SKR

Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund

Läs om…

MachofabRiKen MeD MeRa..

Man

2011

Verksamhets berättelse

SKR

Verksamhetsberättelse 2010

OMslag:

Nicole i USA är eN Av överlevArNA Som porträtterAtS i SKr:S projeKt cAUSe of DeAth: WomAN. hoN hAr levt ett tUfft liv meD miSSbrUK, pSyKiSK SjUKDom och i måNgA vålDSAmmA förhållANDeN. NU hAr hoN beStämt Sig för Att tA itU meD Sitt liv – iNte bArA överlevA, UtAN börjA växA. ”miNA förövAre viNNer om jAg iNte tAr vArA på mitt liv.” foto:

linda FOrsell

Olga PerssOn

FÖrbundssekreterare sveriges kvinno- och tjejjourers riksFÖrbund (skr)

Innehåll

Inledning 1 Stödet till medlemmar 2 Organisation 6 Kvalitetsutveckling 8 Studiebesök hos medlemmar 12 Ökad synlighet och påverkan 16 SKR firade 15 år 20 Tjejjouren.se 22 Maskulinitet och våld Ur barnens perspektiv 25 28 SKR i världen 30 Slutord 32 Bilagor 33

Våra frågor blev allas frågor

Ett år har gått. 2011. Året då utredningar, debatt och opinion stod i fokus. Våra frågor - mäns våld mot kvinnor, våld i nära relation och barn som upplever våld - blev plötsligt allas fråga. Till och med statsministern hade många åsikter om hur skyddet och stödet för våldsutsatta kvinnor kan förbättras.

Ibland haR jag

känt en viss uppgivenhet när utredningar, lagförslag och åsikter staplas på varandra. Var är vardagen, var är handlingen, var är engagemanget? Alla möten, samtal, telefonsamtal och mejl syftar ju till någonting och det är att människor ska få rätt stöd och hjälp om de utsätts för våld av någon som står dem nära. Människor med olika bakgrund, kön, ålder och livsvillkor. Och att barnen som ser, hör och känner våldet ska få synas, höras och tas på allvar. Detta är målet med SKR och det är också målet för kansliets arbete. Hela världen har varit vår arbetsplats under 2011 i och med våra stora projekt Cause of Death: Woman och LAW och jag hoppas att det kommer att fortsätta vara så. Vi har ett solidariskt ansvar att sprida och dela med oss av den gedigna kunskap som finns i det civila samhället i Sverige i form av våra jourer. Ibland har jag chockats av hur verkligenheten ser ut för människor runt om i världen och känt stolthet över hur långt kvinno- och barnfridsarbetet kommit i Sverige. Andra dagar har det känts som att de flesta förändringar vi uppnått bara är på pappret eller åtminstone inte kommer alla som behöver dem till del. Att jobba utomlands ger perspektiv och det är berikande. En annan viktig insikt är att för att nå ett jämställt samhälle fritt från våld så måste vi jobba mer förebyggande, särskilt med män, killar och pojkar. De måste få en ärlig chans att växa upp utan förväntningar på att de ska upprätthålla makt genom våld och hot. Någon klok person sa att för varje flicka som tar ett steg mot frigörelse så finns en pojke som får det lite lättare att hitta en väg mot friheten att vara allt det som det innebär att vara människa. Att känna glädje och sorg, att vara stark och svag och att själv kunna välja hur man vill leva sitt liv utifrån tusen olika möjligheter istället för att fastna i givna mallar. Människor kan förändras och så gör också kvinno- och tjejjours rörelsen. Det är gott så. SKR var i framkant 2011 och kommer att fortsätta vara det. Det ser jag fram emot.

/Olga sVeriges KVinnO- Och TjejjOurers riKsförbund

Ölandsgatan 49d 116 63 stockholm tel: 08-642 64 01 Fax: 08-642 64 07 [email protected]

www.kvinnojouren.se

SKR

Verksamhetsberättelse 2011

OM Oss

skr samlar ett hundratal kvinnojourer, tjejjourer och andra FÖreningar som arbetar FÖr ett jämställt samhälle Fritt Från våld.

1

2

SKR

Medlemmar

Stödet till medlemmarna

SKR är ett riksförbund för kvinnojourer, tjejjourer och andra föreningar som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld. Förbundets högsta prioritet är att stödja sina medlemsföreningar med utbildning, omvärldsbevakning och verktyg för kvalitetsutveckling.

V

arje år ansluter sig nya medlemmar till SKR. I början av 2011 hade förbundet cirka 77 medlems föreningar bestående av 90 jourer. Mot slutet av 2011 hade 10 nya medlemmar tillkommit och antalet jourer ökat till 97. Kvinno- och tjejjourerna tar emot tusentals samtal och mejl varje år. De 65 jourer som lämnade in statistik till SKR för verksamhetsåret 2011 hade sammanlagt 53 604 kontakter med hjälpsökande via telefon, besök, brev, fax, mail och chatt. De 44 jourer som redovisade boende erbjöd sammanlagt 913 kvinnor, 858 barn och 3 män boende.

Årsmöte i sigtuna

Årsmötet är förbundets högsta beslutande organ och har ordinarie sammanträde en gång per år. 2011 års årsmöte arrangerades av Kvinno- och Tjejjouren Sigtuna. Den 16-17 april samlades omkring 80 deltagare, varav 45 ombud, från SKR:s medlems föreningar på Stora Brännbo i Sigtuna. Mötet var som vanligt ett tillfälle att summera det gångna året och att rikta blicken mot kommande utmaningar. Den här gången var extra speciell då förbundet fyllde 15 år och kvinno- och tjejjoursrörelsen stod inför stora förändringar bland annat när det gällde relationen med kommunerna. Under årsmötet presenterades planerna för SKR:s kommande verksamhetsår, bland annat att fortsätta utreda hur jourerna och andra aktörer kan samverka för att våldsutsatta kvinnor och barn ska få bästa möjliga stöd. Deltagarna fick också veta att SKR ska fortsätta att arbeta med att lyfta frågan om destruktiva normer för manlighet och hur jämställdhetsarbete med unga kan förebygga våld, bland annat genom spridning av det nya metodmaterialet Machofabriken. På dagordningen stod också nyval och omval till styrelsen. Margaretha Olofsson, Nyköping, valdes om

Antal kvinnor och barn som övernattat i boende hos SKR:s medlemsföreningar 2011.

Siffrorna baseras på uppgifter från 40 medlemsföreningar som uppgivit att de erbjudit boende under 2011.

Antal Kvinnor 913 Barn 848 Totalt 1761 Antal dygn 37 443 28 313 65 756 Dygn i snitt 38,5 33,4 37,3 SKR:s årsmöte hölls på Stora Brännbo i Sigtuna.

SKR

Verksamhetsberättelse 2011

till kassör, och Lotta Sonemalm, Falkenberg, Aisha Mussa Gaas, Stockholm, och Katarina Björkgren, Göteborg, till ledamöter. Clara Linderland från Skövde valdes in som ny ledamot.

Monica Andersson, Ystad, Elisabeth Hätting, Skövde och Sara Bäckström, Stockholm, utsågs till valberedning.

För att ge glans Åt

att uppträda. 15-års firandet hade SKR bjudit in melodifestivalfinalisten Sara Varga – Sara Vargas framförande av Spring för livet på Melodifestivalen påverkade människor starkt. Flera hörde direkt av sig till mig angående låten, berättar SKR:s ordförande Carina Ohlsson, som menar att det var modigt av Sara att ta upp ämnet våld i nära relationer. – Vi som gör det varje dag vet hur provocerande det kan vara, men också hur otroligt viktigt det är för andra att någon berättar deras historia. Sedan det förra årsmötet hade flera organisationer anslutit sig till SKR. Sex av dessa fanns på plats och hälsades välkomna. Som vanligt delades också SKR:s idépris ut till en kvinnojour och en tjejjour. Kvinnojouren i Höganäs och Tjejzonen i Stockholm kammade hem utmärkelsen och 20 000 kr var. Kvinnojouren i Höganäs fick priset för sitt förebyggande arbete på skolor och Tjejzonen för sin verksamhet Ätstörningszonen.

Sara Varga uppträdde på årsmötet.

Sabina Nilsson delade ut idépriset till Stevie Ahlquist och Cecilia Nilsson från Kvinnojouren i Höganäs.

medlemsutbildningar och konFerenser

Varje år arrangerar SKR ett antal utbildningar som medlemsföreningar kan delta i till ett subventionerat pris. Under 2011 bjöd SKR in till åtta utbildningar och konferenser. Runt om i landet arrangerades också SKR:s grundkurs av medlemmarna själva.

skr:s grundkurs

Under 2011 ordnade tio kvinnojourer SKR:s grundkurs för nya medlemmar. Grundkursen ger en bakgrund till SKR, vad en kvinno- och tjejjour gör och juridisk utveckling på kvinnofridsområdet. Den ger en introduktion till teorier om genus, makt, våld och förändring och fokuserar framförallt på övningar och metoder för bemötande. Den som genomgår kursen får en solid

2011

• Värnamo Kvinno- och Tjejjour • Tjejjouren Hera, Växjö • Tänk Om!, Stockholm • 1000 Möjligheter, Järfälla, Stockholm • Kvinnocenter Tensta-Hjulsta, Spånga • Tjejjouren Indra, Sollentuna • Solrosen kvinnojour, Östervåla • Luna tjejjour, Höganäs • Kvinnojouren Falun • Tjejjouren Stenungsund, Tjörn och Orust

SKR

Verksamhetsberättelse 2011 3

4 grund att stå på och en inspiration för framtida arbete. Grundkurserna leds av särskilt utbildade kursledare från förbundets medlemsföreningar. Grundkursledarna bjuds in av den arrangerande jouren och deras arbete bidrar till en hög och jämn kompetens inom förbundet. Under 2011 genomgick hela 187 personer SKR:s grundkurs. De som arrangerade grundkurser var Kvinnojourerna i Jönköping, Höganäs, Halmstad, Värnamo, Malmö, Falun, Eksjö, Andrum i Munkedal, Tranan i Skövde och Mira i Nyköping. Dessutom ordnade SKR en nationell grundkurs för kvinnojourer och en för tjejjourer.

Under året utvecklades grund- kursen för kvinnojourer och en helt ny grundkurs för tjejjourer togs fram. Båda premiärgenomfördes under SKR:s jubileumshelg i Göteborg.

tjejjouren.se:s stormöte, 26-27 Februari

22 jourer från SKR och Roks var representerade på stormötet för Tjejjouren.se på Lidingö i Stockholm. Dessutom fanns referensgruppen, bestående av sju jourtjejer, på plats som medarrangörer och mötesunderlättare. SKR:s ordförande Carina Ohlsson och Roks kanslichef Matilda Eriksson inledde stormötet med att berätta att riksförbunden ska satsa på Tjejjouren.se – som startades i projektform – långsiktigt och att webbportalen nu blivit en del av respektive förbunds ordinarie verksamhet. Under helgen valdes en ny referensgrupp för det kommande året och en valgrupp tillsattes med uppgift att ta fram ett förslag till referensgrupp inför nästkommande stormöte. Helgen bjöd också på workshops om normkritik, Machofabriken, att bygga hemsida genom Tjejjouren.se samt att möta unga på nätet utifrån projektet Ses online!. Sist men inte minst fördes diskussioner om Tjejjouren.se:s

Lea Petersson från Kvinno- och tjejjouren Jorun är en av SKR:s grundkursledare.

verksamhet och riktning under ledning av mötesordförande Sofia Karlsson.

inspirationshelg, 19-20 mars

Under den årliga inspirationshelgen fick drygt 70 deltagare från SKR:s medlemsföreningar möjlighet att fördjupa sig i Machofabriken, diskutera Socialstyrelsens Allmänna råd, delta i Stjärnjourens workshop Okej sex och höra om Alla Kvinnors Hus samtalsgrupper för män. Inspirationshelgen hålls alltid i början av året för att deltagarna ska kunna ta med sig projektidéer hem till jouren inför vårens ansökningar om extra anslag. De så kallade extra anslagen är de projektbidrag som SKR fördelar till sina medlemmar varje år. Helgen som helhet fick i snitt 4,4 av 5 i betyg från deltagarna.

att möta sig själv För att möta andra, 14-15 maj

I maj hölls en medlemsutbildning med fokus på det ideella uppdraget, gränssättning och normkritiskt förhållningssätt i bemötandet. Inbjudna till Södertälje för att föreläsa och hålla workshops

anslutna till SKR

• 64 kvinnojourer • 28 tjejjourer • 3 ungdomsjourer • 2 anhörigföreningar • Totalt: 97 jourer av olika slag

var bland andra representanter för Dubbelt utsatt, Q-jouren och Linnamottagningen. Cirka 45 personer deltog under helgen som i snitt fick 4,1 av 5 i betyg från deltagarna.

tjejjouren.se:s bemötande utbildning, 28-29 maj

Hur tjejjourerna kan bemöta någon som spridit privata bilder på nätet, sålt sex över MSN eller blir kontrollerad av sin familj var fokus för vårens bemötandeutbildning som hölls på Graninge Stiftsgård utanför Stockholm. Utbildningen var ett samarrangemang mellan projektet Ses online! och ett projekt om unga tjejer och hedersrelaterat våld och

SKR

Verksamhetsberättelse 2011

SKR

Medlemmar

Maria Dorrian och Ylva Bladh sitter jour på Sollentuna tjejjour Indra.

förtryck, som både drevs inom ramen för Tjejjouren.se under 2012. 26 jourtjejer från SKR och Roks deltog och i deltagarna gav i snitt utbildningen ett betyg på 5,7 poäng av 6 möjliga. I utvärderingarna kunde vi bland annat läsa: ”Asbra! Kul att ha diskussioner där alla säger smarta saker. Lärorikt”.

barn och unga, lag och rätt, 14-16 oktober

Barnperspektivet är ett av de viktigaste inom SKR och vår kunskap om barn och unga präglar oss som förbund. Höstens medlemsutbildning hölls på Rönneberga Kursgård på Lidingö och fokuserade på vilket ansvar jourerna respektive myndigheterna har och vilket stöd man som jour kan få för att verka för barnets bästa. Föreläsningar blandades med kniviga case och på plats för att föreläsa fanns bland andra Kronofogden, Brottsoffermyndigheten och företrädare för Socialtjänsten och Ersta fristad. Cirka 60 personer deltog i utbildningen som fick ett snittbetyg på 4,5 av 5.

vÅld i hbtq-relationer, 22-23 oktober

För tredje året i rad arrangerade RFSL:s brottsofferjour, SKR, BOJ, Roks och HOPP en gemensam medlemsutbildning om våld i hbtq relationer. I år var målgruppen utbildare inom jourrörelsen, och bland annat höll Clara Linderland, styrelseledamot i SKR och aktiv i Tjejjouren Elina, en workshop i normkritiskt bemötande. Åtta personer från SKR-jourer deltog och utbildningen fick betyg 4,9 av 6 av deltagarna.

nationell grundkurs, 25-27 november

Sista helgen i november hölls en nationell grundkurs i Göteborg i samband med SKR:s jubileumsfirande. 24 personer deltog i kursen för kvinnojourer som leddes av Lea Petersson och Carita Fornander från kvinno- och tjejjouren i Eksjö medan 16 personer deltog i grundkursen för tjejjourer som Clara Linderland och Sabina Nilsson från SKR:s styrelse samt SKR:s utbildningssamordnare Carin Göransson ledde.

SKR

Verksamhetsberättelse 2011

Från utvärderingarna

”Mötet med andra kvinnor/jourer är så bra!” Deltagare Nationell på grundkurs för kvinnojourer ”Det känns som att för varje utbildning man är på så stärks man som person och jouren växer och vi kan hjälpa stödsökande på ett bättre sätt. Jag känner att SKR står bakom mig och vår jour.” Deltagare på Nationell grundkurs för tjejjourer ”Jag tar med mig inspiration och glädje över att så många jobbar med detta” / Deltagare på Inspirationshelgen ”Intressant. Normkritik blev praktiskt tydligt.” /Deltagare på Att möta sig själv för att möta andra

5

styrelseKonferens, 26-27 noVember

SKR:s styrelsekonferens arrangeras varje år och riktar sig till personer med verksamhetsansvar eller en samordnarroll inom jouren. Årets styrelsekonferens hölls i sam- band med SKR:s 15-års-firande i Göteborg och lockade ett 60-tal deltagare. Konferensen bjöd på en blandning av konkret kompetens- utveckling inom styrelsearbete och relevanta framtidsspaningar. Programmet innehöll rubriker som Att stärka och effektivisera

jourens strukturer genom att arbeta med roller och relationer

inom jouren, Vad innebär det att vara arbetsgivare?,

Gruppdynamik och konflikt-

hantering för tjejjourer och

Svårigheter och möjligheter med de utmaningar kvinnojourer står

inför. Snittbetyget blev 4,5 av 5.

extra anslag

Varje år har SKR:s medlems föreningar möjlighet att söka projektbidrag, så kallade extra anslag, för att genomföra mindre projekt. År 2011 inkom 131 ansökningar från 57 medlemsorganisationer. Det sökta beloppet uppgick till 5 737 972 kr. SKR beviljade medel till en summa av 2 030 820 kr. Bland ansökningarna som beviljades fanns projekt som gällde barnverksamhet, utveckling av hemsida, värdegrundsseminarium och handledning.

nyhetsbreV

Under 2011 gav SKR ut sex nyhetsbrev, varav alla utom ett skickades ut via post och mejl till medlemsföreningarna. I nyhetsbreven fanns aktuell information om vad som var på gång inom förbundet och kvinno- och tjejjoursrörelsen. 6

Organisation

SKR:s verksamhet utgår från kansliet i Stockholm och leds av förbundets ideella styrelse. Styrelsen utses av medlemmarna på årsmötet.

Vid årsmötet

omvaldes Margaretha Olofsson, Katarina Björkgren, Aisha Mussa Gaas och Lotta Sonemalm, alla på två år. Clara Linderland valdes in som ny ledamot på två år. protokollförda sammanträden, varav ett konstituerande möte. Arbetsutskottet utgjordes av ordförande, vice ordförande, kassör och sekreterare och hade särskilt ansvar för ekonomi, personal och fördelning av extra anslag. Arbetsutskottet höll fem protokollförda möten.

Kansli

Kansliet utför förbundets operativa arbete, däribland administration, omvärldsbevakning, kommunikation, kvalitetsutveckling och medlems utbildning. Kansliet besvarar dagligen förfrågningar från hjälpsökande, journalister och allmänhet via telefon och mejl. Kansliet deltar också i samverkansmöten och gemensamma projekt med andra frivilligorganisa tioner och myndigheter, samt bistår förbundsstyrelsen i dess arbete.

Under 2011 hade sKr följande anställda:

Förbundssekreterare Styrelsen höll under året nio Olga Persson Ulla Andersson den 16-17 april Verksamhetssamordnare Mailjouren Clara Christiansson Tjänstledig t.o.m. februari 2011, anställd mars 2011, föräldraledig fr.o.m. april 2011 Hanna Gustavsson Hertell Verksamhetsutvecklare barn och bemötande, fr.o.m. juni 2011 Carin Göransson Samordnare utbildning och Tjejjouren.se

Linnéa Halvarsson Organisationsutvecklare och projektledare för LAW Emma Söderström Informatör Åse Wulcan Kanslist

öVriga anställda Under året:

rapport om Ur barnens perspektiv stöddokument för förbundets bokföring, löner och övrig ekonomisk administration. Pia Bergström, författare av Sofia Häyhtiö, framtagande av Margaretha Olofsson, ansvarig Bodil Sjöström, redaktör för

Cause of Death: Woman

Malin Tilling, projektledare för utbildningsprojekt om heder inom

Tjejjouren.se

medlemsKap i andra organisationer

SKR var vid utgången av 2011 medlem i följande organisationer för att bevaka och föra fram medlemsföreningarnas intressen.

UN Women Sverige Nätverket för barnkonventionen Forum Kvinnor och Funktionshinder ECPAT KFO Sveriges Kvinnolobby Forum för frivilligt socialt arbete KSAN (Kvinnoorganisationernas samarbetsråd för alkohol- och narkotikafrågor) EAPN (European Anti Poverty Network), Sverige.

SKR

Verksamhetsberättelse 2011

Styrelse

SKR:s styrelse består av ordförande, vice ordförande, sekreterare, kassör och fem ledamöter. Skr

Organisation

Carina OhlSSOn

Ordförande, Lidköping

Katarina björKgren

Vice Ordförande , götebOrg

margaretha OlOFSSOn

kaSSör, nyköping

lOtta SOnemalm

Sekreterare, faLkenberg

Clara linderland

LedamOt, SköVde

aiSha muSSa gaaS

LedamOt, JärfäLLa

Sabina nilSSOn

LedamOt, kriStianStad

SKR

Verksamhetsberättelse 2011

Fariba ShOjaei

LedamOt, maLmö

Catarina anderSSOn

LedamOt, eSkiLStuna 7

SKR

Kvalitetsutveckling

8

Kvalitets utveckling

Ett av SKR:s prioriterade områden under 2011 var kommunernas och kvinnojourernas rollfördelning i arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn.

IlluStRatIon:

Moa DunfalK Å r 2007 skärptes

socialtjänstlagen och kommunerna blev skyldiga att erbjuda stöd och skydd till våldsutsatta personer, vilket förde med sig en rad nya åtgärder och arbetssätt. Men ambitionen och tillvägagångssätten skiljer sig åt från kommun till kommun, och en framgångsrik samverkan med kvinno- och tjejjouren är ofta helt och hållet personberoende. I och med att jourerna till viss del bedriver socialtjänst och därmed lyder under socialtjänstlagen har kommunen rätt till tillsyn av jourernas verksamhet. För jourerna blir det nödvändigt att kunna visa på den höga kvaliteten i verksamheten de bedriver. Därför är det viktigt för SKR att stötta jourerna i sitt kvalitetsutvecklingsarbete, bland annat genom att erbjuda stöddokument och utbildning.

kommunerna ställde krav på jourerna

Under våren 2011 genomförde SKR en medlemsundersökning där jourernas samarbete med kommunerna låg i fokus. Strax därefter gjorde Agenda PR en motsvarande studie där de gick ut och frågade samtliga kommuner liknande frågor. Samverkansnivån och förutsättningarna ser mycket olika ut mellan olika kommuner men det kan sägas ett en majoritet av respondenterna upplevde svårigheter i kontakten antingen med socialtjänsten eller med nämnder och kommunalpolitiker och att relationerna är personberoende.

Det framkom att upphandling av kvinnojoursverksamhet inte var särskilt aktuellt. Däremot angav 82 procent av de svarande kommunerna att de har gjort en förändring i sitt arbete i och med skärpningen av socialtjänstlagen 2007. Vår egen undersökning visade att kommuner i och med detta hade börjat ställa högre krav på jourens verksamhet vad gäller bemanning, öppettider, personaltäthet och dokumentation. Detta är riktigt handlande i de fall som kommunen uppdrar kvinnojouren att genomföra socialtjänst. I de fall en kommun vill att insatsen ska ske enligt socialtjänstlagen måste kommunen avtala detta med jouren. På flera håll i landet tycktes det dock vara så att kommunen gick in och ville styra jourens verksamhet med hänvisning till att jouren fick verksamhetsbidrag eller föreningsbidrag. SKR påtalade bland annat detta för Socialstyrelsen och väntar med spänning på hur detta ska utvecklas under 2012.

kommunernas ansvar tydliggjordes

2009 publicerade Socialstyrelsen

Allmänna råd om socialnämndens

SKR

Verksamhetsberättelse 2011

arbete med våldsutsatta kvinnor samt

barn som bevittnat våld. I juni 2011 kom den kompletterande handboken där det tydliggjordes att kommunen ansvarar för att kvinnojourens verksamhet håller en hög kvalitet i de fall kvinnan ”placeras” via socialtjänsten och också vad som utmärker denna kvalitet.

– Handboken är viktig och användbar för oss eftersom en del av vårt arbete i praktiken innebär att utföra socialtjänst, säger SKR:s förbundssekreterare Olga Persson, som hoppas att den kan hjälpa kommunerna att komma till rätta med brister och godtycklighet i sitt arbete för våldsutsatta kvinnor.

– Att kommunerna ska ta sitt ansvar och ha handlingsplaner och rutiner är något vi har kämpat för länge. Det vi ser nu är resultatet av decennier av hårt feministiskt arbete där kvinnojourerna varit pionjärer, menar Persson.

I handboken anges att ett boende som erbjuds en våldsutsatt kvinna ”även ska ta emot och vara lämpligt

SKR

Verksamhetsberättelse 2011 för medföljande barn oavsett ålder och kön” och ”Det kan inte accepteras att ett barn följer med en våldsutsatt förälder till ett boende utan att barnets eget behov av stöd och hjälp bedöms”. – Detta går helt i linje med det barnperspektiv som var en av anledningarna till att SKR bildades 1996. Det är också glädjande att handboken är så tydlig med att barn som upplever våld ska betraktas som utsatta för psykisk misshandel, säger Persson.

9

SKR

Kvalitetsutveckling

arbetet med Överenskommelsen fortsatte

SKR är en av de aktörer som arbetat fram och undertecknat

Överenskommelsen mellan Regeringen, SKL och de idéburna organisationerna inom det

sociala området. Ändamålet med Överenskommelsen är att stärka de idéburna organisationernas roll som röstbärare och opinionsbildare och att verka för framväxten av större mångfald bland idéburna organisationer som bedriver hälso- och sjukvård och socialt arbete. Som part i arbetet med Överenskommelsen väljs en sam ordningsgrupp bland de idéburna organisationerna som skrivit under. SKR deltog under 10 2011 som ordinarie ledamot i samordningsgruppen och hade kontinuerliga möten med regeringen och SKL i arbetsgruppen.

utvärdering av kvinnojourer skapade debatt

Under sommaren 2011 släppte Socialstyrelsen resultaten av Karolinska Institutets stora utvärdering av ideella kvinnojourer. Utredarna uttryckte i rapporten en oro över att jourerna inte lyckas säkra att kvinnor blir fria från våld. 84 procent av kvinnorna i studien var fortsatt utsatta för fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld ett år efter att de tagit emot stöd från kvinnojouren. Efter att rapportern presenterats följde reaktioner i debattartiklar och ledare med krav på strängare kontroll av kvinnojourernas arbete. SKR underströk att vi delar oron över att så många av dem som bott på en kvinnojour är fortsatt våldsutsatta ett år senare. Men att det inte är vår uppfattning att jourerna, eller någon annan aktör, klarar hela arbetet själv. Mäns våld mot kvinnor är ett komplext samhällsproblem och arbetet behöver bedrivas på flera nivåer av kvinnojourer, tjejjourer, socialtjänst, polis, psykiatrin, kvinnofridsmottagningar med flera. I en debattartikel i Svenska Dagbladet tog SKR upp att det utvärderingen allra tydligast visar är att samhället brister i att hantera den våldsamma partnern. Han (i en minoritet av fallen hon) ges alltför ofta möjlighet att fortsätta kränka, förfölja och utsätta sin partner för våld, något som knappast kvinnojourerna kan hållas ansvariga för. Det är inget mindre än ett haveri att våldsutövare som är kända för socialtjänsten och polisen tillåts fortsätta att utsätta kvinnor för våld.

Vi underströk också att kvinnojourerna önskar att de i högre utsträckning kunde rusta våldsutsatta kvinnor och barn för verkligheten som väntar efter den akuta tiden på jouren. Men den långsiktiga verksamhet som behövs är enormt svår för jourerna att upprätthålla i en tid av projektbidrag och annan kortsiktig finansiering. Ett år är ingenting för den som varit utsatt för våld i många år i en eller kanske flera relationer. Att med knappa resurser bidra till att en av fem kvinnor ett år senare är fri från våldet är fantastiskt, för resterande fyra av fem kommer det att ta längre tid och krävas mer resurser. Något som SKR menade att samhället måste våga inse. Med anledning av debatten om jourernas ansvar och uppdrag träffade SKR barn- och äldreminister Maria Larsson i ett möte i augusti. Under mötet diskuterades framtiden för jourerna och hur vi kan fortsätta att utveckla jourernas arbete för att

SKR

Verksamhetsberättelse 2011

SKR träffade barn- och äldreminister Maria Larsson.

Catarina Gustafsson från Kvinnojouren i Jönköping och Catarina Andersson från Kvinnojouren MOA i Eskilstuna

ge våldsutsatta kvinnor och barn det allra bästa stödet. Maria Larsson visade stort intresse för SKR:s projekt Ur barnens perspektiv och filmen ”Jag sa att jag hade en mardröm”. Efter att hon tittat på filmen bokade hon genast ett nytt möte med oss för att fördjupa sig ytterligare i frågan om hur vi kan arbeta förebyggande med föräldrar för att barn ska få växa upp utan våld i familjen.

nya stÖddokument fÖr kvinnojourer

Under andra halvan av 2011 arbetade Systerjouren Somaya och SKR tillsammans med att ta fram stöddokument inriktade på verksamheten före, under och efter en boendeplacering på en jour. Det handlade om frågeformulär, avtalsförslag, checklistor och andra dokument, tänkta att kunna användas av de av förbundets medlemmar som bedriver boende. Syftet var att stötta jourerna i sitt interna utvecklingsarbete, så att de ska kunna bedriva en jämn och högkvalitativ verksamhet.

Barn på kvinnojour missar skolan

skr:s seminarium

Kvinnojourernas framtid på politikerveckan i Almedalen, Visby, lyfte frågan om hur kommunen kan säkerställa att barn som bor på en kvinnojour fullföljer sin skolplikt. Nio av tio kommuner saknar nedskrivna rutiner för detta. SKR:s jourer vittnar om att barnen sällan kan gå i skolan som vanligt. Det kan bero på att de tvingats fly från sin hemkommun, behöver extra stöd eller lever med en hotbild. I seminariet presenterades goda och dåliga exempel på hur frågan hanteras av kommunerna. Catarina Andersson, barnansvarig på Kvinnojouren MOA i Eskilstuna, gav uttryck för den oro som många av SKR:s kvinnojourer känner. – Det är ett jättebekymmer. Vi har haft barn som tvingats vara utan skola i upp till fyra månader. De här barnen mår riktigt riktigt dåligt, de behöver rutiner och ett socialt nätverk. Att det inte finns nedskrivna rutiner innebär en osäkerhet för barnen, kvinnorna, socialsekreterarna och särskilt svårt blir det när det handlar om barn som bytt kommun. Catarina Gustafsson, verksamhetsledare på kvinnojouren i Jönköping, delade med sig av bra erfarenheter. – Under 2010 hade vi 20 barn boende på jouren och nio av dem kunde inte fortsätta i skolan som vanligt. Det handlar framförallt om barn som tvingats byta kommun. Det löser Jönköpings kommun genom att ha fyra skolplatser från förskola upp till årskurs nio reserverade för kvinnojouren. Kommunen kan alltså snabbt ordna skolgång och har bra nedskrivna rutiner för sådana ärenden.

SKR

Verksamhetsberättelse 2011 11

Studiebesök hos jourer

Under 2011 gjorde SKR:s personal flera studiebesök på medlemsjourer runt om i landet.

IllustratIon:

Moa Dunfalk

12

Norrbotten

I juni besökte SKR:s informatör Emma Söderström och utbildningssamord nare Carin Göransson Kvinnojouren Nike i Gällivare, Tjej- och kvinnojouren Änglagården i Kiruna och Kvinnojour en Boden.

SKR

Verksamhetsberättelse 2011

SKR

Besök hos jourer

Kvinnojouren Nike, Gällivare

n

är vi anländer till den norrbottniska gruvorten Gällivare möts vi av en av de sex volontärer som håller kvinnojouren Nikes verksamhet igång. Hon visar oss vägen till kvinnojourens skyddade adress. I lägenheten möter vi kvinnojourens anställda verksamhetsorganisatör. Hon ursäktar röran med att det är mycket som händer inför hösten när det gäller bidrag från kommunen. Två kvinnojourer har tidigare startat men tvingats lägga ned. Upptagningsområdet är hela Gällivare kommun, med de bägge tätorterna Gällivare och Malmberget. Kvinnojouren Nike öppnade i mars 2008 och ansökte om medlemskap i SKR efter ett par månader. – Vi gillade att SKR ser våldet som ett samhällsproblem och inte en kvinnofråga. Och att män tillåts vara stödmedlemmar i jouren – här är ett gubbigt samhälle, berättar den anställda verksamhetssamordnaren, när vi frågar varför valet föll på SKR.

Verksamhetens fokus är boendet, telefonjouren och att hjälpa stödsökande med myndighetskontakter. Jouren har inga stödsamtal med medföljande barn. – Vi har inte den kompetensen här, de samtalen sker med barnansvariga på socialtjänsten, säger samordnaren. Tack vare att de sex ideellt engagerade jourkvinnorna kan ta vid efter kontorstid är jouren tillgänglig via telefon dygnet runt. När det behövs sover någon av jourkvinnorna över i lägenheten. Och trycket ökar, både på telefonen och när det gäller antalet övernattningar. År 2010 hade man över 200 inkommande samtal från stödsökande och anhöriga, vilket innebär en ökning med över 100 procent jämfört med året innan. Just när vi besöker lägenheten är alla rum lediga, men under första halvåret 2011 har fem kvinnor och två barn kunnat erbjudas skydd i boendet under sammanlagt 85 nätter. Den lilla gruppen med ideella turas inte bara om att inneha jourtelefonen utan utgör också föreningens styrelse. Vid sidan av har de alla heltidsarbeten. Det skulle behövas fler som delar på arbetsbördan. – Den som är intresserad får träffa oss för en intervju. Om det känns bra åt båda håll får hon komma upp till jouren och hälsa på och låna ett paket med böcker, filmer och häften som hon måste sätta sig in i innan hon börjar. Nästa steg är att gå bredvid mig när jag jobbar, berättar verksamhetssamordnaren. – Hon får gå bakjour och följa med på utryckningar och till Polisen när vi ska hämta en kvinna. När hon känner sig säker i sin roll som jourkvinna skrivs hon upp på jourlistan. Kvinnojouren Nikes lägenhet har flera sovrum för kvinnor och deras barn. De boende delar på vardagsrum, kök och badrum. Jourens verksamhet och den anställdas lön har tidigare finansierats med hjälp av verksamhetsbidrag från kommunen och utvecklingsmedel från Länsstyrelsen. Vid tiden för vårt besök är det dock mycket oklart vad som kommer att hända med dessa bidrag. Kommunen har valt att ansöka om utvecklingsmedel från Länsstyrelsen för att starta upp ett boende i kommunal regi, istället för som tidigare söka tillsammans med kvinnojouren Nike, för jourens utbildnings- och personalkostnader. När vi lämnar kvinnojouren Nike för att ge oss av till Kiruna, är vi tagna av den påtagliga oron som flyttat in på den annars så välorganiserade jouren. Att jouren kan vara tillgänglig dygnet runt bygger på att en anställd kan finnas på plats dagtid, utbilda volontärerna och sköta administrationen. Risken finns nu att Nike blir av med sin enda anställda från och med september. 13

SKR

Verksamhetsberättelse 2011

Fokus

Besök hos jourer

14

Änglagården, Kiruna

I

en sliten skolbyggnad från 1960-talet finner vi Änglagårdens möteslokal. Den 10-15 kvadratmeter lilla minilägenheten rymmer inte mer än ett pentry och en trång grupp soffor och stolar runt ett bord med ostmackor och kaffe. Ute öser regnet ned. På väggens bröstpanel står en gigantisk check i kartong som bevis på att Handelsbanken skänkte 10 000 kr till tjejjouren i december 2006. Runt bordet sitter ordföranden Heléne, sekreteraren Laila och styrelseledamoten Christina. Vår nordligaste medlem, Änglagården, är något så ovanligt som en tjej- och kvinnojour som startade som tjejjour. I Kiruna finns en till kvinnojour - Kiruna kvinnojour – och det var denna som Heléne, Laila och de andra i tjejjouren bröt sig loss från 2009. De bildade då den självständiga föreningen Änglagården Tjej- och Kvinnojour. Änglagården anslöt sig till SKR för att de upplevde att barn fick stor plats i förbundet, för att män fick vara stödmedlemmar och för att ”våldet ses som ett samhällsproblem och inte ett kvinnoproblem”. Jouren har ingen anställd person och de sex styrelseledamöterna utgör hela styrkan. Tillsammans hjälps man åt med att driva ett akutboende i en lägenhet som kommunen tillhandahåller. Lägenheten kompletterar kommunens två egna så kallade kvinnofridslägenheter.

Förutom att sköta akutboendet turas man om att ha hand om den dygnetruntöppna jourtelefonen. – Vi svarar så gott vi kan och ringer alltid upp när någon har lämnat ett meddelande, berättar Laila. Heléne berättar att Socialstyrelsen för två år sedan gjorde en granskning som ledde till att Kiruna kommun fick massiv kritik. Till exempel fanns inga planer eller rutiner för barn som upplever våld. – Nu är kunskapen kring våld mot kvinnor bättre och vi har ett bra samarbete med kommunen och socialtjänsten. Heléne, Laila och Christina är dock missnöjda med det ekonomiska stödet från kommunen. Änglagården får ett verksamhetsbidrag och hyresbidrag på totalt 54 000 kr om året. Bidragen motsvarar hyreskostnaden för lägenheten, men räcker inte till övriga kostnader såsom jourtelefonen, utbildning, utåtriktade aktiviteter och ersättning för förlorad arbetsinkomst för dem som arbetar ideellt i jouren vid sidan av sina ordinarier arbeten. Med hjälp av enstaka bidrag från Rotary och Triangelfonden håller man näsan ovanför vattenytan. Samarbetet med Studieförbundet möjliggör utåtriktade aktiviteter som tjejcafé. – Vi försöker ordna något sådant varje höst och skulle gärna göra ännu mer. Men då behöver bli fler medlemmar, säger Heléne.

SKR

Verksamhetsberättelse 2011

Kvinnojouren Boden

D

et tredje och sista stoppet på vår resa i Norrbotten sker hos Kvinnojouren Boden. Här välkomnar Marianne Paulusson oss in i fyrarumslägenheten som är hennes arbetsplats sedan sex år. Vi avnjuter kaffe och kondisbitar på den soliga balkongen. Paulusson ger också en solig bild av situationen på jouren. Efter en orolig tid har man nu skapat en bra struktur och fungerande rutiner. Två av jourens styrelseledamöter jobbar på kommunen, en som kvinnofridssamordnare och en på socialtjänsten, något som Paulusson menar enbart innebär fördelar. – Det gör att vi har ett nära samarbete och stort förtroende mellan kommunen och jouren. Till exempel har socialjouren en egen nyckel hit. Den som ringer till oss efter kontorstid får höra på telefonsvararen att de kan ringa Polisen eller socialjouren om de behöver akut skydd. Socialjouren kan själva placera kvinnor här på kvällar och helger när kvinnojouren är obemannad. Hon berättar att det tidigare funnits ett visst motstånd till nära samarbete med kommunen, men att det i dag råder enighet i jouren om att det är det bästa sättet att arbeta på. – Visst kan det finnas kvinnor som inte vill ha kontakt med socialen, men min uppfattning är att de är få. Och att det beror mycket på hur vi presenterar socialtjänsten. Kärnverksamheten är stödboende och stödsamtal. Under första halvan av 2011 bodde fyra kvinnor med barn i lägenheten, som tillhandahålls och finansieras av kommunen. Förutom lägenheten stöttar kommunen jouren med 90 000 kr i verksamhetsbidrag per år. Precis som i Gällivare och andra delar i landet är det dock osäkert hur samverkan med kommunen kommer att se ut framöver. Kommunen planerar att starta ett eget skyddat boende som kan komplettera kvinnojourens, på grund av lagstadgade krav på att tillhandahålla stöd och skydd till alla kommunens våldsutsatta invånare. – Jättebra om de kan erbjuda män skyddat boende, det kommer vi inte att kunna göra här. Och inte heller kan vi ta emot kvinnor som missbrukar då vi har barn boende här, säger Paulusson.

SKR

Verksamhetsberättelse 2011 15

Carina Ohlsson talade på Södermalms torg i Stockholm på Internationella kvinnodagen.

16

Ökad synlighet och påverkan

SKR väcker debatt och deltar i det offentliga samtalet om våld mot kvinnor. Vi vill föra fram våra medlemmars kunskaper och arbete till både allmänhet och politiker, i syfte att förbättra situationen för våldsutsatta kvinnor och deras barn. Kansliet och styrelsen märkte under 2011 av ett ökat intresse för SKR:s verksamhet och kunskap.

U

nder året arrangerade SKR flera stora aktiviteter i samarbete med andra organisationer. I februari bjöd vi tillsammans med Kommunal och Folksam in till en konferens om våld i nära relationer. Ett hundratal representanter från LO förbunden fick en förhandsvisning av Machofabriken, en genomgång av Kommunals arbete mot våld i nära relationer, samt ett löfte från IF Metalls ordförande Stefan Löfven att börja arbeta mer aktivt med frågan inom sitt förbund. SKR:s förbundssekreterare Olga Persson berättade om hur våldet ser ut och vad arbetsgivare och kollegor kan göra. Sedan flera år tillbaka deltar SKR i utvecklingen av Kommunals arbete mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Samarbetet har bland annat resulterat i att Kommunalmedlemmar som utsatts för våld i en nära relation erbjuds kostnadsfria stödsamtal via Folksam.

Remissvar

SKR bevakar utredningar, lagförslag och remisser inom kvinnojourernas intresseområden. Under året har SKR lämnat svar på följande remisser: • Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer 2012 – 2014 • SOU 2010:71, • SOU 2011:51, särlevnad Betänkande av 2008 års sexualbrottsutredning Fortsatt förälder - Betänkande av Utredningen om ekonomi och föräldrasamarbete vid

SKR

Verksamhetsberättelse 2011

SKR

Synlighet och påverkan

Brottsofferdagen

Varje år arrangerar Brottsoffer myndigheten en stor konferens på Internationella Brottsofferdagen 22 februari. SKR är en av det tiotal organisationer som deltar i planeringen och genomförandet. Konferensen hålls på Norra Latin i Stockholm och målgrupp är socialtjänst, rättsväsende och hälso- och sjukvård. Under 2011 års konferens presenterades SKR, Roks och Män för Jämställdhets metodmaterial Machofabriken.

InternatIonella kvInnodagen

Den 8 mars, fanns SKR representerade på två stora evenemang i Stockholm; 8 mars-nätverkets seminariedag på Historiska museet där vi hade informationsbord och presenterade Cause of Death: Woman, samt 8 mars-kommitéens demonstration på Södermalm där Carina Ohlsson var en av talarna.

SKR i prideparaden i Stockholm.

Publikationer

SKR:s böcker och filmer hade under 2011 följande försäljningssiffror (2010 års siffra inom parantes) • Barn på kvinnojour: 60 ex (115) • Att starta och driva tjej-och kvinnojour: 121 ex (104) • Våld i samkönade relationer 57 ex (139) •”Jag sa att jag hade en mardröm” 227 ex (267)

almedalen

I Visby arrangerade SKR två seminarier. Det ena handlade om kvinnojourernas framtid och det andra om normer för maskulinitet. Det senare arrangerades tillsammans med Brottsofferjourernas riksförbund (BOJ) och Riksorganisationen mot sexuella övergrepp (HOPP) och blev mycket välbesökt. I fokus var kopplingen mellan idrott, våld och normer för maskulinitet. Läs mer på sidan 27. Seminariet om kvinnojourernas framtid handlade om utmaningen att hitta metoder för samverkan mellan ideella organisationer och myndigheter. I panelen deltog bland andra Maria Fälth, ordförande Kristdemokratiska kvinnoförbundet, och Carina Hägg, socialdemokratisk riksdagsledamot. där besökarna fick information om våld i nära relationer. För första gång gick jourer från SKR i Prideparaden under den gemensamma parollen ”Ett jämställt samhälle fritt från våld”. Ett femtontal jourtjejer slöt upp för att manifestera att kvinno- och tjejjourerna är till för alla som identifierar sig som kvinnor och tjejer.

socIonomdagarna

I oktober deltog SKR på Socionom dagarna på Stockholmsmässan i Älvsjö. Under två dagar minglade vi med socionomer och andra aktörer inom socialt arbete. I vår monter visades Machofabriken och vår film om barn på kvinnojourer ”Jag sa att jag hade en mardröm”.

stockholm PrIde

Första veckan i augusti fanns SKR på plats på i samarbete med bland andra RFSL:s brottsofferjour och BOJ bemannade vi ett tält i Pride park

medIa

SKR omskrevs i media ungefär två-tre gånger i månaden under 2011. Därutöver fick förbundets verksamheter och projekt Machofabriken, Tjejjouren.se och Cause of Death: Woman stor egen medial uppmärksamhet. Sammanlagt tolv debattartiklar skrevs och publicerades, däribland om dödsfallsutredningar när kvinnor mördas av en närstående (Det är

dags att vara konkret, Nyamko

Sabuni!, svtdebatt.se, 9 mars 2011), om granskningar av kvinnojourernas verksamhet (Vi kan inte lastas för att män fortsätter slå, SvD Brännpunkt, 31 augusti 2011) och om det så kallade BDSM-fallet i Malmö (Barn ska skyddas mot sexuell exploatering, SvD Brännpunkt 10 oktober 2011)

deBattunderlag

Varje år skickas debattunderlag ut till SKR:s medlemsföreningar inför Internationella kvinnodagen den 8 mars, samt Internationella dagen för avskaffandet av våld mot kvinnor den 25 november. Debattunderlagen används fritt av jourerna, och under 2011 ledde de till en mängd publicerade debattartiklar i lokalpress.

SKR

Verksamhetsberättelse 2011 17

medlemsförenIngar I medIa

Pressklipp där medlemsföreningar förekommer samlas i en lista på SKR:s hemsida. Under 2011 syntes och hördes jourerna mer än någonsin i dagspress, TV och radio. Genomslaget ökade med 50 procent jämfört med 2010 och i genomsnitt syntes och hördes en jour varannan dag. Medieinslagen bestod till största delen av intervjuer och längre nyhetsartiklar.

WeBB

I maj lanserades SKR:s nya hemsida www.kvinnojouren.se. Med hjälp av uppdaterat och utökat innehåll, förbättrad användarvänlighet och annonskampanjer ökade antalet besökare med över 50 procent jämfört med 2010. Hemsidan hade i snitt 5500 unika besökare varje månad. De populäraste sidorna på kvinnojouren.se var sökmotorn över landets alla jourer, Mailjourens publicerade frågor och svar och ”Så kan kvinnojouren hjälpa”. 18

Frågor till Mailjouren

”Hejsan! Jag är en gravid tjej, och jag har ett helvete med min sambo..” ”Är det klokt att 4-åringen vistas ensam i hemmet med pappan efter det som hänt?”

Mailjouren

”Kan jag ändå flytta med barnen, mot hans vilja?”

Mailjouren en avdelning på www.kvinnojouren.se dit hotade och misshandlade tjejer och kvinnor kan vända sig för att få råd. Alla som ställer en fråga till Mailjouren får ett personligt svar inom några att söka hjälp. föreläsningar.

”Min man säger alltid hora till mig framför mitt barn och han skriker alltid. Jag vet inte vad ska jag göra.” ”Kan inte åka från lägenheten när han är hemma eftersom han är elak mot djuren. Jag behöver hjälp att komma ifrån honom. Vad ska jag göra?”

dagar. Man kan välja att få svaret publicerat direkt på hemsidan eller skickat till sin mejladress. Alla frågor hanteras på ett säkert och skyddat sätt. Frågorna besvaras av en grupp kvinnor som har erfarenhet från verksamhet i kvinnojouren eller är på annat sätt är utbildade i att möta kvinnor som utsatts för våld. Varje frågesvarare har avgett ett skriftligt tystnadslöfte. Mailjourens samordnare är knuten till SKR:s kansli och kvalitetssäkrar samtliga utgående svar innan de skickas eller publiceras på hemsidan.

Kvinnor från alla samhällsgrupper hör av sig till Mailjouren, och ofta är det långa och detaljrika brev som kommer in. Även män hör av sig med frågor. Av de frågor som kommit in märks att Mailjouren fyller ett tomrum. Många kvinnor har aldrig tidigare vänt sig utåt för Under 2011 fick Mailjouren in 562 frågor, vilket är en ökning med 35 procent (365 frågor, 2010). Majoriteten av frågorna var direkta hjälpfrågor, d.v.s. frågor från våldsutsatta tjejer och kvinnor, en mindre andel var frågor från anhöriga till kvinnor som råkat illa ut. Ett fåtal frågor var skolarbetsfrågor och liknande. Ungefär 15 procent av kvinnorna väljer att få sina svar publicerade anonymt på hemsidan, och 85 procent vill få sina svar privat via sin mejl.

Frågesvararna bor i olika delar av landet och träffas regelbundet för utbildning och handledning. En mailjoursutbildning hölls 15-16 oktober i Stockholm i samband med SKR:s medlemsutbildning om stöd till barn och unga. Deltagarna fick handledning av psykoterapeut Monica Mardell, hade enskilda diskussioner samt deltog vid SKR:s

SKR

Verksamhetsberättelse 2011

SKR

Synlighet och påverkan

Kvinno- och tjejjourerna fortsatte att

#prataomdet

D

en 8 februari samlades ett hundratal personer på Södra Teatern i Stockholm för att lyssna på ett samtal om Prata om det. Ett par månader tidigare hade journalisten Johanna Koljonen initierat ett offentligt samtal om sex och gråzoner. Under parollen Prata om det spred sig diskussionen från Twitter och kultursidorna och mängder med människor delade med sig av personliga erfarenheter av sex i gränslandet mellan övergrepp och ömsesidighet. Kvällens samtal arrangerades av Sveriges Kvinnolobby och leddes av Sonja Schwarzenberger, en av personerna i nätverket kring Prata om det. Syftet var att sätta in den spontana kampanjen i ett större politiskt sammanhang. Hur kunde denna flod av personliga berättelser leda till förändring? Vad skulle bli nästa steg?

I panelen medverkade författaren Maria Sveland, journalisten Elin Grelsson, Luis Lineo (Män för Jämställdhet), Claes Borgström (s) och Carin Göransson (SKR och Tjejjouren.se).

Sonja Schwarzenberger inledde med att frågan om man kan förändra genom att prata om det.

– Kunskap, det vill säga att prata om det och synliggöra gemensamma erfarenheter, är en förutsättning för förändring, sa Claes Borgström.

Carin Göransson höll med och framhöll att kvinno- och tjejjourrörelsen i många år har stöttat individuellt för att förändra

Panelen lyssnar på Carin Göransson och SKR:s tankar om ”Prata om det”.

strukturellt.

– Något vi i tjejjoursrörelsen känner igen i Prata om det:s berättelser är hur många känner sig låsta i den bild som finns om vad sex är. Det ska till exempel finnas en tydlig början, mitt och avslut, och allt är väldigt heteronormativt.

Borgström fortsatte på samma spår och tog upp att många har svårt att identifiera att de varit med om ett sexuellt övergrepp.

– Det handlar om mäns syn på kvinnors respektive mäns sexualitet och kvinnors syn på mäns respektive kvinnors sexualitet. Det här är absolut en politisk fråga.

Är det då framför allt kvinnor som utsätts?

– Män blir absolut utsatta, menade Luis Lineo. Men fler män har varit både utsatta och utsatt andra. Vilket såklart är svårare att prata om. Därför är det så viktigt att i skolorna diskutera synen på sexualitet. På frågan om hur man gör detta utan att skuldbelägga svarade Lineo att bara genom att angripa frågan på det sätt som Prata om det gjort är en bra början.

Borgström lyfte att det är mer strategiskt att tala om ansvar snarare än skuld. Göransson framhöll att den feministiska rörelsen länge varit bra på att prata om att sätta gränser och att vara utsatt.

– I kvinno- och tjejjoursrörelsen har vi inte alltid vågat ”ta i” frågan om förövarna. Men vi måste våga prata om att förövare kan förändras. Och de kan också vara offer. Precis som offer för övergrepp påverkas av en samhällsstruktur gör också förövare det. 19

SKR

Verksamhetsberättelse 2011

SKR

firade 15 år

Statsminister Fredrik Reinfeldt i samtal med SKR:s förbundssekreterare Olga Persson.

20

1996 bildade 16 kvinnojourer SKR. När förbundet firade 15 år hade vi över 80 medlemmar bestående av närmare 100 jourer. Tillsammans stöttar SKR:s medlemsföreningar tusentals unga tjejer och våldsutsatta kvinnor varje år.

FOTO:

andreaS WaniTZKY S tatsministern talade på sKr:s jubileumslunch

För att uppmärksamma 15-årsjubileet bjöd SKR in till lunchmingel på Internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor 25 november. Lunchen hölls i medlemsorganisationen Alla Kvinnors Hus lokaler i Stockholm. Ett 80-tal representanter från samarbetsorganisationer, myndigheter och politiken lyssnade på tal av SKR:s förbundsordförande Carina Ohlsson, samt representanter från Systerjouren Somaya, 1000 möjligheter och Alla Kvinnors Hus. Fil dr sociologi Carin Holmberg berättade om den forskning om SKR:s historia och identitet som hon precis inlett vid Ersta Sköndal högskola tillsammans med Viveka Enander och Anne-lie Lindgren.

Tillställningen avslutades med ett tal av statsminister Fredrik Reinfeldt, som under hösten rest runt i Sverige för att uppmärksamma kvinnofridsarbetet. – Jag är här för att ni arbetar med viktiga frågor som jag vill göra mer för att komma till rätta med. Ert arbete är ett svar på att samhället hade problem med att se och hantera våld i nära relationer. Det skulle gömmas bakom hemmets fyra väggar. Ni har hjälpt oss att se hoten och våldet och vara ett stöd för dem som drabbas, framför allt kvinnor, sa Reinfeldt.

insiKter

Även om Reinfeldt var tydlig med att han inte ville föreslå lösningar innan han kände sig tillräckligt insatt framgick det att turnén gett honom flera insikter i våldets uttryck,

SKR

Verksamhetsberättelse 2011

Fokus

SKR 15 år

omfattning och konsekvenser. – Vi har en genderskillnad. Kvinnor utsätts för våld, hot och misshandel i en hemmiljö av en person de känner till, medan våld mot män sker i det offentliga rummet av okända. Vi diskuterar oftare våldet mot män och det leder till mer rubriker och diskussioner. – Ju närmare man kommer frågan om våld i nära relationer så slår det en att våldet är mycket mer genomgripande och omfattande än jag tror att de flesta har klart för sig. Det har pratats för lite om vilken enorm frihetsinskränkning våldet innebär för människor. Vi lever i ett samhälle där vi förutsätter frihet men bland oss lever folk som är instängda. – Ju bättre arbete som engagerade kvinnor gör för att stödja och hjälpa oss politiker att komma till rätta med det här fenomenet, desto mer verkar ni få att göra. Det man tidigare inte skulle tala om kommer fram ur det fördolda och vi förstår allvaret.

killar och normer för maskulinitet måste inkluderas i arbetet för ett jämställt samhälle fritt från våld. Detta hade Reinfeldt inget klart svar på, men förhoppningsvis bidrog vi till att sätta igång nya tankar kring våldets orsaker och hur det kan förebyggas.

jubileumsmiddag för medlemmar

Lördagen 26 november, dagen efter firandet i Stockholm, var det dags för stor jubileumsmiddag för SKR:s medlemmar. Platsen för festligheterna var Gothia Towers i Göteborg och under helgen arrangerades där också tre medlemsutbildningar. 130 representanter från medlemsföreningarna deltog. Tillsammans blickade vi både bakåt och framåt och gladdes åt att SKR är ett växande förbund som når ut mer och mer. Nisti Stêrk ståuppade och Ingrid Fredriksson, Malmö kvinnojour, och andra som var med och bildade SKR 1996 berättade om vilka visioner som funnits då.

svåra frågor

Statsministern gav intryck av att vara intresserad och påläst. Den enda gång han vacklade var vid de avslutande frågorna från SKR:s förbundssekreterare Olga Persson. På frågan om vad framtidens utmaning för kvinnojourerna är nämnde han finansiering innan han bytte spår och förde in en ny fråga med tillhörande svar. – Den stora fråga jag ställer mig är: Var kommer våldet ifrån? Vad är det för tillkortakommanden hos vissa människor som gör att de använder våld? Vi ska inte underskatta alkoholens inverkan och en oförmåga att lösa konflikter. Men även jämställdhet och en dålig syn på kvinnor spelar in. Samhället gör inte tillräckligt för att vi ska få respekt män och kvinnor emellan. Perssons sista fråga till statsministern var vad män och killar har att vinna på jämställdhet, apropå SKR:s utgångspunkt att män och

forsKning

Under 2011 inleddes ett årslångt forskningsprojekt om SKR:s identitet och historia vid Ersta Sköndal högskola. Under ledning av Lars Svedberg började forskarna Carin Holmberg, Viveka Enander och Anne-lie Lindgren undersöka på vilket sätt SKR har påverkat arbetet mot mäns våld mot kvinnor sedan bildandet 1996 och hur SKR utvecklats från 16 jourer till närmare 100. Vilka frågor har vi drivit och på vilket sätt? Vad var orsaken till att de första 16 jourerna bildade ett nytt förbund och hur har det påverkat kvinno- och barnfridspolitiken? Vilka frågor har varit de viktigaste och vilka har vi eventuellt fått försaka? Genom att undersöka sin historia hoppas SKR kunna dra lärdomar inför framtiden och bli starkare som förbund.

SKR

Verksamhetsberättelse 2011

Carin Holmberg.

Susanne Namaani och Zandra Lundgren.

Olga Persson och Ingrid Fredriksson.

Sedan starten har SKR prioriterat:

• ett genomgående barnperspektiv • • att inkludera män och killar i det våldsförebyggande jämställdhets- arbetet kunskap och specialiserad verksam het som säkerställer att varje kvinna, oavsett livssituation och individuella eller gruppspecifika behov, får ett bra stöd och bemötande

21

22

Tjejguidens mest lästa

• Fittfakta • Onani - allt om att onan era • Att ha sex • Kyssar och hångel • Porr • Orgasm • Om sex gör ont - vestibu lit • Ätstörningar • Psykiska sjukdommar • Puberteten

Tjejjouren.se

Tjejjourernas webbportal växte stadigt under 2011. Fler jourer anslöt sig, Tjejguiden fylldes på med texter, mejl strömmade in i frågelådan och besökarna blev bara fler och fler. Under 2010 besökte i genomsnitt 5 000 personer i veckan Tjejjouren.se, en fördubbling av besöksantalet från 2010.

SKR

Verksamhetsberättelse 2011

SKR

Tjejjouren.se

M

ot slutet av året var hela 8 000 personer i veckan inne på sidan för att hitta en lokal tjejjour, läsa texter om orgasm eller självskador eller kika på vad andra tjejer har ställt för frågor. Under året slutade Frida Zellinger som webbredaktör för Tjejjouren.se och ersattes av Amanda Bondesson. På SKR anställdes Hanna Gustavsson Hertell som bemötandeansvarig för att bland annat sköta kontakten med de 15 jourer som besvarade mejlen i nationella frågelådan och kvalitetssäkra alla svar innan de publicerades. I början av 2011 valde stormötet för Tjejjouren.se en ideell referensgrupp bestående av sju jourtjejer som under året gett Tjejjouren.se:s personal inspiration, synpunkter och tips i utvecklingen av sidan. Under året presenterades Tjej jouren.se på Europeiska frivilligåret, MR-dagarna, ett seminarium anordnat av Arvsfonden, konferensen Women Against Violence Europe i Rom och Nordiska kvinnor mot våld i Oslo. Dessutom gick vi i 8 marsdemonstrationen och Prideparaden i Stockholm med banderoller och informationsfoldrar.

Jourtjejen Ida Lind samlade in namnunderskrifter.

Tjejjouren.se:s ettårsdag, tillika Internationella kvinnodagen, firades genom att besökarna fick rösta fram vad de vill att tjejjourerna ska kämpa för. Alternativet ”Lägg ansvaret på förövarna, inte de utsatta” vann och en namninsamling startades. Målet var att den 8 mars 2012 skicka namnunderskrifterna med krav på ökade satsningar på våldsförebyggande arbete med killar till jämställdhetsminister Nyamko Sabuni.

Att mötA tjejer som är utsAttA för hedersvåld

Med medel från Länsstyrelsen i Östergötland drev Malin Tilling ett projekt som syftade till att göra Tjejjouren.se mer tillgänglig för unga tjejer som kontrolleras av sina familjer, riskerar att tvingas till giftermål, förväntas blöda på bröllopsnatten eller på andra sätt utsätts för hedersrelaterat förtryck och våld. I projektet ingick också att formulera vilken roll tjejjourerna kan spela för dessa för tjejer och vilka aktörer som de kan samverka med, samt att stärka tjejjourernas kunskaper och beredskap i frågan. Tilling utbildade 95 kvinno- och tjejjoursrepresentanter, skrev ett kunskaps- och bemötandekit för tjejjourerna, nätverkade med en lång rad andra aktörer och skrev nya texter till Tjejguiden om bland annat oskuld, ilska, Barnkonventionen och äktenskap. Det finns mycket tjejjourerna kan göra för tjejer som är utsatta för hedersrelaterat förtryck menar Tilling. – Jag tror tjejjourerna har en jätteviktig roll i det förebyggande arbetet, att informera om rättigheter och var man kan vända sig om man är utsatt. I en akut situation kan tjejjouren alltid informera om samhällets olika instanser, hur socialtjänsten fungerar och vilket stöd tjejen har rätt till. Har jouren inte den kunskapen så kan de lätt skaffa sig den och förmedla vidare.

ses online! om ungA tjejers nätvArdAg

Inom ramen för Tjejjouren.se drev Charlotta Green ett projekt om unga, sex och Internet med medel från Ungdomsstyrelsen. Projektet Ses online! syftade till att förstärka tjej- och kvinnojourernas kunskap om risker och möjligheter i ungas nätvardag samt att sprida denna kunskap och tjejjourernas erfarenheter av nätbaserat stödarbete till andra aktörer. Under året utbildade Green, tillsammans med jourtjejerna Britta Dahlroth, Shilan Caman och Maria Dorrian, 140 tjej- och kvinnojoursrepresentanter och 420 andra vuxna som jobbar med unga i Malmö, Göteborg, Skövde, Stockholm och Luleå. Dessutom utökades Tjejjouren.se med texter om att blogga och att vara utsatt på nätet. Ses online! mynnade ut i skriften Fula gubbar, nätflirtar och camsex – Om vad tjejer

möter på nätet och hur vi möter dem.

sex- och sAmlevnAdsdAgen

2011 instiftade Tjejjouren.se tillsammans med UR, Umo.se, RFSU, RFSL Ungdom och Sveriges elevråd – SVEA den årliga sex- och samlevnadsdagen. Dagen var den första i en årligen återkommande kampanj för ungas rätt till bra och likvärdig sex- och samlevnadsundervisning oavsett kön, förutsättningar, bostadsort och skola. Kampanjen fokuserar på rektorers ansvar att se till att elever får den undervisning som de har rätt till. På sex- och samlevnadsdagen uppvaktade elevråd sina rektorer med vår gemensamma enkät och en checklista för en bra sex- och samlevnadsundervisning och på den gemensamma hemsidan sexochsamlevnad.nu kan skolpersonal hitta undervisningsresurser som Tjejjouren.se:s informationsbank Tjejguiden. De samarbetande organisationerna hade också ett tält 23

SKR

Verksamhetsberättelse 2011

SKR

Tjejjouren.se

på stadsfestivalen Ung 08 i Stockholm där bland andra jourtjejer engagerade tusentals unga i frågelekar, filmvisningar och tipspromenader.

ett större sammanhang. Tjejjouren.se:s frågelåda fyller uppenbarligen ett stort behov. Mellan lanseringen 8 mars 2010 och 31 december 2011 tog frågelådan emot 5000 frågor från unga tjejer i hela landet.

Att få stöd på sinA egnA villkor – tjejjouren.se:s frågelådA

På Tjejjouren.se finns en frågelåda där tjejer mellan 12-20 år kan ställa frågor till de tjejjourer i landet som har valt att vara med i samarbetet kring Tjejjouren.

se. Frågorna handlar om allt från mens och intimrakning till sexuella övergrepp och självmordstankar. Det viktigaste uppdraget för tjejjourerna som svarar på frågorna är att stötta och stärka, samt att hjälpa till att hitta vidare stöd om det behövs. Arbetet i Tjejjouren.

se utgår från en feministisk analys och försöker bredda bilden av hur man kan och ska vara som tjej. Mycket i bemötandet handlar om att lyfta känslor av skuld och skam från tjejens axlar och sätta in hennes upplevelse i

Besökare i Sex- och samlevnads dagens tält på Ung08.

24

Frågor till

”hej jag har hört mycket om att man det andra alt. så man kan blöda utan ”Jag vet inte vad jag ska göra! Min ungifär ett år nu..... Jag vill inte leva ”Hej! Jag e 13 år o älskar att onanera. Jag vill gärna föra in något i slidan men MASSOR av gånger tack, tack tack tack

SKR

Verksamhetsberättelse 2011

SKR

Maskulinitet

Maskulinitet och våld

En av SKR:s fokusfrågor under 2011 var kopplingen mellan mäns våld och normer för maskulinitet. Tillsammans med Män för Jämställdhet och Roks lanserade vi metodmaterialet Machofabriken.

IllustratIon:

Moa Dunfalk SKR

Verksamhetsberättelse 2011 25

SKR

Maskulinitet

Jesper Fundberg och Göran B Lundberg på SKR:s Almedalsseminarium om idrott och våld.

Kvinnojouren Emblas ordförande Annika Wikström med jourens exemplar av Machofabriken.

26

M

achofabriken är Sveriges första jämställdhetsmaterial med killar och manlighet i fokus. Syftet är att förebygga våld genom att rikta blicken mot de normer för maskulinitet som är kopplade till våld och dominans, och hur både kvinnor och män påverkas av och har ansvar för att ifrågasätta och förändra dessa. Materialet består av 17 kort filmer, interaktiva övningar och handledning. Den primära målgruppen är unga killar och tjejer, men Machofabriken har visat sig gå hem även bland vuxna. Utgångspunkten är en låda med post it-lappar som symboliserar normer. Man kan antingen befinna sig i lådan, utanför den eller lite både och. Den som är helt i lådan måste leva upp till det som står på lapparna, det vill säga normer för maskulinitet.

Lådan, och möjlighet att stå i den eller utanför den, är en röd tråd i utbildningsmaterialet. Carin Göransson, utbildningssamordnare på SKR, berättar att just den liknelsen visat sig fungera väldigt bra när materialet används av unga. – Man kan höra dem säga till varandra efteråt att "nu står du ju i lådan, kliv ur!" Lådan är ett fängelse men den är också något som ger status och makt, och det gör killars förhållande till lådan komplicerat. De här två aspekterna är viktiga att komma ihåg för dem som själva ska använda materialet med unga, menar Göransson. Under året arbetade SKR hårt med att sprida Machofabriken runt om i landet och fick ett översvallande mottagande av både unga och vuxna. I den långa rad av utbildningar som SKR genomförde fanns en fritidsledarkonferens i Lycksele, en trygghetskonferens i Luleå, en BRÅ-konferens om lokalt brottsförebyggande arbete i Uppsala, en jämställdhetskonferens på Sveriges Kommuner och Landsting, en utbildning för fältassistenter i Jönköping och en jämställdhetskonferens på Länsstyrelsen i Västerbotten. Vi utbildade också våra egna medlemmar vid ett flertal tillfällen, för att de ska kunna använda sig av Machofabriken i sina verksamheter. – Många känner igen sig i karaktärerna i filmerna, alltifrån förskolepersonal till poliser. Materialet öppnar upp för diskussioner och det märks att det finns ett stort sug att prata om just våld och maskulinitet. Vi vet också att förebyggande arbete blir bättre och mer beständigt om det även har en genusförändrande ansats, säger SKR:s förbundssekreterare Olga Persson.

SKR

Verksamhetsberättelse 2011

Dags att tala om

idrott och våld!

Ett av SKR:S två

seminarier under politikerveckan i Almedalen lyfte sambandet mellan våld, maskulinitet och idrott. Tillsammans med riksförbunden HOPP och BOJ bjöd vi in politiker, forskare och representanter från idrottsrörelsen för att diskutera om hur vi kan undvika att unga killar inte ska fostras in i en kultur där sexism, rasism och homofobi tolereras. – Just nu skyfflar samhället in pengar i idrottsrörelsen utan särskilt mycket motkrav. Där måste vi ryta ifrån och säga att vi stryper pengarna om ni inte arbetar med de här frågorna, sa Jonas Gunnarsson, riksdagsledamot (S). Han var en av paneldeltagarna som på onsdagen den 6 juli deltog i seminariet Avspark! Dags att tala om

idrott och våld.

– Vi är tre riksförbund som arbetar med konsekvenserna av mäns våld. Det vi ska utreda idag är varför det är så många som missar målet när man jobbar mot våldet inom idrotten, sa Olga Persson, SKR:s förbundssekreterare och samtalets moderator. – Om vi ska prata om våld måste vi också våga benämna att det mesta våldet utövas av män. Idrottsvärlden har ett fantastiskt försprång i det förebyggande arbetet mot mäns våld eftersom de har ungdomarna i sin hand, fortsatte hon. Intresset för seminariet var stort och totalt trängdes ett 80-tal personer i publiken. Jesper Fundberg, lektor i idrottsvetenskap vid Malmö högskola, berättade om sin forskning där han bland annat följt ett pojklag i fotboll under fyra år. Han menade att idrottsrörelsen måste börja arbeta aktivt med jämställdhetsfrågor för att motverka den machokultur som finns.

– Man måste kunna tackla utan att samtidigt skrika att den man tacklar inte ska spela som en kärring. Det är inte tacklingen i sig som är problemet utan det är rasismen, sexismen och homofobin. Vi har bra texter och policys kring jämställdhet men det skiljer sig från praktiken och hur vi arbetar i vardagen. Jämställdhet är en kunskapsfråga, sa han.

I panelen fanns också Göran B Lundberg, ansvarig lärare för Ishockeygymnasiet i Västerås. Han berättade om arbetet med att skapa trygghet för unga killar som flyttar hemifrån tidigt för att de valt att satsa på sporten. Han menade att de filmer från Machofabriken som visades under seminariet skulle vara användbara i arbetet.

– Vi har inte mycket tid att lägga in värderingssnacket. Vi träffar killarna några gånger i veckan. Men filmerna är lagom långa, sa Göran B Lundberg.

BOJ:s förbundsordförande Sven-Erik Alhem, som även som tidigare överåklagare kämpat mot idrottsvåldet, lyfte att det våld som sker inom idrotten måste tas på allvar. – Ledare, funktionärer och domare måste stå upp och anmäla våld. Då menar jag inte vid en tackling, utan när det förekommer riktiga övergrepp, sa Sven-Erik Alhem. Att våld som sker på idrottsplanen ska anmälas höll Ulrika Karlsson, riksdagsledamot (M) med om.

– Vi måste anmäla det våld som sker på fotbollsplanen eller ishockeyrinken. Annars är det ett stort svek.

SKR

Verksamhetsberättelse 2011

Öl, sex och hårt jobb

UndER två

högsommarveckor samlades nästan 40 000 ungdomar på World Scout Jamboree i Kristianstad. SKR var en av många organisationer som var där och mötte unga scouter från hela världen. Anna Hammarstedt och Josefina Thögersen, från SKR medlemmarna Indra tjejjour respektive 1000 möjligheter, ledde två workshops om dagen utifrån Machofabriken. Sammanlagt deltog 250 ungdomar från 15 länder. Deltagarna var mellan 14 och 17 år gamla. När de fick frågan om vad de associerar med manlighet och vad som ska stå på lådans lappar var de vanligaste svaren ”stark”, ”inte gråta”, ”tuff”, ”aggressiv” och ”familjeförsörjare”. Egenskaper som stämmer ganska väl överens med dem som brukar komma upp när övningen görs i Sverige, med undantag för att ”hårig” och ”skägg” lös med sin frånvaro.

– De amerikanska ungdomarna var mycket inne på ord som har att göra med att jobba hårt och försörja en familj, medan deltagarna från de europeiska länderna, särskilt England, tog upp öl och sex, berättar Hammarstedt. 27

Ur barnens perspektiv

Enligt SCB upplever 200 000 barn i Sverige att deras pappor slår och hotar deras mammor. Ett par tusen av dessa barn bor på olika kvinnojourer tillsammans med sina mammor. SKR arbetar ständigt med att lyfta barns perspektiv på våld.

IllustratIon:

Moa DUnfalk

28

U

nder 2011 fortsatte SKR att driva det Arvsfondsfinansierade integrations- och jämställdhetsprojektet Ur barnens perspektiv tillsammans med Kvinno - och tjejjouren ATIM i Malmö. Projektåret var lyckat och bestod bland annat av 148 samtalsgrupper i Malmö. Män och kvinnor från olika länder och med olika erfarenheter träffades för att prata om barns rättigheter, föräldraskap och våld i nära relationer. Många uttryckte ett enormt behov av att prata om dessa saker och upplevde att de inte tidigare haft något forum för det i Sverige. Deltagarna berättade om osäkerhet i hur man förväntas vara som förälder i sitt nya hemland och vilket stöd det finns för familjer som har problem. Under samtalsträffarna har man delat med sig av lösningar och information.

Hösten 2011 påbörjade Pia Bergström en studie av projektet på uppdrag av SKR. Bergström intervjuade samtalsledare, gruppdeltagare och projektkoordinatorer för en utvärdering av projektets verksamhet dittills och tittade också på en stor mängd material som hade producerats under projektets gång. I Rapporten Ur

barnens perspektiv – en metod som lyfter barnperspektivet på våld i nära relationer

bland föräldrar med utländsk bakgrund konstateras att vi har uppnått målet med projektet - att få människor att öppna sig kring frågor som kan vara svåra att tala om. – Vi har visat att det är möjligt att prata om barns upplevelser av våld, rättigheter och föräldraskap, säger projektledare Hanna Gustavsson Hertell. Ur barnens perspektiv är ett framgångsrikt exempel på hur integrations- och jämställdhetsarbete kan bedrivas.

Rapporten om Ur barnens perspektiv ska fungera som ett stöd för de som vill arbeta med metodmaterialen som togs fram i projektet; filmen ”Jag sa att jag hade en mardröm” och spelet Måsvägen 12. SKR lämnade i slutet av 2011 in en ansökan om ett tredje projektår till Arvsfonden.

SKR

Verksamhetsberättelse 2011

SKR

Ur barnens perspektiv

SKR

Verksamhetsberättelse 2011 29

SKR i världen

SKR stärkte under 2011 sitt internationella arbete ytterliggare genom det nya projektet LAW, som verkar för en kvinnofridslagstiftning i Ryssland.

ILLUSTRATION:

Moa DunfalK LegisLation to achieve Women’s safety (LaW)

LAW är ett treårigt projekt som syftar till att skapa förutsättningar för en kvinnofridslagstiftning i Ryssland. Projektet drivs av SKR i samarbete med kvinnojouren Crisis Center for Women (CCW), verk samma i St Petersburg, Ryssland och med finansiering från Sida. Projektet sker i nära samarbete med Män för Jämställdhets projekt Men in Russia 3 (MIR3) och deras två samarbetsorganisationer i St Petersburg. I Ryssland, ett av våra närmsta grannländer, är våld mot kvinnor mycket vanligt förekommande. En siffra som ofta nämns är 14 000 dödade kvinnor per år. Våldet mot kvinnor är ett av landets mest uppenbara brott. Det försämrar drastiskt kvinnors möjligheter till 30 inflytande inom politik, ekonomi och samhällslivet. Ett av det moderna Rysslands största problem är den strukturella krisen inom de statliga institutionerna – framför allt polis, domstolar och sjukvård. Detta gör att agerandet från polis, åklagare, advokater och domare vid fall av våld i hemmet är starkt begränsat. Genom att samverka och utbyta erfarenheter mellan projekten hoppas de inblandade organisationerna kunna väcka opinion kring mäns våld mot kvinnor, förstärka lagstiftningen, få massmedia att skriva om problemet och jobba med män och pojkar för att bryta destruktiva könsroller.

Projekten LAW och MIR3 inleddes i april 2011 med att alla fem inblandade organisationer möttes i en workshop där nuläget analyserades, intressenter definierades och projektmål formulerades. Därefter påbörjade våra partners i Ryssland arbetet med att mobilisera ett nätverk för en lagstiftning mot våld mot kvinnor. En offentlig kampanj genomfördes i samband med 25 november, FN:s internationella dag för avskaffandet av mäns våld mot kvinnor, och projektet representerades på flera konferenser och rysk-svenska utbyten. Bland annat talade SKR:s ordförande Carina Ohlsson på en konferens för socialtjänst, politiker och aktivister i St Petersburg. Där berättade hon om hur den svenska kvinnojoursrörelsen har drivit på lagförändringar och reformer och sett till att mäns våld mot kvinnor nu finns högt upp på den politiska dagordningen. Ohlsson visade också SKR:s kort dokumentär ”Jag sa att jag hade en mardröm” om barn som bevittnat

SKR

Verksamhetsberättelse 2011

våld mot sin mamma. En ung kvinna i publiken undrade efter att ha sett filmen: – Hur tänkte ni att allmänheten ska reagera efter en sådan stark psykologisk påverkan? Vill ni göra unga tjejer som snart ska gifta sig rädda för män?

– Tvärtom, svarade Ohlsson. Genom att synliggöra våldet och se världen som den är kan vi göra något åt det. Såhär ser situationen ut för många barn i världen, vi måste våga inse det och lyssna direkt på dem för att kunna förändra.

Karin Alfredsson, Linda Forsell och Kerstin Weigl

cause of Death: Woman

Cause of Death: Woman är en granskning av det globala våldet mot kvinnor, genomförd av Karin Alfredsson (journalist och författare), Linda Forsell (bildjournalist) och Kerstin Weigl (journalist) i samarbete med SKR. Projektet drevs under 2010 och 2011 av SKR med bidrag från bland andra Sida, Sigrid Rausing Trust och Moggliden AB. Syftet är att genom starka fotografier och personliga berättelser, samlade på hemsidan www.causeofdeathwoman.com, väcka engagemang världen över. En av tre kvinnor utsätts för fysiskt, sexuellt eller annan typ av våld under sin livstid. I Cause of Death: Woman undersöks situationen i tio länder utifrån ett specifikt fall där en kvinna dödats just för att hon är kvinna. I varje land träffade Karin, Linda och Kerstin också personer som överlevt våldet och de som arbetar för förändring. Med hjälp av anhöriga kunde de berätta den dödade kvinnans historia. Under 2011 genomfördes merparten av arbetet i projektet. Åtta av projektets tio reportageresor gjordes, skapandet av hemsidan www.causeofdeathwoman.com (lansering februari 2012) inleddes och projektet fick ett stort medialt genomslag. Ett kursmaterial och en gör-det-själv-utställning baserad på projektets material togs fram. Cause of Death:Woman skildrar våldet mot kvinnor i USA, Sydafrika, Egypten, Sverige, Pakistan, Mexiko, Brasilien, Kongo, Spanien och Ryssland.

commission on the status of Women session

CSW är FN:s årliga konferens i New York om kvinnors rättigheter. SKR deltog i CSW i månadsskiftet februari-mars. Bland annat arrangerade vi en workshop om Machofabriken tillsammans med Män för Jämställdhet och Roks.

norDiska kvinnor mot våLD

Nätverket NKMV arrangerar varje år en konferens för kvinnojoursorganisationer i de nordiska länderna. SKR:s kassör Margaretha Olofsson ingick i planeringsgruppen för NKMV. Årets konferens arrangerades av riksförbundet Krisesentersekretariatet i Lilleström utanför Oslo. Omkring 400 jourkvinnor och representanter från ländernas olika riksförbund deltog. Utifrån de anföranden och workshops som hölls stod det klart att det sker betydande förändringar i lagstiftning, finansiering och samverkan mellan kommuner och kvinnojourer i flera av de nordiska länderna. SKR presenterade Tjejjouren.se och situationen i Sverige tillsammans med Roks. Dessutom höll vi två workshops, en om Machofabriken och en om Ur barnens perspektiv.

Women against vioLence europe

WAVE är ett nätverk bestående av nationella och regionala organisationer från 49 länder, som alla arbetar mot mäns våld mot kvinnor. Varje år hålls en konferens i något av länderna som ingår i nätverket. 2011 hölls konferensen i Rom, Italien, och SKR deltog genom att bland annat presentera verksamheterna Machofabriken och Cause of Death: Woman.

gLobaL netWork of Women’s sheLters

SKR fortsatte under 2011 att, via styrelseledamoten Katarina Björkgren, vara aktiva i bild - andet av det första världsom spännande nätverket för kvinno joursorganisationer; GNWS. Nätverkets vision är ett jämställt samhälle där kvinnor och barn lever fritt från våld och dess syfte är att vara en global röst som verkar för att arbetet för att eliminera våldet mot kvinnor och barn får högre status i internationella sammanhang. Arbetet med världsnätverket leddes av en organisation i Kanada som startat ett sekretariat inom sin befintliga verksamhet.

SKR

Verksamhetsberättelse 2011 31

SKR växer så det knakar

SKR har nu fyllt femton år och det firades ordentligt. Om firandet kan ni läsa i den här verksamhetsberättelsen. Inte nog med det. Ni kommer att kunna ta del av vår historia, i än högre grad framöver.

IllustratIon:

MOa DunfalK

32

V

i har ett pågående forskningsprojekt, som både ska göra en tillbakablick och skåda in i framtiden. Detta kommer att bli väldigt spännande att ta del utav och vi får naturligtvis vara beredda på både ris och ros.

Fantastiskt är ändå att vi är ett förbund som fortfarande växer så det knakar, både vad det gäller storlek och verksamhet. Vi blir fler och fler medlemmar för varje år. Nu representerar vi nästan 100 jourer! Verksamheten har också utvecklats mycket under året som gått; vår grundutbildning finns nu i en egen variant för tjejjourerna, stöddokument har tagits fram för det praktiska arbetet för kvinnojourerna, bland annat i kontakten med kommunerna, och mycket tid har lagts från förbundet på de olika styrdokument som kommit från Socialstyrelsen med flera om hur vårt verksamhetsområde ska förbättras för kvinnor och barn. Det är oerhört viktigt att bevaka mål och styrdokument från olika myndigheter och beslutsfattare och detta har tagit mycket tid i anspråk, men som vi uppfattar det är det ett bra sätt att ge stöd till våra medlemmar. En annan viktig uppgift för förbundet är opinionsarbete. Där försöker vi vara på så många arenor som möjligt. Allt ifrån att arrangera seminarier på Almedalen om kvinnojourernas framtid och förebyggande arbete mot våld tillsammans med idrottsrörelsen, till att synas på Socionomdagarna, skriva debattartiklar och lansera det stora journalistiska projektet Cause of Death: Woman, som kommer att få ett stort globalt genomslag.

Otroligt viktigt är samtidigt att vi genom att lyfta fram verksamheter som vi bedriver kan påverka framtiden. Det jag tänker på då är Ur

barnens perspektiv, Machofabriken,

Tjejjouren.se och LAW. Dessa verksamheter är inriktade på att ge stöd och hjälp, samtidigt som de förebygger våldet och också når målgrupper som vi prioriterat i vår verksamhetsplan. Vi kan i ännu högre grad sprida vårt arbete nu, tack vare att vår hemsida får fler och fler nya besökare. Ett stort tack till alla våra medlemmar och till vår fantastiska personal. Ni gör det möjligt att klara av allt det ni har läst om i verksamhetsberättelsen, för att nå ett jämställt samhälle fritt från våld. Utan er vore vi inget!

/Carina CaRina OhlSSOn

Ordförande, SverigeS KvinnO- Och TjejjOurerS riKSförbund (SKr)

SKR

Verksamhetsberättelse 2011

SKR

Verksamhetsberättelse 2011

Bilaga 1

Årsplan fastställd av årsmötet 2011

Årsplan

2011

33

34

Årsplan

2011

I

Sverige, precis som i resten av världen, finns en maktobalans mellan män som grupp och kvinnor som grupp. En konsekvens av detta är det genusrelaterade våldet, mäns våld mot kvinnor. Kvinnor, tjejer och barns har rätt till att få leva att liv fritt från våld och förtryck. Därför är SKR:s övergripande mål att bidra till ett jämställt samhälle fritt från våld.

För att nå vårt övergripande mål, vår vision, ska skr under 2011 arbeta med de två huvudmålen

1. Att medlemsföreningarnas verksamhets- och organisationsutveckling förbättras under 2011 2. Att i samhället stärka opinionsbildning och öka kunskapspridningen om mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn/våld i nära relationer Nedan följer delmål kopplade till respektive huvudmål.

1.verksamhets- och organisationsutveckling

1.1 En ökad kunskap om våldets uttryck och att kvinnan/tjejens behov av stöd kan se olika ut beroende på sexualitet, trosuppfattning, etnicitet, missbruk m.m.

Aktiviteter: 1. Vidareutveckla kunskapsbanken på hemsidan 2. Utbildning för medlemsföreningarna med normkritiskt perspektiv 3. Samverka med andra organisationer

1.2 Ökad kunskap om barn som upplever våld i hemmiljö och vilka metoder som kan användas när jourerna möter barn som upplevt våld i hemmiljö.

Aktiviteter: 1. Utbildning för medlemsföreningarna 2. Kunskapsbank på hemsidan 3. Barnnätverk 4. Säkerställa barnperspektivet i förbundets verksamhet 5. Dokumentera metoder för att arbeta med barnperspektivet 6. Driva projektet Ur Barnens Perspektiv 7. Delta i samarbetet ”Våldets olika perspektiv” Barn- Mamma- Pappa

1.3 Förbättrad och stärkt verksamhet hos medlemsföreningarna genom att SKR tillhandahåller expertis, forskning, omvärldsbevakning mm. och utgör resurscentrum för medlemsföreningarna.

Aktiviteter: 1. SKR:s hemsida optimeras för omvärldsbevakning, aktuell information, aktiviteter och mediabevakning görs lättillgänglig 2. En undersökning av medlemmarnas behov av omvärldsbevakning 3. Varje medlemsutbildning och konferens ska belysa aktuell utveckling och forskning 4. Kansli, styrelse och medlemmar deltar i seminarier och konferenser i ämnen som är centrala för medlemsföreningarnas arbete 5. Förbättring av sökfunktion och kategorisering av information på SKR:s hemsida 6. Ge och marknadsföra juridiskt stöd till medlemsföreningarna

1.4 Främjad samverkan mellan medlemsföreningar för att skapa synergieffekter.

Aktiviteter: 1. Särskilda tematiska nätverk skapas för medlemsföreningarnas medlemmar 2. Varje medlemsutbildning och konferens ska innehålla utrymme för utbyte av metoder, praktik och kunskaper 3. Utveckling av kvinnojouren.se:s medlemswebb för att medlemmarna ska kunna dela dokument med varandra

SKR

Verksamhetsberättelse 2011

4. Intern marknadsföringskampanj för Tjejjouren.se:s intranät 5. Interna nyhetsbrev 6. En styrelsekonferens 7. En inspirationsträff 8. Ett årsmöte 9. Deltagande i Pride 10. Ett stormöte för tjejjourer inom ramen för Tjejjouren.se 11. Arbeta med referensgrupp av jourtjejer inom ramen för Tjejjouren.se

1.5 Förbättrat organisationsstöd för medlemsföreningarna.

Aktiviteter: 1. Vidareutveckla metodmaterialet för implementering av värdegrunden 2. Utforma och tillhandahålla styrdokument och mallar för rutinbeskrivningar och checklistor. 3. Framtidsfokus på Styrelsekonferensen 4. Vidareutveckla insamling och användning av medlemsföreningarnas statistik 5. Utveckla modell för synliggörande av medlemmarnas kunskap och verksamhet i kontakt med kommunerna, samarbetspartners och myndigheter 6. Erbjuda medlemsföreningar lättadministrerade, enhetliga hemsidor 7. Kompetensutveckling för styrelse och kanlispersonal inom mål- och resultatuppföljning

1.6 Ökad metodutveckling för medlemmarnas arbete med våldsutsatta kvinnor, tjejer och barn.

Aktiviteter: 1. Utveckla ett metodmaterial för förhållningssätt, gränssättning för den egna personen i bemötande av unga kvinnor 2. Inleda spridning av tjejjourernas metoder för webbaserat stödarbete till övriga medlemsföreningar 3. Inleda spridning av kvinnojourernas metoder i samtalsmetodik till tjejjourerna 4. En regional grundkurs 5. Samverka med RFSU och Utbildningsradion i satsningen ”Sex på Kartan” för en likvärdig sexualundervisning. 6. Inom ramen för Tjejjouren.se utbilda i bemötande av tjejer som lever med eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck.

1.7 Övrigt stöd till medlemsföreningarna

Aktiviteter: 1. Driva Mailjouren 2. Samordna grundutbildarna 3. Fördela ekonomiskt stöd till medlemsföreningarna via extra anslag och erbjuda deltagande på Inspirationshelgen kostnadsfritt 4. Dela ut SKR:s idépris på 20 000 kr till två medlemsföreningar varav en tjejjour

2. opinionsbildning och kunskapsspridning

2.1 SKR ska stärka sin expertroll och påverka politiska beslutsfattare inom området mäns våld mot kvinnor och barn

Aktiviteter: 1. Skriva remissvar på regeringens förslag och betänkandet inom SKR:s frågor 2. Aktivt delta i politikerveckan i Almedalen/Visby juli 2011 med minst två seminarium 3. Dokumentation av expertmedverkan (media, organisationer och myndigheter) för att ta reda på omfattningen 4. Initiera offentliga debatter och förekomma i media 5. Kompetenshöjning och medieträning av kanslipersonal och förtroendevalda. 6. Delta i politiska nätverk och träffa samtliga partiers kvinnoförbund och sakkunniga inom vårt ämnesområde 7.

SKR

Verksamhetsberättelse 2011

Årsplan

2011

35

Årsplan

2011

36 Samarbete med kommunikatör och extern forskare för att stärka SKR:s varumärke 8. Arrangera offentliga debatter och seminarier till exempel med Brottsoffermyndigheten på Internationella Brottsofferdagen eller på mässor 9. Vidareutveckla insamling och användning av statistik om medlemsföreningar

2.2 SKR ska ha bidragit till höjd medvetenhet kring våldet och våldets koppling till normer och värderingar kring maskulinitet och dess konsekvenser för kvinnor och barn samt kvinno- och tjejjourernas funktion.

Aktiviteter: 1. Ha gjort information tillgänglig på hemsidan 2. Initiera offentliga debatter och förekomma i media och erbjuda stöd till medlemsföreningarna genom debattunderlag 3. Samarbete med kommunikatör och extern forskare 4. Nytt informationsmaterial på svenska, lättläst svenska och engelska 5. Informationskampanj riktad till tonårstjejer som utsätts för/ riskerar att utsättas för våld 6. Samarbete och samverkan med Kommunal och andra fackförbund 7. Vidareutveckling och nylansering av kvinnojouren.se och Tjejjouren.se 8. Spridning av metodmaterial om maskulinitet, Machofabriken 9. Delta på Pridefestivalen och arrangera seminarier där i samverkan med bl.a. RFSL 10. Delta på en ungdomsfestival/ungdomsläger 11. Modernisera och tillgänglighetsanpassa SKR:s formspråk och marknadsföringsmaterial bland annat verksamhetsberättelsen 12. Samarbeta med filmaren Oscar Hedin i dokumentärfilmsprojektet ”Våld”

2:3 Tydliggöra medlemsföreningarnas roll gentemot stat och kommun.

Aktiviteter: 1. Ta fram verktyg som synliggör kvinno- och tjejjourernas kunskap och arbete, och som är jourerna till hjälp i kontakten med andra lokala aktörer, bidragsgivare och kommunen 2. Ta fram en formaliserad samverkansmodell som medlemsföreningarna kan utgå ifrån i kontakt med andra lokala aktörer, bidragsgivare och kommun 3. Vidareutveckla insamling och användning av statistik om medlemsföreningarnas arbete 4. Spridning av samverkansmodellen påbörjas vid Styrelsekonferens/medlemsutbildning 5. Delta i samordningsgruppen (SOG) och Gemensamma arbetsruppen (GAG) för Överenskommelsen mellan Regeringen, det civila samhället och Sveriges kommuner och landsting (SKL)

2:4 SKR ska i internationella sammanhang ha utbytt kunskaper och erfarenheter med andra organisationer, delat med oss av vårt arbetssätt både vad gäller kvinno- och tjejjourskunskap, samt deltagit i politisk påverkan.

Aktiviteter: 1. Medverkan i nätverken Nordiska Kvinnor mot Våld (NKMV), Women Against Violence Europe (Wave), Gobal Network of Women´s Shelters (GNSW), genom deltagande i konferenser, referensgrupper och möten. Även föreläsa och hålla workshops under konferenserna 2. Delta i nätverket för Commission on the status of Women (CSW) i FN 3. Ta emot och själva göra internationella studiebesök 4. Översätta material till engelska 5. Metodutveckling av SIDA-projekt genom två samverkansprojekt a) Förstudie till bilateralt samverkansprojekt med ryska kvinnoorganisationer b) Driva ”Cause och Death: Woman”, ett journalistiskt projekt som undersöker våld mot kvinnor i tio länder.

SKR

Verksamhetsberättelse 2011

Medlemmar

2011

Bilaga 2

Förteckning över SKR:s medlemmar 2011

37

SKR

Verksamhetsberättelse 2011

Medlemmar

2011

38

SKR:s medlemsföreningar 2011

namn på Jour ort

Kvinnojouren Boden Kvinnojouren i Borås Tjejjouren i Borås Kvinnojouren Olivia Kvinnojouren Linnéorna Tjejjouren Jorun Kvinnojouren MOA Tjejjouren Meja Kvinnojouren i Falkenberg Tjejjouren Falkenberg Kvnnojouren Falun Kvinnojouren i Filipstad och Storfors Kvinnojouren Malva Kvinnojouren Nike Anhöriga till Sexuellt Utnyttjade Barn (ATSUB) Kvinnohuset Kassandra Villa Karin Kvinnojouren Viktoria Helsingborgs kvinnojour Kvinnojouren Huddinge SFMK Västerorts Kvinnojour Kvinnojouren Frida Kvinnojouren Höganäs Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter Kvinnojouren i Jönköping Tjejjouren i Jönköping Ronneby kvinnojour Kvinnojouren Kalmar Tjejjouren Tekla Karlshamns kvinnojour Tjejjouren Ella Boden Borås Borås Bålsta Eksjö Eksjö Eskilstuna Eskilstuna Falkenberg Falkenberg Falun Filipstad Flen Gällivare Göteborg Göteborg Göteborg Halmstad Helsingborg Huddinge Hässelby Hässleholm Höganäs Järfälla Jönköping Jönköping Kallinge Kalmar Kalmar Karlshamn Karlshamn Kvinnojouren Frideborg Tjejjouren i Karlskrona Kvinnojouren Miranda i Katrineholm-Vingåker Tjejjouren Miranda Änglagård tjej- & kvinnojour Systerjouren Somaya - Kvinnojour Systerjouren Somaya - Tjejjour Kristianstads Kvinnojour Karlskrona Karlskrona Katrineholm Katrineholm Kiruna Kista Kista Kristianstad Tjejjouren Lotus Kvinnojouren i Kungsbacka Tjejjouren Stenungsund, Tjörn och Orust ISIS Kvinnojour Kristianstad Kungsbacka Kärna Landskrona Kvinnojouren Kerstin Kvinnojouren Linnéan Lidingö Lidköping Tjejjouren Linnéan, Lidköping Novahuset Linköping Kvinnojouren Lund Lidköping Lund

SKR

Verksamhetsberättelse 2011

Medlemmar

2011

ATIM Malmö ATIM tjejjour Malmö Malmö Kvinnojour Malmö Tänk om! Kvinnojouren i Malung-Sälen Malmö Malung Kvinnojouren Andrum Kvinno- och tjejjouren i Sigtuna Kommun Kvinnojouren Nacka Värmdö Kvinnojouren Mira Munkedal Märsta Nacka Nyköping Länsföreningen Södermanlands läns kvinnojourer Kvinnohuset och kvinnojouren Tranan Tjejjouren Elina Kvinnojouren Amanda i Sollefteå Sollentuna kvinnojour Tensta kvinno- och tjejjour Kvinnojouren i Stenungsund 1000 möjligheter Nyköping Skövde Skövde Sollefteå Sollentuna Spånga Stenungsund Stockholm Alla Kvinnors Hus Q-jouren Rfhl Stockholm Stockholm Anhöriga till Sexuellt Utnyttjade Barn (ATSUB) Busta Stockholm Kvinnors Rätt Stockholm Stockholm Stockholm Tjejjouren Kitty Tjejzonen Stockholm Kvinnojouren Måna Stockholm Strängnäs Tjejjouren Milla Stjärnjouren Sundbyberg Brottsoffer, Kvinno- och Tjejjouren i Södertälje, Salem, Nykvarn Strängnäs Södertälje Tjejjouren Juventas systrar Kvinnojouren Embla Kvinnojouren Liljan Kvinnojouren i Nordvärmland Kvinnojouren Söderslätt Kvinnojouren Täby-Danderyd Rom och resande kvinnojour Kvinnojouren Frideborg Kvinnojouren Linnéorna i Vetlanda/Sävsjö Värnamo kvinno- och tjejjour Kvinno- och tjejjouren Vändela Kvinnojouren i Göteborg Kvinnojouren Blenda Tjejjouren Hera Brottsoffer- och Kvinnojouren Sydöstra Skåne Tjejjouren Astrid Kvinnojouren i Ängelholm Tjejjouren Ängelholm Solrosen kvinnojour Södertälje Sölvesborg Tierp Torsby Trelleborg Täby Täby Varberg Vetlanda Värnamo Västervik Västra Frölunda Växjö Växjö Ystad Ystad Ängelholm Ängelholm Östervåla

SKR

Verksamhetsberättelse 2011 39

40

Bilaga 3

Extra anslag till SKR:s medlemmar 2011

SKR

Verksamhetsberättelse 2011

Extra anslag

2011

Fördelning av det extra anslaget till medlemsorganisationer 2011

Jour Projekt Sökt belopp Beviljat

1000 Möjligheter 1000 möjligheter Alla Kvinnors Hus Alla Kvinnors Hus Andrum Andrums jourboende Atim kvinno- och tjejjour ATIM kvinnojour Atim Kvinnojour ATIM kvinnojour Atsub Gbg Atsub Gbg Atsub Gbg Atsub Gbg Atsub Gbg Atsub GBG Atsub GBG Atsub GBG Atsub GBG Atsub Sthlm Atsub Sthlm BOJ- o kvinnojouren sydöstra Busta ungdomsjour Busta ungdomsjour Frida kvinnojour Frida Kvinnojour Frida kvinnojour Helsingborgs Kvinnojour Indra tjejjour Sollentuna Juventas systrar Juventas systrar Juventas systrar Kristianstad Kvinnojour Kvinno- o tjejjouren Sigtuna Kvinno- o tjejjouren Sigtuna Kvinnohuset Kassandra Kvinnohuset Kassandra Kvinnohuset Kassandra Kvinnohuset Kassandra Kvinnohuset/kvinnojouren Tranan Kvinnohuset/kvinnojouren Tranan Kvinnojouren Annfrid Kvinnojouren Annfrid Kvinnojouren Blenda Kvinnojouren Blenda Kvinnojouren Blenda Kvinnojouren Blenda Kvinnojouren Blenda Egypten Wave konferens Pappa-barn-mansgr. Dagisverksamhet NKMV Uppbyggnadsfas/utveck. NKMV Kick off Friskvård & Aktiviteter Deltagare SKR årsmöte Informatör 100% Stärka familjer i kris Föreläsning för professionella Stödgrupp Handledning Stärka familjer i kris Översättning broschyr 10-års jubileum Fotografering Info.material Sommarläger NKMV Kid power Vinterläger Kick off Renovering kök NKMV Personaldagar/studiebe Projekt samverkan norr Kick off Marknadsföring Stärkande grupper Studieresa Köge, vänort SKRs grundkurs SKRs värdegrund/styrelsen Utbildning för personal 15-års jubileum Aktiviteter NKMV Att vara jourkvinna NKMV Kick off NKMV NKMV Kick off-ideella Nytt info.mmaterial Rädda barnen utb. Kick off-styrelse 10 000 20 000 33 600 14 000 105 500 30 000 20 000 25 000 20 000 18 500 20 000 10 000 10 000 6 000 4 000 233 000 18 000 536 990 436 990 72 100 30 000 36 000 15 000 5 000 234 600 155 000 153 596 97 500 83 550 45 000 37 500 10 000 10 000 50 000 40 000 25 000 30 000 30 000 45 000 40 000 10 000 30 000 99 000 15 000 14 000 10 000 20 000 33 600 14 000 0 15 000 10 000 14 000 10 000 14 000 18 500 14 000 14 000 10 000 10 000 2 000 4 000 25 000 18 000 100 000 0 14 000 30 000 14 000 18 000 10 000 5 000 0 0 65 000 0 10 000 30 000 20 000 10 000 5 000 10 000 30 000 14 000 20 000 15 000 20 000 25 000 14 000 10 000 40 000 15 000 14 000

SKR

Verksamhetsberättelse 2011 41

Extra anslag

2011

Kvinnojouren Embla Kvinnojouren Filipstad & Storfors Kvinnojouren Huddinge Kvinnojouren i Höganäs Kvinnojouren i Höganäs Kvinnojouren i Höganäs Kvinnojouren i Jönköping Kvinnojouren i Jönköping/Tj Kvinnojouren i Kungsbacka Kvinnojouren i Lund Kvinnojouren i LUND Kvinnojouren i Lund Kvinnojouren i Ängelholm Kvinnojouren i Ängelholm Kvinnojouren i Ängelholm Kvinnojouren i Ängelholm Kvinnojouren i Ängelholm Kvinnojouren i Ängelholm Kvinnojouren i Ängelholm Kvinnojouren Jönköping Kvinnojouren Jönköping Kvinnojouren Jönköping Kvinnojouren Kalmar Kvinnojouren Kalmar Kvinnojouren Kalmar Kvinnojouren liljan Kvinnojouren Liljan Kvinnojouren Linnean Kvinnojouren Linnean Kvinnojouren Linnean Kvinnojouren Linnéan Kvinnojouren Linnéan Kvinnojouren Linnéan Kvinnojouren Mira kvinnojouren Miranda Kvinnojouren Miranda Kvinnojouren Moa Kvinnojouren Moa Kvinnojouren Moa Kvinnojouren Nike Kvinnojouren Nina Kvinnojouren Olivia Kvinnojouren Olivia Kvinnojouren Söderslätt Kvinnojouren Söderslätt Kvinnojouren Söderslätt Kvinnojouren Viktoria Kvinnojouren Vändela Kvinnojuren Boden Kvinnors rätt Novahuset Q-jouren Emblas Änglar Tjejjoursverksamhet värdegrundsseminarium NKMV Inspiration/utb.dagar Informationspennor NKMV Marknadsföring Den man älskar aktar man Kick off ideella/styrelse NKMV Arbetsdag styrelse Renovering kollektiv Barnverksamhet/leksaker Må bra dagar Barnverksamhet/möbler Personaldagar Utflykter Akut tolkhjälp Inspirationsresa Stöd i stunden Utb. Volontärer-fördjupn Kurshelg Förnyelse boendelgh Aktivitet i boendet NKMV Självförsvar Barnsamordnare Lokal marknadsföring NKMV Tj Linnéan Samtalsmetodik Styrelsekonferens Slottskolan Info.material Renovering jourlgh. Planeringsdag, kick off Handledning Aktivitetsrum Studieresa Umeå Forum för dialog Utb. värdegrund Inköp 2 st datorer Konferens Skolan Studiecirkel Fridlyst NKMV Chicago Sommarutflykt Utveckling av hemsidan Istanbul 42 11 200 7 440 50 000 8300 5 000 24 000 10 000 15 000 13 000 25 000 25 000 10 000 20 000 20 000 1 710 6 000 0 35 000 30 000 10 000 40 000 21 500 20 000 37 500 14 000 17 700 8 000 14 000 16 000 10 000 15 000 14 000 5 000 20 000 20 000 5 000 0 10 000 10 000 0 30 000 30 000 8 550 25 000 16 400 10 000 14 000 5 000 0 17 000 14 000 20 000 11 200 7 440 80 000 8300 5 000 40 000 30 000 15 000 13 000 279 000 25 000 10 000 49 576 30 000 1 710 6 000 15 000 35 000 40 000 30 000 40 000 10 000 10 000 7 200 60 000 34 000 12 500 56 400 16 400 10 000 45 000 15 000 417 000 30 000 16 000 25 000 46 500 20 000 40 000 4 000 17 700 8 000 22 000 54 000 40 000 15 000 10 000 5 000 35 000 15 000 15 000 15 000

SKR

Verksamhetsberättelse 2011

Stjärnjouren Stjärnjouren Stjärnjouren Stjärnjouren Stjärnjouren Systerjouren Somaya Systerjouren Somaya Tensta Hjulsta Kvinnocenter Tensta Kvinnojour Tjej/kvinnojouren Frideborg Tjej/kvinnojouren Frideborg Tjejjouren Hera Tjejjouren Idun Tjejjouren Kitty Tjejjouren Kitty Tjejjouren Kitty Tjejjouren Kitty Tjejjouren Lotus Tjejjouren Lotus Tjejjouren Lotus Tjejjouren Meja Tjejjouren Meja Tjejjouren Miranda Tjejjouren Tindra Tjejzonen Tjejzonen Tjejzonen Tjejzonen Tjejzonen Tänk om! Malmö Tänk om! Malmö Tänk om! Sthlm Värnamo Kvinno- och tjejjour Västerorts Kvinnojour Änglagården tjej- och kj Totalt Sommar/vinter aktivitet Är inte jag en tjej? Almedalen Volontärvård/framtids Jag har ingen mödomshinna Aktiviteter för K&B Uppsökande samt rekryt. Istanbul Istanbul Utb. av jourkvinnor Marknadsföring Jämställdhet i bilder Inköp datorer Informationsmaterial Utb. av gamla & nya Verksamhets kick-off Storasysterverksamhet SKRs grundkurs Nya möbler + invigning Temakvällar Handledning Planeringskonf./teambuilding Lokal marknadsföring Marknadsföring Volontärutbildning Info. material styrelseutbildning Handledning samordnare Konferens Jag är min egen! Konferens Utb. hedersproblematik Självförsvar för tjejer VKJ kontaktgrupper/stöd Möta ungdomar i skolan

Extra anslag

2011

23 250 18 000 12 000 6 300 6000 56 150 9 500 30 000 30 000 34 000 20 000 10 000 10 000 10 000 10 000 5 250 4 800 49 250 15 000 7100 30 000 10 620 8600 50 000 60 000 50 000 40 000 28 800 24 000 80 000 15 000 4 800 40 000 15 000 7100 10 000 10 620 8600 25 000 0 15 000 10 000 0 24 000 35 000 5 000 107 000 40 000 45 000 15 000 30 000 15 000 20 000 15 000 5 872 972 2 165 820 23 250 18 000 10 000 6 300 6000 40 000 9 500 30 000 30 000 14 000 15 000 10 000 10 000 10 000 10 000 5 250

SKR

Verksamhetsberättelse 2011 43

Bilaga 4

Årsredovisning

44

SKR

Verksamhetsberättelse 2011

Årsredovisning

2011

Styrelsen för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2011.

Förvaltningsberättelse

Verksamhet

Sveriges Kvinnojourers Riksförbund (SKR) bildades 1996. Antalet medlemsorganisationer vid bildandet var 16 kvinnojourer. Under 2011 har det tillkommit ytterligare medlemmar och 2011-12-31 hade förbundet 97 kvinno- tjej- och ungdomsjourer samt anhöringföreningar som medlemmar.

Projektmedel till våra medlemsjourer har betalats ut med 2 319 875:-.

Under åren 2010 och 2011 har Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR mottagit två större arv i form av penning- och aktiegåvor till ett belopp av 3 602 831 SEK.

Under 2011 har SKR arbetat med flera stora projekt både i Sverige och utomlands. Cause of Death:Woman, en journalistisk granskning av våld mot kvinnor i 10 länder. Ett 3-årigt projekt i Ryssland inleddes och forskningen om SKRs historia och identitet påbörjades.

Flerårsöversikt

Nettoomsättning Eget kapital

2011 2010 2009 2008 2007

16 617 908 6 678 113 12 086 310 4 275 029 12 700 146 2 744 815 7 496 362 1 774 040 7 375 288 1 421 048

Förslag till vinstdisposition

Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel: balanserad vinst årets vinst disponeras så att i ny räkning överföres 4 275 030 2 403 083

6 678 113

6 678 113 Föreningens resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkning med tilläggsupplysningar.

SKR

Verksamhetsberättelse 2011 45

Årsredovisning

2011

Resultaträkning

Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Resultat från finansiella poster Resultat från övriga värdepapper Övriga ränteintäkter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Årets resultat

2011-01-01 2010-01-01 Not -2011-12-31 -2010-12-31

1 16 617 908 2 259 357

18 877 265

12 086 310 1 350 711

13 437 021

2 3 -9 121 263 -3 030 808 -4 460 290 -11 482

-16 623 843

-7 385 137 -1 193 862 -3 357 109 -14 980

-11 951 088

4 0 149 999 -338

2 403 083 2 403 083

37 745 6 565 -29

1 530 214 1 530 214

46

SKR

Verksamhetsberättelse 2011

Årsredovisning

2011

Balansräkning

Tillgångar Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav

Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Övriga kortfristiga placeringar Kassa och bank

Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital

Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat

Summa eget kapital Not 2011-12-31 2010-12-31

5 23 423 34 905 6 1 283 408

1 306 831

1 283 408

1 318 313

277 407 7 87 642 365 056 5 000 000 7 177 754

12 542 810 13 849 641

109 400 0 185 635 295 035 0 9 423 382

9 718 417 11 036 730 7

4 275 030 2 403 083

6 678 113 6 678 113

2 744 815 1 530 214

4 275 029 4 275 029 Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Summa eget kapital och skulder

Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser 8 1 003 830 68 043 6 099 655 7 171 528 455 066 43 757 6 262 878 6 761 701

13 849 641 11 036 730

Inga Inga Inga Inga

SKR

Verksamhetsberättelse 2011 47

Årsredovisning

2011

Tilläggsupplysningar

Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd.

Principerna är oförändrade jämfört med föregående år.

Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta.

Övriga tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärden där inget annat anges.

Periodisering av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed.

Noter

1 Nettoomsättning Anslag Medlemsavgifter Tjejjouren.se Cause of Death Projektbidrag jourer Försäljning film “jag sa jag hade en mardröm” Konferensintäkt Projektmedel “Ur barns perspektiv” Arvsfonden Förstudie Ryssland SIda Projekt Länsstyrelsen LAW Projekt St Petersburg Prostitutionsrapport Gåvor COD 2011 8 000 000 83 400 0 1 750 000 2 800 000 21 291 226 900 1 186 250 242 000 239 327 1 000 000 0 568 740

16 117 908

2010 7 900 000 73 600 435 377 250 000 2 800 000 41 100 191 684 392 750 0 0 0 1 800 0

12 086 311

2 Anställda och personalkostnader

Medelantalet anställda Kvinnor Löner, ersättningar och sociala kostnader

Löner och andra ersättningar till styrelse Löner och andra ersättningar till övriga anställda Pensionskostnader till övriga anställda Övriga sociala kostnader 2011 450 961 2 570 477 215 569 921 738

4 158 745

2010 6 5 368 215 2 009 954 174 035 751 337

3 303 541

3 Avskrivningar och nedskrivningar Anläggningstillgångar skrivs av enligt plan över den förväntade nyttjandeperioden med hänsyn till väsentligt restvärde. Följande avskrivningsprocent tillämpas:

Materiella anläggningstillgångar

Inventarier och verktyg 20 % 48

SKR

Verksamhetsberättelse 2011

Årsredovisning

2011

4 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Återföring av nedskrivningar 2011 2010 0 -37 745 5 Inventarier, verktyg och installationer

Ackumulerade anskaffningsvärden

Ingående anskaffningsvärde

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar

Ingående avskrivningar Årets avskrivningar enligt plan

Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående redovisat värde

2011-12-31 444 171

444 171

-409 266 -11 482

-420 748 23 423

2010-12-31 444 171

444 171

-394 286 -14 980

-409 266 34 905

6 Fonder Access Offensiv Hedgefond Svensk Likviditetsfond Plus Aktieindexobligationsfond Europa Aktieindexobligation Europa Handelsbanken fonder Balans 50 Indien Lux Korträntefond Lux Långräntekonto Aktier Sörmlandsbanken

Anskaffnings värde

150 000 100 000 450 000 150 000 160 000 49 405 1 666 7 838 43 136 171 363

1 283 408 Bokfört värde

150 000 100 000 450 000 150 000 160 000 49 405 1 666 7 838 43 136 171 363

1 283 408 Marknads värde

132 815 85 774 493 587 144 600 164 000 50 266 994 8 058 58 102 130 583

1 268 779

7 Förändring av eget kapital

Eget Balanserat Årets kapital resultat resultat

Belopp vid årets ingång års resultat: 1 421 047 1 323 768 1 530 214 1 530 214 -1 530 214 Årets resultat 2 403 083

Belopp vid årets utgång 1 421 047 2 853 982 2 403 083 SKR

Verksamhetsberättelse 2011 49

Årsredovisning

2011

8 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Revision Kostnad styrelse Gåvofond Upplupna sem löner Upplupna soc avg sem löneskuld Sociala avgifter Upplupen löneskatt Projekt “Ur barns perspektiv” Uppföljningskonferens Reseräkningar jourer 2009 Skuld jourer Forskaranslag Projektmedel Handbok Rättigheter Cause of Death - Sida Projekt Ryssland Dokumentärfilm Oscar Edin Cause of Death - SKR Medlemsavgifter 2012 Arvode föreläsare Almedalen Webbproduktion 2011 Sharp Arvode Göteborg Kvinnolobbyn Måsvägen 12 Skuld Styrelse Utbildning anställd Skuld personal 2011-12-31 52 125 131 41 278 311 610 97 907 89 901 104 626 0 300 000 10 329 0 50 000 0 300 000 0 3 000 000 1 000 000 500 000 87 500 6 250 23 800 2 666 20 898 2 936 94 325 0 0 3 375

6 099 657

2010-12-31 20 000 214 66 232 140 616 44 181 88 736 75 387 655 250 300 000 2 964 9 959 500 000 150 000 200 000 1 750 000 250 000 1 500 000 500 000 0 0 0 0 0 0 0 8 838 500 0

6 262 877

50

SKR

Verksamhetsberättelse 2011

Årsredovisning

2011 SKR

Verksamhetsberättelse 2011 51

Årsredovisning

2011

52

SKR

Verksamhetsberättelse 2011

SKR

Verksamhetsberättelse 2011 53

Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund | Ölandsgatan 49D, 116 63 Stockholm | Tel: 08-642 64 01 www.kvinnojouren.se

SKR

Verksamhetsberättelse 2010 1