Transcript kompendium - Renovera energismart

Renovera
energismart
kompendium
uppdaterat mars
20 11
Innehåll
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
Inledning
Om miljonprogrammet
Vad kostar det att inte renovera energismart?!
Klimatskal Ytterväggar
Klimatskal Tak och grund
Fönster
Ventilation
Värmesystem
Kök
Tvättstuga
Belysning
Hissar
Energi och ekonomi - praktiska exempel
Planering av renovering
Går det att halvera
energibehovet i en byggnad
från miljonprogramtiden?
Svaret är utan tvekan – ja. I kampanjen Renovera energismart visas på
många energieffektiviseringsåtgärder som grupperade i paket kan uppnå
detta mål till rimliga investeringskostnader.
Skriften du nu håller i din hand är ett underlag till kampanjen. Kampanjen drivs av Energimyndigheten, Boverket och Naturvårdsverket och den startade på allvar hösten 2010, med
tjuvstart på The 5th Global Yes Summit – Rework The World, i Leksand.
Kampanjen Renovera energismart vänder sig till fastighetsägare och förvaltare av flerbostadshus, byggherrar, tillverkare, leverantörer och installatörer av byggprodukter samt bostadsrättsföreningar. Den ska pågå 4-5 år och besöka stora bygg- och fastighetsmässor i Sverige. I
samband med mässorna anordnar myndigheterna också konferenser och seminarier.
Miljonprogrammet
– en utmaning att renovera
Historik
1965 beslutade riksdagen att bygga en miljon lägenheter på tio år. En unikt stor satsning för
att bygga bort den stora bostadsbrist som rådde under 60-talet.
Byggandet av miljonprogrammet var ekonomiskt möjligt tack vare 1959 års pensionsreform, genom vilken man byggt upp kapital i AP-fonderna som nu kunde investeras i fastighetsbyggande. Den höga produktionstakten krävde en radikal rationalisering och industrialisering av byggandet. Det gjorde att allt mer av produktionen lokaliserades till fabriker.
I fler av miljonprogrammets byggprojekt skapades genomtänkta planlösningar, med bra
funktion och mycket ljus. De var ofta mycket uppskattade av dåtidens boende.
De nya förorterna som växte fram präglas av 60-talets stadsbyggnadsideal. Husen skulle
ligga fritt, ljust och med närhet till rekreationsområden. Till en början var dessa ljusa och välplanerade lägenheter väldigt populära. Att flytta hit från nedgångna och omoderna lägenheter innebar en rejäl standardhöjning.
1975 när satsningen var klar hade de redan börjat bli lågstatusområden och idag förknippas miljonprogrammet med ekonomisk och social utsatthet. Att vända den utvecklingen och
bryta segregationen är en viktig utmaning.
En lika stor utmaning är den fysiska upprustningen och energieffektiviseringen av husen.
Behovet av renovering är stort i miljonprogrammet. Uppskattningsvis finns 650 000 lägenheter som inte moderniserats. Stammar och installationer behöver bytas, våtrum saneras,
fasader och fönster repareras eller bytas, trapphus och interiörer behöver fräschas upp. 1
De flesta husen byggdes före oljekrisen då tillgången till billig energi var obegränsad. Därför
är det viktigt att energieffektivisera när man renoverar, för att spara både pengar och miljö.
Det är fullt möjligt att halvera energianvändningen och det är nu vi har chansen.
Teknik och energiprestanda
De hus som byggdes under perioden uppfyller vanligtvis minimikraven i dåtidens byggregler.
Därför är de ganska lika ur både byggnads- och energisynpunkt. Husen har i regel följande
energiegenskaper: 2
Ytterväggarna har ungefär 10 cm isolering jämfört med dagens standard på minst 20 cm.
Yttertaken har ungefär 15 cm isolering jämfört med dagens standard på minst 40 cm.
Balkongerna utgör stora köldbryggor, liksom bjälklagsinfästningar.
Fönstren är kopplade 2-glasfönster och har U-värde på 2,5-3,0 jämfört med 1,2 W/ m2 K,
som är vanligt idag.
Klimatskalet är ofta inte lufttätt runt fönster och vid golvet.
Fram till början av 60-talet byggdes husen oftast med självdragsventilation. Därefter är
mekanisk frånluftsventilation vanligast. De befintliga frånluftsfläktarna med remväxel har
ofta dålig verkningsgrad och drar onödigt mycket el. Återvinning av värme från ventilationen
är ovanligt i hus byggda före 1975.
Temperaturen är ojämn i husen. För att säkerställa att den kallaste lägenheten får acceptabel inomhustemperatur har man reglerat upp värmen vilket har fått till följd att vissa
lägenheter är för varma.
Ofta distribueras värmen från en gemensam undercentral till husen via dåligt isolerade
sekundärkulvertar i marken. Lägenhetsvisa mätare för el saknas i en del fall. Därmed saknar
brukaren incitament att spara hushållsel.
Den typiska miljonprogramsbyggnaden använder årligen 155 kWh per kvadratmeter Atemp *
(exklusive hushållsel som är 35 kWh). Av dessa är cirka 70 procent värme, 20 procent varmvatten och 10 procent fastighetsel. Kravet på nybyggda hus idag är 110 kWh per år exklusive
hushållsel. Kommande EU-regler kräver att alla nya byggnader år 2021 ska vara nära-nollenergibyggnader.
1.
2.
3.
Renoveringshandboken, VVS Företagen och Svensk Ventilation 2009
Renoveringshandboken, VVS Företagen och Svensk Ventilation 2009
Renovering pågår…, VVS Företagen och Svensk Ventilation 2008
Vad kostar det att inte
renovera energismart?
En byggnad som är 40–50 år gammal och som inte har genomgått någon
större renovering har i stort sett alltid ett behov av åtgärder. Dessa åt­
gärder kommer troligen att genomföras oavsett om de leder till energi­
besparingar eller ej för att lägenheterna ska kunna hyras ut i ytterligare
40–50 år. Genom att väga in möjligheterna att minska energibehovet kan
åtgärderna visa sig vara lönsamma mycket snabbt.
När man utreder vilka renoveringar som ska göras i en byggnad är det viktigt att komma ihåg
att det också kostar pengar att inte göra energieffektiviseringar, då i form av högre energibehov under många år framåt. En LCC-kalkyl tar hänsyn till alla de ekonomiska konsekvenser
som investeringen har, under hela dess ekonomiska livslängd: investeringskostnad, löpande
underhållskostnad och framtida besparingar i energikostnad. LCC-kalkylen tar också hänsyn
till inflation och framtida energiprisökningar. Det finns bra hjälpmedel för kalkylering på internet, bland annat hos Belok (Beställargruppen Lokaler, www.belok.se).
Nedanstående tabell visar ett snabbt sätt att bedöma vilka kostnader som är förknippade
med att inte energieffektivisera i samband med renoveringen. Den visar energikostnaden i
kr/m2 Atemp för den energi som hade kunnat sparas genom en energismart renovering. Förutsättningarna är:
•Byggnaden har innan renoveringen en för miljonprogrammet vanlig energi­
användning, ca 220 kWh/m2 Atemp
•Dagens energipris är i genomsnitt 1,00 kr/kWh (för fjärrvärme, fastighetsel och
­hushållsel) och ökar enligt den horisontella graderingen i tabellen
•Den möjliga energibesparingen anges av den vertikala graderingen i tabellen (där 50 %
inte bara är möjligt utan till och med rimligt att tro att man kan åstadkomma i många
byggnader)
• Den energismarta renoveringen har en ekonomisk livslängd på 40 år
•Företaget har kalkylräntan 8 %, det vill säga förväntar sig 8 % avkastning på satsat kapital
•Den framtida energikostnaden är nuvärdesberäknad, det vill säga översatt till dagens
penningvärde
Energibesparing p g a
åtgärder i byggnaden
Årlig ökning av energipriset
0%
2%
5%
10%
5%
142
178
267
643
kr/m2
10%
283
356
535
1 286
kr/m2
15%
425
533
802
1 928
kr/m2
20%
566
711
1 070
2 571
kr/m2
25%
708
889
1 337
3 214
kr/m2
30%
850
1 067
1 605
3 857
kr/m2
40%
1 133
1 422
2 140
5 142
kr/m2
50%
1 416
1 778
2 675
6 428
kr/m2
60%
1 699
2 133
3 209
7 713
kr/m3
75%
2 124
2 666
4 012
9 642
kr/m2
Exempel
Med ovanstående förutsättningar kostar det 2 675 kr/m2 Atemp att inte genomföra renoveringsåtgärder som ger en energibesparing på 50 %, om energipriset ökar med 5 % per år. I
en byggnad på 2 500 m2 Atemp innebär det alltså att en investering på nästan 6,7 Mkr hade
kunnat göras för att uppnå besparingen.
Byggnaden ur ett systemperspektiv
Varje byggnad är unik, såväl byggnadstekniskt som ur klimathänseende. När man överväger
energibesparande åtgärder måste byggnaden som helhet ses ur ett systemperspektiv. Renoveringar och energibesparande åtgärder påverkar varandra och genom att genomföra flera
åtgärder i rätt ordning får man största möjliga effekt. Tänker man fel blir 1+1 betydligt mindre
än 2. Om man börjar renoveringen med att installera värmeåtervinning på frånluftsventilationen ger en framtida frånluftsvärmepump inte alls den effekt som man kanske hade tänkt sig.
Ytterväggar
Före åtgärder:
Isoleringen i ytterväggarna i ett miljonprogramshus är vanligtvis cirka 10 centi­
meter tjockt. Att tilläggsisolera är dyrt, åtminstone med traditionell teknik, och
är egentligen bara intressant om fasaden är i så dåligt skick att den ändå måste
renoveras. Det finns också fastigheter där bevarandeintressen gör att man inte kan
tilläggsisoleras på utsidan. Då finns möjligheten att tilläggsisolera fasadens insida.
Det är dock en konstruktion som innebär risk för fuktproblem i den befintliga
väggkonstruktionen samtidigt som man minskar den uthyrbara ytan.
Möjliga åtgärder:
Utvändig tilläggsisolering av yttervägg Att tilläggsisolera fasaden från utsidan minskar värmeförluster och köldbryggor vid till exempel bjälklagskanter och balkonginfästning. Risken för fuktskador är dessutom liten eftersom
den gamla väggen blir varmare och på så vis torrare.
Det är en kostsam åtgärd som innebär ett stort ingrepp på byggnaden. Den är därför nästan bara lönsamt i samband med underhåll av befintliga fasader som behöver åtgärdas.
Utvändig tilläggsisolering påverkar också husets exteriör vilket gör att kommunen måste
kontaktas. Det kan också vara bra att kontakta en arkitekt för att få hjälp med utformningen.
När man lägger på ett tjockt lager med isolering utvändigt kan det bli nödvändigt att flytta
ut fönstren och åtgärda takfot, dörrar och socklar. Det fördyrar åtgärden ytterligare. Lägenheterna kan också bli mörkare eftersom ljusinsläppet i de djupare fönsternischerna minskar.
Det är vanligen inget problem vid en tilläggsisolering på fem centimeter i samband med
omputsning av fasad.
Invändig tilläggsisolering av yttervägg Om fasaden är i gott skick, eller ska bevaras, kan man överväga att isolera ytterväggarna
från insidan. Det reducerar inte köldbryggorna och medför en ökad risk för fuktskador eftersom den befintliga väggen blir kallare. En fuktexpert bör därför anlitas för att kontrollera att
man inte riskerar fuktproblem med den nya konstruktionen.
Man bör även vara medveten om att en invändig isolering minskar den uthyrningsbara
ytan, vilket kan påverka lönsamheten. Åtgärden medför också att bland annat radiatorer, rör
och elledningar kan behöva flyttas. Fönstersmygarna kan också behöva snyggas till i samband med återställning av de nya innerväggarna.
Övriga effekter När väggarnas insida blir varmare kan rumstemperaturen ofta sänkas med bibehållen komfort. Energibesparingen blir således större än beräknat. Risken för drag minskar eftersom de
nya tätskikten åtgärdar de luftläckor som finns i fasaden.
Tak & Grund
Tak
Före åtgärder:
Flerbostadshus som uppfördes under perioden 1960–1975 har vanligtvis ca 15 cm
isolering i takbjälklaget. Det är inte ovanligt att befintlig isolering är av ett material
med sämre isolerande förmåga än dagens isoleringsmaterial varav åtgärden kan få
större effekt. Där det finns utrymme att tilläggsisolera är det en lönsam åtgärd. Under
den här perioden byggdes många plana tak och tak med låg lutning och ibland med
invändiga stuprör. Det innebär att utrymmet för att tilläggsisolera ofta är begränsat.
Genom att bygga om taket så man får en större lutning skapar man förutsättningar
för bra isolering och bättre vattenavrinning samtidigt som man kan få utrymme för
exempelvis ett fläktrum eller nya lägenheter.
Möjliga åtgärder:
• Tilläggsisolering av vindsbjälklag
• Ombyggnad av låglutande tak till lutande tak som är väl isolerat
Tilläggsisolering av takbjälklag
Om det finns utrymme för att tilläggsisolera vindsbjälklaget är det vanligtvis en lönsam åtgärd. Om den befintliga isoleringen är torr kan den ligga kvar och lösull kan sprutas ovanpå till
önskad tjocklek. Genom att jämföra kostnad och energibesparing för olika isoleringstjocklekar
kan man välja optimal tjocklek för det aktuella huset.
Efter tilläggsisoleringen kommer vinden att bli kallare, eftersom mindre värme kommer
att läcka upp. Detta medför en ökad risk för fuktskador. För att hindra fuktig inomhusluft att
tryckas upp på vinden måste alla genomföringar i vindsbjälklaget lufttätas, t.ex. runt ventilationskanaler, värmerör och vindslucka.
Exempel på besparing från Renoveringshandboken1
•Genom att öka isolertjockleken på vindsbjälklaget från 15 till 40 cm minskar
­energianvändningen med 3 kWh/m2 Atemp.
Vilken lönsamhet åtgärderna bedöms ha, beror på vilket skick byggnaden har innan renoveringarna. Om taket är i dåligt skick och ändå måste läggas om helt blir den tillkommande
kostnaden för tilläggsisoleringen bara material- och arbetskostnad för isoleringen.
Ombyggnad av låglutande tak
Om huset har plant eller låglutande tak kan det vara svårt att få plats med ytterligare isolering. I vissa fall har dessa tak invändiga stuprör som medför en ökad risk för fuktskador. Man
kan då överväga att bygga om taket genom att resa takstolar och bygga ett nytt yttertak
som ger utrymme för mer isolering och säkrare avvattning.
Att bygga om låglutande tak ger en möjlighet att öka intäkterna eftersom det kan ge plats
för nya lägenheter och därmed en ökning av den uthyrningsbara ytan. I många fall kan kombinationen av renovering och tillbyggnad vara intressant ur ekonomisk synvinkel.
Det finns även en teknik att isolera plana/lågsluttande tak med utvändig isolering och nytt
ytskikt direkt ovanpå befintligt tak.
Tänk på att en ombyggnad av taket förändrar husets karaktär på att kanske inte alltid
önskvärt sätt. Ombyggnaden kräver också i de flesta fall bygglov.
Grund
Före åtgärder:
Under perioden 1950 till 1975 byggdes majoriteten av flerbostadshusen med källare
och källarväggarna var ofta dåligt isolerade. Utvändig isolering av källarväggar är en
åtgärd som kan ge god energibesparing.
Möjliga åtgärder:
• Utvändig tilläggsisolering av källarväggar
• Invändig isolering av källarväggar
Utvändig tilläggsisolering av källarväggar
Ur fuktsynpunkt är det alltid bäst att tilläggsisolera en källarvägg utvändigt. Utvändig isolering bidrar till att hålla källarväggen varm och eftersom väggen då hålls torr minskas risken
för fuktproblem. Vid utvändig isolering kan man använda en dräneringsskiva som ett isolerande och dränerande homogent skikt på utsidan. Det är viktigt att man i samband med
utvändigt isoleringsarbete på källarväggar också kontrollerar att markavvattning och dränering fungerar tillfredställande.
Invändig isolering av källarväggar
1.
Renoveringshandboken, VVS Företagen och Svensk Ventilation 2009
Fönster
Före åtgärder:
De ursprungliga fönstren i hus från perioden 1950–1975 är vanligtvis 2-glasfönster
med ett U-värde på ca 2,5-3,0 W/m2K. Är fönstren i så dåligt skick att de inte kan
renoveras blir merkostnaden för att välja nya fönster med bra energiegenskaper
marginell. I samband med byte eller renovering av fönstren bör man också passa på
att byta ut eller komplettera med nya tätningslister, justera beslag och täta luftläckage
mellan karm och yttervägg. Ska fasaden renoveras bör man också passa på att byta
fönstren eftersom en del av arbetstiden är gemensam för de två åtgärderna.
Möjliga åtgärder:
Byte av fönster i dåligt skick
Renovering: Renovering: Renovering:
Byte av inre glas mot energiglas (lågemissionsglas)
Byte av inre glas mot en isolerruta (termoglas)
Montering av en tredje glasruta (lågemissionsglas)
Byte av fönster
Idag finns fönster med så låga U-värden som 0,7 W/m2K.1 Byte av fönster måste ske med
hänsyn till husets arkitektur och med en helhetssyn där hänsyn tas till eventuell inverkan
på till exempel ventilationen av byggnaden. Om man väljer fönster med aluminiumklädda
karmar och bågar minskar underhållet.
Exempel på besparing från Renoveringshandboken: 2
Om befintliga fönster med ett U-värde på 2,9 byts ut till nya med ett U-värde på
0,8 W/m2 ∙ °C blir besparingen 33 kWh/m2 Atemp. Ytterligare 8 kWh/m2 Atemp kan sparas in om
man samtidigt åtgärdar luftläckorna mellan fönster och yttervägg.
Renovering av fönster Om fönsterkarmar och bågar är i bra skick finns flera metoder för att förbättra fönstret ur
energisynpunkt. Vilken metod som passar bäst beror på de befintliga fönstren.
Byte av inre glas mot energiglas Ett alternativ är att ersätta den inre fönsterrutan med ett energiglas, där ett tunt oxidskikt
hindrar värme från att stråla ut genom glaset. På så vis kan man få ner U-värde till cirka 1,8
W/ m2 K.
Byte av inre glas mot isolerruta Ett ännu bättre U-värde, ner till 1,3, kan man få om man ersätter ett av de befintliga glasen
med en 2-glas isolerruta med energiglas där mellanrummet mellan glasen är fyllt med ädelgas.
En sådan ruta är betydligt tyngre och tjockare än det glas som man ersätter och man måste
därför kontrollera att det får plats och att upphängningen av fönstret klarar den ökade tyngden.
Montering av tredje ruta Det befintliga 2-glasfönstret kan även kompletteras med en tredje ruta på insidan av fönstret. Med ett energiglas med kantlist kan det nya U-värdet reduceras till 1,4. 4
Effekter av åtgärder
Om de nya fönstren tätas riktigt kan man minska drag kring båge och karm. När fönstren dessutom får bättre energiegenskaper blir insidan varmare och inomhusmiljön
upplevs som behagligare. Det gör det ofta möjligt att sänka inomhustemperaturen utan att
minska de boendes komfort, vilket ger ytterligare energibesparing. Nya eller renoverade fönster kan minska underhållskostnaden om karm och båge är klädda med
till exempel aluminium. Även för de boende kan arbetet minska genom att det blir färre glasytor
att rengöra. Nya fönster kan också minska bullret inne i lägenheten, vilket ger en trivsammare
inomhusmiljö. I områden med bullerproblem kan det var en av de stora vinsterna.
Tänk på:
Energieffektiva fönster får ofta kondens på utsidan. Information till de boende
kan minska onödig irritation eller oro över detta. Glöm inte solskyddet! I bostäder med stora glasytor mot söder/väster kan solvärmen vara ett
problem. Välj fönsterglas med lägre solenergitransmittans, inbyggda solgardiner eller markiser.
Fönsterglas kan fås med olika dagsljustransmittans och solenergitransmittans. Dagsljustransmittans är ett mått på mängden dagsljus som kommer in genom fönstret och bör vara så hög
som möjligt för bostäder, helst över 60 % för ett helt fönster. Solenergitransmittans är ett mått
på hur mycket av solens värme som kommer in genom fönstret. För bostäder bör den vara över
50 %. Om huset har stora glaspartier mot söder och väster kan det vara en fördel med lägre
solenergitransmittans för att undvika alldeles för höga temperaturer.
1.
Fönster och Fönsterlistan, Energimyndigheten 2009
2.
Renoveringshandboken, VVS Företagen och Svensk Ventilation 2009
3.
Fönsterrenovering med energiglas, Energimyndigheten 2008
4.
Fönsterrenovering med energiglas, Energimyndigheten 2008
Ventilation
Före åtgärder:
En vanlig ventilationslösning för hus från tiden för miljonprogrammet är självdrag med
luftintag via ventiler under fönstren. I badrum och kök fanns kanaler för frånluft och
i högre hus installerades fläktar på frånluftskanalerna. Under 1960-talet blev det allt
vanligare med mekanisk frånluftsventilation och i mitten av 1970-talet installerades
en del system med både till- och frånluft. Värmeåtervinning från ventilationen finns i
regel inte.
Ombyggnation av ventilationssystemet är en åtgärd som kräver en noggrann
helhetsanalys av behoven av värme, el, ventilation samt underhåll.
Möjliga åtgärder:
Hur stora besparingar man kan göra på ventilationen beror på utgångsläget. Även de byggnadstekniska förutsättningarna med möjlighet till kompletterande kanaldragningar har stor
betydelse. Oavsett ventilationslösning ska man alltid göra en injustering av luftflödena detta
är normalt sett en mycket kostnadseffektiv åtgärd som dessutom säkerställer god inomhusmiljö. Injusteringen görs efter åtgärder på klimatskalet, fönster, fasad, vind och källare. Då
har den det bästa utbytet.Vid förbättring av självdragssystem beror den minskade energianvändningen till största delen på att man minskar de okontrollerade luftflödena under vintern.
Samtidigt får man bättre ventilation sommartid. För en frånluftsvärmepump beror energiutbytet dels på hur man återför energin till huset (som tappvarmvatten, värmevatten eller
båda), dels på värmepumpens dimensionering och värmeutbyte. För FTX-ventilation beror
energiutbytet till största delen på systemets tekniska uppbyggnad.
Möjliga åtgärder i hus med självdragsventilation
• Förbättring av självdragsystemet (t.ex. flödesförstärkare)
• Ombyggnation till mekaniskt frånluftssystem
•Ombyggnation till ventilation med frånluft, tilluft och värmeåtervinning (FTX), med
tillhörande injustering av luftflödena
• Injustering av ventilationen, ska göras oavsett vilken lösning som väljs
Möjliga åtgärder i hus med frånluftsventilation
•
•
•
•
Installation av värmeåtervinning (t.ex frånluftsvärmepump)
Ombyggnation till ventilation med frånluft, tilluft och värmeåtervinning (FTX)
Byte till eleffektiva fläktar
Injustering av ventilationen, ska göras oavsett vilken lösning som väljs
Förbättring av självdragsystemet
Drivkraften för ventilationen i ett självdragssystem är de termiska krafter som skapas av
temperaturskillnaden mellan ute och inne. Det innebär att det ofta blir onödigt höga ventilationsflöden på vintern och för låga på sommaren.
Problemet med låga flöden under sommarperioden kan åtgärdas med en flödesförstärkare som placeras ovanpå ventilationsskorstenen. Detta ger en märkbar förbättring av självdraget men påverkar inte problemen vintertid i någon större omfattning. Det är dock en enkel
och billig lösning. Det andra alternativet är att montera en fläkt som styrs efter utetemperatur eller tryck i frånluftskanalen.
Problemet med för höga flöden under den kalla årstiden kan minskas genom att man
installerar uteluftsventiler som stryper tillförseln av uteluft när det bli kallare ute. Detta ger
möjlighet till kontrollerbara flöden i varje lägenhet och ett jämnt flöde året om. En individuell
bedömning måste därför göras från byggnad till byggnad.
Ombyggnad till frånluftssystem med värmeåtervinning
Om kanalerna i ett självdragsystem är täta kan man överväga att bygga om systemet till
ett frånluftsystem och på så sätt skapa förutsättningar för att återvinna värme från ventilationsluften. På samma sätt kan ett frånluftsystem kompletteras med värmeåtervinning.
Återvinningen kan ske med hjälp av en frånluftsvärmepump som kan bidra med värme till
tappvarmvatten och husets värmesystem.
Ombyggnad till FTX-system
Ett självdrag- eller frånluftsystem kan byggas om till ett ventilationssystem med både tilloch frånluft med värmeåtervinning, ett så kallat FTX-system. FTX-system kan utformas på
olika sätt, antingen med ett aggregat för varje lägenhet eller med större aggregat för ett eller
flera trapphus. Ett FTX-aggregat har en fläkt för tilluft, en fläkt för frånluft och en värmeväxlare som för över värmen från den utgående luften till den inkommande luften.
Det är viktigt att värmeväxlaren har en så hög verkningsgrad som möjligt. Det finns idag flera
typer av värmeväxlare som har en verkningsgrad som överstiger 80 procent. Förutom verkningsgraden är det viktigt att utforma och injustera ventilationssystemet för att minimera
eventuella risker för luktöverföringar.
Exempel på besparing:
1
Besparingen för installation av ett FTX-system med riktigt bra värme­
återvinning kan minska behovet av köpt värme till radiatorsystemet med
35 kWh/m2 Atemp. I jämförelse med ett befintligt frånluftsystem behöver
elanvändningen inte öka med mer än ca 3 kWh/m2 Atemp eller 6 kWh/m2
Atemp i jämförelse med ett självdragsystem, under förutsättning att kanal­
system och aggregat utformats med omsorg.
Om man väljer lösningen med ett ventilationsaggregat för varje lägenhet finns det större
möjlighet för hyresgästen att påverka och styra inomhusklimatet efter sina behov. Ventilationen kan också styras på mätvärden, t ex koldioxidhalten i bostaden. Båda dessa alternativ
kan ge en bättre upplevelse av inomhusmiljön. Samtidigt kan man spara energi om ventilationen minskas när lägenheten är tom. Ytterligare fördelar är att dragningen av ventilationskanaler blir enklare och billigare, man slipper håltagning i stommen och den nuvarande
brandcellsindelningen behålls.
Det finns också flera nackdelar med att välja individuell ventilation för varje lägenhet: underhållskostnaden ökar p g a fler servicepunkter fastighetsskötseln blir svårare att genomföra p g a minskad åtkomlighet till ventilationsaggregaten fastighetsägaren får sämre kontroll
över hur ventilationen sker eftersom hyresgästerna själva ställer in aggregaten uteluftsintag
och avluft blir inte optimalt placerade (t ex då lägenheten vetter ut mot en trafikerad gata)
Byte till eleffektiva fläktar
Under 1950- och 1960 talen användes huvudsakligen dubbelsugande fläktar med framåtböjda skovlar. Fläktarna drevs via en remväxel av en trefas asynkronmotor. Den totala
verkningsgraden för dessa system ligger endast runt 20 % och det är vanligt att dessa system
fortfarande är i drift.
Genom att byta till en effektiv så kallad EC-motor kan verkningsgraden höjas till 40 %. Med
effektivare fläktar med bakåtböjda skovlar som drivs utan remväxel och med varvtalsreglering ökar effektiviteten ytterligare. Med möjligheten att styra ventilationsflödet efter behovet
finns även möjligheter att spara på värmen.
I en teknikupphandling av energieffektiva fläktar för flerbostadshus som genomfördes av
Energimyndigheten gav den vinnande fläkten en minskning av elnotan med 100 260 kWh
per lägenhet och år samt minskad värmeanvändning med 1 400 kWh per lägenhet och år i
jämförelse med den befintliga fläkten. Samtidigt upplevde hyresgästerna att inneklimatet
blev bättre. 2
Injustering av ventilation
Genom att fördela luftflödet i ventilationssystemet rätt kommer byggnaden att ventileras
som avsett och överdriven eller onödig ventilation kan undvikas. Väl injusterad ventilation
bidrar till minskade värmeförluster via ventilationen.
Genom att regelbundet kontrollera filter, ev. återvinningsaggregat, justera frånluftsdon och
vid behov ändra inställningar i styr- och övervakningsanläggningarna kan fastighetsinstallationens energianvändning minskas. Kontroller av börvärden, tidsinställningar och reglerfunktioner bör göras regelbundet.
Genom att använda filter med lågt tryckfall reduceras behovet av energi för att övervinna
tryckfall. Rätt justerad ventilation kan minska värmebehovet och ge lägre elbehov för driftel
till fläktmotorer.
Övriga effekter
Åtgärder för att förbättra energieffektiviteten påverkar även inomhusklimatet. En väl genomförd översyn/ombyggnad av ventilationen leder till en förbättrad inomhusmiljö för de boende.
1.
Renoveringshandboken, VVS Företagen och Svensk Ventilation 2009
2.
Fläkt gav bra luft till lägre kostnad, Energimyndigheten 2006
Värmesystem
Före åtgärder:
Det vanligaste värmesystemet i hus från perioden 1950 till 1975 var vattenburen
värme som värmdes i panncentraler i området eller i undercentraler för fjärrvärme.
Distributionsledningarna för värme är ofta dåligt isolerade jämfört med dagens
standard. Om byggnaden värms med olja eller naturgas bör detta bytas mot något ur
miljösynpunkt bättre alternativ.
Hur stora besparingar man kan göra i en byggnad genom åtgärder i värmesystemet beror på
hur välskött byggnaden är, men med ett effektivt uppvärmningssystem går det att minska
byggnadens energianvändning med 10-20%. Åtgärderna är ofta mycket kostnadseffektiva
och är en viktig del av den totalt eftersträvade energieffektiviseringen. Först ska man dock
genomföra åtgärder på klimatskalet, fönster, fasad, vind och källare. Då har åtgärderna i
värme­systemet det bästa utbytet.
Möjliga åtgärder:
•
•
•
•
•
•
Byte av termostatventiler på radiatorer
Isolera rör
Byte av pumpar
Injustering av värmesystemet
Bättre styr- och reglersystem
Individuell mätning
Byte av termostatventiler på radiatorer
En termostatventil reglerar vattenflödet till en radiator när temperaturen i rummet ändras
på grund av till exempel solinstrålning. För att kunna hålla så låga inomhustemperaturer
som möjligt är det viktigt att fördela värmen efter behov. I ett hus där man förbättrat klimatskalet kommer tillskottsvärmen att utgöra en större andel av värmebehovet än tidigare.
Därför kan installation av nya termostatventiler som har betydligt bättre funktion än de
äldre vara lönsamt.
Isolera rör
Renoveringen av huset medför oftast att man byter rör för kall- och varmvatten samt
varmvattencirkulation (VVC). Genom att isolera varmvatten- och VVC-ledningar minskar man
värmeförlusterna. Även isolering av rör för värme till radiatorerna minskar förlusterna, men
besparingen blir mindre eftersom de inte är varma hela året.
Exempel på besparing:
Ett 28 mm kopparrör med 60ºC tappvarmvatten får en minskad värmeförlust med 333 kWh
per meter rör och år om det isoleras med 20 mm mineralull. Om man istället väljer 60 mm
mineralull som isolering blir besparingen 362 kWh, det vill säga en ytterligare minskning med
29 kWh per meter rör och år. Återbetalningstiden för att välja den tjockare isoleringen är
mindre än 2 år. 1
Energimyndigheten har i en undersökning jämfört energiförlusterna för varma rör. Den
visar att modern tjock isolering kan minska energiförlusterna med så mycket som 85 procent
jämfört med ett helt oisolerat rör. Genom att uppgradera gammal isolering till ny, kan rörens
energiförluster i det närmaste halveras.
En positiv bieffekt av att isolera varmvattenrören är att man minskar risken för uppvärmning av kallvattenledningen. Detta minskar också risken för spridning av legionella.
Byte av pumpar
Inom en flerfamiljsfastighet finns pumpar för cirkulation av värme, varmvatten och tryckhållning. Distributionen av vattenburen värme sker med en- eller tvårörsystem som leder
värmen till radiatorerna. En cirkulationspump transporterar det uppvärmda vattnet till radiatorerna. Tryckhållningspumpar används bland annat för att hålla konstant tryck i expansionssystemen i slutna värmesystem. Pumpar för cirkulation av tappvarmvatten (VVC) är i drift
året runt och säkerställer att hyresgästen får varmt vatten direkt vilket minskar vattenförbrukningen jämfört med system utan varmvattencirkulation. För tappvatten finns ibland en
tryckstegringspump som höjer trycket när trycket från de kommunala ledningarna inte kan
säkerställa leverans i högre hus.
Vid nyinvestering är det viktigt att välja en pump som är energieffektiv. När en pump ska
ersättas ska man fundera över om kapaciteten ska vara samma på den nya pumpen som på
den gamla eller om behovet har förändrats. Äldre pumpar är ofta överdimensionerade. Genom
att använda högeffektiva motorer för pumpar kan stora energibesparingar göras. Sedan 2005
finns energimärkning av cirkulationspumpar. Med en A-klassad cirkulationspump kan en energibesparing på upp till 80 % nås.
Under sommarperioden bör cirkulationspumparna för värme motioneras regelbundet, till
exempel 5 min/dygn för att säkerställa driften inför värmesäsongen.
Högeffektiva motorer
Det finns flera sätt att reglera vätskeflödet i ett pumpsystem, dels genom åtgärder som att
starta och stoppa, koppla in ytterligare pumpar, tvåhastighetsdrift av pumpar, dels genom
kontinuerliga reglersätt som strypreglering och varvtalsreglering. 2
Inom EU har en ekodesignförordning antagits för elmotorer som gäller från 16 juni 2011.
Motorer som omfattas är den så kallade asynkronmotorn som står för 90 % av elanvändningen i effektområdet 0,75-375 kW. 3
Inför inköp av pumpar och motorer bör en LCC-kalkyl göras (Life Cycle Costs, livscykelkostnad) där hänsyn tas till både investerings-, underhålls- och driftkostnader vid val av pump.
LCC-kostnaden ger den totala kostnaden för utrusningens hela livslängd.
Högeffektiva motorer anses vara 10-30 % dyrare i inköp än en lågeffektiv motor. Om man
endast tar hänsyn till inköpskostnaden blundar man för ca 90 % av livscykelkostnaden. För
alla pumpar med en årlig drifttid på mer än 2 500 timmar bör energieffektiva pumpar installeras. Payoff-tiden bedöms till 1-2 år. 4
Injustering av värmesystemet
En förutsättning för god energihushållning i en byggnad är en jämn inomhustemperatur. Om
värmesystemet inte är väl injusterat måste en för hög temperatur hållas i hela värmesystemet för att få ett bra inomhusklimat i de kallaste lägenheterna.
Injustering av värmesystemet är en lönsam åtgärd som alltid bör genomföras när man
gjort förändringar i huset som påverkar värmebehovet, exempelvis genom tilläggsisolering,
byte av fönster och tätning av fasad. Det är dock viktigt att åtgärderna genomförs i rätt ordning, det vill säga att injusteringen görs efter att man har gjort andra åtgärder i klimatskalet
och värmesystemet. I samband med att värmesystemet justeras in kan man även passa
på att se om det finns enskilda rum som kräver onödigt mycket värme till följd av brister i
klimatskalet. Kanske finns luftläckor eller köldbryggor som kan åtgärdas?
Injustering är det enda sättet att upptäcka en överdimensionerad cirkulationspump och
göra det möjligt att optimera pumptrycket. Injusteringen kan användas som diagnosverktyg
och bidrar alltså till att minska pumpkostnaden. Genom att mäta differenstryck och flöde hittar man orsaken till många driftproblem.
Värmeinjustering: 5
Effekten av en värme injustering kan skilja sig mycket åt mellan olika typer av byggnader och
tillhörande värmesystem. Om en värmeinjustering inte tidigare genomförts så kan den med
tillhörande åtgärder ge ett minskat uppvärmningsbehov på omkring 10 procent. Energieffektiviseringen är möjlig då medeltemperaturen i huset kan sänkas och då det minskar behovet
av vädring. Det är viktigt att understryka att för att en energieffektivisering ska vara möjlig
behöver värmeregleringskurvan för byggnaden justeras. För bästa möjliga utfall av värmeinjusteringen bör den föregås av en injustering av ventilationen.
Styr- och reglersystem
Styr- och reglersystemets uppgift är att hålla önskad och jämn temperatur i byggnadens olika
delar. Varje grads temperatursänkning motsvarar cirka fem procents minskad energianvändning för uppvärmning. Allra störst besparing ger styr- och reglersystemet i en en byggnad som
har både värme- och kylbehov. Upp till cirka 30 % av den el- och värmeenergi som svenska
lokaler slukar skulle kunna sparas med nya, eller rätt inställda, styr- och övervakningssystem.6
Enklare reglersystem i flerbostadshus använder vanligtvis en utomhusgivare för att
reglera radiatorsystemets framledningstemperatur enligt en kurva. Det finns även system
som reglerar mot inomhustemperatur med zonindelningssystem och referensgivare. Dessa
system kan minska energianvändningen då man tar hänsyn till solinstrålning och andra värmelaster och tillåter en anpassning av temperaturen för olika delar av byggnaden.
Individuell mätning
Individuell mätning av värme och varmvatten är relativt ovanligt och i en del byggnader som
byggdes på 1960- och 1970-talen saknas även individuella mätare för el. Om hyresgästernas
kostnader kopplas till den faktiska energianvändningen ökar incitamentet för att hushålla
med energi och vatten.
För att lägenhetsvis värmemätning ska vara effektiv får inte väggar och fönster vara för
dåligt isolerade eller otäta. Då kommer inte de boende att kunna eller vilja sänka inomhustemperaturen av komfortskäl. Värmesystemet måste också vara väl injusterat. Lägenhetsvis
mätning och debitering av tappvattenförbrukning resulterar nästan alltid i sänkt användning.
Metoden är rättvis eftersom man bara betalar för det vatten man själv använder.
Möjliga åtgärder när det gäller individuell mätning” 7
Fördelning av värmekostnader genom mätning kan baseras på tillförd värme (flödes- och temperaturmätning), från radiatorerna avgiven värme (temperaturdifferensmätning) eller på rumstemperatur (komfortmätning). Ingen av metoderna ger underlag för hundraprocentigt rättvis
värmefördelning. Fördelning av tappvarmvattenkostnaderna kan däremot ske rättvist genom
att använda vattenmätare, eventuellt försedd med temperaturgivare. Vattenmätaren monteras i varmvattenledningen. I moderna system har mätarna inbyggda radiosändare som trådlöst
rapporterar användningsvärden till en mätcentral. Fördelning av kostnader för hushållsel kan
ske genom att undermätare installeras i varje lägenhet. Detta gäller i byggnader där hushållselen mäts kollektivt och kostnaden fördelas efter till exempel storlek på lägenheten.
Energibesparing8
Energibesparingen beror i hög grad på värmesystemets injustering och styrning. Vid dålig
injustering och styrning är det lättare att spara energi eftersom de boende då kommer att
bli värmereglerare . När man injusterar värmesystemet kan värmebehovet minska, i ett hus
med bra värmesystem är dock besparingspotentialen mindre. I ett hus med ett bra värmesystem är däremot besparingspotentialen mindre, knappt 10 %. Möjligheterna att påverka
sina värmekostnader medför inte att alla boende sänker sin rumstemperatur. En del väljer
ändå att ha hög temperatur av t ex medicinska skäl.
Vattenbesparing
Potentialen för varmvattenbesparingen är 15–30 procent och potentialen för besparing av
hushållsel är 5 kWh/m2 Atemp. 9
Ekonomi
Investeringskostnaderna för utrustning för mätning av både värme och tappvarmvatten bedöms ligga på nivån 4 000–10 000 kr per lägenhet. Kostnaderna för drift, administration och
debitering uppgår till storleksordningen 400 kr/lgh och år. 10
Kostnaden för utrustning och installation av individuell mätning av enbart varmvatten är
ca 4 000 kr/lgh och ger i regel en energibesparing på ca 10 kWh/m2. 11
1.
Renoveringshandboken, VVS Företagen och Svensk Ventilation 2009
7.
Renoveringshandboken, VVS Företagen och Svensk Ventilation 2009
2.
Energisparguiden, UFOS 2006
8.
Utredning angående erfarenheter av individuell mätning av värme och
3.
Ekodesignförordningen, EU
varmvatten i svenska flerbostadshus, Energimyndigheten 1999
4.
Krav på pumpar, Energimyndigheten 2006
9.
Renoveringshandboken, VVS Företagen och Svensk Ventilation 2009
5.
Renoveringshandboken, VVS Företagen och Svensk Ventilation 2009
10.
Energisparguiden, UFOS 2006
6.
Styrsystem hittar energiläcka, Energimyndighetens teknikupphandlingar 2006
11.
Form och teknik vid renovering av 60-70-talshus, CERBOF-projekt 45, 2009
Kök
Före åtgärder:
Vitvaror
Sannolikt har vitvarorna i huset redan bytts ut någon gång sedan byggåret. Vitvarorna
i miljonprogrammets byggnader är därför troligen i genomsnitt 15–20 år och det är
dags att byta ut dem igen. Detta är ett utmärkt tillfälle att uppgradera till energisnåla
vitvaror. I möjligaste mån ska energieffektiva vitvaror väljas, det vill säga energiklass
A++, eller A+.
Merkostnaden föra att välja energieffektiva vitvaror i relation till normalstandard är
liten. Investeringskalkylen för åtgärden bör endast belastas med mellanskillnaden i
kostnad jämfört med normalstandard.
I en hyresfastighet är det hyresvärden som ansvarar för kyl/frysskåp och spis i
lägenheterna. I lägenheter med bostadsrätt är det lägenhetsinnehavarens ansvar.
Möjliga åtgärder
• Byta till ny kyl/frys av bästa prestanda
• Byta spis med gjutjärnsplattor till keramikhäll eller induktionshäll
Byta kyl/frys
1994 var kyl och frys den största elanvändaren i svenska hem och tog nästan en tredjedel
av hushållselen i anspråk. I dag går drygt en femtedel av hushållselen till detta. Idag drar en
kyl/frys med bästa prestanda bara en tredjedel så mycket elenergi som en 15 år gammal gör.
Det finns smarta funktioner i nya kyl/frysar som medverkar till energieffektiviteten. Sådana
funktioner är elektronisk temperaturstyrning och automatisk återställning av snabbkylning/infrysning.1
Idag är 80 % av kylskåpen som säljs i Sverige klass A och närmare 10 % A+. År 2000 var bara
15 % av de sålda kylskåpen A-klassade. Att byta till en kyl/frys med energiklass A+, jämfört
med en äldre modell med energiklass C, kan ge en besparing på ca 360 kWh/år.2
Byta spis och ugn
När köksspisen ska bytas kan den gamla spisen med gjutjärnsplattor ersättas med antingen
en spis med glaskeramikhäll eller en induktionsspis. Induktionshällen är snabbare och oftast
energieffektivivare än en glaskeramikhäll och en traditionell häll med gjutjärnsplattor. Den
största skillnaden i energianvändning fås vid uppkokning, vilket också sparar tid. Skillnaden
minskar dock vid längre vidarekokning. Typiskt för induktionshällen är att den bara förbrukar
energi när den magnetbottnade kastrullen står på plattan.
En varmluftsugn sparar energi eftersom temperaturen kan vara lägre och man kan dessutom ha två plåtar inne samtidigt. En inbyggd termometer kan stänga av ugnen när maten
fått rätt temperatur.3
Övriga nyttor
När gamla vitvaror byts mot nya kan även andra nyttor än energieffektivisering uppnås. Ny
kyl/frys-utrustning är tystare och mer praktisk då de till exempel. kan vara självavfrostande.
Med extra isolering i ugnsluckan sparas energi samtidigt som risken att bränna sig minskar. Med en induktionshäll förkortas matlagningstiden, i synnerhet när det gäller maträtter
med kortare tillagningstid.
Kök
Före åtgärd
Varmvattenarmaturer
I en familj på fyra personer går cirka 4 800 kWh energi per år till varmvatten. Men
mängden varierar kraftigt. I vissa hushåll räcker det med 800 kWh/person och år. Det
går att påverka förbrukningen genom ändrade vanor och genom att installera effektiva
tappvattenarmaturer (kranar) och munstycken. Snålspolande armaturer kan minska
åtgången av varmvatten utan att komforten blir sämre. På det sättet kan man sänka
användningen av varmvatten avsevärt.4
Möjliga åtgärder
Det finns två olika tekniker för att minska varmvattenförbrukningen, med bibehållen komfort:
• Byte av kranmunstycke till perlatorer
• Byte till resurseffektiva blandare
Observera att badkarsarmaturen inte bör bytas till snålspolande, eftersom det då tar längre
tid att fylla badkaret, vilket kan upplevas som irriterande. Risken är då att de snålspolande
munstyckena tas bort.
Perlatorer5
Man måste inte köpa ny kran för att spara vatten och energi. Man kan till exempel byta ut
det gamla kranmunstycket mot ett vattensparande, som kallas perlator (lågflödesstrålsamlare), som blandar in luft i vattenstrålen. Bra perlatorer ska ge samma komfort, eller bättre,
och ändå spara vatten. Eftersom 30-40 procent av vattenanvändningen är varmvatten,
sparas samtidigt energi. Perlatorn blandar in luft redan vid låga flöden. Därmed ökar vattenhastigheten och vattenstrålens sköljande egenskaper samtidigt som flödet minskar. Energibesparingen kan vara upp till 5 kWh/m2 Atemp. 6
Resurseffektiva blandare7
När handtaget på en vanlig engreppsblandare förs mot fullt flödande varmvatten och släpps
där är energianvändningen mycket hög. Med en resurseffektiv blandare återgår handtaget
automatiskt till ett ”energisparläge” med lägre temperatur och flöde på vattnet. Det sparar
energi och vatten. Jämfört med marknadens mest sålda engreppsblandare för dusch, kök och
tvättställ sparar de nya energieffektiva blandarna i genomsnitt cirka 40 % av både energi- och
vattenförbrukning. Ett hushåll kan i genomsnitt nästan halvera sin energianvändning för
varmvatten om man byter ut sina gamla kranar mot nya i kök, tvättställ och dusch.
Energibesparingen gör att det blir lönsamt för fastighetsägarna att byta alla sina gamla armaturer vid renovering. Investeringen betalar sig snabbt i minskad energi- och vattenåtgång.
Ekonomi 8
Investeringskostnaden för en resurseffektiv blandare är obetydligt högre än för en blandare
av normalstandard. Vid byte till termostatblandare i dusch/bad samt engreppsblandare i kök
och tvättställ är kostnaden från 5 000 kr/lgh, inkl rördragning.
Eftersom både vattenförbrukningen och energianvändningen minskar blir återbetalningstiden kort,.
1.
Var skåpet ska stå, Energimyndigheten 2009
2.
http://energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-ovriga-energianvandning-i-hemmet/Vitvaror/
3.
Dokumentation Energismarta huset, Energimyndigheten 2009
4.
http://energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-ovriga-energianvandning-i-hemmet/Vatten-och-varmvattenberedare/
5.
Dokumentation Energismarta huset, Energimyndigheten 2009
6.
Renoveringshandboken, VVS Företagen och Svensk Ventilation 2009
7.
Effektiva kranar sparar energi, Energimyndigheten 2006
8.
Energisparguiden, UFOS 2006
Tvättstugor
Före åtgärder:
Tvättstugor står ofta för en relativt stor del av byggnadens energianvändning.
Det gäller el men också varm- och kallvattenförbrukning. Gamla tvättmaskiner,
torktumlare och torkskåp drar också betydligt mer än ny. Genom att byta ut gamla
maskiner kan man göra energibesparingar på upp till 70 % om man räknar in samtliga
besparingar för el samt kall- och varmvatten.1
Möjliga åtgärder:
Byte av tvättmaskiner
Moderna tvättmaskiner använder mindre el, varmvatten och kallvatten än gamla maskiner. Det är oftast bäst ur energisynpunkt att köpa flera små tvättmaskiner istället för en
stor. Då slipper man stora maskiner som går halvfulla. Idag finns dessutom tvättmaskiner
som automatiskt anpassar vattenmängd efter mängden tvätt och därmed ger en ökad
energieffektivitet.
När man köper nya maskiner bör man välja att installera högcentrifugerande tvättmaskiner, modern tvättmängdsavvägning, anslutning till fjärrvärme för minskad elenergianvändning samt torkutrustning med automatprogram.2 Tvättmaskinstillverkare rekommenderar
dock att maskinen ansluts till kallvatten. De menar att tvättresultatet blir bättre då. På nya
maskiner finns anslutning för både varm- och kallvatten.
Rekommendationen från Energimyndigheten är att energianvändningen för en 60 ºC tvätt
inte ska överstiga 0,25 kWh/kg, tvätt.
Torkutrustning
Att torka tvätt är väldigt energikrävande. Det gör att man bör sträva efter att ha korta men effektiva torkprocesser. Därför är det viktigt att föra bort så mycket vatten som möjligt ur tvätten genom centrifugering innan torkprocessen startar. Energimyndigheten rekommenderar att
elanvändningen för avdunstning av en liter vatten inte bör överskrida 1,1 kWh för att betecknas
som energieffektiv. Nedan listas ett par olika effektiviseringsförslag av torkprocessen.
Torkrum
Genom att ersätta befintlig torkutrustning i torkrum, av typen värmetorkar, med modern
energieffektiv torkutrustning, av typen avfuktningsaggregat, kan man reducera energianvändningen. Torkprocessen i torkrum bör styras med hygrometer för att minimera risken att
torkutrustningen är under drift när ingen torkning behövs.3
Torktumlare
En torktumlare använder ungefär dubbelt så mycket energi som en tvättmaskin. Genom att
ersätta uttjänta torktumlare med nya energieffektiva kan man göra energibesparingar på
nästan 2 kWh per tvätt.
Det finns även kondenstumlare som avger en stor mängd energi till rummet när den avfuktar tvätten. Det leder ofta till ett ökat ventilationsbehov. Värmen i den ventilerade frånluften går dock att återvinna. Värmepumpstorktumlare är ytterligare en avfuktande torkprocess som är mycket energieffektiv men som har en hög investeringskostnad.4
Torkskåp
Många äldre torkskåp har dålig luftgenomströmning. Det leder till hög energianvändning och
dåligt torkresultat. Stora torkskåp utan avfuktare använder mer elenergi för sin torkprocess
i jämförelse med torkskåp med avfuktare. De senare använder enligt Miljöförvaltningen i
Stockholm Stad ungefär lika mycket elenergi som en torktumlare. Genom installation av
brytaren ”Dry Switch” som känner av när tvätten är torr, kan elanvändningen för torkning
nästan halveras.5
Ekonomi tvätt- och torkutrustning
Det är möjligt att minska elenergianvändningen i en tvättstuga med över 50 % samtidigt som
vattenförbrukningen minskar. Då det är stor variation på priset på tvätt- och torkutrustning
är det lämpligt att använda LCC-beräkning vid byte av utrustning.
Övriga effekter
•Förutom den minskade el- och vattenförbrukningen kan ny och effektivare teknik
innebära att antalet tvättpass i en tvättstuga kan utökas.
•Används maskinerna på rätt sätt, till exempel med tvättmedelsdosering i tvättmaskinen och rätt tidsinställning på torktumlare sparas både energi och miljö.
•Moderna maskiner har stötdämpare som ger minskade vibrationer, vilket minskar
olägenheter för boende nära tvättstugan.
•Då nya maskiner använder lägre startströmmar kan det vara möjligt att nedsäkra
elabonnemanget.
•En rätt uppbyggd tvättstuga med väl fungerande utrustning och bra bokningssystem
ökar tillgängligheten och minimerar den irritation som kan uppstå kring ett gemensamhetsutrymme.
1.
Tvättstugor och tvättstugeutrustning, Fastighetsägarna Stockholm AB
2.
http://www.fastighetsagarna.se/web/Tvattstugor.aspx
3.
Energisparguiden, UFOS 2006
4.
Ny torktumlare drar halva energin, Energimyndigheten 2006
5.
Dry Switch, BeBo 2008
Belysning
Före åtgärder:
Den belysningsutrustning som fanns i Miljonprogrammets lägenheter i original var
vanligen klotformade armaturer med glödlampor i badrum och toalett samt lysrör (T8armaturer) i köket. I fastighetens allmänna utrymmen fanns armaturer med samma
teknik. Sedan 1970-talet har utvecklingen av mer energieffektiva belysningsprodukter
gått kraftigt framåt. Nya och effektivare ljuskällor, effektivare armaturer och
belysningssystem med möjlighet till styrning ger betydligt bättre energiutbyte. Idag
kan man åstadkomma lika bra, eller bättre, belysning som för 30 år sedan med bara
20 % av energianvändningen.
Möjliga åtgärder:
• Byte av glödlampor mot lågenergilampor, halogen eller LED
• Ersättning av befintliga armaturer med effektivare
• Installation av belysningsstyrning
Byte av glödlampor mot lågenergilampor, halogen eller LED
Vanliga glödlampor är den ljuskälla som ger minst ljus i förhållande till insatt mängd energi.
De har även en relativt kort livslängd vilket medför att de måste bytas ofta. Idag finns lågenergilampor som kan ersätta glödlampor i så gott som alla typer av armaturer. Det är en av de
mest lönsamma åtgärderna för att spara el.
Jämfört med glödlampor drar halogenlampor ca 30 % och lågenergilampor och LED-belysning ca 80 % mindre energi, med samma ljusutbyte. Besparingar i samma storleksordning
gäller för de mest moderna lysrörsarmaturerna jämfört med gamla system. Då har systemen
både dimfunktion, dagsljusavkänning och närvarostyrning. Men även med enklare T5-armaturer görs en besparing på drygt 40 % jämfört med gamla T8-system. 1
Ljuskällor av lågenergityp är dyrare i inköp men det kompenseras mångfalt med längre
livslängd och lägre energianvändning. LED-lampor är känsliga för övertemperaturer, vilket kan
förkorta livslängden dramatiskt.
Ersättning av befintliga armaturer med effektivare
När det är dags att byta ut befintliga armaturer av åldersskäl ska man passa på att installera
en energieffektiv anläggning. Ta först reda på vilket behov av belysning som finns. Med effektiva armaturer med stort ljusutbyte behövs vanligtvis färre armaturer än tidigare. Möjlig-
heterna till närvarostyrning av nya armaturer kan minska energianvändningen ytterligare.
Badrum bör ha en bra allmänbelysning placerad i taket eller på väggen, gärna kompletterat
med spegelbelysning.2 Nya armaturer som monteras i badrum och toaletter bör vara anpassade så att lågenergilampor (lysrörslampor) får plats, de tar ofta större plats än vanliga
glödlampor. Det är extra bra om armaturen dessutom är anpassad så att t.ex. LED-lampor
kan användas.
Vid byte av lysrörsarmaturer i gemensamma utrymmen eller kök bör moderna armaturer med högfrekvensdrift installeras, så att T5-tekniken kan användas. T5-lysrör är något
kortare och smalare än äldre typer av lysrör. Det krävs alltså en speciell armatur för just T5lysrör. Det går även att dimma dessa lysrör, om man från början valt sådana don, vilket inte
går med äldre lysrör. 3
Installation av belysningsstyrning
En bra reglering av belysningen ger tillräckligt med ljus för att de boende ska känna sig trygga
samtidigt som man får en bra ljusgestaltning. Styrning kan ske via närvarosensorer, ljudsensorer eller via ljussensorer.
Exempel på besparing:
4
BRF Tranan har byggt om belysningen i 9 trapphus. Man installerade nya armaturer med
kompaktlysrör på 36 W. Belysningen styrs med akustisk detektering som tänder upp vid närvaro, dämpar belysningen när det är tomt och släcker när det varit tomt länge. Investeringen
inkluderade exklusiva armaturer och uppgick till 490 000 kr. Energianvändningen minskade
med 75 % vilket motsvarar 60 000 kWh/år. Driftdon och ljuskällor har fått längre livslängd då
de inte tänds och släcks lika ofta.
Övriga effekter
En modern belysningsanläggning medför ofta att området/utrymmet upplevs som modernare och trevligare. Inte minst är en väl utformad utomhusbelysning viktig för områdets
gestaltning. Ytterligare en positiv effekt med energieffektiv belysning är att man inte får
övertemperaturer vid ljuskällan.
1.
2.
3.
4.
En ljusare framtid. Belysningsbranschen 2008
Renoveringshandboken, VVS Företagen och Svensk Ventilation 2009
Dokumentation Energismarta huset, Energimyndigheten 2009
Modern belysningsteknik sparar energi och pengar, Energimyndigheten 2005
Hissar
1
Före åtgärder:
Under 1960 och 1970 talen byggdes många nya områden med flervåningsbostadshus.
I hus med fler än 3-4 våningar installerades hiss. Många hissar från perioden är av
hydraultyp med mer eller mindre miljövänlig olja i maskineriet.
Enligt EG:s hissdirektiv ställs krav på hissar gällande drift och säkerhet, vilket innebär
att 30-40 000 hissar i Sverige måste ses över senast 31 december 2012.
Energieffektivisering av hissar kan vara en lönsam åtgärd i byggnader där
hissarna används frekvent. Ofta byts dock hissar för att öka säkerheten, förbättra
tillgängligheten för funktionshindrade eller ökade krav på komfort.
Möjliga åtgärder:
• Ombyggnad av hissmaskineriet
• Byte till energieffektiv belysning
Ombyggnad av hissmaskineriet
Nya mer energieffektiva hissar, s.k. linhissar, finns med eller utan växel. Alternativet är växellösa motorer eller s.k. pannkaksmotorer (permanentmagnetiserade synkronmotorer). Frekvensstyrning av motorn bidrar till en högre verkningsgrad.
Byte till energieffektiv belysning
Hissbelysning är viktig av säkerhetsskäl och den måste vara tänd när hissen är i drift. Valet
av belysning i hissar är av stor betydelse för hissanläggningens energibehov och underhållskostnader. Man bör därför överväga att byta till energisnåla ljuskällor med lång livslängd som
T5-lysrör med HF-don eller LED-belysning och närvarostyrning.
Exempel på besparing:
Kostnaden för renovering av hissar ger sällan lönsamhet annat än vid ombyggnad och har
medellång till lång payoff-tid. I hissar där belysningen bytts till LED med närvarostyrning har
elanvändningen för belysning sänkts med över 70 % 2. Här rekommenderas att använda LCCkalkyler inför ombyggnad.
Energianvändningen i en hiss mäts i ”kWh per resa” och kan med ny teknik minskas med
upp till 70 %. Ett bostadshus i Stockholm med 6 våningar genomförde effektiviseringsåtgärder på de befintliga hissmotorerna. Den befintliga enhastighetsmotorn från 1940 moderniserades med frekvensstyrning och återkoppling för optimal drift. Elenergianvändningen gick
från 0,0066 till 0,0037 kWh per resa vilket motsvarar ca 43 % energibesparing.
Fler exempel finns i Energimyndighetens ”Energieffektiva hissar och rulltrappor”. 3
Övriga effekter
I det stora flertalet installationer är en uppgradering av hissar en fråga om komfort, handikappanpassning samt säkerhet. Minskat behov av service samt reparationer ger därmed
minskade kostnader.
En upprustning kan även leda till sänkta elkostnader eftersom såväl huvudsäkringar som
gruppsäkringarnas storlek kan reduceras. Därmed minska den fasta delen av elkostnaderna.
Energieffektiv belysning minskar även värmeutvecklingen i hissen. Förvaltningskostnaderna
sjunker eftersom man inte behöver byta ut trasiga ljuskällor lika ofta - skillnaden kan vara
från 1,5 år till 19 år!
1.
2.
3.
Energieffektiva hissar och rulltrappor, Energimyndigheten 2005
ÖrebroBostäder, AB, prel. rapport finns på BeBos hemsida www.bebostad.se
Energieffektiva hissar och rulltrappor, Energimyndigheten 2005
Energi och ekonomi
Praktiska exempel
Före åtgärder:
Detta praktiska exempel visar hur energikalkyler och ekonomiska kalkyler kan se ut i
verkligheten. Som inspiration har ett verkligt hus, Lindängen i Malmö, använts.
Byggnaden är i stora drag ett typiskt exempel på miljonprogrammets arkitektur. Östfasaden
har heltäckande balkongpartier och vissa balkonger har glasats in. Västfasaden ger ett vårdat och balanserat intryck. Gavlarna är en enda stor tegelmur med tre små badrumsfönster.
Gavlarna är i relativt gott skick och är minst angelägna att åtgärda.
Undercentral för värme, lägenhetsförråd, cykelrum, elcentral och tvättstuga m m finns i källaren som löper längs hela huset. Huset har 30 lägenheter med 2 016 m2 boarea och 504 m2
biarea. Hiss saknas.
Idag har byggnaden dålig standard vad avser vitvaror och fastighetsutrustning. Inga diskeller tvättmaskiner finns i lägenheterna. Lägenheterna och dess utrustning är hårt nedslitna.
Detsamma gäller tvättstuga och övriga gemensamma utrymmen. Innetemperaturen varierar betydligt i huset, vilket medför att medeltemperaturen är 23°C. I vissa lägenheter vädras
värmen bort även när utetemperaturen är under –2°C.
De befintliga tvåglasfönstren är otäta och medför ett läckageflöde motsvarande 0,1 oms/h.
Befintlig fasad är i hyggligt skick, men sprickor har börjat uppstå mellan fasadelementen. Huset har fläktstyrd frånluftsventilation med tryckstyrda fläktar. Flödet motsvarar 0,5 oms/h.
Huset värms med fjärrvärme och undercentralen har direktberedning av tappvarmvatten.
I undercentralen regleras framledningstemperaturen med utomhusgivare utan zonindelning.
Ingen tidsstyrning av värme eller ventilation sker, inte heller någon meteorologisk styrning.
Temperaturdifferensen på primärsidan är 30°C. Fjärrvärmetariffen har en flödesdel med en
temperaturdifferens på 45°C som referens.
Av hushållselen och fastighetselen kommer ca 90 % huset tillgodo i form av spillvärme
under eldningssäsongen. Dessutom bidrar kroppsvärmen från människorna.
Energiprestanda
Totalt inköpt energi är 483 MWh. Det motsvarar 192 kWh/m2 Atemp.
Renovering – ”mini”:
Renoveringen syftar till att så långt som möjligt uppnå modern standard i boendet. Fasader
och fönster skall också renoveras, liksom ytskikten i lägenheten. Under renoveringen evakueras lägenheter och förråd.
Den befintliga fasaden putsas om. De befintliga fönstren målas och korrigeras så att läckflödet minskar. Värme och ventilation inregleras så att medeltemperaturen blir 21°C.
Alla lägenheter renoveras till dagens standard vad avser vitvaror etc. Snålspolande armaturer installeras så att vattenförbrukningen minskar. Som fritt tillval finns att installera
diskmaskin, handdukstork och golvvärme i badrum. Tillvalen använder hushållsel för sin drift,
deras energianvändning ingår således inte i den energianvändning som redovisas i byggnadens energideklaration men redovisas i detta exempel. De gjorda beräkningarna utgår från
att tillvalsutrustningen installeras i 50 % av lägenheterna. Inga köksfläktar eller tvättmaskiner
installeras. Behovet av hushållsel tar endast hänsyn till sådana åtgärder som fastighetsägaren har rådighet över, t.ex. byte av kylskåp och fast monterad belysning.
Användningen av el minskar genom åtgärderna med 50 %. Detta uppnås genom att
pumpar och fläktar byts till effektivare utrustning, kondenserande torktumlare installeras
i tvättstugan och byggnadens allmänbelysning effektiviseras. Här har en genomsnittlig
besparing för hela byggnaden antagits och den används i beräkningarna. De olika ingående
utrustningarna har givetvis varierande besparingspotential. Bedömningen av besparingen är
ändå försiktig, sannolikt kan ännu större besparing uppnås utan svårighet.
Energiprestanda
Totalt köpt energi minskar till 423 MWh. Det motsvarar 168 kWh/m2 Atemp. Det blir en besparing motsvarande 12 %, jämfört med energianvändningen före åtgärder.
Före åtgärder
Efter ”mini”renovering
Efter ”mellanrenovering
Efter ”stor”-
renovering
2 520 m2
2 520 m2
2 520 m2
2 520 m2
– fjärrvärme för uppvärmning
282 MWh
245 MWh
162 MWh
82 MWh
– fjärrvärme för varmvatten
101 MWh
83 MWh
74 MWh
67 MWh
– fastighetsel
40 MWh
20 MWh
20 MWh
20 MWh
– hushållsel
60 MWh
75 MWh
50 MWh
50 MWh
– vatten
4 650 m
3 850 m
3 440 m
3 330 m3
Köpt energi, totalt
483 MWh
423 MWh
306 MWh
219 MWh
Debiteringseffekt (fjärrvärme)
168 kW
151 kW
105 kW
65 kW
Nyckeltal (kWh/m2 Atemp)
192 kWh/m2
168 kWh/m2
121 kWh/m2
87 kWh/m2
12 %
37 %
55 %
Byggnadens area (Atemp)
Årligt behov av:
Total energibesparing
(jämfört med behovet före
renovering)
3
3
3
Renovering – ”mellan”:
I ”mini”-renoveringen finns två åtgärder som strider mot energieffektiviseringsprincipen,
elektrisk golvvärme och -handdukstork. Dessa har plockats bort i ”mellan”-renoveringen.
Förutom detta innehåller ”mellan”-renoveringen samtliga åtgärder som finns i ”mini”-renoveringen, plus ett antal åtgärder som betecknas som energieffektiviseringsåtgärder och som
normalt sett brukar ha god lönsamhet:
• Tilläggsisolering av tak: U-värde färdigt tak 0,1 W/m2∙°C (kontrollera fuktrisk).
•FTX–ventilation installeras. Systemet har roterande värmeväxlare med 85 % verkningsgrad. Ett eftervärmarbatteri installeras så att tilluften aldrig är under +18°C.
Energiprestanda
Totalt inköpt energi minskar till 306 MWh. Det motsvarar 121 kWh/m2 Atemp. Det blir en besparing motsvarande 37 %, jämfört med energianvändningen före åtgärder.
Renovering – ”stor”:
I den stora renoveringen genomförs, förutom ”mini”- och ”mellan”-renoveringarnas åtgärder
ytterligare tre energieffektiviserande åtgärder:
• Nya fönster i hela huset med U-värde 1,0 W/m2∙°C.
•Tilläggsisolering av väggar på västfasaden och gavlar: U-värde färdig vägg
0,12 W/m2∙°C.
• Individuell mätning av tappvarmvatten
Energiprestanda
Om alla dessa åtgärder genomförs minskar totalt inköpt energi till 219 MWh. Det motsvarar
87 kWh/m2 Atemp. Det blir en besparing motsvarande 55 %, jämfört med energianvändningen
före åtgärder.
Golvvärme och handdukstork
Om fastighetsägaren ändå vill erbjuda golvvärme och handdukstork bör vattenburen värme
användas i första hand. Om VVC används för dessa ändamål finns en potentiell risk för legionella, vilket måste hanteras.
Renovering i kombination med tillbyggnad
Om hiss krävs vid renovering kan detta kombineras med att bygga på en våning, vilket
förbättrar den ekonomiska bilden. Tillbyggnaden medför 25 % ökning av värme, hushållsel,
tappvarmvatten och kallvatten. Dessutom tillkommer 15 MWh fastighetsel för drift av hissar,
allmänbelysning mm.
Sammanställning av energiberäkningar och nyckeltal
Kostnadsberäkningar
Bedömning av åtgärdernas lönsamhet bör göras med hjälp av LCC-kalkyler. Ett hjälpmedel
kan vara beräkningsprogrammet på Beloks hemsida (www.belok.se).
För att få en rättvisande bild av vad det kostar att energieffektivisera bör man använda
marginalkostnaden för de energieffektiviserande åtgärderna, d v s merkostnaden för att välja
energieffektiva lösningar istället för att bara göra det som är nödvändigt. Om man genomför
alla åtgärderna i vårt exempelhus ger investeringen en total avkastning på ca 3 %.
Planering – tänk på:
Varje byggnad är unik
Planeringen inför en renovering börjar med att analysera det aktuella husets behov av upprustning och vilka tekniska möjligheter det finns att göra renoveringen energieffektivt. När
kostnaderna utvärderas, glöm inte att det kostar att inte renovera också!
1+1 blir inte alltid 2
När man överväger energibesparande åtgärder måste byggnaden som helhet ses ur ett systemperspektiv. Renoveringar och energibesparande åtgärder påverkar varandra och genom
att genomföra flera åtgärder i rätt ordning får man största möjliga effekt. Tänker man fel blir
1+1 betydligt mindre än 2. Om man börjar renoveringen med att installera värmeåtervinning
på frånluftsventilationen ger exempelvis en framtida frånluftsvärmepump inte alls den effekt
som man kanske hade tänkt sig.
Faktorer att väga in i beslutsunderlaget
Vilket underhållsbehov har byggnaden?
Energieffektiviseringen bör integreras i byggnadens underhållsplan, så att rätt sak görs på
rätt plats vid rätt tillfälle. När det gäller åtgärder som måste genomföras av andra skäl är valet av en energieffektiv lösning mycket lätt att motivera. Om man väljer att inte energieffektivisera idag kan det bli mycket dyrt att göra det i framtiden. Framför allt gäller detta åtgärder
som hänger ihop med klimatskalet och stambyte.
Kommer huset att evakueras under renoveringen?
I så fall bör man överväga att göra samtliga åtgärder som underlättas av att huset är tomt
vid ett och samma tillfälle, t.ex. stambyten, badrumsrenoveringar och indragning av FTXventilation. Missar man att göra en åtgärd vid detta tillfälle kan det ta lång tid innan man får
nästa chans.
Kan man planera framtida åtgärder redan nu?
Om cirkulationspumpen går sönder veckan före jul är risken stor att den byts ut mot en
likadan eller större modell. När paniken infinner sig har man sällan tid att överväga att välja
en energieffektivare modell som är lagom stor för sitt användningsområde. Genom att mäta
och analysera behovet i förväg är det lättare att fatta energismarta beslut när situationen
uppkommer.
Finns det nya, bra produkter på marknaden?
Teknikutvecklingen går ständigt framåt och varje år kommer nya, energieffektivare lösningar
som inte fanns för ett par år sedan. Kanske kan man använda prefabricerade element för
att minska arbetskostnaderna eller isolera med betydligt bättre material än den traditionella
mineralullen.
Vad kostar det att inte energieffektivisera?
Att inte göra energibesparande åtgärder är förenat med både kostnader och risker. Oavsett
vilka energiformer som används för att värma och driva huset idag kan man med säkerhet
säga att all energi kommer att vara dyrare i framtiden. Den billigaste energi som finns är den
som aldrig används –det är dessutom den enda energi som inte har någon miljöpåverkan!
Glöm inte inomhusmiljön!
En renovering påverkar alltid balansen i huset och om den utförs felaktigt kan den leda till
problem med fukt, mögel, drag eller buller. Samtidigt har många energieffektiviserande åtgärder en positiv inverkan på inomhusmiljön genom att lägenheterna blir både varmare, mindre
dragiga och tystare.
I Sverige är buller den miljöstörning som berör flest människor. Totalt riskerar ca 1,4 miljoner människor att få problem såsom sömnbrist, stress och oförmåga att uppfatta tal. När
det gäller ljudisolering av bostäder finns det många åtgärder som är enkla att göra när man
väljer tekniklösning men är svåra och kostsamma att göra senare. Ett exempel på detta är
isolering av stom- och stegljud. Ett annat exempel är val av ventilationslösning som kan ge
god luftkvalitet utan att ge sus och vinande från ventilationsdonen i lägenheten.
Brukarsamverkan
Det är viktigt att olika åtgärder som fastighetsägaren gör för att minska energianvändningen
kommuniceras med användarna. Risken finns annars att bra åtgärder misstolkas som att
fastighetsägaren ska spara pengar på bekostnad av komfort för de boende.
Med rätt information till de boende skapar man en förståelse för vad som sker och att deras
eget beteende påverkar byggnadens energianvändning. Det ger bättre förutsättningar om
användarna vet hur systemen fungerar. En viktig pusselbit kan vara att ge återkoppling av
energianvändningen till de boende.
Information och energirådgivning till de boende blir ett led i att de kan spara energi även för
egen del, vilket också kommer att avspeglas i deras egna plånböcker.