Transcript Bonniers Årsberättelse 2011

Årsberättelse 2011
Långsiktigt fokus
För Bonnier var 2011 ett år av investeringar i omstruktureringar och
anpassning till en digital miljö. Vidareutvecklingen av ett gemensamt webbsäljbolag i Sverige (Bink), en nordisk
struktur för back office-tjänster (Bonnier Solutions) och servertjänster
(Bonnier Digital) hörde till initiativen,
såväl som fortsatta investeringar i digitaliseringen av biograferna. Dessa
investeringar i infrastruktur, tillsammans med förstärkningen av våra tvverksamheters utbud, försämrade
resultatet 2011 jämfört med året dessförinnan. Samtidigt tror vi att investeringarna gör oss långsiktigt mer konkurrenskraftiga, och där andra ser till
kvartal är vi som alltid mer angelägna
om att se till generationer.
Året inleddes optimistiskt efter en
stark avslutning på 2010, då efterfrågan på annonsutrymme fortsatte att
öka. Under våren var dock utbudet i
bokhandeln och på biograferna fattigt.
Efter sommaren förändrades bilden.
Reklammarknaden försvagades, i synnerhet för print, samtidigt som höstens
bokutgivning var stark både i Tyskland
och i de nordiska länderna. Lägg till
det ett par efterlängtade svenska filmpremiärer kring jul, och vi kunde ta
igen en del av den svagare annonsförsäljningen.
På det stora hela var den fortsatta pres�sen från gamla och nya konkurrenter,
den ökade efterfrågan från kunder som
vill konsumera medier digitalt och den
pågående anpassningen till nya affärsmodeller för traditionella medieformat
lika påtagliga under 2011 som under det
föregående – och det kommande – året.
Sist men inte minst gjorde vi två strategiskt viktiga affärer under 2011. Vi
sålde SkåneMedia, tre regionala dagstidningar i södra Sverige, vilket innebär
att vi inte längre ger ut några regionala
dagstidningar. I en affär med finska
Sanoma sålde vi våra bokförlag inom
utbildning i Sverige och Finland samtidigt som vi förvärvade Finlands största
skönlitterära förlag, WSOY. Det innebär
att vi nu är ledande inom skönlitteratur
i såväl Norge som i Sverige och Finland.
Jonas Bonnier
Vd, Bonnier AB
2 bonniers årsberättelse 2011
illustration: elisabeth moch
bonniers årsberättelse 2011 3
Bonnier på 3 minuter. När Gerhard
Bonnier gav ut sin första bok och öppnade
en liten bokhandel i Köpenhamn år 1804
hade få kunnat ana att företaget drygt
200 år senare skulle växa till en internationell mediekoncern, aktiv inom alla
medieslag, och med 175 företag i 16 länder.
Familjen Bonnier har under generationer kombinerat en djup passion för
medier med ett kommersiellt synsätt.
Familjen har sedan starten skapat och
publicerat högkvalitativa medieprodukter inom många områden i nära samarbete med författare, journalister, filmskapare och publicister.
Bonnier är helägt av familjen Bonnier
som driver och utvecklar företaget med
framtida generationer i åtanke.
Under 2011 har verksamheten delats in
i sju affärsområden: Books, Magazines,
Broadcasting & Evening Paper, Entertainment, Business Press och Morning Paper.
AustralienBöcker
Bulgarien* Affärspress
DanmarkAffärspress, tidskrifter, film & bio
EstlandAffärspress
FinlandBöcker, Affärspress, tidskrifter,
film & bio, TV & radio
FrankrikeBöcker
KinaAffärspress
LitauenAffärspress
NorgeBöcker, affärspress, tidskrifter, film & bio
PolenAffärspress
RysslandBöcker, affärspress
SlovenienAffärspress
StorbritannienBöcker
SverigeBöcker, affärspress, tidskrifter, film & bio, dagstidningar och kvällstidningar, TV
TysklandBöcker
UkrainaAffärspress
sweden
55 %
USABöcker, tidskrifter
*Den bulgariska verksamheten såldes under hösten 2011.
Nettoomsättning per
affärsområde SEK M
EBITA per affärsområde SEK M
8 000
800
6 000
600
4 000
400
2 000
200
M
&
g
Br
oa
dc
as
tin
Bo
M
&
g
Br
oa
dc
as
tin
Bo
ok
a
Ev ga s
en zin
in
e
En g P s
te
ap
Bu rtai er
si nm
ne
e
M ss nt
or
Pr
ni
ng ess
Pa
pe
r
1 000
ok
Ev aga s
en zin
in
e
En g P s
te
ap
Bu rtai er
n
si
ne me
M ss nt
or
P
ni res
ng
s
Pa
pe
r
10 000
4 bonniers årsberättelse 2011
övrigt
6%
biljetter
4%
direkt
10 %
prenumerationer
21 %
återförsäljare
24 %
NORge
9%
Nettoomsättning per land
sverige
56 %
finland
12 %
usa
6%
övrigt
4%
DANMARK
7%
tyskland
6%
Intäktsfördelning
bonniers årsberättelse 2011 5
annonser
35 %
Webbens
effekt
foto: helena björck
når långt
Företag inom Bonnier Books
* Bonnier Books Finland
* Bonnier Media Deutschland – Tyskland
* Bonnier Publishing – Australien, Frankrike,
Storbritannien
* Bonnierförlagen – Sverige
* Cappelen Damm – Norge
6 bonniers årsberättelse 2011
böcker. Internet fortsätter att ha en enorm
inverkan på böcker – både i form av nätbokhandlare
och det ständigt ökande antalet e-läsare och
försäljningen av e-böcker.
Digitaliseringen betyder inte bara att läsandet på
läsplattor ökar utan är även en drivkraft bakom förändringar i distributionsmönster för den tryckta
boken. Näthandeln ger konsumenterna möjlighet att
närsomhelst på dygnet söka och köpa böcker från
hemmet och få boken levererad inom några dygn.
I länder med fria priser har butikerna på nätet
ofta initialt konkurrerat med pris men bekvämligheten och det praktiskt taget obegränsade urvalet
spelar en allt viktigare roll. Studentlitteratur har
inte sällan varit det första segmentet för nätbutikerna med en priskänslig och teknikvan målgrupp.
Bokklubbarna har fortfarande en viktig roll och
visar, inte minst i Sverige och Norge en stor stabilitet. Många konsumenter uppskattar fortsatt att få
nya böcker presenterade i medlemstidningen och
leverans med posten. Konkurrensen med näthandeln och nya konsumentbeteenden utmanar de traditionella klubbarna medan nya klubbformer utvecklas.
Bokförsäljningen totalt minskar något och för
den klassiska bokhandeln blir det allt svårare att
konkurrera. Borders, USAs tredje största bokhandelskejda, gick i konkurs och avvecklades under
2011. Med Borders försvann över 300 butiker och
endast ett fåtal togs över av konkurrerande kedjor
och många orter saknar nu bokhandel.
I Australien stängde Red Group under året. I Tyskland fortgår koncentrationen av butiker till de stora
kedjorna som samtidigt söker kompletterande utbud i
sina ofta stora butiker. Finska Suomalinen Kirjakaupa köptes under året av förlaget Ottava. I Sverige
brottas de stora kedjorna med svag lönsamhet.
Intressanta försök görs av bokhandlare på alla
marknader att ge den fysiska bokhandeln en position på marknaden för distribution av e-böcker.
Framträdande är amerikanska Barnes & Nobles
som framgångsrikt lanserat läsplattan Nook som
marknadsförs stort i butikerna, men också på andra
marknader tas liknande initiativ.
Förändringarna har varit dramatiska i USA.
Under december månad såldes 4 miljoner Kindleläsplattor drivet av den nya och billigare läsaren
Kindle Fire. Juldagen 2011 laddades fler e-böcker än
någonsin ned.
Inte konstigt att antalet sålda tryckta böcker
minskade med 8 procent i USA under 2011. Nonfiction för vuxna minskar mest, medan illustrerade
böcker och barnböcker klarar sig bättre men här
bonniers årsberättelse 2011 7
kommer nya format att utvecklas i takt
med att e-läsaren får bättre tekniska förutsättningar.
AV erik haegerstrand
*
Nettoomsättning Bonnier Books
SEK M
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
2008
2009
2010
2011
BONNIER.
Ett starkt år.
Bonnier Books omsättning
2011 efter avskrivningar var
det näst bästa någonsin och
överträffade förväntningarna.
Föregående års resultat var
starkt påverkat av ungdomsböcker i Tyskland. Sverige och
Tyskland svarar tillsammans
för 75 procent av Bonnier
Books intäkter och en ännu
större del av resultatet.
Förvärvet av finska WSOY
och försäljningen av Bonnier
Utbildning och finska Tammi
Learning var årets största
strukturförändring inom
Bonnier Books. Med WSOY
och Tammi är Bonnier nu
största allmänutgivande förlag i Finland. Den nya organisationen är på plats och
WSOYs titel Hytti nro 6 av
Rosa Liksom vann det prestigefulla Finlandiapriset.
Bonnierförlagen har haft
ännu ett starkt år trots en vikande totalmarknad och allmänt svag försäljning i detaljhandeln. Starka titlar som Jag
är Zlatan och Thomas Tranströmers Nobelpris har bidragit till ett starkt år men det
goda resultatet är lika mycket
en effekt av en välfungerande
verksamhet inom förlagets
alla delar. Adlibris försäljning
ökade i såväl Sverige som de
andra nordiska länderna.
Bonnier Media Deutschland hade ännu ett framgångsrikt år. Ullstein Buchverlage hade flera storsäljande
titlar och nådde sitt bästa resultat någonsin men också
Carlsen och Piper hade god
försäljning och lönsamhet.
Bonnier Publishings marknader har under året präglats
av svag försäljning samtidigt
som de två förlagen i Australien, med stor försäljning i
USA och Europa, påverkats
negativt av den starka lokala
valutan. Templar har utvecklats positivt under året och ett
nytt förlag, Hot Key Books
etablerades i London.
På den stabila norska bokmarknaden behöll Cappelen
Damm positionen som största
förlag. Antalet enskilda storsäljare var färre än föregående år men försäljningen var
stark av pocket och massmarknadstitlar.
*
Nära nobelpristagare
T
omas Tranströmer var en väldigt
färdig poet redan när han debuterade, säger Eva Bonnier, som
har varit hans förläggare i 20 år.
Eva kommer gärna in på ämnet relationen förläggare-författare. En god relation mellan förläggare och författare borgar för att författaren vill vara kvar på
förlaget, menar
hon.
När det gäller
texterna har det
aldrig varit särskilt
mycket pilljobb,
säger Eva. Hon menar att man som
förläggare ofta kan
lägga sig i mer när
det handlar om
prosa, poesi är svårare att ha åsikter
om, och kanske i
synnerhet Tomas
Tranströmers.
– När han lämnar in en diktsamling är
den redan ganska färdig och fantastisk.
På Albert Bonniers förlag har man haft förväntningar i många år, så länge Eva kan
minnas, om att Tomas ska få nobelpriset.
– Han är ju en av de stora poeterna i
världen. Han har också haft förespråkare
hos de som får föreslå nobelpris, inte
bara i Sverige. Han har tillhört samma
krets som Derek Walcott, Seamus Heaney och Joseph
Brodsky, alla tre
nobelpristagare.
Jag har förstått att
särskilt Brodsky så
länge han levde
verkade väldigt
starkt för att Tomas skulle få priset, säger Eva.
Nobelpriset betyder mycket för
förlaget.
– På sista raden
betyder det rätt
mycket pengar i det här fallet, men det
där kan vara lite olika. Det är alltid prestige för förlaget och det är alltid merförsäljning, vem det än är. Det är jätteroligt
varje gång man får ett nobelpris. Det är
på något sätt det långsiktiga förläggeriet
som har givit utslag.
“Det är det
långsiktiga
förläggeriet
som har givit
utslag…
Lång relation: Eva Bonnier har varit
Tomas Tranströmers förläggare i 20 år.
Nedan, Tranströmers samlade verk.
foto: magnus bergström
foto: peter jönsson
2011 års nobelpris i litteratur gick till något så
sällsynt som en folkkär poet. Tomas Tranströmer
har funnits på Albert Bonniers förlag ända sedan
debuten 1954 med 17 dikter.
Relationen med Albert Bonniers förlag
närmar sig 60-årsjubileet. Hur har då
Tranströmers författarskap förändrats
under åren? John Swedenmark är litteraturkritiker, översättare och en flitig
Tranströmerläsare. Han lyfter fram utvecklingen i varje enskild dikt, snarare
än i författarskapet som helhet.
– Hans författarskap bygger på att
dikterna är organiskt framväxta, ofta under väldigt lång tid. Därför kan ungdomsdikter stå bredvid mogna dikter
utan att man egentligen ser någon åldersskillnad på dem, konstitutionen är densamma. Det är förmodligen även en förklaring till hans generösa översättbarhet,
säger John.
Och översatts har han, till över 50 språk.
Monica Tranströmer, Tomas fru som
fyllt en viktig funktion i kommunikationen mellan honom och förlaget, säger att
kärnan i relationen med förlaget är
tryggheten.
– Att man har en långvarig kontakt
och att man lär känna varandra helt enkelt. Det handlar kanske om personkemi.
Och tid. Jag tror att Tomas alltid känt sig
trygg och upplevt en generositet från förlagets sida. Till exempel att han kunnat
göra några små avstickare utan att det
stört relationen. Sådana små friheter blir
väldigt betydelsefulla, säger Monica.
8 bonniers årsberättelse 2011
foto: henrik montgomery/scanpix
Nobelleende: Tomas
Tranströmer på nobelprisceremonin.
Hon menar också att en bred kontakt
med förlaget är positiv.
– Jag vet att Tomas på sistone upplevt
att kontakterna öppnats för honom på
förlaget. Det har varit roligt att träffa nya
unga förläggare, men stöttepelaren har ju
varit Eva. Den relationen har aldrig känts
komplicerad, den har alltid varit vänskaplig. Och generös, speciellt det senaste året. Det har varit ett märkvärdigt år.
Först 80-årsfirandet och sedan ett nobelpris. Jag vet inte hur många som någonsin får uppleva något sådant.
*
AV cecilia björk
bonniers årsberättelse 2011 9
Ett liv. tomas tranströmer.
NAMN: Tomas Tranströmer
YRKE: Psykolog och poet
FÖDD: 1931
BOR: Södermalm, Stockholm
GÅR ATT LÄSA PÅ: Mer än 50 språk
DEBUTERADE: 1954
VERK I URVAL: 17 dikter, 1954; Klanger och spår, 1966; För levande och döda, 1989;
Sorgegondolen, 1996; Air mail - brev 1964-1990, 2001; Den stora gåtan, 2004
PRISER: Bellmanspriset 1966, De Nios pris 1979 (delat), Kellgrenpriset och Petrarcapriset 1981, Litteraturfrämjandets stora pris 1982, Pilotpriset 1988, Nordiska rådets
litteraturpris 1990, Augustpriset 1996 och Nobelpriset i litteratur 2011.
DESSUTOM: Var del av 1973 års bibelkommission, arbetsgruppen som tog
fram den nya översättningen av Bibeln (Bibel 2000).
TV på
olika sätt
foto: helena björck
Företag inom Bonnier
Broadcasting & Evening
Paper
* C More – Danmark,
Finland, Norge och
Sverige
* Expressen – Sverige
* MTV Media – Finland
* Radio Nova – Finland
* TV4 Group – Sverige
10 bonniers årsberättelse 2011
broadcasting & evening paper. Tv-tittandet
har ökat på många marknader, samtidigt som vissa
kabel- och satellit-tv-bolag gick med förlust.
Tv-apparater med Internet var nyheten 2011.
Ekonomiskt elände har skapat rubriker internationellt, men 2011 visade sig bli ett bra år för tv:n. Konsumtionen fortsatte att växa och nya sätt att se på tv
slog igenom.
Samtidigt som reklamintäkterna minskade under
andra kvartalet på nästan hälften av de viktigaste
marknaderna i världen, stod tv starkt. Enligt Nielsen Holdings NV gick under första halvåret 65 av
100 amerikanska dollar som satsades på reklam
över hela världen till tv. Det är en ökning från 63,70
amerikanska dollar år 2010.
Det dagliga tv-tittandet fortsatte att öka brett
och de franska tv-tittarna såg på tv 12 minuter mer
per dag jämfört med 2010, det vill säga sammanlagt
3 timmar och 47 minuter per dag, enligt eurodataTV. Amerikanerna tittade 11 minuter längre på tv än
ifjol, vilket gav ett sammanlagt tv-tittande på 4 timmar och 44 minuter dagligen. I Spanien ser den genomsnittlige tv-tittaren på tv i 4 timmar och 6 minuter, vilket är en ökning med fem minuter från
föregående år och 13 minuter mer än år 2009.
Under det senaste årtiondet dominerades de internationella topplistorna av amerikanska serier,
som utgjorde 19 procent av de mest sedda serierna,
men under säsongen 2010–2011 minskade den siffran till 13 procent. Den brittiskproducerade tvserien Downton Abbey var den näst mest sedda
serien i Australien och låg på tredje plats i Sverige
samt på plats 11 i Spanien.
Samtidigt som tv-tittandet ökade i USA minskade
antalet amerikanska hushåll som äger en tv-apparat
med en procent till 114,7 miljoner. Senast det hände
var 1990 och det var en tillfällig nedgång som berodde på ekonomin.
Den här gången är det inte enbart ekonomin. Det
finns även spekulationer om att nedgången beror på
en trend bland unga tittare att välja att inte köpa en
tv, utan att se mer på tv-program på alternativa enheter, t.ex. datorer, surfplattor och mobiltelefoner.
Kabellöst blev inneordet när analytikerna spekulerade om hur tittarna skulle överge tv-tittandet
på traditionella tv-apparater som fungerar via kabel
och satellit. Farhågorna hos leverantörerna av
kabel- och satellit-tv var att dessa tittare skulle övergå till tjänster som tillhandahålls via Internet – t.ex.
Hulu och Netflix – till en bråkdel av kostnaden för
kabel-tv.
Ganska få tittare har gått över till detta, men
börsnoterade leverantörer av kabel- och satellit-tv
redovisade förluster förra året i den största ned-
bonniers årsberättelse 2011 11
gången i historien. Man förlorade omkring 580 000 kunder i USA under andra
kvartalet.
Det verkar som att frågan om när och
var tittarna ser på tv kommer att fortsätta utvecklas, allteftersom fler unga människor betraktar surfplattor som iPad
och sina smartphones som tv-apparater.
I och med att gränsen mellan traditionella tv-apparater och webbtittande löses
upp hittar innehållsleverantörerna sätt
att tjäna pengar på sitt innehåll.
2010 var den heta nya innovationen
3D-tv, men konsumenterna var inte särskilt entusiastiska. Det fanns ett litet utbud att se på i 3D och köparna var oinspirerade. 2011 drev marknadsförarna idén
om tv-apparater kopplade till Internet.
Samtidigt som de nya apparaterna även
erbjöd 3D, var det verkliga erbjudandet
kopplingen till Internet.
AV susan young
*
Nettoomsättning Bonnier Broadcasting & Evening Paper (SEK M)
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
2008
2009
2010
2011
BONNIER.
Säljrekord.
TV-reklamen slog omsättningsrekord och TV4-Gruppen och MTV Media tog
marknadsandelar på den
svenska respektive finska reklammarknaden. Under flera
månader var efterfrågan större
än utbudet av tittarkontakter
men trots efterfrågeöverskottet är snittpriset per kontakt i
Sverige lägre än vad det var i
början av 2000-talet. TV4Gruppens tablåsatsningar resulterade i ökade tittarandelar
för såväl TV4-kanalen som
TV4-Gruppen totalt. Under
året namnändrades TV4 Plus
och TV400 till Sjuan respektive TV11 och samtidigt ökade
programbudgeterna med gott
resultat för båda kanalerna.
Den finska reklammarknaden redovisar lägre tillväxt än
den svenska och avslutningen
på året blev svagare än förväntat. MTV Media försvarar sina
tittar- och lyssnarandelar.
Canal Plus tappade abonnenter i samband med förlusten av den engelska fotbollen,
Premier League, men under
andra halvåret har abonnenttillväxten varit god.
Kvällspressens negativa
upplageutveckling har även
resulterat i lägre annonsintäkter. Expressen fortsätter
att ta marknadsandelar på
den vikande marknaden och
upplagegapet gentemot konkurrenten Aftonbladet är nu i
det närmaste inhämtat. Antalet besökare på Expressen.se
har ökat samtidigt som de
nätbaserade annonsintäkterna inte motsvarat förväntningarna.
Såväl TV4-Gruppens som
Expressens resultat har belastats med strukturkostnader
hänförliga till omorganisation
och minskat antal anställda i
slutet av året.
*
När 10 miljoner afrikaner hotades av svält, vände
sig Unicef till TV4 för att sprida budskapet till
svenskarna för att få deras stöd – och donationer.
foto: linus hallsenius
Aktion för Afrika
I
TV4:s Elisabet Heimbürger
Socialt ansvar
TV4-Gruppen har samarbetat med Unicef
i tio år. Ett av TV4:s mest populära programevenemang varje år är Humorgalan,
där man arbetar för att skänka pengar till
Unicef. Under julen marknadsför tv-kanalen julklappar från Unicef som säljs i
Unicefs presentbutik, både via tv och
webbplatsen TV4.se.
– Vi tar vårt ansvar genom att bland
annat komma ihåg att vi har stor makt
och ett stort ansvar i och med våra aktiviteter, säger Elisabet Heimbürger, corporate social responsibility manager på
TV4-Gruppen. Så det är självklart att vi
vill använda det för att hjälpa till när det
sker katastrofer i världen.
juli 2011, när den värsta torkan på
60 år drabbade östra Afrika – Somalia, Etiopien och Kenya – var
cirka 10 miljoner människors liv
och uppehälle i fara. Hungersnöd utlystes av FN i regioner i Somalia, människor
flydde till grannländerna och hela Afrikas horn drabbades. Hjälporganisationen Unicef
skred omedelbart
till handling och
samlade ihop resurser för att bekämpa katastrofen
och hjälpa de drabbade människorna.
För att skapa uppmärksamhet kring
frågan i Sverige
vände sig Unicef till TV4-Gruppen.
– När vi fick frågan från Unicef, som
vi hade samarbetat med under en lång tid
svarade vi självklart ja, säger Elisabet
Heimbürger, corporate social responsibility manager på TV4-Gruppen.
Efter att vd Jan Scherman gett grönt
ljus började gruppen omedelbart att arbeta med en donationssatsning med
Heimbürger i spetsen. De pengar som
samlades in delades mellan Unicef, Rädda barnen och Röda korset.
skrivits som det största flyktinglägret i
världen, och rapporterade tillbaka vid sidan av annan rapportering om krisen.
– Det var många inom företaget som
var med och drev igenom initiativet, säger Heimbürger. Alltifrån producenter,
nyhetsreportrar och nyhetsankare till de
som arbetar bakom kulisserna med
webben och med
information. Det
var en fullmatad
vecka för Heimbürger och hennes
närmaste medarbetare inom initiativet. Men den här
typen av insatser
är särskilt givande.
– Det känns alltid väldigt bra att arbeta på ett företag
som både har förmågan och dessutom väljer att göra någonting, säger Heimbürger.
Den största utmaningen var att det skedde
mitt under semesterperioden på sommaren. Men alla inblandade släppte allt för
att få det gjort. Jag kan inte tacka dem nog
mycket, alla gjorde sin del när det behövdes.
“Insatsen i
sommar gav
nästan sju
miljoner...
Hopp för Afrikas Horn-kampanjen,
som pågick under två veckor mellan den
26 juli och den 7 augusti. Den bestod av
trailers som sändes kontinuerligt i flera av
de olika kanaler som ingår i TV4-Gruppen
och informerade människor om krisen
samt uppmanade dem att skänka pengar
för att hjälpa till. Informationen hade också en väl synlig plats på TV4.se där besökarna kunde skänka pengar direkt.
Utöver detta satte satte TV4Nyheterna
och Nyhetsmorgon stort fokus på krisen
under de två veckor som satsningen pågick. Ett nyhetsteam skickades till flyktinglägret Dadaab i Kenya, som har be-
Initiativet var också populärt, inte
endast bland de anställda på TV4-Gruppen utan även bland allmänheten som
skickade in uppskattande mejl och kommentarer.
– Organisationerna är naturligtvis också tacksamma, säger Heimbürger. Insatsen i somras gav nästan 7 miljoner svenska kronor, trots att de flesta svenskar var
på semester och massakern på Utøya
skedde bara en kort tid innan kampanjen
startade. Jag var så imponerad av att
svenskarna mitt i allt det fruktansvärda
som hände i Norge, kunde hantera ytterligare en stor katastrof och öppna sina
plånböcker för att hjälpa till.
av bert menninga
*
12 bonniers årsberättelse 2011
fotos: k ate holt/unicef
Pengarna som samlats in av
Hopp för Afrikas Horn används för att hjälpa drabbade
på olika sätt – t.ex. att se till
att barn får tillräcklig näring,
att familjer får rent vatten
och sjukvård samt att barnen
får vaccinationer.
bonniers årsberättelse 2011 13
På jakt
efter
framgång
foto: helena björck
Företag inom Bonnier
Magazines
* Bonnier Corporation – USA
* Bonnier Publications
– Danmark, Finland, Norge,
Ryssland och Sverige
* Bonnier Tidskrifter – Sverige
* Moving Media+ – Global
14 bonniers årsberättelse 2011
MAGAZINES. Från utgivning på flera plattformar
till 360-graders marknadsföring – tidskrifterna
experimenterar fortfarande i jakten på framgångsreceptet.
Om 2010 var året då tabletdatorer slog igenom, så
var 2011 året då magasinsförlagen förstod att vi bara
är i början av en mycket lång utveckling. En utveckling som kommer att kräva mycket mer av experimenterade innan redaktörer och annonsörer lärt sig
att använda sina nya verktyg på bästa sätt.
När de första digitala magasinen gjorda speciellt
för Apples tablet Ipad, såg dagens ljus våren 2010, så
var vissa bara digitala versioner av de redan existerande papperstidningarna medan andra var så fyllda
med video och ljud att de tog timmar att ladda ner.
Nu efter snart två år av digitala magasin har förlagen lärt sig några avgörande läxor. Den viktigaste
är att läsarna vill kunna interagera med allt som
finns i den digitala utgåvan. Visar tidningen upp en
snygg tröja på bild vill läsaren kunna klicka på bilden och köpa tröjan, även om det är en redaktionell
bild. En annan central lärdom är att läsarna inte
skiljer på olika saker som går att göra med en tabletdator. Så medan förlagen tycker det är en stor skillnad mellan att göra ett digitalt magasin och att göra
en allmän app eller en digital bok, så tänker läsarna
bara att de använder sin Ipad eller Androidplatta.
Det är ännu för tidigt att avgöra hur de digitala
magasinen kommer att påverka den traditionella
magasinsutgivningen.
Men lika lätt som det är att överskatta tempot i en
tekniskt driven förändring, lika lätt är det att underskatta den långsiktiga effekten. Det är först nu, mer
än 15 år efter att webbutvecklingen tog fart, som förändringen slår igenom inom vissa magasinsområden. De klassiska magasin som nu går under inser
att effekten är större än de räknat med.
Ett annat exempel på en utveckling som tagit
längre tid än förväntat men som nu verkligen slår
igenom med full kraft, är att magasinen förvandlas
från enskilda produkter till varumärken som verkar
i många kanaler. Den kommersiella delen av denna
utveckling har kallats 360-graders marknadsföring
eller integrerad försäljning. Men trots att detta varit
ett hett begrepp i både reklambranschen och i medier under många år så var det först under 2011 som
det första magasinet/varumärket presenterade en
sammanhållen upplagemätning för alla kanaler. Det
var amerikanska Bonnier-ägda Popular Science som
fortsatte sin pionjärgärning genom att vara först ut
med ABC’s så kallade Consolidated Media Report.
Den nya redovisningen ger annonsörerna detaljerad
information om såväl tryckt upplaga, Ipad-upplaga,
antal followers på Twitter som unika besökare på
webbsidan och Facebookfans.
av anders malmsten
*
bonniers årsberättelse 2011 15
Nettoomsättning Bonnier
Magazines (SEK M)
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
2008
2009
2010
2011
BONNIER.
Utmaningar
och möjligheter.
Efter en inledningsvis uppmuntrande vår, med svag
uppgång i annonsvolymerna,
blev klimatet betydligt tuffare
från sommaren och framåt för
Bonnier Magazines under
2011.
I Sverige har konkurrensen
och utbudet av nya magasinstitlar ökat kraftfullt under senare år, vilket var en bakomliggande orsak till den början
till konsolidering som märktes under hösten 2011.
Inom Bonnier Magazines
återfinns en rad titlar som är
marknadsledare i sitt segment, vilket innebär att upplagor och annonspositioner
hålls relativt stabila i en utmanande konjunktur. Dock
kommer allt fler nischade titlar in på marknaden, vilket
kannibaliserar på de befintliga, och många av våra titlars
upplagor får utstå prövningar.
Parallellt med fokuseringen på det tryckta magasinet
pågår en förflyttning från magasinorienterad verksamhet
till alltmer varumärkesorienterad verksamhet, där affärsutveckling sker kring respektive varumärke. I USA, där
annonsörsberoendet är särskilt stort, har utvecklingen av
digitala produkter och tjänster kring de starka varumärkena kommit relativt långt.
Bonnier Corporation har
brottats med en svag till avvaktande annonsmarknad
under året. Dock har man
lyckats ta marknadsandelar
inom ett flertal magasinssegment, och också investerat i
kompetens och kapacitet på
det digitala området. Några
tilläggsförvärv har gjorts, såsom titeln Cycle World.
Bonnier Publications har
haft ett relativt stabilt år, trots
stora utmaningar på upplagesidan. Villatidningarna har
återhämtat sig betydligt, Liv
har lanserats i Danmark, samt
Stella och Tara Smak i Norge,
och i Ryssland har titeln
Women’s Secret förvärvats.
Bonnier Tidskrifter mötte
en kraftfull nedgång i både
annons- och upplageförsäljning från sommaren, och
strukturåtgärder har tagits
under hösten. Bland annat har
titlarna Stockholm City, Yourlife samt LagaLätt lagts ner.
Förvärv har genomförts av
Antikförlaget samt av Mediafy
(tidningskungen.se), och lanseringar av StyleBy och Icon.
Moving Media har med
mjukvaran Mag+ etablerat sig
tidigt på marknaden för digitala plattformar/system för
tablets. Under året har ett
säljkontor upprättats i New
York och försäljningen av
Mag+licenser har ökat markant.
*
Digital framstöt
bidrar till ökad
lönsamhet
foto: helena björck
Företag inom Bonnier
Business Press
* Bonnier Business Press
International – Danmark,
Estland, Finland, Litauen,
Norge, Ryssland, Slovenien,
Sverige och Ukraina
* Børsen – Danmark
* Dagens industri – Sverige
16 bonniers årsberättelse 2011
business press. Trots att affärspressen i Europa
skakats av skandaler rörande upplagesiffrorna gav
framgångsrika digitala initiativ anledning att fira.
En upplageskandal. Men också innovationer för att
bryta ny mark världen över, mobila framgångar och
god intäktsutveckling i krisens spår. De flesta kurvor pekade åt rätt håll under affärspressens 2011.
Slaget om ekonomiläsarna i Europa briserade i en
skandal när det avslöjades att Wall Street Journal
sålt stora delar av sin upplaga i Europa i olika sponsorupplägg. En stor del av tidningarna lästes inte
ens av de studenter som stod som mottagare. Ett
holländskt företag betalade nio öre (0,01 euro) per
tidning i sponsorupplägget.
Men även Financial Times uppges ha en bulkupplaga, med lägre pris, på 32 000 exemplar som distribueras på flygplatser, kontor och konferenser.
När Financial Times-ägaren Pearson sammanfattade årets första nio månader ökade intäkterna
för hela FT Group trots krisen, men det största glädjeämnet var den mobila utvecklingen. Financial Times hade i slutet av september 250 000 digitala prenumeranter och det var en ökning med 30 procent
jämfört med samma period förra året.
15 procent av de nya digitala prenumeranterna
kommer från mobila enheter och 20 procent av de
som använder FT-appen är mobila användare. Totalt
räknade Pearson med att en tredjedel av Financial
Times intäkter under året skulle komma från digitala kanaler.
Financial Times har också höjt lösnummerpriset
med 20 procent under året och är nu dubbelt så dyr
som närmaste konkurrent på den brittiska marknaden.
Financial Times har under året stängt en specialsatsning på breda tillväxtmarknader världen över
men istället valt att satsa mer nischat på att värva
digitala prenumeranter i Indien och lanserat en minisajt för framgångsrika kinesiska kvinnor. Wall
Street Journal har bland annat kontrat med specialsajter för Sydostasien, företagsaffärer i Australien
och ett samarbete med Facebook, WSJ Social som
integrerats i det sociala nätverket.
The Economist, som ägs till hälften av Pearson,
gick ut hårt i slutet av 2010 med lansering av en ny
digital strategi. Nya appar för surfplattor och mobiler ska göra att The Economist inom tre år ska ha en
miljon digitala prenumeranter.
I oktober räknade The Economist in 100 000 digitala prenumeranter. Samtidigt gladdes man också åt
att vinsten ökat till 300 miljoner kronor (26,2 milj
GBP) under det första halvåret efter att antalet tidningsprenumeranter ökat med tre procent till
1 486 000.
bonniers årsberättelse 2011 17
I Tyskland har Handelsblatts upplaga
backat med 1 000 exemplar till 142 000,
men det är värt att notera att den betalda
upplagan ökar för Handelsblatt. Intresset
för den centrala ekonomin inom eurozonen har gjort att Wall Street Journal lanserat en tyskspråkig sajt.
*
ay fredrik sjöshult
Nettoomsättning Bonnier
Business Press (SEK M)
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
2008
2009
2010
2011
BONNIER.
Vändning
till sist.
Under 2011 lyckades Di-gruppen med en historisk vändning av den betalda upplagan
av Dagens industri.
Di-gruppen har under 2011
satsat på en fortsatt utbyggnad
av Di Konferensverksamhet
och har under året arrangerat
tio stycken olika konferenser,
däribland Di Bank, Di Insurance och Di Energi. Under
året lanserades även lojalitetsprogrammet Di Guld samt
Di Vinklubb.
Under 2011 har en utförlig
omgörning av tidningen
Dagens industri genomförts.
Från och med den 1 november
2011 är Henrik Stangel ny VD
för Di-gruppen.
För Danska Børsen har
2011 varit ett starkt år med en
EBITA-tillväxt på över 67 procent. Tillväxten kommer som
ett resultat av ett dedikerat
arbeta med att skapa en mer
kvalitativ upplaga. Arbetet
innebar ett skifte från kvantitet till kvalitet vilket har resulterat i en starkt förbättrad
EBITA-marginal.
Under 2011 lyckades Bonnier Business Press International vända tre år av förlust
till lönsamhet. Bakom tillväxten ligger ökade reklam- och
prenumerationsintäkter jämfört med 2010 (räknat i
lokala valutor).
I februari förvärvades
Norska NHI vars huvudprodukt är ett kliniskt Decision
Support System (CDS) för läkare. Ett ”Joint venture-projekt” mellan Dagens Medicin
Sverige och NHI upprättades
för att lansera en liknande
produkt på den svenska marknaden.
I augusti genomfördes ett
förvärv av den estniska tidningen Tarkade Klubi och i
september avyttrades den förlustbringande bulgariska affärstidningen Pari.
Under året tillsattes en ny
chefredaktör för Dagens Medicin Norway samt för
Delovoy Peterburg, Russia.
*
fotos: Sima Korenivski
Livet på
Bonnier
Ovan: Sunitha Krishnan talar. Th, överst: Dansare från Kulturama. Th, nederst: Deltagarna Thomas Karlsson och Friederike Schönherr.
GRID. Möte mellan stora tänkare
När Jonas Bonnier började som vd för
Bonnier AB, ville han istället för det vanliga årsmötet eller mediekonferensen ha
något helt annorlunda. Det var så GRID
såg dagens ljus. Bonniers GRID, som i år
firar femårsjubileum, är en inspirationskonferens för företaget som inte liknar
någon annan: cirka 250 anställda från
hela Bonnierkoncernen samlas för att
lyssna på en rad talare och nätverka med
varandra. Konferensen hålls i september
varje år i Alfred Nobels gamla krutfabrik
vid vattnet strax utanför Stockholm city.
Talarna har bestått av alltifrån kända
författare som Elizabeth Gilbert, Abraham Verghese och Åsne Seierstad till
okända aktivister som Sunitha Krishnan
och Rick Hodes samt trendsättare som
Martha Stewart och Ilse Crawford. Även
en och annan mediepersonlighet, som
New York Times-reportern David Carr,
har talat på konferensen. Men deltagarna
är lika viktiga som talarna – det är ingen
passiv konferens där man bara lyssnar,
utan det krävs att man delar med sig och
är öppen. Det är motsatsen till ”tala inte
med främlingar”. Själva poängen med
GRID är att man ska tala med främlingar.
Under de fem år som gått sedan starten
har GRID blivit ett viktigt internt varumärke för Bonnier. En plats på GRID är
mycket åtråvärd inom företaget. För de
som inte kan närvara på konferensen finns
det videoinspelningar av alla talare på
Bonnier.com dagen efter konferensen.
*
foto: magnus bergström
stora journalistpriset. Sätter standarden
Två av Stora Journalistprisets vinnare 2011
- Johanna Koljonen och Sofia Mirjamsdotter.
Sedan 1966 har Bonnier delat ut Stora
Journalistpriset, den finaste journalistiska
utmärkelse som finns att få i Sverige. Priset delas ut som ett erkännande av årets
största avslöjande, årets berättare och
årets förnyare och representerar ett långsiktigt engagemang i stöd till journalistik, yttrandefrihet och tron på ett pågående pluralistiskt samtal i det offentliga
som en del av en modern demokrati.
I år var vinnarna av priset: Erik Hedtjärn och Amanda Glans, Sveriges Radio
– årets berättare, Johanna Koljonen och
Sofia Mirjamsdotter, frilans – årets förnyare, Malin Olofsson och Daniel
Öhman, Sveriges Radio – årets avslöjande och Cecilia Uddén, Sveriges Radio –
Lukas Bonniers Stora Journalistpris.
Utöver svenska journalistpriset har
Bonnier sponsrat Finlands journalist-
pris, som på finska heter Suuri Journalistipalkinto och som delas ut varje vår i
Helsingfors sedan 2001. I Estland är
Bonnier Award landets äldsta och mest
prestigefyllda journalistpris och etablerades 1996. Kvällstidningen Expressen
har också delat ut ett journalistpris
sedan 2006 till journalisten Per Wendels
minne.
*
18 bonniers årsberättelse 2011
foto: will steele
foto: k arl osk ar bjurenstedt
Bonnier Sales Awards-vinnarna Trond Juliussen, Julia Forsberg Söderman och Johan Hedqvist GROW-deltagaren Will Steele
sälj. Incitament att sälja
GROW. Platsbyte
Med tanke på att nästan en tredjedel av
Bonniers intäkter kommer från försäljning är det viktigt att belöna den säljpersonal som tar in viktiga annonser i tidskrifter, tidningar och tv. Därför
inrättades 2007 Bonnier Sales Awards
som ett erkännande till årets bästa säljpersonal.
Vinnarna 2011, för säljprestationerna
under 2010, var Julia Forsberg Söderman, Bonnier Publications Sweden –
”Sales Rookie of the Year”, Johan Hed-
Sedan 2009 har 231 Bonnieranställda
lämnat sin familj, sina vänner och sitt
hem för att arbeta i tre månader på ett annat jobb i ett annat land – ofta med en helt
annan typ av media. Genom GROW-programmet kan en anställd inom Bonnier
söka till ett antal öppna tjänster inom
Bonnierföretagen, som kan vara alltifrån
webbutvecklare till rättighetsassistent,
designer och forskningsanalytiker. För att
få ett smakprov på denna upplevelse talade vi med Will Steele, GROW-deltagare 2011, som bytte design och foto på det
brittiska bokförlaget Templar mot layout
på den svenska tidskriften ToppHälsa.
qvist, TV4 – ”Field Sales Representative
of the Year” och Trond Juliussen, Bonnier
Media, Norge – ”Sales Manager of the
Year”. På en galamiddag med tillhörande
ceremoni i Stockholms stadshus – där
även Nobelmiddagen hålls – firades de
tre vinnarna med champagne, samma
middag som Nobelpristagarna fick och
massor av underhållning tillsammans
med cirka 150 andra gäster från olika delar av Bonnierkoncernen.
*
erkännande. Priser & stipendier
Bonnier har en lång tradition av att stödja kreativa personer – från August
Strindberg till Tomas Tranströmer – genom att främja deras talang och publicera deras verk. Stipendier och bidrag
både till Bonnieranställda och personer
utanför Bonnier är ett annat sätt att stödja talang.
Interna priser och stipendier:
Albert Bonniers personalstipendium,
100-årsminne, Gerard Bonniers Personalstipendier och Personalstiftelsen Åke
Bonniers 75-årsstipendier och Stipendiefonden Albert Bonniers 100-års-minne.
Externa priser och stipendier:
Stiftelsen Stipendiefonden Albert Bonniers 100-årsminne, Albert Bonniers pris
bonniers årsberättelse 2011 19
till Årets Företagare (Dagens industri),
Albert Bonnier Stipendiefond för svenska författare, Albert Bonnier Stipendiefond för Yngre och Nya författare, Gerard
Bonniers Essäpris, Gerard Bonniers Lyrikpris, Maria Bonnier Dahlins stiftelses
stipendier till samtida unga svenska
konstnärer, Osterwold Prize of Hörbuch
Hamburg.
*
Hur skulle du beskriva din GROWupplevelse med tre ord?
– Roligt, givande och upplysande.
Vad var det bästa med upplevelsen
– privat och jobbmässigt?
– Det bästa var att träffa nya vänner och
upptäcka ett nytt land och en ny kultur.
Genom att få en bättre förståelse för
människorna och historien bakom Bonnier blir man också stolt över att representera företaget även om man befinner
sig någon annanstans i världen.
Förändrade GROW ditt liv?
– Jag skulle inte säga att det förändrades
på ett omvälvande sätt, men det gav mig
ett nytt perspektiv på det arbete jag gör
hemma och den livsstil jag hade och vad
jag skulle kunna göra för att förbättra
båda dessa aspekter i livet.
*
Biobesökare
väljer det
välbekanta
foto: helena björck
Företag inom Bonnier
Entertainment
* Discshop.se – Finland och
Sverige
* Homeenter – Danmark,
Finland, Norge och Sverige
* SF Anytime – Danmark,
Finland, Norge och Sverige
* SF Bio – Norge och Sverige
* Svensk Filmindustri
– Danmark, Finland, Norge
och Sverige
20 bonniers årsberättelse 2011
ENTERTAINMENT. Uppföljare toppade statistiken
över biljettförsäljningen över hela världen, medan
3D fortsätter att bryta sig in på marknaden med
nära en fjärdedel av alla sålda biljetter.
Det ska vara en uppföljare – speciellt om man vill
vara kommersiellt framgångsrik.
En titt på listan över de filmer som gått bäst i hela
världen under 2011 visar att av de tio filmer som toppar är inte mindre än åtta uppföljare. Bäst gick
”Harry Potter och dödsrelikerna del 2”, följd av
”Transformers: Dark of the Moon”, ”Pirates of the
Caribbean: On Stranger Tides”, ”Kung Fu Panda 2”
och ”The Twilight Saga: Breaking Dawn del 1”. De
enda icke-uppföljare som letat sig in på topp tio är
barnfilmerna ”Smurfarna” och ”Rio” – och de lär väl
i sig få uppföljare inom kort. Och det här med uppföljare gäller även Sverige. För här är det när det gäller de inhemska produkterna filmer som ”Änglagård
– tredje gången gillt” och ”Jägarna 2” som dragit
storpubliken. När detta skrivs har Lasse Åbergs nya
Stig Helmer-film ännu inte haft premiär, men det
torde inte komma som en överraskning om även den
blir en publiksuccé av smått pyramidala mått.
Biopubliken världen över vill uppenbarligen känna igen sig. Man vill veta vad man får för sina biopengar, och då är det säkrast att se fortsättningen på
något man känner till. Men å andra sidan kan det för
producenterna vara svårt att hitta en historia som
låter sig användas till uppföljare, att kunna skapa ett
”franchise”. Under de senaste åren har bl a ”Eragon”,
”Guldkompassen” och ”I Am Number 4” visat att det
inte går att spekulera fram en hållbar filmserie.
Det finns dock fortfarande utrymme för de personliga filmerna. I USA har filmer som Alexander
Paynes ”The Descendants”, Martin Scorseses
”Hugo” och Tate Taylors ”Niceville” både fått lysande kritik och bra publiksiffror, och Tomas Alfredsons ”Tinker Tailor Soldier Spy” har mött lovord
över hela världen.
Alfredsons framgång är bara ett exempel på hur
bra det går för svenska skådespelare och regissörer
inom den internationella filmen. Noomi Rapace, Michael Nyqvist, Joel Kinnaman och Daniel Espinosa
är andra aktuella namn. Störst uppmärksamhet när
det gäller Sverige och omvärlden har det dock varit
kring ”The Girl with the Dragon Tattoo”, den amerikanska versionen av Stieg Larssons ”Män som hatar
kvinnor”.
3D-vågen har fortsatt och av det totala antalet
biobesök under året ökade 3D-besöken från 15 procent 2010 till drygt 26 procent 2011. Bakom detta
ligger två faktorer – under året hade 28 3D-filmer
premiär jämfört med 12 år 2010, och det finns numera betydligt fler biografer som kan visa 3D.
Det totala antalet biobesök i Sverige under perio-
bonniers årsberättelse 2011 21
den januari-oktober var 13,5 miljoner.
Detta är en liten uppgång jämfört med
2010, men en nedgång jämfört med
2009. Det ska då betonas, att de tre
svenska ”Millennium”-filmerna gjorde
2009 till ett exceptionellt framgångsrikt
filmår. Den svenska filmens marknadsandel på 21 procent var i princip oförändrad jämfört med 2010, men låg 11,5 procent under 2009 års siffror.
I USA låg bruttobiljettintäkterna på
10,1 miljarder dollar, som var 3,7 procent
under 2010 års siffror. Det totala antalet
sålda biljetter gick ner 4,6 procent jämfört med 2010.
Vad kommer att hända under 2012? I
Sverige kommer troliga publikmagneter
som ”Hamilton: I nationens intresse” och
”Snabba Cash 2”, och internationellt
kommer fokus att ligga på ”The Hobbit”
och den 24:e James Bondfilmen, ”Skyfall”. Med andra ord, det är fortfarande
uppföljare som gäller.
*
Nettoomsättning Bonnier Entertainment (SEK M)
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
2008
2009
2010
2011
BONNIER.
Klirr i kassan.
Svensk Filmindustri stärkte
sin position som Nordens ledande filmdistributör. Men
det på en marknad där dvdförsäljningen, genom lägre
snittpriser, kraftigt minskar.
Utöver den vikande lönsamheten för köpvideo drabbades
Svensk Filmindustri negativt
av att bolagets danska logistikpartner i slutet av året försattes i konkurs. På den positiva sidan noteras att avtal
tecknats med MGM avseende
bio- och videodistribution för
hela Norden och med Warner
för biografdistribution i Danmark, Norge och Finland. De
inköpta filmerna och de
svenska filmproduktionerna
har under året redovisat stora
framgångar. De fyra mest sedda svenska filmerna har alla
producerats eller samproducerats av Svensk Filmindustri/
Sonet.
Inför 2011 tog SF Bio över
Discshop och Homeenters
klubbverksamheter i Norden
och den nya affärsenheten
SF Consumer Entertainment
etablerades. Under året har
Homeenters förlusttyngda
klubbverksamhet kraftigt rationaliserats och omstrukturerats med betydande strukturkostnader och förlust som
följd. Genom de allt lägre priserna för dvd-filmer har
Discshops tillväxt avstannat
samtidigt som den digitala
video-on-demand försäljningen via SF Anytime kraftigt ökat.
Bioåret 2011 utvecklades
till ett bra år, besöksmässigt
bättre än genomsnittet för de
senaste fem åren och SF Media redovisar ett rekordår vad
avser reklamförsäljningen.
Under året har beslut tagits
om att bygga nya biografer i
Oslo och i Västerås samt att
bygga om Rigoletto i Stockholm.
Bonnier Gamings verksamhet har genom lanseringen av
Vinnarum samt förvärven av
Bertil Bingo och Mamma Mia
kraftigt ökat sin omsättning
Återhämtning
för
dagspress
foto: helena björck
Företag inom Bonnier
Morning Paper
* Dagens Nyheter – Sverige
* Sydsvenskan – Sverige
* Bold Printing Group
– Sverige
22 bonniers årsberättelse 2011
morning paper. De som vägrade att betrakta
dagstidningar som historia för ett år sedan fick
upprättelse under 2011, då dagstidningen verkligen fick
chansen att lysa. Men allt var inte en dans på rosor.
Det måste vara länge sedan en så totalt uträknad
medieform fick chansen att visa sina kvaliteter så
som papperstidningen fick 2011.
Vi har läst om den arabiska våren med sina störtade diktatorer, Usama Bin Ladens död och tioårsminnet av 11/9, Eurokrisen, Khadaffis död, attentatet i Oslo och Utøya, upploppen i London och
Occupy Wall Street. Mängder av internationella
händelser där nya medier haft stor betydelse i nyhetsrapporteringen men där papperstidningen stått
för fördjupning, analys, sammanhang och förklaringar. Trovärdighet och kvalitet, således. Nyckelord
som fortfarande är helt avgörande för dagstidningens ställning.
I Storbritannien föll News of the World, en av
landets mest klassiska tabloider, som en direkt följd
av att ha gått för långt, så långt att även den mest cyniska och luttrade av läsekretsar tyckte att det fick
vara nog. När Internet och den smarta mobilen blir
alltmer integrerade i vardagen konkurrensutsätter
det inte bara papperstidningen utan skapar också
delvis helt nya behov.
Dagstidningen är hårt pressad med bäst före-datumet långt passerat och i botten på varje trendkurva. Kan man kalla själva nyhetsflödet – världskaoset, rentav – för räddaren i nöden, med sitt behov av
analys, bakgrunder, förklaringar? Klart är att de
svenska mediehusens grundläggande tjänster är
mera efterfrågade än någonsin om man vågar sig på
den omöjliga räkneoperationen papper plus nät. Och
även om flera tidningar tagit fram nya sparpaket
har 2011 ekonomiskt sett varit ett utmärkt år.
Året har handlat om det globala och det lokala.
Sverige har hanterat efterskalven från ett val som
fick in Sverigedemokraterna i riksdagen, vi har haft
en Caremaskandal och en Saabkris, fängslade journalister och en hårt ifrågasatt utrikesminister, en
svensk Nobelpristagare i litteratur och efterlängtade
framgångar för fotbollslandslagen.
Så, hur gick det då? Hur hanterade dagspressen
alla dessa stora nyhetshändelser, denna gyllene chans
till revansch på alla som suckat åt ”gammelmedia”?
Tack bra, bitvis alldeles strålande och på det stora
hela taget rejält mycket bättre än vad exempelvis
Stora Journalistpriset gett sken av. Men allt är, i
vanlig ordning, inte frid och fröjd.
Hösten kommer med allt dystrare annonsflöden
och upplagorna fortsätter att minska. Flera tidningar varslar – Aftonbladet trots en mångmiljonvinst
2011 – och nya stålbad är att vänta om konjunkturen
bonniers årsberättelse 2011 23
inte vänder snart. Papperspriserna fortsätter att oroa och presstödet är i gungning. De prenumererade morgontidningarna kostar dubbelt så mycket som för 25
år sedan, men en söndagsutgåva tjock
som en bok är fortfarande billigare än en
genomsnittlig kaffe latte. Gratistidningens självklara position i kollektivtrafiken
hotas av smartphonens utbredning. Och
läsplattorna har visserligen visat sig vara
ypperliga att läsa tidningen på, men den
stora massan prenumeranter har låtit
vänta på sig.
*
av axel björklund
Nettoomsättning Bonnier Morning
Paper (SEK M)
5,000
4,000
3,000
2,000
1,000
2008
2009
2010
2011
BONNIER.
Blandat år.
2011 inleddes med ett mycket
starkt första tertial då de flesta konjunktursignaler pekade
uppåt. Den ekonomiska osäkerheten tillsammans med en
förstärkt eurokris bidrog dock
till att dämpa tillväxttakten i
medieinvesteringarna under
det andra halvåret och innebar att året inte riktigt blev
det starka år som dagspressen
så väl behövde.
På Dagens Nyheter präglades 2011 av den stora omgörning av tidningen som sjösat-
tes den 19 september.
Mottagandet av nya DN blev
mycket positivt bland både läsare och annonsörer. Framförallt uppskattades lanseringen av DN Sthlm, en helt ny
tidning där stockholmarna
varje dag får ta del av vad som
händer i storstaden. Även
dn.se fick nytt utseende och
nya funktionaliteter och belönades i slutet av året med att, i
hård konkurrens, med bl a
Aftonbladet och Svenska Dagbladet, utses till Sveriges bästa nyhetssajt.
För Sydsvenskan innebar
2011 både stora förändringar
och påfrestningar. Strax före
sommaren blev det klart att
Lars Dahmén utsågs till ny vd
för Sydsvenskan. Under hösten avslutades försäljningen
av Skånemedia, vilket innebar
att Trelleborgs Allehanda,
Ystads Allehanda och Kristianstadsbladet lämnade SDSkoncernen den 1 november.
Försämrad lönsamhet ledde
till kostnadsbesparingar och
uppsägningar i slutet av året.
Bonniers tryckerikoncern
Bold Printing gjorde under
2011 en investering på 700
Mkr i nya tryckpressar och renovering av tryckerierna i
Stockholm och Malmö. Investeringen kommer att leda till
ett högre effektivitetsutnyttjande, större flexibilitet och
mindre kostnader.
*
Ny mark för
foto: helena björck
digitala
medier
Företag inom
Bonnier Digital
* Bink – Sverige
* Toca Boca – Sverige
24 bonniers årsberättelse 2011
DIGITALT. På Bonnier präglades året av nya
plattformar och appar, medan de fyra jättarna
– Apple, Facebook, Google och Amazon – fortsatte
att vinna mark inom olika kanaler.
Året 2011 har det blivit ännu tydligare att det finns
fyra aktörer som slåss om att bli framtidens ledande
teknik- och medieföretag. Apple, Facebook, Google
och Amazon. Tidningen Fast Company dubbade under hösten fajten till “The Great Tech War Of 2012” i
ett läsvärt reportage. Dessa fyra rustar upp för att
skapa affärer kring hårdvara (som mobiltelefoner
och läsplattor), media (allt från tv till böcker) och
data (som används för att skapa bättre underlag för
annonsering och försäljning). För ett par år sedan
hade dessa fyra olika positioner och inriktningar
men under 2011 har det blivit allt tydligare att The
Fab Four rör sig mot varandra. Apple och Google har
dessutom rejält stora kassor att förvärva sig till en
ännu starkare position.
Dessa fyra förbereder sig också på att bli en stor
aktör inom tv-området. Tv-annonseringen har visat
sig konjunktursstark och bara i USA omsätter tv-annonseringen 70 miljarder dollar. Men mycket avskräcker de som satsar på digitaliserade tv-satsningar: Apple har misslyckats förut och under året har
film och tv-företaget Netflix haft stora bekymmer.
Företaget har lyckats gå från att vara en nätbaserad
video-uthyrare till att streama film mot betalning
till sina användare. Efter ett par klantiga prishöjningar och varumärkesförsök tappade man 3 procent av sina kunder samt 25 procent av börskursen
på ett par veckor. Traditionell tv står sig trots allt
mycket väl, trots att mycket talar emot dess traditionella distributionsform.
Apple har däremot givit många tidskrifter på
Ipad en ordentligt skjuts med sin satsning på Itunesbaserade kiosken Newsstand. För de flesta tidskrifter och tidningar som finns som Ipad- eller Iphoneapp har nya Newsstand inneburit rejäla säljlyft, i
vissa fall 150 procent. Men Apples ovilja att släppa
ifrån sig kunddata till tidningarna och dessutom
den höga 30 procentprovisionen har irriterat många
mediehus. Financial Times lanserade en HTML5baserad app som visas i Ipaden eller Iphones webbläsare. Den blev en stor framgång och har bättre besökstal än appen. Financial Times fimpade kort
därefter sin Ipad-app.
Att just Ipad-plattformen rör upp känslor är inte
konstigt: det är här som tillväxten sker i trafik. I
Sverige har den totala trafiken ökat med 242 procent på ett år och i världen är ökningen 131 procent.
Sverige tillhör därmed en av de mest snabbväxande
mobila länderna och jakten på affärsmodeller, annonslösningar och användarbeteenden har varit intensiv under 2011. Under 2012 kommer knappast bli
bonniers årsberättelse 2011 25
lugnare; sök, sociala tjänster och e-handel flyttar i rask takt till den mobila kanalen och därmed förändras spelplanen
– igen.
E-handel är fortsatt en viktig komponent när det gäller digitalt drivna affärer.
En av årets intressantare e-handelstrender är att det redaktionella innehållet blir
allt viktigare för att bygga varumärken,
trafik och försäljning på många stora ehandelssajter. Den kanske vassaste aktören, Gilt Groupe, som säljer begränsade
utbud till endast registrerade medlemmar, har rekryterat friskt från tidningshusen för att hitta skarpa redaktörer.
Det är alltså intäkter som varit i fokus
på den digitala arenan 2011. Tidigare har
affärsmodellerna fått vänta, allt enligt
Googles motto ”skapa produkten först
och oroa dig för intäkterna senare”. Den
modellen tycks allt fler överge. 2011 har
varit de digitala intäkternas år. Eller åtminstone jakten på dem.
*
BONNIER.
Annons och app.
Under 2011 har Bink arbetat
vidare med att flytta över ytterligare Bonniersajter till den
gemensamma teknikplattformen samt arbetat med att utveckla nya säljteam. Arbetet
börjar ge resultat och tillväxten för dn.se och di.se var under 2011 dubbelt så hög som
den generella tillväxten för
displayannonsering i Sverige.
För att bredda den befintliga produkten har Bink under
2011 även arbetat med produktutveckling samt genomfört ett lyckosamt förvärv av
annonsnätverket Tailsweep.
Tailsweep är Sveriges största
mediekanal inom bloggar och
social media. Även synergierna mellan bolagens säljsystem
är stora vilket har resulterat i
ett ännu mer komplett säljverktyg.
Med hjälp av över 50 000
panelister har Bink under året
kunna presentera det egenutvecklade varumärkesmätningsverktyget Bink Tracking.
Verktyget testar, genom en
konsumentpanel, annonserna
i sin verkliga miljö på sajter
som di.se, DN.se och Expressen.se.
I slutet av 2011 lanserade
även Bink det nya lågprisnätverket, Cheaposaurus, som
ger annonsörer en möjlighet
att nå ut i premium-kanaler
med en högre räckvidd men
till ett lägre pris än genom andra annonsnätverk.
2011 lanserade Brickmark
Toca Boca som varumärke
inom digitala leksaker för
barn. Under året lanserades
inte mindre än 10 produkter
som sålts i över 115 länder och
genererat över 4,7 miljoner
nedladdningar. Populärast av
spelen var Toca Hair Salon
som har laddats ner över 1,9
miljoner gånger.
*
investeringar i framtiden. Bonniers
omsättning uppgick 2011 till 29 819 Mkr och var
därmed oförändrad jämfört med 2010. Den
operativa EBITA-marginalen* sjönk från 8,1
procent till 6,4 procent före omstruktureringskostnader och andra jämförelsestörande poster.
Nettoomsättning per
affärsområde (SEK M)
10 000
8 000
6 000
4 000
Br
oa
dc
as
tin
g
&
M
Bo
ok
Ev aga s
en zin
in
e
En g P s
te
ap
Bu rtai er
n
si
ne me
M ss nt
or
P
ni res
ng
s
Pa
pe
r
2 000
Operativa EBITA per affärsområde
(SEK M)
1 000
800
600
400
Br
oa
dc
as
tin
g
&
M
Bo
ok
Ev aga s
en zin
in
e
En g P s
te
ap
Bu rtai er
n
si
ne me
M ss nt
or
P
ni res
ng
s
Pa
pe
r
200
“2011 var för Bonnier ett år av stora investeringar i omstrukturering och anpassning till en digital omvärld, samt investeringar i position och innehåll inom
Broadcasting-området”, säger vd Jonas
Bonnier. “Vid sidan av en vikande global
annonsmarknad under hösten var detta
en starkt bidragande orsak till den lägre
lönsamheten jämfört med 2010.”
“Den globala förändringen på mediemarknaden fortsätter i hög takt och under 2011 har Bonnier tagit stora omställningskostnader av strukturkaraktär
inom en rad verksamheter. Huvudparten
av försämringen av 2011 års resultat före
skatt, som uppgick till 664 (1 000) Mkr,
kan hänföras till dessa investeringar i
framtiden. Omställningskostnaderna
väntas ligga kvar på en hög nivå 2012 för
att normaliseras under 2013. Målet är
naturligtvis att de kostnader vi nu tar ska
skapa bästa möjliga förutsättningar för
långsiktig tillväxt och lönsamhet.”
Books omsättning 2011 var nästintill
oförändrad. Operativa EBITA på 648
(720) Mkr innebär en nedgång, men utgör samtidigt bokverksamhetens näst
bästa resultat hittills. Under året stärktes
Bonnier som Skandinaviens ledande förlagshus inom allmänlitteratur genom
förvärvet av förlaget WSOY från Sanoma
i Finland, samtidigt som Bonnier Utbildning avyttrades.
Magazines är det område där det har
skett en betydande minskning i omsättning under 2011. Operativa EBITA uppgick till 128 (155) Mkr. Året präglades av
ett omställningsarbete som kommer att
fortsätta under 2012, inte minst i Bonnier Corp i USA där annonsmarknaden
för print fortfarande ligger väsentligt under den nivå vi såg före finanskrisen.
Samtidigt ökar den digitala annonsvolymen dramatiskt, vilket innebär en stor
potential men även kräver fortsatta investeringar.
Broadcasting and Evening Papers
omsättning steg under 2011 ytterligare något utifrån fjolårets rekordnivå. Operativa
EBITA föll dock till 917 (1 260) Mkr, efter
omfattande investeringar i rättigheter och
positioner på samtliga nordiska marknader. Som exempel kan nämnas ompositioneringen av Sjuan (före detta TV4+), nylanseringen av TV11 och satsningen på
Nyhetsbolaget och TV4 News. Tappet av
Premier League-rättigheterna slog under
året mot C Mores intäkter. Dock vände utvecklingen i positiv riktning under årets
sista månader. I december fick finska MTV
ett nationellt sändningstillstånd för tv-kanalen AVA. Expressens upplaga föll under
2011, men genom kostnadsminskningar
och en höjning av lösnummerpriset från 11
till 12 kronor uppnåddes fortsatt stark lönsamhet.
EntertainmentS operativa EBITA blev
273 (280) Mkr. SF Bios marknadsandel i
Sverige minskade något på en växande
svensk biografmarknad. Samtidigt möjliggörs fortsatt expansion i Norge genom
avtalet om byggandet av Festningen Kino
i Oslo, som kommer att bli landets största
biograf.
Business Press lyckades 2011 förbättra Operativa EBITA till 248 (210) Mkr genom en positiv utveckling såväl för Di i
Sverige och Börsen i Danmark som i Östeuropa, där fallet på annonsmarknaden
äntligen avstannade och frukterna av
konsolideringsarbetet året innan kan
börja skördas. Den bulgariska affärstidningen Pari avyttrades under året.
26 bonniers årsberättelse 2011
Nettoomsättning
per affärsområde
SEK M Books
Magazines
Broadcasting & Evening Paper
Entertainment
Business Press
Morning Paper
Other/elimination
Bonnier AB totalt
Morning Papers omsättning var oförändrad och Operativa EBITA uppgick till
84 (115) Mkr. Dagens Nyheter förstärkte
sitt resultat genom kostnadsbesparingar
tillsammans med en positiv utveckling
av annonsförsäljningen på framförallt
DN.se. Sydsvenskans annonsintäkter
minskade något jämfört med fjolåret och
en omfattande omstrukturering genomfördes under andra halvåret. Bonnier avyttrade under hösten 2011 sitt ägande i de
tre tidningarna i Skånemedia.
Other omfattar koncerngemensamma
aktiviteter och funktioner. Dessutom ingår dels satsningarna på affärsområdet
Digital, som är under uppbyggnad, dels
kostnaderna för att etablera Bonnier Solutions, ett shared service center för Bonniers nordiska verksamhet. Påverkan på
koncernens Operativa EBITA för dessa
koncerngemensamma aktiviteter blev
under 2011 -403 (-310) Mkr.
Gearingen (förhållandet mellan nettoskuld och eget kapital) landar på 0,98 vilket är i linje med våra interna målsättningar och med föregående år.
20112010
6 267
6 265
0,0 %
5 352
5 658
−5,4 %
9 436
9 225
2,3 %
3 810
3 828
−0,5 %
1 877
1 758
6,8 %
3 403
3 405
−0,1 %
−326−315 n/a
29 819
29 824
−0,0 %
Operativa EBITA* per affärsområde
SEK M
20112010
Books
648
720−10,0 %
Magazines
128
155−17,4 %
Broadcasting & Evening Paper
917
1 260
−27,2 %
Entertainment
273 280−2,5 %
Business Press
248
210
18,1 %
Morning Paper
84
115
−27,0 %
Other
−403−310 n/a
Operativa EBITA
1 895
2 430
−22,0 %
omstruktureringskostnader
och andra jämförelsestörande poster
−632
−319
n/a
EBITA** Bonnier AB totalt
1 263
2 111
−40,2 %
operativ EBITA-Marginal
20112010
Books
10,3 %11,5 %−1,2 %
Magazines
2,4 % 2,7 %−0,3 %
Broadcasting & Evening Paper
9,7 %
13,7 %
−4,0 %
Entertainment
7,2 % 7,3 %−0,1 %
Business Press
13,2 %
11,9 %
1,3 %
Morning Paper
2,5 %
3,4 %
−0,9 %
Other
Bonnier AB totalt
6,4 %
8,1 %
−1,7 %
RESULTAT
SEK M
20112010
Nettoomsättning
29 819
29 824
0,0 %
EBITA**
1 263
2 111 −40,2 %
Rörelseresultat
1 019
1 522
− 33,0 %
Finansnetto
−355−552 n/a
Resultat efter finansnetto
664
1 000
−33,6 %
Årets resultat
463
711
−34,9 %
OperatiVT Kapital
SEK M
20112010
Materiella och immateriella
anläggningstillgångar exkl. goodwill 5 776
5 420
Rörelsekapital 409
65
Andra finansiella tillgångar
205
233
Goodwill
8 628
9 066
Operativt kapital
15 018
14 784
Nettoskuld
7 437
7 207
Eget kapital och minoritetsintressen 7 581
7 577
Finansiering av operativt kapital
15 018
14 784
* Operativa EBITA är rörelseresultatet före realisationsvinster och realisationsförluster och före andel i intresseföretags resultat, före goodwill och
övriga förvärvsrelaterade av- och nedskrivningar samt före omstruktureringskostnader och andra jämförelsestörande poster.
** EBITA är rörelseresultatet före realisationsvinster och realisationsförluster och före andel i intresseföretags resultat samt före goodwill och övriga
förvärvsrelaterade av- och nedskrivningar.
bonniers årsberättelse 2011 27
foto: peter jönsson
styrelse. The Bonnier Board of Directors.
Carl-Johan Bonnier,
Styrelseordförande
Börje Andersson
Per-Olov Atle
Jeanette Bonnier
Hans-Jacob Bonnier
Pontus Bonnier
Bengt Braun
Lars Carlberg
Claes Hallin
Arne Karlsson
Pernilla Ström
Christian Caspar, adjungerad
28 bonniers årsberättelse 2011
foto: peter jönsson
LEDNING. The Bonnier Group Management*.
Jonas Bonnier,
Vd Bonnier AB
Casten Almqvist,
Vd Bonnier Business Press
och Bonnier Digital
Maria Curman,
Vd Bonnier Books
Bodil Ericsson Torp, VP for
Communications and Human
Development, Bonnier AB
Torsten Larsson, Vd Bonnier Broadcasting
& Evening Paper och Bonnier
Entertainment
Ulrika Saxon, Vd Bonnier Magazines and
Bonnier Morning Paper
Göran Öhrn, CFO Bonnier AB
bonniers årsberättelse 2011 29
*per den 31 december 2011
värderingar. Bonniers kärnvärden
Passion för medier. Att anpassa oss till
förändrade marknadsförutsättningar är vår
nedärvda styrka, innovation är vårt fokus.
Ett familjeföretags engagemang. Vi
planerar för generationer, inte för kvartal.
Individens förmåga att påverka och
förändra. Vi bygger organisationer runt
individer, inte tvärtom.
Yttrandefrihet. Vi tror att ett öppet
pluralistiskt samtal är grunden för demokrati.
Affärsidé. Vi skapar, väljer, förädlar och
förpackar kunskap och berättelser.
Vision. Att ständigt återupptäcka
förläggarkonsten.
30 bonniers årsberättelse 2011
organisation. Vår struktur*
Bonnier
Books
Broadcasting
&Evening Paper
Business
Press
Digital
Entertainment
Magazines
Morning Paper
Bonnierförlagen
Expressen
Bonnier
Business Press
Bink
SF Consumer
Entertainment
Bonnier
Corporation
Dagens
Nyheter
Bonnier Books
Finland
MTV Media
Dagbladet
Børsen
Toca Boca
Svensk
Filmindustri
Bonnier
Publications
Sydsvenskan
Bonnier Media
Deutschland
TV4
Dagens
industri
Bonnier
Tidskrifter
Bold Printing
Group
Bonnier
Publishing
Cappelen
Damm
*per den 31 december 2011
The Bonnier Annual Review
Projektledare
Bert Menninga
Bildredaktör och biträdande
projektledare
Elin Eriksson
Redaktörer
Cecilia Björk och Marika Lundén
Form och layout
Oktavilla
Översättning
Translator Scandinavia
bonniers årsberättelse 2011 31
Skribenter, fotografer
och illustratörer
Magnus Bergström, Helena
Björck, Cecilia Björk, Axel
Björklund, Karl-Oskar Bjurenstedt, Erik Haegerstrand,
Linus Hallsénius, Kate Holt/Unicef, Peter Jönsson, Sima Korenivski, Olle Lidbom, Anders
Malmsten, Elisabeth Mock,
Henrik Montgomery/Scanpix,
Gunnar Rehlin, Fredrik Sjöshult,
Will Steele och Susan Young
Bonnier AB
113 90 Stockholm
Tel. 08 736 40 00
[email protected]
www.bonnier.se