Transcript Dialog om Centrum/Torsvik

DIALOG OM CENTRUM/TORSVIK
FAVORITPLATSER, MINDRE BRA PLATSER OCH VISTELSEVÄRDEN I DET OFFENTLIGA RUMMET
120605
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SammanfaƩning
4
1. Inledning
Bakgrund och sy e
Metod
6
6
6
2. Favoritplatser
8
3. Sämre platser med potenƟal
10
4. Vistelsevärden
12
5. Stadsmiljökvaliteter
Trygghet
Mötesplats
Rekrea on
Tillgänglighet
Service, handel och kultur
14
14
16
18
20
22
6. Önskemål
Däcka över
Försik g utveckling
Mer grönska
Fler mötesplatser och si platser
Koppla samman Lidingö centrum och Torsviks torg
24
26
28
28
30
30
7. Lidingö med olika perspekƟv
32
2
Beställare
Lidingö stad
Konsultgrupp
Tobias Nordström, Spacescape
Alexander Ståhle, Spacescape
Gustav Malm, White
Yaël Bratel, White
Viktoria Walldin, White
Daniel Latorre, Project for Public Spaces
Foto
Gustav Malm och Yaël Bratel
FÖRORD
Vi vill ge ett stort tack till alla boende i området Centrum/Torsvik och till alla övriga
Lidingöbor som med stort engagemang har svarat på vår enkät och varit med i gruppdiskussionerna om utvecklingen av Centrum/Torsvik.
Era synpunkter, tankar och funderingar har varit, och är, mycket värdefulla i vårt arbete
med att utveckla Centrum/Torsvik så bra som möjligt. Många har svarat på enkäten,
hela 220 stycken. Svaren är, tillsammans med synpunkterna från gruppdiskussionerna,
sammanställda i denna rapport och kommer att vara ett viktigt underlag i det fortsatta
arbetet.
I höst fortsätter dialogen. Då går vi in i det som kallas för programsamråd vilket innebär
att alla Lidingöbor får lämna synpunkter på planeringsförslag för Centrum/Torsvik. Om
kommunfullmäktige så beslutar kommer det att bli folkomröstning 2013.
Vill du redan nu hålla dig uppdaterad på senaste nytt om Centrum/Torsvik så kan du
prenumerera på ett nyhetsmail. För att göra det anmäler du dig på webbplatsen;
http://www.lidingo.se/centrumtorsvik
Med vänlig hälsning
Anna Hadenius
Miljö- och stadsbyggnadschef
3
SAMMANFATTNING
Lidingö stad har låtit göra en webbenkät och flera fokusgruppsintervjuer för att ta reda
på vad de boende i Centrum/Torsvik tycker om sitt närområde. Detta som ett mycket
viktigt underlag för planarbetet av området, som har syfte att utvecklas som stadsmiljö
och centrumområde för Lidingöbor och besökande. Webbenkäten har varit öppen även
för övriga Lidingöbor. Detta dialogarbete har genomförts av konsultföretagen Spacescape, White Arkitekter och Project for Public Spaces.
Resultaten från enkäten och fokusgrupperna kan sammanfattas enligt följande.
DET GRÖNA SMÅSKALIGA - SMÅSTADEN
Det gröna och småskaliga utgör ett återkommande tema för att lyfta upp nuvarande värden och indikera en riktning för kommande satsningar i Centrum/Torsvik. Det finns en
djupt rotad bild av det gröna, småskaliga och småstadsmässigt trivsamma, det löper som
en röd tråd genom det insamlade materialet från fokusgrupperna och webbenkäten och
bidrar till en viss ambivalens gentemot områdets framtid.
Många, i synnerhet längs Torsvikssvängen, är rädda för att grönytor ska tas i anspråk, att
höghus ska byggas och att centrumet ska förvandlas till en inglasad galleria och att detta
hotar de värden som förknippas med och bygger upp Lidingöbornas bild av att bo på
hälsans och den gröna ön.
GÄRNA ÖVERDÄCKNING - MEN BYGG VARSAMT
Men samtidigt som man är oroad för en allt för storskalig exploatering, så löper de problem Torsviksdiket för med sig som en lika tydlig röd tråd i Lidingöbornas relation till
Centrum/Torsvik. Den hotar bilden av den gröna ön vid brofästet, bildar en bullrig fond
till Torsviks torg, den bryter av en möjlig länk mellan Torsviks torg och Lidingö centrum.
Analysen visar att de biltrafikdominerade stadsmiljöerna innebär mycket negativa konsekvenser för vistelsevärdena i närmiljön. En överdäckning är något som lyfts fram av de
flesta just för att bryta dessa negativa aspekter. Extra påtagligt är detta vid Torsvikstorg;
4
här är trafikdikets negativa konsekvenser som mest påtagliga, just för att många uppfattar
att platsen har potential men att trafiken skapar en så negativ inramning. ”Diket dödade
Torsviks torg” är ett återkommande tema.
Att det gröna ska få prägla en överdäckning är något som påtals av många, men även att
denna centrala plats ska kunna bli en framtida mötesplats med inslag av småskalig bostadsetablering, caféer, restauranger, butiker och ytor för aktivitet och idrott. Även inslag
av konst och kultur nämns som förslag som kan ges plats på en möjlig överdäckning.
Millesgården och statyerna i de offentliga miljöerna är uppskattade inslag och nämns
som förebild.
KOPPLA IHOP CENTRUM OCH TORSVIK
Kopplingen mellan Lidingö centrum - Torsvikstorg - brofästet ses ha stor potential att
förstärkas genom ny bebyggelse och många påtalar att det bör ske med en blandning av
bostäder, butiker, restauranger, service, med insprängd grönska, och med ett promenadvänligt stråk som förbinder de nu uppbrutna platserna. Stråket mellan Torsvikstorg och
brofästet är vidare en av få platser som upplevs som otrygg för att “mördarbacken” är
brant och oupplyst och att det inte finns någon bebyggelse som kan skänka en känsla av
övervakning.
Även parkeringarna vid Lidingö centrum och vid stadshuset lyfts fram som platser för
förtätning med bostäder och butiker. Kring stadshuset upplevs det generellt som marken
kunde utnyttjas bättre.
SKAPA OCH BEVARA MÖTESPLATSER
De offentliga mötesplatserna är något som uppskattas och efterfrågas en förstärkning
av, gärna med en koppling till grönska. Sittplatser, grillplatser, torghandel, uteservieringar
efterfrågas. Torsviksberget är en uppskattad plats och beskrivs som en oas, en plats att
meditera och känna ro på men även träffa bekanta på och umgås, Majbrasan tänds här
varje år, och ett viktigt grönt stråk ner till bron från Torsvikshållet. Torsviksklippan är en
utsiktpunkt som skapar en visuell koppling mot vattnet och skapar en skärgårdskänsla.
Även Torsviksparken inrymmer flera viktiga vistelsevärden, i synnerhet för närboende,
och bildar en naturlig mötesplats i Torsvik. Generellt lyfts de gröna ytorna fram som
centrala för att skapa lokala värden och platser för såväl stillhet och ro som möten och
umgänge. Utifrån ett barnperspektiv lyfts de gröna och lite vildare ytorna fram av förskolepersonal som viktiga inslag i den dagliga verksamheten. De gröna kuperade ytorna,
kottarna, kvistarna och stenarna utgör en miljö som barnen fyller med mening och tar i
besittning genom sin lek.
Stråket under bron påtaledes som uppskattat, främst söder om bron, den norra delen har
stor potential att förbättras. Broparken är uppskattad under sommaren med kopplingen
till vattnet och badmöjligheter.
GÄRNA LIDINGÖBANA TILL CENTRUM - MEN MINSKA TRAFIKEN
Angående Lidingöbanans dragning via Torsvikstorg och Lidingö centrum är fler positiva
än negativa, en viktig aspekt är rädslan för ett “trafikinferno”, vid i synnerhet Torsvikstorg och Lidingö centrum; finns en rädsla för att det ska bli trångt mellan cyklister, gående, bilister, bussar och Lidingöbana. Samtidigt påtalas att det skulle vara en uppskattad
förstärkning av kopplingen in till stan och bidra till att Lidingö centrum förstärker sin
funktion som central nod på Lidingö. Tunnelbana nämns även men här går åsikterna
starkt isär; finns en rädsla för att centrum ska bli ett nytt Ropsten och en oro att tunnelbanan ska föra med sig “centrumproblem”, samtidigt är många positiva till att det skulle
bli lättare att ta sig in till stan.
BÅDE UTVECKLA OCH BEVARA
Vad gäller service och kommers finns en viss ambivalens där det önskas fler butiker och
restauranger men att man samtidigt är rädd för att kommersen ska ta över; centrummiljöer för de boende och inte för affärsägarna är en återkommande hållning. Offentliga
miljöer, sittplatser och grönska uppskattas i Lidingö centrum och upplevs som höja vistelsevärdena och fungera lite som motvikt till kommersen. Många vill se ett större inslag
av caféer och restauranger, gärna med uteserveringar, och är positiva till att framtida
bostäder kan planeras med butiker och verksamheter i bottenvåningarna.
Bland ungdomarna är det viktigt med aktivitet i de offentliga miljöerna, att det finns
något att göra. Torsviks torg är en naturlig samlingspunkt för många unga, därifrån är
det lätt att ta sig in till stan och det ligger centralt i Centrum/Torsvik. Fler platser för aktivitet och idrott efterfrågas, en skejtpark för Lidingös skejtare (som nu måste ta sig in till
stan), tennisplan, simhall, fotbollsplan är exempel som nämns. Även platser för att spela
och lyssna på musik efterfrågas. “Om man ska träffa folk från stan kommer de aldrig hit,
vi måste åka till dem. Det vore softare om man kunde bjuda över dem.” drömmer en
intervjuad ungdom.
Försiktig förtätning är ett återkommande ledord, med stor hänsyn till de befintliga värden som finns inom Centrum/Torsvik och som bygger upp Lidingös identitet utifrån
ett boendeperspektiv. Att ta hänsyn till och förstärka grönska och småskalighet men
samtidigt skapa möjligheter för möten, folkliv och aktivitet.
5
1 INLEDNING
BAKGRUND OCH SYFTE
Med anledning av att Lidingös centrala delar, centrum
och Torsvik, skall utvecklas genomförs ett omfattande
dialogarbete där de boende själva får komma till tals och
dela med sig av sina erfarenheter och upplevelser kopplat
till det berörda området. Lidingös översiktsplan föreslår
att Centrum/Torsvik ska utvecklas med bostäder, arbetsplatser, butiker och kaféer. Dialogarbetet i kombination
med bland annat byggtekniska utredningar, miljökonsekvensbeskrivning och strategisk handelsanalys, kommer användas som underlag i det framtida planarbetet.
Då dialogarbetet genomförs i ett tidigt skede är förhoppningen att berörda parter ska ges möjlighet att belysa de
platsspecifika kvalitéer som omöjligt kan kartläggas via
en teknisk analys av området. Syftet med dialogarbetet
är att, inför planeringen av centrum och Torsvik, få mer
kunskap om hur olika platser används och upplevs samt
vilka kvaliteter som efterfrågas av de boende själva.
FOKUSGRUPPSINTERVJUER
Genom dialogmetoden fokusgruppsintervjuer deltog
grupper om 2 till 9 deltagare. Totalt intervjuades 45 invånare. Fokusgruppernas deltagare valdes slumpmässigt ut,
dock efter sju olika målgrupper:
• Förskolepersonal (representerar barnens perspektiv)
• Ungdomar
• Boende (bostadsrättsföreningar)
• Boende (hyresrätter)
• Näringsidkare
• Pensionärer
6
• Intressegruppen (övriga intresserade)
Syftet med de olika målgrupperna var att olika perspektiv på Lidingö skulle framträda. Förskolepersonal till exempel, representerar barnens perspektiv vilket kan anats
skilja sig från hur ungdomar eller näringsidkare ser på och
använder sig av stadsdelen.
Intervjuerna genomfördes så att en samtalsledare vägledde deltagarna genom ett 1,5 timme långt samtal där
rumsliga teman behandlas. Sekreteraren antecknar under
samtalets gång och dokumenterar samtalet.
Till en början berörs fyra teman:
• Favoritplatser i stadsdelen
• Favorit stråk
• Sämre platser och stråk
• Förbättringsönskemål
Dessa teman användes för att aktivera deltagarna i samtalet genom att konkret få dem att fokusera på brister och
möjligheter i platser som engagerar dem. Samtalsledaren
såg till att alla fick komma till tals samt ritade ut de angivna
synpunkterna på ett ortofoto över området. För att fördjupa diskussionen användes ytterligare sex teman:
• Trygghet
• Tillgänglighet
• Mötesplatser
• Rekreation & folkhälsa
• Service, handel & kultur
• Hur bör hela Centrum/Torsvik utvecklas eller inte utvecklas?
Dessa syftar till att säkerställa att en diskussion förs kring
viktiga stadslivskvaliteter. Diskussionen syftade även till
att fördjupa diskussionen kring hur stadsrummen i området berör de boende och hur Centrum/Torsvik ska – eller
inte ska utvecklas.
ENKÄT PÅ WEBB OCH BREV
Genom en enkät (tillgänglig via webb och utskriven version) fångades ytterligare åsikter, erfarenheter och visioner in, utifrån de teman som användens under fokusgrupperna. Totalt har 220 personer fyllt i enkäten. 75% av
dessa bor i Torsvik, Lidingö Centrum eller Herserud.
Arbetet med att sammanställa materialet från fokusgrupperna och enkäten har vägletts av att lyfta fram de boendes perspektiv på ett så rättvis sätt som möjligt. De citat
som valts ut speglar återkommande tendenser i materialet
och ambitionen är att de boende som deltagit i fokusgrupper och fyllt i enkäten ska känna igen sin egen röst i
rapporten samtidigt som de får möjlighet att ta del av ett
bredare perspektiv.
I rapporten lyfts en hel del citat fram; kommer dessa från
fokusgrupperna refereras till vilken (ex fokusgrupp: ungdom), kommer de från enkäterna skrivs även det ut tydligt.
”Det är en oas där man kan träffas eller bara sitta och meditera.”
- Kvinna, Torsvik, enkät
7
2 FAVORITPLATSER
Det är tydligt att det gröna och parker är en viktig del av de boendes platsidentitet. ”Visionen är att bibehålla hälsans ö. Människor vill ha mer av de gröna lungorna som finns här.” Man,
fokusgrupp: bostadsrätt. Gemensamt för många är en stor kärlek till både Torsviksberget, Södra Broparken, Flaggberget och Torsviksparken. Man talar om parkerna som både
mötesplatser och rekreationsområden. ”Om man ska fika går man till Flaggberget och har picknick” Kvinna, fokusgrupp: intressegruppen. Flera nämner också att de brukar idrotta i
dessa områden, främst kring Torsviksberget och Torsviksparken men också längs kusten.
”Jag jobbar som idrottslärare, och har som ideal att man ska kunna leva friskt, jag tycker det är bra
att det finns mycket cykelvägar, och joggingspår vid Torsviksberget och längs stranden. Eleverna joggar
i Torsviksparken också.” Man, fokusgrupp: bostadsrätt.
Hästskojarparken var också omtyckt av många. Centrumparken och Stadshusparken
fanns det mer kluvenhet kring. ”Det parker som finns där [vid centrum], tycker jag man borde
se till att det verkligen är parker, inte så skräpigt och bara massa a-lagare som sitter där.” Kvinna,
fokusgrupp: bostadsrätt.
Vissa områden uppfattades gemensamt för alla fokusgrupper som värdefulla, men det
blev också uppenbart att de lokala parkerna och grönytor som fanns var högt skattade
av de närboende. Dessa lokala grönytor användes främst av de närboende och inte av en
bredare allmänhet.
En grupp som skiljde ut sig var förskolelärargruppen som representerade barnens perspektiv. De var flitiga användare av parker och grönområden och med barnperspektivet
som utgångspunkt växer världen. ”Det behöver inte vara så stor skog, barnen upplever det större.”
Kvinna, fokusgrupp: förskolepedagog. Det visade sig också att förskolegruppen var den
grupp som hade flest informella namn på platser i omgivningen. En kvinna från fokusgruppen för förskolepedagoger beskriver här pizzaparken ”[…] och pizzaparken som är en
lekpark, vi kallar den så för att det ligger en pizzeria i ena hörnet.”.
8
”Lidingö centrum, området kring det,
det var de även innan jag hade butik där. Det är en så härlig
känsla att det är utecentrum och en del av Lidingös stadskärna, att det finns mötesplatser. Jag gillar området runt torget
också.”
- Kvinna, fokusgrupp: näringsidkare
Lidingö centrum är även en favoritplats för många. Att det är nära till grönska och park
samtidigt som det finns folkvimmel och kommers bidrar till att det är en plats som
lockar. Ett blandat utbud, torghandeln och småstadskänsla återkommer som positiva
beskrivningar. Även inslagen av service och kultur framhålls som positiva och här lyfts
särskilt biblioteket fram. De närliggande parkeringarna upplevs dock som problematiska
och många tycker att dessa ska grävas ner. Det finns en rädsla för att centrumet ska glasas
in och förvandlas till en galleria. Det småskaliga skapar en känsla av att det är en plats
för lidingöbon och harmoniserar med hela bilden av Lidingö som något av en småstad,
i kontrast till andra platser i Stockholm. Samtidigt efterfrågar många att större utbud av
butiker och restauranger och ser en potential att bebygga på parkeringsplatserna.
Torsviksplatån
Centrumtorget
Torsviksparken
Torsviksplatån
Torsviksberget
Lidingö centrum/Torg
Torsviksparken
Broberget/Torsviksberget
Favoritplatser
Karta: Resultat från webbenkäten. Varje punkt representerar en plats som de svarande upplever som en favoritplats.
9
3 SÄMRE PLATSER MEN MED POTENTIAL
Torsvikstorg är en plats som många ser en stor potential i, men som i dagsläget kopplas
samman med stora brister. Dess strategiska läge nära bron gör att det beskrivs som en
entré till ön, vilket förstärks av att de flesta bussar stannar till här. Närvaron av service
uppskattas även och bidrar till rörelse och liv. Men det är ingen plats man stannar till vid.
Motorvägsdiket och den tunga trafik som passerar torget bidrar till buller och otrygghet.
Bristen på sittplatser påtalas av många, liksom att här finns en glasinsamling som genererar oljud och glassplitter på gatan. Platsen beskrivs även som ett blåshål på grund av
den uppbrutna byggnadsinramningen.
”Torsvikstorg har potential! Det är idag en ful och trist plats men kan utvecklas till en trevlig och välkomnande miljö, en port till Lidingö både för de som kommer till och de som bor på ön. Här finns all
möjlighet att skapa liv och rörelse i samverkan med befintliga och nya bostäder. Platsen kan bara bli
bättre och därför gillar jag den!” Man, Torsvik, enkät
Ett område som även nämndes som negativt men med förbättringspotential var grusparkeringen vid Islinge hamnväg. ”Man kan göra om vid Islinge så det blir trevligare.” Man,
fokusgrupp: ungdom. ”Det är möjligt att de fixar till det på sommaren?” Undrar, Kvinna,
fokusgrupp: ungdom.
Även cykel- och gångbron över Lilla Värtan nämns som svår att ta sig fram på grund av
trängsel, samt att bron och brofästet upplevs som otrygg för fotgängare kvällstid. ”Det är
väldigt otrevliga miljöer [vid brofästet] p.g.a. trafiken och just den trappan på norra sidan där är det
rätt otäckt om man går på kvällen.” Kvinna, fokusgrupp: hyresrätt.
Som redan nämnts är Torsvisskolans biltrafik också ett störningsmoment för de närboende. Ungdomarna själva bidrar till viss del till den ökade trafiken då många kör moppe
till skolan. Anledningen till detta är enligt flera skolungdomar att bussförbindelserna på
ön är tar lång tid, speciellt då tvärförbindelser saknas i många fall. ”Ibland är det krångligt
med transporter om man bor på södra ön, man måste byta mellan tåg och buss. Smidigare byten vore
10
”Torsviks torg har mycket tjänster och ett utbud som jag uppskattar i mitt närområde, men på grund av den tunga trafiken från Lidingöbron har torget aldrig riktigt kommit till sin
rätt.”
Man, Torsvik, enkät
bra.” Man, fokusgrupp: ungdom.
Kring Statoil finns också en av de noder som nämns som problematiska, då det är en av
få verksamheter som har öppet på kvällarna samlas ungdomar där och det upplevs i vissa
fall som störande.
Motorvägsdiket upplevs av de flesta som väldigt problematiskt och något man efterfrågar en förändring av. ”När man kommer från bron är det en spagettilösning och en hemsk väg, enda
fram till Torsviks torg är det jättetråkigt.” Man, fokusgrupp: näringsidkare.
Stadshuset nämns som såväl en favoritplats som en mindre bra plats. De negativa omdömena är dock i majoritet. Att stadshuset tar upp för mycket yta i anspråk återkommer,
och att det här finns en möjlighet att bebygga och förstärka kopplingen till Lidingö
centrum.
”Stadshuset är fult och det är väldigt mycket yta runt omkring som man inte kan utnyttja till t.ex att
utveckla centrum eller bygga bostäder.” Kvinna, Torsvik, enkät.
När trafiken sänks ner kan detta bli en enastående vacker och trevlig plats [stadshuset]. En plats med
mottot: välkommen till vår ö! Man, Baggeby, enkät.
Torsviks torg och
motorvägsdiket
Mindre bra platser men med potenƟal
Karta: Resultat från webbenkäten. Varje punkt representerar en plats som de svarande anse vara mindre bra.
11
4 VISTELSEVÄRDEN
De gröna ytorna och parkerna används flitigt för att fina ro, de gröna lungorna och de
gröna oaserna är återkommande epitet, och bygger upp en identitet av Lidingö som luftigt, grönt och att det inte är trångt mellan husen. I synnerhet gäller detta Torsviksparken
och Trosviksberget, men även mindre parker och grönytor.
som utgör naturliga platser att mötas på. Även om denna grupp även nyttjar och uppskattar grönytor. Butikerna och restaurangerna lockar och att det finns saker att göra och
titta på. Torsviks torg lockar för att där är det lätt att mötas upp på efter skolan och ta
sig in till stan.
”Jag gillar parken som är en grön lunga och ett av skälen till att Torsviksplatån är så fint att bo på.
Passar bra för små barn (lekpark, stor gräsyta) lite större barn (natur-lekområde med “skog” och annat spännande, gräsmatta för fotboll, pulkabacke och kanske isplan för barn som inte vill sitta inne och
spela dataspel - eller kan det tom locka ut barn på alternativa sysselsättningar?) Familjer (picknick och
umgänge på gräsytorna med bänkar) Vuxna (promenad, sitta och läsa, umgås), hudägare, Gamla!!!
Det är viktigt med ett grönt närområde när man inte orkar eller kan förflytta sej så långt ifrån hemmet.
Min mamma som dog 89 år gammal förra året hade glädje av denna park in i det sista.” Kvinna,
Torsvik, enkät.
“Jag är på Torsvik torg efter skolan, men man kan också vara där på kvällar och sen åka någonstans.”
Kvinna, fokusgrupp: ungdom.
”Omtyckt rastplats för både äldre och yngre, speciellt för hudägare. Omtyckt, uppskattad lekplats för
lekskolebarn. Strövområde för hare, räv och t.o.m rådjur. Bästa tänkbara plats för Valborgsmässoeld,
som därifrån syns vida omkring. Välkomnande julgran som möter trafiken från Stockholm.” Man,
boende vid centrum, enkät.
Om Torsviksberget: ”Det är en oas där man kan träffas eller bara sitta och meditera.” Kvinna,
Torsvik, enkät.
De gröna ytorna används även som lekplats och är en integrerad del i förskoleverksamheten, där det gröna ytorna framhålls som kreativ lekmiljö där barnen tränar sin motorik
och bygger upp sina egna lekvärldar med naturen som ständigt skiftande fond. Förskolepersonalen framhåller särskilt den lite mer orörda naturen som värdefull, med kuperad
terräng, kottar, pinnar och andra presumtiva lekredskap.
För de lite äldre, ungdomarna, är det i synnerhet Torsvikstorget och Lidingö centrum
12
Att ta sig in till stan är ett naturligt alternativ för ungdomar som känner att utbudet i Lidingö centrum och i gallerian vid Torsviks torg är lite trist. Att kunna locka vänner från
stan till Lidingö är något som efterfrågas.
Bland ungdomarna nämns platser för idrott och sport som viktiga. Tennis, fotboll, skejting och ishockey är idrotter som nämns men som är dåligt representerade i Centrum/
Torsvik och kräver att man tar sig till andra platser på Lidingö eller in till stan.
Biblioteket i Lidingö centrum används av ungdomar för att plugga, ensam eller tillsammans med andra, bland de lite äldre nämns tidningsläsande och utställningar som lockande aktiviteter.
Torghandeln och uteserveringarna i Lidingö centrum är ett mycket uppskattat inslag som
bidrar till att torget utgör en uppskattad mötesplats med folkvimmel.
Strandpromenaden, i synnerhet söder om Lidingöbron är ett uppskattat stråk där broparken bjuder in till bad och vattenkontakt. Även stråket från Torsvikssvägen över Torsviksberget ner mot brofästet lyfts fram som ett uppskattat promenadstråk, likaså det
anslutandet stråket över Torsviksplatån.
Antal vistelsevärden
Populära promenader
Vistelsevärden
Va = Va enkontakt
Ut = Utblick
Na = Naturupplevelse
Gr = Grön oas
Ro = Rofylldhet
Mo = Mo on
Nl = Naturlek
Le = Lekplats
Tr = Träffpunkt
Fo = Folkliv
Ev = Evenemang
Ku = Kultur
Karta: Vistelsevärden i de offentliga ytorna. Kartan är en sammanfa ning av vad som framkommit i webbenkäten och fokusgruppintervjuerna och beskriver de upplevda värdena bland Lidingöborna själva.
13
5 STADSMILJÖKVALITETER
TRYGGHET
Generellt finns en utbredd känsla av trygghet i Lidingö centrum Torsvik. Få påtalar att
platser upplevs som otrygga. Statoilmacken nämns som otrygg kvällstid, liksom brofästet och Stockholmsvägen upp mot Torsvikstorg. Statoilmacken nämns i samband med
att det är ett tillhåll för ungdomar som ”hänger”. Samtidigt påtalar några yngre att det är
en centralt belägen mötesplats där man ”träffar kompisar”, även lite senare på kvällen.
Brofästet och Stockholmsvägen upplev som otrygga för att det är mörka platser och
stråk utan belysning och utan tryggheten som närheten till bostäder skapar.
Tryggheten relateras ofta till det som utifrån de boende utmärker Lidingö; det småskaliga, det familjära och en känsla av småstad. Det finns en rädsla för att storskalig bebyggelse med höghus ska bidra till I relation till storskalig förnyelse, i synnerhet med höghus,
relateras till ökad otrygghet.
14
”Jag gillar Lidingö Centrum för att det är en öppen
plats och ingen inglasad galleria. Det gör det till
lidingöbornas centrum och inte butikernas centrum.”
- Man, Hersby, enkät
15
MÖTESPLATSER
Många nämner Lidingö centrum som en av de mest naturliga mötesplatserna. På frågan
om vilken favoritplatser hon har i Lidingö svarar Kvinna, fokusgrupp: näringsidkare:
”Lidingö centrum, området kring det, det var det även innan jag hade butik där. Det är en så härlig
känsla att det är utecentrum och en del av Lidingös stadskärna, att det finns mötesplatser. Jag gillar
området runt torget också.”
Det fanns även här vissa skillnader i vilka grupper som använde vilka platser. Ungdomarna använde i mycket större utsträckning Torsviks torg än de andra målgrupperna.
”Jag är på Torsvik torg efter skolan, men man kan också vara där på kvällar och sen åka någon stans.”
Kvinna, fokusgrupp: ungdom. Torsviks torg benämndes annars vanligen som ett blåshål
och många var överens om att gallerian var mindre lyckad del på grund av de butiker som
fanns inuti, men också för sin estetik. ”Torsviks torg är det värsta blåshålet på hela Lidingö”
Kvinna, fokusgrupp: hyresrätt.
Torsviks torg, mer som en mötesplats. Det är centralt mellan alla olika områden, och nära Ropsten.
Alla bussar går till Torsvik, American Taste och gallerian, och Superstore finns också där. Ska man
någon stans på Lidingö ska man dit. En mötesplats, alla har lätt att träffas där, men inget ställe man
är på en längre tid. Man, fokusgrupp: ungdom.
“Strandpromenaden, den är jättebra, men jag är inte där så jättemycket. Speciellt södra sidan är fin,
16
där finns bänkar och man kan bada på sommaren.” Kvinna, fokusgrupp: ungdom.
Även biblioteket och stadshuset framhålls som mötesplatser, där inslaget av aktiviteter
och kultur bidrar till att det lockar.
Lidingös många parker och grönytor framhålls även som viktiga mötesplatser. I synnerhet Torsviksparken och grönområden på och omkring Torsviksberget ses i webbenkäten
som naturliga mötesplatser. Det är platser för kontemplation och vila samtidigt som det
är platser där det är lätt att stöta på någon man känner. Valborgsmässoelden på Torsviksberget nämns också som en uppskattad händelse som bidrar till att bekräfta berget som
en samlings- och mötesplats. Många påtalar även att parkerna är platser för unga såväl
som äldre, där lek samsas med rekreativa sysslor men även för motion och strövande,
detta är särskilt tydligt vid grönområdena kring Torsviksberget och Torsviksplatån där
det finns orörd natur som används flitigt inom förskoleverksamheten. Detta bidrar till
uppskattade och generationsöverskridande platser.
”Torsviks torg är det värsta
blåshålet på hela Lidingö”.
- Kvinna, fokusgrupp: hyresrätt
“Torsviks torg, mer som en mötesplats. Det är centralt mellan
alla olika områden, och nära Ropsten. Alla bussar går till
Torsvik, American Taste och gallerian, och Superstore finns
också där. Ska man någon stans på Lidingö ska man dit.
En mötesplats, alla har lätt att träffas där, men inget ställe
man är på en längre tid.”
- Man, fokusgrupp: ungdom
17
REKREATION
Som tidigare nämnts beskrivs parkerna och grönområdena som viktiga platser för Lidingöborna. Framförallt Torsviksparken och Torsviksberget återkommer som favoritplatser, i synnerhet för närboende men även för boende i centrum, Herserud, Hersunda.
Dessa platser beskrivs som platser för vila, ro och avkoppling men även som platser där
man kan träffas och stöta på bekanta. Att det ordnas majbrasa på Torsviksberget förstärker platsens betydelse som samlingspunkt, vilket påtalas av flera.
Utsikten från Torsviksberget är något som påtalas som väldigt positivt av många, att det
ger en ”skärgårdskänsla” och bidrar till att förstärka kopplingen till vattnet och känslan
av att befinna sig på en ö.
Utifrån ett barnperspektiv påtalas även det lekvärde som den vilda naturen bidrar till.
Förskolor i och omkring Torsvik använder naturmiljöerna återkommande i sin dagliga
verksamhet. Barnen får använda sin fantasi i dessa miljöer, de kan gömma sig bakom
stenar, träd och kuperad terräng, samla kottar och pinnar och hitta på egna lekar. Denna
typ av lek ställs mot lekplatsernas mer tillrättalagda miljö; ”Att leka i skogen är ett komplement till hemmet, då leker det på lekplatsen. Hos oss leker de i skogen. Skogen och det som finns i den
blir vad de vill att det ska bli.” Kvinna, fokusgrupp: förskolepedagoger.
Om promenadvägen över berget till Ropsten: ”Jag promenerar till Ropsten, bra motion på morgonen och jag slipper passa Bussen. Det är vackert och naturen varierar vid olika årstider och väderleker.
Jag möter många andra som är ute och rastar hund eller också promenerar till Ropsten. Utsikten är
18
fantastisk!” Kvinna, Torsvik, enkät.
Om Torsviksberget: ”Det är så vackert och fridfullt där. Jag brukar ta med solstolar picknick och
sitta på en berghäll och njuta och t.ex. läsa en bok eller bara umgås.” Kvinna, Torsvik, enkät.
Om Torsviksberget: ”En frihetskänsla med natur vatten och underbar utsikt. Stort behov av en
“lunga” med ovanstående när du bor i lägenhet. Ett behov som är viktigt för både gammal som ung.”
Kvinna, Torsvik, enkät.
Om Torsviksberget: ”En oas av lite bevarad skärgårdsnatur och frihetskänsla mitt i storstaden.
Ett mäktigt, men vänligt välkomnande berg, som möter trafikanterna på lidingöbron. Dessutom Milles
spelande ängel!” Man, Torsvik, enkät.
Om Torsviksberget: “Promenadstråket vid Torsviksberget är en fantastisk tillgång för alla boende
i området. Här picknickar man sommartid och njuter av den fantastiska utsikten. Området är lättillgängligt så både pensionärer och familjer med barnvagn kan ta sig fram på gångvägarna. Dagisgrupper
i området använder skogen för lek och hundägare promenerar sina hundar.” Kvinna, Torsvik, enkät.
”En oas av lite bevarad skärgårdsnatur
och frihetskänsla mitt i storstaden. Ett mäktigt, men
vänligt välkomnande berg, som möter trafikanterna på
lidingöbron. Dessutom Milles spelande ängel!”
- Man, Torsvik, enkät
19
TILLGÄNGLIGHET
Många uttrycker också att Lidingöborna har en speciell relation till bilen som färdmedel.
Fredrik, näringsidkare, uttrycker det så här: ”På Lidingö går man inte, man tar bilen.” Flera
boende menar att bilen är ett kärt transportmedel på Lidingö och att parkeringar kan
vara en het potatis, speciellt i närheten av Lidingö centrum. ”Lidingöborna vill parkera så
nära som möjligt. Lidingöborna vill helst köra in i affären och handla om de får bestämma.” Man,
fokusgrupp: hyresrätt.
Andra bilrelaterade ord som dyker upp är ”Lidingöparkering” som syftar till att Lidingöborna inte alltid parkerar helt laglydigt. Flertalet tar också upp det faktum att infartsparkeringen i Ropsten är för liten och att man istället parkerar i Torsvikssvängen och tar
bussen över bron. I samband med hämtning och lämning på skola och dagis finns också
ett utbrett missnöje då kaos uppstår vid morgon och eftermiddag då barn skall hämtas
och lämnas med bil av föräldrar.
Annars är det också många som uttrycker en nöjdhet med det bussystem som finns
och tar avstånd från ett spårvägsbygge eller att tunnelbanan dras in till Lidingö. ”Transportmässigt vore det bra med tunnelbana till stadshuset. Men inte socialt, det är mycket som händer
vid ändhållplatserna.” Man, fokusgrupp: hyresrätt. Det finns dock de som är av motsatt
uppfattning: ”Men tunnelbana rakt in till centrum måste vara nummer ett tycker jag.” Man, fokusgrupp: bostadsrätt.
Att det är många trappor i de offentliga miljöerna är något som påtalas som en brist
20
utifrån ett tillgänglighetsperspektiv, i synnerhet gäller detta kopplingar ner mot Lidingöbron/Vattnet från Torsviksberget och från Torsviks torg.
En eventuell dragning av Lidingöbanan via Torsvikstorg och Lidingö centrum är en
fråga som det råder delade meningar kring. Den ökade tillgängligheten det bidrar till,
att det blir lättare att ta sig in till stan och även för andra att ta sig till Lidingö, är motiv
för. Rädslan för att det ska bli bullrigt (många närboende till befintliga Lidingöbanan
störs av oljudet från banan) och trångt är något som framhålls emot. Erfarenheter från
Torsvikstorg, där trafiken bidrar till sänkta vistelsevärden, och vid centrumgången där
det är trångt mellan gående och cyklister bidrar säkerligen till att det finns en rädsla för
att en dragning av lidingöbanan genom centrum ska skapa ett ”trafikinferno”, som en
informant uttryckte det.
Att cykla är också populärt; ”Helst cykel, varje krona man investerar i cykelvägar får man tillbaka.” Man, fokusgrupp: bostadsrätt. Många nämner dock att det bitvis finns dåligt med
cykelvägar. Backen ner till bron från Torsvikstorg, eller ”mördarbacken” som den även
kallas, är brant och dåligt upplyst vilket skapar otrygghet och dålig framkomlighet för
cyklister på väg till Ropsten.
En man från fokusgruppen för ungdomar beskriver hur det är svårt för olika trafikslag
att samsas på samma utrymme: “Alltid när man cyklar i Lidingö centrum är det mycket folk som
går men när man går är det mycket cyklar.”
”För oss som cyklar regelbundet
mellan Lidingö och Stockholm
är backen ner till bron ett riskmoment. Hastigheten blir hög för
cyklisterna, cykelbana saknas,
på vintern blir det halt vilket är
särskilt riskabelt med tanke på
bilarna och hastigheten. Dessutom
måste man svänga 180 grader för
att komma ut på bron - en sväng
som ibland skapar problem när
flera cyklister och gångtrafikanter
ska samsas om samma utrymme.”
”Lidingöborna vill parkera
så nära som möjligt. Lidingöborna vill helst köra in
i affären och handla om de
får bestämma.”
- Man, fokusgrupp: hyresrätt
”Ökade bullernivåer vore
olyckligt. Buller är ett större
hälsoproblem än vad som
ofta kommer fram i den offentliga debatten.”
- Man, Torsvik, enkät
- Man, Torsvik, enkät
21
SERVICE, HANDEL OCH KULTUR
Många är måna om att bevara Lidingö centrum som det är idag och att det inte expanderar allt för mycket. ”För de boende behöver inte Lidingö centrum bli större, det är bara för handlarna.” Kvinna, fokusgrupp: hyresrätt. Näringsidkarna, och en del andra invånare, var dock
inne på spåret att en expansion av Lidingö centrum är nödvändig. ”Vi som representerar
handeln håller på och dö, det måste ske en förändring. […]När man skriver om det på Lidingösidan
tror folk att vi vill bli rika, men vi vill överleva.” Man, fokusgrupp: näringsidkare.
Torghandeln i Lidingö centrum nämns som väldigt positiv inslag i centrummiljön och
bidrar till att skapa något av en gemytlig småstadskänsla på torget. Grönskan som länkas
till Lidingö centrum bidrar även till skapa en positiv inramning. Utbudet av service och
kultur genom bibliotektet och bion är vidare väldigt uppskattade och bidrar till att skapa
mötesplatser som inte präglas av kommers. Utbudet vad gäller butiker upplever många
som fullt tillräckligt, och nämns ofta som motiverat utifrån ett närcenterperspektiv då
kraven inte är så stora. Många påtalar dock att stan lockar och att utbudet i centrum är
lite trist och har svårt att konkurrera. Lite exklusivare och unika butiker efterfrågas och
Gateaux nämns som positiv exempel på en sådan etablering. De många parkeringarna
kring Lidingö centrum nämns mer negativt och bidrar till otrygghet.
Torsviks torg saknar den positiva inramning som Lidingö centrum har, samtidigt som
det av exempelvis ungdomar är en mer naturlig mötesplats att umgås på eftersom det är
lätt att åka vidare in till stan härifrån och även centralt lokaliserat nära Torsviksskolan.
Den bil- och busstrafik som ramar in Torsviks torg beskrivs i väldigt negativa ordalag
22
och många menar att detta helt fråntar platsen vistelsevärden, att det är en plats som man
inte stannar till vid.
”Torsvikstorg gör inte skäl för sitt namn, det är inget torg. Det är en ful, tråkig och deprimerande plats
som skulle kunna vara ett naturligt centrum för handel, folkliv och boende.” Man, Torsvik, enkät.
”Det behövs en överbyggnad på Södra Kungsvägen så att platsen får “ett lugn”/mindre ljud/buller och
känns tryggare. Små gröna sk “oaser”/inplanteringar som gör platsen vackrare. Huskropparna kan
bli mer enhetligt “fasadupputsade”/målade.” Kvinna, Torsvik, enkät.
Millesgården, bion, biblioteket, stadshuset och museet i Lidingö centrum nämns som
platser för att ta del av lokal kultur. Statyer i den offentliga miljön är uppskattade.
”Biblioteket i centrum är en riktig höjdare... ville bara säga det. En pärla. Trevligt plats att sitta och
jobba eller läsa på. Eller bara hänga. Kunnig personal. Fräscht. Bra utbud. Bra författarkvällar.
Mycket bra helt enkelt!” Man, Torsvik, enkät.
”Bibehåll småstadskarraktären. Utöka gärna men med
måtta. Hela centrum präglas av småstadskarraktär. En
liten torghandel finns vilket ökar trivseln. Butiksutbudet
är ok, ur ett närserviceperspektiv.”
- Man, Torsvik, enkät
”Platsen [Torsviks torg] är tråkig och saknar grönska. Det är det första som möter en besökare på Lidingö
och borde vara välkomnande.”
- Kvinna, Torsvik, enkät
23
6 ÖNSKEMÅL
I webbenkäten så har man haft möjlighet att ge egna förslag till förbättringar av miljön kring Centrum/Torsvik. I diagramet till höger har alla de 220 svaren sammanställts.
Nedan sker en uppdelning av de fyra vanligast förekommande önskemålen uppdelade
utifrån kön och ålder.
13%
13%
11%
11%
10%
10%
Sammanfattningsvis är överdäckning det tydligaste önskemålet, tillsammans med önskemålet att inte förändra området. Om detta önskemål faktiskt betyder att bevara inte bara
kvaliteter utan även det som lyfts fram som negativt (exempelvis buller) framgår inte.
Även mer grönska och fler sittplatser är framträdande önskemål. Kvinnor och medelålders vill ha mer grönska medan män och äldre hellre vill ha fler sittplatser. En viktig
slutsats utifrån sammanvägningen av önskemålen är att en stor majoritet av de boende
önskar se en förändring av området Centrum/Torsvik.
9%
8%
4%
Diagram: De vanligaste kategorierna av förbä ringsförslag.
63%
63%
61%
58%
58%
53%
39%
42%
38%
37%
38%
36%
Män
31%
33%
26%
21% 21%
Kvinnor
Överdäckningav
vägarochpͲ
platser
Göringet
Ökaantalet
sittplatser
Mergrönska
Diagram: Könsfördelning bland de vanligaste förbä ringsförslag.
24
19Ͳ40år
31% 31%
Överdäckningavvägar
ochpͲplatser
Göringet
Ökaantaletsittplatser
21%
Mergrönska
Diagram: Åldersfördelning bland de vanligaste förbä ringsförslag.
41Ͳ60år
60Ͳår
4%
3%
2%
1%
1%
1%
”Jag hoppas på stora förbättringar med överdäckning
av diket. Ett grönskande torg som naturlig mötesplats
vore trevligt att få till igen utanför gallerian.”
- Man, Rudboda, enkät
25
ÖVERDÄCKNING
Det finns en gemensam uppfattning om att en överdäckning skulle vara av godo för
Torsviksområdet och Lidingö i stort. ”Jag bor vid Siggeboparken, min balkong vetter mot parken
men de med balkonger åt andra hållet är mycket bullerstörda. Jag tycker det är tveklöst att överdäckningen ska komma till stånd. Bullernivåerna är skadliga.” Kvinna, fokusgrupp: intressegrupp.
Vad man ska bygga ovanpå överdäckningen finns det dock olika uppfattningar om. ”Jag
tycker att vi ska hänga med i utvecklingen. Överdäckningen ska ha bostäder för att få ett underlag för
att butiker ska överleva för att det inte bara ska bli ett ’pensionärslidingö’ och ett bra utbud för att
man inte ska åka in till Stockholm.” Man, fokusgrupp: näringsidkare. Många tycker det är
bra att man bygger och skapar aktiviteter på överdäckningen men inte på vilket sätt som
helst. ”Om man ska finansiera överdäckningen måste man ju bygga, men jag tycker inte
vi ska konkurrera med stan. Jag tycker det är bra att vi har det här småskaliga. Jag kan
tänka mig överdäckning, men smakfullt, inga höga punkthus. Jag vill inte att det ska se ut
som Gåshaga eller Nacka Strand. Då flyttar jag till Korpilombolo.” Kvinna, fokusgrupp:
hyresrätt.
Det finns en oro att en överdäckning ska ge upphov till en storskalig exploatering och
många efterfrågar att ny grönska ska planeras på överdäckningen, för att passa in och
förstärka Lidingös identitet som präglat av grönska och gröna lungor. En rädsla för att
det ska byggas höga hus på och omkring överdäckningen är återkommande, samtidigt
tycker många att en småskalig bebyggelse, 4-5 våningar, och som ”passar in” är acceptabelt och i vissa fall efterfrågat. Att handel, service, kultur och aktiviteter kan ges utrymme i bottenvåningarna i ny bebyggelse är även något som återkommer, och att detta
kan skapa en trivsammare miljö vid brofästet och skapa en fin entré till Lidingö. Att ny
bebyggelse med en blandning av bostäder, butiker och restauranger kan generera mer
rörelse på kvällstid nämns även som en möjlighet att skapa en tryggare miljö, till skillnad
från idag då just stråket mellan Torsvikstorg och brofästet upplevs som mörk, otillgängligt och öde. Överdäckningen ses även som en möjlighet att skapa en trivsammare miljö
vid Torsvikstorg, där nya aktiviteter och mötesplatser kan bryta den negativa fond som
trafikdiket idag skapar.
”Hela överdäckningen blir park, det finns ju ingen park på Lidingö, bara grönområden. Sittgrupper,
café, glasskiosk och växthus - “litet Rosendal”. Ger också en snyggare infart till ön än den nuvarande
fula.” Kvinna, boende vid centrum, enkät.
”Gärna överdäckning av Torsviksdiket och bebyggelse/butiker ovanpå. Bra med blandning av bostäder
26
och butiker så att det inte blir öde på kvällstid. Gärna fler restauranger. Bygg ihop centrum med Torsvik
via Stockholmsvägen. Korttidsparkeringar vore bra! Lätt att stanna till, men inte länge, så att det blir
ruljans. Låt centrum vara ett utomhuscentrum, det är mysigt och skapar småstadskänsla.”
Kvinna, Gåshaga, enkät.
En överdäckning skulle passa på södra delen av Södra Kungsvägen, tycker de flesta. Men
de finns också de som gärna skulle se en överdäckning hela vägen fram till centrum eller
enbart vid Stockholmsvägen också. Det talas också om att en överdäckning är tekniskt
svårt att lösa. ”Jag har hört att det är tekniskt omöjligt.” Kvinna, fokusgrupp: intressegrippen, hon liksom andra har hört att det är svårt eller omöjligt att bygga hus ovanpå en
överdäckning.
”Diket dödade Torsviks torg. ... En (då) enkel/billig överdäckning hade behållit ett mer levande torg
och gjort det enklare och trevligare för gående, cyklister, bilar och bussar under mer än 3 decennier. En
verklig blunder som kanske kan rättas till nu.” Man, fokusgrupp: Hersby
”Torsviks torg har mycket tjänster och ett utbud som jag uppskattar i mitt närområde, men på grund
av den tunga trafiken från Lidingöbron har torget aldrig riktigt kommit till sin rätt.” Man, Torsvik,
enkät.
”En överdäckning av Torsviksdiket skulle möjliggöra både
tätare bebyggelse för småbutiker i Torsvik och skapa utrymmen för grönområden, samt kraftigt minska bullernivån.”
- Man, Torsvik, enkät
”Överdäckning men inte till priset av “förtätning” i Torsvik med borttag av den natur som finns.”
- Kvinna, Torsvik, enkät
27
FÖRSIKTIG UTVECKLING
En åsikt som återkommer i enkäterna och i fokusgrupperna är att man som Lidingöbo
är stolt över att vara Lidingöbo och denna stolthet är något man förvaltar och gärna
förmedlar till besökare. Inför framtiden vill man vara fortsatt stolt över sin närmiljö och
bevara det som upplevs unikt för ön. Det är i gränslandet mellan bevarande och utveckling de flesta intervjuade befinner sig idag. I somliga frågor tippar man över i bevarandelägret och i andra frågor är man övertygad om att utveckling är den bästa färdriktning.
Vilken sida som blir den tyngst vägande i frågan om Lidingö stads stadsutveckling är inte
självklart då de boende i Centrum/Torsvik fått beskriva sin vision om framtiden. Det är
en mångfasetterad bild som framträder som nu måste förvaltas inför framtida planarbete.
”En försiktig förtätning kan på några platser vara positivt. Viktigt att det ges plats till park och lekplatser. Parkeringsplatser bör kunna byggas under mark vid stadshuset för de som vill byta till buss/
tunnelbana. Stadshusparkeringen och platsen framför biografen Grand bör kunna bebyggas för bostäder
och affärer/butiker. Viktigt att cykelbanor/gångbanor som är väl upplysta prioriteras. (Bra om man
kan ta med cykel på Lidingöbussarna så att de som bor långt från Centrum / Torsvik kan ta cykel till
exempelvis Ropsten och därifrån cykla vidare till sina respektive arbetsplatser.)” Kvinna, Herserud,
enkät.
”Uppfattningen att en förtätning av vår gamla bebyggelse skulle ge ett större kundunderlag för service,
handel och mötesplatser finns motbevisat i studier. För vem och på vilka villkor planerar man hållbara
städer? Medborgarna i Lidingö är mycket miljömedvetna och vill ha en miljö där alla perspektiv beaktas. Låt våra små oaser få vara kvar och bygg där det naturligt finns utrymme. I en hållbar utveckling
tillgodoser man dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina
ekologiska, sociala och ekonomiska behov.” Kvinna, Torsvik, enkät.
”En fullständigt horribel utbyggnad med 3000 bostäder. En sådan stor expansion kommer skapa fler
problem än det löser. Tänk på att vi bara har en bro. Det kommer bli kaos. Att handlarna vill ha ett
större kundunderlag är naturligt men det är inte samma sak som att det skapar ett kvalitativt boende
där öns fördelar bevaras t.ex. känslan av en grön ö. Till och med representanter för Stockholms stad har
uttalat sig och då framfört att det inte finns behov av en så stor expansion från vår sida. Vi måste skapa
utveckling men kanske inte av så megalomaniskt slag?” Kvinna, Herserud, enkät.
Mer lättillgängliga gröna platser. Fler bostäder så att kollektivtrafiken kan bli bättre och fler får chansen att bo nära Sthlm stad men ändå kunna njuta av vår natur. Vill fortfarande kunna ha kvar någon
utsiktsplats, men det borde inte behöva hindra att fler bostäder byggs bland annat på torsviksberget.
Viktigt med variation i byggnaderna och en jämn fördelning med hus på bägge sidor av södra kungs28
vägen. Fler mötesplatser och en utvecklad handel med fler butiker, som inte bara är för äldre tanter och
små barn, i centrumkärnan. Kvinna, Mosstorp, enkät.
MER GRÖNSKA
En röd tråd genom alla fokusgrupper och i enkäterna har varit betydelsen av de gröna
lungorna, parker och grönområden, som finns i Centrum/Torsvik.
Den gröna entrén till ön nämns också av flertalet som en god kvalité som önskas bevaras.
”Vi är inte våldsamma bevarare. Men man ska vara försiktig att ändra karaktären på ön. Inga tjugovåningshus vid vattnet. Den mjuka gröna entrén tycker folk om.” Man, fokusgrupp: pensionärer.
Många nämner att besökare blir imponerade av hur grönt det är på Lidingö och man
menar att det även är värt att bevara för sin särprägel i jämförelse med andra områden
i Stockholmsregionen. ”Det första intrycket är att man kommer till en grön ö. Blir vi glada över
det, blir andra det.” Kvinna, fokusgrupp: pensionärer. Man talar också om att bevara luften
mellan husen och att inte bygga allt för tätt.
”Det känns som jag bor i en “liten” stad i stora
Stockholm och det känns trevligt”.
- Kvinna, Torsvik, enkät
”Ett vänligt grönt område för gående med
sittplatser och gröna oaser där biltrafiken ska
färdas under jorden”.
- Kvinna, Torsvik, enkät
29
FLER MÖTESPLATSER OCH SITTPLATSER
Att satsa på mötesplatser utgör ett återkommande inslag i önskningar för hur Centrum/
Torsvik ska utvecklas. Fler sittplatser är ett annat återkommande inslag. Man önskar mötesplatser såväl i form av gröna stråk, kaféer och restauranger, butiker och att offentliga
ytor generellt ska göras inbjudande att stanna upp och umgås på med sittplatser.
”Fler mötesplatser t.ex kaféer, umgängesytor och ett mer mångfaldigt butiks/handels/kulturutbud för
olika generationer och intressen.” Kvinna, boende vid centrum, enkät.
KOPPLA SAMMAN LIDINGÖ CENTRUM OCH TORSVIKS TORG
Att läka samman Lidingös stadsbild genom att binda samman Lidingö centrum med
Torsvik centrum är också ett viktigt och avgörande steg i Lidingös stadsutveckling enligt många människor. Att skapa ett stråk vänligare för fotgängare är ett av målen man
ser som viktigt att uppfylla. ”Sen tycker jag att man ska binda ihop de två centrumen med ett
affärsstråk mellan”. Man, fokusgrupp: bostadsrätt. ”Har man gått hela Ströget har man gått
tre kilometer, och man är glad hela vägen. Så borde det vara på Lidingö också.” Man, fokusgrupp:
näringsidkare. Många är dock oroliga för att Lidingö ska bli för kommersialiserat och att
det blir ett för långt affärsstråk. Andra menar att man skulle kunna stärka Lidingö centrum genom att byta namn till Lidingö torg ”för att det låter större fast det inte är det” Man,
fokusgrupp: bostadsrätt.
”Utveckla mötesplatser och handel, inklusive fler bostäder. Se till att Torsvik och centrum blir kommunikationsnod. Gör sträckan Lidingö Centrum - Torsviks Torg till ett nytt Ströget. Med restaurang
butiker boende kultur och kommunal service.” Man, Rudboda, enkät.
”Inget stort centrum i torsvik, försök att binda ihop centrum och torsvik till en inbjudande plats att
befinna sig i med grönska små affärer och café/rest. Ett område som blir omtalat över hela landet för
att man tänkt på vad människan mår bra av.” Kvinna, Torsvik, enkät.
”I förtätningen se till att det blir ett grönt flöde med möjlighet till mötesplatser runt i kring.” Man,
Torsvik, enkät.
”Någonstans har man flyttat hit för att slippa grannar mitt i fejset därför är många emot förtätningar.
Det är ett adelsmärke att vi har det så luftigt. Alla som kommer hit tycker att, hur kan man ha så
mycket luft mellan husen?” Man, fokusgrupp: bostadsrätt.
”Att man satsar mer på barnen, blir då automatiskt en levande mötesplats.” Kvinna, Torsvik,
enkät.
Om Torsvikstorg: ”Lite flera sittplatser så att det är enklare att sitta och njuta. Kanske också en
plats att grilla utan att man behöver vara rädd att bränna ner träden.” Man, Torsvik, enkät.
”Ett vänligt grönt område för gående med sittplatser och gröna oaser där biltrafiken ska färdas under
jorden.” Kvinna, Torsvik, enkät.
“Ganska få sittplatser på Lidingö. I Lidingö gallerian finns 4 platser tror jag. Ska man vara där får
man stå.” Man, fokusgrupp: ungdom.
”Skulle vilja se att Centrum/Torsvik inte
bara blev en mötesplats för Lidingöbor utan att området
öppnas upp för alla i närområdet. För detta krävs att kommunikationerna till och från Stockholm förbättras (med t.ex
T-bana) samt att det byggs lokaler för både boende och kommersiella lokaler för butiker och resturanger. För att området
ska vara vackert och trevligt krävs dessutom grönområden.”
- Man, Torsvik, enkät
30
”Inget stort centrum i torsvik, försök att binda ihop
centrum och torsvik till en inbjudande plats att befinna
sig i med grönska små affärer och café/rest. Ett område
som blir omtalat över hela landet för att man tänkt på
vad människan mår bra av.”
”Däcka över Södra Kungsvägen och skapa ett trevligt promenadstråk från Centrum till Torsviks Torg med ett varierat utbud av
butiker och bostäder högre upp i husen. Tro inte att Stockholmarna
kommer att åka över bron för att handla eller att folk från Norra
Djurgårdsstaden kommer hit. Inse begränsningarna och gör det
småskaligt och mysigt med inriktning på Lidingöborna.”
- Kvinna, Torsvik, enkät
- Kvinna, Herserud, enkät
31
7 LIDINGÖ MED OLIKA PERSPEKTIV
Skilda förutsättningar och sätt att använda närmiljön gör att omgivningen uppfattas annorlunda av olika grupper. Detta var även fallet då de olika fokusgrupperna intervjuades
om hur de använda Lidingö/Torsvik och vilka delar de uppskattade respektive såg förbättringspotential i.
En grupp som markant urskilde sig från de andra var förskolepedagogerna, som representerade barnens perspektiv. Den gruppen vistades generellt mest aktivt i utomhusmiljön och framförallt i de naturmiljöer som finns runt omkring i Torsvikområdet.
Det var också tydligt att de såg världen med delvis andra ögon än den vanliga brukaren,
exempelvis var många var de platserna de besökte ofta namngivna efter egna behov eller
med uppfunna namn.
Typiskt för bostadsrätts- och hyresrättsinnehavare var en väldigt god lokalkännedom
kring det egna boendet vilket också medförde att de boende ofta vistades mestadels i sin
direkta närmiljö. Många starka röster höjdes också om de gröna ”lungor” som finns i
området, dess stora betydelse för invånarna samt att de önskade bevara de som fanns. En
majoritet var också för en överdäckning, men vad som skulle finnas ovanpå gav inte ett
lika samlat intryck. En splittrad opinion rörande kollektivtrafiken samt den kommersiella
utvecklingen inom kommunen framträder också. Många starka röster ser en blygsam
eller obefintlig utbyggnad av handeln, men det finns också de som förespråkar en kommersiell utveckling i Lidingö centrum samt längs stråket ner mot Torsviks torg.
Näringsidkarna stod enade kring uppfattningen att Lidingö centrum behöver utvecklas
för att överleva. Detta hade som följd att många var för bostadsbyggande på en eventuell
överdäckning för att öka befolkningsunderlaget och därmed förenkla en expansion av
den kommersiella verksamheten.
Ungdomarna förespråkade generellt att attraktionskraften av Lidingö stad skulle höjas
genom att fler aktiviteter för unga förläggs till ön. Det fanns en önskan om att locka
32
ungdomar från andra kommuner med ungdomsverksamheter som skejtparker, festmöjligheter (Elverket) eller badplatser mer centralt på ön.
Pensionärerna delade delvis sitt perspektiv på staden med barnen. En önskan om större
tillgänglighet, (färre trappor och fler sittplatser) är något som också gynnar den yngsta
generationen som färdas i vagn.
33
34