Transcript Verksamhetsplan 2014 - Bromma

Verksamhetsplan 2014
KFUM KISTA UNGDOMSGÅRD
Bromma KFUM
Box 1104
164 22 Kista
08-7526456
bromma.kfum.se
I vår verksamhetsplan hittar du information om vårt uppdrag, resurser, hur
vi lever upp till intressenternas krav, behov och förväntningar, mångfaldsoch jämställdhetsarbete, delaktighet och inflytande, nätverkande,
kompetensutveckling, miljöarbete, preventivt arbete, våra prioriterade
frågor och kvalitetsgarantier samt budget.
INNEHÅLL
Inledning ............................................................................................................................................................... 5
Beskrivning av föreningen ................................................................................................................................ 5
Tidigare erfarenheter av verksamhetsområdet ................................................................................................ 6
Uppdrag ................................................................................................................................................................ 6
Resurser ................................................................................................................................................................ 7
Medarbetare .................................................................................................................................................... 7
Kompetensresurser .......................................................................................................................................... 7
Kansliet ................................................................................................................................................................ 7
Kista ungdomsgård .............................................................................................................................................. 7
Hur vi lever upp till intressenternas krav, behov och förväntningar ...................................................................... 8
Mångfalds- och jämställdhetsarbete..................................................................................................................... 8
Målsättning ...................................................................................................................................................... 9
Metoder ........................................................................................................................................................... 9
Do it yourself ....................................................................................................................................................... 9
Genusperspektiv .................................................................................................................................................. 9
Normkritisk pedagogik ...................................................................................................................................... 10
Kartläggning av jämställdhetsintegrering .......................................................................................................... 11
Checklistor ......................................................................................................................................................... 11
O/lika ................................................................................................................................................................. 13
MOD- Mångfald och dialog................................................................................................................................ 14
Bromma KFUM:S Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling för Kista ungdomsgård ............... 14
Uppföljning ......................................................................................................................................................16
Delaktighet och inflytande ...................................................................................................................................17
Målsättning .....................................................................................................................................................17
Metoder ..........................................................................................................................................................17
Dialog ................................................................................................................................................................. 17
Idédagboken ...................................................................................................................................................... 17
Stormöten.......................................................................................................................................................... 17
2
Kulturstöd för unga och coacher ....................................................................................................................... 18
Uppföljning ......................................................................................................................................................18
Nätverkande ........................................................................................................................................................18
Målsättning .....................................................................................................................................................18
Metoder ..........................................................................................................................................................18
Uppföljning ......................................................................................................................................................19
Medarbetarsamling (MAS) ..............................................................................................................................19
Fritidsgårdsträff ...............................................................................................................................................19
Storföreningsnätverket....................................................................................................................................19
Fryshusandan ..................................................................................................................................................19
Forum för Eldsjälar ..........................................................................................................................................19
Järvaandan ......................................................................................................................................................20
KFUM SVERIGE ................................................................................................................................................20
LSU Sveriges ungdomsorganisationer ............................................................................................................... 20
YMCA YWCA ....................................................................................................................................................20
Förvaltningens samordningsstruktur för ungdomsverksamheterna.................................................................20
Myndigheter i Samverkan (MYS) och Områdesgruppen ..................................................................................20
Kompetensutveckling ...........................................................................................................................................21
Målsättning .....................................................................................................................................................21
Metoder ..........................................................................................................................................................21
Uppföljning ......................................................................................................................................................21
Helheten ..........................................................................................................................................................21
Sensus .............................................................................................................................................................22
Effektivare grupper och ledare – EGOL ............................................................................................................22
Utvecklingssamtal ...........................................................................................................................................22
Bromma KFUM:S Kompetenspolicy .................................................................................................................22
Syfte ................................................................................................................................................................... 22
Kompetens......................................................................................................................................................... 23
Kompetensutveckling ........................................................................................................................................ 23
Individuell kompetensutvecklingsplan.............................................................................................................23
3
Utbildningar, konferenser, seminarier och forskning .......................................................................................24
Nätverk............................................................................................................................................................24
Miljöarbete ..........................................................................................................................................................24
Målsättning .....................................................................................................................................................25
Metoder ..........................................................................................................................................................25
Uppföljning ......................................................................................................................................................25
Preventivt arbete .................................................................................................................................................25
Målsättning .....................................................................................................................................................26
Metoder ..........................................................................................................................................................26
Uppföljning ......................................................................................................................................................26
164 united .......................................................................................................................................................26
STAN-programmet (Stockholms Tobaks- Alkohol- och Narkotikapolitiska program) .......................................26
Policy mot klotter och liknande skadegörelse på Kista ungdomsgård ..............................................................28
Stadens brottsförebyggande program .............................................................................................................28
Våra prioriterade frågor och kvalitetsgarantier för 2014 .....................................................................................29
Prioriterade frågor för 2014 .............................................................................................................................29
Öka besökarnas upplevelse av delaktighet och inflytande ............................................................................... 29
Öka besökarnas upplevelse av trygghet och tillit till personalen ...................................................................... 30
Utveckla samverkan med lokala föreningar ...................................................................................................... 31
Kvalitetsgarantier för 2014 ..............................................................................................................................32
Bromma KFUK-KFUM garanterar besökarna: .................................................................................................... 32
4
INLEDNING
BESKRIVNING AV FÖRENINGEN
Bromma KFUM är en del av KFUM Sverige, som i sin tur är en del av två globala ungdomsrörelser, YMCA och
YWCA. Tillsammans finns dessa organisationer i ca 130 länder och når ca 70 miljoner människor och erbjuder en
bredd av aktiviteter att både prova på och fördjupa sig i. I Sverige samlar KFUM cirka 400 föreningar och 60 000
medlemmar. Den viktigaste delen av vår organisation är våra lokalföreningar, men det finns en stödjande
organisation även på regional och nationell nivå.
De flesta aktiviteter vi erbjuder unga människor kan göras i många andra
organisationers regi. Det finns många basketklubbar, ungdomsgårdar och scoutkårer
därute. Men att vara med i KFUK-KFUM handlar om så mycket mer än själva
innebandyspelandet eller lägervistelsen. Det handlar om attityd och idé. Om varför
och hur vi gör saker, inte bara vad vi gör. Det handlar om helheten - Body Mind
Spirit.
KFUM har en enkel grundfilosofi: Vi tror att alla människor, inte minst unga, har behov av fysisk aktivitet, ökad
kunskap och tid för reflektion för att kunna utvecklas och må bra. Vår logotyp, den röda triangeln, symboliserar
dessa tre byggstenar – BODY,
MIND & SPIRIT.
BODY handlar om människans behov av en sund kropp. Med en hälsosam livsstil ökar förutsättningarna för ett
gott liv. Vi erbjuder drogfria miljöer där fysiska aktiviteter uppmuntras.
MIND handlar om människans behov av att ständigt lära sig mer, att stärka sitt självförtroende och viljan att
använda sina förmågor för att nå sina mål.
SPIRIT handla om människans behov av att hantera existentiella frågor. Vi erbjuder miljöer och aktiviteter där
barn och unga känner sig trygga att utforska frågor om tro, mening, moral och etik.
Bokstäverna i förkortningen KFUM står för Kristliga Föreningen av Unga Människor. En behöver varken vara
troende eller gå i kyrkan för att få vara med. Alla är välkomna till KFUK-KFUM, oavsett nationalitet, kön, social
ställning, sexuell läggning, politisk uppfattning kulturell eller religiös tillhörighet. Inom KFUM är det viktigt att
respektera människan och hennes möjligheter. Därför är KFUM en samlingsplats för alla unga människor, som vill
hitta en gemenskap och bli respekterade för sin egen skull.
KFUM gemenskapen innebär nationella och internationella kontakter och stora möjligheter till erfarenhetsutbyte.
KFUM är världens äldsta och största ungdomsrörelse - en internationell rörelse med många verksamheter.
Internationellt samarbete är en självklarhet då KFUM finns över nästan hela jordklotet. KFUM Sverige bedriver en
omfattande internationell verksamhet i form av Sida-stött partnerskap tillsammans med länder i Afrika,
Mellanöstern, Syd- och Centralamerika samt i Östeuropa.
För närvarande har Bromma KFUM en partnerförening i KFUM Östra Jerusalem där de driver ett projekt
tillsammans med demokrati och ledarutveckling.
Bromma KFUM erbjuder en mångfald av aktiviteter för både gammal som ung. Fokus ligger på ungdomar, då det är
en barn- och ungdomsförening. Bromma KFUM erbjuder verksamhet som volleyboll, innebandy, parkour, klättring
och scouting. Det finns också en mångfald av fritidsaktiviteter som bedrivs i gruppform som teater, dans, sång,
5
animation, tjej- och killgrupper. Bromma KFUK-KFUM driver idag ungdomsgård i Kista på Jyllandsgatan 16 på
uppdrag av stadsdelsförvaltningen.
På somrarna arrangeras en mycket uppskattad daglägerverksamhet med sportläger, teaterläger, animationsläger,
grÖNa dar, tjejläger, kultur- och dagkollo. Tillsammans med KFUM Söder/Fryshuset driver Bromma KFUM i
föreningsallians med KFUM Kärsögården som är ett aktivitetscenter på nära 70 000 kvm grönområden med
omfattande barn- och ungdomsverksamhet, med ett socialt perspektiv.
Bromma KFUK-KFUM arbetar även med olika projekt som t.ex. 164 United i Kista.
TIDIGARE ERFARENHETER AV VERKSAMHETSOMRÅDET
Bromma KFUM har på entreprenad bedrivit verksamhet på KFUM-gården Kista 5 sedan 1979 där den huvudsakliga
uppdragsgivaren har varit Stockholm Stad, Rinkeby-Kista Stadsdelsförvaltning. Den nu gällande entreprenaden
drivs även den på uppdrag av Stockholm stad Rinkeby-Kista Stadsdelsförvaltning Både området, verksamheten på
gården och föreningen har förändrats och påverkats av utvecklingen. Personalen på gården har startat upp nya
verksamheter för att möta områdets behov och förändring. Det finns idag en ungdomsgård och fritidsklubb för
ungdomar med behov av särskilt stöd i åldrarna 12-22 år.
Dessa två drivs av samma huvudman Bromma KFUM.
Projekten SANT (Sniffning, Alkohol, Narkotika, Tobak), MOD (Mångfald Och Dialog), Bättre klimat i skolan, Bättre
arbetsklimat i klassrummet, Tjejkraft i Kista, 164 United m.m. har initierats av ledare från gården i samarbete med
skolan och andra instanser för att informera och påverka barn- och ungdomars synsätt, attityder, värderingar och
inställning till varandra. Även Kista SC och Kista Scoutkår startades av personal på KFUM-gården för att möta och
komplettera områdets behov.
KFUM-gårdens personal har under åren initierat och deltagit i flertalet olika nätverk i området med fokus på barn
och ungdomar. KFUM-gården var med och startat nätverket Tjejfokus i Stockholm som arrangerade tjejfestivalen
PUMA. Under de 30 år KFUM-gården varit verksam i området har personalen byggt upp en god kännedom, relation
och samverkan med bl.a. föreningar, skolor, myndigheter, barn- och ungdomsinstanser samt boende i området.
Inom KFUM bedrivs såväl omfattande social-, läger- och ungdomsgårdsverksamhet, av det slag som anbudet
omfattar, på ett stort antal anläggningar runt om i landet. Personal- och ledarutbildning har skett kontinuerligt
bl.a. genom både interna och externa kurser och konferenser. Enligt KFUM-gårdens kvalitetssäkringsmodell har
verksamheten kontinuerligt utvärderats och omformats för att följa utvecklingen i samhället och det föränderliga
behovet hos de lokala barnen och ungdomarna.
UPPDRAG
Bromma KFUM bedriver idag, på uppdrag av Rinkeby-Kista Stadsdelsförvaltning, Kista ungdomsgård samt
verksamhet på kvällstid för 10-12 åringar på Jyllandsgatan 16 i Kista.
Verksamheten bedrivs som en öppen verksamhet. Med öppen verksamhet menas en verksamhet som är öppen för
alla, oavsett bakgrund, nationalitet, kön eller personlig förmåga. Fritidsformen är till sin karaktär obunden och
inbjuder till spontana besök.
6
RESURSER
MEDARBETARE

Bromma KFUM:s medarbetare har sammantaget lång verksamhetserfarenhet.

Bromma KFUM har en stabil och sammansvetsad personalgrupp.

Större delen av medarbetarna är Fritidsledare eller har annan för verksamheten adekvat utbildning eller
erfarenhet.

Bromma KFUM:s medarbetare har ett stort kontaktnät på olika nivåer, i och utanför organisationen.

Bromma KFUM:s medarbetare är delaktiga i vårt kvalitetssäkringssystem och kan därigenom i högsta
grad påverka sin egen arbetssituation.
Detta borgar för en hög verksamhetskvalitet.
KOMPETENSRESURSER
KANSLIET
Eva-Maria Väfors är kanslichef. Har arbetat som fritidsledare på Jyllandsgatan 16 1986-1989. Därefter arbetat med
verksamhetsfrågor inom föreningen fram till 2006. Ansvarar idag för ekonomi, personal, sporthallsuthyrning,
bidrag, handläggare styrelsen, stiftelsen samt fastighetsbolagen.
Anna Paganus - Fritidspedagog och har arbetat i Kista på Jyllandgatan 16 som pedagogisk ansvarig för
fritidshemmet och som biträdande enhetschef 2000-2011. Idag anställd som projektkoordinator och är ansvarig
för bland annat all barn- och ungdomsverksamhet, verksamhetsutveckling, fondansökningar/rapportering,
sommarläger, arrangemang, skolsamarbeten, samt hemsidan.
Erik Ekberg började som ung lägerdeltagare och har successivt växt i föreningen till en kompetent och ansvarsfull
ledare. Är idag projektledare för all idrottsverksamhet i föreningen och studerar samt driver eget företag.
Måddan Wasell är kontorsassistent.
KISTA UNGDOMSGÅRD
ENHETSCHEFEN är utbildad fritidsledare och har varit verksam som föreståndare på Södra och Norra Järva sedan
1979. Har fortlöpande utbildat sig med chefsutbildningar, men även inom bl.a. bokföring, kommunikation och
förändringsarbete, genus- och jämställdhetsfrågor, arbetsmiljöfrågor och KFUK-KFUM kunskap både nationellt och
internationellt. Se meritförteckning (bilaga 4).
HELTID 1 är utbildad fritidsledare
HELTID 2 har gått Skarpnäcks fritidsledarkurs steg 1 och 2.
HELTID 3 började med ett års utvecklingsanställning på gården 2006. Blev därefter tillsvidareanställd och har gått
många av våra interna ledarutbildningar.
7
DELTID 1 har gått Lidingö Folkhögskolas fritidsledarutbildning.
DELTID 2 har lång erfarenhet av arbete med barn och ungdomar både från Akalla och Rinkebys ungdomsgård där
han tidigare varit anställd. Han har även tidigare arbetat som ungdomsvärd i området.
TIMLEDARE 1 är utbildad fritidsledare och anställd på gården i över 15 år. Arbetar även som fritidsledare på Adolf
Fredriks musikskola. Har arbetat som fältassistent för Kungsholmens stadsdelsförvaltning.
TIMLEDARE 2 arbetar även på Ungdomsgården i Gottsunda som drivs av KFUM Uppsala.
TIMLEDARE 3 arbetar även på Reactor och på Ungdomens hus i Rinkeby.
TIMLEDARE 4 har tidigare arbetat på andra ungdomsgårdar i stadsdelen.
TIMLEDARE 5 konstnär, teologistuderande och musiker. Har varit med och arrangerat större festivaler som till
exempel Peace and Love i Borlänge.
HUR VI LEVER UPP TILL INTRESSENTERNAS KRAV, BEHOV OCH FÖRVÄNTNINGAR
Att inom ramen för de resurser vi får disponera, så effektivt som möjligt leva upp till de krav, behov och
förväntningar som våra intressenter har på verksamheten.
För att kunna leva upp till ovanstående måste vi först och främst vi varje år definiera vilka våra intressenter är och
sedan ta reda på vilka krav, behov och förväntningar de har. Därefter gör vi en utvärdering för att se om vi, med
vår verksamhet, lever upp till dessa. Detta är sedan det underlag som vi vid planering använder för att se på vilka
områden förbättringar måste göras. Dessa förbättrings- och utvecklingsområden kallar vi för våra prioriterade
frågor. Vidare beskrivs de kvalitetsgarantier vi utlovar våra brukare, dessa ska vara välkända av brukarna.
Verksamheten ska bedrivas på så sätt att den uppfyller de krav och arbetar för de mål enligt anbudet.
MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSARBETE
Kista ungdomsgård ska vara en mötesplats där alla skall kunna delta på lika villkor. Därför färgas
verksamhetsutvecklingen ständigt av det högprioriterade och ständigt aktiva mångfalds- och jämställdhetsarbetet.
Mångfald är ett brett begrepp. Det handlar både om yttre olikheter såsom exempelvis hudfärg, kön och ålder och
om inre olikheter som egenskaper och erfarenheter vilka gör oss till olika individer. Ett samhälle med mångfald
som grund förutsätter jämlikhet och jämställdhet.
Bromma KFUM har i linje med KFUM Sverige alltid utgått från FN:s barnkonvention och särskilt beaktat det som
sägs där om att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut, att barnen har rätt att komma till tals, att alla barn har
samma rättigheter och lika värde och att varje barn har rätt till liv och utveckling. Vi vill spegla det svenska
samhället och vara en del av en organisation som verkar för ett samhälle fritt från diskriminering. Bromma KFUM
ser att det finns en strukturell diskriminering av vissa människor i samhället. När vi pratar om diskriminering utgår
vi ifrån de diskrimineringsgrunder som finns i svensk lagstiftning: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Denna
diskriminering vill vi utrota genom att arbeta förebyggande med bland annat normkritisk pedagogik.
Bromma KFUM har på uppdrag sedan många år tillbaka drivit LSS-verksamhet i huset under namnet Fritidsklubben.
Det har skapat en naturlig plattform för integrering av funktionshindrade i den ordinarie verksamheten. Här får de
funktionshindrade lära känna ledare och verksamheten och känner sig lättare trygga att besöka den öppna
verksamheten på kvällstid. Bromma KFUM tar även aktivt del i Stockholms stads projekt Fritid för alla. Bromma
8
KFUM arbetar aktivt för att utveckla samverkan med föreningar som arbetar med barn och ungdomar med
funktionsnedsättning med bland annat gemensamt läger och aktivitetsutbyte. Verksamheten är redan idag
anpassad för att integrera ungdomar med funktionsnedsättning.
Jämställdhet handlar om att utnyttja vår potential, förutsättningar och resurser. Om att stärka KFUM i en tid där
ungas organiseringsformer förändras och föreställningar om vad som är ”manligt” och ”kvinnligt” begränsar
verksamhetens bredd – hindrar tjejer från att börja skejta och killar från att dansa. Med jämställdhet vill vi
inspirera och engagera. Upplysa och utmana. Utveckla och framåtsträva!
MÅLSÄTTNING
Visionen är att Kista ungdomsgård ska vara en frizon från förtryck och ojusta värderingar.

Alla anställda på Kista ungdomsgård ska ha kunskap om vad jämställdhets- och mångfaldsarbetet innebär.

Kista ungdomsgård ska vara en mötesplats där alla skall kunna delta på lika villkor.

Kista ungdomsgård ska ha en jämlik besökargrupp med 50% tjejer och 50% killar under året.
METODER
DO IT YOURSELF
KFUM:s egna miniguide med några av de mest handfasta tipsen på hur en praktiskt kan arbeta och tänka om en vill
utveckla sin förening till en mer jämställd sådan. Miniguiden får alla nyanställda och vid APT finns en
återkommande punkt om just jämställdhet där vi aktivt diskuterar ledarskap och hur vi leder jämställt.
GENUSPERSPEKTIV
Bromma KFUM arbetar medvetet och uttalat utifrån ett genusperspektiv i sina verksamheter. Bland annat arbetar
vi ständigt aktivt med att öka medvetenheten om genus i personalgruppen för att alla besökare och medlemmar
på gården ska bemötas på lika villkor. Det sker genom fortlöpande utbildning inom området samt egna workshops
och värderingsövningar.
Kön är den biologiska skillnaden mellan kvinnor och män. Genus är den sociala skillnaden mellan kvinnor och män.
Detta innebär att utifrån det ”kön” som individen föds med behandlas hon/han olika ifrån samhället. Genus kan
betecknas som "socialt" kön, det vill säga det som samhället enligt dess förespråkare konstruerar som kvinnlighet
och manlighet. Att se något ur ett genusperspektiv är att ha denna konstruktionskaraktär i åtanke.
Eftersom vi vet att genus är något som vi hela tiden skapar, kan vi alltså skapa nya former för genus, som inte blir
begränsande eller ojämnställda. Det handlar om att öppna ögonen och börja agera. Därför vill vi aktivt uppmuntra
unga i vår verksamhet att pröva andra roller för att utvecklas så mycket som möjligt.
På Kista ungdomsgård driver vi bland annat tjej- och killgrupper samt arrangerar en del läger för tjejer respektive
killar. Arbetet med könssegregerade grupper kräver en tydlig målsättning, en klar struktur, positiva förväntningar
och tillitsskapande övningar. Därefter kan samma övningar göras i könsblandade grupper. På en del
ungdomsgårdar där syftet endast är att stärka tjejerna kan det leda till en bekräftelse av föreställningen att tjejer
är sämre, svagare och mindre värda än killarna. Man uttrycker då underförstått att mansrollen är fullkomlig och
statisk, och inte behöver påverkas. Killar får i enkönad grupp möjlighet att identifiera sig med killar och
uppmärksamma variationer inom det egna könet. Tjejer får möjlighet att identifiera sig med andra tjejer och inse
9
vidden av att vara tjej. På detta sätt kan stereotyper motarbetas. Det handlar inte om att ”förbättra” killar och
tjejer, utan att frigör dem från hur kön manifesteras i vardagen. Det handlar om att som pedagog/ledare föra
medvetna samtal om vem som skapar och sätter gränser för hur tjejer respektive killar får vara och göra. Vi på
Kista ungdomsgård anser att i skilda kill- och tjejgrupper kan de ge ungdomarna möjlighet att öva upp
kompetenser som de kanske inte får möjlighet eller utrymme att utveckla, eller kanske inte ens törs pröva, när det
andra könet är med. I tjej- respektive killgrupper kan man stärka barnens könsidentitet samtidigt som man kan
stimulera varje barn att utmana stereotypa handlingar och mönster.
Bromma KFUM har tagit fram en Genuslathund för Kista ungdomsgård.
GENUSLATHUND KISTA UNGDOMSGÅRD
1.
Vi säger inte pojkar/killar och flickor/tjejer, utan till exempel kompisar, kamrater eller barnen och
ungdomarna.
2.
Vi uppmuntrar alla barn och ungdomar till alla lekar/aktiviteter och när vi ger förslag på lekar/aktiviteter
gör vi det inte enligt könsrollstänk, utan snarare tvärtom.
3.
Vi förutsätter inte att ett barn eller en ungdom ”är” på ett visst sätt, till exempel lugn, vild, busig eller
försiktig, utifrån barnens kön.
4.
Vi pratar, kramar, uppmuntrar och ser alla barn och ungdomar lika mycket.
5.
Vi kommenterar inte barnens eller ungdomarnas kläder. Däremot bekräftar vi givetvis ett barn eller en
ungdom som stolt visar upp ett nytt plagg. Vi försöker då använda neutrala ord som till exempel skön eller
varm istället för tuff eller söt.
6.
Vi ser till att materialet som finns tillgängligt, t.ex. böcker inte har ett innehåll som konserverar
könsrollerna
NORMKRITISK PEDAGOGIK
Bromma KFUM arbetar med normfokuserad pedagogik både inom den egna personalgruppen och i grupper med
ungdomar. Normfokuserad pedagogik handlar om att belysa de normer och strukturer som leder till bland annat
diskriminering och att belysa normgruppers fördelar.
Normgrupp kallar vi den grupp av människor som följer en viss norm. Genom att i värderingsövningar belysa
normerna och förväntningarna som leder till diskriminering ifrågasätter vi det system som vi vill tala om. Om vi
endast talar om vilka som är utanför och hur de känner sig förlorar vi hela dimensionen av att det är ett
förtryckande system som ligger bakom diskriminering. Vi missar varför avvikarna blir avvikare. Vi riskerar också att
återupprepa normer och att inte förändra något. Det är en del av normen att de som tillhör normen får tycka till
om avvikarnas villkor och diskutera dem. Risken är också mycket stor om deltagarna skapar ett ”vi” som ska tycka
till om ”dem”, att osynliggöra någon i gruppen som inte alls hör till det ”vi” som skapats. Ofta hamnar då fokus på
att skapa förståelse och tolerans för de som avviker i sammanhanget; kvinnor, HBTQ-personer (homosexuella,
bisexuella, transpersoner och queer), personer med funktionsnedsättningar, personer som inte ses som svenskar
eller andra minoriteter. ”Är det rätt att homosexuella ska få adoptera?” är en klassisk fråga i värderingsövningar.
Tanken med frågan är givetvis god – man varför frågar vi inte om det är rätt att heterosexuella ska få adoptera?
Varför förutsätter vi att heterosexuella är bra på att ta hand om barn, men att det kan diskuteras om homosexuella
10
är det? Eller så talar vi om vad tjejer skulle behöva för att kunna ta mer utrymme i verksamheten. Fokus blir då på
att ge tjejer redskap, istället för att titta på de orsaker som gör att tjejer inte får lika mycket plats som killar, och se
att det inte är tjejer som behöver redskap utan formen som behöver förändras. Detta kallar vi i motsats till
normfokuserad pedagogik för toleranspedagogik.
Att använda normfokuserad pedagogik kan kännas ovant till en början, men det går ganska snabbt att komma in i
det. Som ledare upptäcker vi att det är bekvämare att övningarna inte handlar om att tycka till om svaga gruppers
villkor och att färre kränkningar uppstår. Med normfokuserad pedagogik har ledaren större möjlighet att sätta ned
foten om kränkningar sker.
Att arbeta med normkritisk pedagogik påverkar ofta på djupet. Den så kallade toleranspedagogiken riskerar att
sortera upp världen i ”vi” och ”dom” medan normkritiskt tänkande innebär att den egna identiteten får sig en törn.
Man tvingas helt enkelt ifrågasätta sin egen roll i ett komplicerat socialt system. Men Bromma KFUM anser att
synliggöra de normer som styr samhället hjälper också till att stärka demokratin på sikt.
KARTLÄGGNING AV JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING
Kartläggning genomförs regelbundet var fjärde år enligt 4 R-modellen för att synliggöra eventuella könsmönster i
verksamheten. Nästa kartläggning sker 2017.

1R Representation (antal kvinnor och män, flickor och pojkar)

2R Resurser (budget, brukartid, information, material, yta etc)

3R Resultat (analys av 1R och 2R. Kostnader ställs i relation till insatser för båda könen och effekter av
dessa.)

4R Realisera (nya mål och åtgärder föreslås för att komma till rätta med eventuell ojämställdhet i
verksamheten).
Representation Könsfördelning bland ungdomsgårdens besökare, verksamhet, ledning och beslutsfattare.
Manuellt framtagen besökstatistik, könsuppdelad, för föregående års verksamhet.
Resurser Hur väl är ungdomsgården anpassad för flickor – pojkar. Vad gör flickor och vad gör pojkar? Hur ser
könsfördelning ut i aktivitetsrum, Hur fördelas kostnader vid inköp?
Resultat Enhetschef och personal reflekterar vid gemensamma träffar över könsfördelning i det framtagna
underlaget. I vilken utsträckning uppfylls verksamhetens mål för respektive kön? Tillvaratas flickors och pojkars
behov, intressen önskemål och rättigheter?
Realisera För att säkerställa att flickors och pojkars intressen tillgodoses i lika hög grad tar enhetschefen och
personalen uppdaterar handlingsplanen med rutiner och insatser för fortsatt arbete på ungdomsgården. Planen
ska följas upp och utvärderas vart fjärde år.
CHECKLISTOR
Vi använder oss av ett flertal checklistor för kommunikation och information, rekrytering och beslutsfattande för
att säkerhetsställa och ständigt utveckla mångfalden på Kista ungdomsgård.
11
BROMMA KFUM:S CHECKLISTA FÖR KOMMUNIKATION OCH INFORMATION
Målet med vår verksamhet är att alla ska känna sig välkomna, oavsett könsidentitet, sexualitet, funktion, etnicitet
och ålder. Tänk därför igenom nedanstående frågor när ni tar fram och publicerar nytt material.

Är materialet könsneutralt och icke diskriminerandet skrivet?

Vilka sanningar tas för givna? Det kan exempelvis röra sexualitet, kön och etnicitet. Kanske förutsätter vi i
en text om föreningens nya dansklasser att medlemmen är en ung, heterosexuell tjej, vilket gör att vi
omedvetet riktar informationen till den gruppen, i tilltal och bilder. Detta får som konsekvens att andra
grupper inte blir inkluderade. Fundera på vilka sanningar som kan utläsas i materialet. Fundera på vilka
sanningar som kan utläsas i materialet, och vilka sanningar som saknas.

Se över bilder. Visas en grupp (kön, etnicitet, funktion, ålder osv.) på en majoritet av bilderna? Visas
gruppen på ett stereotypt sätt, såsom aktiva killar och passiva tjejer? Om det är så, byt för att visa på
möjligheten att bryta mot normer och att vi har förebilder av båda kön inom våra verksamheter.

Vilka blir direkt berörda av beslutet/informationen? Vilka ska känna till innehållet? Se till att använda
informationskanaler som når de berörda.

Delge informationen på ett sätt som gör den tillgänglig. Är texten skriven på ett enkelt och tydligt sätt?
Tänk igenom val av textstorlek, typsnitt och layout så att informationen blir tydlig. Tänk på att alla inte är
seende, känner sig bekväma med ett akademiskt språk eller talar flytande svenska.
BROMMA KFUM:S CHECKLISTA FÖR REKRYTERING
Checklistan kan användas både vid rekrytering av ny personal, förtroendevalda, ledare och deltagare.

Se över era rekryteringsvägar, vilka nätverk och kanaler använder ni? I vilka sammanhang syns ni? Det är
lätt hänt att en för enkelhetens skull fastnar i att rekrytera personer från redan kända sammanhang. Se till
så att informationen når personer från olika grupper och kontexter.

Annonser. Om ni har annonser, fundera på vilka signaler de sänder ut. Om ni tycker att det är svårt att
avgöra, kan ni se vilka som söker sig till er, det kan säga något om vilka signaler som ni sänder ut. Tänk
igenom hur ni formulerar annonsen/uppdragsbeskrivningen så att den inte låter som att den enbart riktar
sig till en grupp. Var också noga med att de eventuella bilder ni har med, inte enbart riktar sig till en
grupp.

Krav. Vilka krav ställs? Fundera igenom alla kraven är nödvändiga, eller om något av kraven kan tas bort
för att öppna upp för fler grupper av sökanden.

Ha en bred rekryteringsgrupp med personer med olika perspektiv, erfarenheter och bakgrunder, och
framförallt grundläggande kunskap om jämställdhet och normer.

Om det är svårt att hitta personer till ledaruppdrag, erbjud lösningar som går ut på att flera kan dela på
samma uppdrag.

Fråga två eller tre gånger! Studier har visat att män ofta tackar ja direkt till förtroende uppdrag, medan
kvinnor tackar nej första gången. Frågar du däremot en eller två gånger till ökar chansen att hon vill vara
med.
12
BROMMA KFUM:S CHECKLISTA FÖR BESLUTSFATTANDE
Checklistans syfte är att fungera som ett stöd för arbetsgruppens arbete, för att säkerställa att vi utvecklar vår
verksamhet i linje med KFUM:s jämställdhetsstrategi. Ofta tänker vi inte på att ett beslut kan få olika konsekvenser
för olika grupper, därför måste vi aktivt analysera vilka effekter ett beslut får för att undvika att omedvetet gynna
en grupp.
Målet med vår verksamhet är att alla ska känna sig välkomna, oavsett könsidentitet, sexualitet, funktion, etnicitet
och ålder. Tänk därför igenom nedanstående frågor innan ni fattar ett beslut.

Hur ser gruppen som förberett beslutet ut? Har de grupper som kommer att påverkas av beslutet fått
vara med och påverka dess utformning?

Vilka grupper påverkas av beslutet? Direkt och indirekt?

Får beslutet diskriminerande eller exkluderande konsekvenser – kortsiktigt eller långsiktigt, direkt eller
indirekt? Om ja – anpassa beslutet så att det inte blir diskriminerande eller exkluderande.

Gynnar beslutet en viss grupp? Män, kvinnor, funktionshindrade, heterosexuella, hbtq-personer, en viss
etnisk grupp etc. Om ja – varför ska gruppen gynnas? I vissa fall kan det vara motiverat att gynna en
grupp, tänk då noga igenom varför just den gruppen ska gynnas.

Missgynnar beslutet en viss grupp? Direkt eller indirekt? Om ja – hur går det att undvika?· Om beslutet
handlar om att tilldela resurser, vilken grupp gynnas av resurserna? Även en till synes neutral verksamhet,
kan ha en majoritet medlemmar eller utövare som tillhör en viss grupp. Tänk igenom om någon grupp
konsekvent gynnas när ni fördelar resurser. Resurser kan vara pengar, lokaler, material, utrustning,
ledarinsatser m.m.

Om beslutet handlar om att tilldela resurser, vilken grupp gynnas av resurserna? Även en tillsynes neutral
verksamhet, kan ha en majoritet utövare som tillhör en grupp. Tänk igenom om någon grupp konsekvent
gynnas när ni resursfördelar.
O/LIKA
I Bromma KFUM:s olika forum för diskussion, både bland personalen och bland ungdomar använder vi oss ofta av
metoder från andra upplagan av boken O/LIKA. O/LIKA innehåller konkreta verktyg för att arbeta med frågor som
rör fördomar, normer, diskriminering och likabehandling. O/LIKA fokuserar på normer inom samhället och inom
grupper. Övningarna syftar till att granska hur normer formar och påverkar oss. Genom metoderna arbetar
deltagarna med att ifrågasätta värderingar och attityder, samt att ta ställning och agera. Övningarna i O/LIKA
bygger på att inkludera deltagarna och ta tillvara deras erfarenheter, tankar och kompetens. Flera av metoderna
gör direktskillnad i grupperna som de används i. Boken riktar sig både till ungdomar och vuxna.
Första upplagan av O/LIKA togs fram i samarbete mellan flera olika ungdomsorganisationer som är specialiserade
på frågorna som boken berör och på interaktiva övningar. Den första upplagan vann 2008 Svenska publishingpriset
i klassen läromedel. Motiveringen löd: ”För en imponerande och modig bok som genom sin interaktivitet manar till
handling”. Andra upplagan baseras på erfarenheter från workshops med över 40 000 ungdomar och flera tusen
vuxna.
Boken ges ut av LSU Sveriges ungdomsorganisationer där KFUM Sverige är medlem. LSU är samarbets- och
intresseorganisationen för ungdomsorganisationer i Sverige. LSU utvecklar unga ledare och deras organisationer
samtidigt som de arbetar för att förbättra ungas villkor i Sverige och världen. Deras verksamhet sker inom två
områden: ledarskap och organisationsutveckling samt ungdomspolitik och påverkansarbete. Genom att
13
anordna utbildningar för unga ledare, möjliggöra samarbeten med andra organisationer och se till att unga blir
delaktiga i politiska beslut, i Sverige och världen.
MOD- MÅNGFALD OCH DIALOG
KFUM:s dåvarande egna studieförbund var bland annat en av huvudmännen för MOD. MOD är ett pedagogiskt
koncept för att arbeta med mångfalds- och diskrimineringsfrågor. MOD bygger på folkbildningens ideal om lärande
och delaktighet där utgångspunkten är deltagarnas egna erfarenheter, upplevelser och reflektioner. Syftet är att
bidra till att skapa insikt och nya handlingsmönster såväl på ett personligt som på ett samhälleligt plan.
MOD vill bidra till en samhällsutveckling där människor med olika världsuppfattningar, livstolkningar och livsstilar
kan leva sida vid sida utan diskriminering och förtryck. MOD utgår från alla människors lika värde och rättigheter
enligt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. MOD inkluderar alla diskrimineringsfrågor i sitt
angreppssätt, men fokuserar särskilt på dynamiken kring etnicitet och/eller kön.
MOD är ett helhetskoncept som bygger på dialogpedagogik, ett processinriktat ledarskap och deltagarnas egna
upplevelse, vilket innebär att man utgår från de specifika deltagarna i gruppen. Därför har MOD ofta mer långsiktig
effekt - eftersom deltagarna upptäcker att det handlar om dem och deras egna värderingar.
Bromma KFUM har sedan många år använts sig av material och utbildning inom MOD.
BROMMA KFUM:S LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN FÖR KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR
KISTA UNGDOMSGÅRD
ALLMÄNT
Det räcker inte att behandla alla lika – istället måste ambitionen vara att behandla alla utifrån vars och ens
förutsättningar. I själva verket kan ambitionen ”att behandla alla lika” i praktiken innebära ett stort osynliggörande
av alla som exempelvis inte är heterosexuella, medelålders, med full funktionsförmåga, födda i Sverige och passar
in i den traditionella kvinno-/mansrollen.
För att personer som inte känner igen sig i standardmallen ska uppleva sig välkomna, sedda och bekräftade, krävs
alltså ett mer aktivt agerande än att bara behandla alla lika.
Likabehandlingsplanen för Kista ungdomsgård syftar till att främja barns, ungdomars, vuxnas lika rättigheter
oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att
förebygga trakasserier och annan kränkande behandling.
Inför varje terminsstart planerar personalen hur man ska arbeta med barn/ungdomarna med koppling till varje
diskrimineringsgrund.
För att öka personalens medvetenhet om förekomsten av diskriminering, trakasserier och annan kränkande
behandling ska kompetensutveckling planeras in regelbundet.
Likabehandlingsplanen skall utvärderas och uppdateras varje år.
Ledarna skall ha god kännedom om innehållet i Kista ungdomsgårds Likabehandlingsplan.
FRÄMJA > LIKABEHANDLING
En verksamhet som har mening och väcker lust motverkar trakasserier och andra kränkande handlingar.
14

Verksamheten skall organiseras och utformas på ett sätt som främjar likabehandling, goda relationer och
trygga miljöer samt skyddar barnen mot alla former av kränkningar.

Vi skall ha nolltolerans, vi tolererar inga trakasserier och oegentligheter.

Personalen på ungdomsgården skall vara en god förebild, respektera barnens känslor och ta barnens
upplevelser på allvar.
UPPTÄCKA > TRAKASSERIER OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING
Vid misstanke eller inkommande uppgift om att kränkande behandling förekommer skall vi meddela
personalgruppen som även fungerar som en antimobbinggrupp som skall arbeta både förebyggande och
utredande. För att tidigt upptäcka trakasserier och andra kränkande behandlingar skall vi utreda uppgifterna med
de inblandade genom samtal med barn, personal och vårdnadshavare.
För att förhindra trakasserier och kränkande behandlingar skall vi cirkulera runt i de olika verksamhetsrummen
inomhus samt i mån av möjlighet vid olika områden utomhus t.ex. fotbollsplanen, skateparken, klätterställningen
och vid dolda utrymmen.
Om någon inom personalen misstänks för att kränka eller trakassera en elev skall föreståndaren och styrelsen
informeras och handlingen utredas.
Genom personalgruppen/antimobbningsgruppen skall ledningen, personalen, barnen och vårdnadshavare ha en
god kommunikation när trakasserier eller andra kränkande handlingar upptäcks. Det skall finnas goda rutiner för
att följa upp det som skett.
UTREDA > TRAKASSERIER OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING.
Så snart Bromma KFUM får kännedom om trakasserier eller annan kränkande behandling har Bromma KFUK-KFUM
skyldighet att utreda. Om personal är inblandad i det inträffade skall föreståndaren och styrelsen ta ansvar för
utredningen.
Utredningen kan gälla;
Barn – Barn
Barn – Personal
Personal – Barn
Personal – Personal

Utredningen skall inkludera samtal med utsatt person samt med utövare.

Vårdnadshavare och föreståndare/styrelse skall informeras.

Ärendet skall utredas och en åtgärdsplan upprättas.

Utredningen skall omfatta alla berörda parter och allsidigt belysa det inträffade.

Vid varje enskilt fall skall en bedömning göras av hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till andra
myndigheter bör göras.
15

Varje ärende skall dokumenteras och följas upp.
ÅTGÄRDA > TRAKASSERIER OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING
Utifrån utredningar av trakasserier eller annan kränkande behandling är det viktigt att genast besluta om och
genomföra insatser/åtgärder. Dessa skall syfta till att kränkningarna upphör samt förhindra att de återkommer.
Åtgärderna skall dokumenteras och uppföljas kontinuerligt.
Vid varje enskilt fall skall en bedömning göras av vilka åtgärder som skall vidtas:
INDIVID-NIVÅ

samtal med den utsatta samt den eller de som utsätter

samtal med berörd personal på ungdomsgården samt vårdnadshavare

informera enhetschefen

utforma handlingsplan för det utsatta barnet samt för den/de som utsätter.

Handlingsplanen skall utformas, utvärderas och följas upp av elev och berörd personal i samverkan med
vårdnadshavare.
GRUPP-NIVÅ

se över om gruppsammansättningen behöver förändras

arbeta med teman och ha diskussioner om till exempel kränkningar, våld, mobbning och trakasserier i
olika konstellationer

samarbetsövningar i olika konstellationer
MILJÖN OCH VERKSAMHETEN

förändra strukturer där det behövs i miljön och verksamheten

fler vuxna som ser barnen i parken
ORGANISATION OCH SAMHÄLLE
Om inte Bromma KFUM besitter den kompetens som behövs för att åtgärden ska kunna vidtas skall Bromma KFUM
söka hjälp från:

Styrelsen

Barn- och ungdomspsykiatrin

Sociala myndigheter

Polis

Övriga organisationer
UPPFÖLJNING
16
Uppföljning sker enligt handlingsplaner, kvalitetssäkringsmodellen och verksamhetsberättelsen.
DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE
Arbetet med besökarnas delaktighet och inflytande har varit en ständig kärnfråga för personalen under alla år och
vi arbetar ständigt med att förbättra våra metoder och förhållningssätt för att skapa de bästa förutsättningarna för
detta i vår verksamhet. Med utgångspunkt från vårt kvalitetssäkringssystem som omfattar till exempel
omvärldsanalys (ny forskning m.m.) och brukarintervjuer (enkäter m.m.) utvecklar vi ständigt vårt arbete med
delaktighet och inflytande.
Kista ungdomsgård är ett hus som ska bygga på delaktighet och inflytande från våra besökare. Besökarna ska i alla
möjliga situationer, små som stora, ges möjlighet att vara med och påverka. Det betyder att det mesta som händer
på våra scener och i verksamheten är det besökarna som föreslår och iscensätter. Om de t.ex. vill uppträda på
scenen, hänga upp en utställning, visa en film, spela in en demoskiva, trycka tröjor, arrangera ett skate event, lära
sig mer om något som rör musik, dans eller kultur så ska det vara självklart att prata med oss i personalen så att vi
tillsammans kan hitta ett sätt att genomföra idén.
MÅLSÄTTNING
Att alla besökare upplever att de har möjlighet till inflytande och delaktighet i gårdens verksamhet.
METODER
Att alla initiativ som leder till eller skulle kunna leda till aktivitet dokumenteras, följs upp och att återkoppling till
alla besökare sker. En mer detaljerad beskrivning finns i bilaga 9 Besökarnas delaktighet och inflytande.
DIALOG
Personalen har en kontinuerlig dialog med ungdomarna om deras intressen, behov, önskemål och förväntningar på
verksamheten som sedan ligger till grund för verksamhetsutvecklingen.
IDÉDAGBOKEN
Arbetet med att få alla besökare att förstå deras många möjligheter sker bl.a. genom att samtliga initiativ och
förslag skrivs in i idédagboken gällande inflytande. När ett förslag kommer upp från en besökare så ber vi denne
skriva ner eller beskriva den så vi kan notera den. Sedan delas informationen ut till alla som jobbar. På
personalmöten så bestäms det att en av oss följer upp detta.
STORMÖTEN
17
Stormöten hålls varje månad där ungdomarna har möjlighet att lyfta frågor, behov och synpunkter som rör
verksamheten i huset. Det kan omfatta allt som t.ex. bygga om i huset, göra en resa, ordna en konsert. Inbjudan till
stormöten går bland annat ut via Facebook, hemsida, mejl, affischering på gården och i området samt sms-utskick.
KULTURSTÖD FÖR UNGA OCH COACHER
Kista ungdomsgård har satsat på att utbilda personalen till coacher för kulturstöd för att direkt kunna stödja
ungdomarna i deras möjlighet till delaktighet och inflytande. Av vår personal är flera utbildade coacher. Allt i linje
med ”Kultur i ögonhöjd” - strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm.
Lärandet som sker på unga människors fria tid, det informella lärandet, får allt större betydelse i den unges
framtida möjligheter i yrkeslivet. Kulturstödsarrangemanget är ett exempel på träning i både planering,
genomförande och utvärdering. Att ta ansvar och projektleda blir något som är lättillgängligt. Därför har och
kommer Bromma KFUM:s personal att fortsätta prioritera utbildning av coacher för kulturstöd i huset.
UPPFÖLJNING

Kvalitetssäkringsmodell

Idédagboken

Brukarintervju

Övrig uppföljning - utöver uppföljning via verksamhetsplan respektive verksamhetsberättelse kommer
uppföljning ske vid samverkansmöten/nätverksmöten samt vid avrapporteringsmöten till
uppdragsgivaren Rinkeby- Kista Stadsdelsnämnd.
NÄTVERKANDE
Som förening finns KFUM representerade i ett flertal nätverk där vi kan hitta bland annat kunskap,
erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling. Nätverken är inte alltid låsta för personal utan kan även inkludera
besökare.
MÅLSÄTTNING
Inhämta kunskap och hitta nya samarbetspartners vilket utvecklar verksamheten från de aktuella nätverk Bromma
KFUM aktivt deltar i.
METODER
Bromma KFUM ska aktivt delta i de aktuella nätverk som rör vår målgrupp.
18
UPPFÖLJNING
Uppföljning sker genom kvalitetssäkringsmodellen, verksamhetsberättelse, samverkansmöten/nätverksmöten
samt vid avrapporteringsmöten till uppdragsgivaren Rinkeby- Kista Stadsdelsnämnd.
MEDARBETARSAMLING (MAS)
Anställda inom KFUM Stockholmsregionen Stockholm Gotland träffas regelbundet för erfarenhetsutbyte och
diskussioner kring ämnen som deltagarna väljer.
FRITIDSGÅRDSTRÄFF
Fritidsgårdsträff varje år då representanter från KFUM Sveriges ungdoms- och fritidsgårdar träffas för
erfarenhetsutbyte, personalutbildning, diskussioner kring valda ämnen, seminarier och samverkan.
STORFÖRENINGSNÄTVERKET
Varje år samlas anställda inom KFUM från hela Sverige för erfarenhetsutbyte och föreningsutveckling.
Storföreningsträffarna syftar till att förmedla information mellan föreningarna, öka samarbetet och bidra till att
kollegor och föreningar ökar sitt nätverk inom KFUM.
FRYSHUSANDAN
Bromma KFUM är en del av Fryshusandan. Riksnätverket Fryshusandan är en ideell riksorganisation för ideella
föreningar som bedriver barn- och ungdomsverksamhet. Ändamålet är att för dessa möjliggöra utbyte av idéer,
erfarenheter, metoder och kontakter över gränserna samt främja arbetet med att starta, driva och utveckla sådan
verksamhet.
Riksnätverket Fryshusandan består av lokalavdelningar spridda över landet.
Nätverket erbjuder en rad förmåner till sina medlemmar, som till exempel:
– Ett nationellt nätverk för samverkan och utbyte
– Utbildningar
– Årligt riksläger
– Inbjudan till särskilda events på Fryshuset, t.ex. Forum för Eldsjälar
– Konferenser och andra läger
– Möjlighet till medieutrymme och marknadsföring
– Rabatterade priser till särskilda events
– Tävlingar
FORUM FÖR ELDSJÄLAR
1995 startade Forum för eldsjälar som idag är en årlig konferens på Fryshuset där Bromma KFUM deltar. Tre dagar
av inspiration, kunskap och nya kontakter. Om ungdomar, framtid, kraft och förändring. Ett möte för dig som bryr
19
dig om unga. Fokus ligger på att ge deltagarna verktyg för att arbeta med unga till exempel ge lärare verktyg för att
arbeta med stökiga ungdomar i sin skolan, fältassistenter kan få lära sig att möta olika kulturer eller hur man
skapar en attraktiv fritidsgård. Deltagarna ska kunna gå ut till sina egna kommuner och verksamheter med idéer
och ny inspiration och på så sätt skapa nya relationer mellan unga och vuxna. Syftet är också att deltagarna skall
bygga nätverk med varandra och med utställarna på torget.
JÄRVAANDAN
Kista ungdomsgård Kista är medlem i Järva andan. Med Järva andan vill stadsdelsförvaltningarna i Rinkeby-Kista
och Spånga-Tensta fördjupa samarbetet ytterligare. Alla som arbetar med brottsförebyggande och trivselskapande
arbete inbjuds att delta i Järva andans nätverk av goda krafter. Genom att stödja, samverka och ställa upp för
varandra visar vi omtanke och gemenskap där även små insatser kan göra stor skillnad.
KFUM SVERIGE
Bromma KFUM är en del av KFUM Sverige och får då ta del av flera olika nätverk. Här följer ett par exempel.
LSU SVERIGES UNGDOMSORGANISATIONER
LSU är samarbets- och intresseorganisationen för ungdomsorganisationer i Sverige. LSU utvecklar unga ledare och
deras organisationer samtidigt som vi arbetar för att förbättra ungas villkor i Sverige och världen.
Hur arbetar LSU?
Vår verksamhet sker inom två områden: ledarskap och organisationsutveckling samt ungdomspolitik och
påverkansarbete. Genom att anordna utbildningar för unga ledare, möjliggörasamarbeten med andra
organisationer och se till att unga blir delaktiga i politiska beslut, i Sverige och världen.
Vilken slags medlemsorganisationer har LSU?
Våra medlemsorganisationer har olika verksamhet som baseras på till exempel intressen, politik, religion, etnicitet,
sexualitet eller funktionalitet. Gemensamt är att vi är unga som har gått samman i olika organisationer för att vi vill
förändra, umgås och utvecklas.
YMCA YWCA
KFUM är en del av världens största ungdomsrörelser YMCA och YWCA. Vi har goda kontakter och bjuds in på
internationella konferenser, festivaler och utbildningar. Enhetschefen för Kista ungdomsgård arbetade 2000-2006
med att planera och genomföra internationella personalkonferenser på Europanivå. Hon satt även som
huvudansvarig för planeringsgruppen 2004-2006.
Ungdomar från vår verksamhet på gården deltog på den senaste YMCA Europe festival i Prag 2013.
FÖRVALTNINGENS SAMORDNINGSSTRUKTUR FÖR UNGDOMSVERKSAMHETERNA
Enhetschefen deltar i olika samordningsmöten med övriga ungdomsgårdar och mötesplatser för ungdomar. Det
omfattar även alla möten gällande ungdomsverksamheten i förvaltningen.
MYNDIGHETER I SAMVERKAN (MYS) OCH OMRÅDESGRUPPEN
20
Vi sitter med i MYS redan idag eftersom vi driver Kista ungdomsgård på entreprenad. Vi sitter även med i
områdesgruppen.
KOMPETENSUTVECKLING
KFUM har en tradition av att erbjuda kvalitativa utbildningar till sina anställda, medlemmar och deltagare.
Utbildning av personal på Kista ungdomsgård sker i linje med Bromma KFUM:s kompetenspolicy.
Utbildning stärker och håller samman vår rörelse samtidigt som det ger unga människor möjlighet att utvecklas till
sin fulla potential. Vi fokuserar på personlig utveckling, ledarskap och KFUM-kunskap. Kompetensutveckling av
personalen ger direkt effekt på verksamhetsutvecklingen.
MÅLSÄTTNING
Målet är att skapa motivation, kraft, arbetsglädje och ökad prestation.
METODER

Utbildning

Utvecklingssamtal och uppföljningssamtal

Kompetensutvecklingsplan

Nätverkande
UPPFÖLJNING
Uppföljningssamtal där enhetschefen tillsammans med den anställda följer upp den individuella
kompetensutvecklingsplanen.
HELHETEN
KFUM har ett eget utbildningspaket - Helheten. Det är en av de utbildningar som är återkommande inom KFUM i
Sverige. KFUM är en stor rörelse och ibland lite svår att förstå. Som medlem och blivande ledare är det bra att veta
vad du är en del i och vilka oändliga möjligheter det finns för dig. Utbildningspaketet Helheten utmanar dig att
förstå och hitta din egen roll i KFUM.
* Helheten är också ett ledarutbildningsmaterial som ger dig utrymme
att växa både som ledare och som människa.
* Helheten ger dig ett lärande för livet!
* Helheten har skapats utifrån några av Sveriges mest välkända
ledarutbildningar.
21
Helheten har arbetats fram i samarbete mellan förbunden i KFUM Sverige och Sensus studieförbund.
SENSUS
Sensus hette tidigare KFUK-KFUM:s studieförbund och var en del i rörelsen. Idag är Sensus fristående men
samarbetet fortsätter. Till exempel har Sensus varit en stor aktör då Utbildningspaketet Helheten växte fram.
Sensus håller bland annat i utbildningen MOD. MOD står för Mångfald och Dialog och är ett koncept för att
bemöta fördomar och diskriminering.
EFFEKTIVARE GRUPPER OCH LEDARE – EGOL
Genom KFUM Stockholmsregionen erbjuds vi den eftertraktade och välrenommerade kursen EGOL. EGOL omfattar
4,5 dygn på internat. Syftet är att ge deltagarna möjlighet att utvärdera och utveckla sin förmåga att

Planera och genomföra förändringar

Ge och ta emot feedback

Hantera konflikter

Leda och styra grupparbete

Identifiera och våga ta tag i problem

Lita på sin egen ledarförmåga
EGOL-kursen bygger på övningar som kräver inlevelse och aktivt deltagande.
EGOL har en grundstruktur som förväntas användas mycket flexibelt, som en verktygslåda. Det som styr kursens
väg mot de övergripande målen är den unika gruppens egna satta mål samt de specifika behov handledarna
bedömer att just den aktuella gruppen har. EGOL bygger även den på FIRO, men belyser även andra
grupputvecklingsteorier.
UTVECKLINGSSAMTAL
Utvecklingssamtal genomförs kontinuerligt med personalen minst två gånger per år och utifrån det underlaget
lägger vi upp en individuell kompetensutvecklingsplan. Uppföljningssamtal sker alltid. Utvecklingssamtalen bygger
på Kommunikologi; en tvärvetenskaplig metadiciplin kopplat till systematisk hjärnforkning. Framgångsrik
utveckling och förändring handlar om att bli medveten om hur du själv och andra kommunicerar, medvetet och
omedvetet. Målet är att skapa motivation, kraft, arbetsglädje och ökad prestation.
BROMMA KFUM:S KOMPETENSPOLICY
SYFTE
22
För att vi inom Bromma KFUM ska nå våra mål krävs att medarbetarna har rätt kompetens för sina
arbetsuppgifter. Rätt kompetens är en strategisk fråga och långsiktig investering för oss. Syftet med
kompetenspolicyn är att säkerställa att våra medarbetare alltid har rätt kompetens.
KOMPETENS
Kompetens innebär kunskap, vilja och förmåga att lösa de uppgifter medarbetaren ställs inför. I vilja och förmåga
väger vi även in värderingar, attityder och beteenden. Kompetens handlar även om att inhämta, använda och dela
med sig av kunskap och erfarenheter.
KOMPETENSUTVECKLING
Kompetensutveckling avser olika former av lärande och aktiviteter för att öka förmågan hos medarbetaren och
gruppen att uppnå verksamhetens mål och visioner t ex:

Lärande och utveckling i det befintliga arbetet

Nya eller utvidgade arbetsuppgifter

Utbildningar

Seminarier

Studiebesök

Omvärldsbevakning

Ansvarsfördelning
LEDNINGENS ansvar är att på ett övergripande plan definiera kompetenskrav och säkerställa organisation,
resurser och processer för kompetensförsörjning.
CHEFENS ANSVAR är att tydliggöra verksamhetskraven. Chefen har även ansvar för att årligen genomföra
medarbetarsamtal och upprätta planer för kompetensutveckling med utgångspunkt i verksamhetens mål. Chefen
ansvararför att prioriterad kompetensutveckling genomförs och utvärderas.
MEDARBETAREN TAR ANSVAR för att i dialog med chef nå ställda kompetenskrav och planera för och
genomföra utvecklingsåtgärder i linje med sin kompetensutvecklingsplanen.
INDIVIDUELL KOMPETENSUTVECKLINGSPLAN
Bromma KFUM använder sig av en framtagen mall för kompetensutveckling. Den används som underlag vid
medarbetarsamtal där den anställde tillsammans med enhetschefen tar fram en individuell
kompetensutvecklingsplan som följs upp och uppdateras regelbundet.
Utbildningen är och skall var kopplad till den inriktning och de mål vi har med verksamheten. Det är också av
största vikt att utbildningen är behovsinriktad och relaterad till ansvar och befogenheter.
Vi arbetar sedan över tjugo år tillbaka med ett kvalitetssäkringssystem när det gäller verksamheten på gården. Den
omfattar även kompetensutveckling som vi anser är nödvändigt för att behålla och ständigt förbättra och utveckla
vår kvalitet.
23
UTBILDNINGAR, KONFERENSER, SEMINARIER OCH FORSKNING
Personalen har arbetsplatsträffar varje vecka där en stående punkt på dagordningen är utbildning. Här tipsas de
anställda om kompetensutvecklande utbildningar och seminarier. Här diskuteras även gemensamma behov av
utbildningar och seminarier för personalgruppen som helhet.
Enhetschefen är ytterst ansvarig för att hålla verksamheten ajour med aktuell forskning på verksamhetsområdet.
Några källor för information om detta är Fritidsforum, Ungdomsstyrelsen, Fritidsledarskolorna – Folkhögskolor i
samverkan och Utbildningscentrum Lidingö där folkhögskolan har en tvåårig fritidsledarlinje som sker i samverkan
med KFUM.
NÄTVERK
Våra nätverk som redovisas under den tidigare rubriken Nätverkande har stor betydelse för personalens
kompetensutveckling.
MILJÖARBETE
KFUM arbetar utifrån konceptet "Body, Mind & Spirit" för att främja ungdomars utveckling på ett fysiskt,
intellektuellt och själsligt plan. Klimatfrågan är en naturlig del av detta koncept då det handlar om att visa respekt
för och ta ansvar för sin omvärld, ett viktigt mål för KFUM:s verksamhet. Vår organisation vill lära ungdomar
solidaritet över gränser, oavsett om det handlar om nationer, etniciteter eller andra skiljelinjer som dagens unga
möter, och främja en gemensam "spirit". Klimatfrågan är viktig för oss och vi är beredda att använda både Body,
Mind och Spirit för att stoppa klimatförändringarna och skapa ett hållbart samhälle för alla. Vi kräver av dagens
ledare att de ger morgondagens ledare en rättvis start.
Det är vår framtid det handlar om.
Unga utgör en tredjedel av världens befolkning och är de som kommer att ärva en framtid märkt av
klimatförändringar. Därför är det enormt viktigt att nuvarande makthavande generationer agerar på ett effektivt
sätt och att ungas röst kring klimatfrågor hörs tydligt.
Genom FN:s Barnkonvention har unga människor rättigheten att göra sina röster hörda i ämnen som påverkar
och berör dem. Klimatförändringar är verkligen ett sådant ämne. KFUM jobbar aktivt för att unga ska inkluderas i
förhandlingar, planer och policys vad gäller klimatarbetet, både nationellt och internationellt. Det är KFUM:s mål
att alla medlemsföreningar och enskilda medlemmar ska engagera sig i frågan, eftersom klimatfrågor är vårt
ansvar som global ungdomsrörelse.
GENOM FN:S BARNKONVENTION HAR UNGA MÄNNISKOR RÄTTIGHETEN ATT GÖRA SINA RÖSTER
HÖRDA I ÄMNEN SOM PÅVERKAR OCH BERÖR DEM.
För att underlätta förståelsen och engagemanget för klimat- och miljöfrågor har nu KFUM Sverige tagit fram en
skrift som riktar sig till rörelsens medlemmar och föreningar. I skriften Påverka eller påverkas kan man läsa om
EU:s arbete med klimatutmaningarna och se några exempel på hur unga inom KFUM i Sverige och globala YMCAs
arbetar med klimatfrågor. Man får också bra vardagstips på hur man som individ eller förening kan vara en del av
lösning på klimatproblemen. Denna skrift, audioversion och workshop har tagits fram med stöd av Sensus och
Folkbildningsrådet. Att KFUM är i framkant när det gäller miljöarbete för att utveckla verksamheten för en hållbar
framtid är ett tydligt mervärde.
24
Bromma KFUM:s egna miljöprogram för Kista ungdomsgård är i tillämpliga delar inriktat mot de miljömål som
framgår av Stockholms stads gällande miljöprogram 2012-2015 som antogs 30 januari 2012. Kista ungdomsgård
utgår även från KFUM:s checklista för klimat och miljöåtgärder.
Miljöarbete utvecklas ständigt på gården och påverkar verksamhetsutvecklingen. Vi arbetar för att göra
ungdomarna mer aktiva i miljöarbetet på olika sätt. Delvis genom tydliga återvinningskärl och delvis genom samtal,
diskussioner, workshops och teman.
MÅLSÄTTNING
För att bidra till att den svenska miljöpåverkan minimeras skall all verksamhet inom KFUM Sverige bedrivas med en
miljöpåverkan lägre än det svenska riksgenomsnittet.
Det är KFUM:s mål att alla medlemsföreningar och enskilda medlemmar ska engagera sig i frågan, eftersom
klimatfrågor är vårt ansvar som global ungdomsrörelse.
METODER

All verksamhet ska utgå från vår miljöpolicy, checklista och miljöprogram.

Revidera ungdomsgårdens miljöprogram vart fjärde år i samverkan med ungdomar på våra stormöten.
UPPFÖLJNING
Uppföljning sker genom kvalitetssäkringsmodellen, verksamhetsberättelse, samverkansmöten/nätverksmöten
samt vid avrapporteringsmöten till uppdragsgivaren Rinkeby- Kista Stadsdelsnämnd.
PREVENTIVT ARBETE
Att skapa möjligheter för barn och unga att utvecklas är ledstjärnan för all vår
verksamhet. Det handlar om att sätta barn och unga i centrum, att låta dem ta plats
och få utlopp för sina intressen och viljor. Det handlar om att ta sig tid att lyssna och
uppmärksamma, att engagera och entusiasmera. Genom att göra det får vi så
väldigt mycket tillbaka. Unga människor som tar hänsyn och visar respekt, som tar
ställning och bryr sig om andra, sin omvärld och sig själva. För människor, även
unga, som mår bra och trivs har förmågan att få andra människor att må bra och
trivas.
Det låter så enkelt, och är så enkelt. Bara man gör på rätt sätt.
Bromma KFUM kommer fortsätta att vara en del i stadsdelens förebyggande arbete.
Bromma KFUM arbetar förebyggande genom olika projekt, metoder och förhållningssätt. Det förebyggande
arbetet är integrerat i verksamhetsutvecklingen.
25
MÅLSÄTTNING
Ungdomsgårdsverksamheten ska vara en del i stadsdelens förebyggande arbete.
METODER
Genom att regelbundet genomföra omvärldsanalys och undersöka besökarnas behov framgår vilka punktinsatser
som bör göras i det förebyggande arbetet.
Bromma KFUM samverkar med preventionsenheten i stadsdelen.
Bromma KFUM kommer fortsätta driva projektet 164 United i samverkan med Fältgruppen, närpolisen,
förskolorna och grundskolorna i Kista.
UPPFÖLJNING
Uppföljning sker genom kvalitetssäkringssystemet, regelbundna utvärderingar av projekt, verksamhetsberättelse,
samverkansmöten/nätverksmöten samt vid avrapporteringsmöten till uppdragsgivaren Rinkeby- Kista
Stadsdelsnämnd.
164 UNITED
Kista ungdomsgård är en av initiativtagarna till projektet 164 United. Projektets syfte är att skapa ett tryggt
område och klimat i Kista för de unga att växa upp och leva i. Öka framtidstron och minska utanförskap bland barn
och ungdomar i området.
Vi når dit genom att stärka de ungas självkänsla så de kan känna frihet och möjlighet att utvecklas till sin fulla
potential. Vi ökar framtidstron och minskar utanförskap genom att arbeta med värderingar och attityder avseende
vänskap, respekt, jämställdhet, normer, empati, identitet, kriminalitet och droger bland barn och ungdomar i
samarbete med vuxna som möter dessa i sitt dagliga arbete samt med föräldrar.
STAN-PROGRAMMET (STOCKHOLMS TOBAKS- ALKOHOL- OCH NARKOTIKAPOLITISKA
PROGRAM)
SAMARBETE OCH SAMVERKAN
Att minska problem med tobak, alkohol och narkotika är en omfattande uppgift. Erfarenheter talar för att arbetet
måste bedrivas på befolknings-, grupp- och individnivå. Det betyder att generella åtgärder (exempelvis
mediainsatser) kompletteras med insatser på gruppnivå (exempelvis insatser i skolor eller för särskilt utsatta
grupper) samt individinriktade insatser (åtgärder för enskilda personer). Ibland vill man nå alla i en befolkning och i
andra fall riktar man sig av olika skäl till vissa grupper eller individer som kan vara i extra behov av stöd eller skydd.
Framgångsrikt arbete kräver därför med nödvändighet både samarbete och samverkan mellan olika aktörer vilka
det finns många av inom det drogpolitiska området.
26
Bromma KFUM är och har varit en aktiv samverkan och samarbetspartner i flertalet nätverk både lokalt, nationellt
och internationellt när det gäller dess frågor. Projektet 164 United är en del i det preventiva arbetet mot Tobak,
alkohol och narkotika.
STRUKTURERAT SAMARBETE
För att nå ungdomar som experimenterar med alkohol eller andra droger måste det finnas ett fungerande
skyddsnät omkring dem i skolan och i lokalsamhället. Ett strukturerat samarbete mellan skola, socialtjänst,
fritidsverksamheter, polis och frivilligorganisationer är avgörande. Intentionen måste alltid vara att sträva efter
samarbete och dialog med ungdomarnas familjer.
Bromma KFUM har god kontakt med både socialtjänst, polis och skolornas elevvårdsteam. Kista ungdomsgård har
efter flera år av efterfrågan tilldelats en egen kontaktperson som är socialsekreterare i Rinkeby-Kista
stadsdelsnämnd. Bromma KFUM har sedan tidigare en utarbetad drogpolicy på Kista ungdomsgård.
DROGPOLICY
Bromma KFUM:s har en framtagen drogpolicy för Kista ungdomsgård

Personalen är enig i förhållningssättet och agerandet gällande alkohol, droger och rökning på och utanför
gården.

På Kista ungdomsgård har vi nolltolerans mot alkohol, droger och rökning.

Besökare får ej vara berusade och/eller påverkade inne i våra lokaler.

Inne på gården ska vår drogpolicy finnas synligt uppsatt.

Skyltar om rökning förbjuden ska finnas på gården utanför.
ÅTGÄRDER
Samtal med besökaren där vi meddelar att besökaren får lämna gården och att vi ses nästa dag/vecka och tar ett
samtal med ungdomen under nyktra förhållanden.
Om vi upplever att vi är oroliga och att vi ser ett mönster i deras användande av alkohol, droger och/eller rökning
är det vår skyldighet som tjänstemän och fritidsledare att anmäla detta. Vi informerar alltid först den besökare
som är påverkad att vi kommer att kontakta deras föräldrar, fältgruppen, socialtjänsten eller annan myndighet.
I en akut situation där vi misstänker att någon är påverkad av narkotika eller hanterar det på något sätt kontaktar
vi polisen direkt.
Om en besökare är påverkad och inte kan ta hand om sig själv kontaktar vi i första hand föräldrar och i andra hand
polisen.
Vid en situation där besökaren är så påverkad att besökaren inte är kontaktbar ringer vi 112.
UPPSÖKANDE ARBETE OCH FRITIDSVERKSAMHET
Under tonårstiden blir kamratrelationer allt viktigare och därför är fritiden ett angeläget område för att nå
ungdomar i riskzon. Socialtjänsten har ansvar för att bedriva ett aktivt uppsökande arbete i miljöer där ungdomar
samlas. Det uppsökande arbetet ger möjligheter både att tidigt upptäcka ungdomar med behov av stöd och att få
kunskap om ungdomars villkor samt eventuella riskmiljöer inom stadsdelsområdet.
27
Fritiden är också ett viktigt område för att erbjuda positiva alternativ och bryta en negativ utveckling. Inriktningen
bör vara att erbjuda strukturerade aktiviteter som bygger på ungdomarnas egna intressen och där föräldrar och
andra vuxna är involverade.
Kista ungdomsgård arbetar med delaktighet och inflytande för att kunna erbjuda strukturerade aktiviteter som
bygger på ungdomarnas egna intressen. Kista ungdomsgård har ett gott samarbete med fältgruppen som vi träffar
regelbundet både på formella och informella möten. I projektledningsgruppen för 164 United sitter en
representant från huvudkontoret Bromma KFUM, Enhetschefen för Kista ungdomsgård och uppsökande kurator
från en av de lokala grundskolorna.
POLICY MOT KLOTTER OCH LIKNANDE SKADEGÖRELSE PÅ KISTA UNGDOMSGÅRD
Kista ungdomsgårds policy följer Stockholm stad policy mot klotter och liknande skadegörelse.

Ingen form av klotter och liknande skadegörelse accepteras.

Sanering av klotter och liknande skadegörelse inomhus ska ske senast inom en vecka.

Stötande och rasistiskt klotter ska saneras omgående.

Genom att reagera och agera direkt om misstanke finns att ungdomar ägnar sig åt klotter och liknande
skadegörelse ska vi öka möjligheten för våra ungdomar att kunna utvecklas i en miljö fri från riskfaktorer.

All skadegörelse ska polisanmälas och ska fotodokumenteras.
STADENS BROTTSFÖREBYGGANDE PROGRAM
MINSKA BROTTSBENÄGENHETEN (MINSKA ANTALET MOTIVERADE FÖRÖVARE)
Kista ungdomsgård samverkar mellan aktörer som arbetar med barn och ungdomar i närsamhället runt upptäckten
av barn som far illa. Några av dessa är andra ungdomsgårdar i stadsdelen, Rinkeby-Kistas fältgrupp, närpolisen,
rektorer, förskolan, elevvårdsteam, föräldravandrarna och socialtjänsten. Kista ungdomsgård agerar professionellt,
individualiserat och snabbt bemötande i samverkan av de som upptäcks vara i riskzon.
LINDRA BROTTENS SKADEVERKNINGAR
Bromma KFUM förmedlar kontakt för brottsofferstöd, t.ex. stödcentrum för unga brottsoffer och kvinnojourer. På
ungdomsgårdens toaletter finns det alltid information, lappar och små foldrar som ungdomarna kan ta med
kontaktnummer till olika stödlinjer/organisationer.
MINSKA OBEFOGAD RÄDSLA FÖR BROTT
Adekvat information om risker och öka människors möjlighet till korrekta riskbedömningar.
Trygghetsvandringar, det vill säga professionellt ledda, strukturerade vandringar med medborgare där särskilt
otrygga platser utpekas, dokumenteras och sedan åtgärdas. Bromma KFUM har saknat trygghetsvandringar i Kista
och har själva tagit ansvar för området kring gården tillsammans med besökare. Bromma KFUM avser skapa en
ordnad och trivsam yttre miljö genom t.ex. städning, klottersanering, rensa sly och försköna ytor etc. Kista
ungdomsgård har på eget initiativ kontaktat ansvariga för till exempel bortrensning av sly.
28
SAMVERKAN
Den stora förtjänsten med samverkan är att den möjliggör att flera av samhällets institutioner arbetar samtidigt
mot samma mål. Samverkan anses exempelvis som särskilt viktigt för upptäckt av barn med behov av särskilt stöd
och förebyggande arbete som riktar sig till barn i riskzon. I områden där många sociala problem är koncentrerade
är samlade insatser extra viktiga. Att Kista ungdomsgård ska vara en del av de nätverken gällande samverkan kring
barn och ungdomar är självklart. Bromma KFUM är övertygad om att samverkan skapar trygghet för barn och
ungdomar. Vi arbetar alla med samma barn och ungdomar och genom ett gemensamt förhållningssätt och utbyte
skapar vi tydliga strukturer och trygghet runt barn och ungdomar i området. Bromma KFUM har aktivt deltagit i
framtagandet av en hot och våldsplan tillsammans med övriga ungdomsgårdar och mötesplatser för ungdomar i
Rinkeby-Kista stadsdel.
VÅRA PRIORITERADE FRÅGOR, KVALITETSGARANTIER OCH RIKTLINJER FÖR 2014
Efter utvärdering av vår verksamhet och analys av intressenternas krav har våra besökare kommit fram till följande
områden som under året måste utvecklas.
PRIORITERADE FRÅGOR FÖR 2014
Här följer våra prioriterade frågor för året.

Öka besökarnas upplevelse av delaktighet och inflytande

Öka besökarnas upplevelse av trygghet och tillit till personalen

Utveckla samverkan med lokala föreningar
ÖKA BESÖKARNAS UPPLEVELSE AV DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE
MÅLSÄTTNING
Öka besökarnas upplevelse av delaktighet och inflytande
METODER
Att alla initiativ som leder till eller skulle kunna leda till aktivitet dokumenteras, följs upp och att återkoppling till
alla besökare sker.
DIALOG
Personalen har en kontinuerlig dialog med ungdomarna om deras intressen, behov, önskemål och förväntningar på
verksamheten som sedan ligger till grund för verksamhetsutvecklingen. Det handlar mycket om personalens
förhållningssätt, att vi har skapat ett klimat där det finns möjlighet att påverka, där varje idé tas tillvara och där
den som kommer med en idé alltid får feedback. Det handlar inte om att ge givna svar utan om att ställa frågor i
ett led att vägleda besökaren till att formulera sin idé med mål, syfte och hur den praktiskt skulle kunna
genomföras.
29
IDÉDAGBOKEN
Arbetet med att få alla besökare att förstå deras många möjligheter sker bl.a. genom att samtliga initiativ och
förslag skrivs in i idédagboken gällande inflytande. När ett förslag kommer upp från en besökare så ber vi denne
skriva ner eller beskriva den så vi kan notera den. Sedan delas informationen ut till alla som jobbar. På
personalmöten så bestäms det att en av oss följer upp detta.
KULTURSTÖD FÖR UNGA OCH COACHER
Kista ungdomsgård har satsat på att utbilda personalen till coacher för kulturstöd för att direkt kunna stödja
ungdomarna i deras möjlighet till delaktighet och inflytande. Av vår personal är sex redan utbildade coacher. Allt i
linje med ”Kultur i ögonhöjd” - strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm.
Lärandet som sker på unga människors fria tid, det informella lärandet, får allt större betydelse i den unges
framtida möjligheter i yrkeslivet. Kulturstödsarrangemanget är ett exempel på träning i både planering,
genomförande och utvärdering. Att ta ansvar och projektleda blir något som är lättillgängligt. Därför har och
kommer Bromma KFUK-KFUM:s personal att fortsätta prioritera utbildning av coacher för kulturstöd i huset.
Bromma KFUK-KFUM har som policy att all fast personal ska vara utbildade coacher.
UPPFÖLJNING
De prioriterade frågorna behöver följs upp genom vårt arbete med föreningens kvalitetssäkringsmodell. Utöver
uppföljning via verksamhetsplan respektive verksamhetsberättelse kommer uppföljning även att ske med
kontinuerliga brukarenkäter, uppföljning vid samverkansmöten/nätverksmöten samt vid avstämning och
avrapportering till uppdragsgivande stadsdel.
ÖKA BESÖKARNAS UPPLEVELSE AV TRYGGHET OCH TILLIT TILL PERSONALEN
MÅLSÄTTNING
Öka besökarnas upplevelse av trygghet och tillit till personalen
METODER









Personalens gemensamma förhållningsätt ska bygga på Kommunikologi och Motiverande Samtal
Sätt samtalet i fokus och prioritera det i verksamheten
Sänka volymen i lokalen
Se över den fysiska miljön för att främja samtalet
Nyanställd personal ska orienteras i kommunikation i ett förändringsarbete.
Utföra trygghetsvandring med besökarna
Enad personalgrupp med gemensamma normer
All personal ska ha gått Emma, tredje steget i KFUK-KFUM:s egna utbildningspaket Helheten för att öka
personalens trygghet och tillit i personalgruppen som blir en direkt signal till besökarna
Skapa och upprätthålla samverkan mellan oss som arbetar med ungdomar i stadsdelen
30

Förtydliga de normer, regler och policys som finns i huset
UPPFÖLJNING
De prioriterade frågorna behöver följs upp genom vårt arbete med föreningens kvalitetssäkringsmodell. Utöver
uppföljning via verksamhetsplan respektive verksamhetsberättelse kommer uppföljning även att ske med
kontinuerliga brukarenkäter, uppföljning vid samverkansmöten/nätverksmöten samt vid avstämning och
avrapportering till uppdragsgivande stadsdel.
UTVECKLA SAMVERKAN MED LOKALA FÖRENINGAR
Utöver den öppna mötesplatsverksamheten skall de unga ha möjlighet att utveckla sina fritidsintressen i olika
områden som följer stadsdelens uppdrag och ungdomens behov och intressen. Verksamheten ska sträva efter att
fungera som sluss till mer långsiktigt planerad sysselsättning för ungdomarna.
MÅLSÄTTNING
Alla barn och ungdomar som besöker ungdomsgården ska ges förutsättningar för att kunna utveckla sina
fritidsintressen. Personalen på ungdomsgården ska ha god kunskap och kännedom om andra föreningar och kunna
ge stöd för att slussa vidare barnet/ungdomen till annan verksamhet eller förening.
Den interna samverkan och samverkan med föreningar som arbetar med barn och ungdomar ska utvecklas.
Lovprogrammen ska innehålla prova-på aktiviteter och samverkan med andra föreningar.
METODER
Erbjuda prova-på aktiviteter främst i lovprogrammen.
Kontakta fler lokala föreningar i syfte att samverka.
Nyttja de interna nätverk inom KFUM för att utöka aktivitetsutbudet. Stärka och utöka samverkan med lokala
föreningar i området.
UPPFÖLJNING
De prioriterade frågorna följs upp genom vårt arbete med föreningens kvalitetssäkringsmodell.
Utöver uppföljning via verksamhetsplan respektive verksamhetsberättelse kommer uppföljning även att ske med
kontinuerliga brukarenkäter, uppföljning vid samverkansmöten/nätverksmöten samt vid avstämning och
avrapportering till uppdragsgivande stadsdel.
31
KVALITETSGARANTIER FÖR 2014
BROMMA KFUK-KFUM GARANTERAR BESÖKARNA:

Att delaktighet och inflytande ska genomsyra verksamheten

Att information om verksamheten ska genomföras enligt vår informationsstrategi

Att öppettiderna skall gälla

Att minst två ledare alltid ska finnas i öppna verksamhetens verksamhetslokaler

Att vi ska balansera besökargruppen utifrån ett genusperspektiv

Att genomföra gemensam kompetensutveckling med övriga mötesplatser i stadsdelen för att skapa
gemensamma normer i vårt område som ska leda till ökad trygghet
RIKTLINJER 2014

Att fortsätta ha fokus på att utveckla kulturen i huset utifrån ungdomarna genom satsning på fler
kulturcoacher i huset, genomföra ett kulturläger i augusti, hiphop workshop med en av våra ungdomar
som ledare, öppen scen minst en gång i månaden, fortsätta med våra populära Dj utbildningar.

Att ungas delaktighet och inflytande ska genomsyra verksamheten, utveckla direktdemokratin i huset.
Följa upp idé dagboken. Lära oss mer om goda idéer och projekt inom delaktighet och inflytande

Att sträva efter att balansera besökargruppen utifrån ett genusperspektiv genom satsning på tjejkvällar
och olika kulturaktiviteter med fokus på tjejerna för att balansera upp besökargruppen.

Att genomföra gemensam kompetensutveckling med övriga mötesplatser i stadsdelen för att skapa
gemensamma normer i vårt område som i sin tur ska leda till ökad trygghet. Förslag på teman och
innehåll är bl.a. "Att öka medvetenheten om din kommunikation" där vi får prova på att jobba med
förhandling. Non smoking generation med syfte att skapa gemensam policy kring rökning och droger och
att skapa ett nätverk med övriga fritidsgårdar längs blå linjen

Att utveckla vårt arbete inom 164 United bl.a. med en stege av olika aktiviteter, föreläsningar, workshop,
marknadsföringsmaterial, Må Bra dagar i huset där innehållet anpassas efter gruppens behov och 164
united dagar med fokus att nå de vuxna i området.

Att erbjuda olika sommarläger t.ex. Kollo på Kärsön i juni, Tjejläger på Gotland i juni, Kulturläger i augusti
och Skate Camp.

Att bereda plats för 7 feriearbetande ungdomar via Rinkeby-Kista Stadsdelsförvaltning i sommar.

Att utveckla vår 164 festival i samverkan med övriga mötesplatser, och föreningslivet i området. Mer
Spoken Word, mer Poetry Slam och mer lokala förmågor på vår Festival!

Vi kommer att ha tre ledord under året Respekt, Trygghet, Närvaro som vi har ett gemensamt synsätt på i
personalgruppen.
32