Transcript Besök ditt närmaste museum Fornminnen i Stolpaskogen Titta på

FORNMINNESNYTT
Information till alla fornminnesintresserade. Utges genom Täby
Hembygdsförenings fornminnessektion.
Nr 18 Årgång 4 augusti 2012
ISSN 2001-3493
Text, bild, ansvarig utgivare: Leif Grönwall
Besök ditt närmaste museum
Fornminnen i Stolpaskogen
Titta på Sveriges alla runstenar
E
fter att ni under hela juli befriats från Fornminnesnytt tänkte jag försöka få ihop
ett augustinummer. Något borde väl ha hänt under sommaren tänkte jag, men
inte ett arkeologiskt spadtag har tagits i täbyjorden!
Säkert jobbas det dock för fullt bland berörda inom kommunen, länsmuseet och
Länsstyrelsen med fornminnesfrågor och själva utgrävningsarbetet är ju bara”toppen
på isberget” eller “grädden på moset” etc.
Vad som nått mina öron-ögon är bl a att en ny fin guidebok om Runriket kommer ut
om ett par veckor, en artikel i tidningen Mitti om en planerad gång och cykelväg runt
Vallentunasjön väcker lite förhoppningar om en snar lösning av Brobybro-problematiken
Strax innan “semesterstängningen” återinvigdes en del av fornminnesstigen vid
Prästgårdsängarna tyvärr i ett uruselt väder.
För runstensentusiater har även hänt en hel del på sistone, bl a digitalisering av det
digra bokverket om Sveriges alla runstenar, givetvis med uppdatering av alla nyhittade sedan bokverket trycktes, allt fritt för var och en att botanisera i.
En ny runsten hittades också strax före midsommar inte alltför långt från Täby.
F.ö. kommer ni väl ihåg att anmäla er till järnåldersseminariet den 22/9 samt utflykten (till Täby) den 23:e.
Vecka 36 - 38 fortsätter länsmuseets pedagoger att undervisa skolklasser i Täby
huvudbibliotek samt Jarlabankes bro.
Jag har också kontaktat Kanfast AB, företaget som ska bygga hus vid Ängby gård,
de har lovat meddela mig så att jag kan vara med och dokumentera rivningen av
gården. Jag hör givetvis av mig när jag vet när.
Fick en fråga:
Jag har under åren fått frågor om det finns några fornminnen i Stolpaskogen och det
finns två registrerade stensättningar i närheten av Ensta krog.
Täby 109:1 En stensättning ca 8m i diameter med delvis riktigt snygg kantkedja och mittblock. Ligger mycket nära
elljusspåret vid kanten av bergskrönet ca 45 m.ö.h. “Bronsålder-Järnålder” enl FMIS.
Bägge ligger mycket nära motionsspåren. 109:1 på höjden där det också
finns några betongfundament och rester
efter bebyggelse från senare tid.
Täby 287:1 är en rund stensättning ca
4m i diameter och ganska skadad.
Ni som brukar motionera i Stolpaskogen: Passa på att hedra några av Enstas
tidigaste innevånare med ett besök på
deras gravplatser.
Täby 287:1
Renoveringsobjekt från Yngre stenåldern?
B
esökte vårt trevliga men alltför lilla museum i
söndags. Givetvis hamnade jag ganska snart
på övervåningen där vi har en monter med
fornfynd, ett antal sten- och flintyxor, pilspetsar m.m.
Ett femtontal stenyxor har hittats i Täby och många
av upphittarna har skänkt yxorna till hembygdsmuseet.
Som ni säkert vet får ju upphittaren oftast behålla en
funnen stenyxa efter det att yxan och framförallt
platsen för fyndet registrerats. Historiska museet anser sig ha stenyxor så det räcker.
Jag hade tänkt ta lite bilder på någon snygg yxa men fastnade genast för en s.k.
enkel skafthålsyxa. Inte för att den var snygg utan för att den hade något att berätta.
I övre änden av yxan ser man att den varit borrad tidigare. Troligen har den spruckit vid det
bakre hålet under användning. Ett alternativ är
ju att den sprack redan när hålet borrades men
eftersom yxeggen har slit- och hackskador så
är det troligt att den sprack under användning.
Kanske skulle någon stock klyvas och att man
slog på yxan med något släggliknande så att
den sprack.
Ägaren ville dock inte kassera sin fina yxa utan beslöt
sig för att borra ett nytt skafthål. Som borr har han troligen använt ett rörben vilket underlättar borrningen betydligt. Eftersom borrningen inte är avslutad finns tappen i mitten av
borrhålet kvar.
Om vår täbybo från stenåldern
börjat borra från andra sidan,
vilket jag hört var vanligt, vet
jag inte i skrivande stund.
Yxan var inlåst i montern och
någon hade svalt nyckeln.
Undersidan kunde därför inte
inspekteras.
Exakt var i Täby den hittats är
också något man blir nyfiken
på. Har den hittats högre än
25-30 m.ö.h. så kanske fyndplatsen är lika med arbets/
boplatsen. Eller tröttnade han
på att borra och använde
den som kil istället? Där den
sprack vid första hålet har ytan
slipats jämn. Jag får besöka
museet igen när nyckeln till
montern finns på plats.
Täby vid tiden för yxans förmodade tillverkning, Senneolitikum ca 2000 f.v.t.
Besök vårt museum vid Rönninge by och titta på renoveringsobjektet
Öppet Söndagar 11-15.
Fri entré.
Kulturstigen vid Täby prästgård upprustas
Någon vecka efter brobygrävningarnas avslutning var Lasse Andersson i Täby igen.
Nu för att “förinviga” kulturstigen vid Täby
prästgård som just nu genomgår en rejäl
ansiktslyftning.
Vädret skiftade mellan lätt - ösregn så att
sitta på filt i det gröna var det inte tal om.
Trots vädret hade ett 20-tal intresserade mött
upp och vi fick lyssna till “vikingamusik” samt
lära oss om dåtidens instrument samt hur
man kan göra egna vasspipor.
Synd att man inte berättade hur
man spelar på dom.
Efter musiken vandrade vi med
Lasse som guide till närliggande
gravfält samt en bit längs stigen.
Stor invigning är planerad till nästa
sommar.
Musik vid Prästgårdsskolan samt Lasse Andersson vid en av de
nya informationsskyltarna
Vill ni veta mer om utgrävningar samt vad som
hittats i området så läs Fornminnesnytt nr 1
2012.
Nyfunnen runsten
Lagom till midsommar sågs Lasse och “vår” föredragshållare Magnus Källström i
teverutan igen.
En hittills okänd, 1000 år gammal runsten har hittats vid Odensala kyrka norr om
Stockholm. Runstenen kan vara ristad av den kända runristaren Åsmund.
Runstenen är ristad på 1000-talet e Kr och den låg i kyrkogårdsmuren. Muren håller
just nu på att läggas om och det var i samband med dessa arbeten som runstenen
hittades. Den tycks vara ristad av den kände ristaren Åsmund, en ristare som var
verksam under första halvan av 1000-talet. Texten är för närvarande ej fullständigt
tolkad men tycks innehålla formuleringarna Guds moder, dessa runor och namnet
Åsmund.
(Texter o bilder knyckta från Stockholm läns museums hemsida.)
Bilder: Jennifer Shutzberg Sthlms läns museum
Appropå runstenar..saxat från RAÄ:s hemsida
Runristandets dynamik
Forskning om runristare, vård och digital kommunikation
Identifiering av runristare pågår med hjälp av 3D-scanning och huggspårsanalys.
Metoden ger nya möjligheter för tolkning av runinskrifter och ökad förståelse för runristarens roll och betydelse.
Riksantikvarieämbetet finansierar, tillsammans med Riksbankens Jubileumsfond
och Vitterhetsakademien, två projekt inom runforskning, på vardera fem år.
Syftet med projektet Runristandets dynamik är att uppnå en syntes om runristares
relationer till varandra och deras betydelse i samhället under vikingatid och tidig medeltid. Forskningen använder främst 3D-scanning och huggspårsanalys som metod.
Resultaten tolkas med hänsyn bl.a. till den tilltagande literacyn (läs- och skrivfärdigheten) och kristnandet i ett europeiskt perspektiv.
Metoden kompletterar stilistiska och språkvetenskapliga tolkningar genom möjligheten att med tekniska analyser identifiera enskilda ristare. Den öppnar också för
utvecklingsarbete inom förmedling och ger nya möjligheter för
att studera bildstenar, medeltida stenskulptur och runinskrifter
på varierande material.
Inom projektet kommer ett stort antal runinskrifter att
3D-dokumenteras med hög kvalitet, vilket underlättar läsning av
vittrade inskrifter och utgör ett viktigt verktyg för vård och digital
kommunikation.
Kontakt: Laila Kitzler Åhfeldt - Förvaltningsavdelningen
...och ännu mer runstenar...
Jättebokverket Sveriges runinskrifter finns nu digitalt åtkomligt för alla!
Här finns den första versionen av Digitala Sveriges runinskrifter publicerade. Länkar
till pdf-filer är ordnade efter bandets nummer. Texter och planscher är förtecknade
var för sig. OBS! Stora pdf-filer som tar tid att ladda ner. Länkarna är heller inte persistenta och filerna kommer så småningom att flyttas till en databas.
Här hittar du bokverket: http://www.raa.se/cms/extern/kulturarv/arkeologi_och_fornlamningar/digitala_sveriges_runinskrifter.html
Nyheter om runor hittar du här: http://www.k-blogg.se/runor/
Tack Magnus!
Skötselplan för Täbys fornminnen
Täby har ju en mycket ambitiös skötselplan som kan laddas ner från kommunens
hemsida. Den är på 40 sidor och innehåller många fina bilder.
Själv tittar jag mest på vad som INTE finns med i planen och vad jag framförallt
saknar är Täby 52:1 ett gravfält vid vägen till Såsta gård med bl a ett stort gravröse
på ca 15m i diameter omgivet av resta bautastenar samt mittblocksgravar mm.
Läs om och titta på bilder från gravfältet i Fornminnesnytt nr 18-2011. Eller ta en
tur dit och titta. Vem vet, det stora röset kanske innehåller en kammargrav.
Min andra “käpphäst” är Tibble gårds lilla gravfält Täby 136:1 Detta lilla “stympade”
gravfält är inklämt mellan järnväg-centrumparkering mm. Delar av gravfältet grävdes
ut 2008 och om det kan ni läsa i Fornminnesnytt nr 1-2010.
Här framkom gravar som innehöll nästan allt man kan begära av ett hedniskt
vikingatida gårdsgravfält. Kvar finns bl a den största högen, ca 10m i diameter.
Ungefär vid den skurna sandslänten låg en snygg treudd samt flera intressanta gravar. Kvar finns bl a den största
högen.
Treudden hade inåtsvängda sidor ca 10,7 - 10,9 meter långa. Uddarna hade markerats med större stenar.
I centrum av treudden hade man rest en rejäl stenskodd stolpe,
ca 3 dm i diameter.
Efter en tid har troligen stolpen lyfts bort varvid en av stenarna
följt med upp samt jord fallit ner i hålet.
I hålet har sedan placerats en välbränd kruka. Indikationer på
vegetabiliska fetter, kanske honung eller något annat sockerrikt
ev mjölk kunde spåras på insidan av krukan. En annan beståndsdel i krukan var upphettad björknäver.
Ingen begravning hade skett i treudden. Vilka ceremonier som
utförts på platsen kan vi bara fantisera om.
Eftersom det lilla gravfältet är delvis samtida
med det större Täby 135 kan man ju fråga sig
varför det anlades.
Var gården under denna period delad i två gårdar, en större och en mindre?
Eller var det vissa utvalda som fick ligga på det lite speciella 136?
På det större Täby 135:1 finns troligen även kristna begravningar.
Kvar av Täby 136:1 finns den största högen, måtte det som är kvar vårdas, skyddas
och skyltas på bästa sätt, “civilisationen” hotar från alla håll.
Besökte en fornborg på Åland:
I somras tog jag en biltur till Borgboda fornborg, Saltviks kommun på Åland.
Fornborgar i våra trakter är ju sällan några skönhetsupplevelser och oftast jobbiga
att nå, så även den i Borgboda. Så här hade Saltviks kommun löst informations och
tillgänglighetsfrågan:
Infoskylt. Vi har snyggare i Täby, men ingen vid Skansberget.
Snidade och väl intjärade trappor underlättade i de brantaste partierna
Känner du någon som kan vara intresserad av Fornminnesnytt så skicka det gärna vidare.
Vill du få Fornminnesnytt direkt i din egen dator? Allt som behövs är din e-postadress. Maila
till: [email protected]
Tidigare nummer hittar du på www.hembygd.se/taby/fornminnen/fornminnesnytt
Fornminnesnytt finns också att läsa i pappersformat på Täby Huvudbibliotek.
Behövde man vila, eller få lite sällskap, fanns bänkar och trägubbar
utplacerade.
Foto: Börje Bäckstedt
Vår fornborg på Skansberget ingår i fornminnesvårdsplanen. Från vägen
mellan Skavlöten och
Rönninge by finns en liten
vägskylt och en stig som
leder uppför berget till
Täbys vackraste utsikt.
När jag tog bilderna nedan
(Fred. kl 12) passerade 19
vandrare på vägen mellan
En snyggt snidad, timrad entre till fornborgen. Utsikten kunde dock inte
Skavlöten-Rönninge by.
mäta sig med Skansbergets fornborg.
Undrar hur många det blir under en Lördag-Söndag? När jag tog en närbild på
skylten stannade någon upp och sa: “Va! Finns det en fornborg här? Är det långt att
gå?
Skylten går faktiskt att läsa, från Skavlötensidan. Om man upptäcker den.
Syns man inte, finns
man inte
Värt ett besök bara för utsikten. Synd att det klottras.
Värd ett bättre öde. Jag väntar med spänning på nya
skyltar med karta över den 350x225m stora fornborgen
samt rekonstruktionsbild på hur den kan ha sett ut.
Önsketänkande?
Yngre Järnålder i Stockholms län
– aktuell forskning
Seminarium på Stockholms läns museum
22-23 september 2012
Seminariet arrangeras av arkeologisektionen vid Stockholm läns hembygdsförbund i samarbete med Stockholms
läns museum
Plats: Dieselverkstaden,
Markusplatsen 17, Sickla, Nacka
Tag t.ex. buss 71, 401, 403-414, 420, 422
från Slussen eller Saltsjöbanan till Sickla
Moderator: Peter Bratt
22 september
10.00
10.20
12.00
Välkomstkaffe och registrering
Inledning: Nils Ringstedt, Stockholms läns hembygdsförbunds
arkeologisektion och Peter Bratt, Stockholms läns museum
Torun Zachrisson: Egendom och ära – bebyggelseförändringarna i
mellersta järnålder och odalrättens bakgrund
Johan Runer: Förvalta, äga eller bruka. Aspekter på jordinnehav
under yngre järnålder och äldre medeltid
Peter Bratt: Karlebyar och Rinkebyar – boställen för
järnålderskrigare?
Mathias Bäck: Lilla Ullevi – ett komplext komplex
12.30
Lunch på egen hand
13.30
Lena Holmquist: Birkas befästningsverk och hamn – att knyta ihop
ett avslutat och ett nytt forskningsprojekt
Kenneth Svensson: Stormäns, bönders och trälars bostäder.
Vikingatida gårdar i östra Mälardalen
Lars Andersson: Mellan ättebacke och kyrkogård. Brobacken i
Täby
10.30
11.00
11.30
14.00
14.30
15.00
Kaffe
15.30
16.15
Paneldiskussion
Avslutningsord och information om söndagens utflykt
Version 2012-06-02
23 september
10.00 – ca 14.30
Exkursion till Täby och Vallentuna under ledning av Lars
Andersson. Buss avgår från Klarabergsviadukten kl 10.00. De som
inte avser följa med bussen samlas 10.30 vid Roslags Näsby
station dit bussen kommer. Guidning sker i bussen från Roslags
Näsby. Ta gärna med oömma kläder och matsäck.
Logi mellan lördag och söndag ordnas av deltagarna själva.
Anmälan & betalning
Anmälan till [email protected], 08-38 71 39 el. 0730-894 884,
sätt in 150:- på Plusgiro 497 36 80-4 (Stockholms läns
hembygdsförbunds arkeologisektion), senast den 20 augusti.