: 070-3975259.
D’Hertefeldt, Tina, Lunds Universitet, Biologiska institutionen, Sölvegatan 37, 223 62 Lund. Epost: [email protected], tfn: 046-2223775
Dimitriou, Ioannis, SLU, Inst. f. växtproduktionsekologi, Box 7043, Ulls väg 16, 750 07 Uppsala. Epost: [email protected], tfn: 018-672553, mobil: 070-2474583.
Edman, Stefan, UPSC, Umeå Universitet, 901 87 Umeå. E-post: [email protected], tfn:
090-7865354.
Gunulf, Anna, SLU, Inst. f. sydsvensk skogsvetenskap, Box 49, Rörsjövägen 1, 230 53 Alnarp. Epost: [email protected], tfn: 040-415118.
Hjelm, Birger. SLU, Energi och teknik, Bioenergi, Adress: Energi och teknik, Box 7032, Ulls väg 30 C, 750 07
UPPSALA, Telefon: 018-671639, [email protected]
Högbom, Lars, Skogforsk, Uppsala Science Park, 751 83 Uppsala. E-post: [email protected], tfn:
018-188549, mobil: 070-5178546.
Johansson, Jimmy, Linnéuniversitetet, Institutionen för teknik, 351 95 Växjö. Epost: [email protected], tfn: 0470-708033
Johansson, Karin, Skogforsk, Ekebo 2250, 268 90 Svalöv. E-post: [email protected], tfn: 0418471307.
Johansson, Tord, SLU, Inst. f. energi och teknik, Box 7061, 750 07 Uppsala. E-post: Tord.
[email protected], tfn: 018-673830, mobil: 070-6668560.
Karačić, Almir, SLU, Inst. f. växtproduktionsekologi, Box 7043, Ulls väg 16, 750 07 Uppsala. Epost: [email protected], tfn: ?.
Lundmark, Tomas, SLU, Fakulteten för skogsvetenskap, Skogsmarksgränd, 901 83 Umeå. Epost: [email protected], tfn: 090-7868238, mobil: 070-6317412.
Mc Carthy, Rebecka, Skogforsk, Ekebo 2250, 268 90 Svalöv. E-post: [email protected], tfn:
0418-471323.
Nilsson, Ove, UPSC, Umeå Universitet, 901 87 Umeå. E-post: [email protected], tfn: 090-7868487.
Nilsson, Urban, SLU, Inst. f. sydsvensk skogsvetenskap, Box 49, Rörsjövägen 1, 230 53 Alnarp. Epost: [email protected], tfn: 040-415193, mobil: 070-3465192.
28
Pettersson, Martin, SLU, Inst. f. sydsvensk skogsvetenskap, Box 49, Rörsjövägen 1, 230 53 Alnarp. Epost: [email protected], tfn: -.
Ramstedt, Mauritz, SLU, Inst. f. skoglig mykologi och patologi, Box 7026, Ulls v 26A, 750 07 UPPSALA. Epost: [email protected], tfn: 018-671523, mobil: 070-4943010.
Rosenqvist, Håkan, SLU, Inst. f. växtproduktionsekologi, tfn:0418 431070, Epost: [email protected]
Rytter, Lars, Skogforsk, Ekebo 2250, 268 90 Svalöv. E-post: [email protected], tfn: 0418-471304.
Rytter, Rose-Marie, forskningskonsult, Backavägen 16, 268 68 Röstånga. E-post: [email protected],
tfn: 0435-91292.
Rönnberg, Jonas, SLU, Inst. f. sydsvensk skogsvetenskap, Box 49, Rörsjövägen 1, 230 53 Alnarp. Epost: [email protected], tfn: 040-415179.
Schüberg, Håkan, JiLU, Jämtlands läns Institut för Landsbygdsutveckling, Tema Skog, 840 73 Bispgården.
E-post: [email protected], tfn: 063-146572, mobil: 070-5300926.
Stener, Lars-Göran, Skogforsk, Ekebo 2250, 268 90 Svalöv. E-post: [email protected], tfn:
0418-471303.
Stenlid, Jan, SLU, Inst. f. skoglig mykologi och patologi, Box 7026, Ulls v 26A, 750 07 UPPSALA. Epost: [email protected], tfn: 018-671807.
Sundberg, Björn, UPSC, Umeå Universitet, 901 87 Umeå. E-post: [email protected], tfn: 0907868382.
Thelin, Gunnar, EkoBalans Fenix AB, Ideon Science Park, 223 70 Lund. Epost: [email protected], tfn: 046-2863430, mobil: 070-9227473
Verwijst, Theo, SLU, Inst. f. växtproduktionsekologi, Box 7043, Ulls väg 16, 750 07 Uppsala. Epost: Theo.Verwijst @slu.se, tfn: 018-672550.
Weih, Martin, SLU, Inst. f. växtproduktionsekologi, Box 7043, Ulls väg 16, 750 07 Uppsala. E-post: Martin.
[email protected], tfn: 018-672543, mobil: 070-3822543.
Westin, Johan, Skogforsk, Box 3, 918 21 Sävar. E-post: [email protected], tfn: 090- 2033367,
mobil: 070-3469459.
Övergaard, Rolf, SLU, Inst. f. sydsvensk skogsvetenskap, Box 49, Rörsjövägen 1, 230 53 Alnarp. Epost: [email protected], tfn: 040-415189.
29