Transcript 6-sidig folder om industriminnet Kartans Möbelsnickeri (PDF)
Industriminnet Kartans Mbelsnickeri stervla
Industriminnet Kartans Mbelsnickeri
Kartans Mbelsnickeri (ca 3 km norr om stervla samhlle) r det enda kompletta mbelsnickeriet frn ldre tid som finns bevarat i stervla socken.
Byggnaden uppfrdes i brjan av 1800-talet och fun gerade som kvarn i drygt 100 r. r 1917 byggde Georg Lindblom om den till mbelsnickeri.
Albert och Petrus Pettersson kpte mbelsnickeriet 1923 och nda fram till 1996 anvndes lokalerna fr mbeltillverkning. Den d 86-rige Gsta Pettersson tackade fr sig och avslutade en livslng arbetsinsats som mbelsnickare Ð efter 73 r vid snickarbnken.
Foto frn slutet av 20-talet. P trappan till snickeriet sitter frn vnster: Albert Pettersson (som kpte snickeriet 1923), Gsta Pettersson (den siste snickaren i verkstaden, son till Albert), Magnus Pettersson (bror till Albert), Alrik Eriksson (kusin till Gsta) och Georg Pettersson (bror till Gsta).
Som nedersta steg p trappan ligger kvarnstenen frn den tid d byggnaden fungerade som kvarn.
Industriminnet Kartans Mbelsnickeri Ð med mngder av mallar fr stilmbler och en komplett maskin utrustning Ð fr ses som en representant fr de 100 tals snickeriverkstder som funnits i stervla under 1800- och 1900-talen.
Lnsstyrelsen i Vstmanlands ln och Heby kommun har genom ekonomiskt std till bl.a. underhllsarbeten velat rdda verkstaden Ð som ett exempel p de historiska sambanden och vrdet i detta.
Frn sgverk, kvarn och vatten verk till mbelsnickeri Ð ett 200-rigt industriminne vrt att bevara
Byggnaderna i Kartan har en intressant historia. I slutet av 1700-talet lter baron Tigerhielm, gare av Lindsbro Herrgrd, bygga ett sgverk i Kartan. Vid sekelskiftet mellan 1700- och 1800-talet kompletteras sgen med en kvarn. Fr att driva kvarnen utnyttjas vattenkraften i Toftenbcken (ven kallad Kartan). P Lindsbro Herr grd fanns betjnten Johan Petter Rnnbom. Han fddes 1813 och var son till mjlnaren och vallonen Carl Rnn baum. Av baron Tigerhielm erhll han Karta kvarn i faddergva att arrenderas p livstid. Fastigheten har dr efter bytt gare vid flera tillfllen. 1902 fr man tillstnd att utka dammen vid det som d kallas Karta vattenverk.
Efter att ha fungerat som kvarn i mer n 100 r bygg des den om till snickeri 1917. Lget r gynnsamt med tanke p tillgngen av vattenkraft och ett sgverk i direkt anslutning till snickeriverkstaden. Byggnaden frsgs med fnster i alla vderstreck fr att ge god arbetsbelysning (se bilderna p framsidan).
Under andra vrldskriget rivs sgverksbyggnaden.
Byggnadsvirket krs till Stockholm och blir vrme t frusna stockholmare. Mnga andra timmerbyggnader och lador i stervla socken gr samma de tillmtes och landskapet genomgr stor frndring.
Mer n ett snickeri
Kan jag f min post? Har bryggarn varit hr? Dessa frgor stlldes frr dagligen vid Kartans Mbel snickeri. Nr lantbrevbraren kom med sin post fick flera hushll i nrheten av snickeriet hmta sin post dr. Likas fick de omkringboende hmta dricka som de rekvirerat av bryggaren. Dessutom fick man sig en liten pratstund.
I brjan av 1900-talet gav snickeriets turbin, som drevs av vattenhjulet i forsen, s pass mycket el kraft att man kunde leverera strm till nio hushll runt fabriken under en tid.
Den kvarn som fanns i byggnaden i brjan av 1800-talet hade s stor betydelse att dtidens vgmyndigheter t.o.m.
lt bygga en s.k. allmn vg frn stervla samhlle till Kartan.
Mbler till bde slott och koja
Arbetsstyrkan var som mest tta snickare i Kartans snickeriverkstad. Vid sidan av mbeltillverkningen specialiserade man sig ocks p inredningar till kyrkor, i frsta hand kyrkbnkar. Aspns grdskyrka, stervla kyrka och mnga kyrkor i mellansverige har bnkar som tillverkats i Kartan. Till Karlbergs Slott har man bl.a. levererat karmstolar. Mbler av praktiskt taget alla stilar har tillverkats.
De gustavianska stolarna fr leverans visas stolt Mlarmstarna Lars-Olof Andersson stryker kyrk Den mest dramatiska hndelsen i snickeriets historia r branden den 22 februari 1979. Branden brjade i pannrummet under verkstaden och tog sig via den sdra vggen upp till vinden som fick omfattande skador. Att sjlva verkstaden, med allt spndamm som virvlade runt i luften, inte brann ned betraktas av ortsbefolkningen som ett mirakel.
Gsta Pettersson, den staden.
Bilden r tagen 1985.
Det ret beslutade Gsta, vid 75 rs lder, dagar i fortsttningen.
1996 drog har sig till baka, 86 r gammal.
sin snickarbnk i Gsta finns ven med p bilden t.v. (nr tv ca 17 r gammal.
Foto: Vestmanlands Lns Tidning
P en versiktskarta i stervla Mbelmuseum finns ver 100 snickerifretag i stervla socken markerade Ð en unik karta som visar hur viktiga bisysslorna var i brjan av 1800-talet och mer n ett sekel framt. I grnslandet mellan den brdiga kerjorden kring sjn Tmnaren och det smskaliga landskapet i vstra och norra delarna av socknen vxte snickerierna som svampar ur jorden. r 1875 fanns det 400 stols snickare i socknen. De tillverkade d 48.000 stolar plus andra mbler.
Kilgrnden Ð ett unikt omrde fr mbel snickeriet.
Upplanda Vsterslja Ettingbo Strte
0 1 km 2 km
kerby Ettinga Buckarby
stervla Byarna Strte, Upplanda, kerby, Vsterslja och Ettinga ligger inom ett omrde om ca 6 km 2 som kallas Kilgrnden. Dr fanns som mest ett 35-tal snickerier och ca 90 snickare. Man kan tydligt knna historiens vingslag eftersom s mnga snickeribygg nader fortfarande finns kvar. I detta omrde ligger industriminnet Kartans Mbelsnickeri som stervla hembygdsfrening, med std av lnsstyrelsen i Vstman lands ln och Heby kommun, satsar p att bevara.
Salarna byggdes om Ð blev snickerilokaler.
De som inte hade snickerier att jobba i hittade andra utvgar. De rjde ut mblemanget i finrummet (salen) och brjade snickra dr. Man ville hnga p den vg som gjorde stervla-mblerna s knda. En forskare beskriver rushen i stervla s hr: Folk snickrar natt och dag. Kparna vallfrdar till marknaden fr att kpa de bermda stervla-stolarna och andra mbler.
I Kilgrnden finns mnga bevis p hur alla utrymmen togs tillvara fr mbelproduktion.
Industriminnet Kartans Mbelsnickeri gs av stervla hembygdsfrening och frvaltas av Intressefreningen stervla Mbelmuseum. Snickeriet r ett av de mest vlbevarade i stervla socken.
Verksamheten i snickeriet upphrde s sent som 1996 d den siste snickaren lmnade verkstaden s som den d sg ut. Verktyg och redskap samt halvfrdiga pro dukter vittnar p ett levande stt om den verksamhet som bedrevs i byggnaden.
Guidade visningar fr grupper.
Fr information: ring 0292-108 88 eller se stervla Hembygdsfrenings hemsida: www.hembygd.se/ostervala Verkstad frn 1800-talet med unika maskiner och verktyg. Snickeriverkstad med komplett maskinutrustnig frn brjan av 1900-talet.
Utstllning med bde ldre och nytillverkade stervla-mbler samt information om den 200-riga mbeltillverkningen i bygden.
Muset ligger vid stervla hembygdsgrd, 1,5 km nordvst stervla kyrka, vid vg 272 mot Gysinge.
Fr mer information: Se separat folder om stervla Mbelmuseum.
Denna folder producerades 1999 av Intressefreningen stervla Mbelmuseum och Lnsstyrelsen i Vstmanlands ln.
Uppdaterad 2013.