Transcript ARBETAR FÖR FINSKT VIRKE OCH TRÄ

ARBETAR FÖR FINSKT VIRKE OCH TRÄ
TILLSAMMANS SKAPAR VI
EN FRAMTID FÖR HELA
BRANSCHEN
Finlands Skogsstiftelse är en förkämpe för finskt virke och trä. Stiftelsen ger
finansiellt stöd till verksamhet som ger oss en livskraftig skogsnäring.
Stiftelsen grundades 1995 av skogsägarna, skogsindustrin, Forststyrelsen,
Finlands Sågar rf och andra som får sin utkomst från skogsbruket.
Skogsstiftelsen finansierar sin verksamhet med en frivillig avgift som uppbärs i
samband med att virkesaffärer ingås. Skogsstiftelsen använder på årsnivå om­
kring 70 procent av de insamlade medlen till att finansiera projekt, ge stipendier
och understöd. Stiftelsen ska inte ge vinst och inte heller idka affärsverksamhet.
MED DEN FRIVILLIGA AVGIFTEN
TILL SKOGSSTIFTELSEN
BIDRAR DU TILL ÖKAD
TRÄBYGGNATION OCH
ÖKAD ANVÄNDNING
AV TRÄDBASERADE
PRODUKTER.
TRÄBYGGANDET TILL
NYA HÖJDER
Mika Airaksela, som är vd på RKL Reponen, står stolt
på gårdsplanen framför höghuset i trä i Vierumäki.
Höghuset i fem våningar har lyft den inhemska trä­
byggnationen till nya höjder. Huset tilldelades 2012
det nationella träpriset Puupalkinto som Skogsstif­
telsen finansierar.
Huset i Vierumäki är ett strålande bevis på träets
konkurrenskraft som ett ekologiskt, kostnadseffek­
tivt och energieffektivt material. Inhemskt virke har
använts som fasadbeklädnad, i trappuppgångar, på
balkonger och i alla bärande konstruktioner.
I dag har de högsta höghusen i trä i Finland åtta vå­
ningar. Enligt Airaksela har träbyggnationen stora
tillväxtmöjligheter både i hemlandet och globalt.
”Det finländska virket är starkt och rakt. Förädlat
passar det i många slags byggnader. Därför lönar det
sig både för skogsnäringen och för staten att under­
stödja användningen av trä. Om vi kan göra höghus i
trä till en exportprodukt, har det stor betydelse för
hela näringen.”
MED DEN FRIVILLIGA
AVGIFTEN TILL
SKOGSSTIFTELSEN
GER DU BARN OCH
UNGDOMAR MÖJLIGHET
ATT BLI INTRESSERADE
AV SKOGSNÄRINGEN
I SKOLAN OCH PÅ FRITIDEN.
ETT SKOGSBESÖK BLEV
INKÖRSPORTEN TILL
SKOGSBRANSCHEN
Som skolelev planterade Niina Nupponen sin första
granplanta under skolornas skogsvecka i Vanda. Då
fick hon också kliva upp i hytten på en avverknings­
maskin och lära känna skogsbranschen. Nästan 20
år senare finns minnen fortfarande kvar. Nu jobbar
Niina som skogsvårdsinstruktör i Skogsvårdsföre­
ningen Uusimaa och hjälper skogsägare att sköta sin
skogsegendom och planera avverkningar.
Skogsbesök och besök på skogsmässor gav en bra
bild av arbetet inom skogsbranschen. ”Jag tyckte att
de som jobbar inom skogsbranschen har ett varieran­
de och mångsidigt arbete. De får vara ute i naturen,
men också sitta på kontor.”
Niina poängterar hur viktigt samarbetet mellan
skolan och skogsnäringen är. ”Skolornas penningtill­
gångar är små och utan det understöd som Skogs­
stiftelsen ger skulle många skolelever bli utan
skogs­besök och andra skogsevenemang.”
Skogsbranschen behöver nytt folk till många yrken.
”Ungdomarna är skogsnäringens framtid och jag hop­
pas att samarbetet mellan skolan och skogsnäringen
fortsätter. Vi har enormt mycket skog i Finland och
nya möjligheter att använda skogen upptäcks hela
tiden. Skogsbranschen har mycket att ge åt ungdo­
mar – och tvärtom.”
MED DEN FRIVILLIGA
AVGIFTEN TILL
SKOGSSTIFTELSEN
ERBJUDER DU
INFORMATION OM
SKOGSBRANSCHEN
TILL BESLUTSFATTARE
I OLIKA BRANSCHER.
SKOGSAKADEMIN INFORMERAR BESLUTSFATTARE
Beslut som påverkar skogsnäringen görs både i hemlandet och globalt. Politiker,
men även experter inom olika branscher, påverkar besluten. Beslutsfattarnas
Skogsakademi, som finansieras av Finlands Skogsstiftelse, har som mål att öka
påverkarnas intresse för skogen och ge dem insikter som de behöver för att i
samhällsutvecklingen kunna ta tillvara de möjligheter skogarna erbjuder.
OP-Pohjolas koncernchef Reijo Karhinen deltog i
Skogsakademin för ungefär tio år sedan. Karhinen är
själv skogsägare och sitter även som ordförande för
delegation för Beslutsfattarnas Skogsakademi.
bilda nätverk. Det ökar förståelsen för vad den finska
skogen i kombination med vår know-how har att erbjuda
hela Finland. Det är en hederssak att få en inbjudan till
Skogsakademin”, säger Kalli.
”Skogsbranschen har varit och kommer att vara en av
grundpelarna i Finlands ekonomi. När det i vårt samhäl­
le finns stor förståelse för branschen och dess enorma
betydelse, är det naturligt att man också förbinder sig
att jobba för att branschen ska klara sig bra”, säger
Karhinen.
”Experter från olika branscher för fram olika synpunk­
ter i diskussioner. De för informationen och budskapet
från skogsnäringen vidare via sina egna kanaler, även
globalt”, säger Kalli. ”Det är viktigt både för industrin
och för skogsägarna att de kan lita på att verksamhets­
förutsättningarna är gynnsamma för branschen även i
fortsättningen. Det här säkerställer Skogsakademin”,
summerar Kalli.
Ledande politiker och tjänstemän, påverkare inom nä­
ringslivet, intresseorganisationer, media, forskning,
medborgarorganisationer och kulturlivet inbjuds till
Skogsakademin.
Skogsakademin satte sina spår hos Eeva Kalli, som är
direktör för kommunikation och PR på Finsk Energi­
industri rf. ”Skogsakademin ger en bra allmän bild av
skogsbranschen, dess utmaningar och visioner. Den är
ett omtyckt forum för utbyte av information och för att
Enligt Reijo Karhinen kommer det arbete som Skogs­
akademin gör att få allt större betydelse: ”Arbetet är
långsiktigt precis som skogsägandet. Finland behöver
även i framtiden skogsambassadörer, så att man även på
andra håll i världen förstår hur framstående skogsvår­
den är i Finland. Skogsakademin jobbar med stort hjärta
för skogsägarna, företag inom branschen och därigenom
för hela samhället.”
MED DEN FRIVILLIGA
AVGIFTEN TILL
SKOGSSTIFTELSEN
TAR DU FRAM
FORSKNINGSRÖN
OM SKOGSNÄRINGENS
BETYDELSE FÖR
VÅRT SAMHÄLLE.
MED DEN FRIVILLIGA
AVGIFTEN TILL
SKOGSSTIFTELSE
HÅLLER FINLÄNDSKT
CERTIFIERAT VIRKE
SIN STÄLLNING PÅ
MARKNADERNA.
FORSKNINGSRÖN UNDANRÖJER HOT
MOT SKOGSBRUKET
CERTIFIERAT FINLÄNDSKT
VIRKE ÄR EFTERFRÅGAT
Åren 2009–2013 utredde professor Tuula Packalen till­
sammans med andra forskare på Skogsforskningsinsti­
tutet vilka verkningar de kommunala planläggningsbe­
slutet har på utnyttjandet av virkestillgångarna. Studien,
som finansierades av Skogsstiftelsen, gav ny informa­
tion om vilken stor inverkan planbegränsningarna har
på skogsbruket.
”Hittills har man i mycket liten omfattning kunnat förut­
se vilken inverkan generalplanerna har på skogsnäring­
en. En bioekonomi som grundar sig på skogstillgångarna
hör till en av de få branscher, där Finland har en tämligen
bra konkurrensfördel globalt. Därför ska vi värna om att
råmaterialet är tillgängligt och att hinder som försämrar
konkurrenskraften minimeras”, säger Packalen.
Familjen Havukainen i Puumala äger drygt 150 hektar
PEFC-certifierad skog. Certifieringen har egentligen inte
påverkat skogsvården hos Pertti Havukainen, som har
tillbringat mycket tid i skogen sedan barnsben. Skogarna
har alltid blivit skötta på ett hållbart sätt. Certifieringen
bidrar till att Havukainen får inkomster från sina skogar
även i framtiden.
Generalplanen styr användningen av skogarna framför
allt i tätorter, men begränsningar har blivit vanligare
även på andra områden som har betydelse för frilufts­
liv, för landskapet eller som har andra miljövärden. På
kommunnivå kan planläggningsbeslut och tillstånd för
miljöåtgärder minska avverkningsuttagen och inkomster
från virkesförsäljning med tiotals procent.
Forskningsrönen leder förhoppningsvis till att vi kan
utveckla nya arbetsformer som bättre sammanjämkar
planläggningen och skogsbruket. ”Finansieringen från
Skogsstiftelsen var nödvändig och vi har även fått hjälp
med att informera om resultaten. Stiftelsen är en viktig
finansiär för en studie som är så här praktisk och som ut­
vecklar hela näringen och verksamhetsförutsättningarna.
Enligt Havukainen lönar det sig att certifiera sina skogar.
”Ju större andel av skogarna som är certifierade, desto
lättare är det att sälja virke. Ute i världen är man mycket
miljömedvetna och de globala marknaderna kräver
certifierat virke.”
Han rekommenderar utan förbehåll certifiering även åt
andra skogsägare. ”Certifiering lönar sig om du vill få
inkomster från skogarna även i framtiden.”
Med hjälp av finansiering från Skogsstiftelsen görs
PEFC-certifieringen känd både i hemlandet och i Stor­
britannien och Holland som är viktiga marknader för
Finland. ”Det är bra att vi i andra länder kan sprida in­
formation om hur vi tar hand om dessa saker i Finland.
När våra träprodukter säljer utomlands, ger det arbete
och inkomster åt oss i Finland.”
SKOGSSTIFTELSEN OCH DESS FINANSIERING
MEDELSANVÄNDNING 2013
Totalt 1,32 milj. euro
Skogsstiftelsen finansierar sin verksamhet med en frivillig säljfrämjande avgift,
som uppbärs i samband med virkesaffärer. När skogsägaren beslutar sig för att
betala den frivilliga avgiften till Skogsstiftelsen, förbinder sig virkesköparen att
betala ett lika stort belopp till stiftelsen. Därmed fördubblas beloppet.
Den säljfrämjande avgiften är vid rotförsäljning 0,2 procent och vid leveransför­
säljning 0,1 procent av virkesaffärens värde. Minimiavgiften är 8 euro. Avgiften är
avdragbar i skogsbeskattningen som utgift för skogsbruket. Exempel: Om värdet
på en rotförsäljning är 16 000 euro blir den frivilliga avgiften till Skogsstiftelsen
i verkligheten bara 22,40 euro. Till Skogsstiftelsens konto inbetalas 64 euro. Den
summan innehåller både skogsägarens och virkesköparens andel.
ANVÄNDNING AV TRÄ
OCH TRÄBYGGANDET
• Kompetens att bygga i trä och
kommunikation (Puuinfo)
• Donationsprofessur i träbygg­nation
vid Aaltouniversitet
• Forskning kring att bygga med
träelement (FWR)
SKOLSAMARBETE OCH
UNGDOMSARBETE
• Utgifter för transporter av
skolelever till skogsdagar som
skogsfackmän ordnat
• Skogsnöten för högstadier
• Skogen talar – projekt för ungdomar
• Undervisningsmaterial och skogs­
kurser för lärare och studiehand­
ledare
UNDERSÖKNINGAR OCH
UTREDNINGAR
• Följderna av begränsningar i
användning av skogarna för skogs­
bruket och för virkesanskaffningen
(Skogsforskningsinstitutet Metla)
• Skogsbrukets lönsamhet med olika
skogsvårdsmetoder (PTT)
KOMMUNIKATION TILL DEN STORA
ALLMÄNHETEN OCH INOM SKOGS­
BRANSCHEN
• Webbsajten forest.fi
• Skogssektorns miljöpejl, bevak­
ning av globala miljöprocesser
SKOGSCERTIFIERING
KOMMUNIKATION TILL BESLUTS­
FATTARE OCH PÅVERKARE
• Marknadsföring av PEFC-certifie­
ring i Storbritannien, Holland och
Finland
• Beslutsfattarnas Skogsakademi
• Träbaserade bioprodukter, bygga
upp ett kommunikationsprogram
• Samarbete med media, utbildning i
skogsfrågor för journalister
16 000 € x 0,2 % = 32 euro
- 30 % skatt
= 22,4 euro
På årsnivå betalar omkring 40 000 privata skogsägare den frivilliga avgiften
till Skogsstiftelsen i samband med virkesaffärer. Forststyrelsen betalar den
säljfrämjande avgiften för allt virke som den säljer. Totalt ger det årligen 1,7–
1,9 miljoner euro. Av de insamlade medlen används omkring 70 procent till att
finansiera projekt, ge stipendier och understöd. Stiftelsen ger inte understöd för
marknadsföring av enskilda företag eller produkter. Stiftelsen ska inte ge vinst
och inte heller idka affärsverksamhet.
SKOGSSTIFTELSENS MEDLEMMAR
INSAMLING AV MEDEL
Centralförbundet för lant- och skogsbruks­producenter MTK/skogsägarna
Finlands sågar rf/medlemsföretag
Forststyrelsen
Skogsindustrin rf/medlemsföretag
ÖVRIGA BAKGRUNDSAKTÖRER
METO – Skogsbranschens experter rf
Forstmästareförbundet rf
Etämetsänomistajien liitto ry
Maskinföretagarnas förbund rf
Finlands Transport och Logistik SKAL rf
Trä- och specialbranschernas förbund rf
KONTAKTUPPGIFTER
FINLANDS SKOGSSTIFTELSE
Salomonsgatan 17 A
00100 Helsingfors
www.metsasaatio.fi
VERKSAMHETSLEDARE
Forstmästare
Liisa Mäkijärvi
040 750 1801
[email protected]