Transcript Är du redo för den nya välfärdsteknologin?

Mötesplats välfärdsteknologi och e-hälsa
Kistamässan den 21-22 januari 2015
– officiell mässtidning • Bilaga till Dagens Omsorg 3, 2014 •
Är du redo för den
nya välfärdsteknologin?
12 sidor om MVT2015
IT inom vård och omsorg: Behoven bara växer. Men
införandet av ny teknik går segt. Hur kan man använda modern
välfärdsteknologi (MVT) så att det blir ett bra stöd i vardagen?
”Drömmen är
att snabbt sprida
nya innovationer
över hela landet”
SID 2
2 | MVT 2015
BILAGA TILL DAGENS OMSORG #
www.mvt2015.se
Vi ses väl
på MVT?
S
nart är det dags! Den 21–22 ja­
nuari anordnas MVT2015 som
mötesplats för välfärdsteknik.
Vi ser fram emot att två dagar
fullmatade med seminarier och möten
med fokus på verktygen som hjälper
oss att klara framtidens utmaningar
inom kommunal vård, omsorg och
socialtjänst.
VINNOVA, SVERIGES KOMMUNER och
Landsting och Västerås stad är arran­
gör, tillsammans med Artexis som
driver Kistamässan.
Flera andra viktiga aktörer är part­
ners, nämligen Kommunal, Förbundet
Sveriges Arbetsterapeuter, Vårdför­
bundet, Vision, Svensk Sjuk­sköter­ske­
förening och branschorganisationerna
Swedish Medtech och IT- och tele­
komföretagen.
Mediepartners är både Dagens Om­
sorg (som gör denna mässtidning) och
Dagens Samhälle.
PROGRAMMET ÄR SYNNERLIGEN inne­
hållsrikt, vilket framgår av följande
sidor.
Vi på Dagens Omsorg vill dock sär­
skilt puffa för den nya plan som Ro­
botdalen tagit fram för att underlätta
för innovationer, en plan som vi pre­
senterar i artikeln här intill.
Adam Hagman berättar om behovet
av att samordna tester och utvärde­
ringar runt om i landet. Det är nöd­
vändigt för att få fart på införandet av
nya hjälpmedel. Dagens system, då
varje landsting och kommun gör egna
utvärderingar, är krångligt och lång­
samt. ”Innovationer är inte för skojs
skull, det är ett medel för kommunerna
att uppnå sin viktigaste målsättning:
att ha medborgare som mår bra”, säger
Adam Hagman.
DET FINNS MÅNGA exempel på smarta
hjälpmedel som skulle behöva få snab­
bare spridning. Den nya regeringen
vill (trots regeringskris) satsa på ett
nationellt regelverk och samlat hu­
vudmannaskap för hjälp­
medel. Om det görs på
rätt sätt kan det blir
enklare för enskilda
att snabbt få rätt
hjälpmedel!
Valter Bengtsson, chefredaktör & ansvarig utgivare
Detta är en bilaga till Dagens Omsorg nr 3,
2014 och är officiell mässtidning för MVT2015.
MVT2015 står för Mötesplats Välfärdteknologi &
e-hälsa 2015. Konferensen anordnas för första
gången och är tänkt som en arena för utvecklandet av kommunal vård och omsorg.
Chefredaktör, ansvarig utgivare
Valter Bengtsson, Faktapress
[email protected]
08-410 056 36, 0709-56 08 52
Grafisk formgivning Elin Breyer Hedberg
Tryck Pressgrannar, ISSN 2001-9297
www.mvt2015.se
3 2014
www.dagensomsorg.se
EN NY PLAN FÖR
INNOVATIONER
Drömmen är att
snabbt sprida nya
hjälpmedel över
hela landet
Ljusare tider väntar för svenska innovationer.
Det är goda nyheter även för alla svenskar
som på grund av funktionsnedsättning eller
ålder behöver nya smarta hjälpmedel.
E
n ny rapport efterlyser en
samordning av landets alla
testbäddar för hjälpmedel
och andra innovationer.
Idag sker ingen ordent­
lig samordning av testbäd­
darna, utan varje kommun
och landsting jobbar på eget håll med att
”uppfinna hjulet” gång på gång.
Nya produkter måste testas och godkän­
nas om och om igen – i stället för att snabbt
spridas till behövande över landet.
– Vi hoppas att vi kan börja jobba med
samordningen redan i början av 2015 och
att det får stort genomslag inom ett år, sä­
ger Adam Hagman, verksam inom Robot­
dalen och en av rapportens författare.
De höga förhoppningarna bygger på slut­
satserna i den färska rapporten Sunside,
Solutions for Independent and Active Life,
som Robotdalen tagit fram i samarbete
med flera andra aktörer.
Förslagen om att snabba upp införande
av innovationer ska enligt planerna inom
kort presenteras för socialdepartementet
och näringsdepartementet.
– Vi behöver ett samförstånd om att ska­
pa en ny organisation där testbäddarna kan
jobba tillsammans. Det behövs också ett
startkapital för det nya samarbetet, säger
Adam Hagman.
Målet är att påskynda innovationer inom
alla delar av vårdkedjan, betonar han.
På köpet får fler medborgare snabbare
tillgång till hjälpmedel som gör dem själv­
ständiga och delaktiga i samhället. Och
samtidigt innebär detta en lättnad för alla
innovatörer som tar fram nya hjälpmedel,
som kan få en mycket kortare väg till för­
säljning och lönsamhet.
– Vi måste börja jobba ihop. Och det är
också det som testbäddarna själva vill göra,
säger Adam Hagman.
Det handlar inte om att bygga upp en ny
myndighet, utan snarare en virtuell organi­
sation, ett nätverk för människor som brin­
ner för innovationer.
MÅNGA TESTBÄDDAR VÄNTAR otåligt på att
få komma igång med nya samarbeten.
– Vi kan starta upp med små medel ge­
nom att börja med ett mindre antal test­
bäddar som kommit långt, och sedan kopp­
la på fler.
– De flesta vill helst komma igång genast.
Många frågar: ”När kommer det igång, så
att vi kan börja jobba tillsammans?”
Västerås Stad är en av de kommuner som
har en aktiv testbädd, som bland annat va­
rit involverat i hjälpmedlet Giraffen (se bil­
den här intill). Produkten har testats ute i
verksamheterna och uppfinnaren har fått
feedback om förbättringar.
Produkten är nu fullfjädrad, men för att
spridas över landet måste den testas igen, i
landsting efter landsting.
– Varje test kan ta tre år, om man ska bör­
ja om med analyser och så vidare. Så kan vi
#
MVT 2015 | 3
3 2014 BILAGA TILL DAGENS OMSORG
www.dagensomsorg.se
www.mvt2015.se
HÄR FINNS TESTBÄDDARNA
n En ”testbädd” är en verksamhet inom en kom-
mun eller landsting som letar efter och testar
innovationer. På Vinnovas webbplats finns en lista
över testbäddar runt om i landet. Några framstående testbäddar finns i Nacka, Västerås, Göteborg,
Uppsala, Stocholm och i Norrbotten.
Det finns även ”innovationsslussar”, vars verksamheter går ut på att förverkliga idéer om nya hjälpmedel, exempelvis om en sjuksköterska kommer på
en ny lösning och behöver hjälp med att skapa ett
företag som kan leverera lösningen till ett landsting.
ZOOM UPHILL
– en terräng­gående
fyrhjuling som ger
män­niskor som har
svårt att gå
möjlighet att ändå
ta sig ut i naturen
Fredrik Lundkvist, skapare
av Mollii, är en av många
svenska uppfinnare och
entreprenörer som får kämpa
onödigt hårt för att sprida sina
innovationer över landet.
inte hålla på, säger Adam Hagman.
– Testerna är redan gjorda i Västerås, så
Giraffen borde vara tillgängligt i hela lan­
det omgående.
FÖR ATT SAMORDNINGEN ska fungera krävs
en samsyn kring hur nya hjälpmedel utvär­
deras, så att alla kommuner och landsting
är med på tagen. Ett verktyg för att bedöma
den samhällsekonomiska nyttan behövs
också.
– Ett hjälpmedel kan se ut som en kost­
nad för kommunen, men vara samhällseko­
nomiskt lönsamt. Giraffen och många an­
dra produkter betalar sig själva, genom att
snabbt skapa mer självständiga och delak­
tiga invider, och därmed en mycket effekti­
vare vård och omsorg, säger Adam Hag­
man.
– Eftersom vi snart kommer att sakna
tio­tusentals medarbetare inom vård och
omsorg har vi inget val – vi måste hitta vä­
gar till effektivitet och självständighet is­
tället. Nya hjälpmedel är inte för skojs
skull, det är ett medel för kommunerna att
uppnå sin viktigaste målsättning: att ha
medborgare som mår bra.
För fattiga kommuner kan ekonomin
ändå bli ett hinder för satsningar.
– Vi behöver se till att nya hjälpmedel
sprids även till de kommuner som inte har
råd på kort sikt och därför behövs en ny
implementeringsfond, säger Adam Hag­
man.
Adam Hagman från
Robotdalen kommer att
medverka som talare
på konferensen och
mässan MVT2015 som
anordnas på Kistamässan den 21–22 januari
2015.
Entusiasmen är stor. Om planerna för­
verkligas kan situationen förbättras radi­
kalt.
Många innovatörer går idag på knäna på
grund av den långa tid det tar att få produk­
terna testade och godkända. Ett genombrott
i ett landsting eller en kommun kan vara
värdefullt – men det innebär inte att resten
av landet börja köpa produkten. Det är bara
ett steg på den långa vägen till marknaden,
en av många tuffa upphandlingar.
– När vi gjorde workshops med entre­
prenörer och kommuner så fick vi ett 30tal förslag på åtgärder. ”Samordning” var
en av de allra viktigaste förslagen, säger
Adam Hagman.
– Drömmen för entreprenörerna är att en
upphandling automatiskt gör hela Sverige
till en marknad.
SERVOHANDSKEN
– ett personligt
krafthjälpmedel
från Bioservo
för personer
med svag
handstyrka
eller nedsatt
handfunktion.
GIRAFF – en
kommunikationslösning som ger
äldre möjlighet att
kommunicera med
vårdpersonal och
anhöriga på
distans
text: VALTER BENGTSSON
FAKTA
Om Robotdalen
n Robotdalen finansieras av Vinnova, Europeiska regionala utvecklings-
fonden samt akademi, offentlig sektor och näringsliv i Sörmlands, Västmanlands och Örebro län. Syftet är att hjälpa nya idéer och lösningar inom
robotteknik till kommersiell framgång. Fokus ligger på innovationer för industri, service samt vård och omsorg. ”Vi agerar för att bli en internationellt
erkänd innovationsmiljö som sätter svensk robotteknik på världskartan”
skriver Robotdalen på sin webbplats www.robotdalen.se
INNOVATIONSTORGET PÅ MVT2015
n MVT2015 har ett särskilt Innvoationstorg.
I samarbete med Vinnova medverkar följande
företag:
• Landräddningen
• nWise
• We+
• Bioservo
• Mina Vårdflöden
• Visue Care
4 | MVT 2015
BILAGA TILL DAGENS OMSORG #
www.mvt2015.se
3 2014
www.dagensomsorg.se
Snabbväxare rustar
för fortsatt utveckling
i utsatt bransch
Jag är övertygad om att vår djupa förståelse och
egna erfarenheter av personlig assistans gör skillnad.
En tredjedel av våra anställda är själva Aiai-användare,
säger Magnus Crossner, vd för Kaustik, vars verksamhetsstöd Aiai just nu står inför en stor omdaning.
I
februari 2015 äger det stora skif­
tet rum. Över en natt kommer Ai­
ais 35 000 användare att uppleva
att deras webbsystem för person­
lig assistans ändrar utseende. Det
handlar om den största föränd­
ringen av systemet någonsin.
Magnus Crossner, vd för Kaustik som till­
verkar Aiai, är ödmjuk inför förändringen.
– Det finns flera olika drivkrafter bakom
det nya användargränssnittet, förklarar
han. Det ska vara mer användarvänligt och
anpassat till alla skärmstorlekar. Det är
också en förberedelse inför kommande nya
tjänster.
Aiai har legat i frontlinjen ända sedan
grundaren Erik Ljungberg skapade pro­
grammet för sina egna personliga behov
för ett decennium sedan. Aiai har därför
blivit mer än ett datorprogram och Kaustik
uppfattas idag mer som ett kunskapsföre­
tag än ett it-företag.
– Det har alltid varit självklart för oss att
ha nära relation till kunden och branschen.
Det är både berikande och nödvändigt, sä­
ger Magnus Crossner.
Idag arbetar ett tiotal utvecklare med att
ständigt vidareutveckla systemet. Önske­
målen är många och det krävs tuffa priori­
teringar för att leverera rätt tjänster vid
rätt tillfälle.
– Givetvis styr myndighetskrav i mångt
och mycket vår utvecklingsplan. Det är an­
geläget att Aiai som verksamhetsstöd alltid
är anpassat till nya regler och lagkrav. Vårt
mål är att kunden alltid ska känna att sys­
temet ger den trygghet och nytta som är
nödvändig för att driva en effektiv och sä­
ker assistans.
En efterlängtad nyhet är Aiai Ärende­
hantering som lanserades tidigare under
2014, en produkt som utvecklats efter en
workshop med flera av kunderna.
– Ett lysande exempel på samarbete och
transparens, säger Magnus. På workshopen
diskuterade vi hur olika ärenden, både
spontana och återkommande, ska hanteras,
så att inget faller mellan stolarna. Våra
kunder är väldigt aktiva och villiga att del­
ge viktig information.
– Nu har vi ett system som täcker in alla
viktiga ärenden och automatiskt kopplar
dem till relevanta lagtexter och företagsin­
terna rutiner. Användaren vet alltid hur
man ska agera när en viss situation uppstår.
Det säkerställer att medarbetarna agerar
på rätt sätt vid rätt tillfälle vilket också IVO
ställer krav på.
– Företag i andra branscher har upp­
märksammat vårt system och vill ha sam­
ma för den egna branschen, men det har vi
valt bort. Ärendehanteringen Aiai är helt
anpassad för assistans, säger Magnus.
Det är en ganska typisk situation för
Kaustik, som allt som oftast säger nej när
nya affärsområden kommer på tal.
I år har man ändå släppt den nya verk­
samhetsstödet Omsorg24 som har samma
bas som Aiai, men med HVB-hem och
LSS-boenden som väl avgränsad nisch.
– Det finns sådär 3 000 boenden och
några av våra viktigaste kunder inom assis­
tans har förflyttat sig åt det hållet. Om man
är duktig på assistans så ligger det nära till
hands, förklarar Magnus Crossner.
Omsorg24 går ut på att underlätta för ar­
betsgivare att schemalägga medarbetarna.
Systemet sköter tidrapporter, digitala sig­
naturer och olika funktioner för personal­
avdelningar.
– Ett sådant skräddarsytt system har sak­
nats för HVB-hem och LSS-boenden, som i
regel är ganska små verksamheter, men
som också behöver ha god kontroll och ef­
fektiv hantering. Det är viktigt att man
uppfyller arbetstidslagens krav bland an­
nat. Med färre fel får man högre kvalitet.
Ett 40-tal boenden har hittills tagit Om­
sorg24 i bruk. Nu siktar Kaustik in sig på
en större lansering på MVT2015, konferen­
sen om modern välfärdsteknologi, på Kis­
tamässan i januari, där Kaustik kommer att
finnas bland utställarna. MVT väntas bli en
arena för kommuner, som alla har boenden
av det slag som Omsorg24 riktar in sig på.
Omsättning har ökat stadigt sedan Aiai
började marknadsföras på allvar för fem år
sedan och nyligen korades Kaustik till vin­
nare bland Göteborgsregionens företag
med starkaste tillväxt.
MED EN SÅ stark dominans som Kaustik fått
inom administration av personlig assistans
ställer man sig frågan hur företaget ska
undvika att slå sig till ro.
– Som en av IT-Sveriges största snabb­
växare inom vård och omsorg tackar vi nej
till andra branscher än assistans och HVB/
LSS-boenden. Vi är angelägna att aldrig
tappa fokus för personlig assistans. Det är
här vi har vårt ursprung och vår bas av
kunskap, säger Magnus Crossner.
Företagets mål är att kunderna alltid ska
vara mer nöjda idag än de var igår.
text: VALTER BENGTSSON
Det nya utseendet på Aiai som har premiär
i februari är helt ”responsivt” vilket innebär att det
automatiskt anpassar sig till alla skärmstorlekar.
foto: Linnea Bengtsson
Vart blåser vinden?
Magnus Crossner
involverar kunderna i
vidareutvecklingen av
Aiai och Omsorg24.
Men han hoppas även
på fler kunder, inte
minst bland landets
kommuner. Kommunernas assistansverksamheter är jungfrulig mark,
eftersom kommunerna
ofta ligger efter privata
utförare när det gäller
IT-stöd, trots att de har
lika stora krav på sig
vad gäller regler och
avtal.
DELAKTIGHET
Inom Kaustik finns en stark tro på assistansens betydelse för delaktighet i samhället.
- Även om vi inte är politiska vill vi värna
tillgänglighet och självklart även assistansreformen, säger Magnus Crossner.
- Vi skriver i våra licensavtal med kunderna
att vi har rätt att säga upp avtalet om kunden
inte efterlever reformens intentioner eller de
regelverk som en assistansanordnare omfattas
av. Det är ett självklart ställningstagande.Livet
är oförutsägbart. Vem som helst kan när som
helst hamna i behov av personlig assistans,
säger Magnus Crossner.
Läs mer om företaget på www.aiai.se
#
MVT 2015 | 5
3 2014 BILAGA TILL DAGENS OMSORG
www.mvt2015.se
www.dagensomsorg.se
Läkemedlen signeras i mobilappen
– mer tid för vården
av de boende
100 miljoner signeringar av ordinerade läkemedel görs
varje år i Sverige, fram till nu till största delen manuellt
med papper och penna. Företaget Appva visar på MVT
2015 hur man kan göra denna pappers­rutin digital och
få bättre koll på medicinering och annat.
n Appva tillhör de yngre
företagen som ställer ut på
mässan. Det var i december
2012 som systemet för signe­
ring sattes i drift för första
gången.
Idag är det it-baserade
verksamhetsstödet Medica­
tion and care support system,
MCSS, spritt över Sverige och
har ungefär 2000 användare.
Ulrika Kjellberg på Appva,
VD och en av grundarna, be­
rättar om bakgrunden:
– Hela idén kom från verk­
samheten, från Tre Stiftelser,
en kommunal stiftelse i Göte­
Ulrika Kjellberg
på Appva
hoppas att den
nya appen ska
ge personal
mer tid för att
hjälpa de
boende.
borg med 360 boendeplatser.
Sedan satt vi i åtta månader
och jobbade med att utveckla
detta, berättar Ulrika, som
har en bakgrund i arbete med
att leda process- och kvali­
tetsstyrning.
Nu är det inte bara medici­
ner som dokumenteras, utan
även andra vårdinsatser, vilka
delegeringar som finns bland
aktuell personal och så vida­
re. För personalen förenklas
dokumentationen, för den
som planerar ger det en helt
annan överblick, och skulle
medicinutdelning eller något
annat missas finns också en
larmfunktion. I stället för att
hålla reda på olika papper
skriver personalen in vad
som gjorts på en iPad som
finns på boendet, eller i en
del fall på en smartphone.
Mer tid för de boende och
till själva omvårdnaden är en
ambition med systemet, som
har prisbelönats i olika sam­
manhang.
Med sin medverkan på
MVT hoppas Appvas VD för­
stås på nya kontakter:
– Ja vi hoppas förstås att
träffa nya tänkbara kunder,
och det är också intressant
att möta folk utifrån verk­
samheterna och få respons
från dem, sammanfattar Ul­
rika Kjellberg.
ANDERS LINDSTRÖM
FAKTA
Särskilt boende I Sverige finns det idag drygt 90 000 platser,
och lika många anställda, på särskilt boende. De boende har
ofta ett stort behov av hjälp, inte minst med att ta sina mediciner. Medicinerna tas ofta 3–4 gånger per dygn, vilket innebär
att det under ett år ges minst 100 miljoner medicindoser inom
särskilt boende. Till detta kommer medicin som ges inom
hemtjänst respektive hemsjukvård.
www.appva.se
Nu kan sjukgymnaster
hjälpa dig träna på distans
n I stället för att få tränings­
programmet med hem på ett
lätt bortglömt papper så får
patienten en pekskärm med
tillhörande kinect-kamera,
och kan följa sitt program på
skärmen samtidigt som sjuk­
gymnasten kan se att pro­
grammet fungerar och blir
Rehablitering via nätet. Gerd Söderman på Welfare Sverige lanserar ett nytt system för att få hjälp med
sjukgymnastiken på distans.
gjort som det ska.
Ett sådant system, Virtual
Rehabilitation, visas av före­
taget Welfare Sverige på
MVT 2015.
Det handlar om ett än så
länge litet företag som star­
tade mars 2014 och med he­
mort i Västerås. Systemet är
utvecklat i Danmark och har
funnit på den danska mark­
naden sedan 2012.
Den pekskärm som ingår
i rehabiliteringssystemet är
ingen vanlig ”padda” utan en
22 tumsskärm som är mycket
enkel och användarvänlig,
”strippad” från allt ovidkom­
mande. Det är bara att starta
och peka på skärmen så går
programmet igång.
Systemet används i dag i ett
flertal danska kommuner.
– I Sverige är vi väldigt nya,
och det är roligt att komma
till mässan och få visa upp
den här möjligheten till reha­
bilitering på distans med full
uppföljning, säger VD Gerd
Söderman.
Hon har själv en bakgrund
som socionom i socialtjäns­
ten med mångårig kommunal
erfarenhet inom samtliga so­
ciala områden individ- och
familjeomsorg, äldreomsorg
och funktionsnedsättning.
Än så länge är hon den enda
heltidsanställda medarbeta­
ren av de totalt fem i företa­
get. De andra, en sjukgym­
nast, en arbetsterapeut och
två tekniker, är knutna till fö­
retaget på deltid.
På MVT2015 kommer före­
taget att visa systemet i sin
monter och även vid i ett se­
minarium som ordnas på
mässan.
I montern visas också in­
teraktivt utbildningsprogram
för förflyttningsteknik, som
företaget har tagit fram med
målet att undvika risker för
personal och patient.
ANDERS LINDSTRÖM
www.welfaresverige.se
6 | MVT 2015
BILAGA TILL DAGENS OMSORG #
www.mvt2015.se
3 2014
www.dagensomsorg.se
Här finns verktygen för fra
Verktygen för framtidens utmaningar möter du bland utställarna på MVT2015 på Kistamässan 21–22 januari 2015.
På mässgolvet kan du även ta del av kostnadsfria seminarier,
visningsmiljöer och det speciella Innovationstorget. Missa
inte heller att fråga experterna på Våga fråga-torget!
D:31
C:30
C:31
B:30
C:33
B:31
Våga fråga-torg
Besökarna kan träffa experter inom några områden, för
praktisk rådgivning. Tanken
är att ge dig konkreta råd
för att lättare kunna ta nästa
steg i arbetet med välfärdsteknologi och e-hälsa
i verksamheten.
B:33
A:32
A:30
A:25
D:27
C:26
B:26
B:27
B:25
A:24
Mässcen
D:22
Här finns
DAGENS
OMSORG,
monter
D:22
Våga
fråga-torg
C:23
B:22
C:21
B:20
A:20
D:19
C:19
B:18
C:17
B:16
B:19
B:17
A:18
C:15
B:15
B:23
A:22
B:21
VISNINGSMILJÖER
D:18
D:16
D:17
A:16
Innovationstorg
D:14
D:12
VINNOVAS
Innovationstorg
C:13
B:14
B:13
B:12
D:07
D:05
C:06
C:04
A:14
A:12
B:11
Innovationsscenen
Lounge
Café
A:10
C:07
B:06
C:05
B:04
B:03
Café
Visningsmiljöer
Telia har visningsmiljöer, där
besökarna får möjlighet att
se hur man på ett konkret
sätt kan arbeta med och
utveckla välfärdsteknologi
inom kommunal vård
och omsorg.
IN
Innovationstorg
Inom området välfärdsteknologi
finns idag ett antal innovatörer som
arbetar med att utveckla produkter
och tjänster med sikte på behov
inom kommunal vård och omsorg.
MVT2015 anordnar i samarbete
med Vinnova ett Innovationstorg
där innovatörer kan möta användare och framtida användare av
de produkter och tjänster
som utvecklas.
Konferenssalar
Kostnadsfria
seminarier
På utställningen anordnas
kostnadsfria scenprogram med
aktuella seminarier. Programmet
fokuserar på användbarhet med
individen i fokus och ger
exempel på goda lösningar
från verksamheter inom
kommunal vård
och omsorg.
#
MVT 2015 | 7
3 2014 BILAGA TILL DAGENS OMSORG
www.mvt2015.se
www.dagensomsorg.se
amtidens utmaningar
Utställare på MVT2015
Konferens
Konferenssalar
UTSTÄLLAREMONTERNUMMER
UTSTÄLLAREMONTERNUMMER
Abilia
B:31
Kompanion Hemtjänstplanering
Aiai/Omsorg24
B:26
Innovationstorg
Landräddningen
Appva
D:17
Mina vårdflöden
ArjoHuntleigh
A:16
MiniFinder
A:32
Atea, ILAB
A:22
Nordic Innovation
C:04
Bestic AB
B:17
NWISE
Bioservo Technologies
B:17
Offentlig Säkerhet
A:30
Bioservo Technologies Innovationstorg
Pampett
C:30
BXO Solutions
D:13
Phoniro Systems
A:12
CareTech AS
B:06
Postnord
B:12
Cenvigo
C:33
Pulsen
B:23
CGI
B:04
Robotdalen
B:17
Cisco
C:26
Robyn Robotics/JustoCat
B:17
CNet
B:30
SCA Hygiene Products
C:19
Dagens Omsorg
D:22
Sekoia ApS
C:17
Diabetes Tools
B:06
Seniortek
B:16
Doro
A:20
StayingActive
B:13
eFrid
B:33
Swedish ICT
B:18
ELSI Technologies Oy
B:14
Svensk Sjuksköterskeförening
A:25
Evondos AutoDos
A:10
Sveriges Kommuner
och Landsting
D:27
B:22
Innovationstorg
Innovationstorg
Förbundet Sveriges
Arbetsterapeuter
B:03
Telia
GISYS
C:23
Tieto Sweden
Göteborgs Stad
B:25
Tunstall
Hälsoteknikcentrum
B:20
We+
Inerventions Mollii
D:31
Welfare Sverige
C:31
IntraPhone
B:27
Vision
D:07
jDome BikeAround jDome
WalkAround
C:06
D:12,D:14,D:16,D:18
Ej monter
B:11
Innovationstorg
VisueCare Innovationstorg
Västerås stad
A:24
8 | MVT 2015
BILAGA TILL DAGENS OMSORG #
www.mvt2015.se
3 2014
www.dagensomsorg.se
MVT – Konferensprogramonsdag
onsdag 21 januari
Konferensprogram
21 januari
08.30-09.45
Registrering, utställningsbesök och fika
09.45-10.45
Keynote – Anders Ekholm, Maria Gill, Mats Rundkvist
11.00-12.15
ÄLDREOMSORG
OMSORG FÖR
PERSONER MED
FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Vi som vet mår bättre!
– Sara Riggare berättar om
hur hon använder välfärdsteknologi.
Sara Riggare, Sara Wickman
HEMSJUKVÅRD
Äldreomsorg 2.0
– Så kan vi tillsammans göra den demografiska
utvecklingen till en möjlighet.
Patrik Sundström, Anders Ekholm
12.15-13.30
Lunch, utställningsbesök, öppna föreläsningar, nätverkande
13.30-14.45
Glöm inte oss, öka självständighet, trygghet och
delaktighet med teknik.
Monica Ryden, Maria Gill,
Nis Peter Nissen
E-hälsöstöd involverar
patienten
Hur blir dagens idéer
morgondagens
förskrivningsbara
hjälpmedel?
Sara Wickman
Trygg, aktiv och social
– Leva ett gott liv hela livet.
Kristin Hagström,
Elisabeth Helgöstam
14.45-15-15
Fika, utställningsbesök, nätverkande
15.15-17.30
Inkl. 30 min
paus
Framtidens äldreboende
– Vill vi ha fastighetsstyrd
verksamhet eller verksamhetsstyrd fastighet?
Ulrika Stefansson, Agneta
Nilsson, Åsa Jernbom, Åsa
Zackrisson, Tomas Lagerwall
Inspiration from our neighbour countries. Morten Hoff,
Marie Dahl, Merja Tepponen,
Dennis C. Søndergård
En bättre vardag med bra
kommunikation.
Annelie Wijk, Evin Kvale
Ökad trygghet med sjukvård på distans.
Kurt Boman, Mona Olofsson
Rätt medicin på rätt tid med
digitalt stöd.
Johan Rindeborg, Maj Rom
Kajsa Johansson
Vardaglig träning varje dag
Veronica Blixt
Lust till teknik – Att forma
teknikstöd tillsammans med
användarna.
Ann-Britt Olofsson
INDIVID OCH
FAMILJEOMSORG
Chatta med socialrådgivningen – Socialtjänsten mer
tillgänglig för medborgarna.
Alexandra Göransson,
Karin Bengtsson
FÖRDJUPNING
JURIDIK
11.00-17.30
Karin Hedberg
Nätbaserat stöd för närstående
till personer med psykisk
ohälsa. Sigrid Stjernswärd,
Helena Westerlund
För att se hela
programmet och för
att boka din biljett
till konferensen eller
mässan besök:
www.mvt2015.se
E-tjänster kan det vara
något? Så kan nya e-tjänster
underlätta för både personal
och klienter.
Claes-Olof Olsson,
Bengt Svenson,
Krisztina Buki Tornbjörk
FÖRDJUPNING
UPPHANDLING
13.30-17-30
FÖRDJUPNING
IT
13.30-17-30
Niklas Tideklev,
Klas Danerlöv,
Mats Rundkvist,
Ronny
Bjørnevång
Soctanter på nätet
Karin Bengtsson
Att klara sig själv – ny
teknik för självständighet ur
ett användarperspektiv.
Lena Tinglöf, Eva Lindberg,
Charlotte Magnusson
Arrangören förbehåller sig rätten att ändra i program och övriga aktiviteter.
Mats
EVIN KALE...
... är 44år och mamma till tre pojkar. Under de senaste 20
åren har hon arbetat
i en Freinetskola.
Hennes syn och
livsfilosofi är att alltid
se livet från ett ljust
perspektiv trots livets tunga svackor.
♥ En bättre vardag
med bra kommunikation 13:30–14:45
♥ Keynote
Talare: Mats Rundkvist, Maria Gill,
Anders Ekholm
♥ Äldreomsorg 2.0
Maria
Så kan vi göra
den demografiska
utvecklingen till en
möjlighet. Få en bild av SKLs arbete idag och
framåt – hur arbetar SKL för att ge kommunerna ett
stöd för att möjliggöra arbetet med välfärdsteknologi
och e-hälsa?
Talare: Patrik Sundström, Anders Ekholm
♥ Vi som vet mår bättre!
Omsorgen om personer med funktionsnedsättning.
Sara Riggare berättar om hur hon använder välfärdsteknologi för att underlätta sin vardag med
Parkinson.
Talare: Sara Wickman, Sara Riggare
SARA RIGGARE
… ingenjör som bestämde sig för fem
år sedan att hon ville
kombinera sina kunskaper med sina
patienterfarenheter
för att försöka förbättra för sig själv
och andra med kroniska sjukdomar. Nu
är hon doktorand
och forskar på hur
ny teknik kan användas av personer
med olika kroniska
sjukdomar för att
må bättre.
♥ Vi som vet mår
bättre 11:00–12:15
♥ Chatta med socialrådgivningen –
socialtjänsten mer tillgänglig för medborgarna
Individ- och familjeomsorg. Alexandra Göransson
berättar om arbetet med att utveckla socialtjänstens
arbete för att öka tillgängligheten för medborgarna.
Stockholms stad har arbetat med metod och kompetensutveckling för att digitalisera socialtjänstens
arbete och sett många fördelar med detta.
Talare: Alexandra Göransson
♥ Nätbaserat stöd för närstående
till personer med psykisk ohälsa
Individ- och familjeomsorg. Ett webbaserat stöd kan
underlätta bördan och öka möjligheterna att orka
med sin situation som närstående. Genom exempel
från forskningen berättar hon lite kort om närståendes situation, e-hälsa och olika lösningar som man
testar eller forskar kring för närstående idag.
Talare: Sigrid Stjernswärd
Karin
Anders
♥ Fördjupning: Juridik
Talare: Karin Hedberg
♥ Trygg, aktiv och social – ett
gott liv hela livet
Äldreomsorg. Järfälla Hemstöd och projektet eSenior från Göteborgs stad har arbetat med välfärdsteknologi och e-tjänster i olika projekt.
Talare: Kristin Hagström,
Elisabeth Helgöstam
♥ En bättre vardag med bra
kommunikation
Omsorgen om personer med
Elisabeth
funktionsnedsättning.
Talare: Annelie Wijk, Evin Kvale
♥ Hur blir dagens idéer morgondagens
förskrivningsbara hjälpmedel?
Hemsjukvård. Det är viktigt att ta tillvara på idéer
för att lösa framtidens utmaningar inom Hälso- och
sjukvård. Vi behöver ha ett nära samarbete mellan
vården och de som arbetar med ny teknik. Ett nytt
hjälpmedel kan för äldre och personer med funktionsnedsättningar göra stor skillnad.
Talare: Bengt Andersson, Sara Wickman
♥ E-tjänster kan det vara något?
Individ- och familjeomsorg. Så kan nya e-tjänster
underlätta för både personal och klienter.
Talare: Claes-Olof Olsson
♥ Glöm inte oss – ökad självständighet, trygghet och delaktighet med teknik för personer
med en demenssjukdom
Äldreomsorg och hemsjukvård. Att se människan
bakom teknologin. Välfärdsteknologi handlar inte
om teknologi men om de människor som använder
den. Frågor om identitet och social inklusion är
avgörande för livet med demens.
Talare: Monica Rydén, Nis Peter Nissen, Maria Gill
♥ Fördjupning: Upphandling –
utmaningar och möjligheter
med innovationsvänlig upphandling
När kommuner börjar arbeta med innovationer i
vård och omsorg kommer ofta frågor om upphandling på bordet. Produkter och tjänster som aldrig
tidigare använts behöver upphandlas och arbetet
med kravspecifikation och utvärderingskriterier
kräver extra nära samarbete mellan verksamhet och
upphandlare. Det här fördjupningspasset vänder
sig till dig som arbetar med upphandling, vare sig
du representerar upphandlingsenheten eller verksamheten. Vi får ta del av nationella aktörers stöd
och råd, erfarenheter från kommuner som gjort
upphandlingar av välfärdsteknologi och dessutom
möjlighet till diskussion, utbyte och nätverkande.
Talare: Mats Rundkvist, Jonny Ivarsson Paulsson,
Niklas Tideklev
Mats
Jonny
Niklas
♥ Fördjupning IT
Är kommunens IT rustad för att understödja välfärdsteknologins införande? It kan stödja verksamheten på flera sätt. Om en satsning på välfärdsteknologi ska bli lyckad så krävs det att IT-folket dels
har gjort sin hemläxa väl men även att de lämnar
sin komfortzon och blir delaktiga och berikade av
verksamhetens vardag. Inom IT-spåret kommer vi
att belysa IT-avdelningens roll och berätta om erfarenheter från införande av välfärdsteknologi.
♥ Framtidens äldreboende –
vill vi ha fastighetsstyrd verksamhet
eller verksamhetsstyrd fastighet?
Talare: Agneta Nilsson, Åsa Jernbom,
Åsa Zackrisson, Ulrika Stefansson
#
MVT 2015 | 9
3 2014 BILAGA TILL DAGENS OMSORG
www.dagensomsorg.se
www.mvt2015.se
♥ Ökad trygghet med sjukvård på distans
Hemsjukvård. Telemedicin har blivit ett nytt verktyg
och arbetssätt att förbättra och förenkla behandlingen och uppföljning av patienter med kroniska
hjärt- och kärlsjukdomar. Vi presenterar inom detta
område några studier där vi funnit
Kurt
betydande förbättringar i kontroll
och uppföljning av patienter med
blodförtunnande behandling
samt högt blodtryck. Avancerade användningsområden inom
telemedicin kommer också att
kort presenteras.
Talare: Kurt Boman, Mona
Olofsson
♥ Lust till teknik – att forma teknikstöd
tillsammans med användarna
Omsorgen om personer med funktionsnedsättning.
Lust till teknik utvecklar stöd och omsorg till personer med funktionsnedsättning med hjälp av tekniklösningar. Syftet är att nå en ökad självständighet
och en högre livskvalitet för den enskilde. Teknikombud ute i verksamheterna utgör navet i arbetet.
Under seminariet kommer erfarenheter från användning och spridning av teknik att presenteras.
Talare: Ann-Britt Olofsson
♥ Inspiration from our neighbouring countries
Äldreomsorg. The presentation will deal with the
Mona
♥ Rätt medicin på rätt tid
med digitalt stöd
Hemsjukvård.
Talare: Johan Rindeborg, Kajsa Johansson
organization of work with welfare technology and
some of the challenges that must be handled will
be discussed such as use of welfare technology,
including matching the citizen and the technology,
systematic efforts regarding implementation etc.
Talare: Morten Hoff, Dennis C. Søndergård,
Marie Dahl
MORTEN HOFF…
… är chef för Odense
kommunes Center
for välfärdsteknologi.
De senaste 6-7 åren
har han arbetat med
välfärdsteknologi på
University College
Lillebælt.
♥ Inspiration from
our neighbouring
countries 15:15–17:30
Lena
♥ Att klara sig själv
– ny teknik för självständighet
ur ett användarperspektiv
Omsorgen om personer med
funktionsnedsättning.
Charlotte
Talare: Lena Tinglöf,
Charlotte Magnusson
♥ Vardaglig träning varje dag
Hemsjukvård.
Morten
Dennis
Marie
MVT – Konferensprogram
torsdag 22 januari
Konferensprogram
torsdag
22 januari
08.30-09.00
Keynote – Ethical issues and welfare technology Päivi Topo
09.10-10.15
Att vända skutan
och segla i medvind
– Så har vi jobbat
med information,
utbildning och
attitydförändring.
Åsa Löving, Sandra
Kleveland, Elisabeth
Helgöstam, Ann-Britt
Olofsson, Hanne
Jensen, Lotta Olofsson, Sofia Persson
10.15-10.45
Fika, utställningsbesök, nätverkande
10.45-12.00
I lagens namn
– Så harmoniserar vi
juridikens krav med
verksamhetens
behov.
Jeanna Thorslund
12.00-13.15
Lunch, utställningsbesök, öppna föreläsningar, nätverkande
13.15-14-15
Nackas väg till
e-hemtjänst kommun!
Anne-Lie Söderlund,
Gabriella Nyhäll
14.15-14.45
Fika, utställningsbesök, nätverkande
14.45-15.35
Kan man verkligen
räkna hem användningen av välfärdsteknologi?
Åke Dahlberg,
Raymond Dahlberg
15.45-16.30
Summering och avslutning
Digital delaktighet
är det för alla?
Ingrid Grange,
Torgil Persson,
Pamela Davidsson
Frigör anhörigas
kraft – Arbeta med
välfärdsteknologi
och e-hälsa tillsammans med anhörigvårdare.
Frida Andréasson,
Lennart Magnusson,
Elizabeth Hanson
Vad säger forskningen?
Stefan Lundberg,
Lennart Magnusson,
Elizabeth Hanson,
Britt Östlund
Nyckelfri vård och
omsorg handlar inte
bara om en säkrare
nyckelhantering det
frigör tid också!
Maria Jennische, Klas
Nilsson, Tommy Ceder
♥ Keynote – ethical issues
and welfare technology
Welfare technology as a concept implicitly includes
promise of improving user’s wellbeing somehow.
Thus, we can expect that ethical ground of welfare
technology development, research, and use is
solid. However, there are many issues that needs to
be ethically considered. In this presentation the process of welfare technology development and use
is discussed from the point of view of ethics. There
are many similarities with other field of technology
development and research but also specific issues
that needs to be considered. Examples of technology development and use in supporting people
with dementia and people with severe disabilities
are presented to illustrate ethical challenges and
ways of ensuring ethically sustainable
ways of working.
Talare: Päivi Topo
Päivi
♥ Att vända skutan och
segla i medvind – så har vi
jobbat med information, utbildning och attitydförändring
Från analogt till
digitalt – Inspiration
och verkstad kring
trygghetslarmens
teknikskifte.
Niclas Brissmalm,
Pär Kindstrand
Att göra det
omöjliga möjligt,
att påverka utvecklingen för att främja
användandet av
välfärdsteknologi.
Lennart Magnusson,
Nis Peter Nissen
Välfärdens krav på
den digitala infrastrukturen
– Ett livsavgörande
seminarium?
Per Fröling, Mikael
von Otter, Sara
Andersson, David
Hjälmgården,
Malin Frenning,
Hans Andersson
Digitala tjänster,
användare,
verksamheter och
lagar
Oskar Jonsson
Inspiration – att
arbeta med tjänstedesign för att skapa
nytt inom socialtjänsten
Jonas Gumbel
OBS! Slutar 12.00
Utveckling av Vård
& Omsorg på distans
– Hur samordnar vi
initiativ på distans?
Behövs gemensam
infrastruktur?
Mikael Johansson
Välfärdsteknologi
– vilka är
utmaningarna för
professionerna?
Vårdförbundet
Mobil dokumentation – Nya arbetssätt
med många vinster.
Elisabeth Lejroth,
Linnéa Norrvik,
Per-Olof Axelsson
Våga prova innovationer i äldreomsorgen! – Erfarenheter
från kommunala
testbäddar.
Karin Hedberg,
Elisabeth Kjellin, AnnChristine Andersson,
Isabella Scandurra
Stöd på distans
– e-hemtjänst.
Åsa Löving,
Sandra Kleveland
Välkommen hem till
KOL-patienten Örjan
år 2020 – interaktivt
rollspel som visar
morgondagens
vård och omsorg i
hemmet.
Swedish ICT
Arbetsterapeuten
och Välfärdsteknologi – gör skillnad i
vardagen.
Åsa Larsson Ranada,
Eva Lindqvist,
Bodil Evertsson,
Lotta Olofsson
OBS! Slutar 12.15
Kommunal tar
tempen på tekniken
– om tekniska hjälpmedel inom vård
och omsorg.
Hur många olika
system måste vi ha?
Kan trygghetslarm
vara ryggraden i
den trygghetsskapande tekniken?
Innovationsvänlig
upphandling – att
beställa nya lösningar.
Niklas Tideklev,
Ronny Bjørnevång
How technologies
can be translated
into the organization
in a meaningful way.
Hanne Jensen
Tillsyn med kamera
– En workshop för
erfarenhetsutbyte.
Inga Reidel,
Max Domaradzki
För vems skull?
De etiska frågornas
kompass.
Stefan Sävenstedt,
Per Olof Hedvall
”Hängslen och livrem” hur säkert kan
det vara att arbeta
med välfärdsteknologi och e-hälsa
Hur svårt kan det
vara? Om utmningar
och hur vi kan hantera dem. Mikael von
Otter, Eva Sahlén, Eva
Nilsson Bågenholm,
Mikael Lagergren,
Gösta Bucht, Patrik
Sundström, Niklas
Sundler Slutar 15.30
Medskapande får
alla att växa – Bättre
innovationer när användaren involveras.
Jonas Gumbel, Marie
Pernebring, Elizabeth
Hanson, Britt Östlund
Nationell samverkan
kring innovationer
i vården och omsorgen.
Adam Hagman
Att driva utveckling
utifrån egna behov.
Emanuel Nyberg,
Anna Lampel,
Catharina
Borgienstierna,
Sten Hemmingsson
Att ta tryggheten
med sig utanför
hemmet – mobila
trygghetslarm med
GPS
Bodil Ericsson, Barbro
Rohlin, Maria Gill
VictoryaHome
FoU-Sörmland om
erfarenheten att
koordinera ett EUprojekt. Elisabeth
Fellenius, Carina
Forsman, Kjell Moneus
Arrangören förbehåller sig rätten att ändra i program och övriga aktiviteter.
Talare: Åsa Löving, Sandra Kleveland,
Elisabeth Helgöstam, Ann-Britt
Olofsson, Hanne Jensen, Lotta
Olofsson
Åsa
♥ Digital delaktighet,
är det för alla?
För att kunna ta del av utbudet i
samhället krävs idag kunskap och
tillgång till teknik. I Härryda kommun erbjuds personer över 65 år
förutsättningar för att lära sig mer
om dagens teknik och it. Vi beskriver
ett nytt arbetssätt som byggts upp och hur Sandra
förutsättningar för ökad kunskap och motivation till teknik och it skapats.
Talare: Ingrid Grange, Torgil Persson
♥ Från analogt till digitalt - Inspiration och
verkstad kring trygghetslarmens teknikskifte
Pär Kindstrand kommer att berätta om hur Växjö
kommun gjort med trygghetslarmen från ca 2009
till nu. Problem, lösningar, tur och otur, utmaningar
och hur utvecklingen gått framåt med digitala larm.
Talare: Niclas Brissmalm, Pär Kindstrand
♥ Välfärdens krav på den digitala infra­
strukturen – ett livsavgörande seminarium
Talare: Mikael Von Otter, Hans Andersson, David
Hjälmgården, Sara Andersson, Per Fröling, Malin
Frenning
♥ Att göra det omöjliga möjligt – att
påverka utvecklingen för att främja
användandet av välfärdsteknologi
Trygghet för dementa – även när de går. I Danmark
lyckades Alzheimerföreningen få
Folketinget att ändra tillståndet av
användning av GPS till män­niskor
med en demenssjukdom. Frågan
är om det var en ”Pyrrhussejr” ?
Talare: Lennart Magnusson, Nis
Peter Nissen
Nis-Peter
♥ Digitala tjänster och teknik
inom socialtjänst och sjukvård
Myndigheten för delaktighet arbetar med välfärdsteknologi. I föredraget ges exempel på arbetet med
olika typer av teknikstöd för olika användare i ordinärt boende inom olika verksamheter och lagrum.
Allt från tjänstedesign utefter användarnas behov
TORGIL
PERSSON...
… är pensionerad
universitetslektor
med ordinära it-kunskaper men med
stor fascination för
teknikområdet.
Arbetar som ITcoach/volontär i
Härryda kommun.
♥ Digital delaktighet, är det för alla?
09:10–10:15
10 | MVT 2015
BILAGA TILL DAGENS OMSORG #
www.mvt2015.se
www.dagensomsorg.se
och upphandling till avinstallation och borttagande
av stödet gås igenom.
Talare: Oskar Jonsson
MAX
DOMARADZKI…
… Max Domaradzki
arbetar som projektledare i Göteborgs
Stad och är huvudansvarig för införandet av tjänsten
Trygghetskamera,
Göteborg Stads första välfärdsteknologiska tjänst. Max
kommer närmast
från Stenungsunds
kommun där han
tidigare arbetat som
utredare inom IT
och teknik.
♥ Tillsyn med
kamera – workshop 13:15–14:15
♥ Utveckling av vård & omsorg på distans
Hur samordnar vi initiativ kring utveckling av vård
& omsorg på distans? Behövs gemensam infrastruktur? Idag finns ett stort antal initiativ kring att
utveckla och underlätta vård och omsorg på distans. I landstingen arbetas det med att effektivisera
och hitta nya arbetssätt, till exempel för vård av
patienter med kroniska sjukdomar. Trygghetslarm
och trygghetstjänster är en viktig del i kommunal
omsorg. Effektiv och kvalitativ vård och omsorg på
distans kräver nya arbetsmetoder och nya produkter. Invånarna vill också bli mera delaktiga i sin vård
och omsorg. I Danmark har man en gemensam
referensarkitektur och i Norge är inriktningen att
anamma denna. Vad gör vi i Sverige?
♥ I lagens namn –
så harmoniserar vi
juridikens krav med
verksamhetens behov
Jeanna
♥ Frigör anhörigas kraft – arbeta
med välfärdsteknologi och e-hälsa
tillsammans med anhörigvårdare
♥ Mobil dokumentation – nya
arbetssätt med många vinster
Arvika kommun delar med sig
av sina erfarenheter kring
införande av mobila lösningar
som gör det möjligt att
dokumentera och inhämta
uppgifter från patientjournal
ute i verksamheten.
Elisabeth
n Fyra rum fyllda
med ny välfärdsteknik på MVT2015.
TeliaSonera visar
konkreta lösningar
i form av bland annat trygghetslarm,
videoövervakning
och sensorer som
håller koll på det
mesta.
– Vi bygger upp
fyra olika rum, för
äldre personer från
78 år till 93 år, och
visar vad våra trygghetslösningar kan
erbjuda, säger
Niklas Sundler
på TeliaSonera.
Linnéa
Talare: Elisabeth Lejroth, Linnéa Norrvik
♥ Stöd på distans – e-hemtjänst
Västerås Stad har sedan november 2013 drivit
e-hemtjänst i ordinarie verksamhet inom ramen för
biståndsbeslut. Hur går man tillväga för att implementera ett helt nytt arbets- och förhållningssätt?
Vad säger de som ska använda tekniken?
♥ Våga prova innovationer i äldreomsorgen!
Erfarenheter från kommunala testbäddar
Talare: Karin Hedberg, Elisabeth Kjellin,
Ann-Christine Larsson
♥ Välkommen hem till KOL-patienten
Örjan år 2020 – interaktivt rollspel som visar
morgondagens vård och omsorg i hemmet
En interaktiv demonstration av framtidens vård på
distans. Vi spelar upp ett framtidsscenario och vill
tillsammans med dig diskutera de utmaningar och
möjligheter som finns med vård av kroniskt sjuka på
distans och vilken framtid vi kan skapa tillsammans.
Du möter läkare från Karolinska, vårdoperatör/sjuksköterska, sjukgymnast och IKT-experter/forskare,
samt en fiktiv KOL-patient och närstående. Riksförbundet HjärtLung ger sin syn på frågeställningarna.
♥ Kommunal tar tempen på tekniken – om
tekniska hjälpmedel inom vård och omsorg
♥ Arbetsterapeuten och Välfärdsteknologi
– gör skillnad i vardagen
Praktisk tillämpning och forskning inom välfärdsteknologi är viktigt och här har arbetsterapeuten
en given roll och viktig uppgift. Förbundet Sveriges
Arbetsterapeuter (FSA) vill med detta seminarium
öka kännedomen om området.
Talare: Åsa Larsson Ranada, Eva Lindqvist, Bodil
Evertsson, Lotta Olofsson
♥ Vad säger forskningen?
Talare: Stefan Lundberg, Lennart Magnusson,
Elizabeth Hanson, Britt Östlund, Raymond Dahlberg
♥ Tillsyn med kamera –
en workshop för erfarenhetsutbyte
Talare: Inga Reidel, Max Domaradzki
Skräddarsydda digitala
verktyg kan lösa många
behov, menar Telia.
Talare: Stefan Sävenstedt, Per-Olof Hedvall
♥ Nackas väg till e-hemtjänst-kommun
Nacka kommun har under 2,5 år deltagit i ett EUprojekt med syfte att hitta innovativ teknik för en
förbättrad livskvalitet, ökad trygghet och säkerhet
för äldre som bor hemma. Anne-Lie delar med sig
erfarenheter hur val av produkter, testning samt
förändringsarbetet har genomförts. Samt erfarenhet
av att vara med i ett EU-projekt.
♥ Innovationsvänlig upphandling
– att beställa nya lösningar
Vi säger ofta att det är svårt att som kommun
upphandla nya och innovativa lösningar, men är det
LOU som är hindret eller vårt eget sätt att använda
LOU? Vi får veta hur en innovationsvänlig upphandling kan genomföras och vilket stöd man kan få i
arbetet med sådana.
Talare: Niklas Tideklev
Talare: Åsa Löving, Sandra Kleveland
Fyra
rum för
trygghet
mycket motstånd. Forskning har visat att vårdpersonal ofta har en kluven inställning där de både kan se
potentiella fördelar men också har en rädsla att en
ökad användning av teknik medför en avhumaniserad vård. E-hälsa i omvårdnad av äldre är värdeladdad och vi måste lära oss att hantera användning
av teknik i vården på ett sätt där vi kan använda
dess fördelar och samtidigt förhålla oss till de risker
som finns. I presentationen visas på vägar att hantera detta och och design som stödjer människor i
att kunna göra det de vill i livet. Konkreta exempel
och tankar om hur vi bygger in attityder, normer och
förväntningar när vi skapar nytt i samhället.
Talare: Anne-Lie Söderlund
Talare: Jeanna Thorslund
Talare: Frida Andréasson,
Lennart Magnusson, Elizabeth Hanson
ANNE-LIE
SÖDERLUND…
… är äldreomsorgschef i
Nacka kommun.
Utifrån Nackas vision, öppenhet och
mångfald, är hennes
uppdrag att utveckla äldreomsorgen.
♥ Nackas väg
till e-hemtjänst
kommun 13:15–14:15
3 2014
♥ För vems skull? De etiska frågornas kompass
E-hälsa har ofta beskrivits som ett viktigt verktyg i
utmaningen att möta de behov av omsorg och vård
som en växande grupp av äldre har. Samtidigt har
införandet av e-hälsotjänster varit långsam och mött
♥ How technologies can be translated
into the organization in a meaningful way
Experiences will be shared based on the implementation of the SMART floor in 104 flats in Skovhuset,
Denmark. Skovhuset is a residential home for elderly
people. It takes planning, open-mindedness, feedback, changes of strategies and communication to
“walk the new paths” when technologies assist the
caregiving
Talare: Hanne Jensen
♥ Medskapande får alla att växa –
bättre innovationer när användaren involveras
Talare: Jonas Gumbel, Elizabeth Hanson, Britt
Östlund
♥ Att driva utveckling utifrån egna behov
Innovation och utveckling kan uppstå utifrån olika
perspektiv; teknikdrivet eller användardrivet. Inte
sällan är det just den individuella drivkraften och det
personliga motivet grunden till innovation.Möt två
entreprenörer som har utvecklat en produkt och en
tjänst utifrån sina egna behov. Hur har deras drivkrafter uppstått och vart har de fört dem? Vad kan
man lära sig av ”behovs-driven” innovation? Vilka
fördelar har det och vilka är utmaningarna?
Vad innebär
välfärdsteknik?
n Egentligen är välfärdsteknik all teknik
som underlättar att leva de liv vi önskar.
Oftast används begreppet i samband med
olika funktionsnedsättningar, men kan
också beskriva tekniker för mätning, analys och kontroll i samband med träning
eller ”normal” livsföring.
Välfärdsteknologi bidrar till att skapa
ökad självständighet, trygghet, säkerhet,
aktivitet och delaktighet i samhället. Till
exempel att ge äldre personer och personer med funktionsnedsättning ett mer
självständigt liv och vara ett stöd för anhöriga och personal inom omsorgen.
Välfärdsteknologi bidrar även till bättre tillgänglighet, resursutnyttjande och
kvalitet inom vård och omsorg genom
att exempelvis stödja ett tryggt kvarboende, förebygga och komplettera vårdoch omsorgsbehovet.
Ny teknik för hem och rehabilitering
gör det möjligt att leva ett mycket mer
aktivt och självständigt liv, särskilt för
personer med funktionsnedsättning och
deras anhöriga.
Det finns många tekniska hjälpmedel
som ger ökad trygghet, aktivitet och delaktighet i samhället.
”DET VIKTIGT ATT DET HÄR BLIR
EN KONFERENS SOM GER ETT
POSITIVT AVTRYCK I VARDAGEN
HOS DEN ENSKILDE” – Eva Sahlén
Talare: Emanuel Nyberg, Catharina Borgenstierna,
Sten Hemmingsson, Anna Lampel
♥ Kan man verkligen räkna hem
användningen av välfärds­
teknologi?
Talare: Åke Dahlberg,
Raymond Dahlberg
Åke
Raymond
♥ Nyckelfri vård och omsorg handlar
inte bara om en säkrare nyckelhantering –
det frigör tid också!
Talare: Maria Jennische, Åsa Trolle, Tommy Ceder
♥ Nationell samverkan kring innovationer
i vården och omsorgen
Allt fler kommuner och landsting inser vikten av
att implementera innovationer i sina verksamheter.
Innovationer som hjälper individen bli mer självständig och mer delaktig i samhället, även på äldre
dagar eller om man har ett funktionshinder. Innovationer är också viktiga
för att på sikt kunna leverera den bästa vården och
omsorgen på ett så effektivt och humant sätt som
möjligt. Trots att vi kommer att ha en stor brist på
vårdpersonal.Robotdalen har i samarbete med SKL
och tillsammans med flertal svenska testbäddar,
genomfört ett arbete för att identifiera barriärer och
möjliga lösningar för att, på ett mer effektivt sätt,
testa och implementera innovationer.
Talare: Adam Hagman
Vilka är
trenderna?
, SÄGER EVA SAHLÉN
n Idén om att använda teknik i vård, hälsa och omsorg, är inte ny. Strategier och
mål är fastslagda sedan länge. Runt om i
landet görs ambitiösa satsningar på välfärdsteknologi för att skapa en mer effektiv omsorg och vård, både för kommunerna och för brukarnaindividen.
Nu är fokus på verksamhetsutveckling.
Det behövs konkreta verktyg för att få saker och ting att fungera. Den nya tekniken ställer helt andra krav på sättet att
arbeta.
Rätt använd ger tekniken många fördelar. Inom kommunerna är man överens om att det inom de närmaste åren
behövs konkreta verktyg för att ta steget
och inkorporera lösningar i den dagliga
verksamheten.
Samtidigt krävs mycket mer kunskap
och mötesplatser där man kan utbyta
erfarenheter och få information om
lyckade satsningar.
Brukarperspektivet är avgörande för
att tekniken ska bli använd på ett bra sätt.
N
#
MVT 2015 | 11
3 2014 BILAGA TILL DAGENS OMSORG
www.dagensomsorg.se
www.mvt2015.se
Satsning i Helsingborg kan
bli genombrott för Bestic
Helsingborgs stad satsar på tekniska äthjälpmedel. För många boende inom
vård och omsorg kan det betyda en större självständighet, när de slipper bli
matade och själva kan styra i vilken takt de vill få sin mat. För det unga företaget Bestic kan det betyda ett genombrott.
A
tt få hjälp med maten av en robot
istället för att bli matad av en
människa kan för en utomstående
möjligen te sig science ficton-be­
tonat och en aning skrämmande. Och Jes­
sica Linde, utvecklingschef inom Omsorg
Helsingborg, känner igen de tankegångarna:
– Ja det är lite kontroversiellt, men det är
inte så hemskt som det låter. För du blir
inte matad av någon robot, det är ett hjälp­
medel som du styr själv. Och det är faktiskt
ganska kränkande att behöva bli matad. Så
det här är en möjlighet att öka en männis­
kas självständighet, och det bygger helt på
frivillighet.
Jessica Linde försäkrar att det inte är frå­
ga om någon besparing på personal, nästan
tvärtom. Ofta kommer det fortfarande, be­
roende på vilken funktionsnedsättning som
användaren har, att finnas ett behov av att
någon fördelar maten så den kan hanteras
med sked, och att någon hjälper till med
dryck.
– Vi ser att det här skulle kunna vara ett
fint komplement, och den som vill äta sin
måltid i enskildhet skall också kunna göra
det , förklarar Jessica Linde.
Så här långt har Helsingborg köpt in tre
stycken Bestic, som har provats på tre vård­
boenden i staden, och intrycket när försö­
ket utvärderats har varit att det främjar fri­
het, integritet och värdighet. Utfallet har
varit så gott man kommunen nu går vidare
med att låta fler ta del av och testa den nya
tekniken. En arbetsterapeut, har utsetts i
kommunen som stöd för vårdpersonal och
chefer och är nu ute på en ”roadshow” i
kommunen för att sprida information.
I den utbildning som kommunen har
ordnat har också mannen bakom Bestic,
Sten Hemmingsson, deltagit.
– Det var mycket spännande att lyssna
till honom, säger Jessica Linde.
Hemmingsson förklarar utifrån sin egen
erfarenhet att det är oerhört viktigt för den
personliga integriteten att kunna äta själv,
och slippa bli matad. Han berättar också att
den främsta drivkraften när han tog fram
Bestic var hans egna behov. En funktions­
nedsättning på grund av polio hade fått ho­
nom att inse att han skulle förlora förmå­
gan att äta själv. Utvecklingsarbetet skedde
i samarbete med ingenjören Ann-Louise
Lindborg (f.d. Norén), Hjälpmedelsinstitu­
tet, Robotdalen, Promobilia och SICS.
FÖRETAGET SOM OCKSÅ heter Bestic har
funnits i tio år. Grundaren Sten Hemmings­
son är fortfarande majoritetsägare och
även styrelseordförande, och i Stockholm
arbetar fem personer i företaget. Tillverk­
ningen sker på företaget Eskilstuna Elek­
tronikpartner.
VD Catharina Borgenstierna berättar att
det är först de senaste två åren som man
har kommit igång med att sälja. Fram till
nu har Bestic sålts till landsting i Sverige,
och kunnat förskrivas på hjälpmedelscen­
traler. Än så länge rör det sig om små voly­
mer, det är ett 30-tal Bestic som finns ute i
Bestics äthjälpmedel
erövrar Helsingborg
– vilket kan bli ett
genombrott på den
svenska marknaden.
FAKTA
Om Bestic Äthjälp-
medlet Bestic kan
enkelt beskrivas
som en robotarm
med en sked
längst ut. Genom
att välja ett lämpligt
manöverdon kan
användaren själv
styra skedens
rörelser på tallriken
och man väljer själv
vad och i vilken
takt man vill äta.
www.bestic.se
fem-sex landsting. Framförallt marknads­
förs produkten idag på internationella
marknader, och det finns distributörer i
Danmark, Finland, Norge, Holland, Eng­
land och Frankrike. Men att komma in i
Helsingborg kan markera ett genombrott i
den kommunala verksamheten:
– Kommuner ser det mer ur ett organisa­
toriskt perspektiv, så det borde kunna bli
stora volymer, säger Catharina Borgensti­
erna.
I HELSINGBORG GÅR man nu in i vad som
kallas ”en bredare implementation”, men
hur stora volymer det kan handla om där är
det ännu för tidigt att säga:
– Det är i sin linda. Vi vill inte sätta grän­
ser för hur mycket det kan handla om, men
vi är inte alls i upphandlingsstadiet ännu.
Det handlar fortfarande om att vi provar,
understryker Jessica Linde.
text: ANDERS LINDSTRÖM
Hygienstol och duschvagn – hjälpmedel som underlättar
Med duschstolen Carendo kan man få hjälp även med torkning
och påklädning utan att flyttas från stolen.
n Hygiensituationerna är ett tungt och
riskfyllt arbetsmoment. En universell hy­
gienstol eller en modern duschvagn, där
den enskilde kan få hjälp med både tvätt­
ning, torkning och påklädning, står i fokus
för företaget Arjo Huntleigh.
I Danmark har företaget haft framgång
med sitt program Diligent som nu har in­
troducerats även i Sverige. På MVT2015
presenterar företaget såväl Diligent som
olika duschlösningar.
Beroende på den enskildes förmåga att
själv förflytta sig kan man använda en så­
dan här duschstol, alternativt en dusch­
vagn, för att underlätta förflyttning till
dusch och tvättning.
Det som är unikt med denna hygienstol
är att patienten också kan bli torkad och
påklädd utan att flyttas från stolen. På så
sätt sparas många tunga lyft och risker för
båda parter.
– Det blir färre moment att hinna med
och därmed mindre stress för personalen,
och det ger mer tid och utrymme för att sit­
ta ned och tala med patienten. Eftersom det
blir mindre av tunga lyft så minskar också
behovet av att alltid vara två vid de här mo­
menten, och i slutändan blir det mer tid för
vårdtagaren, säger Ulf Bredeling, projektle­
dare för programmet Diligent, där de här
hjälpmedelen ingår.
Men är inte risken att man bara använder
det här för att spara in på personal?
– Nej, det tror jag inte, vi har i varje fall
inte sett något av det i Danmark. Man är
medveten om behovet av att kunna rekry­
tera vårdpersonal och mån om att kunna
erbjuda en god arbetsmiljö.
Programmet är under introduktion på
den svenska marknaden, det finns ett gan­
ska långt gånget projekt i Stockholm.
Ulf Bredeling understryker att hjälpme­
del bara är halva delen, och inte tyngpunk­
ten i arbetet eller i medverkan på
MVT2015:
– Vi vill berätta vad vi gör. Vi gör en ana­
lys, hjälper till med beslutsunderlag och är
sedan närvarande under lång tid. Det är en
kulturförändring som är själva kittet i hela
tjänsten, och det är den som är svårast att
få till, förklarar Ulf Bredeling.
Arjo Huntleigh är en del av Getinge-kon­
cernen, den del som är specialiserad på
vård av personer med nedsatt mobilitet,
och har sitt svenska säte i Malmö.
ANDERS LINDSTRÖM
12 | MVT 2015
BILAGA TILL DAGENS OMSORG #
www.mvt2015.se
3 2014
www.dagensomsorg.se
EXTRA TIDNING:
12 SIDOR MVT 2015
Mötesplats välfärdsteknologi och e-hälsa
Kistamässan den 21-22 januari 2015
– officiell mässtidning
• Bilaga till Dagens Omsorg 3, 2014 •
Är du redo för den
nya välfärdsteknologin?
12 sidor om MVT2015
Elisabeth Sandlund
Inte vårt ansvar, sa landstinget. SIDAN 4
IT inom vård och omsorg: Behoven bara växer. Men
införandet av ny teknik går segt. Hur kan man använda modern
välfärdsteknologi (MVT) så att det blir ett bra stöd i vardagen?
”Drömmen är
att snabbt sprida
nya innovationer
över hela landet”
DAGENSOMSORGDAGEN
SID 2
3
#DEC 2014
– nyheter om ett samhälle för alla
Hon slåss för
n nt
mer
edna
paEtie
mso
änmskfålirg
evstolvå
utrd
ion
särm
Trots att vuxna personer
med utvecklingsstörning
löper högre risk att bli
sjuka får de sällan lika
bra vård som andra.
– Det är mycket som
är bra med LSS,
men man glömde
sjukvården, säger
distriktsläkaren
Malin Nystrand.
Svår situa
Tvingas bevittn tion för god man
a allt tuffare vill
kor. 11
– nyhemöjligt
ter om
UTBILDNING LSS ska göra det
ett samhälle
för alla att vara självständiga och delakhögtiga. Nu startar Dagens Omsorg en
och
aktuell artikelserie om den älskade,
omstridda, lagen. Första avsnittet reder
na.
principer
gande
ut de grundläg
SIDAN 22–23
YRKE:
#
Hur ska vi stop
pa det
dolda våldet
mot
soner med funk pertionsnedsättninga
r?
en av frågorna Det är
som just
nu är högaktue
lla inom
det nordiska
samarbete som leds
av Maria
Montefusco.
SIDAN
Förebyggande arbete
minskar trots lagkrav
– nyheter om
Stora förhop
Stefan Löfve pningar:
n
nya socialm och hans
ini
mycket att lev strar har
på sina nya a upp till
job
om funktions b. Frågor
hinder får
ett lyft. Men
hur långt
räcker det?
SID
Upps
ökande
verksa
mhet
Behovsin
ventering
44 %
42%
NYHETER Allt färre kommuner bedriver
uppsökande verksamhet till personer
med psykisk funktionsnedsättning.
Socialtjänsten ”orkar inte” arbeta föreSIDAN 10
byggande trots lagkrav.
KRÖNIKA
”Det är inte alltid jag
orkar försvara mina val”
ORNA 8–11
De tar över
departemen
tet
SIDAN 28
ter
arbetstidsreglerna för personliga assisten
Anna Barsk Holmbom förklarar hur de nya
arbetsgivare och anordnare. SIDORNA 16–19
fungerar. En värdefull guide för brukare, egna
GUIDE SÅ FÅR DU ”JA”
Jonas
Tyc Helgesson, inspiratör.
}
bättre statistik – Li Jansson på sidan 4
SIDAN 36
TILL PERSONLIG ASSI
STANS
”DE VET INGENTING OM
HUR VERKLIGHETEN SE
ANALYS Trots rege­
ett
väntas
ringskris{ Het
debatt om
nytt förslag om skärptanhöriga som god man – sidan
6–7}
diskrimineringslag.
R UT”
SIDAN 8
3 n r fö r e n d a st
ett samhälle
#
JULI 2014
för alla
20–23
Fortsatt ök
av unga medning
aktivitetser
sättning
BB
I Danmark
förbättrades
jobbsituationen
radikalt
för persone
r med
funktionsned
sättning
när flexjobb
infördes.
OROVÄCKAN
DE
Ny prognos
visar
fortsatt ökn
ing
antalet unga av
med
aktivitetsersä
ttning.
75 %
Ingen etike
tt kan
beskriva Sa
ha
Mosleh. Ho r
n är den
obekväma
typen
som alltid sä
ge
vad hon tyck r
er.
Nu
vil
l
ho
n ha
En familjs 50åriga kamp
Nästanhä
50 årlsa
oc
har gått seda
h
n Gerd Andén
mamma till Mag
blev
nus – och påbö
rjade kampen
sk
ett gottliv
liv för
för
alla.valitet på
agendan.
SIDAN 2
SIDAN 8
Henriks mamm
kämpar förgävea
s
Karin, 82, förlo
rade i
domstolen när
hon
kämpade för
att sonen
skulle få rätt
till kontaktperson.
SIDAN 24–25
Sverige ställs
till svars
SIDAN 14–1
6
SIDAN 26
Dags att anm
äla
bristande
tillgänglighet
ANALYS Två
ngs
är en av de bris vård
som FN krit ter
iserar.
NY
ANA
LYS Den nya
diskriminer
ings
får större bety lagen
delse
än många tror
,
Lars Lindberg skriver
.
SIDAN 10
LÄ S DA G E N S O M S O R G
{ En inkluderande arbetsmarknad kräver
Pia starta
Vill fixa jobb runr ny funkisförmed
ling
t hela Sverige.
Flata, musli
m, funkis,
aktivist och
mamma
Löftet
jobb kan förä om flexndra hela
arbetsmarkn
aden.
ker du det är svå
rt och krångligt
ett positivt bes
att söka person
lut från myndi
lig assistans?
gheterna. Hur
Läs vår guide
Vill bredda
förbereder ma
till hur man får
n sig? Vilka fak
förbudet mot
torer är avgöra
nde?
diskriminering
”EN SKANDAL I DET TYSTA”
SIDAN 42
Danmark
jobbmodelhar hittat
len
FLEXJO
NYHET
GUIDE SÅ KLARAR DU ARBETSTIDSREGLERNA
.
OKT 2014
för alla
kamp
Jag är krockkudden i
mötet med arbetslivet,
säger Anna Rafstedt som
arbetar med att stödja
personer på väg ut i jobb.
SIDAN 26
SIDAN 24
Yrke: Anhö
rigkons
mtidsjobbet ulent
Mikael har fra
TEMA: Nord
en
Personligt
biträde
51 %
SIDAN
SOMSORG 2
Upp till B
EVIS! DAGENSO
MSORG 1
Premiär för
LSS-skolan
46 %
El
isabeth
Om valutgång Sandlund
en. 4
SIDAN
Män är mer nöj
da
än kvinnor
tidning!
ANHÖRIGPU
LSEN En unik
enkät i 58 kom
muner visar
nöjda män och
hur
stödet till anh kvinnor är med
öriga.
SIDAN
SIDAN 24
KRÖNIKA
Jonas
till medmäns uppmanar
klig
revolution!
SIDAN 36
2
:9
9
GUIDE RÄTT KOMPETE
Jonas Helgesso
n, inspiratör
NS FÖR ASSISTENTE
R
.
Vad innebär Soc
ialstyrelsens nya
Frågorna är må
allmänna råd
om kompetens
nga, inte minst
inom LSS och
kring assistans.
soc
Vi reder ut beg
reppen. SIDORNA ialtjänst?
40–41
”VI TRODDE LAGEN VAR
{ Debattartikel av
Harald Strand
”Vi är alla
beroende
varandra”av
KRÖNIK
A Fram
till 1989 var
det
möjligt att ta
ifrå
människor rätt n
att rösta för en
att
hade en funk de
tionsnedsättning
.
SIDAN 43
Lars Lööw,
TILL FÖR INDIVIDEN!”
och Emanuel
Mörk – sidan
7}
entreprenör
Flyttfest på gån
g
Allt det gamla
är
säger Magnus glömt,
Enell,
efter åtta års
kamp för en
gruppbostad
för dottern.
SIDAN 32–35
VAR MED FRÅN BÖRJAN!
Beställ nya Dagens Omsorg nu
så får du de tre kommande utgåvorna
för endast 99 kronor inkl moms.
PRENUMERATIONS-
ERBJUDANDE!
Ja tack, jag beställer:
1 gratis provnummer
3 nummer för 99 kr inkl moms
10 nr för 550 kr inkl moms
Välj ett
alter­nativ!
Klipp ut & posta kupongen
i ett kuvert till FaktaPress,
Målargatan 7, 111 22 Stockholm.
Eller mejla till:
[email protected]
Namn:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Adress:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Postnr och ort:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Telefon:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
E-post: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Övrigt meddelande:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .