Transcript Miljökonsekvensbeskrivning Högkölen 2011-01-31

2011-01-31
VINDKRAFTPARK
HÖGKÖLEN
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i
Ljusdals kommun, Gävleborgs län
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
Beställare:
Samkraft AB
Konsult:
Triventus Consulting AB
Rapportdatum:
2011-01-31
Projekt:
T10275 Högkölen
Författare:
Anders Näsström
Granskad av:
Victoria Nord
Framsida: Fotomontage från Lillkölen. Foto: Triventus
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB, 2011-01-31\AN
2
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING
Beskrivning av verksamheten
Samkraft AB söker tillstånd för att uppföra och driva högst 30 vindkraftverk med en totalhöjd
på maximalt 180 meter. Etableringen planeras i ett område på och omkring Högkölen, ca 15
km sydväst om Färila i Ljusdals kommun.
Etableringen innefattar även följdverksamheter i form av till exempel vägdragning,
kabeldragning och anläggning av kranplatser.
Syftet med verksamheten är att producera miljövänlig och förnybar elenergi.
Utformning
Vindkraftverken kommer att placeras inom ett utpekat område om drygt 1000 ha. I
miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) redovisas tre utformningsexempel med 20, 30
respektive 30 vindkraftverk. Vindkraftverken har en totalhöjd på maximalt 180 meter. Utöver
detta redovisas även utredning av alternativa platser med ett utformningsexempel på en
alternativ plats.
Områdesbeskrivning
Terrängen i området består av skogsbeklädd höglänt mark 350-460 m.ö.h. starkt präglad av
det befintliga skogsbruket och med begränsade naturvärden samt en viss del myrmark. Inom
området finns flera skogsbilvägar av god standard.
Området ligger till största del inom ett område som klassats som riksintresse för vindbruk.
Allmän påverkan
Byggnation och trafik
Befintliga vägar rustas upp och breddas. Nya tillfartsvägar etableras till vissa verk.
Fundament gjuts och kran- och uppställningsplatser görs i ordning. Nya kablar förläggs i
området. Framförallt är det de områden där fysiska ingrepp görs som påverkas.
Oljor
Om verket är av den typ som har växellåda innehåller denna mellan ca 300 och ca 500 liter
olja, beroende på typ av växellåda och typ av vindkraftverk. Om det skulle bli fel på maskinen
och olja läcker ut samlas den upp i maskinhuset. Risken för påverkan på intilliggande mark är
mycket liten.
Säkerhet
Risken att delar av vindkraftverk skall lossna och slungas iväg är mycket liten. För att
förhindra olyckor kommer vindkraftverken att förses med hindermarkering och åskledare.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB, 2011-01-31\AN
i
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
Drift, underhåll och avveckling
Vindkraftverken övervakas genom fjärrövervakning. Vindkraftverken har planlagd service ca
2-4 gånger per år. När vindkraftverken skall avvecklas tas verken ner och det mesta av
vindkraftverken kan återvinnas.
Påverkan på miljö
Ljud
Vindkraftverk i drift ger ifrån sig ett susande/svischande ljud som påverkar närområdet. Vid
tidigare miljöprövningar i Miljödomstolen har Naturvårdsverkets riktlinjer för externt
industribuller nattetid med ett riktvärde och numera även begränsningvärde för maximal
ljudnivå 40 dB(A) vid bostäder tillämpats. Utförda beräkningar visar att detta riktvärde
kommer att uppfyllas för samtliga bostäder för den planerade vindkraftsparken.
Rörliga skuggor
Vindkraftverk kan orsaka rörliga skuggfenomen på bostäder i närområdet. Det finns i praxis
ett riktvärde för det förväntade värdet på maximalt 8 timmar rörlig skugga per år och bostad.
Utförda beräkningar visar att detta riktvärde kommer att uppfyllas för samtliga bostäder för
den planerade vindkraftsparken.
Naturmiljö
Den lokala påverkan i form av avverkade träd, schaktning och markarbeten vid vägdragning
och verkens etableringsplatser bedöms vara begränsad i omfattning. Med tagen hänsyn till
områden med naturvärden bedöms inte någon fysisk påverkan på områden med
dokumenterade naturvärden uppkomma. Påverkan på naturmiljön bedöms därmed bli
acceptabel.
Fåglar och fladdermöss
Flera studier har visat att fåglar ser och hör bra vilket gör att de normalt undviker
vindkraftverk genom att flyga över eller runt dem. De allra flesta studier visar på låga eller
mycket låga kollisionsrisker och med dagens nivå av vindkraft orsakas troligen endast
försumbara effekter på populationsnivå. Störst kollisionsrisk tycks finnas i områden där
tyngre rovfåglar (i Sverige framförallt kungsörn och havsörn) ofta uppehåller sig.
Sammanfattningsvis görs bedömningen att vindkraftetableringen inte kommer att påverka
områdets fågelpopulation på ett betydande sätt.
Utifrån vindkraftens generella påverkan på fåglar och fladdermöss bedöms att en lokal
påverkan inte kan uteslutas, men att någon beaktansvärd påverkan på skyddsvärda arter eller
populationer bedöms som mindre sannolik med nuvarande kunskap.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB, 2011-01-31\AN
ii
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
Kulturmiljö
Vindkraftsetableringen ligger på behörigt avstånd till riksintresse för kulturmiljövård och det
finns endast ett fåtal registrerade fornlämningar i området. Påverkan på kulturmiljö bedöms
bli acceptabel.
Landskap
Landskapsbilden kommer att förändras om vindkraftverken etableras. Huruvida en förändring
av landskapet är positiv eller negativ har visats bero till stor del på individens inställning till
vindkraft.
Landskapet har i dagsläget en viss industriell prägel med tanke på de befintliga
kraftledningarna och skogsindustrins ingrepp i landskapet. De storskaliga huvuddragen i
landskapsutsnittet och de relativt få boendemiljöer som påverkas gör att området är tåligare
för storskaliga tillägg.
För att illustrera hur det kan se ut när vindkraftverken har etablerats redovisas ett flertal
fotomontage.
Turism och rekreation
Som de flesta skogar har området rekreationsvärden för de närboende. Svamp- och
bärplockning och andra för skogsmark typiska fritidssysslor bedrivs i området. Några hinder
för att vistas i naturen runt omkring vindkraftverken finns inte. Hur upplevelsen av att vistas i
området påverkas bedöms till stor del vara subjektiv.
Strax söder om området går den s.k. Hälsingeleden. I övrigt saknar det aktuella området
betydelse för turism. Gentemot turism finns en intressekonflikt om man upplever
vindkraftverken som störande, men de kan samtidigt även upplevas som fascinerande och
tilldra sig besökare som har en positiv bild av vindkraft.
Utsläpp
Etableringen kommer att bidra till att minska produktionen av el från kolkondenskraftverk i
Danmark och Tyskland. Utsläppsbesparingarna uppgår till ca 168 000 ton CO2. Utsläpp från
de maskiner och fordon som används för byggnation och trafik uppkommer, men är mycket
små i förhållande till utsläppsbesparingarna.
Verksamhetens miljökonsekvenser
Jämförelse mellan alternativen
Jämfört med nollalternativet är samtliga alternativ att föredra ur miljösynpunkt.
Sammanfattningsvis bedöms att man i det ansökta området kan etablera maximalt 30
vindkraftverk och samtidigt kunna förena kravet på en hög energieffektivitet med kravet på en
godtagbar miljöpåverkan.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB, 2011-01-31\AN
iii
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
Överensstämmelse med miljömålen
Vindkraftverk stämmer bra överens med många av miljömålen då de bidrar till ökad förnybar
elproduktion och minskade utsläpp till luft, mark och vatten. Minskade utsläpp påverkar flera
miljömål och det nationella planeringsmålet för vindkraft positivt.
Överensstämmelse med miljökvalitetsnormerna
Vindkraftverk ger inte upphov till några utsläpp till luft. Miljökvalitetsnormerna påverkas
därför inte negativt. Vindkraftverk bidrar till att minska utsläppen till luften så därmed
påverkas miljökvalitetsnormerna positivt.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB, 2011-01-31\AN
iv
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
Innehållsförteckning
1
2
3
4
5
6
ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ............................................................................................................. 1
1.1
Anläggningen ......................................................................................................................................... 1
1.2
Verksamhetskod ..................................................................................................................................... 1
1.3
Begränsningar och läsanvisningar .......................................................................................................... 1
1.4
Sökande .................................................................................................................................................. 2
1.5
Konsult ................................................................................................................................................... 2
BERÄKNINGSMETODER......................................................................................................................... 4
2.1
Ljud ........................................................................................................................................................ 4
2.2
Skugga .................................................................................................................................................... 5
2.3
Utredningar............................................................................................................................................. 5
2.4
Övrigt ..................................................................................................................................................... 6
BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR ............................................................................................................ 7
3.1
Produktionsförhållanden......................................................................................................................... 7
3.2
Vindkraft och miljö ................................................................................................................................ 7
3.3
Mål och riktlinjer för vindkraft............................................................................................................... 8
BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN ............................................................................................................. 11
4.1
Verksamhetsutövare ............................................................................................................................. 11
4.2
Verksamheten och dess syfte................................................................................................................ 11
4.3
Lokalisering .......................................................................................................................................... 11
4.4
Omfattning ........................................................................................................................................... 12
4.5
Utformning ........................................................................................................................................... 13
4.6
Design och teknik ................................................................................................................................. 18
4.7
Byggnation ........................................................................................................................................... 20
4.8
Drift och underhåll ............................................................................................................................... 28
4.9
Avveckling ........................................................................................................................................... 28
NULÄGESBESKRIVNING ...................................................................................................................... 30
5.1
Vindförhållanden .................................................................................................................................. 30
5.2
Naturmiljö ............................................................................................................................................ 32
5.3
Kulturmiljö ........................................................................................................................................... 39
5.4
Rekreation, boendemiljöer och turism.................................................................................................. 41
5.5
Landskap .............................................................................................................................................. 43
5.6
Planförhållanden ................................................................................................................................... 43
5.7
Övrigt ................................................................................................................................................... 43
EFFEKTER PÅ OMGIVNING OCH MILJÖ ............................................................................................ 44
6.1
Ljud ...................................................................................................................................................... 44
6.2
Rörliga skuggor .................................................................................................................................... 48
6.3
Naturmiljö ............................................................................................................................................ 52
6.4
Fåglar, fladdermöss och övrig flora och fauna ..................................................................................... 56
6.5
Strandskydd .......................................................................................................................................... 57
6.6
Kulturmiljö ........................................................................................................................................... 58
6.7
Landskap .............................................................................................................................................. 62
6.8
Turism och rekreation .......................................................................................................................... 65
6.9
Utsläpp ................................................................................................................................................. 65
6.10 Oljor och restprodukter......................................................................................................................... 67
6.11 Transporter ........................................................................................................................................... 67
6.12 Anläggningsarbeten .............................................................................................................................. 68
6.13 Naturresurser ........................................................................................................................................ 68
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
7
8
9
10
6.14 Säkerhet ................................................................................................................................................ 69
ETABLERINGSALTERNATIV ............................................................................................................... 76
7.1
Lokaliseringsutredning ......................................................................................................................... 76
7.2
Alternativ lokalisering .......................................................................................................................... 77
7.3
Nollalternativ ........................................................................................................................................ 85
7.4
Jämförelse mellan alternativen ............................................................................................................. 86
7.5
Förespråkat alternativ ........................................................................................................................... 89
VERKSAMHETENS SAMMANLAGDA MILJÖKONSEKVENSER.......................................................................... 90
8.1
Överensstämmelse med miljömålen ..................................................................................................... 90
8.2
Överensstämmelse med miljökvalitetsnormerna .................................................................................. 92
8.3
Samhällsnytta för valt alternativ ........................................................................................................... 92
BILAGEFÖRTECKNING ................................................................................................................................. 94
LITTERATURFÖRTECKNING ......................................................................................................................... 95
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER
1.1 Anläggningen
Samkraft AB ansöker om tillstånd enligt miljöbalken (MB) (1998:808) att inom område
markerat på karta (bilaga 1 till tillståndsansökan) uppföra och driva en gruppstation för
vindkraft med högst 30 vindkraftverk som vart och ett har en totalhöjd på maximalt 180
meter. Området ligger i Ljusdals kommun, Gävleborgs län.
1.2 Verksamhetskod
Gruppstation bestående av högst 30 vindkraftverk med en totalhöjd om maximalt 180 meter
omfattas av verksamhetskod 40.90 i bilagan till förordning (1998:899) om miljöfarlig
verksamhet och hälsoskydd. Detta innebär att gruppstationen för vindkraft utgör Bverksamhet enligt förordningen. Verksamheten är därmed tillståndspliktig enligt 9 kap. MB.
1.3 Begränsningar och läsanvisningar
Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är upprättad i enlighet med 6 kap. 3§ MB och
syftar till att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade
verksamheten kan medföra på miljö och hälsa samt hur verksamheten påverkar hushållningen
med resurser. MKB:n är utformad utifrån bestämmelserna i 6 kap. 7§ och innehåller
sammanfattningsvis:
•
•
•
•
•
Beskrivning av verksamheten eller åtgärden med uppgifter om lokalisering,
utformning och omfattning
Beskrivning av de åtgärder som rekommenderas för att skadliga verkningar skall
undvikas, minskas, eller avhjälpas
De uppgifter som krävs för att påvisa och bedöma den huvudsakliga inverkan på
människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser
som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra
En redovisning av en alternativ plats samt exempel på alternativa utformningar
tillsammans med dels en motivering varför ansökt alternativ valts och dels en
beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till
stånd
En icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i ovanstående
Denna MKB beskriver den planerade vindkraftsparken samt dess följdverksamheter under
anläggnings-, drift- och avvecklingsskedet. Påverkan beskrivs för tre olika
utformningsexempel samt för en utformning på alternativ lokalisering.
Påverkan anses uppkomma på olika avstånd från vindkraftverken beroende på
påverkansfaktor och skede i processen, varför den geografiska avgränsningen varierar. Som
exempel kan nämnas att en eventuell påverkan på naturmiljön endast bedöms uppkomma i
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
1
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
samband med fysiska ingrepp i omedelbar närhet av ny väg, kranplats eller vindkraftverk och
för påverkan på landskapsbilden redovisas fotomontage på längre avstånd.
Det område som tillståndsansökan och MKB i första hand avser kallas ”ansökt område” och
den plats som undersökts som alternativ plats kallas ”alternativ lokalisering”. Möjliga
placeringar av vindkraftverk inom respektive område kallas ”utformning” eller
”utformningsexempel”. Att tillägget ”-exempel” används för utformningar inom förklaras
med att slutlig placering av vindkraftverken ännu inte bestämts. Ett annat begrepp som ofta
används i vindkraftssammanhang och som avser samma sak som här kallas ”utformning” är
”layout”.
1.4 Sökande
Samkraft AB
Box 94
826 22 Söderhamn
Org. nr: 556754-5644
Hemsida: www.samkraft.se
Kontaktperson
Sten Gabert
Tel: 0704 - 140 546
E-post: [email protected]
1.5 Konsult
Triventus Consulting AB biträder Samkraft AB i tillståndsprocessen med
ansökningshandlingar och framtagande av MKB.
Triventus Consulting AB
Box 33
311 21 Falkenberg
Telefon: 010 - 45 40 600
Hemsida: www.triventus.com
Projektledare
Magnus Bergman
Telefon: 010 - 45 40 693
E-post: [email protected]
Ansvarig för MKB
Anders Näsström
Telefon: 010 - 45 40 629
E-post: [email protected]
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
2
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
Ansvariga för beräkningar och fotomontage
Martin Danielsson
Telefon: 010 - 45 40 625
E-post: [email protected]
Tommy Nilsson
Telefon: 010 - 45 40 627
E-post: [email protected]
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
3
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
2 BERÄKNINGSMETODER
De utförda beräkningarna enligt utformningsexempel 1 har utgått från vindkraftverk av typen
Vestas V112 med en installerad effekt på 3 MW, 112 meter i rotordiameter och en navhöjd på
119 meter.
Beräkningarna för utformningsexempel 2 har utgått från vindkraftverk av typen Vestas V90
med en installerad effekt på 2 MW, 90 meter i rotordiameter och en navhöjd på 105 meter.
Beräkningarna för utformningsexempel 3 har utgått från vindkraftverk av typen Enercon E82
med en installerad effekt på 2 MW, 82 meter i rotordiameter och en navhöjd på 138 meter.
Beräkningarna för den alternativa lokaliseringens utformningsexempel har utgått från
vindkraftverk av typen Enercon E82 med en installerad effekt på 2 MW, 82 meter i
rotordiameter och en navhöjd på 138 meter.
Om annan typ av vindkraftverk används kommer detta inte att medföra att de riktlinjer som
finns för ljud och skugga överstigs. Sökande kommer att följa de riktlinjer som finns.
2.1 Ljud
Ljudberäkningarna har utförts i mjukvaran WindPRO 2.7 enligt anvisningar i
Naturvårdsverkets rapport ”Ljud från vindkraftverk”(1). Modellen som föreskrivs i rapporten
används för samtliga avstånd, då den tar hänsyn till de skillnader som råder mellan kortare
och längre avstånd (dvs. cylindrisk respektive sfärisk ljudutbredning). Vid avstånd över 1000
m måste så kallade oktavbandsdata användas för att korrekta beräkningar ska kunna göras.
Naturvårdsverkets modell antar att vindriktningen alltid är i linje med det enskilda verket och
beräkningspunkten. Således antas vinden, vid beräkningstillfället, ha en riktning per
vindkraftverk. Vid flera ljudpunkter tillkommer ytterligare vindriktningar, vilket gör att
antalet vindriktningar kan uppgå till totalt n*m, där n motsvarar antal beräkningspunkter, och
m motsvarar antal källor. Vidare antar modellen en konstant vindhastighet på 8 m/s på 10 m
höjd, eftersom bakgrundsbrus maskerar ljudet vid högre vindhastigheter. Naturvårdsverkets
modell tar inte hänsyn till ökad ljudabsorption orsakad av en terräng med högre
absorptionsförmåga. Således antas absorptionen vara lika låg i skog, som på en asfalterad yta.
Denna idealisering i modellen gör att ljudbilden ofta överskattas i t.ex. skogsmiljö. I praxis
föreskrivs regelmässigt villkor om buller på så sätt att buller från vindkraftverken som
riktvärde eller numera även begränsningsvärde inte får överstiga 40 dB(A) vid bostäder och
detta har använts som krav i ljudberäkningarna. Vid planlagd fritidsbebyggelse och om
vindkraftverken alstrar rena toner skärps riktlinjerna med 5 dB(A). I beräkningarna används
råhetsklass 1,5, vilket är en lägre råhetsklass än den faktiska i området är samt att
vindkraftverkets högsta källjud används oavsett vilken vindstyrka högsta källjudet ligger vid.
Tillverkare av vindkraftverk kan normalt redovisa och garantera vindkraftverkens ljuddata i
form av en ljudeffektnivå som mäts enligt den internationella standarden IEC 61400-11(2).
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
4
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
Ordet källjud används ofta istället för ljudeffektnivå för att särskilja det från ljudtrycksnivå.
Vindkraftverken alstrar inte rena toner.
Resultatet av ljudberäkningarna för respektive utformningsexempel inom det ansökta området
samt för den alternativa lokaliseringen redovisas i sin helhet i bilaga 2.
2.2 Skugga
Skuggberäkningarna är utförda i programmet WindPRO. Programmet beräknar skuggan på
bostäder som ligger upp till 2 km från verken. Beräkningarna på de omkringliggande
bostäderna görs på en yta av 5 x 5 meter, 1 meter upp, vilket ska motsvara en uteplats.
Programmet gör två olika beräkningar med avseende på skuggpåverkan på de intilliggande
bostäderna. Ett ”värsta fall” samt ett ”förväntat värde”. ”Värsta fall” innebär att solen alltid
antas skina, verken står vinkelrätt mot bostaden och att vindkraftverken alltid producerar
elenergi. ”Förväntat värde” innebär att beräkningen baseras på solstatistik och vindriktningar
för området.
Huvudresultatet i bilaga 3 visar antalet timmar per år som bostäder (A, B, C, D osv.) får rörlig
skugga från vindkraftverken. Vidare visas antalet skuggdagar per år som respektive bostad får
samt det maximala antalet rörliga skuggtimmar per dag. Resultatet visas som värden enligt
”värsta fall” samt enligt ”förväntade värden”. Den grafiska kalendern visar när (vid vilken
tidpunkt) ett visst vindkraftverk skuggar respektive bostad. Grafiken visar med olika färger
vilket vindkraftverk som ger skuggan och vilken tid på dygnet för en viss månad.
Normalt tillämpas en tid av max 30 timmar/år enligt ”värsta fall” samt 8 timmar/år enligt den
förväntade skuggtiden som en bostad får utsättas för. Enligt Boverket är det lämpligt att utgå
från det förväntade värdet.
2.3 Utredningar
2.3.1
Naturinventering
Ekologigruppen AB har på uppdrag av Samkraft AB utfört en naturvärdesinventering med
särskild inriktning på miljöer för rovfåglar och fladdermöss inom det avgränsade
ansökningsområdet för vindkraft. Utanför området har en översiktlig bedömning av
förutsättningarna för häckning av större rovfågel gjorts. Inventeringen utfördes 13-14 augusti
samt 11 september 2010.
Metodiken är anpassad för att relativt snabbt finna natur med höga värden i
exploateringssammanhang. Naturvärdesbedömningen utgår från Naturvårdsverkets klassning
som är en tregradig skala.
•
•
•
Klass 1 innebär högsta naturvärden av nationellt intresse.
Klass 2 innebär mycket höga naturvärden av regionalt intresse.
Klass 3 innebär höga naturvärden av kommunalt intresse.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
5
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
Till detta har Ekologigruppen lagt till en fjärde klass, klass 4, för områden med naturvärden
av lokalt intresse inom området.
I avsnitt 6.3 beskrivs den sammanfattade bedömningen avseende vindkraftens påverkan på
områdets naturvärden. För hela rapporten, se bilaga 6.
2.3.2
Särskild arkeologisk utredning, etapp 1
Arkeologicentrum AB har utfört en särskild arkeologisk utredning steg 1 i det ansökta
området under sommaren 2010. Utredningens målsättning var att tillhandahålla ett fördjupat
planerings- och beslutsunderlag till uppdragsgivare och länsstyrelse i fortsatt projektering och
miljöprövning samt inför det kommande arbetsföretaget (jfr. lagen om kulturminnen m.m.)
KML 2 kap. 11 §, SFS 1988:950).
I avsnitt 6.6 nedan beskrivs den sammanfattade bedömningen avseende fornlämningar. För
hela rapporten, se bilaga 5.
2.3.3
Byggnadsinventering
Triventus Consulting AB har utfört en inventering och tagit fram en förteckning över de
byggnader som befinner sig inom ISO-linjerna för 35 dB(A) eller i närheten av dessa.
Utifrån fastighetskarta och terrängkarta har byggnader i området identifierats. Dessa
byggnader har sedan besökts och fotograferats samt att ägarna har kontaktats. I avsnitt 5.4.1
visas en översiktlig karta med byggnaderna markerade. För hela rapporten, se bilaga 7.
2.4 Övrigt
2.4.1
Vindmätning
I det ansökta området pågår för närvarande vindmätning med hjälp av en vindmätningsmast.
Syftet är att mätmasten ska verifiera vindförhållandet i området samt ta fram underlag för
vilken typ av vindkraftverk som är bäst anpassat till områdets förutsättningar.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
6
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
3 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR
Idag, under 2000-talet, är klimatförändringar till följd av ökade utsläpp av växthusgaser, som
bidrar till att öka växthuseffekten, ett av de största globala miljöproblem som människan står
inför (3). Det största bidraget till detta, både i Sverige och i övriga världen, är förbränningen
av fossila bränslen. Förbränningen bidrar även med utsläpp av kväveoxid, svaveldioxid,
partiklar och stoft. Dessa utsläpp medverkar dessutom till annan miljöpåverkan som till
exempel försurning och övergödning.
Luftföroreningar påverkar vår hälsa, skogens träd och jordbrukets grödor samt medför att
material som exempelvis metall och plast bryts ner snabbare vilket gör att byggnader skadas
(3).
Allvaret i jordens klimatförändringar är något som alltmer uppmärksammas. De tecken som
hittills har visat sig är bland annat att glaciärerna runt om i världen har dragit sig tillbaka, snöoch istäcken har krympt och temperaturen har stigit i havens ytvatten. Till följd av detta har
det konstaterats, såväl internationellt som nationellt, att en omställning av energisystemet är
en nödvändighet.
3.1 Produktionsförhållanden
Människan har utnyttjat vindens energi i tusentals år med hjälp av bland annat väderkvarnar.
Vindkraftverken som används idag bygger på samma princip men har en betydligt bättre
teknik. Vindtillgången på platsen där vindkraftverken placeras, är den faktor som är viktigast
för vindkraftverkens produktionsförmåga. Vindens energiinnehåll är proportionellt mot
vindhastigheten i kubik, dvs. fördubblas vindhastigheten ökar energiinnehållet 8 gånger.
Vindkraftverk har en teoretisk verkningsgrad på 59 % gentemot vindens energiinnehåll.
Dagens moderna vindkraftverk har en verkningsgrad på ca 50 %.
Vindkraftverk producerar normalt el vid vindhastigheter på mellan ca 4-25 m/s (4). Detta
innebär att vindkraftverken i Sverige producerar el under mer än ca 6 000 av årets 8 760
timmar. 60 % av vindenergin kommer på vintern dvs. under den årstid som energin behövs
som mest (5).
3.2 Vindkraft och miljö
Vindkraft är en energikälla som är förnybar och som inte genererar några utsläpp till miljön
vid elproduktion. Tack vare att vindkraftverk utnyttjar vinden som energikälla krävs inga
dagliga bränsletransporter som för många andra energikällor. En etablering bidrar därmed inte
till så kallade diffusa utsläpp från transporter. Ändliga naturtillgångar behöver inte
exploateras för energikällan och miljöbelastningen på andra områden kan undvikas. Genom
att producera el från vindkraftverk kan påverkan på människan, djur och natur på sikt minska.
Elproduktion från vindkraft bidrar inte till växthuseffekten, försurningen och övergödningen
dvs. den miljöpåverkan som sträcker sig både globalt och regionalt. Vindkraften påverkar
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
7
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
främst den lokala miljön, framförallt i form av förändring av landskapsbilden, skuggbildning
och ljudalstring (6).
The Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) bildades av World Meteorological
Organization (WMO) och United Nations Environment Programme (UNEP) 1988.
Huvudsyftet var att analysera vetenskaplig, teknisk och socioekonomisk information för att
förstå bl.a. den mänskliga påverkan på klimatförändringen. IPCC utpekar en snabb utbyggnad
av förnybara energikällor som en av de viktigaste åtgärderna för att motverka
klimatförändringen i världen. En snabb utbyggnad av vindkraften gör det möjligt för Sverige
att leva upp till sina åtaganden i klimatkonventionen och att uppnå utsläppsmålen för bland
annat koldioxid och kväveoxider. Vindkraften bidrar på så sätt direkt till att minska
miljöbelastningen.
Efter ca 7 till 9 månader har ett vindkraftverk producerat den energimängd som det går åt för
att tillverka och transportera det (7)(8). Livscykelanalyser visar att energiförbrukningen för
tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar ca 1 % av
dess energiproduktion under livslängden. Motsvarande tal för t.ex. ett oljekondenskraftverk är
ca 12 % (6).
Vindkraftverken har en teknisk livslängd på ca 20-25 år och efter avveckling kan platsen i
princip återställas till sitt ursprungliga skick. Den påverkan som vindkraftverken medför sker
således under en mycket begränsad tidsperiod, sett ur ett långsiktigt perspektiv. Merparten av
delarna kan dessutom återvinnas.
Hela norra Europa är sammankopplat i ett gemensamt elnät (9). Detta innebär att den
elektricitet som vindkraften producerar kan ersätta el som produceras från fossileldade
anläggningar som ger utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxid och aska (6).
Den enda påtagliga fysiska miljöpåverkan från ett vindkraftverk består av det ingrepp som
sker när dess fundament byggs och kablar, mellan dem och befintligt elnät, förläggs i marken
och när vindkraftverken etableras. Området kommer efter vindkraftsetableringen fortfarande
att vara tillgängligt för allmänheten. När vindkraften har tjänat ut kan platsen i princip
återställas till sitt ursprungliga skick.
Med detta inräknat uppfyller vindkraftverk därför kraven på god hushållning med
naturresurserna som MB föreskriver.
3.3 Mål och riktlinjer för vindkraft
3.3.1
Internationella mål
EU har idag ungefär 8 % förnybar energiproduktion i förhållande till slutlig
energianvändning. I det nya energi- och klimatavtalet har nya förnybarhetsmål satts upp vilket
innebär en ökning till 20 %. Detta motsvarar ungefär 700 TWh (10). För att uppnå detta har
medlemsländerna fått olika ”beting”. Sverige behöver öka sin mängd förnybar el från dagens
ca 40 % till 49 %. Med direktivet som utgångspunkt har Sverige satt upp ett nationellt mål för
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
8
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
förnybar energi på 50 % till år 2020. EU-länderna har även ett åtagande om att sänka CO2utsläppen med 20 % till år 2020.
Vindkraften står inför en mycket kraftig expansion, både i Sverige och utomlands. Globalt
kommer uppskattningsvis 8 000 miljarder kronor att investeras i vindkraft fram till år 2020
(11).
3.3.2
Nationella mål
Enligt riksdagens beslut ska energipolitiken underlätta omställningen till ett ekologiskt
hållbart samhälle där elförsörjningen grundas på användningen av varaktiga, helst inhemska
och förnybara energikällor (12). Vindkraften uppfyller de krav som ställs på energikällorna i
vårt framtida energisystem.
Elkraftsproduktion genom vindkraft är utsläppsfri och förnybar, men står samtidigt för en
mycket liten andel av Sveriges elproduktion. Installerad effekt i slutet av 2009 var 1 560 MW
som kom från 1 419 vindkraftverk. Vindkraften producerade 3 TWh el i slutet av 2010, vilket
motsvarar drygt 2,2 % av den totala elkonsumtionen i Sverige.
Energimyndigheten föreslog 2007 att samhället bör planera för 30 TWh/år. Av detta bör man
planera för 20 TWh/år på land (10). Detta föreslagna planeringsmål ingår som en del i den
nya energiuppgörelsen mellan regeringspartierna och är att betrakta som Sveriges nya
planeringsram för vindkraft. För att nå detta mål behöver antalet vindkraftverk öka från drygt
1 000 till 3 000-6 000 stycken beroende på effekt och vindläge. Planeringsramen innebär inte
att det per automatik kommer att byggas 30 TWh vindkraft i Sverige till år 2020. Den verkliga
utbyggnadstakten styrs av elcertifikatsystemets volymbegränsningar, där målet är 25 TWh för
all förnybar el till år 2020. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem för
utbyggnad av elproduktion från förnybara energikällor och torv i Sverige och ska bidra till att
Sverige får ett mer ekologiskt hållbart energisystem.
En förutsättning för att Sverige ska kunna nå målet med 30 TWh vindkraft till år 2020 är en
kraftig utbyggnadstakt. Idag produceras ca 3 TWh vindkraftsel i Sverige och produktionen
från vindkraft måste därför öka med 27 TWh för att målet skall uppnås (10).
3.3.3
Regionala mål
Energimyndigheten genomförde 2003 en regional fördelning av det gamla nationella
planeringsmålet på 10 TWh/år till 2015. Varje län fick då ett regionalt planeringsmål för
vindkraft att hantera (10) och Gävleborg fick 294 GWh/år. Om det nya planeringsmålet
fördelas på samma sätt som det gamla kommer planeringsmålet för Gävleborg hamna på ca 1
TWh/år.
Länsstyrelsen i Gävleborg har i sina regionala miljömål skrivit att de ska arbeta för att det
nationella planeringsmålet för vindkraft uppnås i länet. Vidare finns målet att 2010 ska fysisk
planering och samhällsbyggande grundas på aktuella program och strategier för hur
energianvändningen ska effektiviseras för att på sikt minskas, hur förnybara energiresurser
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
9
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
ska tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi,
biobränsle och vindkraft ska främjas (13).
3.3.4
Kommunala mål
Ljusdals kommuns gällande översiktsplan antogs av kommunfullmäktige den 22 februari
2010. Ljusdals kommun skriver i översiktsplanen att ”Utbyggnader av vindkraft bidrar till
energiförsörjningen, vilket är positivt för miljön och främjar det hållbara samhället.”(14)
Ett tematiskt tillägg för vindkraften håller i dagsläget på att tas fram till denna översiktsplan
och ska visa förutsättningar för vindkraft och förslag på lämpliga områden för
vindkraftproduktion samt ange riktlinjer för utformning och prövning. Enligt uppgifter från
Ljusdals kommun har kommunens tjänstemannaförslag tagit med riksintresseområdet för
vindbruk på Högkölen som ett lämpligt område för en vindkraftsetablering. Det har dock inte
ännu tagits något beslut om detta.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
10
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
4 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN
4.1 Verksamhetsutövare
Samkraft är ett unikt energisamarbete mellan tolv energibolag. Tillsammans sitter företaget på
hundratals år av erfarenhet inom energiområdet där traditionen av att bygga, äga och förvalta
anläggningar för både produktion och distribution av energi nu bärs vidare in i ett nytt
spännande verksamhetsområde. Det ger stabilitet och styrka på en marknad som nu utvecklas
snabbt.
Samkrafts affärsidé bygger på att äga och driva vindkraftproduktion där företaget samtidigt
tar ett långsiktigt ansvar för miljön. På kort sikt fram till 2013 ska Samkraft ha minst 30 MW
vindkraft i drift. I Samkrafts projektportfölj finns i nuläget identifierat 170 MW
vindkraftpotential som är möjlig att bygga ut eller förvärva i takt med att energimarknaden
förändras mot förnybara energikällor. De två första vindkraftverken stod på plats 2009 och
ytterligare tre har etablerats under 2010.
Delägare i Samkraft AB är:
Bionär Närvärme AB, Björklinge Energi Försäljnings AB, Bollnäs Energi AB, AB Edsbyns
Elverk, Gävle Energi AB, Hoåns Kraft AB, Hudik Vind AB, Ljusdal Energiföretag AB,
Mälarenergi AB, Nordanstigs kommun, Sandviken Energi AB, Söderhamn Nära AB.
4.2 Verksamheten och dess syfte
Samkraft AB har för avsikt att uppföra och driva högst 30 vindkraftverk, vart och ett med en
maximal totalhöjd på 180 meter. Etableringen planeras inom det område som anges i ansökan.
Etableringen innefattar även följdverksamheter i form av vägar, anläggning av kranplatser och
kablar inom vindkraftsparken.
Syftet med verksamheten är att omvandla vindenergi till miljövänlig och förnybar elenergi.
4.3 Lokalisering
Området ligger ca 15 km SV om samhället Färila i Ljusdals kommun i Gävleborgs län (Figur
1) och ligger till största del inom ett område som klassats som riksintresse för vindbruk.
Terrängen i området består av skogsbeklädd höglänt mark med en viss del myrmark. Den
tänkta placeringen av vindkraftverken ligger ungefär mellan 350-460 m.ö.h.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
11
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
Figur 1. Översiktskarta över det ansökta etableringsområdet.
4.4 Omfattning
Högkölen Vindkraftspark består av högst 30 vindkraftverk, vart och ett med en maximal
totalhöjd på 180 meter. Slutlig placering av de enskilda vindkraftverken bestäms lämpligen i
samband med detaljprojektering, varför sökande ansökt om att få placera verken inom ett
utpekat område snarare än på bestämda positioner.
I denna MKB redovisas förväntade miljömässiga effekter och konsekvenser av tre (3)
exempel på möjliga utformningar av vindkraftsparken inom det ansökta området.
Den tekniska utvecklingen inom vindkraftsbranschen går snabbt framåt och det är därför inte
önskvärt att ha restriktioner på navhöjder eller rotorstorlekar i tillstånden. Vindkraftverk
avsedda för landbaserade parker har idag en effekt på ca 2-3 MW och har rotorstorlekar upp
till ca 115 meter samt navhöjder upp till ca 140 meter.
Val av leverantör kommer att ske genom upphandling. Det slutliga valet av vindkraftverk är
beroende av vem som blir leverantör i projektet. Storlek och effekt av enskilda verk varierar
något mellan leverantörerna.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
12
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
4.5 Utformning
Vindkraftverken kommer att placeras inom område som är utritat i figur 2. Samkraft AB har
tagit fram tre exempel som visar hur vindkraftsparken kan komma att utformas. Dessa
benämns Utformningsexempel 1, 2 och 3. Styrande vid framtagande av dessa
utformningsexempel har varit att uppnå så god hushållning med vindresursen som möjligt
med samtidig hänsyn till bl.a. närboende samt natur- och kulturvärden.
Figur 2. Fastighetskarta över det ansökta etableringsområdet.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
13
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
4.5.1
Utformningsexempel 1
Utformningen består av 20 vindkraftverk med en totalhöjd av 175 meter fördelade på
fastigheterna Veckebo 4:46, Stocksbo 2:16, Stocksbo 12:1 skifte 4, Stocksbo 11:7 skifte 5,
Stocksbo 12:2 skifte 2, Yg 10:11 skifte 8, Yg 7:22 skifte 1, Yg 7:13, Yg 5:13 skifte 4, Lillbyn
6:7 skifte 2, Katrineberg 1:23 och Storbyn 3:6 skifte 4 i Ljusdals kommun. Vindkraftverkens
placering framgår av figur 3. Styrande vid placering av vindkraftverken har framförallt varit
ett optimalt nyttjande av området.
För Utformningsexempel 1 har samtliga beräkningar utförts för vindkraftverk av typen Vestas
V112 med en installerad effekt om 3 MW, en navhöjd på 119 meter och en rotordiameter på
112 meter. Totalhöjden för vindkraftverken är 175 meter.
Figur 3. Utformningsexempel 1. Föreslagen placering av 20 vindkraftverk av typen Vestas V112.
Enligt beräkningarna uppgår medelvindhastigheten i området till 7,4 m/s på 119 meters höjd
över marken. Med totalt 20 vindkraftverk på 3 MW vardera ger detta en beräknad årlig
produktion på ca 173 GWh, se bilaga 1. Detta motsvarar den samlade årliga elförbrukningen i
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
14
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
ungefär 57 700 lägenheter eller 8 657 eluppvärmda villor1 vilket i sin tur motsvarar ca 30 %
av Ljusdals kommuns årliga energiförbrukning (15).
Det slutliga valet av leverantör styr vilken typ av vindkraftverk som byggs.
4.5.2
Utformningsexempel 2
Utformningsexempel 2 består av 30 vindkraftverk med en totalhöjd av 150 meter, fördelade
på fastigheterna Veckebo 4:46, Stocksbo 2:16, Stocksbo 12:1 skifte 4, Stocksbo 11:7 skifte 5,
Stocksbo 12:2 skifte 2, Yg 10:11 skifte 8, Yg 7:22 skifte 1, Yg 7:13, Yg 5:13 skifte 4, Yg 8:2
skifte 1, Lillbyn 6:7 skifte 2, Katrineberg 1:23 och Storbyn 3:6 skifte 4 i Ljusdals kommun, se
figur 4.
För Utformningsexempel 2 har samtliga beräkningar utförts för vindkraftverk av typen Vestas
V90 med en installerad effekt om 2 MW, en navhöjd på 105 meter och en rotordiameter på 90
meter. Totalhöjden för vindkraftverken är 150 meter.
1
Baserat på en årlig elförbrukning av 20 000 kWh för villor och 3 000 kWh för lägenheter.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
15
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
Figur 4. Utformningsexempel 2. Föreslagen placering av 30 vindkraftverk av typen Vestas V90.
Enligt de preliminära beräkningarna uppgår medelvindhastigheten i området till 6,9 m/s på
105 meters höjd över marken. Med totalt 30 vindkraftverk på 2 MW vardera ger detta en
uppskattad årlig produktion på ca 154 GWh, se bilaga 1. Detta motsvarar den samlade årliga
elförbrukningen i ungefär 51 285 lägenheter eller 7 693 eluppvärmda villor2 vilket i sin tur
motsvarar ca 27 % av Ljusdals kommuns årliga energiförbrukning(15).
Det slutliga valet av leverantör styr vilken typ av vindkraftverk som byggs.
2
Baserat på en årlig elförbrukning av 20 000 kWh för villor och 3 000 kWh för lägenheter.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
16
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
4.5.3
Utformningsexempel 3
Utformningsexempel 3 består av 30 vindkraftverk med en totalhöjd av 179 meter, fördelade
på fastigheterna Veckebo 4:46, Stocksbo 2:16, Stocksbo 12:1 skifte 4, Stocksbo 11:7 skifte 5,
Stocksbo 12:2 skifte 2, Yg 10:11 skifte 8, Yg 7:22 skifte 1, Yg 7:13, Yg 5:13 skifte 4, Yg 8:2
skifte 1, Lillbyn 6:7 skifte 2, Katrineberg 1:23 och Storbyn 3:6 skifte 4 i Ljusdals kommun, se
figur 5.
För Utformningsexempel 3 har samtliga beräkningar utförts för vindkraftverk av typen
Enercon E82 med en installerad effekt om 2 MW, en navhöjd på 138 meter och en
rotordiameter på 82 meter. Totalhöjden för vindkraftverken är 179 meter.
Figur 5. Utformningsexempel 3. Föreslagen placering av 30 vindkraftverk av typen Enercon E82.
Enligt de preliminära beräkningarna uppgår medelvindhastigheten i området till 7,3 m/s på
138 meters höjd över marken. Med totalt 30 vindkraftverk på 2 MW vardera ger detta en
uppskattad årlig produktion på ca 168 GWh, se bilaga 1. Detta motsvarar den samlade årliga
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
17
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
elförbrukningen i ungefär 56 100 lägenheter eller 8 414 eluppvärmda villor3 vilket i sin tur
motsvarar ca 29 % av Ljusdals kommuns årliga energiförbrukning(15).
Det slutliga valet av leverantör styr vilken typ av vindkraftverk som byggs.
4.6 Design och teknik
4.6.1
Vindkraftverk
Vindkraftverk har
till syfte att
omvandla
vindenergin till
elektricitet. Ett
vindkraftverk består
normalt av ett
rörtorn i stål, betong
eller en
kombination av
dessa. Rotorn är
trebladig och
tillverkad i en
kombination av
främst glasfiber och
kolfiber. I vissa fall
används trä till viss
del. Rotorn är
monterad på ett
maskinhus. I
maskinhuset finns
en generator,
hydraulik,
Figur 6. Principskiss av maskinhus från Vestas V90 3MW med huvudkomponenter.
styrutrustning och,
beroende på fabrikat och typ, en växellåda. Figur 6 visar en principskiss av ett vindkraftverk
med växellåda.
3
Baserat på en årlig elförbrukning av 20 000 kWh för villor och 3 000 kWh för lägenheter.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
18
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
Rotorn och maskinhuset vrider sig efter vinden. Därutöver regleras vinkeln på de tre
rotorbladen kontinuerligt för att optimera verkets funktion och produktion. När det blåser lite
fångar verket så mycket vindenergi som möjligt. Vid högre vindstyrkor ställs rotorbladen om
så en stor del av vindenergin skall passera. Vridningen medför ökad effektivitet vid olika
vindhastigheter och innebär att generatorn måste kunna rotera med variabelt varvtal.
Möjligheten till vridningen innebär att produktionen optimeras vid exempelvis byig vind eller
vid turbulenta förhållanden. Normalt driftintervall ligger mellan 3-25 m/s. Vid vindstyrkor
över tillåtna värden stängs vindkraftverken av automatiskt. Rotorns varvtal är beroende av
vindhastigheten och vindkraftverkets
rotordiameter. Ju större rotordiameter verket har
desto lägre varvtal vid samma vindhastighet.
Sammantaget innebär dessa parametrar att
energiproduktionen kan anpassas efter vad elnätet
behöver samtidigt som minimal ljudnivå erhålls.
Rotorbladen förses med åskledare för avledning
av eventuella blixtnedslag i verket.
De vindkraftverk som inte har en traditionell
växellåda har istället en direktdriven generator.
Oavsett vilken konstruktion som väljs i det
aktuella fallet är teknisk prestanda tämligen
identisk och påverkan får anses likvärdig.
Tornet består generellt av fyra till fem delar av
stål som skruvas samman. Tornen kan även bestå
av betonghalvor som hålls samman med vajer
eller av en kombination av stål och betong.
Tornen är generellt försedda med servicehiss
och/eller ett stegsystem. I nedre delen av tornet
kan transformator, spänningsomvandlare eller
skåp för kontrollsystem placeras om denna
utrustning inte är placerad i maskinhuset.
Figur 7. Skiss över ett vindkraftverk.
Normalt är vindkraftverken färgsatta i en gråvit
färg för att begränsa kontrastverkan mot bakgrunden.
Vindkraftverk i kommersiell produktion har i dag en rotordiameter på ca 80 - 115 m och en
navhöjd på ca 78 - 110 m, se figur 7. I Sverige finns idag flera vindkraftverk i denna storlek
etablerade, även i skogsmark.
För mer detaljerad information om vindkraftverkens konstruktion och utformning hänvisas till
produktblad för representativa verk som återfinns som bilaga 3 till tillståndsansökan.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
19
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
4.6.2
Skuggdetektorer
Vindkraftverken kan komma att behöva utrustas med skuggdetektorer så att riktvärdet för
rörlig skugga inte överskrids för någon bostad, se avsnitt 6.2. Skuggstyrning för ett
representativt vindkraftverk på marknaden fungerar enligt nedan.
Vindkraftverken utrustas med ljusmätare (luxgivare) och ett programmerbart tidrelä.
Utifrån värden från skuggberäkningen programmeras tidreläet med tider då parametrar som
solens höjd och väderstreck kan innebära skuggbildning för aktuell bostad. Programverket tar
också hänsyn till vindens riktning och aktuellt ljus.
Om det föreligger risk för skuggeffekter stoppas vindkraftverket och återstartas automatiskt
när någon av parametrarna inte längre är aktiv.
Möjligheten att kontrollera att verket har satts i pausläge och att riktvärdet därmed har
uppfyllts kan göras med hjälp av loggdata från verket. Vindkraftverket fjärrövervakas och i
detta program loggas alla händelser som t.ex. när verket har stannat/satts i pausläge. Dessa
loggar kan sedan jämföras med de tider som skuggstyrningen är programmerat för.
4.7 Byggnation
Innan vindkraftverken tas i drift och börjar producera elkraft planeras för en byggnationsfas.
Under denna period anläggs vägar, kranplatser, fundament och vindkraftverk.
Anläggningstiden är starkt beroende av faktorer som tillgång till vindkraftverk,
anslutningsmöjligheter och tillgång till entreprenörer, varför en specificerad
byggnationsperiod inte kan anges i nuläget.
4.7.1
4.7.1.1
Vägar och kranplatser
Befintliga vägar
Åtkomst till vindkraftanläggningen kommer med stor sannolikhet att ske från väg 294.
I det ansökta området finns flera skogsbilvägar av god standard som kan användas för infart
till etableringsområdet. Infrastrukturen i området är att betrakta som mycket väl lämpad,
vilket innebär att relativt lite åtgärder behövs för att anlägga verken. Detta i jämförelse med
många andra platser i skogslandskapet. Åtgärderna innebär förändringar av enstaka
kurvradier, lutningar och vägbredd i syfte att uppnå de geometriska standardkrav som ställs på
vägsystemet.
Befintliga vägar kommer att behöva förstärkas efter behov, enligt grundprinciper som gäller
för all vägbyggnation, se figur 8.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
20
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
Figur 8. Exempel på hur ytsektionen för transportvägarna inom etableringsområdet kan vara uppbyggd.
Lagertjocklekar och material i vägens överbyggnad skall optimeras efter utförda geotekniska undersökningar.
Förbättringsåtgärderna av de befintliga vägarna kommer att kräva mer massor utöver det som
redan finns i vägarna. Det massöverskott som uppstår av massor som inte kan återanvändas i
vägbyggnaden kan återanvändas som material vid släntjustering mm. Förstärkning och
breddning av befintliga vägar innebär framförallt en påbyggnad av vägbanan med ca 30- 40
cm ballast. Vid breddningen behöver det befintliga diket flyttas i sidled vilket inte medför
någon påverkan på hydrologin.
4.7.1.2
Nya vägar
Vägarna i området kommer att dimensioneras efter den trafikbelastning som förväntas och
byggs i enlighet med standarder för skogsbilvägar, med vissa förstärkningar. Vägbredden
skall vara 4-5 m och klara 15 tons axeltryck. Lutningen bör inte överskrida 8 grader med för
ändamålet normal transportutrustning, dock kan frakter i lutningar upp till ca 14 grader företas
med hjälp av specialdragare.
De nya vägarnas utformning kommer att variera beroende på markförhållanden och
topografiska förhållanden. Det kan bli aktuellt med viss sprängning för anläggningen av både
vägsystem och kabelförläggning. Den kommande projekteringen kommer att utvisa i vilken
omfattning och var detta behöver ske.
Vägarna kommer att förläggas inom en ca 15 meter bred korridor fri från träd. I anslutning till
eventuella tvära kurvor kommer korridorbredden att vara större vilket innebär en bredare zon
som är fri från träd. Bedömningen är att detta blir aktuellt endast i några enstaka fall.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
21
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
Av figur 9 och figur 10 framgår vilka vägar i området som kommer att förstärkas och utgöra
basen i det vägnät som behövs. Från dessa anläggs sedan nya vägar till de flesta av verken,
förslag på hur dessa kan dras framgår också av figurerna. Det rör sig i de allra flesta fall om
kortare vägdragning om ett par hundra meter. Vägdragning enligt exemplen medför ett behov
av nyanläggning av ca 10-13 km väg och upprustning av ca 12 km befintlig väg.
Figur 9. Preliminär vägdragning till vindkraftverk i utformningsexempel 1.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
22
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
Figur 10. Preliminär vägdragning till vindkraftverk i utformningsexempel 2 och 3.
De vägar som ska nyanläggas kommer att vara belägna i skogsmark eller skogshyggen. Då
avverkas oftast skog inför byggandet och det översta lagret markjord banas av. Om marken
har dålig bärighet kan det krävas grundförstärkning. Efter det utförs en terrassering vilket
innebär att schaktning eller sprängning sker ner till en viss nivå. Terrassytan utgör en gräns
mellan vägens överbyggnad och undergrund. I en svacka kan terrasseringen innebära
utfyllnad för att få en jämn nivå.
Schaktmassor skall så långt som möjligt återanvändas inom projektet, bland annat för att
terränganpassa de nya vägarna. Anläggandet av nya vägar kommer att medföra ett underskott
av massor och i första hand skall då bergkross användas. Underskott av bergkross kommer att
tas från en extern bergtäkt alternativt från andra vägsträckor inom ansökt område, där
överskott på berg uppstår.
Avbaningsmassorna, dvs. det översta markskiktet och fältskiktet, kan återanvändas i
jordskärningarnas ytterslänter.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
23
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
Massor som schaktas ur kan även användas till områden som behöver fyllas ut. I figur 11
återfinns exempel på nyanlagd väg.
Figur 11. Exempel på nyanlagd väg i skogsmiljö.
Överbyggnaden dimensioneras bl.a. utifrån belastningen från framtida transporter. Närmast
terrassen läggs ett materialskiljande lager för att förhindra tjälskador och därefter ett
förstärkningslager som följs av ett bärlager. Överst läggs vanligen ett slitlager. Vid
anläggning av mindre grusvägar på underlag av gynnsamma bärighetsegenskaper som t.ex.
morän eller berg är det endast nödvändigt med terrassering och enklare arbeten med
överbyggnad. Vatten transporteras under/igenom vägkroppen och följer terrassytans lutning.
Vid korsning av vattendrag är det nödvändigt med en trumma och ibland vägdiken. Till
trumma används vägrör av plast, betong eller galvaniserad plåt som uppfyller Trafikverkets
normer. I naturliga vattendrag kommer hänsyn tas så att påverkan på vattendragets naturliga
bredd, vattenföring och bottenstruktur blir begränsad.
En uppställningsplats för kranar kommer att behöva anläggas vid varje vindkraftverk.
Uppställningsplatsen tar cirka 40x40 m i anspråk och kommer att bestå av stenkross med ett
bärlager av grus ovanpå.
Man bör i största möjliga mån förlägga nya vägar och kranplatser så att områden med naturoch kulturvärden berörs så lite som möjligt.
Ansökan omfattar även ovan nämnda åtgärder som kan bli aktuella vid en
vindkraftsetablering.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
24
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
4.7.2
Fundament
För att förankra vindkraftverken i marken krävs någon form av fundament. Typ av fundament
styrs av flera parametrar såsom typ och storlek på vindkraftverk, navhöjd, geotekniska
förhållanden etc. Två typer av fundament är vanligt förekommande på marknaden;
gravitationsfundament och bergfundament.
En geoteknisk undersökning bör genomföras på varje etableringsplats för att optimera
fundamenteringen med hänsyn tagen till på platsen rådande markförhållanden. Nedan följer
en beskrivning av dessa två olika typer av fundament. Nuvarande bedömning utifrån områdets
geologiska karaktär är att det mest troligt är gravitationsfundament som kommer att användas
till största del på denna plats.
Gravitationsfundament
Gravitationsfundament består
av cirka 400-600 m3 betong
samt tillhörande armering, se
figur 12. Fundamentet
förläggs i marken på cirka
0,6-3 meters djup (beroende
av vilket verk som byggs och
de geotekniska förhållandena
på platsen). Fundamentet har
en storlek på cirka 16x16 m
till cirka 20x20m beroende på
förläggningsdjup.
Fundamentets form kan
Figur 12. Gravitationsfundament.
variera, vissa leverantörer
använder runda fundament och andra använder kvadratiska.
Typexempel: Gravitationsfundament för en Vestas V90 (2 MW och 105 m navhöjd) etableras
på ner till cirka 2 m djup, med en ianspråktagen byggnationsyta om cirka 23x23 m. Av denna
utgör fundamentet cirka 20x20 m. Eventuella överskottmassor kan användas som
återfyllningsmaterial medan resterande massor kan användas som fyllning vid övriga
byggnationer. För det fall att förläggningsdjupet är grundare än 2 m kan det krävas tillskott av
täckmassor. Vid förläggning på grundare djup än 2 m kommer fundamentet att till liten del
ligga ovan markytans nivå och dess konturer kan då skönjas.
Överblivna schaktmassor kan delvis användas som motviktsfyllning på betongfundamenten.
Detta görs med fördel vid fundament som ligger på den grundare nivån. I figur 13 illustreras
en genomskärningsbild av ett gravitationsfundament.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
25
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
Figur 13.. Exempel på fundamentsritning. Ritningen avser
vser fundament för vindkraftverk med 95 m tornhöjd.
Bergförankrat fundament
I de fall etableringsplatsen uppvisar en lämplig
berggrund och ett tunnare ytskikt till fast berg kan
bergförankrat fundament vara ett alternativ till
gravitationsfundamentet. I detta alternativ kan det,
om det är för ojämnt på platsen
tsen där verket ska stå,
krävas att berget plansprängs för att jämna till
ytan där fundamentet ska stå. Därefter gjuts en
klack på berget i vilken dragstag borrars ner i
berget, se figur 14.. Ovanpå den gjutna klacken
fästs en fundamentsdel. Fundamentsdelen
förankras i berget med hjälp av stänger som
Figur 14. Bergförankrat
ergförankrat fundament.
fixeras fast i berget. Tornet fästs i
fundamentsdelen. Bergförankrat fundament kan användas förutsatt
förutsatt att bergets hållfastighet är
tillräcklig. Metoden med förankring via dragstänger används bl.a. vid brobyggnation.
Bergförankrat fundament kan användas
förutsatt att berggrunden uppvisar
eftersträvade förutsättningar gällande
hållfasthet samt att leverantören
rantören
godkänner detta.
4.7.3
Montage av vindkraftverk
Montage av ett vindkraftverk tar ca 2-5
2
dagar. Under monteringstiden berörs ett
större arbetsområde, maximalt ca 2000
m2, se figur 15.. Området innefattar
förutom kran- och uppställningsplatser
även en yta bredvid kranplatsen. Denna
behövs som uppläggningsplats för delarna
till vindkraftverket och för delarna till den
mobila lyftkran som används vid
Figur 15. Exempel på kranplats och uppställningsplats.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31
31\AN
26
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
monteringen. Storleken på denna yta är till stor del beroende av hur rotorbladen monteras,
vilket kan ske på två sätt. Antingen kan bladen monteras på navet i markplan, och rotor med
blad lyfts sedan upp och monteras på maskinhuset, eller så kan bladen monteras var för sig på
redan rest vindkraftverk, se figur 16. Lyftkranen är alltid placerad på själva
uppställningsplatsen på grund av dess tyngd. Denna påverkar alltså inte marken i
arbetsområdet runtomkring.
Figur 16. Montage av vindkraftverk.
4.7.4
Transporter
Transportfordonen för ett vindkraftverk av aktuell storlek består av tre lastbilar för bladen (en
för vartdera blad), tre till fem lastbilar för tornet, en lastbil för maskinhuset och tre för rotorn,
verktyg och interna detaljer. En mobilkran på ca 500-600 ton samt en mindre hjälpkran krävs
för resning av vindkraftverket. Vid den efterföljande driften utförs schemalagd service på
vindkraftverken två till fyra gånger per år samt därutöver felavhjälpning vid akuta problem.
Antal transporter beräknas uppgå till cirka 80-100 transporter per vindkraftverk, varav ca 7590 av dessa är transporter av betong till fundamentet. Det totala antalet transporter för
etablering av 30 vindkraftverk exklusive vägbyggnation uppskattas till ca 2 400-3 000 st.
fördelade på hela byggnationsperioden. Antalet transporter till följd av övrigt
anläggningsarbete (nyanläggning av vägar och kranplatser samt förstärkning av vägar)
bedöms uppgå till ca 3 000 st., även dessa fördelade på hela byggnationsperioden.
För det fall bergfundament kan anläggas minskar antalet transporter.
4.7.5
Internt parknät
Ledningsdragningen inom vindkraftsparken går generellt i marken längs med befintliga
skogsbilvägar samt längs med de nya planerade tillfartsvägarna fram till verken. Kablarna
som används vid ledningsdragningen är normalt trefaskablar. Ledningarna förläggs i enlighet
med gällande branschstandard.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
27
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
I anslutning till parken kommer även en nätstation bestående av krafttransformator och
ställverk byggas för att transformera upp spänningen från vindkraftparkens
mellanspänningsnivå (10-30 kV) till högspänningsnivån i region- alternativ stamnät (50-400
kV).
4.7.6
Nätanslutning
Vilken form av nätanslutning som är möjlig utreds och planeras i detalj tillsammans med
regionnätsägaren som tillämpar en turordningslista utifrån när projekten annonseras samt
erhåller tillstånd.
4.7.6.1
Regionnät
Regionnätsägare Dalarna-Hälsingland: Fortum Distribution AB
Regionnät: 50-130 kV
4.7.6.2
Stamnät
Svenska Kraftnät (SvK) har en stamnätsledning (220 kV) som passerar ca 2 km nordost om
området.
SvK planerar att bygga en ny stamnätstation strax norr om Ockelbo för att ansluta vindkraft
till stamnätsledningen (400 kV)
I norra Hälsingland är däremot nya större elanslutningar hänvisade till SvK:s nuvarande 220
kV-ledningar. De vindkraftprojekt som finns registrerad hos nätägaren idag är dock långt över
den lediga anslutningskapacitet som finns hos stamnätsledningarna i regionen. Dock bör det
sägas att en övervägande del av de projekt som annonseras ej kommer att byggas inom närtid,
varför det bedöms att det finns tillräcklig kapacitet.
4.8 Drift och underhåll
Vid driftövertagandet utbildas ägaren till vindkraftverket av leverantörens personal om
vindkraftverkets handhavande, funktion och de säkerhetsföreskrifter som finns.
Driftövervakning och felavhjälpning kommer att ske via fjärrövervakning. Vid mindre
driftstörningar kan vindkraftverken startas om via fjärrmanövrering. Vid större störning krävs
avhjälpande på plats, varefter verken startas lokalt.
Planlagd service av vindkraftverken sker cirka två till fyra gånger per år av servicepersonal
från leverantören. Vid eventuella driftsstopp och felavhjälpning (akuta fel) sker också viss
översyn av verken då det ur säkerhetssynpunkt inte går att starta om verken med hjälp av
telekommunikation. Därutöver sker service enligt leverantörernas instruktioner.
4.9 Avveckling
Vid avveckling av verksamheten monteras vindkraftverken ner och transporteras bort.
Påverkan från detta kan i stort likställas med påverkan under byggnation.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
28
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
I princip kan allt material (plast, metall, vätskor) återvinnas. Det kan vara så att materialvärdet
överstiger nedmonteringskostnaderna, men detta är beroende av vilket skrotvärde återvunna
material inbringar i framtiden.
Kablarna ägs normalt av koncessionsinnehavaren, som därmed äger frågan om vad som
händer med dessa vid en avveckling.
Fundament kan tas bort vid avveckling, även om detta med nuvarande kunskap inte alltid kan
anses motiverat. Troligen kan platsen på sikt återgå i ursprungligt skick även utan detta, om
en välplanerad övertäckning av fundamentet genomförs. Detta innebär visserligen att betong
kvarligger i marken och att en liten kulle bildas.
Vilken återställning som är miljömässigt motiverat avgörs lämpligen i samråd med
tillsynsmyndigheten i samband med framtagande av avvecklingsplan.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
29
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
5 NULÄGESBESKRIVNING
5.1 Vindförhållanden
Energimyndigheten har som expertmyndighet regeringens uppdrag att främja en kraftig
utbyggnad av svensk vindkraft för att Sverige på lång sikt ska basera hela sin
energiförsörjning på förnybar energi. Energimyndigheten bedömer området Högkölen som
särskilt lämpligt för elproduktion från vindkraft i och med att det har angivits som riksintresse
för vindbruk, en bedömning som görs bland annat med hänsyn till medelvinden i området, se
figur 17. Det vilar på berörda kommuner, i detta fall Ljusdals kommun, att ta hand om
utpekade områden i sin översiktsplanering. Länsstyrelsen ska i sin tur se till att berörd
kommun tillgodoser riksintresset. Att ett område är av riksintresse för vindbruk är vägledande
vid prövning av mark- och vattenanvändning. Vilka områden som är riksintressen för
vindbruk är en sammanvägning av Energimyndighetens och länsstyrelsernas bedömningar.
Det aktuella området bedöms vara väl lämpat för elkraftproduktion genom vindkraft. Platsen
har med sitt höga läge en beräknad vindenergitillgång på cirka 4 073 kWh/m2 samt en
beräknad medelvind på 7,4 m/s på 119 meter över marknivå, se figur 18, bilaga 1.
Beräkningen av vindenergitillgången är baserad på den rikstäckande vindkarteringen som på
uppdrag av Energimyndigheten har tagits fram vid Uppsala universitet. Vindmätning behöver
slutföras innan slutlig utvärdering av vindförhållanden kan göras.
Vindmätning i en vindmätningsmast pågår i området. Masten etablerades under december
2010 och en utvärdering görs tidigast efter ett helt års mätning. Mätningen genomförs i avsikt
att få ett bättre underlag för att utvärdera de vindförhållanden som råder på platsen.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
30
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
Figur 17. Riksintresseområde för vindbruk och det ansökta området.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
31
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
Figur 18. Medelvindshastighet angivet i m/s i området kring Högkölen på 103 m höjd över
nollplansförskjutningen.
5.2 Naturmiljö
I detta kapitel redogörs för de resultat och slutsatser man kommit fram till i de
underlagsmaterial som finns för området avseende naturmiljön.
5.2.1
Natura 2000
I 7 kap. MB regleras bland annat skydd av värdefull natur. Bland dessa finns naturreservatet,
som är ett starkt skydd mot exploatering, och Natura 2000. Natura 2000 har tillkommit med
stöd av EU:s habitat- och fågeldirektiv. Naturtyper och arter, som utgjort grund för utpekandet
till nätverket, ska upprätthållas i gynnsam bevarandestatus. Begreppet definieras i
förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken (SFS 1998:1252).
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
32
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
Det ansökta området ligger inte inom något Natura 2000-område. Närmaste Natura 2000områden är Stormyren-Blistermyren (11 km nordväst), Mellanljusnan Korskrogen-Edeforsen
(15 km nordost samt Rossenområdet (8 km sydost), se figur 19.
Figur 19. Natura 2000 i området.
5.2.2
Riksintresse Naturvård
Områden av riksintresse för naturvård är urval av områden med de bästa exemplen på
landskapstyper, naturtyper och andra naturvärden karakteristiska för landets olika
naturgeografiska regioner. Riksintressena kan också uppvisa mycket sällsynta företeelser i ett
nationellt eller internationellt perspektiv. Avvägningar mot andra markanvändningsintressen
eller andra strategiska/politiska avvägningar görs inte vid urvalet av områden.
Enligt 3 kap. 6 § MB skall områden som är av riksintresse för naturvården skyddas mot
åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön i området.
I omgivningarna finns nedan nämnda områden av riksintresse för naturvården, se figur 20.
Närmaste riksintresseområde för naturvård (Näsbergsfältet-Skrälldalen NRO21019) är
lokaliserat ca 4 km norr om etableringsområdet.
Cirka 6,5 km åt söder ligger ett kärrkomplex vid namn Bursjömyran (NRO21107)
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
33
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
Cirka 12 km åt nordost ligger Övre Mellanljusnan (NRO21020).
Cirka 9 km åt nordväst ligger våtmarkskomplexet Gebbarnområdet (NRO21018).
Cirka 15 km sydost om det ansökta området ligger Galvån med biflöden (NRO21054).
Figur 20. Omkringliggande områden av riksintresse för naturvård.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
34
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
5.2.3
Riksintresse för skyddade vattendrag
Enligt 4 kap. 6 § miljöbalken står det att vattenkraftverk samt vattenreglering eller
vattenöverledning för kraftändamål inte får utföras inom detta vattenområde med tillhörande
käll- och biflöden. Ett område som är av riksintresse för skyddade vattendrag (Benämnt:
Voxnan uppströms Vallhaga) överlappar en liten del av den sydvästra delen av
etableringsområdet. Ett annat område av riksintresse, benämnt Ljusnan mellan Laforsen och
Arbråsjöarna, ligger ca 12 km nordost om det ansökta området, se figur 21.
Figur 21. Omkringliggande områden av riksintresse för skyddade vattendrag.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
35
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
5.2.4
Naturvärden
Det ansökta området innehåller två myrområden, Högkölsmyran och Östra Råtjärnsmyran
som är upptagna i naturvårdsprogram.
Samkraft AB har låtit Ekologigruppen AB genomföra en naturinventering i området. I
rapporten görs följande generella beskrivning av området: ”Området karaktäriseras av ett hårt
drivet skogsbruk med stora kalhyggen och välgallrade skogar.” De naturvärdesobjekt som
identifierats vid inventeringen återfinns i figur 23.
De värdefulla skogsområden som Ekologigruppen identifierat i området är till stor del knutna
till förekomst av asp och sälg i äldre granskog som är skogligt skött men troligen aldrig
kalavverkad.
Figur 22. Naturvärdesobjekt i området.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
36
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
Figur 23. Områden som klassats som områden med naturvärden vid Ekologigruppens inventering sommaren
2010.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
37
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
5.2.5
Fåglar, fladdermöss och övrig flora och fauna
Samkraft AB har låtit inventera och bedöma områdets värde för fågellivet, främst med
avseende på förutsättningar för förekomst av stora rovfåglar.
Det konstaterades att de naturliga möjligheterna för kungsörn att häcka i området är små pga.
avsaknaden av bergsbranter och grova tallar. Inga uppgifter från kungsörnsgruppen i
Gävleborgs län har framkommit gällande häckningar inom eller i närheten av
undersökningsområdet.
Tjäder, orre och järpe påträffades under inventeringsarbetet. För tjäder hittades inga tydliga
spelplatser. För orre finns spelplatser på myrar i området. Järpe hittades främst i lägre
liggande sumpskogspartier i det ansökta områdets nordöstra delar.
Ekologigruppen bedömer att områdets storskaliga karaktär och brist på gammal skog med
hålträd inte ger förutsättningar för en rik eller speciell fladdermusfauna. Intressantaste miljön
är Ol Pers-kojan där möjligheter finns för fladdermusbomiljöer i den gamla
skogshuggarkojan.
Inventeringen utfördes vid två tillfällen i augusti och september 2010 av Ekologigruppen.
Rapport återfinns som bilaga 6.
De delar av området som ligger utanför naturvärdesobjekt domineras av allmänna växt- och
djurarter med låg känslighet för etablering, drift och avveckling för vindkraftverk.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
38
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
5.3 Kulturmiljö
5.3.1
Riksintresse Kulturmiljövård
Enligt 3 kap. 6 § MB skall områden av riksintresse för kulturmiljövården skyddas mot
åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön.
I omgivningarna, ca 10 km nordost om det ansökta området finns ett område av riksintresse
för kulturmiljövården benämnt Stocksbo by, se figur 24. Stocksbo by är en bymiljö med en
för sekelskiftet 1900 representativ bebyggelse och teknikhistoriskt intressanta industriella
vattenverk.
Figur 24. Omkringliggande områden av riksintresse för kulturmiljövård.
5.3.2
Fornminnen och värdefulla kulturmiljöer
Arkeologicentrum AB har utfört en särskild arkeologisk utredning, steg 1 enligt
kulturminneslagen (KML 1988:950) inom hela ansökningsområdet och deras rapport återfinns
som bilaga 5. Nedan sammanfattas vad som framgår i rapporten.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
39
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
I projektområdet fanns sedan tidigare inga registrerade fornlämningar. Utredningen har
identifierat 20 kulturhistoriska lämningar av vilka två är fasta fornlämningar (ett kvartsbrott
och ett gränsmärke) och 18 är övriga kulturhistoriska lämningar (koj- och stallgrunder, en
spismursrest, kolbottnar och en vägmarkering), se figur 25.
Figur 25. Fornlämningar övriga kulturhistoriska lämningar i det ansökta området.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
40
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
5.4 Rekreation, boendemiljöer och turism
Som de flesta skogar har området rekreationsvärden för de närboende. Jakt, svamp- och
bärplockning och andra för skogsmark typiska fritidssysslor bedrivs i området.
Söder om etableringsområdet passerar den s.k. Hälsingeleden, som sträcker sig från Mosjön
vid Gästrikegränsen till Harsa i Järvsö och totalt är ca 10 mil lång.
I övrigt saknar det aktuella området betydelse för turism.
5.4.1
Byggnader i närområdet
Triventus Consulting AB har utrett ett antal byggnaders status i vindkraftsparkens närområde
(figur 26) och beskrivning av allmänt skick, ägare och nuvarande användning för respektive
byggnad återfinns i bilaga 7.
Tabell 1. Omkringliggande byggnader som inventerats.
Byggnads-ID
Typ av byggnad
Användning
A
Gammal huggarkoja
Regnskydd
B
Enklare fritidshus
Frekvent under sommar och älgjakt
C
Enklare fritidshus
Sporadiskt
D
Koja, uthus och mobil huggarkoja
Fikastuga vid privat skogsskötsel
E
Jaktstuga, utedass och bastu
Under älgjakt
F
Enklare fritidshus och vedbod
Frekvent för dagsbesök, sporadiskt för övernattning
G
Koja
Dagsbesök under sommaren
H
Huggarkoja och uthus
Sporadiskt som utflyktsmål och raststuga
I
Enklare fritidshus
Sporadiskt på sommaren
J
Fäbod med fem timmerbyggnader
Planer på att användas som fritidshus
K
Lagerlokal
Tidigare traktorgarage
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
41
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
Figur 26. Numrering av beskrivna byggnader i bilaga 7.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
42
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
5.5 Landskap
Det ansökta området är ett höglänt skogsområde på mellan 300 och 475 m över havet i ett
kuperat skogslandskap som till största delen består av grus och blockig morän. Landskapet
har ett omfattande inslag av mindre våtmarker som avvattnas genom mindre vattendrag eller
utdikningar. Landskapet är idag till stora delar ett produktionslandskap med tanke på
skogsbruket. Det finns idag tydliga spår av mänsklig aktivitet i landskapet. Skogsindustrin gör
sig påmind i form av hyggen och skogsbilvägar.
Det ansökta området karakteriseras av skogsbruket och det befintliga vägnätet är därför väl
utbyggt.
5.6 Planförhållanden
Det område på och omkring Högkölen som är aktuellt för vindkraft är föreslaget som
riksintresse för vindbruk av Energimyndigheten. Inom det ansökta området finns inga
detaljplanelagda områden eller områdesbestämmelser.
Ljusdals kommuns gällande översiktsplan antogs i februari år 2010. Översiktsplanen anger
ingen inriktning för markanvändningen inom det ansökta området utöver pågående
markanvändning, som är skogsbruk. Översiktsplanen behandlar heller inte vindkraft, men
kommunen arbetar i skrivande stund med ett tematiskt tillägg för vindkraft som enligt uppgift
från kommunen har tagit med Högkölen som ett lämpligt område för vindkraft. Det tematiska
tillägget till översiktsplanen är dock i skrivande stund ett tjänstemannaförslag och beslut har
ej tagits.
Markanvändningen i området är i princip uteslutande skogsbruk.
Området omfattas inte av någon detaljplan.
5.7 Övrigt
Vid hav, sjöar och vattendrag gäller generellt strandskydd enligt 7 kap. MB. I allmänhet gäller
strandskydd på 100 meter vid de flesta sjöar och vattendrag. Syftet med strandskyddet är att
trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsmiljöer på land
och i vatten.
Inom det ansökta områdets sydvästra del återfinns Östra Råtjärnen som kan antas omfattas av
strandskyddet. I området återfinns även ett antal små vattendrag och diken.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
43
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
6 EFFEKTER PÅ OMGIVNING OCH MILJÖ
Projektet innebär påverkan på natur- och kulturmiljön vid anläggande av vindkraftverken.
Vindkraftverk i drift innebär även en påverkan på omgivningen i form av bland annat ljud och
rörliga skuggor. De förändringar som uppstår till följd av verksamheten och som kan väntas
medföra miljöeffekter och eventuella konsekvenser därav fördelas nedan mellan
konstruktionsarbetets påverkan och driftfasens påverkan. Den miljöpåverkan med eventuella
konsekvenser som uppstår i samband med en framtida nedmontering kan i stora drag likställas
med påverkan från konstruktionsarbetet.
I detta kapitel belyses de effekter som kan förväntas vid en etablering av vindkraftverk inom
ansökt område samt vilken hänsyn som vid slutlig placering av verk rekommenderas.
I avsnitt 7.2 nedan görs motsvarande påverkansbedömningar för alternativ lokalisering.
6.1 Ljud
Etableringsfasen
Under etableringsfasen uppkommer ljud när fundamenten etableras, från de fordon som
transporterar vindkraftverken och materialet till fundamenten, av maskinerna som används
under etableringen av vindkraftverken och fundamenten samt vid förläggning av elkablarna.
Driftfasen
När vindkraftverken är i drift uppkommer främst ett aerodynamiskt ljud som uppstår då
bladen skär igenom luften. Detta ljud kan uppfattas som ett svischande. Det aerodynamiska
ljudet från bladen uppkommer på grund av dess utformning och rotationshastighet och kan
liknas vid det naturliga vindbruset (16). Detta ljud hörs generellt sett mer vid låga
vindhastigheter när det naturliga vindbruset har låg nivå, och maskeras ofta helt vid höga
vindhastigheter.
Äldre vindkraftverk alstrar även ett mekaniskt ljud men från dagens moderna vindkraftverk är
detta ljudet försumbart (16). Det uppkommer även ljud från de bilar som används vid service
av vindkraftverken.
Riktvärden för ljud från vindkraftverk följer riktlinjerna för industrier nattetid. Riktlinjerna
anges i Naturvårdsverkets Riktlinjer för externt industribuller(17). I tillstånd för
vindkraftverksamhet föreskrivs i praxis regelmässigt villkor om buller på så sätt att buller från
vindkraftverken inte får överstiga 40 dB(A) vid bostäder.
Genomförda studier av störning från vindkraftverk visar att 40 dB(A) är ett lämpligt riktvärde
(18). Vindkraftverken har olika effektkurvor/variabelt varvtal och med detta varierar
ljudnivån från vindkraftverken. Vilken leverantör som skall leverera vindkraftverken är inte
upphandlat ännu. För att förutse ljudpåverkan för närboende görs beräkningar i datamodeller
och beskrivs i avsnitt 2.1. Resultaten från beräkningarna av ljudnivåer under driftfasen
sammanfattas i avsnitt 6.1.1-6.1.3 nedan.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
44
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
Avvecklingsfasen
Under avvecklingen uppkommer främst ljud från maskiner och fordon som används vid
nedmonteringen av vindkraftverken samt av fordonen som transporterar bort vindkraftverken.
6.1.1
Utformningsexempel 1
Beräknad ljudutbredning framgår av figur 27. Fullständig redovisning finns i bilaga 2.
Begränsningsvärdet på 40 dB(A) understigs enligt beräkningarna vid samtliga bostäder.
Figur 27. Ljudutbredning för utformningsexempel 1 genomförda beräkningar med Naturvårdsverkets modell.
Att begränsningsvärdet för ljud kommer att innehållas även om en annan leverantör och/eller
vindkraftverkstyp än den i beräkningsexemplet angivna upphandlas kommer säkerställas
genom anpassning av källjud eller positioner.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
45
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
6.1.2
Utformningsexempel 2
Beräknad ljudutbredning framgår av figur 28. Fullständig redovisning finns i bilaga 2.
Begränsningsvärdet på 40 dB(A) understigs enligt beräkningarna vid samtliga bostäder.
Figur 28. Ljudutbredning för utformningsexempel 2 genomförda beräkningar med Naturvårdsverkets modell.
Att riktvärdet för ljud kommer att innehållas även om en annan leverantör och/eller
vindkraftverkstyp än den i beräkningsexemplet angivna upphandlas kommer säkerställas
genom anpassning av källjud eller positioner.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
46
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
6.1.3
Utformningsexempel 3
Beräknad ljudutbredning framgår av figur 27. Fullständig redovisning finns i bilaga 2.
Begränsningsvärdet på 40 dB(A) understigs vid samtliga bostäder.
Figur 29. Ljudutbredning för utformningsexempel 3 genomförda beräkningar med Naturvårdsverkets modell.
Att begränsningsvärdet för ljud kommer att innehållas även om en annan leverantör och/eller
vindkraftverkstyp än den i beräkningsexemplet angivna upphandlas kommer säkerställas
genom anpassning av källjud eller positioner.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
47
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
6.2 Rörliga skuggor
Etableringsfasen
Under etableringsfasen uppstår det inte några problem med rörliga skuggor. Detta eftersom de
rörliga skuggorna först uppkommer då verken är etablerade och i drift.
Driftfasen
Under driftfasen uppkommer det rörliga skuggor från vindkraftverken. Rörliga skuggor från
vindkraftverk är i varje given punkt beroende av antal soltimmar, närhet till verken,
solvinkeln, tidpunkt på dagen och i vilket väderstreck verken står.
Under vissa omständigheter kan den rörliga skuggan från vindkraftverk nå långt under en
mycket begränsad tid. Som praxis tillämpas idag ett riktvärde på maximalt 8 timmar rörlig
skugga per år och bostad, vilket anses vara den störning som man som boende bör acceptera.
Beräkningar av rörlig skugga redovisas i avsnitt 6.2.1-6.2.3 nedan och i bilaga 3. Det är det
förväntade värdet som skall jämföras med riktvärdet på 8 timmar per år, men observeras bör
att det faktiska värdet kommer att bli såväl lägre som högre till följd av mellanårsvariationer i
antalet soltimmar.
Avvecklingsfasen
Under avvecklingen av vindkraftverken kommer det inte att uppstå några rörliga skuggor, då
uppkomsten av dessa är kopplat till drift av vindkraftverk.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
48
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
6.2.1
Utformningsexempel 1
Beräkningarna baseras på Vestas V112 3 MW med en totalhöjd på 175 m. Skuggningen
bedöms i stort bli likvärdig även för andra leverantörer, generatorstorlekar och/eller
vindkraftverkstyper än de i beräkningsexemplet angivna.
Enligt utförda beräkningar underskrids riktvärdet på 8 h/år vid samtliga bostäder.
Skuggutbredningens omfattning återfinns i figur 30 och bilaga 3.
Figur 30. Beräknad skuggutbredning för utformningsexempel 1.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
49
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
6.2.2
Utformningsexempel 2
Beräkningarna baseras på Vestas V90 2 MW med en totalhöjd på 150 m. Skuggningen
bedöms i stort bli likvärdig även för andra leverantörer, generatorstorlekar och/eller
vindkraftverkstyper än de i beräkningsexemplet angivna.
Enligt utförda beräkningar underskrids riktvärdet på 8 h/år vid samtliga bostäder.
Skuggutbredningens omfattning återfinns i figur 31 och bilaga 3.
Figur 31. Beräknad skuggutbredning för utformningsexempel 2.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
50
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
6.2.3
Utformningsexempel 3
Beräkningarna baseras på Enercon E82, 2 MW med en totalhöjd på 179 m. Skuggningen
bedöms i stort bli likvärdig även för andra leverantörer, generatorstorlekar och/eller
vindkraftverkstyper än de i beräkningsexemplet angivna.
Enligt utförda beräkningar underskrids riktvärdet på 8 h/år vid samtliga bostäder.
Skuggutbredningens omfattning återfinns i figur 32 och bilaga 3.
Figur 32. Beräknad skuggutbredning för utformningsexempel 3.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
51
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
6.3 Naturmiljö
Etableringsfas
Det område som är av riksintresse för skyddade vattendrag (benämnt: Voxnan uppströms
Vallhaga) bedöms inte påverkas av en etablering av vindkraft inom det ansökta området.
Det inventerade området på Högkölen utgörs i huvudsak av hårt driven produktionsskog med
begränsade naturvärden. De enskilda objekt med naturvärden som förekommer utgör
tillsammans endast en mycket liten del av områdets totala areal. Sju av trettiosex
naturvärdesobjekt har klassificerats av Ekologigruppen som naturvärdesklass 2 – objekt med
höga regionala naturvärden. De biologiska värdena i samtliga registrerade naturvärdesobjekt
är i första hand känsliga mot direkt exploatering i form av till exempel avverkning, dikning
och fragmentering (på grund av vägdragning) i respektive objekt. I vissa fall kan värdena även
påverkas negativt om ingrepp som görs i objektens närhet innebär att hydrologi och
lokalklimat i själva objektet förändras. Det bör vara lätt att ta hänsyn till naturvärdesobjekten
som i naturinventeringen (Bilaga 6) utpekats med naturvärdesklass 2 (naturvärdesklass 1
förekommer inte) genom att inte placera enskilda verk, transportvägar eller andra
anläggningar i eller i direkt anslutning till dessa. Målsättningen är även att placering av
vindkraftverk samt utförande av anläggningsarbeten inom eller i anslutning till områden med
klass 3-4 skall undvikas så långt som möjligt samt att alla avvattningsarbeten skall utföras så
att hydrologin i områden med naturvärden påverkas så lite som möjligt. Om sådan hänsyn tas
föreligger ingen konflikt mellan vindkraftsparkens etablering och områdets naturvärdesobjekt.
Under förutsättning att ovanstående hänsyn tas vid slutlig placering av vindkraftverk och
anläggande av tillfartsvägar bedöms påverkan på naturvärden sammantaget bli mycket liten.
Hur framtagna utformningsexempel förhåller sig till naturvärdesobjekt och ovan föreslagen
hänsyn framgår av avsnitt 6.3.1-6.3.3 nedan.
Driftfas
Påverkan på värdefulla naturmiljöer under driftfasen är mycket begränsad eftersom området
runt omkring vindkraftverk och vägar i stort har samma karaktär som innan etableringen.
Under driftfasen blir det ingen ytterligare direkt påverkan på naturmiljön. I och med att
energiproduktionen inte bidrar till växthuseffekten utan kan medverka till att minska den kan
även en vindkraftsetablering bidra till att på sikt gynna den biologiska mångfalden globalt.
Ovanstående bedömning gäller samtliga utformningsexempel.
Avvecklingsfasen
Ett vindkraftverk kan tas bort sedan det har tjänat ut. Marken kan efter etableringen, om det
bedöms vara miljömässigt motiverat, återställas till sitt ursprungliga skick.
Ovanstående bedömning gäller samtliga utformningsexempel.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
52
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
6.3.1
Utformningsexempel 1
Samtliga vindkraftverk utom tre (verk 4, 13 och 15) är belägna utanför naturvärdesobjekt, se
figur 33. Dessa tre verk är placerade innanför naturvärdesobjekt (objekt 9a, 11l och 12d) med
klassningen 4, dvs. områden med låga naturvärden starkt påverkade av ingrepp. Samtliga
dessa objekt har floristiska värden med förutsättningar och förekomst av rödlistade arter.
Nya tillfartsvägar bör utan svårighet kunna placeras utanför naturvärdesobjekt med
klassningen 2-3. För påverkan från exempel på vägdragning, se avsnitt 6.12.
Figur 33. Utformningsexempel 1 i förhållande till naturvärdesobjekt.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
53
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
6.3.2
Utformningsexempel 2
Samtliga vindkraftverk utom två (verk 3 och 15) är belägna utanför naturvärdesobjekt, se
figur 34. Dessa två verk är placerade innanför naturvärdesobjekt (objekt 9a och 11l) med
klassningen 4, dvs. områden med låga naturvärden starkt påverkade av ingrepp. Samtliga
dessa objekt har floristiska värden med förutsättningar och förekomst av rödlistade arter.
Figur 34. Utformningsexempel 2 i förhållande till naturvärdesobjekt.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
54
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
6.3.3
Utformningsexempel 3
Samtliga vindkraftverk utom två (verk 3 och 15) är belägna utanför naturvärdesobjekt, se
figur 35. Dessa två verk är placerade innanför naturvärdesobjekt (objekt 9a och 11l) med
klassningen 4, dvs. områden med låga naturvärden starkt påverkade av ingrepp. Samtliga
dessa objekt har floristiska värden med förutsättningar och förekomst av rödlistade arter.
Figur 35. Utformningsexempel 3 i förhållande till naturvärdesobjekt.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
55
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
6.4 Fåglar, fladdermöss och övrig flora och fauna
Etableringsfas
Det kommer att alstras ljud och vibrationer från maskiner och fordon som används vid
etableringen av vindkraftverken. Det är därför att förvänta att vissa fåglar, fladdermöss och
andra djur undviker att vistas i direkt anslutning till etableringsplatsen under pågående arbete.
Påverkan är lokal och uppstår under en begränsad tid.
Sammantaget bedöms därför etableringsfasen inte innebära någon bestående påverkan på
fågel- eller fladdermuslivet i området. Någon bestående påverkan på övrigt djurliv i området
kan ej heller förväntas.
Driftfas
De studier som har gjorts visar att det är fåglar och fladdermöss som är de mest känsliga
djurgrupperna när vindkraftverken är i drift. Av större däggdjur har framförallt påverkan på
ren studerats, vilket har visat att störningarna är små(18).
Under drift av vindkraftverk kan påverkan på fågellivet uppstå i form av kollisioner (fåglar
flyger in i rotor eller torn), störning (fåglar undviker området) och/eller habitatförluster (till
följd av att mark tas i anspråk).
Flera studier har visat att fåglar ser och hör bra vilket gör att de normalt undviker
vindkraftverk genom att flyga över eller runt dem. De allra flesta studier visar på låga eller
mycket låga kollisionsrisker och med dagens nivå av vindkraft orsakas troligen endast
försumbara effekter på populationsnivå (19). Störst kollisionsrisk tycks finnas i områden där
tyngre rovfåglar (i Sverige framförallt kungsörn och havsörn) ofta uppehåller sig (20) och då
gäller det främst de fåglarna som häckar i området. Detta med anledning av att häckande
fågelindivider tillbringar flera av årets alla dagar i just sina häckningsområden.
Anledningen till den ökade kollisionsrisken för just denna typ av fåglar ligger i att de är lite
mer svårmanövrerade i sin flykt och har svårare att direkt manövrera i sidled när risken för
kollision oväntat dyker upp mot vad lättare fåglar har.
De flesta studier drar slutsatsen att landbaserad vindkraft generellt innebär små eller
försumbara problem för flyttande fåglar (19). Störningskänsligheten hos fåglar är dåligt
undersökt. I nuläget visar tillgänglig kunskap att vissa fågelarter undviker områden med
vindkraft, medan andra förefaller opåverkade. Att vissa fågelindivider lämnar området efter
att vindkraftverken har etablerats kan aldrig uteslutas, men under förutsättning att hänsyn tas
till rödlistade och speciellt känsliga arter kan inte någon betydande påverkan förväntas till
följd av en enskild vindkraftsetablering.
Avsevärda arealer är avsatta för skydd av de viktigaste fågellokalerna och därför anses förlust
av habitat normalt inte vara ett problem utanför skyddade områden (ex. Natura 2000) (19).
Ekologigruppen gör i sin rapport följande bedömning med avseende på påverkan på dessa
fåglar: ”Det kan konstateras att de naturliga möjligheterna för kungsörn att häcka i området är
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
56
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
små. Inga av bergen har bergbranter som är möjliga för kungsörnshäckning, inte heller finns
det grova tallar i området som kan bära upp kungsörnsbon.” Från Kungsörnsgruppen i
Gävleborgs län finns inga uppgifter om häckningar i närheten av området.
Ekologigruppens bedömning är att det inom undersökningsområdet finns tämligen få platser
som bedöms kunna vara av värde för fladdermusfaunan som jakt- eller boendebiotoper.
Nedanstående bedömning av påverkan görs i rapporten.
”Riskerna att omfattande pendling eller jakt företas i området bedöms sammantaget som liten,
vilket innebär att någon avgörande påverkan på ovanliga och rödlistade fladdermusarter inte
kan förväntas.”
Således bedöms påverkan på fåglar, fladdermöss och övrigt djurliv bli mycket liten.
Avvecklingsfasen
Det kommer att alstras ljud och vibrationer från maskiner och fordon som används vid
nedmontering av vindkraftverken. Det är därför att förvänta att vissa fåglar och andra djur
undviker att vistas i direkt anslutning till etableringsplatsen under pågående arbete. Påverkan
är lokal och uppstår under en mycket begränsad tid.
Sammantaget bedöms avvecklingsfasen inte innebära någon bestående påverkan på fågellivet
i området. Samma bedömning görs för övrigt djurliv i området.
6.5 Strandskydd
Mindre skogsbilvägar kan sällan anses försämra strandskyddsområdets värde för friluftsliv
eller djur och växtlivet. Inom det ansökta området kommer det att bli aktuellt med
förstärkning av befintliga vägar inom 100 m från vattendrag synliga på Lantmäteriets
vägkarta. Förstärknings- och dikesåtgärder bedöms medföra en mycket liten påverkan då
dessa åtgärder blir komplement till de befintliga åtgärder som vidtagits av skogsbruket i
området. I de tre utformningsexemplen är inga vindkraftverk eller nya vägar placerade inom
100 m från vattendrag synliga på vägkartan. Nya vägar och verkens slutliga positioner
kommer utformas så att påverkan på strandskyddszonen blir begränsad.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
57
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
6.6 Kulturmiljö
Genom att undvika ingrepp i lämningarna kommer påverkan av vindkraftsutbyggnaden endast
att vara visuell och bedöms ur kulturmiljösynpunkt bli mycket liten. En majoritet utgör
sentida lämningar av ett slag som är mycket vanligt förekommande. Arkeologicentrum gör i
sin rapport (Bilaga 5) nedanstående konsekvensbedömning, se figur 36.
Figur 36. Arkeologicentrums konsekvensbedömning avseende påverkan från en vindkraftsetablering i det
ansökta området.
För att minimera påverkan på de kända kulturhistoriska lämningarna kommer en 50 m
skyddszon runt varje lämning att upprättas enligt rekommendation från Arkeologicentrum.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
58
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
6.6.1
Utformningsexempel 1
Vindkraftverkens läge i förhållande till fornlämningar i området framgår av figur 37.
Figur 37. Utformningsexempel 1 i förhållande till fornlämningar.
Vindkraftverk 19 är i denna utformning placerat vid en övrig kulturhistorisk lämning (Ol
Pers-kojan). Vid en slutlig utformning av vindkraftverken skall detta verks placering justeras
för att följa givna rekommendationer. Om slutlig utformning görs i enlighet med
Arkeologicentrums rekommendationer bedöms påverkan på kulturmiljön bli godtagbar.
Nya tillfartsvägar bör kunna placeras utanför både fasta fornlämningar och övriga
kulturhistoriska lämningar. Om detta inte kan uppfyllas skall erforderliga tillstånd erhållas
innan arbeten påbörjas. För påverkan från exempel på vägdragning, se avsnitt 6.12.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
59
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
6.6.2
Utformningsexempel 2
Vindkraftverkens läge i förhållande till fornlämningar i området framgår av figur 38.
Figur 38. Utformningsexempel 2 i förhållande till fornlämningar.
Inga vindkraftverk i denna utformning är placerade inom fasta fornlämningar men i
anslutning till verk 25 finns en övrig kulturhistorisk lämning (Ol Pers-kojan). Om slutlig
utformning görs i enlighet med Arkeologicentrums rekommendationer bedöms påverkan på
kulturmiljön bli godtagbar.
Nya tillfartsvägar bör kunna placeras utanför både fasta fornlämningar och övriga
kulturhistoriska lämningar. Om detta inte kan uppfyllas skall erforderliga tillstånd erhållas
innan arbeten påbörjas. För påverkan från exempel på vägdragning, se avsnitt 6.12.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
60
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
6.6.3
Utformningsexempel 3
Vindkraftverkens läge i förhållande till fornlämningar i området framgår av figur 38.
Figur 39. Utformningsexempel 3 i förhållande till fornlämningar.
Inga vindkraftverk i denna utformning är placerade inom fasta fornlämningar men i
anslutning till verk 25 finns en övrig kulturhistorisk lämning (Ol Pers-kojan). Om slutlig
utformning görs i enlighet med Arkeologicentrums rekommendationer bedöms påverkan på
kulturmiljön bli godtagbar.
Nya tillfartsvägar bör kunna placeras utanför både fasta fornlämningar och övriga
kulturhistoriska lämningar. Om detta inte kan uppfyllas skall erforderliga tillstånd erhållas
innan arbeten påbörjas. För påverkan från exempel på vägdragning, se avsnitt 6.12.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
61
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
6.7 Landskap
Etableringsfasen
Under etableringsfasen uppkommer ingen annan förändring av landskapsbilden än den kran
som används vid uppförandet av vindkraftverken. Förändringen är tillfällig och påverkan är
att betrakta som obetydlig.
Driftfasen
En förändring i landskapsbilden är oundviklig vid all etablering av byggnader, inklusive
vindkraftverk. I drift roterar vindkraftverkens rotorblad vilket gör att verken syns tydligare än
t.ex. en mast eller en kran.
Den planerade vindkraftsparken kommer sålunda, under sin driftperiod på ca 25 år, att
medföra en visuell förändring i landskapet. Denna förändring, som uppstår under en
begränsad tid, kan inte undvikas eftersom vindkraftverk behöver stora öppna eller högt
belägna vindrika ytor.
Hur mycket av vindkraftsparken som syns betingas av en rad faktorer. Vindkraftverkens
synlighet bestäms i regel av följande punkter:
•
•
•
Vilket avstånd från verken betraktaren befinner sig
Vilken höjd vindkraftverken har
På vilken höjd betraktaren befinner sig över havet samt på vilken höjd verken är
etablerade
Geometri eller regelbundenhet hos en vindkraftgrupp uppfattas av de allra flesta som något
positivt. Geometrin gör att gruppen upplevs som en sammanhållen enhet. Det skapar också en
känsla av ordning. Ordningen bidrar i sin tur ofta till att den totala påverkan upplevs som
mindre än om ordning saknas. Med utgångspunkt tagen i detta är det en vanlig princip att
placera verken i räta rader eller i raster med jämna avstånd i båda ledder. I skogsmiljö och en
park i den aktuella storleken har detta dock inte lika stor betydelse eftersom den varierade
terrängen gör det svårt för ögat att uppfatta geometriska formationer. (21)
En långsam rotation upplevs ofta som positivt (18). Eftersom stora, moderna verk roterar
långsammare är de alltså ofta lättare att acceptera än mindre vindkraftverk av äldre modell.
Vanligtvis föredrar människor att bo i närheten av färre stora vindkraftverk än många små. De
flesta föredrar också enhetliga och tydligt avgränsande anläggningar (21).
Om människor upplever att vindkraftverket fungerar bra eller dåligt påverkar också den
estetiska upplevelsen. Därav följer att en del människor blir störda av ett vindkraftverk som
inte snurrar (21).
Åsikterna om vindkraft går kraftigt isär och det kan vara etiska, sociala, ekonomiska eller
andra faktorer som styr synen på vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden. Även
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
62
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
förväntningarna på landskapet varierar, något som också påverkar huruvida människor anser
att vindkraftverk är visuellt störande eller inte.
Sammantaget har konstaterats att det i mångt och mycket är en subjektiv bedömning hos
betraktaren som avgör om förändringen av landskapet är positiv eller negativ (18). I
Vindkraftutredningens slutbetänkande (22) uttrycks detta enligt följande:
”Vi har successivt lärt oss att se t.ex. kyrkor, broar, fyrar och kraftledningar som
betydelsebärare i landskapet. När vindkraftverken tas i drift skapar aggregaten sin
funktionella mening i landskapet och man upplever ett sammanhang mellan landskapet,
människan och vinden. Genom att lyfta fram våra olika värderingar av landskapet i ljuset kan
vi titta närmare på de konflikter som föreligger. Utifrån dessa konflikter måste vi sedan ta
ställning till vilka intressen som skall anses ha tolkningsföreträde då det gäller en hållbar
utveckling av vårt landskap.”
För att begränsa påverkan på landskapsbilden kommer vindkraftverken att färgsättas med en
färg som minskar synbarheten samt att rotorbladen antireflexbehandlas.
Ur landskapsbildhänseende kommer vindkraftverken att ge en viss industriell prägel åt
landskapet. Landskapet har dock redan en sådan industriell prägel med tanke på de befintliga
kraftledningarna och skogsindustrins ingrepp.
Landskapets huvuddrag är storskaligt och det är därmed tåligare för det storskaliga tillägg
som vindkraftverken medför. Vidare är vindkraftsgruppen samlad i ett enhetligt sammansatt,
ganska tåligt landskapssnitt, och följer viktiga riktningar i landskapet. Tilläggas bör att
förhållandevis få boendemiljöer påverkas. Vindkraftparkens synlighet kommer också att vara
begränsad från många platser i det omgivande landskapet eftersom trädskiktet många gånger
fungerar avskärmande.
Den samlade bedömningen är att landskapet inte är känsligt för den förändring som
vindkraftverken medför och att påverkan därför är begränsad.
Avvecklingsfasen
Under avvecklingsfasen uppkommer ingen annan förändring av landskapsbilden än den kran
som används vid nedmonteringen. Förändringen är tillfällig och påverkan är att betrakta som
obetydlig.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
63
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
6.7.1
Fotomontage
För att åskådliggöra påverkan på landskapsbilden, har visualiseringar i form av fotomontage
gjorts. I fotomontagen används vindkraftverk av den typ som anges i avsnitt 4.5 för respektive
utformningsexempel. De fotopunkter i landskapet som har använts för fotomontagen syns i
figur 40. Fotomontagen återfinns i bilaga 4.
Figur 40. Fotopunkter från vilka fotomontage har gjorts.
Utifrån fotomontagen kan konstateras att vindkraftsparkens synlighet kommer att vara
begränsad från många platser i det omgivande landskapet eftersom trädskiktet många gånger
verkar avskärmande. Fotomontagen illustrerar väl hur synligheten i landskapet varierar och
kan vara svår att förutsäga.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
64
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
6.8 Turism och rekreation
Det rörliga friluftslivet kan definieras som människors möjlighet att besöka ett område till
fots, med cykel, båt eller med bil för att tälta, bada eller ströva omkring i naturen.
Några hinder för att vistas i naturen runt omkring vindkraftverken finns inte under driftfasen,
så den som önskar kan fortsätta nyttja området för friluftsaktiviteter. Vindkraftverken kommer
dock att vara synliga och hörbara i delar av området, något som kan förväntas påverka
upplevelsen av att vistas i området.
Det finns idag inga tecken på att människor som ägnar sig åt friluftsliv undviker områden med
vindkraftverk, även om en sådan effekt inte kan uteslutas. Denna typ av påverkan är
gemensam för i stort sett alla vindkraftsetableringar och uppkommer oavsett vilken plats man
väljer.
Det finns ett antal undersökningar rörande vindkraftverks påverkan på turism. Från
undersökningar i England dras slutsatsen att påverkan på turismen är liten. I Argyll and Bute i
Skottland, som är ett naturskönt område, har mindre än hälften av besökarna i efterhand
uppgivit att de lagt märke till vindkraftutbyggnaden i området. Av dem som noterat
utbyggnaden kunde cirka hälften komma ihåg var i området de lagt märke till vindkraften
(21).
De studier av mer omfattande slag som utförts i Sverige berör främst etableringar av vindkraft
till havs eller i fjällområden och är därför knappast omedelbart överförbara.
Då den nu aktuella platsen inte är av särskild betydelse för turism eller friluftsliv bedöms de
eventuella negativa effekter på turismen som kan tänkas uppkomma bli mycket små. Ur
rekreationssynpunkt är framförallt av intresse att Hälsingeleden passerar ca 700 m söder om
området. Någon påverkan på möjligheten att nyttja leden förutses inte.
6.9 Utsläpp
Vindkraft är en miljöneutral energiform som inte för med sig några utsläpp under
elproduktionen. Vid konstruktions- och underhållsarbete medför arbetsmaskiner och lastbilar
utsläpp av drivmedel och ev. svetskomponenter. I vindkraftverk med variabelt varvtal
används släpringskontakter. Dessa förbrukas långsamt genom slitage, varpå de ersätts av nya.
I många moderna vindkraftverk används släpringar av grafitmaterial. Dammet från
släpringarna samlas upp genom filter varpå utsläppen blir små. Vissa vindkraftsleverantörer
använder inte släpringskontakter, utan har istället delar som smörjs. I dessa fall uppkommer
inget damm.
Vindkraftverken innehåller maskinolja, vilken skyddas mot läckage genom
uppsamlingsanordningar i flera nivåer i maskinhuset. I maskinhuset förvaras normalt ingen
reservolja.
Vindkraftverken som används kommer att vara av modern modell. Detta innebär omfattande
uppsamlingsanordningar för maskinolja med effektiva filter och om släpringskontakter finns
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
65
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
så är dessa av grafitmaterial. Verksamheten innebär inget kontinuerligt utsläpp av
miljöskadliga ämnen. Ett regelbundet underhåll minimerar risken för att slitage och
olyckstillbud som skulle kunna medföra utsläpp.
6.9.1
Utsläppsbesparingar
Eftersom
m kolkondensverk för närvarande producerar ”marginalel” i det nordiska elsystemet
(23) betyder ökad tillförsel av annan elproduktion minskat behov av el från kolkondensverk.
Detta innebär, för all vindkraftsproducerad el, besparingar
besparingar i utsläpp av bl.a. växthusgaser,
försurande samt övergödande ämnen. Varje producerad kWh beräknas medföra en
utsläppsbesparing på 969 g CO2, 0,442 g NOx och 0,72 g SOx (24).. En etablering av en
vindkraftspark enligt utformningsexempel 1-3
1 bedöms kunna bespara miljön utsläpp enligt
figur 41 och figur 42 nedan.
ton koldioxid
180 000
160 000
140 000
120 000
100 000
Utformningsexempel 1
Utformningsexempel 2
Utformningsexempel 3
Figur 41.. Ungefärliga koldioxidemissioner ifrån kolkondensanläggningar, [ton] baserat på den årliga
elproduktionen från en vindkraftspark enligt utformningsexempel 1-3.
3. Emissionerna inkluderar utsläpp från
produktion och distribution av bränslet (kol) samt utsläppen vid omvandling till el.
2 300
Flyktiga kolväten
ton
2 100
Partiklar
1 900
NOx
1 700
SOx
1 500
CH4
Utformningsexempel 1 Utformningsexempel 2 Utformningsexempel 3
Figur 42.. Ungefärliga emissioner av övriga ämnen ifrån kolkondensanläggningar, [ton] baserat på den årliga
elproduktionen från en vindkraftspark enligt utformningsexempel 1-3.
1 3. Emissionerna inkluderar utsläpp från
produktion och distribution av bränslet (kol) samt utsläppen vid omvandling till el.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31
31\AN
66
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
6.10 Oljor och restprodukter
Ett vindkraftverks växellåda innehåller mellan ca 300 och ca 500 liter olja, beroende på typ av
växellåda och typ av vindkraftverk. För en Vestas V90 3 MW är oljemängden ca 500 liter.
Oljan byts vid behov, vilket betyder vart fjärde till var sjunde år.
Hydrauliksystemet innehåller ca 285-315 liter hydraulolja. Denna byts också vid behov, vilket
betyder ca vart fjärde till sjunde år. Servicepersonal från tillverkaren tar med sig uttjänt olja
vid byte och transporterar denna till ett auktoriserat företag som arbetar med upparbetning och
destruering av oljor. Idag finns det vindkraftverk som inte har någon växellåda och omfattas
således inte av ovanstående beskrivning.
För det fall läckage inträffar samlas oljan i maskinhuset eller i tornets botten. Risken för
läckage till mark från vindkraftverket bedöms med nuvarande konstruktion som mycket låg.
Ingen olja som används förvaras i vindkraftverken. Däremot förekommer fettsprutor och
liknande för smörjning av lagerbanor och dylikt. Dessa förvaras uppe i maskinhuset och
någon miljöpåverkan till följd av detta bedöms inte uppstå.
Vid produktion av el genom vindkraft uppstår inga restprodukter. Däremot kan visst
restmaterial uppstå vid avveckling av vindkraftverk. Vid avslutad verksamhet kan större delen
av verket återvinnas. Skrotvärdet för denna typ av material är idag högt.
6.11 Transporter
Etableringsfasen
Under denna fas uppkommer utsläpp till luft från de maskiner och fordon som används vid
etableringen. Antal transporter beräknas uppgå till cirka 80-100 transporter per vindkraftverk,
varav ca 75-90 av dessa är transporter av betong till fundamentet. Det totala antalet
transporter för etablering av 30 vindkraftverk exklusive vägbyggnation uppskattas till ca
2 400-3 000 st. fördelade på hela byggnationsperioden. Antalet transporter till följd av övrigt
anläggningsarbete (nyanläggning av vägar och kranplatser samt förstärkning av vägar)
bedöms uppgå till ca 3 000 st., även dessa fördelade på hela byggnationsperioden.
För det fall bergfundament kan anläggas minskar antalet transporter.
Driftfasen
Under drifttiden kommer vägarna i området att användas av lättare lastbilar samt personbilar
vid service och felavhjälpning vilket normalt sker en till fyra gånger per verk och år. För det
fall större reparationer och felavhjälpning blir aktuellt kommer även andra typer av
transporter såsom kranar etc. att ske.
Utsläppen till följd av detta är att betrakta som försumbara.
Vindkraftverken bidrar dock inte med några utsläpp till luft och elproduktionen kommer
således inte påverka klimatet negativt.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
67
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
Avvecklingsfasen
Utsläpp till luft sker från de fordon och maskiner som används under nedmontering och
bortförsel. Antalet transporter under avvecklingsfasen och utsläpp från dessa kan inte
uppskattas i nuläget.
6.12 Anläggningsarbeten
I detta kapitel beskrivs den generella miljöpåverkan från de anläggningsarbeten som kommer
att utföras under etableringsfasen.
Vägar och kranplatser
Anläggning av vägar och kranplatser innebär en lokal påverkan på den aktuella platsen i form
av schaktning och markarbeten. Eftersom etableringen inte sker i känsliga natur- eller
kulturmiljöer bedöms påverkan endast bli lokal och mycket begränsad i omfattning.
Fundament
Den huvudsakliga miljöeffekten av etableringen av fundamenten utgörs av ingreppet vid
själva etableringen. Schaktning, markarbeten, trädfällning och bortledning av vatten kommer
att påverka den aktuella platsen lokalt. Eftersom etableringen inte sker i känsliga natur- eller
kulturmiljöer bedöms påverkan endast bli lokal och mycket begränsad i omfattning.
Ledningsdragning
Ledningsdragningen inom vindkraftparken går generellt längs med befintliga vägar samt
längs med de nya planerade tillfartsvägarna fram till verken vilket begränsar ingreppen.
Kablarna som används vid ledningsdragningen är normalt trefaskablar vilka ger försumbara
magnetfält.
Miljöeffekterna vid ledningsdragning inom parken bedöms sammantaget som små och
påverkan minimeras eftersom elkablarna i största möjliga mån grävs ner längs med vägarna.
6.13 Naturresurser
Naturens resurser skall nyttjas på ett optimalt sätt och marken skall användas till det den är
mest lämpad för. I detta kapitel bedöms påverkan på pågående markanvändning.
Bedömningarna gäller samtliga utformningsexempel.
6.13.1 Vindförhållanden
Vindkraftverken planeras på en högt belägen plats med mycket goda vindförhållanden.
Vindförhållandena på en sådan plats är generellt mer gynnsamma än i lägre terräng. Platsen
beräknas ha en medelvind på 7,4 m/s och ett vindenergiinnehåll på 4 073 kWh/m2 på 119 m
höjd.
Området bedöms utifrån detta samt att området är klassat som ett riksintresse för vindbruk,
som mycket lämpligt att nyttja för vindbruk.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
68
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
6.13.2 Skogsbruk
Pågående markanvändning i området är skogsbruk. Vid etablering av vindkraftverk kommer
maximalt 40 hektar skogsbruksmark bli bebyggd med vindkraftverk och detta utgör ca 4 % av
områdets totala areal på ca 1052 ha.
Som en följd av vindkraftetableringen kommer vägnätet i området att byggas ut vilket bedöms
vara positivt för skogsbruket då det leder till snabbare och enklare transporter för såväl virke
som skogsmaskiner.
Kranplatser kan användas för virkesupplag, vilket bedöms vara gynnsamt för skogsbruket i
området.
6.14 Säkerhet
I detta kapitel beskrivs vindkraftverken ur en säkerhetsaspekt. Beskrivningarna gäller även
etableringsalternativen i kap.7.
Internationell statistik visar att vindbruksrelaterade olyckor eller tillbud nära vindkraftverk där
allmänheten är involverad är få. De personolyckor som har förekommit har framförallt
drabbat personer som arbetat med uppförande eller service av vindkraftverk. Allmänheten har
endast i enstaka fall blivit drabbad. Räddningsverket har till Energimyndigheten lämnat
statistik för åren 1996-2007, som visar att i princip alla tillbud är arbetsmiljö- eller
brandrelaterade.
6.14.1 Vindkraftverkets hållbarhet
Vindkraftverk i kommersiell verksamhet är konstruerade och klassificerade efter de
förhållanden som råder där de är avsedda att placeras. Parametrar som medelvindstyrka,
extremvindar under livslängden, turbulensförhållande, temperatur, laster etc. ingår i
beräkningarna av konstruktionen. Vindkraftverken genomgår därefter tester med avseende på
ljudalstring, effektkurvor etc. En genomgång av konstruktionen görs med hänseende på
marginaler utifrån konstruktionens säkerhet och livslängd för respektive vindklass. Det
typgodkännande som erhålles gäller för en viss typ av i godkännandet namngivna
komponenter till typ och leverantör. Certifieringsinstitut kan exempelvis vara Germanisher
Lloyd., Deutscher Akkrediterungs Rat m.fl. Certifieringen baseras på europeisk och
internationell standard såsom exempelvis IEC 61400-1 och/eller Germanisher Lloyd ”
Regulations for the certification of Wind Energy Conversion Systems, 1999”.
Holländska beräkningar visar att risken att bladdelar lossnar från ett vindkraftverk kan
uttryckas som att det är 95 procents sannolikhet att 1 av 4000 vindkraftverk (oavsett
turbinstorlek) tappar någon del under ett års tid (18). Med nuvarande antal vindkraftverk i
Sverige skulle detta grovt kunna förenklas med att det är 95 procents sannolikhet att det
inträffar en incident vart fjärde år i Sverige. Utifrån det verkliga antalet olyckor av denna typ
verkar det faktiska antalet vara färre än så, vilket förklaras av att denna typ av olyckor kan
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
69
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
förhindras genom regelbundet underhåll. De är alltså möjliga att förebygga varpå
sannolikheten för en olycka bedöms som mycket låg.
Då vindkraftverk i princip alltid byggs på stort avstånd från platser där människor ofta rör sig
(t.ex. bostäder, fritidshus) bedöms risken att någon person skulle kunna komma till skada till
följd av en eventuellt nedfallande del som så låg att den är närapå obefintlig.
6.14.2 Isbildning
Inom ett forskningsprogram har beräkningar utförts som ger ett teoretiskt högsta riskavstånd
för iskast på 350 m (18), vilket är att betrakta som en mycket grov förenkling (25). Studier av
iskast från vindkraftverk indikerar att isfragment vanligen hamnar betydligt närmare verket än
så (ca 80 m i refererad studie), och att fragmenten vanligen är ganska små (26).
I formel 1 nedan redovisas en förenklad formel för beräkning av maximal kastlängd av is från
vingarna på ett vindkraftverk (27).
Formel 1. Maximal kastlängd av is från vingarna.
ࢊ = (ࡰ + ࡴ) ⋅ ૚. ૞
d = maximal kastlängd i meter
D = rotordiameter i meter
H = Navhöjd i meter
Enligt formel 1 ovan skulle den maximala kastlängden för ett verk med 105 m navhöjd och 90
m rotordiameter bli 292,5 m.
Vindkraftverken kommer inte att inhägnas, utan området är fullt öppet. Skyltar med varning
för isras och iskast vintertid kommer att sättas upp i området. Det finns tillgänglig teknik för
att detektera isbildning på bladen och vid behov stanna verket. Tillverkare av vindkraftverk
har olika avisningssystem för att minimera driftstopp och risken för iskast i samband med
isbildning på bladen. En vanligt förekommande lösning är någon typ av uppvärmning av
bladen. Den pågående vindmätningen i det ansökta området kommer ge mer kunskap om de
klimatförhållanden som råder i området och därefter görs en bedömning om sådan utrustning
anses vara nödvändig.
Risk för iskast bedöms vara den enda egentliga säkerhetsrisken för allmänhet som vistas runt
ett vindkraftverk, och med hänsyn till ovanstående bedöms risken för personskada till följd av
detta som mycket liten. Bortsett från risken för issläpp vid isbildning finns i övrigt inga hinder
för att befinna sig under eller i närheten av vindkraftverken.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
70
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
6.14.3 Hinderbelysning
För att säkerställa flygsäkerheten finns regler om hur vindkraftverk ska utrustas med
hinderbelysning. För den nu aktuella etableringen kommer vindkraftverken att utrustas med
hinderbelysning enligt de vid idrifttagande gällande reglerna.
I dagsläget anges i föreskrifter och allmänna råd från Transportstyrelsen att verken ska
markeras med vit färg (ej belysning) under dagen samt med antingen blinkande
medelintensivt rött ljus (upp till 150 m totalhöjd) eller blinkande högintensivt vitt ljus (över
150 m totalhöjd) under skymning, gryning och mörker(28). Lagstiftningen medger en
reducering av intensiteten i ljuset under mörker.
Transportstyrelsen har tagit fram metoder för att avgöra hur många
medelintensiva/högintensiva hinderljus som ska installeras vid en vindkraftverkspark.
Ett besök till nyligen uppförda vindkraftsparker med nu gällande hinderbelysning
rekommenderas för att ännu bättre kunna bedöma påverkan från hinderbelysningen.
Viktigt att påpeka är att påverkan från hinderbelysningen på omgivningen är, med gällande
regler, ofrånkomlig vid alla vindkraftsetableringar.
Påverkan från hinderbelysningen kan med gällande regler och tillgänglig teknik minskas
något genom t ex minskad ljusstyrka under mörker (ej skymning och gryning).
Triventus Consulting AB har gjort en bedömning, utifrån Transportstyrelsens metoder, av hur
hinderbelysningen troligen kommer att behöva se ut för respektive utformningsexempel, se
figur 43.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
71
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
6.14.3.1
Utformningsexempel 1
Bedömningen är gjord avseende ett utformningsexempel med 20 verk varav 8 markeras med
vit högintensiv, blinkande belysning och 12 med röd fast, lågintensiv belysning, se figur 43.
Figur 43. Bedömning av vilken hinderbelysning som krävs. Rödmarkerade verk utrustas med blinkande
högintensiv belysning och övriga med fast lågintensiv belysning.
Med hänsyn till ovanstående bedöms inte vindkraftsetableringen, oavsett utformning, utgöra
någon risk för luftfarten.
Hinderbelysningen gör att vindkraftsparken kommer att vara synlig i landskapet även under
skymning, gryning och mörker. Påverkan består i att närboende och förbipasserande ser
blinkande vita lampor och röda lampor med ett fast sken. Detta kan upplevas som störande.
Om det finns bostadsbebyggelse inom en radie på 5 kilometer från ett vindkraftverk, kommer
högintensiva ljus avskärmas så att direkt ljus inte träffar markytan på närmare avstånd än 5
kilometer från vindkraftverken.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
72
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
6.14.3.2
Utformningsexempel 2
Bedömningen är gjord avseende ett utformningsexempel med 30 verk varav 20 markeras med
röd medelintensiv, blinkande belysning och 10 med röd fast, lågintensiv belysning, se figur
44.
Figur 44. Bedömning av vilken hinderbelysning som krävs. Rödmarkerade verk utrustas med blinkande
medelintensiv belysning och övriga med fast lågintensiv belysning.
Med hänsyn till ovanstående bedöms inte vindkraftsetableringen, oavsett utformning, utgöra
någon risk för luftfarten.
Hinderbelysningen gör att vindkraftsparken kommer att vara synlig i landskapet även under
skymning, gryning och mörker. Påverkan består i att närboende och förbipasserande ser
blinkande röda lampor och röda lampor med ett fast sken. Detta kan upplevas som störande.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
73
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
6.14.3.3
Utformningsexempel 3
Bedömningen är gjord avseende ett utformningsexempel med 30 verk varav 7 markeras med
vit högintensiv, blinkande belysning och 23 med röd fast, lågintensiv belysning, se figur 45.
Figur 45. Bedömning av vilken hinderbelysning som krävs. Rödmarkerade verk utrustas med blinkande
högintensiv belysning och övriga med fast lågintensiv belysning.
Med hänsyn till ovanstående bedöms inte vindkraftsetableringen, oavsett utformning, utgöra
någon risk för luftfarten.
Hinderbelysningen gör att vindkraftsparken kommer att vara synlig i landskapet även under
skymning, gryning och mörker. Påverkan består i att närboende och förbipasserande ser
blinkande vita lampor och röda lampor med ett fast sken. Detta kan upplevas som störande.
Om det finns bostadsbebyggelse inom en radie på 5 kilometer från ett vindkraftverk, kommer
högintensiva ljus avskärmas så att direkt ljus inte träffar markytan på närmare avstånd än 5
kilometer från vindkraftverken.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
74
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
6.14.4 Brand
Bränder i vindkraftverk förekommer men är mycket ovanliga. Orsaken kan vara bristfälligt
underhåll eller materialfel. Bränder kan starta i bottenstyrningen eller i komponenter i
maskinhuset såsom transformator eller annan elektrisk utrustning. Om det skulle göra det så
sker det vanligen i slutna utrymmen i verket. Risken för att branden ska spridas är därför liten.
Det har i Sverige inträffat åsknedslag i blad på äldre vindkraftverk utan åskledare, varvid
bladet kluvits och ramlat ner. Detta undviks idag genom att åskledare byggs in i bladen.
Moderna större vindkraftverk har alltid åskledare i bladen.
Det förekommer ingen aktuell officiell statistik avseende bränder i vindkraftverk. I
tillgänglighetsstatistik över 270 vindkraftverk under perioden 1989 – 1997 har endast ett fall
av brand rapporterats, vilket motsvarar en brandfrekvens på 4,6⋅10-4 per år (29). Utifrån den
låga frekvensen av brandtillbud samt att konsekvenserna av en brand i ett vindkraftverk är
relativt små görs bedömningen att risken för spridning är försumbar.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
75
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
7 ETABLERINGSALTERNATIV
7.1 Lokaliseringsutredning
7.1.1
Möjliga utformningar av vindkraftsparken
Inom det område som anges i tillståndsansökan har Samkraft AB bedömt att det finns
möjlighet att uppföra upp till 30 vindkraftverk. Att redovisa alla möjliga alternativ låter sig
svårligen göra rent praktiskt. Av denna anledning detaljredovisas inte fler alternativa
utformningar än de tre exempel på möjliga utformningar som återfinns i avsnitt 4.5.
7.1.2
Möjliga lokaliseringar
Samkraft AB har innan projektets start genomfört omfattande utredningar för att finna
områden lämpliga för vindkraft. Intressanta områden karakteriseras av bedömt goda
vindförhållanden, få motstående intressen och möjlighet att få tillgång till marken.
Samkraft AB har analyserat intressanta platser och därefter identifierat ett stort antal platser
där utredning av förutsättningarna för vindkraftsprojekt fördjupats. Att redogöra för alla dessa
låter sig av praktiska skäl inte göras i denna MKB. För att uppnå nationella mål om utbyggnad
av vindkraft kommer dessutom flera av dessa behöva tas i anspråk, varför det anses lämpligt
att tillstånd söks för flera av platserna.
Av dessa två anledningar gjordes först och främst en regional avgränsning. Områden där det
är känt att andra projektörer redan skrivit avtal om markarrende har uteslutits vid sökandet av
platser då dessa inte är tillgängliga.
I avsnitt 7.2 nedan redovisas en alternativ lokalisering som ligger i västra delen av Ljusdals
kommun, 10 km väster om det ansökta området. Denna plats har valts för att den har
likvärdiga vindförhållanden.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
76
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
7.2 Alternativ lokalisering
Utformningen består av trettio (30) stycken vindkraftverk med en totalhöjd på 179 m som är
placerade i ett område väster om Lillskog i Ljusdals kommun. Vindkraftverken föreslås bli
placerade enligt karta i figur 46.
För den alternativa lokaliseringen har samtliga beräkningar utförts för vindkraftverk av typen
Enercon E82 med en installerad effekt om 2 MW, en navhöjd på 138 meter och en
rotordiameter på 82 meter. Totalhöjden för vindkraftverken är 179 meter.
Figur 46. Översiktskarta över den alternativa lokaliseringen
Enligt beräkningarna uppgår medelvindhastigheten i området till 7,5 m/s på 138 m höjd över
marken. Med totalt 30 vindkraftverk på 2 MW vardera ger detta en beräknad årlig produktion
på ca 169 GWh, se bilaga 1. Detta motsvarar den samlade årliga elförbrukningen i ungefär 56
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
77
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
460 lägenheter eller 6 770 eluppvärmda villor4 vilket i sin tur motsvarar ca 29 % av Ljusdals
kommuns årliga energiförbrukning(15).
Det slutliga valet av leverantör styr vilken typ av vindkraftverk som byggs.
7.2.1
Ljud
Genomförda ljudberäkningar visar att under driftfasen kommer riktvärdet på 40 dB(A) att
uppfyllas för alla bostäder i området. Beräkningar är utförda med Enercon E82 2MW som
typverk, se figur 47. Ljudberäkningar återfinns i bilaga 2.
Figur 47. Ljudutbredning för den alternativa lokaliseringen genomförda beräkningar med Naturvårdsverkets
modell.
4
Baserat på en årlig elförbrukning av 20 000 kWh för villor och 3 000 kWh för lägenheter.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
78
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
Att begränsningsvärdet för ljud kommer att innehållas även om en annan leverantör och/eller
vindkraftverkstyp än den i beräkningsexemplet angivna upphandlas kommer säkerställas
genom anpassning av källjud eller positioner.
7.2.2
Rörliga skuggor
Genomförda beräkningar visar att under driftfasen kommer riktvärdet på 8 h/år att uppfyllas
för alla bostäder i området, se figur 48. Beräkningar är utförda med Enercon E82 2 MW som
typverk. Ljudberäkningar återfinns i bilaga 2.
Figur 48. Beräknad skuggutbredning för den alternativa lokaliseringen.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
79
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
7.2.3
Naturmiljö
Området för den alternativa lokaliseringen ligger inom ett område som är av riksintresse för
skyddade vattendrag (benämnt: Voxnan uppströms Vallhaga), se figur 49. En
vindkraftsetablering i området bedöms inte medföra en signifikant påverkan.
Figur 49. Den alternativa lokaliseringen i förhållande till ett område av riksintresse för skyddade vattendrag.
Inom eller i närhet av den alternativa lokaliseringen finns ett antal områden med höga
naturvärden, se figur 50. Den lokala påverkan i form av markarbeten och eventuell avvattning
vid vägdragning och verkens etableringsplatser bedöms med föreslagen layout bli begränsad i
omfattning. Den föreslagna layouten har även utformats med hänsyn till områden med kända
naturvärden. En påverkan på hydrologin i området, och därigenom en påverkan på områden
med dokumenterade naturvärden, kan med nuvarande kunskap inte uteslutas.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
80
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
Figur 50. Vindkraftverkens positioner i förhållande till naturvärdesobjekt.
7.2.4
Fåglar, fladdermöss och övrigt djurliv
Ingen bedömning av fågellivet eller fladdermusförekomsten i området för den alternativa
lokaliseringen är utförd. Att på ett bra sätt bedöma påverkan på fåglar och fladdermöss i
området är därför svårt. Utifrån vindkraftens generella påverkan på fåglar och fladdermöss
bedöms att en lokal påverkan inte kan uteslutas, men att en betydande påverkan på
skyddsvärda arter eller populationer bedöms som mindre sannolik med nuvarande kunskap.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
81
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
7.2.5
Kulturmiljö
En i nuläget känd övrig kulturhistorisk lämning i form av en trätavla med initialer och årtalet
1860 som sitter fast på en stolpe som står lutad mot ett träd finns inom området. I övrigt
saknar området där vindkraftverk kan placeras kända fornlämningar. Det bedöms dock som
sannolikt att vid arkeologisk utredning skulle området uppvisa fler fornlämningar än de nu
kända. Hänsyn kommer därför behövas ta på liknande sätt som beskrivet för ansökt område.
Figur 51. Vindkraftverkens positioner i förhållande till fornlämningar.
7.2.6
Landskap
En vindkraftspark på platsen skulle ge en förändrad landskapsbild som kan upplevas som
negativ. Närheten till ansökt område medför att beskrivning av påverkan i avsnitt 6.7 ovan är i
allt väsentligt att betrakta som densamma för denna lokalisering.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
82
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
7.2.7
Turism, boendemiljö och rekreation
Då den nu aktuella platsen inte är av särskild betydelse för turism eller friluftsliv bedöms de
negativa effekter på turismen som kan tänkas uppkomma bli mycket små. Ur
rekreationssynpunkt är framförallt av intresse att Hälsingeleden passerar genom området samt
att Lillskogsleden ansluter till Hälsingeleden i Lillskog, ca 1,5 km öster om vindkraftverken.
Någon påverkan på möjligheten att nyttja lederna förutses inte. Området har troligen ett
rekreationsvärde för de närboende. Relativt få bostäder finns i närområdet.
7.2.8
Utsläpp
Eftersom kolkondensverk för närvarande producerar ”marginalel” i det nordiska elsystemet
(23) betyder ökad tillförsel av annan elproduktion minskat behov av el från kolkondensverk.
Detta innebär, för all vindkraftsproducerad el, besparingar i utsläpp av bl.a. växthusgaser,
försurande samt övergödande ämnen. Varje producerad kWh beräknas medföra en
utsläppsbesparing på 969 g CO2, 0,442 g NOx och 0,72 g SOx (24). Utformningsexempel på
alternativ lokalisering bedöms bespara miljön utsläpp på ca 164 000 ton CO2, ca 75 ton NOx
och ca 122 ton SOx. Utsläpp från transporter beräknas uppkomma och i övrigt bedöms
påverkan i stort vara densamma som för det ansökt området, se avsnitt 6.9 ovan.
7.2.9
Naturresurser
Vindkraftverken planeras på en högt belägen plats med mycket goda vindförhållanden.
Vindförhållandena på en sådan plats är generellt mer gynnsamma än i lägre terräng. Platsen
beräknas ha en medelvind på 7,5 m/s och ett vindenergiinnehåll på 4 350 kWh/m2 på 138 m
höjd.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
83
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
Figur 52. Medelvindshastighet angivet i m/s i området på 103 m höjd över nollplansförskjutningen.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
84
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
7.3 Nollalternativ
Nollalternativet innebär att inga vindkraftverk etableras inom ansökt område eller på
alternativ lokalisering. Samma mängd elkraft som vindkraftsparken kan utvinna måste då
utvinnas på annat sätt. Elsystemet i Sverige är sammankopplat med elnätet i Nordeuropa.
Under de perioder som det konsumeras mer el i Sverige än vad som produceras i landet får
Sverige importera el från det gemensamma elnätet. Denna el kallas ”marginalel”. Den
marginalutvunna elen kommer idag främst från fossileldade kolkondenskraftverk med utsläpp
av växthusgaser och i övrigt försurande eller övergödande ämnen (23). Konsekvenserna av
detta beskrivs i avsnitt 6.9.1.
7.3.1
Ljud
Nollalternativet innebär att inga vindkraftverk etableras och att ljudnivån vid bostäder förblir
densamma som idag.
7.3.2
Rörliga skuggor
Nollalternativet innebär att inga vindkraftverk etableras och att rörliga skuggor vid bostäder
inte uppkommer.
7.3.3
Naturmiljö
Inget naturvärdesobjekt påverkas i nuläget om vindkraftverken ej uppförs.
Ingen av de identifierade naturvärdesobjekten åtnjuter dock någon form av skydd och
sannolikheten att samtliga naturvärdesobjekt undantas från skogsbruk bedöms som låg. En
lokal påverkan i naturmiljöerna kommer därför troligen att uppstå om det rationella
skogsbruket kommer att fortgå.
Möjligheterna för markägarna i området att få utökad inkomst till följd av vindbruk kan
komma att leda till minskat behov av ett sådant rationellt brukande av skogen, varför
nollalternativet kan komma att innebära större förlust av naturvärden än en etablering.
7.3.4
Fåglar, fladdermöss och övrigt djurliv
Detta alternativ innebär att fåglar och fladdermöss inte påverkas av några nya hinder i
området eftersom vindkraftsetableringen uteblir. Ingen risk för störning, kollision eller
habitatförlust föreligger sålunda.
7.3.5
Kulturmiljö
Detta alternativ innebär att kulturmiljön förblir oförändrad eftersom vindkraftsetableringen
uteblir.
7.3.6
Landskap
Om inga vindkraftverk uppförs uppstår ingen påverkan på landskapsbilden under den
kommande 25-årsperioden. Att området behåller den landskapskaraktär det har idag är dock
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
85
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
inte troligt eftersom det kontinuerligt sker en utveckling av landsbygden, utbyggnad av
infrastruktur etc.
7.3.7
Turism och rekreation
Om vindkraftverken inte etableras kommer ingen eventuell påverkan att ske på friluftslivet.
7.3.8
Emission till luft
Om vindkraftverken inte uppförs, kommer elkraftproduktion behöva ske på annat sätt. I
dagsläget är det den så kallade marginalelen som byts ut. Marginalproduktionen av elkraft
som importeras bedöms till största delen produceras i kolkondenskraftverk.
Elkraftproduktionen från kolkondenskraftverken ger utsläpp till luft. Därmed besparas inte
miljön de emissioner som visas i avsnitt 6.9.1.
7.3.9
Naturresurser
Nollalternativet innebär att inga vindkraftverk uppförs i området vilket innebär att en plats
som klassats som riksintresse för vindbruk och därmed kan antas inneha ett mycket högt
vindenergiinnehåll inte används till vindbruk vilket innebär att områdets resurser inte nyttjas
till fullo.
Den beräknade tillförseln av drygt 170 GWh/år förnybar el till Ljusdals kommun uteblir helt.
7.4 Jämförelse mellan alternativen
7.4.1
Elproduktion/naturresurser
Ett bra energiinnehåll och hög medelvind leder till en hög elproduktion och därmed stor
energi- och miljönytta. Både det ansökta området och den alternativa lokaliseringen bedöms
ha ett mycket gott vindläge och mycket högt vindenergiinnehåll och är därför väl lämpade för
vindbruk. Det ansökta området har till skillnad från den alternativa lokaliseringen pekats ut
som ett riksintresseområde för vindbruk.
7.4.2
Ljud
Slutlig utformning kommer att uppfylla föreslaget riktvärde på 40 dB(A) vid samtliga
bostäder. Framtagna utformningsexempel visar hur etableringen kan se ut beroende på vilka
byggnader i området som är att betrakta som bostäder.
Med avseende på ljudpåverkan bedöms samtliga alternativ vara likvärdiga.
7.4.3
Rörlig skugga
Samtliga alternativ bedöms uppfylla det föreslagna riktvärdet på 8 timmar rörlig skugga per år
och bostad.
Samtliga alternativ bedöms därför vara likvärdiga.
7.4.4
Naturmiljö
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
86
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
Båda lokaliseringarna har dokumenterade naturvärden. Det ansökta området har efter
inventeringar visat sig innehålla få områden med högre naturvärden och vara starkt påverkat
av det befintliga skogsbruket. Det väl utbyggda vägnätet underlättar en eventuell
vindkraftsetablering samtidigt som påverkan på befintliga naturvärden begränsas.
Eftersom den nuvarande kunskapen om naturvärden vid den alternativa lokaliseringen är
begränsad är utformningen av vindkraftverken ytterst preliminär och en justering av
positionerna bedöms som sannolik om en inventering skulle utföras i området.
Om de markytor som exploateras för vindkraftverken med tillhörande vägar sker i områden
med låga naturvärden görs bedömningen att etablering på de båda lokaliseringarna inte skulle
innebära att betydande skador uppkommer på naturmiljön.
Under förutsättning att så sker bedöms de båda etableringsalternativen vara likvärdiga.
7.4.5
Fåglar, fladdermöss och övrigt djurliv
Jämförelser med etablering på den alternativa lokaliseringen innebär en viss osäkerhet då det
skiljer mycket i kunskapsunderlag, men det bedöms som troligt att en etablering på alternativ
lokalisering kan utformas med hänsyn till fåglar och fladdermöss. Samtliga alternativ bedöms
därför vara likvärdiga med nuvarande kunskap.
Påverkan på övrigt djurliv bedöms som likvärdigt.
7.4.6
Kulturmiljö
Jämförelser av lokaliseringsalternativen innebär en viss osäkerhet då det skiljer mycket i
kunskapsunderlag, men det bedöms som troligt att en utformning på alternativ lokalisering
skulle behöva justeras något med hänsyn till eventuella fornlämningar.
Under förutsättning att hänsyn till fasta fornlämningar och andra hänsynskrävande objekt tas
bedöms de båda lokaliseringarna vara likvärdiga med avseende på påverkan på
kulturhistoriska lämningar.
Påverkan på omgivande områden bedöms uteslutande vara visuell och bedöms med
nuvarande kunskap som i stort sett likvärdig mellan de två lokaliseringarna.
7.4.7
Landskap
Etableringen innebär en förändring av landskapsbilden. Upplevelsen av detta är av subjektiv
karaktär.
Utformningsexempel 2 där vindkraftverken har en totalhöjd av 150 m innebär att dess
synbarhet är mindre än de två andra utformningsexemplen. Rotordiameterns betydelse för
rotationshastigheten innebär att utformningsexempel 2 och 3 roterar snabbare än för
utformningsexempel 1. En högre rotationshastighet ger ett lugnare intryck.
Utformningsexemplens skillnad mellan antalet verk innebär olika påverkan på landskapet
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
87
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
Sammantaget bedöms samtliga redovisade alternativ ha sina för- och nackdelar ur
landskapsbildsperspektiv, och får därför anses i stort vara likvärdiga.
7.4.8
Turism och rekreation
Oavsett etableringsalternativ eller lokalisering är ingen påverkan på rena bruksvärden för
turism och rekreation att förvänta. Den påverkan på upplevelsevärden som bedöms kunna
uppkomma bedöms vara likvärdiga för de båda lokaliseringarna. Mindre skillnader i antalet
människor som nyttjar området kan föreligga, men någon avgörande skillnad mellan
etableringsalternativen bedöms inte finnas.
Ingen avgörande skillnad mellan redovisade utformningsexempel inom ansökt område
bedöms föreligga.
Sammantaget bedöms påverkan på friluftsliv och turism i stort vara likvärdig för samtliga
alternativ.
7.4.9
Utsläpp
Störst utsläppsbesparing görs vid en slutlig optimering av vindkraftverkstyp och antal
vindkraftverk för att på bästa sätt utnyttja en etablering av vindkraftverk inom ett område.
7.4.10 Riksintressen och skyddade områden
Det ansökta området är av riksintresse för vindbruk. Förutsättningarna för vindbruk är dock
likvärdiga på de båda lokaliseringarna. De båda lokaliseringarna bedöms även vara likvärdiga
på så sätt att man på platsen kan utforma en vindkraftspark utan att orsaka påtaglig skada på
riksintressen eller påverka förhållanden i omkringliggande skyddade områden. Den
alternativa lokaliseringen ligger dock inom ett område av riksintresse för skyddade
vattendrag.
Ingen avgörande skillnad mellan redovisade utformningsexempel inom ansökt område
bedöms föreligga.
7.4.11 Nollalternativ
Om inga vindkraftverk uppförs i området uppstår inte de miljöeffekter i form av
miljöbesparing och miljöpåverkan som beskrivs i denna MKB. Utsläppsbesparingar uteblir
och området behåller den karaktär det har idag.
Sammantaget bedöms miljönyttan av en etablering överstiga miljöpåverkan och är därför att
föredra framför nollalternativet.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
88
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
7.5 Förespråkat alternativ
Utifrån de utredningar som gjorts och de avväganden som alltid måste göras, bedöms det ur
ett miljö- och samhällsperspektiv vara mest fördelaktigt om vindkraftverk byggs inom ansökt
område. Det troliga är att slutlig utformning avviker något från de redovisade
utformningsexemplen men verksamhetens miljöeffekter och – konsekvenser kommer inte att
bli större än de här redovisade. Ett optimalt nyttjande av det ansökta området är att föredra.
Det skulle då kunna vara att föredra att uppföra 20 vindkraftverk i enlighet med
Utformningsexempel 1.
Sammanfattningsvis förespråkas ansökt område av nedanstående anledningar.
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Området är utpekat av Energimyndigheten som riksintresse för vindbruk.
Platsen har på grund av sitt höga läge en god vindenergitillgång. Medelvinden
beräknas till ca 7,4 m/s (119 m höjd). Detta gör platsen väl lämpad för vindbruk.
Pågående markanvändning kan fortgå då skogsbruk och vindbruk kan integreras på
platsen, förluster av produktiv mark är mycket små.
Det utbyggda vägnätet i området möjliggör en etablering med få miljöpåverkande och
kostsamma vägbyggnationer.
Etableringen strider inte mot detaljplan.
Samkraft AB har tillgång till marken för vindkraftetablering på de aktuella
fastigheterna. Etablering kan ske utan onödigt dröjsmål.
Anläggningen kan utformas så att gällande värden för ljudalstring och rörlig
skuggbildning kan efterlevas.
Uppfyller kravet på största möjliga elkraftproduktion med acceptabel påverkan på
omgivningen.
Påverkar inte skyddsvärden i något område som omfattas av 7 kap. MB.
Bedöms inte orsaka påtaglig skada på områden som omfattas av 3 eller 4 kap. MB.
Påverkar inte områden som omfattas av 3 eller 4 kap. MB.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
89
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
8 VERKSAMHETENS SAMMANLAGDA MILJÖKONSEKVENSER
8.1 Överensstämmelse med miljömålen
8.1.1
Nationella miljömål
I Sverige har vi 16 miljömål. I april 1999 antog riksdagen mål för miljökvaliteten inom 15
områden. I november 2005 antogs ytterligare ett miljömål.
Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser
som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Regeringen har inrättat ett miljömålsråd som ansvarar
för uppföljning av miljökvalitetsmålen.
Miljökvalitetsmålen syftar till att:
•
•
•
•
•
främja människors hälsa
värna den biologiska mångfalden och naturmiljön
ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena
bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga
trygga en god hushållning med naturresurserna
I tabell 2 redovisas hur projektet förhåller sig till de nationella miljömålen.
Tabell 2. Bedömning av hur verksamheten förhåller sig till de nationella miljömålen.
Påverkas
direkt
Nationella miljömål
1. Begränsad klimatpåverkan
2. Frisk luft
3. Bara naturlig försurning
Påverkas
indirekt
Påverkas
inte
4. Giftfri miljö
5. Skyddande ozonskikt
6. Säker strålmiljö
7. Ingen övergödning
8. Levande sjöar och vattendrag
9. Grundvatten av god kvalitet
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård
11. Myllrande våtmarker
12. Levande skogar
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
90
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
13. Ett rikt odlingslandskap
14. Storslagen fjällmiljö
15. God bebyggd miljö
16. Ett rikt växt- och djurliv
De miljömål som berörs direkt positivt är:
Begränsad klimatpåverkan:
”Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvektion för
klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på
klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt i en sådan takt att den
biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar
utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att detta
globala mål kan uppnås.”
Utsläpp av växthusgaser härstammar främst från förbränning av fossila bränslen. På detta
område innebär vindkraften en utsläppsbesparing (jämfört med om samma mängd energi
skulle ha producerats i ett kolkraftverk).
Frisk luft:
”Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.”
Utsläpp av luftföroreningar bildas vid all förbränning. På detta område innebär vindkraften en
utsläppsbesparing (jämfört med om samma mängd energi skulle ha producerats i ett
kolkraftverk).
Bara naturlig försurning:
”De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad
mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshalten i
tekniska material eller kulturföremål och byggnader.”
Etablering av vindkraftverk bidrar till att minska utsläpp av NOx och SOx, som orsakar
försurning (jämfört med om samma mängd energi skulle ha producerats i ett kolkraftverk).
Ingen övergödning:
”Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på
människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig
användning av mark och vatten.”
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
91
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
Etablering av vindkraftverk bidrar till att minska utsläpp av NOx, som bidrar till
övergödningen (jämfört med om samma mängd energi skulle ha producerats i ett
kolkraftverk).
God bebyggd miljö:
”Senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och
strategier för hur energianvändningen ska effektiviseras, hur förnybara energiresurser skall
tas tillvara och hur utbyggnad av anläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och
vindkraft skall främjas.”
Etablering av vindkraftverk är en förnybar energiresurs enligt definitionen ovan.
8.2 Överensstämmelse med miljökvalitetsnormerna
Vindkraftverk påverkar inte miljökvalitetsnormerna negativt eftersom verken inte ger upphov
till några utsläpp. Vindkraft bidrar till att minska utsläpp från fossila bränslen. Om ersatt
marginalenergi utvinns i område där miljökvalitetsnormen överskrids eller riskerar att
överskridas förbättras möjligheterna att i det området uppfylla normen.
8.3 Samhällsnytta för valt alternativ
Vid bedömning av en vindkraftsanläggnings samhällsnytta är den tillförsel av förnybar elkraft
som det innebär och den besparing som minskade utsläpp till luft av föroreningar som
etableringen innebär de främsta faktorerna. Denna samhällsnytta belyses på flera platser i
denna MKB.
I ekonomiska termer innebär detta ett värde som är svårt att konkretisera. I ett mål vid
Miljödomstolen (30) har Naturvårdsverket värderat den samhällsekonomiska kostnaden för
olika utsläpp till luft. Följande kostnader redovisades då i deras yttrande. (Siffrorna baseras på
el producerad från kolkondenskraftverk.)
CO2
450 000 kr/GWh
NOx
120 000 kr/GWh
SO2
20 000 kr/GWh
Den årliga besparingen genom minskade utsläpp från kolkondenskraftverk som de planerade
utformningsexemplen bedöms innebära blir utifrån dessa värden följande vid en produktion
på 154-173 GWh per år, se figur 53.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
92
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
120
Miljoner SEK
100
80
CO2
60
NOx
40
SO2
20
0
Utformningsexempel 1
Utformningsexempel 2
Figur 53.. Beräknad årlig samhällsekonomisk besparing.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31
31\AN
93
Utformningsexempel 3
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
9 BILAGEFÖRTECKNING
Bilaga 1. Produktionsberäkningar
Bilaga 1a. Produktionsberäkning Utformningsexempel 1
Bilaga 1b. Produktionsberäkning Utformningsexempel 2
Bilaga 1c. Produktionsberäkning Utformningsexempel 3
Bilaga 1d. Produktionsberäkning Alternativ lokalisering
Bilaga 2. Ljudberäkningar
Bilaga 2a. Ljudberäkning Utformningsexempel 1
Bilaga 2b. Ljudberäkning Utformningsexempel 2
Bilaga 2c. Ljudberäkning Utformningsexempel 3
Bilaga 2d. Ljudberäkning Alternativ lokalisering
Bilaga 3. Skuggberäkningar
Bilaga 3a. Skuggberäkning Utformningsexempel 1
Bilaga 3b. Skuggberäkning Utformningsexempel 2
Bilaga 3c. Skuggberäkning Utformningsexempel 3
Bilaga 3d. Skuggberäkning Alternativ lokalisering
Bilaga 4. Fotomontage
Bilaga 5. En vindpark på Högkölen. Särskild arkeologisk utredning. Rapport från Arkeologicentrum.
Bilaga 6. Inventering av naturvärden vid Högkölen - med särskild inriktning på miljöer för fladdermöss och
rovfåglar. Rapport från Ekologigruppen.
Bilaga 7. Byggnadsinventering
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
94
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
10 LITTERATURFÖRTECKNING
1. Naturvårdsverket. Ljud från vindkraftverk, Reviderad utgåva av rapport 6241. 2010.
2. IEC. IEC 61 400-11 second edition. Wind turbine generator systems – Part 11: Acoustic
noise measurement techniques. u.o. : IEC, 2006.
3. Hermansson, Lena. Miljömålsportalen. Om miljömålen - Frisk luft. [Online] den 12 10
2007. [Citat: den 14 10 2008.] http://www.miljomal.nu/om_miljomalen/miljomalen/mal2.php.
4. Frisk, Jan. Om Vindkraft. Svensk Energi. [Online] den 05 10 2006. [Citat: den 14 10
2008.] http://www.svenskenergi.se/sv/Om-el/Vindkraft.
5. ÅF Energi & Miljöfakta. Liten bok med fakta om energi och miljö. Stockholm : u.n.,
2003.
6. Rätt plats för vindkraften, del 1. Slutbetänkande av Vindkraftsutredningen. SOU 1999:75.
7. Elsam Engineering A/S. Life Cycle Assessment of offshore and onshore sited wind farms.
2004.
8. Vestas . Life Cycle Assessment of offshore and onshore sited wind power plants based on
Vestas V90-3.0MW. 2006.
9. Wizelius, Tore. Vindkraft i teori och praktik. u.o. : Studentlitteratur AB, 2003.
9144020554.
10. Statens energimyndighet. Nytt planeringsmål för vindkraften år 2020. ER 2007:45.
2007. ISSN 1403-1892.
11. Emerging Energy Research. Wind Turbine Industry Steps up to Global Demand. 2008.
Pressrelease.
12. Sveriges regering. Proposition 2001/02:143 Samverkan för en trygg, effektiv och
miljövänlig energiförsörjning. Stockholm : u.n., 2002.
13. Länsstyrelsen Gävleborg. Regionala miljömål med åtgärdsprogram för Gävleborgs län.
u.o. : Länsstyrelsen Gävleborg, 2007. ISSN 0284:5954.
14. Ljusdals kommun. Översiktsplan för Ljusdals kommun. Antagen av kommunfullmäktige
2010-02-22 §41. Lagakraftvunnen 2010-09-20. Ljusdal : u.n., 2010.
15. Fredlund, Thomas och Shoshtari, Salahaldin. Energy flow survey of Ljusdal's
municipality. Department of Technology and Built Environment. Gävle : Gävle universitet,
2007. Thesis work 20 p, D-level.
16. Naturvårdsverket. Branschfakta: Vindkraftverk på land – utgåva 2. 2006. ISBN 918281-7.
17. —. Externt industribuller - Allmänna råd (SNV RR 1978:5 rev. 1983). u.o. :
Naturvårdsverket, 1983. ISSN 0347-5506.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
95
Miljökonsekvensbeskrivning avseende vindkraftverk inom ett område i Ljusdals kommun, Gävleborgs län
18. Boverket. Vindkraftshandboken. 2009. ISBN 978-91-86045-27-2.
19. Widemo, Fredrik. Vindkraftens inverkan på fågelpopulationer. Kunskap, kunskapsbehov
och förslag till åtgärder. 2007.
20. Energimyndigheten. Vindkraftens effekt på omgivningen. [Online] 2008. [Citat: den 15
02 2009.] http://www.energimyndigheten.se/sv/Om-oss/Var-verksamhet/Framjande-avvindkraft1/Vindkraftens-effekt-pa-omgivningen/Narsamhallet-och-landskapet .
21. —. Energimyndigheten. [Online] 2008. [Citat: den 01 06 2010.]
http://www.energimyndigheten.se/sv/Om-oss/Var-verksamhet/Framjande-avvindkraft1/Vindkraftens-effekt-pa-omgivningen/Narsamhallet-och-landskapet.
22. Statens Offentliga Utredningar. SOU 1999:75 Rätt plats för vindkraften Slutbetänkande från Vindkraftsutredningen. u.o. : Regeringskansliet, Miljödepartementet,
1999.
23. Marginalel eller medelel - det är frågan... 2007, Elforskperspektiv, Vol. 1, ss. 5-7.
24. Energimyndigheten. Miljövärdering av el. Marginalel och medelel. 2006.
25. Seifert, Henry, Westerhellweg, Annette och Kröning, Jürgen. RISK ANALYSIS OF
ICE THROW FROM WIND TURBINES. 2003.
26. Cattin, René, o.a. Wind turbine ice throw studies in the Swiss Alps. 2007.
27. Seifert, Henry, Westerhellweg, Annette och Kröning, Jürgen. Risk analysis of ice
throw from wind turbines. 2003.
28. Transportstyrelsen. TSFS 2010:155. Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd
om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten. u.o. : Transportstyrelsen,
2010.
29. Thomas Ehrstedt, Sycon Energikonsult. Dokument Eht99020. Malmö : u.n., 1999.
30. M52-02 aktbil 78, Växsjö : Miljödomstolen, 2002.
T10275 Högkölen\Tillstånd\MKB\2011-01-31\AN
96