Bilaga d4 Lågfrekvent ljud - Statkraft Södra Vindkraft AB

Download Report

Transcript Bilaga d4 Lågfrekvent ljud - Statkraft Södra Vindkraft AB

RAPPORT
STATKRAFT SÖDRA VINDKRAFT AB
Marhult Statkraft Södra
UPPDRAGSNUMMER 5466500000
BULLERUTREDNING LÅGFREKVENT LJUD
Bilaga D4
SLUTRAPPORT
STOCKHOLM
2013-05-21
SWECO ENERGUIDE AB
TILLSTÅND
repo001.docx 2012-03-29
1 (9)
Sweco
Gjörwellsgatan 22
Box 34044
SE-100 26 Stockholm, Sverige
Telefon +46 (0)8 6956000
Fax +46 (0)8 6956010
www.sweco.se
Sweco Infrastructure AB
Org.nr 556507-0868
Styrelsens säte: Stockholm
Johanna Thorén
Akustikkonsult
Stockholm Samhällsbyggnad
Telefon direkt +46 (0)8 6965155
Mobil +46 (0)725635155
[email protected]
CJ p:\5412\5467806_statkraft_projektled\000\6_arbmtrl\marhult\kompletteringar\kompletteringsdokument\bilaga d4 lågfrekvent ljud.docx
Fel! Hittar inte referenskälla.
Fel! Hittar inte referenskälla.
1
Bakgrund
3
1.1
Komplettering av tillståndsansökan
3
1.2
Projektet
3
2
Lågfrekvent ljud från vindkraft
3
3
Riktvärden
3
4
Beräkning
4
4.1
Metod
4
4.2
Beräkningsmodell och programvara
4
4.3
Underlag
5
4.4
Meteorologiska och geografiska parametrar
6
4.5
Ljudisolering
6
5
Resultat
7
6
Slutsats
8
7
Referenslista
9
2 (9)
RAPPORT
2013-05-21
MARHULT STATKRAFT SÖ DRA
1
Bakgrund
1.1
Komplettering av tillståndsansökan
Innevarande rapport syftar till att svara på kompletteringsbegäran angående
Buller och skuggor
11. Kan Bolaget åta sig att innehålla Socialstyrelsens rekommenderade nivåer avseende
lågfrekvent buller inomhus (SOSFS AR 2005:6)?
1.2
Projektet
Tillstångsansökan gäller vindpark Marhult, en etablering av upp till 11 vindkraftverk i
Uppvidinge kommun. I tillståndsansökan har 22 ljudkänsliga bebyggelsepunkter
identifierats och beräknade ljudnivåer har redovisats för dessa. Innevarande rapport
redovisar ljudnivå med avseende på lågfrekvent ljud vid motsvarande punkter.
2
Lågfrekvent ljud från vindkraft
Lågfrekvent ljud definieras normalt som ljud mellan frekvenserna 20-200 Hz, vilket är
hörbart för det mänskliga örat.
För att kartlägga kunskapsläget gällande bland annat hälsoeffekter av lågfrekvent ljud
från vindkraft gjordes en sammanställning som publicerades 2011 på uppdrag åt
Naturvårdsverket (1). Slutsatser från den sammanställningen är bland annat
Lågfrekvent ljud (20-200 Hz) från moderna vindkraftverk är ofta hörbart vid gällande
riktvärden för bostäder, men vindkraftbullret har inte större innehåll av lågfrekvent ljud än
andra vanliga bullerkällor vid deras riktvärden, till exempel buller från vägtrafik.
… Förutsatt att riktvärdet utomhus vid bostadens fasad, 40 dBA, och Socialstyrelsens
riktvärden för lågfrekvent buller inomhus är uppfyllda är det dock inte troligt att allvarliga
störningar till följd av lågfrekvensbuller från vindkraft är att vänta i framtiden.
3
Riktvärden
Ljudnivå från vindkraft utomhus vid bostäder får inte överstiga 40 dBA, enligt
Naturvårdsverkets rekommendationer. Det finns inte något riktvärde gällande lågfrekvent
ljud utomhus från vindkraft.
Som riktvärde för lågfrekvent ljud tillämpas därmed Socialstyrelsens allmänna råd om
buller inomhus, SOSFS 2005:6, se Tabell 1.
repo001.docx 2012-03-29
3 (9)
RAPPORT
2013-05-21
MARHULT STATKRAFT SÖ DRA
Fel! Hittar inte referenskälla.
Fel! Hittar inte referenskälla.
Tabell 1 Riktvärde för lågfrekvent buller inomhus enligt Socialstyrelsen
Tersband [Hz]
Ljudtrycksnivå [dB]
31,5
56
40
49
50
43
63
41,5
80
40
100
38
125
36
160
34
200
32
4
Beräkning
4.1
Metod
Enligt Naturvårdsverkets rekommendation (2) kan bedömning av lågfrekvent ljud från
vindkraft göras i två steg. Inledningsvis jämförs med beräkning hur stor ljudnivåskillnad
det är mellan A-vägd (dBA) och C-vägd (dBC) ljudnivå. Är den A-vägda nivån klart under
riktvärdet på 40 dBA och skillnaden mellan det C-vägda och A-vägda mindre än cirka 20
dB så föreligger sannolikt inget problem med lågfrekvent buller. Skulle skillnaden vara
större än 20 dBA bör dock en noggrannare utredning göras med avseende att kontrollera
mot Socialstyrelsens riktvärden inomhus.
I och med att formuleringen skriven som cirka 20 decibels skillnad är noggrannare
beräkning gjord i innevarande rapport för de punkter där vi beräknar en skillnad på mer
än 18 decibel. En noggrannare beräkning är också genomförd för de punkter som har
över 35 dBA i beräknad ekvivalent ljudnivå oavsett vilken skillnad som beräknas mot Cvägda nivåer.
Utifrån de uträknade lågfrekventa ljudnivåerna utomhus för utvalda mottagarpunkter görs
en bedömning av fasadisolering beroende på bostadstyp och den resulterande ljudnivån
inomhus.
4.2
Beräkningsmodell och programvara
I Sverige används i huvudsak två olika modeller för beräkning av ljud från vindkraft;
Nord2000 och Naturvårdsverkets modell.
Nord2000 (3) (4) är en beräkningsmodell utvecklad för att stämma med de nordiska
väder- och klimatförutsättningarna. Modellen är i grunden utvecklad för väg- och
4 (9)
RAPPORT
2013-05-21
MARHULT STATKRAFT SÖ DRA
spårtrafik, men är också applicerbar på industri- och vindkraftsberäkningar. Utvecklingen
av modellen är gjord av det danska teknikutvecklingsföretaget DELTA, norska SINTEF
och svenska SP och är finansierad med stöd av Nordiska ministerrådet och andra
myndigheter i de nordiska länderna.
Naturvårdsverkets modell för att beräkna ljud från vindkraftverk (5) är en relativt enkel
utbredningsmodell som inte tar hänsyn till terräng eller specifika meteorologiska fall.
Följande rapport bygger på ljudberäkningar gjorda med programvaran Soundplan och
med beräkningsmodellen Nord2000. En referenskoll av resulterande ljudnivåer i dBA har
gjorts med beräkningar genomförda i programvaran WindPro och med Naturvårdsverkets
modell. Jämförelse kan inte göras för lågfrekvent ljud då Naturvårdsverkets modell inte
tar hänsyn till låga frekvenser.
4.3
Underlag
Som underlag till beräkningar har erhållits höjdkurvor i 5 m ekvidistans, parklayout för de
planerade vindkraftverken, koordinater för ljudkänsliga bebyggelsepunkter (se bild 1)
samt ljudeffekt för verken levererat av tillverkare (6). Samtliga planerade vindkraftverk har
en navhöjd på 128 meter.
Observera att ansökan är av ”box-modell” och att slutlig layout och val av vindkraftverk
kan bli annorlunda.
Bild 1. Karta visande de ljudkänsliga bebyggelsepunkterna samt deras beteckning.
repo001.docx 2012-03-29
5 (9)
RAPPORT
2013-05-21
MARHULT STATKRAFT SÖ DRA
Fel! Hittar inte referenskälla.
4.4
Fel! Hittar inte referenskälla.
Meteorologiska och geografiska parametrar
Nord2000-modellen ger möjligheten att variera ett stort antal meteorologiska och
geografiska paratmetrar. Normalt används dock standardvärden för svenska förhållanden
på dessa parametrar, se Tabell 2.
Tabell 2 Parametrar vid beräkning
4.5
Parameter
Värde
Källa
Luftfuktighet
70 %
ISA
Temperatur
15 °C
ISA
Lufttryck
1013 mbar
ISA
Atmosfärisk turbulens för vind
0,12 Cw [m s ]
Nord2000 (4)
Atmosfärisk turbulens för luft
0,008 Ct [Ks ]
2
Nord2000 (4)
Markråhetslängd, z0
0,3
Projektspecifik enligt NVV (5)
1
2
4/3 -2
-2
Ljudisolering
Hur bra ljudisolering en byggnad har beror på utformning, material och skick. Mätningar
gjorda på typiska danska hus (7) visar en fasaddämpning av lågfrekvent ljud enligt Tabell
3. Värdena i tabellen kan ses som ett riktvärde, svenska hus hävdas dock ofta ha bättre
fasadisolering än danska.
Tabell 3 Ljudisolering i typiska danska hus enligt (7)
Tersband [Hz]
Ljudtrycksnivå [dB]
25
4,6
31,5
6,7
40
7,6
50
10,3
63
14,2
80
17,5
100
18,4
125
17,5
160
18,6
200
22,4
1
International Standard Atmosphere
6 (9)
RAPPORT
2013-05-21
MARHULT STATKRAFT SÖ DRA
5
Resultat
Beräkningar av ljudnivåer i mottagarpunkter ger följande resultat enligt Tabell 4.
Mottagare D, F och G är vidare analyserade då de har de högsta ekvivalenta
ljudnivåerna. Mottagare U och V är vidare analyserade då ljudnivåskillnaden mellan Avägd och C-vägd nivå är över 18 dB, se Tabell 5.
Tabell 4 Resultat för beräknade ljudnivåer i mottagarpunkter.
Mottagare
Leq dB(A)
(Svenska
modellen)
Leq dB(A)
Leq dB(C)
Skillnad dB
(Nord2000)
(Nord2000)
Riktvärde
40
40
-
20
A
33,6
33,4
48,5
15,1
B
32,4
31,5
47,6
16,1
C
32,3
31,8
47,5
15,7
D*
36,4
36,5
51
14,5
E
34,6
34,5
49,9
15,4
F*
36,9
37,2
51,9
14,7
G*
35,7
35,4
50,7
15,3
H
31,4
30,6
47,1
16,5
I
28,6
27,1
44,7
17,6
J
29,2
27,6
45
17,4
K
28,8
27,8
44,8
17
L
24,6
22,4
39,6
17,2
M
30,9
29,5
46,6
17,1
N
32,7
31,9
48,1
16,2
O
33,7
33,5
49,1
15,6
P
34,1
34
49,5
15,5
Q
27,6
26,4
43,9
17,5
R
27,5
25,9
43,7
17,8
S
32,1
31,5
47,3
15,8
T
31
29,9
47
17,1
repo001.docx 2012-03-29
7 (9)
RAPPORT
2013-05-21
MARHULT STATKRAFT SÖ DRA
Fel! Hittar inte referenskälla.
Fel! Hittar inte referenskälla.
U*
27,3
25,4
43,6
18,2
V*
27,3
25,2
43,7
18,5
Socialstyrelsens riktvärden gällande lågfrekvent ljud avser inomhusnivåer. De beräknade
värdena i Tabell 5 avser utomhusnivåer vid bebyggelsepunkter. För att de i tabellen
markerade värdena inte ska orsaka för höga nivåer inomhus krävs att fasaden isolerar i
storleksordningen 1 decibel. Detta isoleringskrav bedöms att klaras av samtliga aktuella
bostäder (7).
Tabell 5 Detaljanalys av utvalda mottagarpunkter. Beräknade ljudnivåer utomhus i dB.
6
Frekvens [Hz]
31,5
40
50
63
80
100
125
169
200
Riktvärde
Inomhus
56
49
43
41,5
40
38
36
34
32
Mottagare
Beräknad ljudnivå utomhus [dB]
D
47,1
44,6
43,4*
41,7*
39,1
35,4
30,8
31,3
31,1
F
47,9
45,5
44,1*
42,8*
39,5
36,3
34,2
30,4
32,2*
G
46,8
44
43,1*
41,5
38,7
35,9
32,6
31,4
31,2
U
40,1
37,1
35,6
33,5
31,1
27,8
26,4
25,1
23,2
V
40,2
37,2
35,6
33,4
31,1
28,4
27,2
24,5
22,4
Slutsats
Socialstyrelsens riktvärde för lågfrekvent ljud inomhus bedöms klaras med avseende ljud
från de planerade 11 vindkraftverken i projekt Markhult för den exempellayout som
bifogas ansökan.
8 (9)
RAPPORT
2013-05-21
MARHULT STATKRAFT SÖ DRA
7
Referenslista
1. M. Nilsson, G. Bluhm, G. Eriksson, K. Bolin. Kunskapssammanställning om infraoch lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter.
Stockholm : Naturvårdsverket (Karolinska institutet, VTI, KTH), 2011.
2. Naturvårdsverket. Naturvårdsverket. Naturvårdsverkets hemsida. [Online] den 20
Februari 2013. [Citat: den 15 Maj 2013.] http://www.naturvardsverket.se/Stod-imiljoarbetet/Vagledning-amnesvis/Buller/Buller-fran-vindkraft/.
3. B. Plovsing, J. Kragh. Rapport AV 1851/00. Nord2000. Comprehensive Outdoor
Sound Propagation Model. Part 1: Propagation in an Atmosphere without Significant
Refraction. Hörsholm : Delta Akustik & Vibration, Reviderad 2006.
4. J. Kragh, m fl. User's Guide Nord2000 Road. Hörsholm : DELTA, SINTEF, SP, 2006.
5. Naturvårdsverket. Ljud från vindkraft, reviderad utgåva av rapport 6241, koncept
2010. u.o. : Naturvårdsverket, 2010.
6. Siemens. SWT - 2.3 - 113, Acoustic Emission. confidential document : Siemens, 2013.
7. Sound Insulation of Dwellings at Low Frequencies. Hoffmeyer och Jakobsen. 1, u.o. :
Journal of Low frequency Noise, Vibration and Active Control, 2010, Vol. 29.
repo001.docx 2012-03-29
9 (9)
RAPPORT
2013-05-21
MARHULT STATKRAFT SÖ DRA