Transcript 1 Sten-Åke Persson Förvaltningsrätten i Malmö

Sten-Åke Persson
Landsvägen 225
260 13 Sankt Ibb
Förvaltningsrätten i Malmö
ÖVERKLAGANDE
Undertecknad, medlem i Landskrona kommun genom folkbokföring, överklagar
Kommunfullmäktige i Landskrona stads beslut av den 22 april 2014 att godkänna den av
Rederi AB Ventrafiken föreslagna taxan för 2014; § 78 Återremitterat ärende: Taxa 2014 för
Rederi AB Ventrafiken.
YRKANDEN
Undertecknad yrkar att Förvaltningsrätten i Malmö med stöd av 10 kap. 8 §, främst punkterna
3 och 4, kommunallagen (1991:900) upphäver det överklagade beslutet.
Undertecknad yrkar att Förvaltningsrätten i Malmö med stöd av 28 § förvaltningsprocesslagen
(1971:297) beslutar att det överklagade beslutet tills vidare icke skall gälla (inhibition).
GRUNDER
Inledningsvis önskar undertecknad framföra följande. Rederi AB Ventrafikens taxor och den
nu beslutade taxehöjningen har sedan en tid tillbaka varit föremål för debatt. I egenskap av
ordförande för Hvens Byalag har undertecknad varit delaktig i att diskutera frågan med Vens
bofasta och andra intressenter. Min uppfattning är att det finns en stark opinion mot
taxehöjningen och Hvens Byalag och dess medlemmar har ställt sig positiv till att den
beslutade taxehöjningen överklagas. Det vore mycket beklagligt om den nu beslutade
taxehöjningen kom att genomföras, särskilt mot bakgrund av det ytterst knapphändiga
underlag som presenterats i ärendet. De långsiktiga effekterna för Ven som en levande ö och
en del av kommunen där flera näringsidkare på senare tid vågat förlägga sin verksamhet har
helt förbisetts och underlåtit att utredas.
Jag har därför valt att överklaga beslutet. Till grund för överklagandet framförs följande.
1. Kommunen har saknat rätt att besluta om taxan – punkterna 3 och 4 i 10 kap. 8
§ kommunallagen
1
I första hand görs gällande att kommunen inte har rätt att fatta beslut om taxan på farleden
Landskrona-Ven. Om sådan behörighet saknas, saknas även rätteligen möjligheten att höja
taxan, varför beslutet är ogiltigt redan på den grunden.
Enligt 29 § väglagen (1971:948) får regeringen meddela föreskrifter om avgift för färd på en
färja. Den 10 oktober 1990 meddelades ett sådant beslut, se bilaga 1. Enligt beslutet medges
Landskrona kommun att ta ut avgifter för färjeleden Landskrona-Ven. Enligt beslutet ska
avgifterna fastställas av Länsstyrelsen i Malmöhus län efter samråd med Malmöhus Läns
Trafik AB och Vägverket. Enligt uppgift från länsstyrelsen har regeringen sedermera i beslut
den 6 maj 1993 gjort den ändringen att taxan ska fastställas efter samråd med endast
Malmöhus Läns Trafik AB.
Något regeringsbeslut som ändrar eller upphäver ovan nämnda beslut från 1990 har inte
kunnat identifierats.
I ett beslut från 6 maj 1996 beslutar länsstyrelsen att inte ta upp en begäran från Landskrona
kommun om fastställande av ett taxeförslag, se bilaga 2. Som skäl för beslutet hänvisar
länsstyrelsen till att efter att allmänna ordningsstadgan har upphört att gälla kan det inte
längre anses ankomma på länsstyrelsen att fastställa taxan.
Grunden för taxesättningen idag är ett avtal mellan Region Skåne och Landskrona kommun i
vilket det under 4 § anges att staden beslutar om taxan, se bilaga 3.
Av det ovan anförda framkommer att det genom ett regeringsbeslut som grundar sig på
undantag från väglagen åligger länsstyrelsen att fastställa taxan. Detta har emellertid
länsstyrelsen efter ikraftträdandet av ordningslagen (1993:1617) inte längre sett som sin
uppgift. Möjligen har länsstyrelsen felaktigt utgått från att taxan var kopplad till möjligheten
att utfärda taxor enligt den numera upphävda allmänna ordningsstadgan (1956:617) istället för
till väglagen. Oaktat om länsstyrelsens beslut varit korrekt eller ej, kan detsamma inte utan
vidare betyda att beslutanderätten om avgifternas storlek därigenom överförts till annan
myndighet så som Regions Skåne eller kommunen självt.
Även om beslutanderätten lagligen skulle ha överförts till Region Skåne, så har taxan inte
fastställts och beslutats i enlighet med väglagen och regeringsbeslutet. Regeringens beslut ger
ingen rätt för länsstyrelsen (eller regionen) att delegera beslutanderätten till kommunen på så
sätt som sker genom avtalet mellan Region Skåne och Landskrona kommun. Inte heller
framkommer av avtalet att något samråd har skett med dagens motsvarighet till Malmöhus
Läns Trafik AB.
Av det ovan anförda följer att kommunen saknar behörighet att fatta beslut om taxan på
farleden Landskrona-Ven.
2
Om förvaltningsrätten kommer fram till att Landskrona kommun har behörighet att fatta
beslut om taxan på farleden, görs i andra hand gällande att beslutet är ogiltig på någon av
följande grunder.
2. Beslutet strider mot lag eller annan författning - punkten 4 i 10 kap. 8 §
kommunallagen
Kommunallagen
Enligt 2 kap. 2 § kommunallagen ska kommuner och landsting behandla sina medlemmar
lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.
Ansvaret för kollektivtrafiken regleras bl.a. i lag (2010:1065) om kollektivtrafik. Lagen gäller
även kollektivtrafik på vatten, se 1 kap. 1 a § nämnda lag. Trafikhuvudman för
kollektivtrafiken i kommunen är Skånetrafiken och regional trafikkollektivmyndighet är
Region Skåne. Trafiken mellan Landskrona och Ven sköts av Rederi AB Ventrafiken och
grundar sig på avtal mellan kommunen och Region Skåne. Kommunen har i och med
ingåendet av avtalet tagit på sig ansvaret för persontrafiken mellan Landskrona och Ven.
Detta ansvar har kommunen förvaltat på så sätt att man överlåtit färjetrafiken åt ett
vinstdrivande bolag. Kommunen har därigenom äventyrat likställighetsprincipens efterlevnad.
Detta eftersom det under flera års tid har visat sig omöjligt att erbjuda kommuninvånarna en
kollektivtrafik till ön som skäligen håller en prisnivå som gäller för transporter inom
kommunen i övrigt. Det nu överklagade beslutet om taxehöjning innebär en än mer oskälig
olikbehandling än tidigare, varför taxorna nu uppenbart står i strid med principen. Följande
omständigheter till stöd för denna slutsats förtjänar att framhållas.
I RÅ 1996 ref 9 framförde kommunen till stöd för sin talan (målet gällde tillhandahållandet av
subventionerade båtpriser för medlemmar folkbokförda på Ven), att kostnaden för de som var
folkbokförda på Ven och önskade besöka andra delar av kommunen var högre än för andra
Landskronabor som besökte andra delar av kommunen. Kommunen önskade därmed jämna ut
denna skillnad. Som exempel tog kommunen upp att en enkelbiljett med buss från Häljarp till
centrala Landskrona var 15 kronor medan en resa från Ven till hamnen i Landskrona kostade
30 kronor. Kommunen har således själva identifierat en ”skillnad” och måste anses vara av
uppfattningen att det förekommer en, i vart fall indirekt diskriminering av de medlemmar som
är folkbokförda på Ven. Kommunen är och har således under lång tid varit fullt medveten om
den särbehandling som faktiskt sker av de kommuninvånare som är folkbokförda på Ven och
vilka kommunen inte förmår erbjuda en kollektivtrafik till samma pris som övriga
kommuninvånare.
Det är naturligtvis svårt att göra exakta jämförelser med busslinjerna inom kommunen. Värt
att notera är dock att Skånetrafiken har definierat sträckan Landskrona-Ven som två zoner.
För att ta kommunens egna exempel kan nämnas att sträckan Landskrona centrum-Häljarp,
vilken också utgör två zoner, kostar 22 kronor enkel resa både med buss eller tåg. Enligt den
nu föreslagna taxehöjningen kommer en enkel resa Landskrona-Ven att uppgå till 75 kronor
3
(priset är i dag 60 kronor). Taxorna får således redan idag anses strida mot
likställighetsprincipen.
Av likställighetsprincipen följer vidare att kommunens medlemmar får behandlas olika om det
finns sakliga skäl härför. Det framgår av ärendet att skälen till att kostnaderna för trafiken till
Ven är så mycket högre än inom övriga kommunen, är att kommunen valt att låta ett av
kommunen ägt bolag driva verksamheten samt att nu, som åtgärd för det dåligt skötta bolaget,
genomföra oskäliga taxehöjningar. Taxehöjningar har således inte till syfte att täcka skäliga
kostnader utan syftar istället enbart till att bringa bolagets ekonomi i balans. Detta utgör inte
sakliga skäl i bestämmelsens mening.
Vidare kan nämnas att lagen om kollektivtrafik efter ändringarna vilka trädde i kraft den 1
augusti 2012, gäller även för kollektivtrafik på vatten. Därmed ska likställighetsprincipen ges
fullt genomslag även på sträckan Landskrona-Ven i fråga om kollektivtrafiken inom
kommunen.
Lag om kollektivtrafik m.m.
Det framgår av kommunens hemsida att trafiken mellan Landskrona-Ven körs på uppdrag av
Landskrona stad, Skånetrafiken och på kommersiell basis. Att bedriva trafik på kommersiell
grund kan låta sig göras när det finns underlag för det. När underlag härför saknas, strider det
mot lagen om kollektivtrafik, särskilt 2 kap. 1 b §, och Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 1370/2007 om kollektivtrafik på järnväg (som är direkt tillämplig),
särskilt artikel 1.1., vilka anger att kollektivtrafik ska erbjudas så billigt som möjligt. Trafiken
sker inte på det för resenärerna mest billiga sättet när kommunen låtit bolaget sköta trafiken
på det sätt som skett, vilket det nu överklagade beslutet tydligt visar eftersom det bevisligen
har lett till oskäligt dyr taxesättning. Kommunen har under lång tid varit medveten om Rederi
AB Ventrafikens ansträngda ekonomi och måste anses ha handlat i strid med lagen om
kollektivtrafik och förordning 1370/2007 genom att höja taxorna till den nivå och av de skäl
som nu skett.
3. Kommunen har överskridit sina befogenheter - punkten 3 i 10 kap. 8 §
kommunallagen
Det framgår av handlingarna i kommunens ärende att även med den föreslagna taxehöjningen
kommer Rederi AB Ventrafikens ekonomi enligt prognosen inte att vara i balans samt att
bolaget måste vidta ytterligare åtgärder. Enligt den information som kommit till
undertecknads kännedom ligger bakom orden ”vidtager ytterligare åtgärder” att bolaget
kommer föreslå kommunen en femårsplan med framtida taxehöjningar. Mot denna bakgrund
får det överklagade beslutet anses vila på otillräckligt beslutsunderlag eftersom det inte är
möjligt för kommunen, och ytterst för kommuninvånarna, att värdera och se helheten av de
konsekvenser beslutet medför. Det ligger i sakens natur att så avgörande saker som bolagets
taxor, vilka anses vara av sådan vikt att bolaget inte själva får besluta om dessa, inte kan
presenteras lösryckt för ett år i taget om det finns en mer långsiktig plan. Det finns en rad
4
andra åtgärder som hade kunnat vidtagas (det förtjänar här att nämnas att i en oberoende
konsultrapport utförd av PortHow i december 2013 lyfts en rad olika åtgärdsförslag och det
rekommenderas att man avvaktar med taxehöjningar), men kommunen eller bolaget har inte
ens undersökt alternativen. Utöver en kort hänvisning till prognoser om bolagets ekonomiska
balanser, saknas helt analyser av de kort- och långsiktiga effekterna av taxehöjningen, såväl
för de fast boende på Ven som för turistnäringen och för kommunen i övrigt. Några
alternativa lösningar och dess eventuella effekter har inte utretts och tas inte upp. Det kan
därför ifrågasättas om kommunen överhuvud hade bort fatta sitt beslut på grundval av det
presenterade underlaget.
Sammanfattande kommentarer
Undertecknad anför således sammanfattningsvis dels att kommunen helt saknar befogenhet att
besluta om taxan eller i vart fall överskridit sin befogenhet genom att fatta beslut på ett
synnerligen bristfälligt underlag, dels att kommunens beslut står i strid med en rad ovan
anförda lagar och författningar. Beslutet ska därför upphävas.
INHIBITION
Enligt det förslag som Rederi AB Ventrafiken lagt fram om taxehöjning ska höjningen börja
gälla den 1 juni 2014. Undertecknad hävdar att starka skäl talar för att beslutet är olagligt och
att det skulle vara av stor betydelse för kommuninvånarna om taxehöjningen tillåts börja gälla
nämnda datum för att sedan kunna komma att upphävas. Konsekvenserna för turistnäringen
och hur det påverkar biljettförsäljningen av enkelbiljetter etc. är svårt att uttala sig om då
sådana analyser saknas. Dock kan det framstå som mer besvärligt hur man gör med de
biljetter som lösts till ett högre pris och vilka sträcker sig över en längre period, t.ex. ett
årskort. Ska dessa summor återbetalas? Vidare ska inte det arbete som det innebär för Rederi
AB Ventrafiken och dess personal att först vidtaga åtgärder för att genomföra taxehöjningen,
och sedan tvingas vidtaga åtgärder igen för att återställa situationen underskattas. Rederi AB
Ventrafiken som redan har en ansträngd situation skulle ingalunda gynnas av ett sådant
förfarande. Även Regions Skåne och dess personal skulle drabbas på liknande sätt i och med
integreringen med Skånetrafiken. Det skulle således innebära icke oväsentliga svårigheter att
låta en verkställighet av beslutet återgå, varför detsamma bör inhiberas i avvaktan på slutlig
dom.
______________________________ Sankt Ibb 12 maj 2014
Sten-Åke Persson
5