Transcript Fiske för Alla, nr 6 2009

••
IUP g Illl lP Pillen,
Drömmen för de flesta är att få en riktigt stor fisk, en
baddare så mäktig att vi slipper ljuga. på senare tid har
det dock blivit allt vanligare att vi relaterar till längder
i stället för vikter. Gunnar Westrin tar sig en funderare
i ämnet.
TEXT OCH
>
I både sportfiske- och yrkesfiskevärlden
har det i alla tider varit kutym att väga
de större fiskarna. Så är det faktiskt
fortfarande även om trenden delvis har vänt.
Naturligtvis vill vi veta vad en stor fisk väger,
även om det alla gånger inte är det mest väsentliga. Catch and release-förfarandet med-
FOTO GUNNAR WESTRIN
ger inte alltid en korrekt vägning av fisken,
trots moderna redskap som inbyggda vågar
i handtaget på håven och "vågsäckar" för
exempelvis gädda.
Det som under senare tid har kommit in i
bilden, på ett helt annat sätt än förr, är fiskars
längder och eventuellt också fiskars åldrar,
gärna då i kombination med vikter. Ett av flera
goda exempel på detta är "lOD-klubben" för
gäddor, där 100 betyder 100 centimeter.
Jag har kvar ett par små anteckningsböcker
från slutet av femtiotalet. I dessa kan läsas
om mina bravader som långspömetare, och
sedermera långspöflugmetare, i min barndoms
öringå i norra Jämtland. Det är en intressant läsning där inga vikter har antecknats,
däremot alla längder. Jag har funderat en del
på detta och har kommit fram till att jag inte
hade någon fungerande våg. Därtill var bäcköringarna på tok för små för att rätt kunna vägas
på morfars gamla rostiga besman.
Generellt kan konstateras att det är i stort
sett omöjligt att rätt kunna avgöra en fisks
ålder utifrån dess längd och vikt. Ett undantag
kan naturligtvis vara en generation av>· .. ··...
FISKE FÖR ALLA #6.2009 39
, Hur gammal är fisken?
IIBÄCKÖRINGARNA VAR PÅ TOK FÖR
SMÅ FÖR ATT RÄTT KUNNA VÄGAS PÅ
MORFARS GAMLA ROSTIGA BESMANII
~ en speciell fisk, typ öring, i en odling där
alla fiskar får samma mängd föda under exempelvis ett år. Där kan det gå ganska bra att
mäta en fisk och utifrån måttet kunna avgöra
fiskens vikt.
När fiskarna så småningom sätts ut i olika
typer av biotoper; sjöar, tjärnar, bäckar, åar eller älvar, är det bland annat livsrummet, födotillgången, ljuset och antal fiskar per ytenhet,
som avgör fiskarnas tillväxt.
Jag minns tjärnsystemet norr om Valsjöbyn
i västra Jämtland, ett område som i folkmun
kallas" Sörua", vilket betyder den södra ruen.
En ru är ett område mellan skogen och fjället,
där det för det mesta växer en gles och kortvuxen skog, mestadels granar, uppblandade
med myrmarker och tjärnar.
På området finns ett antal fina öringtjärnar.
Intressant är att de flesta av dem har en förbindelse mellan varandra, en bäck som i det här
fallet verkligen kan antas vara traktens givna
navelsträng.
Genom åren blev min kompis och jag något av självlärda experter på öringens liv och
leverne. Vi visste att de bruna öring-
arna kom från en speciell tjärn, att de svarta
Den inre påverkan känns mer självklar och
kom från den djupaste tjärnen och att de mer
kallas genotypen, den att genernas koder i det
silverfärgade kom från den största tjärnen, på
här fallet förklarar att embryot ska bli en öring,
att den kanske tillhör en storvuxen stam, som
gränsen till en liten sjö.
exempelvis Bågedeöringen i
Den yttre påverkan kallas fenoStröms Vattudal i norra Jämttypen. Fenotypen kan vara
...-små men utMan"kan anta att
land, att den ska ha ett fläckigt
allt från färger på skinnet
vecklade öringar i trånga skogsskinn etcetera. Med andra ord
till storlekar på de aktuella
bäckar kan vara riktigt gamla.
det blandade arvet från hanen
fiskarna. Låt mig få ta ett
och honan, något som sällan kan
av många exempel.
påverkas av fenotypen.
Det är inte så många
Om vi tittar på de miljöer
år sedan som forskarna
som olika fiskarter lever i förbestämde sig för att
står vi att det kan vara näst inöringar var öringar, hur
till omöjligt att mäta en fisk för
de än såg ut och var de än
att bestämma dess ålder. Därelevde. Sålunda förvandlades
mot kan man få en liten aning
bäcköringar, foreller, stenom hur mycket den väger gebitar, källaxar, laxöringar,
'" .)h •.
. .{}'
.~, . fi,'
IIyl'brunöringar, havsöringar,
nom att mäta den. Undantaget
"
kan vara harrens korrelationer
börtingar, börstingar, inmellan längder och vikter.
sjööringar, tvärstjärtar och
För många fiskar som
siljansöringar till enbart
öringen, siken och rödingen, men även harren,
öringar. De gamla latinska namnen som Salmo
är det därför viktigt att fiskaren känner till den
trutta lacustris (brunöring eller insjööring),
biotop som används för fisket. Är det ett näSalmo truttafario (bäcköring) och Salmo trutta
ringsrikt eller ett näringsfattigt alternativ för
trutta (havsöring) ströks och ersattes med
fisken 7 Vilken genotyp bär fisken på7 Är det
enbart Salmo trutta. Alla dessa varianter på
temat öring är inget annat än fenotypiska vakortvuxen eller avlång, bred eller smal, sett
utifrån det genetiska arvet?
riationer.
, • y---""
t~1~
"~.;~.
',\~ "'~,.tu'.', ~";.
-'
~
.,
Jag visste att en del av de svarta öringar som
levde i min djupa öringå i norra Jämtland var
gamla och delvis ärrade veteraner. Många år senare gjordes en ålderstest på en 28 centimeter
lång öring ur en annan å. Fisken visade sig vara
16 år gammal men vägde knappt fyra hekto.
Svaret på fenomenet är fenotypens
påverkan på en genetisk produkt. Hade
vi redan tidigt omplacerat den speciella
fisken, och exempelvis satt ut den i havet,
hade den blivit en blank, storvuxen havsöring.
För ett antal år sedan gjorde jag och mina
vänner Stefan Holm och Mats Hagberg en film
som hette "Från fjäll till kust, en flugfiskeresa
i Norrbottens län". Den visades i Sveriges
Television ett par gånger under 1994. Några
40
FISKE FÖR ALLA #6.2009
En döende htlrr kan var'a cirka 15 år: 'En riktigt gammal harr känns igen på
den kllrakt,äristiska "uppnäsan" och på det slappa köttet, Fjäl)en känns "lösa".
·'.
"
.'. <"'.:'
.... '.
.' ..~ ..:....•
~ . ' ..
; .
,
.'
. '.
~:
cm
cm
cm
cm
cm
cm
1,3 kg
1,4 kg
50-51
51-52
52-53
53-54
cm
cm
cm
cm
1,5
1,6
1,7
1,8
54-55
55-56
56-57
57-58
cm
cm
cm
cm
0,8
0,9
1,0
1,1
1,2
'
sekvenser i filmen beskrev ett hejdundrande
öringfiske i en speciell fjälljokk.
Fisket började väldigt trögt och kylan och
högvattnet var de komponenter som satte
stopp för vidare äventyr. Sent på eftermiddagen kunde vi skönja ett blått streck aven
kommande sommarhimmel. På kvällen kom
värmen och med den vansinniga kläckningar
av knott, mygg och en del skira dagsländor.
Öringarna blev som galna. En av öringarna
sparades till sen spis, en fisk som vägdes till
ett kilo och var 40 centimeter lång en riktigt
knubbig fisk med andra ord.
Under resten av veckan måttade vi snabbt
fiskarna mot våra flugspön, och eftersom alla
öringarna i jokken påminde om varandra visste vi var gränsen för kilot låg. När jag fick en
öring på 45 centimeter kunde jag hjälpligt väga
den till kanske 1,2 kilo. Den informationen
räckte gott för mig. Hur gamla fiskarna var, var
omöjligt att veta.
Senare samma sommar gästade jag ett av
mina favoritvatten i nordvästra Jämtland. Med
en kilosfisk på 40 centimeter på hjärnhinnan
34-38
38-42
42-44
44-46
46-48
48-50
0,5 kg
0,6 kg
0,7 kg
;
.. ..•.
,.,....
WESTRINS HARRSKALA
FÖR STRÖMMANDE VATTEN
blev jag stundtals fascinerad av fångsterna.
Här låg kilosöringen på 46 centimeter i genomsnitt. Differenserna mellan öringarna här
och på platsen för filmningen berodde bland
annat på fenotypiska företeelser som födotillgången, antalet fiskar och vattnets storlek.
Harren har genom åren tilldragit sig mitt
största intresse gällande korrelationerna mellan längder och vikter. Fisken har en delvis annan anatomi än många andra fiskarter, är mer
långsmal och följer, trots stigande längd, en
viss tillväxtmall, om förhållandena är hyggliga.
Efter många års amatörforskning på området kan jag konstatera att en harr på 50 centimeter väger kring kilot, en på 60 centimeter
kring två kilo och en drömharr på 70 centimeter bör rimligtvis läggas kring tre kilo.
Intresset för harren som flugfisk och ekologisk varelse har jag haft under stora delar av
mitt vuxna liv. Den numera kända harrskalan,
där man utifrån längden någorlunda kan bestämma vikten, har varit en stafettpinne mellan tre flugfiskare. Det hela började
) .......
kg
kg
kg
kg
kg
kg
kg
kg
kg
1,9 kg
2,0 kg
58-59 cm
59-60 cm
FEMTIO CENTIMETER FISK
I "NORMALA" VATTEN
Harr
Sik
Röding
Öring
ca 1 kg
ca1,5kg
ca1,5kg
ca 1,3 kg
Tre decimeteriånga rödingar med olika kostymer, tagna i samma fjällsjö, samma dag.
FISKE FÖR ALLA #6.2009 41
~ med att konstnären och flugfiskaren Rolf
Smedman hade gjort vissa anteckningar i
ärendet, bland annat från harrar i jämtländska Gimån. Så småningom övertog knivslöjdaren och flugfiskaren Sveneric Loodh
konceptet, för att i början på sjuttiotalet
överlämna detta till mig. Därför kan jag påstå
att den nuvarande harrlistan bygger på minst
femtio års efterenhet, en gedigen tid för en
bra produkt.
Under de år som jag fiskade med piteälvskännaren, flugfiskaren och entomologen Åke
Boden från Piteå, utvecklade jag harrskalan.
Eftersom vi oftast fiskade från båt var det
mycket lättare att ta med sig anteckningspapper, tabeller och pennor. Den påbyggnaden
gav för handen att harrskalan hade blivit allt
mer säker.
Det är viktigt att påpeka att harrskalan
gäller för harr i strömmande och vatten och
inte för sjöar. En skillnad mellan sjöharr och
strömharr kan vara att strömharren oftast
visar upp en något slankare lekamen än
släktingarna i sjön. Det kan bero på "den allmänna gymnastiken", den att strömharrar rör
mer på sig. En annan bidragande orsak kan
vara födan.
De harrar som Åke Boden och jag fick
under sex år har i stort sett alla antecknats.
Därefter har korrelationsuppgifterna mellan
vikter och längder införts på den ursprungliga listan. Endast en fisk föll direkt ur hanteringen och det var en hona som jag tog på en
torrfluga i Jäkna i Piteälven. Hon var 42 cm
men vägde hela I, I kilo. Efter en del studier
av kroppen fick vi förklaringen. Hon hade blivit gäddbiten som liten och den böj som hade
bildats på ryggen hade aldrig mer rätats ut.
MAN KAN ALDRIG
EXAKT BESTÄMMA
EN FISKS ALOER
MED HJÄLP AV
..
II
LANGD OCH VIKT
II
Vissa år verkar harrlistan förvisso fungera
men att vikterna kan ligga något, eller några,
hekto "fel". I stället för att en harr på 51 centimeter bör väga cirka 1,1 kilo, kan den väga
1,3 kilo.
Om alla fiskarna ligger inom samma felmarginal, vilket har hänt, kan antas att födotillgången har varit extravagant. Under ett
år i slutet på nittiotalet verkade det som alla
harrar, i alla upptänkliga vatten i Norrland,
befann sig ett eller ett par hekto över medelvärdet.
Harren är den enda fisk man kan hantera
på det här sättet. Öringar, rödingar, sikar,
gäddor, eller varför inte gösar, kan ha otroligt
skiftande kroppshyddor, oftast beroende var
de lever. Det kan vara ett medfött arv men
också en fenotypisk detalj, den att vattnet
på något sätt har påverkat fiskens biologiska
liv. För hård konkurrens om födan, allmän
svält eller hunger, kalla vårar med längre isbildningar, föroreningar etcetera kan påverka
fiskars allmäntillstånd.
Gäddan är naturligtvis ett särfall och jag
är övertygad om att en lista över gäddans kor-
FISKARS MEDELLIVSLÄNGD
Abborre
Fjällröding
Gädda
Harr
Havsöring
Insjööring
Lake
Lax
Regnbåge
Ruda
Sikar
Storröding
Strömming
22 år
12 år
30 år
15 år
18 år
20 år
10 år
13 år
6 år (svenska vatten)
40 år
25 år
16 år
20 år
Kommentar: Åldersbestämningen är ungefärlig
och kan aldrig göras helt korrekt. Många laxar
i svenska vatten blir aldrig 13 år, eftersom de
omkommer antingen före eller efter den första
leken. Mest korrekt torde vara att svenska laxar
blir något mellan 5-13 år.
ALDERSBESTÄMNING
relationer mellan vikter och längder aldrig
skulle kunna konstrueras. Det enda jag kan
konstatera är att gäddan i Råneälv.en oftast
ligger på 110-115 centimeter innan den når
tiokilosvikten. Det räcker faktiskt med att
en sådan fisk skulle ha svalt två kilos-idar
extra för att listan skulle kapsejsa.
Det jag däremot kan konstatera, efter ett
halvt sekel på fjället, är att det finns intressanta detaljer gällande jämförelser mellan
harren, siken och rödingen, möjligtvis också
öringen. Fortfarande gäller mina iakttagelser
enbart fiskar från strömmande vatten.
En sommar fick vi plötsligt ett ofantligt
intrång av stor sik i de flesta jokkarna på fjärran sandåslandet norr om Kiruna. I släptåget
på dessa kom gäddorna, många veritabla jättekrokodiler, i sällan upplevda vikter. Harrarna tog till flykten och den sommaren blev
vi något av experter på torrflugefiske efter
sik. En sik på ett och ett halvt kilo låg hel
den säsongen på exakt 50 centimeter. Precis
som en röding, tänkte jag.
Kontentan av mångåriga studier i ämnet
är att siken, rödingen och öringen har en
kortare lekamen än en harr i samma viktklasser.
Avslutningsvis kan konstateras att det
går att forska fram skalor där jämförelser
mellan fiskars längder och vikter kan vägas
mot varandra. Tyvärr är harrskalen det enda
exemplet på en fungerande sådan. Man kan
heller aldrig, med hjälp av längdmått och
vikt, exakt bestämma en fisks ålder. Fiskars
levnadsplatser, arv och födotilIgång är allt
för skiftande för att studierna ska kunna
fungera.
En gammal harr som börjar närma sig
tjugo år, får till slut en markerad "uppnäsa"
och kroppen känns "degig" och fjällen tycks
sitta löst. Johan Hammar på Sötvattenslaboratoriet i Drottningholm har
berättat för mig att en
~ee,tr i n@/i'
riktigt gammal öring el$+«),.ler en röding oftast får •
~
ordentligt förstorade
PJ
fenor, framför allt
bröstfenorna kan bli
näst intill groteska..-t«
•••••
&
En harr kan du själv åldersbestämma. Jag brukar
ta ett fjäll och sätta in det i en diabildsram med
glas. Sen är det bara att stoppa in "bilden" i
projektorn och räkna årsringarna. En harr räknas
som fullvuxen vid åtta års ålder och har då nått
vikten kring ett kilo. De harrar på 53 centimeter,
med vikter kring 1,3 kilo, som jag har åldersbestämt från Sandåslandet norr om Kiruna, har alla
varit 12 eller 13 år.
En sik kan vara svårare att själv åldersbestämma, trots att den har markerade fjäll. Tendensen finns att årsringarna har växt ihop.
Öringar, rödingar, laxar och andra småfjälliga
fiskar kan man knappast åldersbestämma på det
sättet. Bäst är att skicka in huvud med otoliterna
intakt till Sötvattenslaboratoriet i Drottningholm,
vilket är Fiskeriverkets lab. För att underlätta
faststälIningen av ålder bör det finnas uppgifter
om fiskens längd, vikt, var de har fångats och
eventuellt kön.
Fotnot: En otolit kan sägas vara en ben bit som
har med organismers balansorgan att göra. Hos
benfiskar är dessa så pass stora att man kan
räkna fiskars årsringar. Otoliter hos människor är
däremot mycket små och oansenliga.
FISKE FÖR ALLA #6.2009 43