Transcript Jesus i vardagen

insidan
2012 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec
Kristen ungdomstidning
Jesus i vardagen
Jul & kul
Maria – offer eller tjänare?
*!20121215
insidan
Kristen ungdomstidning
Redaktionschef
Per-Jonas Svensson, Lund
[email protected]
Adress:
Sandgatan 14b,
223 50 Lund
046-39 93 60
[email protected]
www.insidan.net
www.insidan.net/facebook
Prenumeration:
(finns även som PDF till din mail!)
295:- per år (8 nummer),
Studerande 195:Plusgiro 49 42 68–6
Expedition:
Benedicte Artman, Ängelholm
[email protected]
Karin Borg, Kristianstad
[email protected]
(Prenumerationer,
adressändringar)
Ingemar Westmark
Karl Perssons väg 14,
280 22 Vittsjö
0451-223 42,
[email protected]
Annonser och information:
Annonsstopp den 20:­e i månaden
före utgivningsdatum
Utgivningsdatum:
Omkring den 15:e feb,
mars, april, juni, sept,
okt, nov och dec
Isak Engström, Kristianstad
[email protected]
Tryckeri:
Norra Skåne Offset, Hässleholm
Omslagsbild:
Foto: luislucena
Cecilia Imberg, Lund
[email protected]
www.elungdom.se
[email protected]
Grafisk form och
layout:
Hans Bergström
[email protected]
Ansvarig utgivare:
Simon Nilsson
Andakt
Radikala förändringsfaktorer
V
ad krävs för att du ska vara radikal i Sverige idag? Någon sa nyligen till mig att
för att du ska framstå radikal i svensk
media, behöver du bara skrika lite högre om
precis samma sak som alla andra pratar om.
Då sticker du ut. Kanske är det sant. Har vi
då lite för hög press på oss att tycka lika? Lite
för stark konflikträdsla? Så långt mitt svenska
medborgarskap. Men som medborgare i
Guds rike då? Ber inte Jesus mig i bergs­
predikan att vara totalradikal, att vara fullkomlig i min handling gentemot min nästa?
Älska mina fiender, be för dem som förföljer
mig. Vänner, vägen ligger vidöppen. Bor du i
Sverige, är det ganska lätt att vara radikal, om
du prövar minsta lilla förslag på godhet som
Jesus ger dig. I din vardags verklighet, där
livet händer, för det mesta. Snart är det jul.
Jesus var radikal i juletider, han gick från hotell
Himlen och blev stallbebis.
Det här numret är sprängfyllt av förändringsfaktorer. De som förvandlar ursprungsvärdet till sitt rätta slutvärde. Så långt
matematik. Men med ”förändringsfaktor”
Bön
Gabriel Lindh, Göteborg
[email protected]
Teologiansvarig:
Fredrik Carlsson
[email protected]
Inledare
menas förslag till förändring för ditt kristna
liv i utlevd handling.
Läs Maja Ekströms artikel om att gå på
den smala vägen, och bli inspirerad till ett liv i
Jesus efterföljd.
Kolla in artikeln om kommuniteten Oikos
i Hammarkullen, och smaka på deras ledord
och ta intryck av hur de lever ut sin tro i
handling.
Ifrån Patrik Hagmans bok Om kristet motstånd får du en mycket intressant artikel om
asketismens positiva förändringspotential på
dina vanor. Wow, läskig, men bra!
Jesus är världens ljus i följetongen, och
överallt dessutom. Läs och ta bort bjälken ur
ditt eget öga.
Decembernumret ger dig också artikeln
om Marias villighet att lyda
Gud, en gripande novell om
snöänglar, och några tips till
julpyssel. God jul!
Per-Jonas Svensson
Lund
Jesus, nu när det snart är jul, hjälp mig att gripa efter
verkligt bra gåvor. Forma min bön så att jag inte hindrar dig
från att ge mig precis det som du vill, som kan förvandla
och förändra mitt liv radikalt. Amen.
Kristian Svensson
Insidan ges ut av ELU
(Evangelisk Luthersk Mission
– ungdom).
ELU arbetar för att:
Kalla...
unga människor
till gemenskap med Jesus
Ni är världens ljus. Inte kan en stad döljas, som ligger på ett berg.
Inte heller tänder man ett ljus och sätter det under skäppan, utan
man sätter det på ljushållaren, så att det lyser för alla i huset. Låt
på samma sätt ert ljus lysa för människorna, så att de ser era
goda gärningar och prisar er Fader i himlen. Matt 5:14–16
Ett ljus i mörkret
J
ust vid den här årstiden är det lätt att
relatera till ljus, nu när adventsljusstakar samt stearinljus lyser upp våra hem.
Tänk då att vi får vara ljus, ljus som ska lysa
upp tillvaron för andra människor. Ljus som
ska reflektera det vi tror på, vem vi tror på.
Det är en fin sak att vara. Man skulle kunna
kalla det för ett ärofullt uppdrag, att få vara
ljus som ska sprida Guds kärlek.
För vi lever faktiskt i en relativt mörk värld.
Dagligen hör man på nyheterna om fattigdom, krig, finanskriser och utanförskap
mm. Men det är just där vi är satta att vara
ljus. Ljus som ska göra en skillnad, ljus som
ska våga gå mot strömmen. Att visa på en
annan och bättre väg, genom hur vi handlar
i livet och bemöter andra. Små handlingar
som en kram eller ett enkelt hej, kan precis
som ett ljus i ett mörkt rum lysa upp tillvaron
för många personer. Tröttna inte på att göra
goda gärningar även om det ibland kan
kännas meningslöst. Ett ljus kan lysa upp
mer än vad du tror, men för att vi inte ska
tröttna eller mattas av behöver vi hjälp.
Precis som vilket annat ljus som helst
behöver vi en energikälla så att vårt ljus inte
mattas av, eller döljs under skäppan. Det
kan vara i en församling, ungdomsgrupp
eller i en bönegrupp som vi hämtar energi.
Vi klarar inte av att lysa i egen kraft, utan
Vi får vara ljus
som ska lysa upp
tillvaron för andra
och sprida Guds
kärlek.
vi behöver hämta hjälp från Jesus som vi är
satta att sprida sanningen om. När vi lever
nära Jesus kan vi vara hans ljus för andra
människor. För Gud har lovat att alltid gå
med oss, han har lovat att vi får komma till
honom med allt.
Och kasta alla era bekymmer på honom ty
han har omsorg om er (1 Petr 5:7).
När vi gör det, kastar våra bekymmer
på honom, kommer till honom i bön samt
tar hjälp av våra vänner så kan vi genom
våra gärningar, visa på Jesus som är vägen,
sanningen och livet. Så sträva alltid efter
att få ditt ljus att lysa starkare och starkare.
Sätt ditt ljus på ljushållaren som det står i
texten och låt det lysa för alla genom dina
gärningar.
Utrusta...
dem för ett kristet liv
Sända...
dem till tjänst
för andra
2
3
Bön:
Gud, låt mitt ljus få lysa
starkare och starkare.
Hjälp mig att genom mina
gärningar och handlingar
få lysa och visa på dig.
Amen
Sång:
Vi ska vara ljus och salt,
i en värld som saknar allt
inget offer är för stort,
om vi kan öppna livets port
alla de som vilse går,
utan tro på Gud
kan få höra glädjens ord,
om vi går med bud.
Vi behöver Gud
(People need the Lord)
Greg Nelson & Phill Mc Hugh
sv text: Gun-Britt Holgersson
Tomas
Andersson
Bottnaryd.
Jesus
radikala kallelse
Undervisning
– en liv i trohet
Och Ordet blev kött och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet,
en härlighet som den Enfödde har av Fadern, och han var full av
nåd och sanning. (Joh 1:14). Det mest radikala när det kommer till
Jesus är detta – den sanna Guden har blivit människa i honom.
E
vangeliet är mer än en vacker
lära; det vittnar om en ny etisk
livshållning och pekar på en
väg att gå. Det är detta Jesus,
Människosonen, vill lära oss.
Han kallar oss: Följ mig! (Joh 1:35–51). De
personer som först hörde kallelsen lämnade
allt de hade för sina händer för att följa
Jesus. Genom att överge sina tidigare liv och
överlåta framtiden till Jesus omsorg visade
de på tro. De förtröstade inte på visionen
om Guds rike som han presenterade för
dem, utan på personen Jesus. Även vi som
är hans lärjungar i dag har kallats till trofasthet. Ett kristet motstånd handlar om att vara
trogna Jesus och det kärleksfulla alternativet.
Gör som Jesus – bli människa
Att följa Jesus innebär också att bli mer sant
mänsklig, för Jesus vet bättre än någon annan
vad som finns i människan (Joh 2:24–25). Det
är goda nyheter att Ordet blivit kött; det innebär att även vi kan träna oss i Kristuslikhet,
öva oss på att låta Ordet bli levande i oss. Det
gör vi genom att ta in Bibelns berättelser
4
och kyrkans förkunnelse och omvandla
dessa till praktiska handlingar och en
intensiv strävan efter förändring. Vi slipper
försöka ensamma, eftersom Kristus kallar sina
lärjungar att dela en levande gemenskap.
Jordens salt och världens ljus
Vägen som Jesus kallar oss att gå målas
ut i Gamla och Nya testamentet.
Ett specifikt ställe där Jesus
undervisar, både de egna
lärjungarna och folkskarorna,
är i Bergspredikan i Matt
5–7. Undervisningen inleds
med saligprisningar (Matt
5:3–12) – glädje är inte
målet, glädje är vägen. Därefter följer många konkreta,
radikalt kärleksfulla direktiv.
Budskapet är inte fördolt
eller hemligt. Så vad är
det då för liv Jesus, enligt
Bibeln, lär oss?
Här kommer några
smakprov:
Att följa Jesus
innebär också att bli
mer sant mänsklig
Var jordens salt och var
världens ljus. Lev i försoning
med varandra, istället för att
vara osams, så att hatet inte
får fäste. Håll dig borta från
sådant som leder bort från
Gud. Ge åt den som ber dig,
ge mer än den frågar efter.
Älska inte bara den som
älskar dig, utan älska också
dem som hatar dig. Be och
fasta inte för att få uppmärksamhet utan för att
söka Faderns ära. Samla
inte världsliga skatter,
avgudadyrka inte pengar.
5
Foto: Dean
Foto: Karolina Michalak
Gör små saker
med stor kärlek
Den smala vägen
Känns det trångt? Jo, det är en smal väg.
Ödmjukhetens Herre, han som blivit människa, kallar. Jesus kallelse är radikal – den
som följer honom måste vara beredd att
lämna föräldrar och syskon, hem och
ägodelar. Jag tror att en nyckel för oss är att
vara trogna i det lilla, för att inte gå under.
”Gör små saker med stor kärlek” brukar
man säga. Jag tänker också att den enskilde
kristnes huvudsakliga uppgift är att vara ett
vittne om evangeliet och då handlar det inte
om hur mycket vi åstadkommer eller gör
utan hur lojala vi är till Jesus. Vi borde nog
ägna våra liv åt att tillsammans utforska den
största och sannaste sanningen om oss – att
Kristus genom korset befriat hela skapelsen,
att Kristus är närvarande än i dag. Våra liv
Hur vandra vägen?
Hur blir vår kristna tro kroppslig, såsom Gud,
gudstjänsten och gemenskapen är kroppslig? För mig blir den just nu kroppslig när jag
cyklar till förorten och läser läxor med SFI-studenter, fastän jag inte vet mer om pedagogik
än uppmuntran och leenden; när jag skriver,
till exempel sådana här texter; när jag ger
människor stöttande klappar på armen eller
håller om dem; när jag deltar i blockader för
att förhindra tvångsavvisningar av flyktingar;
när jag träffar min husförsamling varje onsdagkväll för att dela måltid mitt ibland barngråt och vardagsstress; när jag undervisar och
leder bibelstudiegruppen i syrisk-ortodoxa
kyrkan, vilket då och då innebär utsatthet och
obekväma situationer. Och varje gång ber vi
för minst en person som drabbats av cancer
och om de kristna löftena inte är sanna är jag
Nåden är vårt hopp
Men vad vet egentligen jag om Jesus radikala
undervisning och hur kristna ska praktisera
detta? Jag vet att jag lever ett ganska rättroget liv och är ett gott exempel – men det är
ju endast på grund av att jag inte längre själv
lever, Kristus lever i mig. Kristus praktiserar i
mig. Jag är i mig själv en misslyckad lärjunge,
på en hel del vis. Vi kan som sagt öva oss
på att låta Gud få ännu större makt över
oss och odla en Kristuslikhet i våra liv, just
som ett gensvar på den nåd Gud visar
oss. Här är några tips från mig, på vägen: Be
mycket. Läs Bibeln på allvar och meditera över
ordet. Dela ditt liv med andra. Gå ut i naturen.
Lev rent, nära Gud och rättfärdigt. Gör det
enkelt. Sök Kristus där han säger sig vara – i
barnen, hos de hemlösa, i fängelset, i gemenskapen och så vidare. Var tacksam och nöjd.
Gör allt i kärlek, det är det högsta budet. Och
glöm inte, en kristen är mer än allt annat
någon som tillhör Kristus. Av Ordets fullhet
har vi alla fått nåd och åter nåd.
Soli Deo Gloria
Maja Ekström
Örebro
Foto: Carlos Paes
Foto: Alex Bramwell
bör vara ett gensvar på Guds ovillkorliga
kärlek, genom att i allt söka den väg som
visats för människorna: ”älska-vägen”.
Jesus Kristus är den vägen. Att utforska
den vägen görs inte genom objektiva och
ytliga studier utan genom att vandra den.
en lögnare som ger människor falskt hopp när
jag formulerar de bönerna.
Bön
Jesus, tack, för din eviga och gränslösa kärlek!
Jesus Kristus, jag vill följa dig, gå din väg – Herre led mig!
Fyll mig med din helige Andes kraft och glädje, din kärlek
och trofasthet! Hjälp mig att ständigt söka dig och din vilja.
Herre använd mig, som du vill.
I Jesus namn, amen!
6
OCH DET HÄNDE VID DEN TIDEN ATT FRÅN KEJSAR AUGUSTUS UTGICK
ETT PÅBUD ATT HELA VÄRLDEN SKULLE SKATTSKRIVAS. DETTA VAR DEN
FÖRSTA SKATTSKRIVNINGEN, OCH DEN HÖLLS NÄR KVIRINIUS VAR
LANDSHÖVDING ÖVER SYRIEN. ALLA GAV SIG DÅ I VÄG FÖR ATT
SKATTSKRIVA SIG, VAR OCH EN TILL SIN STAD. SÅ FOR OCKSÅ JOSEF
FRÅN STADEN NASARET I GALILEEN UPP TILL JUDEEN, TILL DAVIDS STAD
SOM HETER BETLEHEM, EFTERSOM HAN VAR AV DAVIDS HUS OCH SLÄKT.
HAN FOR DIT FÖR ATT SKATTSKRIVA SIG TILLSAMMANS MED MARIA, SIN
TROLOVADE, SOM VAR HAVANDE. NÄR DE BEFANN SIG DÄR VAR TIDEN
INNE DÅ HON SKULLE FÖDA. OCH HON FÖDDE SIN FÖRSTFÖDDE SON OCH
LINDADE HONOM OCH LADE HONOM I EN KRUBBA, EFTERSOM DE INTE
FICK PLATS I HÄRBÄRGET. I SAMMA TRAKT UPPEHÖLL SIG NÅGRA
HERDAR, SOM LÅG UTE OCH VAKTADE SIN HJORD OM NATTEN. DÅ STOD
EN HERRENS ÄNGEL FRAMFÖR DEM OCH HERRENS HÄRLIGHET LYSTE
OMKRING DEM, OCH DE BLEV MYCKET FÖRSKRÄCKTA. MEN ÄNGELN
SADE: "VAR INTE FÖRSKRÄCKTA! SE, JAG BÄR BUD TILL ER OM EN STOR
GLÄDJE FÖR HELA FOLKET. TY I DAG HAR EN FRÄLSARE BLIVIT FÖDD ÅT
ER I DAVIDS STAD, OCH HAN ÄR MESSIAS, HERREN. OCH DETTA ÄR
TECKNET: NI SKALL FINNA ETT NYFÖTT BARN SOM ÄR LINDAT OCH
LIGGER I EN KRUBBA." OCH PLÖTSLIGT VAR DÄR TILLSAMMANS MED
ÄNGELN EN STOR HIMMELSK HÄR SOM PRISADE GUD: "ÄRA VARE GUD I
HÖJDEN OCH FRID PÅ JORDEN, TILL MÄNNISKOR HANS VÄLBEHAG." NÄR
ÄNGLARNA HADE FARIT UPP TILL HIMLEN, SADE HERDARNA TILL
VARANDRA: "LÅT OSS NU GÅ TILL BETLEHEM OCH SE DET SOM HAR HÄNT
OCH SOM HERREN HAR LÅTIT OSS FÅ VETA." DE SKYNDADE I VÄG OCH
FANN MARIA OCH JOSEF OCH BARNET SOM LÅG I KRUBBAN. OCH NÄR DE
HADE SETT DET, BERÄTTADE DE VAD SOM HADE SAGTS TILL DEM OM
DETTA BARN. ALLA SOM HÖRDE DET FÖRUNDRADE SIG ÖVER VAD
HERDARNA BERÄTTADE FÖR DEM. MEN MARIA BEVARADE OCH
BEGRUNDADE ALLT DETTA I SITT HJÄRTA. OCH HERDARNA VÄNDE
TILLBAKA OCH PRISADE OCH LOVADE GUD FÖR ALLT SOM DE HADE HÖRT
7 BLIVIT SAGT TILL DEM. (LUK 2:1-20)
OCH SETT, ALLDELES SOM DET HADE
Marias ja
Undervisning
– ett steg ut i det okända
I Bibeln kan vi läsa om Maria, en ung tjej som väljer att ge Gud hela sitt liv.
Genom det så föder hon världens frälsare och blir kanske en av världens
mest kända kvinnor. I dag är hon fortfarande en förebild för många.
Vad kan vi lära oss av Marias ja?
I
Bibeln står det vid flera tillfällen
berättat om hur Gud väljer att besöka
sitt folk för att berätta att bebisar
ska födas, trots att det egentligen är
omöjligt. Gud besöker Abraham för
att berätta att hans hustru Sara ska föda
en son, trots att Sara är för gammal för att
kunna få barn. Åren går, inget graviditetstest visar positivt, så de tar saken i egna
händer. Sara fixar så att Abraham kan göra
hennes slavinna Hagar gravid och på så vis
skaffa ett barn på omvägar. Men Gud håller
sitt löfte och så småningom får de ett eget
litet barn. Det barnet kommer att bli början
8
på ett stort folk. Ingenting är omöjligt för
Gud!
Sakarias otro
Ängeln Gabriel besöker Sakarias för att
berätta att även hans hustru Elisabeth ska
föda en son, trots att även hon är alldeles
för gammal och dessutom ofruktsam.
Sakarias tvivlar så mycket på att det ängeln
säger till honom är sant så att han blir
stum. Först när Sakarias skriver sin sons
namn på en tavla, släpper hans stumhet
och han börjar prisa Gud. Den pojken blir
en stor profet.
9
Foto: Gustavo Bueso Padgett
Marias överlåtelse
Det mest kända ”ängel-besöker-människaför-berätta-att-hon-ska-föda-barn-fast-allavet-att-det-inte-går”-besöket inträffar i
Lukasevangeliets första kapitel. Maria, ung
tjej, oskuld, trolovad med Josef, bodde
hemma, var inte helt beredd när ängeln
Gabriel kom på besök för att berätta att
hon skulle föda Guds son. Jag vet inte
hur mycket Maria visste om hur små barn
kommer till, men jag tror att hon fattade att
detta inte var det vanliga sättet. Hon frågar
och ängeln förklarar att det ska ske genom
helig Ande. Vad gör Maria då? Lägger sig
Gestalta ett bibelord
Therese Ekström
Örkelljunga
Vi behöver inte
veta och förstå,
vi behöver ta emot
Foto: sanja gjenero
ner och gråter över att hennes heder nu
är förstörd för överskådlig framtid? Tackar
ängeln för erbjudandet men ber honom
återkomma eftersom hon vill rådgöra med
sina föräldrar och Josef först? Nyper sig själv
hårt i armen för att vakna upp ur denna
bisarra dröm? Nej. Nej. Nej. Hon svarar, hur
coolt som helst, ”Jag är Herrens tjänarinna.
Må det ske med mig som du har sagt.”
Guds vilja är vår vilja
Maria fattar nog inte vad hon ger sig in i. Hon
är typ super-ung. Oerfaren. Inte så mycket
livsvisdom där inte. Kanske är det dock precis
det som är grejen. Vi behöver inte veta och
förstå, vi behöver ta emot! Maria vet inte
så mycket, men hon vet vad som är verkligt
viktigt i livet. Vilka prioriteringar som är bra.
Hon har fattat att det är bättre att följa
Guds vilja än att följa sin egen. Därför är
hon beredd att säga ja till Guds förfrågan om
att föda hans son. Maria tar emot Jesus i sitt
liv på ett högst bokstavligt och konkret sätt.
Hon ställer sig själv, sitt liv, sina relationer, sina
framtidsplaner och drömmar till Guds förfogande och så får han göra något gott och
bra av det. Hon vill vara Herrens tjänarinna.
Det låter i modernt språkbruk fruktansvärt
ålderdomligt, men hon vill helt enkelt lyda
Gud. När Maria har sagt det tackar hon Gud,
och säger: Stora ting har den Mäktige gjort
med mig. En enkel schematisk översikt över
det som Maria gör när Gud besöker henne
skulle kunna se ut så här:
• Hon lyssnar.
• Hon svarar och överlåter sig.
• Hon tackar.
Det fina med Marias exempel är att vi kan
applicera detta i våra liv här och nu. Till
exempel i vår bibelläsning; lyssna in Ordet,
svara och samtala med honom som ÄR
Ordet, tillbe och tacka honom. Se – be –
tillbe! Detta schema kan med fördel användas i andra sammanhang. Typ i bönelivet.
10
Lyssna in Gud, samtala med Gud, tacka Gud.
Eller i gudstjänsten. Eller i ... (fyll i själv – eget
alternativ).
Lyssna och lyd
Maria lär oss att lyssna på Gud. Hon lär
oss att ta emot Jesus. Hon lyder Gud och
prioriterar honom först. Hon låter Gud styra
sitt liv. Ignatius av Loyola uttrycker det så här:
”Få människor anar vad Gud kunde göra av
dem, om de utan förbehåll ville överlämna
sig åt nådens ledning, om de fick distans
till sig själva och helt överlämnade sig åt
den gudomlige Mästaren, så att han kunde
forma deras själar mellan sina händer”.
Låt oss göra det!
Linnea Wulfsberg
Kungälv
11
Gestalta en sång
Gemenskap
visar vägen
Att följa Jesus är inte alltid lätt. Det innebär ofta utmaningar
och svårigheter. Kommuniteten Oikos i Hammarkullen i Göteborg har valt att bo i ett utsatt område och ta sig an utmaningen för att följa Jesus och vara jordens salt och världens ljus
för sina medmänniskor. Jag var hos dem en eftermiddag och
kväll för att prata om tro, gärningar och Gud.
Foto: Christoffer Engström
Låtlistan
Från en läsare till er andra läsare. Låtlistan är ihopknåpad av Lovisa Lindh, Uddevalla.
Track
e Crystal Ball
e If She’s The One
e Better Life
e God of This City
e Beam Me Up
eDiamonds
e Start Over
e Beauty And A Beat
e In The Comet
eJóga
e Don’t Give Up
e Be Thou My Vision
e Breakeven (Acoustic)
ArtistAlbum
P!nk
Funhouse
Loreen
Heal
Laleh
Sjung
Chris Tomlin
Passion: God Of This City
P!nk
The Truth About Love
Rihanna
Diamonds
Beyoncé
4
Justin Bieber, Nicki Minaj
Believe
Laleh
Sjung
Björk
Homogenic
Herbie Hancock
The Imagine Project
Fernando Ortega
Hymns Of Worship
Maddi Jane
Unreleased (EP)
12
Har du
längtat efter att behöva
slippa leta upp alla låttips i
tidningen själv?
Nu är väntan över!
Insidan finns nu på Spotify. Enkelt,
smidigt och dessutom med
bonuslåtar varje månad! Sök på
”Insidan” eller följ länk på
www.insidan.net
Foto i hela reportaget: Gabriel Lindh
E
n regnig höstdag i början av
september tog jag mig ut till
Hammarkullen som är en stadsdel
i Göteborg. Det som lockat mig
hit för att göra en intervju med
medlemmar i Oikos är att jag via ryktesvägar hört att de försöker praktisera ett kristet
liv på ett ganska radikalt och något annorlunda sätt. Jag träffade Tobias Herrström,
Johanna Hadin och Carolina Fjelstad
som alla är medlemmar i kommuniteten
Oikos. Deras vision är att tron ska integrera
hela livet och de har valt kommunitetslivet
för att göra detta. De vill framförallt vara en
vardagsgemenskap för kristna och medlemmarna i kommuniteten. Till skillnad från
många andra kommuniteter så bor de inte
under samma tak utan några bor själva, vissa
med en vän och andra är gifta. Det som de
har gemensamt är bönen, det sociala engagemanget och överlåtelsen till Jesus.
Kommuniteten bygger på fyra ledord:
Gästfrihet, socialt engagemang, fred & rättvisa och öppenhet.
Tobias förklarar närmare:
– De här sakerna är inget vi har naturligt
utan det är något vi får lov att träna oss i, var
och en. Vi försöker därför stötta, hjälpa och
peppa varandra i det arbetet.
Johanna fyller i:
– Vi vill främst lära känna Jesus ännu mer
för att vi älskar honom och att öva oss i
lärjungaskap. Vi är inte bara till för oss själva
och det är just där våra ledord kommer in
som utmaningar i HUR vi ska vara lärjungar,
vad vi ska kämpa för.
13
Kommunitet innebär att man lever tillsammans med andra kristna
och exempelvis har gemensamma bönestunder och måltider. Man
behöver inte nödvändigtvis bo i samma hus. Kommuniteten Oikos
är en vardagsnära gemenskap som tillsammans vill lära sig att
älska och följa Jesus och inbjuder andra att göra det samma. I bön
och handling vill de verka för att Guds rike skall växa i människors
hjärtan och i samhället. Oikos är det ord man använde i antika
Grekland för hushåll och familj.
Tobias och Johanna
Oikos firar mässa i Mariakyrkan
Vad är grunden i kommuniteten?
Carolina:
– Ibland använder vi bilden av Oikos som ett
hjul. I Oikos-hjulet är navet mässa, bön och
middag. Medlemmarna är alla ekrar som går
ut från navet och håller upp hjulet. Oikos är
alltså inte bara ”verksamheter” vi har tillsammans utan vårt liv, alla medlemmar där vi
är, utspridda i våra olika sammanhang med
arbete, studier, engagemang. Rent praktiskt
så har vi fem bönetillfällen varje vecka och
smågrupper i hemmen. Efter varje veckomässa så samlas vi till middag i någons hem.
Där umgås vi och skrattar. Till middagar,
böner och mässor är alla välkomna, oavsett
om man är med i Oikos eller inte.
Vad gäller den radikala och annorlunda
biten med Oikos som jag var så nyfiken på,
förklarar Tobias:
– Vi vill inte att det ska vara någon åtskillnad mellan tro och handling. De är liksom
sidor av samma mynt. Att vi bor och lever i
Hammarkullen är något som vi behöver, det
är liksom ingen solidaritetshandling. Vi tror
på integration och detta är ett sätt att leva
ut det på.
Carolina:
– Oikos gör som kommunitet inte så mycket
utan det är framförallt de enskilda medlemmarna som engagerar sig i saker. Vissa hjälper gömda flyktingar och blockerar polisbilar
när de ska utvisa flyktingar. Andra hjälper
till med läxhjälp på fritidsgården Mixgården
i Hammarkullen och så vidare. Vi försöker
alla vara goda grannar och se våra medmänniskor.
Är det någon skillnad mellan ett kristet
engagemang och ett okristet engagemang?
Tobias:
– Skillnaden i resultat behöver inte vara så
stor. Inte heller kärleken man känner till de
man jobbar med. Den största skillnaden är
att vårt hopp finns i Gud. Han är den som
har kontroll och leder historien och vi gör
14
Carolina och Tobias
vårt bidrag för honom här men det är han
som har koll. Skulle vårt hopp bara vara i oss
själva skulle jag nog inte orka länge. Man får
träna sig mycket i tålamod för det är lätt att
vara inriktad på att allt ska ge resultat här
och nu. Gud vet alltid mer!
Vårt värde ligger
inte i det direkta
resultatet
Johanna:
– Och när det skiter sig, typ som när någon
vi hjälpt mycket blir utvisad så är det i Gud vi
finner hoppet. Trots motgångar. Man måste
hela tiden påminna sig om att vårt värde inte
ligger i det direkta resultatet. Vi vill sprida
Guds rike här och nu.
Jesus är i fokus
Oikos är inte en kyrka utan ser sig mer som
en del av kyrkan. Därför samarbetar man
med Mariakyrkan som är en kyrka i området.
Där firar man varje tisdag mässa tillsammans
och sedan är det middag hemma hos någon
i kommuniteten dit alla är välkomna, gäst
som stammis. Något väldigt slående i Oikos
är att det finns en otrolig mångfald av människor vad gäller utbildning, yrke och inte
minst kyrkotillhörighet. Folk verkar komma
från alla möjliga håll. Trots att de tycker
olika i många frågor så samsas de ändå i sin
strävan efter att söka Jesus och sprida Guds
rike. När jag frågar Tobias hur det funkar
att leva och jobba ihop när man är så olika,
svarar han:
Tobias:
– Det enda som förenade lärjungarna var
att de närmade sig Kristus, de var fruktansvärt olika. De var avundsjuka och arga på
varandra men de förenades kring Kristus
och i nattvarden. Därför ska inte kyrkan vara
en åsiktsgemenskap där alla framförallt tycker
likadant i alla frågor. Alla som är med här har
en gemensam längtan: Att följa Jesus och leva
i en nära vardagsgemenskap. Det är det som
är grejen!
Efter en härlig mässa och en god middag tog
jag spårvagnen hem. Där läste jag en bok av
Shane Claiborne som är en stor inspiration
bland många av medlemmarna i Oikos. I
boken stod en mening som summerade det
som kvällen handlat mycket om: ”Kristendomen är som bäst när den är egendomlig, marginaliserad och lidande, och den
är som värst när den är populär,
trovärdig, triumferande, och
kraftfull.”
Gabriel Lindh
Göteborg
Insidan frågar
Hur följer man Gud?
Matilda Alpner,
15 år, Romelanda
Det är viktigt att lyssna och vara öppen för
Gud. Vissa ska missionera och vissa ska köpa
cheeseburgare åt hemlösa. Det viktigaste är att
tänka W.W.J.D (What Would Jesus Do) i alla
situationer. Då följer man Gud!
Alicia Wernersson,
15 år, Ullared
15
Jag försöker att alltid
ha Gud i tanken, typ att
be lite då och då. Läsa
Bibeln och gå i kyrkan är
otroligt viktigt!
Jasmine Bjurström,
15 år, Uddevalla
Läsa Bibeln, be och att försöka
efterlikna Jesus så mycket som
möjligt. Att stå upp för någon
som är mobbad är på sätt och
vis att följa Gud.
Novell
d
i
v
d
e
r
b
n
Snöängel
S
nöflingan landade på Sigrids tunga.
Den smakade vått. Hon snurrade
runt i cirklar, på den nyfallna snön,
med munnen öppen och det långa
håret virvlande under mössan.
Hon hörde lillasyster Toves ekande skratt i
bakgrunden. – Fortare, fortare! manade hon på mellan
skrattsalvorna.
Sigrid ökade farten och skrek av yrsel. Till
slut kunde hon inte stå på benen längre utan
föll ihop i en boll på marken. Det kändes som
att hjärnan hade vänts på ända och ögonen
skakats om i sina hålor. Hon la sig raklång i
snön och blundade. Sakta men säkert slutade marken gunga och illamåendet avtog.
– Du... såg... så... rolig... ut!
Tove kunde knappt andas så mycket skrattade hon när hon lade sig i snön bredvid sin
storasyster.
– Jag... har... ont... i... magen! – Du ska allt få, sa Sigrid och hytte hotfullt
med näven i luften. Du ska allt få...
– Vad ska du göra? Som om du våg...
Tove hann inte avsluta meningen förrän en
näve snö slog emot hennes ansikte. – Du din...,
Tove hämnades med en välplacerad
snöhög innanför Sigrids jacka.
Snart rullade de båda systrarna runt i snön,
kiknande av skratt, samtidigt som snön yrde
omkring dem.
När de, några minuter senare, utmattade föll
ihop var de flesta kroppsdelar kalla och blöta
av snön som smält på dem. Håren var rufsiga, kinderna röda och lungorna brände av
den kyliga luften. Toves mössa låg begravd
i snön och Sigrids båda vantar hängde och
dinglade i en buske i närheten. Nu orkade de
inte kriga mer. Snart rullade de
båda systrarna runt
i snön, kiknande av
skratt, samtidigt
som snön yrde
omkring dem.
– Fred, flåsade Sigrid andäktigt och
sträckte fram handen mot Tove.
– Fred, viskade Tove andfått och skakade
trött sin systers hand.
Helt stilla låg de sedan bredvid varandra,
blundades. Decembersolen letade sig fram
bakom ett moln som såg ut som ett skepp
och värmde deras ansikten. Det pirrade till
16
i Sigrids mage när hon tänkte på att det
bara var fyra dagar till julafton. Vad hon såg
fram emot att äta mormors köttbullar, titta på
Kalle Anka och sitta i pappas knä samtidigt
som morfar läste julevangeliet med sin brummande stämma. Och julklapparna sedan! I
år stod en ny, röd cykel med korg högst upp
på önskelistan. Den gamla hade hon växt ur
sedan länge. Varje kväll bad hon till Gud att
hon skulle få sin fina cykel så att hon kunde
susa ner för backar i vår och sommar.
– Vi gör snöänglar!
Toves röst tog Sigrid tillbaka till verkligheten. – Hallå, vakna Sigrid! Kom igen... vi gör
snöänglar. Det är kul!
Sigrid var snabbt med på noterna och de
sprang en liten bit bort på gräsmattan där
snön låg orörd. De lade sig, med lite mellanrum, bredvid varandra med armar och ben
utsträckta. Samtidigt började de veva upp
och ner, hit och dit. När de var klara reste de
sig försiktigt upp och tittade på sina verk. – Kolla, nu ser det ut som att två änglar
har legat i snön, fnissade Tove. – Mm, de är jättefina. Men vem vet egentligen hur änglar ser ut på riktigt... – Jag tror att de ser ut som människor,
människor som skiner, med stora vingar...
Åh, vad jag skulle vilja se en riktig ängel.
– Det kommer vi få göra, en dag i himmelen, sa Sigrid och la armen om sin syster.
17
– En sista
gång. Snällaaaa...,
bad hon. Sigrid log och tog en näve snö från
marken.
– En sista gång... Men
det dröjer nog ett
tag innan vi kommer
dit. Men en dag ska
du se, då kommer vi
att kunna leka med
änglar varje dag.
– Wow! Tänk vad
häftigt att få leka med
änglar. Det ska jag göra
varje dag när jag kommer
till himmelen...
Tove fick något drömskt i
ögonen och skulle just fortsätta, men
hon avbröts av mamma som ropade från
köksfönstret:
– Kom in nu, flickor, maten är färdig. Och
Tove, du måste göra dig i ordning för Gabriellas kalas. Jag har lagt fram din prickiga
klänning och virkade kofta på stolen. Du ska
hinna duscha också, pappa kör dig om en
timme... – Jaja, vi kommer, sa systrarna i kör. De började gå mot huset igen. Plötsligt
märkte Sigrid att Tove stannat.
– Vad gö...?
I samma stund som hon hade vänt sig om
träffade en snöboll henne rakt i magen. Tove
kikade busigt fram bakom busken där Sigrids
vantar hängde.
– Sigrid.. Sigrid...
Sigrid kände någon ruska om henne.
Hon öppnade ögonen och fick se
mamma med ett skrämt ansikte stå
lutad över hennes säng. – V-va...? Vad är det? Hur
mycket är klockan?
Hon satte sig sömndrucket upp. Hon kunde
se på mamma att något
var fel. – Hon är halv tolv.
Sigrid kände inte igen sin
röst, som plötsligt blivit gäll
och skakig. Mamma svarade inte.
Istället sjönk hon ihop vid Sigrids säng,
med armarna om sin dotters ben och ansiktet ner i täcket. Hon grät så att hela kroppen
skakade...
Det var inte bara familjen som sörjde
Toves död. Det var som att hela världen
hade stannat upp. Det hade inte snöat på
flera dagar, normalt hade detta gjort Sigrid
besviken men inte i dag. I dag brydde hon
sig inte ens om att det var julafton. Istället
satt hon i soffan i sin pyjamas och tittade på
TV, som hon gjort de senaste dagarna. Eller
titta gjorde hon knappast, hon visste inte
ens vilket program som var på. Hon hörde
mammas och pappas lågmälda röster ute
i köket, samtidigt som de skramlade med
Hon ville inte fira jul. Hon ville
inte ens ha den röda cykeln med
korg som stod i hallen. Hon ville
bara ha Tove tillbaka. Gumman, det har hänt en olycka. P-pappa
skulle hämta Tove på Gabriellas k-kalas och...
och...
Nu höll inte mammas röst längre. Tårarna
började rinna, som bäckar utför ansiktet.
– En olycka? Vad har hänt? Hur mår
pappa? Och Tove?
Hon kände mammas kalla hand som strök
henne på kinden. – En lastbil... fick sladd, rakt... vår bil...
pappa mår bra, men Tove...
– Vad är det med Tove?
18
grytor. Sigrid svepte filten hårdare omkring
sig och det kändes som att hon skulle gå
sönder. Hon tänkte på tidigare jular, då hon
och Tove sprungit runt i sina röda klänningar,
vilda av förtjusning över all god mat och alla
klappar under granen. Hon minns hur familjen tillsammans åkte till kyrkan och hur hon
och Tove alltid sprang fram till julkrubban för
att klappa på Jesusbarnet i krubban, Josef
och Maria, herdarna, lammen, oxen... Sedan
kom mormor och morfar och allesammans
tittade på Kalle, åt sig proppfulla på julmat
och julgodis och till sist... julklappsutdelning.
Tove var alltid snabbast och ivrigast på att
riva upp sina paket, trots att de bestämde att
alla skulle öppna, en och en. Tove, med sin
fräkniga näsa, sitt spretiga hår och ett skratt
som kunde lysa upp vilket mörkt rum som
helst. Tove... Tove... Sigrid kunde knappt
andas när hon tänkte på att hennes lillasyster inte fanns längre. Att hon nu var
i himmelen, och att Sigrid fanns kvar på
jorden. Utan henne. – Hej gumman, ska du inte slå på ettan?
Klockan är tre, det är Kalle nu...
Sigrid hade inte ens hört mamma komma
in i rummet. Mamma slog sig ner bredvid
henne med två rykande koppar som hon
ställde på bordet. Hennes ögon var rödsprängda, det hade de varit i tre dagar nu.
Hon log mot sin dotter men leendet gick inte
längre än till mungiporna. Ögonen var lika
tomma som tidigare. Sigrid bara ryckte på axlarna. Hon vill inte
Ett av alla syskon
titta på Kalle Anka. Hon ville inte ha sällskap.
Hon ville inte fira jul. Hon ville inte ens ha
den röda cykeln med korg som stod i hallen.
Hon ville bara ha Tove tillbaka. – Ska du inte ha lite varm choklad åtminstone?
Sigrid skakade på huvudet. Mamma la
en arm om henne, men Sigrid slingrade sig
undan.
– Jag går ut en stund... Jag har inte varit
ute sedan T...
Orden stockade sig i halsen. Mamma
nickade förstående.
– Var inte ute för länge. Pappa och jag
är snart klara med maten och mormor och
morfar kommer vilket minut som helst. Det
blir väl trevligt?
Sigrid svarade något entonigt och reste
sig upp. Hon gick ut i hallen och krängde på
sig jackan utanpå pyjamasen. Hon stoppade
fötterna i vinterkängorna och klev ut i kylan.
Den första synen som mötte henne var som
ett knytnävsslag i magen. För där, ett stycke
in i trädgården fick hon syn på två snöänglar. Helt orörda, som att ingen tid hade gått
sedan de skapats. Men för Sigrid kändes det
som att helt liv hade passerat. Hon tog ett
djupt andetag, och med något som kändes
som en sten i halsen, styrde hon sakta stegen
mot änglarna. När hon var framme vid dem
satte hon sig långsamt ner och strök försiktigt med handen över den minsta av dem.
Tårar började sakta rinna ner för kinderna
och droppa ner i snön.
– Nu leker du med riktiga änglar, viskade hon. Precis som du längtade efter... Louise Imberg
Undersåker
Att be för vår värld är viktigt, men ibland kan det kännas så stort och opersonligt.
I detta inslag vill Insidan hjälpa dig att komma ihåg kristna syskons situation runt om i världen.
Enligt Wikipedia är 94 % av Perus befolkning kristna. Ändå menar Angel Timoteo Gomez, 22 år,
att det är svårt att vara kristen i Peru. Hur går det ihop? Angel Timoteo förklarar för Insidan.
Vad tror befolkningen i Peru på? Är de
kristna?
Många kallar sig kristna, men ofta tror de på
det som deras förfäder trodde på. De mixar
då sin katolska tro med till exempel häxkonster. De tror på Gud, men inte som deras
personliga frälsare utan bara för traditionens
skull.
Vad beror mixandet av religioner på?
Problemet började egentligen när spanjorerna erövrade Peru år 1532. De tog med
sig en ny religion för peruanerna, katolicismen. Här i Peru dyrkade man solen, månen
och jorden, så när spanjorerna införde sin
religion blandades den med den peruanska. Därför kallar sig många peruaner för
katoliker samtidigt som de följer sina gamla
traditioner.
Är det svårt att vara kristen i Peru?
Ja, det är svårt. Många peruaner är så sammanlänkade med sina traditioner och sitt
sätt att leva att de inte vill höra om Gud. Om
19
man predikar för dem blir man ofta anklagad för att vara galen eller för att vara en
lögnare. Det beror på att många fortfarande
känner en ilska mot hur spanjorerna och den
katolska kyrkan behandlade dem förr i tiden.
Vad kan vi kristna syskon i Sverige be för?
Ni får gärna be att vi kristna i Peru ska kunna
ge våra hjärtan till Gud helt och fullt, att vi
ska låta Gud arbeta i våra liv och att han ska
föra oss på sina vägar.
20
NÄR SKAPARUNDRET SKER. EN STJÄRNA TÄNDS OCH MÖRKRET HAR ÖVER DEN EJ MAKT, OCH
BLIR OSS GUDS GÅVA RÄCKT OCH HIMLEN KOM TILL JORDEN NER, NÄR INGEN VÄNTAT DET.
O BETLEHEM DU LILLA STAD, HUR TYST DU LIGGER DÄR. FÖRSÄNKT I DJUP OCH DRÖMLÖS SÖMN,
JULPYSSEL
Juletid är pysseltid. Pynt, julgodis,
julklappar, nejlikeapelsiner, ljus,
adventskalendrar – listan kan göras lång.
Här bjuder Insidan på två roliga pyssel
som du kan göra ihop med din familj eller
dina vänner. En helt naturlig ljuslykta och
ett riktigt smaskigt julgodis. Lycka till!
Äppelljuslykta
1. Välj ett äpple som står stabilt och som du tycker är fint.
2. Ta fram ett värmeljus och använd det som mall för att
göra en cirkel på ovansidan av äpplet med en vass kniv.
3. Använd sen en tesked och en liten kniv till att gröpa ur ett
hål innanför cirkeln. Gör hålet lite djupare än ett värmeljus är högt.
4. Sätt i värmeljuset i hålet du gröpt ur.
5. Du har nu fått en julig och fin ljuslykta att tända i vintermörkret!
Citronkola
5,75 dl socker
3 st citroner, rivet skal och saft från
125 g smör
350 g vit choklad
225 g kokosfett
Gör så här
• Koka upp sockret med saften och skalet från citronerna.
• Sila ner sockerlagen i en tjockbottnad bred kastrull och låt det koka till dess att temperaturen uppnår 114 grader. Använd en kökstermometer för att mäta temperaturen. Pensla
samtidigt kastrullens kanter med vatten för att förhindra att sockret kristalliseras.
• Tillsätt smöret och låt det koka vidare till dess att temperaturen uppnår 119 grader.
• Rör ner den vita chokladen och rör om ordentligt till dess att chokladen smält.
• Rör därefter ner kokosfettet lite i taget så att det blandar sig ordentligt med smeten.
• Häll smeten i två ca 25 cm långa brödformar eller en lite större form och låt dem stå i
kylen i ca ett dygn. Förvara kolan inplastad när den är färdig.
21
ALLA SLÄKTENS HOPP OCH TRO, STÄMT MÖTE DENNA NATT. SÅ STILLA OCH SÅ OFÖRMÄRKT,
Låt Jesus
verka i vardagen
Löften är ofta lätta att ge och besluta sig för att hålla. Det som är
svårt är att hålla dem. Genom att lära sig om en tidig rörelse inom
kyrkan som kallas asketism kan vi lära oss hur vi kan hålla löften men
framförallt hur vi kan närma oss Gud.
N
yårslöften
är ett typiskt
beslut som
är lätt att ta
men svårt att hålla, särskilt om det
gäller saker som förändrar sättet vi
lever på. Det beror på att en enskild
förändring ofta gör att man måste
ändra en mängd andra saker. Om jag
exempelvis beslutar mig för att börja gå
till skolan istället för att åka buss så gör det
att jag måste gå upp tidigare på morgonen.
Detta innebär att det nya beslutet inte bara
är att göra utan det påverkar hur länge jag
får sova i detta fallet. Ofta slutar det med att
vi tycker det är jobbigt att gå upp tidigt och
börjar åka buss igen. Det är just detta som
asketismen i den tidiga kyrkan bygger på.
Vad som verkar vara ganska små förändringar påverkar flera olika moment i våra liv.
För att kunna ändra vår personlighet och
bli mer lik Jesus måste vi förändra våra
vanor genom små vardagliga val.
22
Det jag inte vill, det gör jag
Asketerna ändrade ofta de mest grundläggande vanorna som vi bygger våra dagar
runt, som att äta och sova vid vissa tider.
Istället byggde man dagen runt bönestunder, de var dagens höjdpunkt. Vanor är
såklart inte alltid dåliga men de kan ibland
göra oss lata och hindra oss i vårt kristna liv.
Asketerna insåg detta och valde att utnyttja
nya goda vanor för att omforma sin personlighet. Exempelvis kan det för oss vara att
fokusera på relationer med människor och
leva ekologiskt hållbart istället för att hela
tiden tänka på nästa pryl eller klädesplagg
som man vill köpa. Det handlar om att se
världen på ett nytt sätt, om att byta världsbild. Detta kallas ofta för omvändelse och
asketerna menar inte att det är något man
bara gör en gång, utan man måste göra det
om och om igen. Här är problemet samma
som med bussen: Förändringen som vi vill
göra måste ha fäste i hela vårt sätt att leva.
Ofta kämpar vår kropp emot våra goda
23
Det handlar om att
se världen på ett
nytt sätt, om att
byta världsbild
avsikter. Huvudet och kroppen blir liksom
varandras motsatser där vi vill göra en
sak men gör en annan. Poängen är att vi
måste förändra våra liv för att kunna bli mer
lika Jesus. Den nya världsbilden, att Jesus
är Gud, måste få konsekvenser i våra
liv och påverka oss i val och framförallt i
dagliga vanor och val. Målet med detta är
att förändra inriktningen på våra liv så att
Reflektion
Älska med handling och sanning
fokus flyttas, från denna världen, mot Jesus.
Det är alltså möjligt att åstadkomma sådana
förändringar, menar de tidiga asketerna.
Vanans makt
Vi har ofta olika vanor och dessa vanor
sitter i våra kroppar. Det kan vara massa
olika saker, exempelvis att snooza 4 gånger
innan vi går upp, att dricka te på morgonen
och att lyssna när människor pratar med
oss. De här vanorna är mer eller mindre
rotade i våra kroppar. Asketerna menade
att vi kan ändra de här vanorna genom att
utföra det som kallas asketiska övningar.
Detta är övningar som för omgivningen kan
verka konstiga men det handlar om att man
själv ändrar sitt sätt att leva på. Klassiska
saker kan vara meditation eller fasta. För
okristna så kan det verka jättekonstigt att
fasta men i kristen tradition menar man att
det kan vara ett sätt att komma närmare
Gud. Fasta är inget man gör varje dag och
alla kan inte ens göra det. Men det finns
saker som alla kan göra och det är just att
ändra våra vardagliga beteenden.
Vanor formar vår personlighet
Genom att se på goda vanor med denna
blick, att de är personlighetsförändrande,
gör att de dels får en något annorlunda
betydelse men också att det inte är resultatet
som spelar roll. Exempelvis kan man ofta
höra att det inte betyder någonting om jag
köper rättvisemärkt eller kravmärkt kaffe.
Det är ändå så många andra som inte gör
det och världen är så orättvis att det inte
spelar någon roll. Det är bara som en
droppe i ett hav och ändrar ingenting.
Detta är helt sant. När jag köper kravmärkt
kaffe kommer den handlingen inte att ha
någon betydelse alls egentligen, inte när
tre miljarder andra köper icke-kravmärkt
mig i kön, kassören och mina vänner ser mitt
val. Detta är också en viktig poäng, asketismen som kommunikation. Varje gång vi ser
någon som handlar annorlunda än oss så
tvingas vi tänka över våra egna val. Detta är
en otrolig kraft och är ofta mer effektiv än
att försöka övertala en kompis om att också
börja köpa kravkaffe.
Detta handlar inte bara om enskilda
beslut. Målet är att omformas till en bild
av Gud och det är just denna tanke vi alltid
måste drivas av. Syftet är inte att vi ska göra
vissa handlingar för sakens skull. Snarare
ska vi göra goda handlingar för att kommunicera ett annat sätt att se på världen,
en vision om att det finns ett godare liv
att leva. Poängen är alltså inte att vi bara
ska tänka annorlunda. Jesus vill inte bara
förändra våra tankar utan även våra handlingar. När vi gör valet att bli kristna så måste
vi också tänka på hur vi beter oss och vilka
kaffe. Det viktigaste är vad denna handling
val vi gör. Vårt huvud tänker tankar och
gör med mig som person. Genom att varje
kroppen utför handlingar. Båda dessa saker
gång välja kravmärkt kaffe så formar jag om måste man tänka på i det kristna livet. De två
min personlighet så att jag efter ett tag auto- tillsammans utgör människan och det är hela
matiskt väljer det ekologiskt hållbara alterna- människan som Jesus frälser.
tivet framför andra saker som smak och pris,
och även i andra sammanhang. Genom att
göra sådana val utvecklar jag goda vanor
som på lång sikt gör att min personlighet
förändras och blir mer Kristuslik.
Målet är att
omformas till en
bild av Gud och
det är just denna
tanke vi alltid måste
drivas av.
Mission genom handlingar
Nu får ju även mitt beslut att köpa kravkaffe
dubbel effekt. När jag köper kravmärkt kaffe
så gör jag det i en affär och tjejen bakom
24
Texten är ett
omarbetat stycke från
Patrik Hagmans bok
Om kristet motstånd.
Läs även Gabriels reflektion över ämnet.
J
ag har i princip varit kristen sen
födseln. Man skulle kunna tro att
jag borde vara en väldigt god människa, eftersom jag vandrat med
Jesus under hela mitt liv. Tyvärr kan jag ärligt
säga att det inte är så. Jag är inte bättre än
någon annan och ganska ofta så tycker jag
att jag inte räcker till. Hur mycket jag än
gör för mina medmänniskor så är det inte
nog, det finns alltid fler som behöver hjälp
och det finns alltid de som gör mer. Det är
ganska vanligt att man som kristen tänker
så och det är egentligen inte så konstigt att
man gör det. Jesus ställer ganska hårda krav
på oss: Vi ska vara jordens salt och världens
ljus, vi ska älska våra fiender och vända
andra kinden till och så vidare. Samtidigt var
han mycket medveten om att vi inte skulle
klara det. Mycket motsägelsefullt. Men tur
att han dog för oss i alla fall, för då får vi
förlåtelse när vi gör fel.
Jag har länge tänkt att kyrkan som helhet
måste ändra sig för att vi ska vara jordens
salt och världens ljus. Vi måste börja bry
oss om varandra, våra medmänniskor, de
svaga och börja predika evangelium oftare!
Varför kan vi inte leva som det står i 1 Joh
3:18 Kära barn, låt oss älska, inte med ord
eller fraser utan i handling och sanning. Jag
har insett att det är väldigt lätt att tänka att
”vi” ska börja göra någonting. Och med
vi så menar jag min ungdomsgrupp, min
församling, mina vänner. Men vad gör vi när
ingenting händer? Ofta ingenting. Men för
att åstadkomma en förändring är det viktigt
att också tänka ”jag”. Vad kan ”jag” göra
för att ”vi” ska börja leva mer enligt Jesus
lära? Svaret är enkelt: Börja med dig själv.
Som texten innan säger så är det inte genom
att övertala våra vänner som vi kan påverka
dem på bästa sätt, det mest effektiva sättet
är att börja leva livet själv. Svaret är enkelt,
beslutet är enkelt, men även om man vill, är
det ändå svårt att alltid göra det. En sak är
viktig: Börja i det lilla, då blir kraven mindre
och förändringen blir inte så stor till en
början. Misslyckas du så gör det inget. Man
kan alltid testa igen och igen
och igen och igen.
Gabriel Lindh
Göteborg
Krönika
N
u står julen för dörren, adventsljusstakarna är
tända och sockernivån är hög. Är det fler än jag
som har börjat klura på julklappar och önskelistor, både egna och andras? Mitt i mina funderingar slås jag av tanken att det känns lite märkligt att klura ut saker att önska sig som man tydligen hittills
har klarat sig ganska bra utan. Det jag egentligen önskar mig
är ju en god jul med nära och kära. En paus i vardagen då jag
får vara som jag är och tycka om dem jag träffar för dem de
är och inget annat.
I år vill jag trots den stämningsfulla bjällerklangen och de
brända pepparkakorna försöka bli stilla och fundera över
vad julen egentligen innebär. Vad hände för drygt 2000 år
sedan och vad betyder det för mig idag? Gud tipsar oss om
att bli stilla och besinna att jag är Gud (Ps 46:11) kanske är
det något att ta fasta på i denna juletid. Se vad han har för
äventyr på gång och vad han har förberett
för dig. Se och inse hur mycket han gillar
dig. Han inte bara gillar – han älskar dig med
sin ovillkorliga kärlek. Det vill jag inte bara
springa förbi och låta bli att lyssna på. I år
vill jag bli stilla. Kanske kommer jag ”lyckas”
eller så ”misslyckas” jag, men oavsett så vet
jag att Guds kärlek till dig och mig inte förändras på grund av vad vi gör eller presterar.
Den är konstant.
Jag vill passa på att önska er
en god, rolig och fridfull jul!
Foto: Veronica Moore
25
Janja Rosengren
Lund
”Jag är…” säger Jesus åtta gånger i Nya Testamentet. Vad innebär dessa ”Jag är” för dig och mig, i våra liv? Hur påverkar de oss? Det är frågorna som Insidan tar sig an och försöker svara på under detta läsår.
Följetong: ”Jag är” september: ”Jag är” oktober: Vinträdet november: Grinden december: Världens ljus februari: Herden mars: Uppståndelsen och livet april: Livets bröd juni: Vägen, Sanningen och Livet
Jag är
världens ljus
Två alternativa sätt att se på en människa, så avgörande skillnad.
26
J
ag är världens ljus. Den som
följer mig skall inte vandra i
mörkret utan ha livets ljus. Dessa
ord är bland de första prästen
säger när en människa har blivit
döpt, när hon får sitt dopljus. Varför är det
så viktigt att säga just då? Jag är världens
ljus. Bilden som Jesus använder är egentligen
ganska självklar. Människan behöver ljus för
att se klart. Utan ljus går vi vilse, och vi som
bor långt uppe i norr på jordklotet blir till och
med mer nedstämda på vintern. Vi vill helt
enkelt ha ljust omkring oss för att trivas.
Lagens och evangeliets syn
Nu använder Jesus denna bild för att tala
om sig själv. Hur tänker han då? Ganska ofta
är det bra att kolla i vilket sammanhang en
bibeltext står, vad som händer precis före
och precis efter. Ofta kan det kasta mer ljus
åt texten man vill förstå. Precis innan Jesus
säger att han är världens ljus (Joh 8:12)
finns berättelsen om äktenskapsbryterskan
(8:3–11), kvinnan som blir tagen på bar
gärning när hon är otrogen. De som tar
henne (men inte mannen!) vill döma
henne till stening enligt lagen,
men Jesus säger sina berömda
ord att den som är utan synd
ska kasta första stenen. I
berättelsen om äktenskapsbryterskan finns två olika
sätt att se på kvinnan.
Vi kan kalla dem ”lagens”
och ”evangeliets”. Lagens
säger: hon har syndat, alltså ska
hon straffas. Evangeliets säger: hon
har syndat, hon behöver förlåtelse. Eftersom detta nu händer alldeles innan Jesus
säger som han gör om sig själv, har hans
ord förmodligen med det att göra. Att ha
världens ljus, att se världen med klara ögon,
handlar om att se med evangeliets ögon och
inte lagens. Man kan ju uppenbarligen välja,
Vi är alla
är i behov av nåd
båda sätten är möjliga. Jesus har valt, han är
världens ljus. Han ser på kvinnan och på varje
människa som någon som behöver hans nåd,
hans förlåtelse. Evangeliet. Jesus fattar att
människan behöver ljus. Vi behöver någon
som ser på oss med kärleksfulla ögon,
ögon som inte dömer utan upprättar.
betyder framförallt
att det är så Jesus ser
på dig, med evangeliets ögon. Han säger
samma sak till dig som
han sade till kvinnan: inte
heller jag dömer dig. Gå
nu, och synda inte mer. Det betyder också
att när du döptes övergick du från att vandra
i mörkret till att leva i ljuset. Du erbjuds att
se på världen och på dina medmänniskor
med samma klara ögon som Jesus, alltså
evangeliets och inte lagens. Att se med
lagens innebär att fokusera på vad de borde
göra, att se med evangeliets betyder att det
viktigaste är vad Gud har gjort för dem. I
praktiken innebär det: Om du är en förlåten
syndare kan du inte se på din medmänniska som en förbannad syndare. Vi är alla
är i behov av nåd.
Detta är givetvis en svår uppgift. Vi lever i
en värld som på så många sätt vandrar i mörkret. Därför kommer du oftast inte bli tackad
när du vill förlåta i stället för att döma männi­
skor. Men endast så kan världen få en aning
av ljuset, av evangeliet.
Förlåt, döm inte
Nu sa man dessa ord till dig när du döptes:
Jag är världens ljus. Den som följer mig skall
inte vandra i mörkret utan ha livets ljus. Det
27
Johannes Lindh
Uddevalla
Frågar du så svarar vi
–info [www.elungdom.se och [email protected]]
Ny ungdomsvolontär
V
i är väldigt glada över att kunna berätta att vi har anställt ytterligare en
ungdomsvolontär för det kommande läsåret.
Det är Andreas Hector, som förra läsåret var ungdomsledare för ELU, som
väljer att fortsätta sitt arbete uppe på Vikbolandet.
Nu alltså i form av en volontärstjänst. Andreas kommer att fortsätta sitt
arbete med ungdomsgruppen där och med skolarbete.
Här kommer en liten presentation av Andreas.
Namn: Erik Harald Andreas Hector
Ålder: 24
Ort som ungdomsvolontär: Vikbolandet
Fortsätt ge!
N
är det gäller vår ekonomiska situation så är vi väldigt
glada för att gåvorna den senaste tiden har ökat. Tack
för det! Det gör att vi kan fortsätt bedriva vår verksamhet
för att nå fler ungdomar med evangeliet om Jesus. Tyvärr är
dock gåvorna fortfarande inte uppe i budgeterad nivå, vilket
verkar leda till att vi gör ett minusresultat på runt 400 000
kr under 2012. För att motverka detta ber vi dig fortsätta
ge pengar till ELU, eller varför inte börja prenumerera på vår
ungdomstidning Insidan eller bibelläsningsplan Accent –
kanske till dig själv eller till någon annan som en julklapp.
insidan
Skriv till:
Insidan
Sandgatan 14 B, 223 50 Lund,
e-mail: [email protected] eller sms: 0708-93 52 68
Brevet vidarebefordras sedan till Martin Jonsson, präst i Varberg, eller Ulrica Priebe, verksamhetschef i Kristianstad.
Du får gärna vara anonym!
?
H
!
Hur kan jag veta om jag kommer till himlen?
dec
sept okt nov juni juli aug mars april maj 2012 jan feb g
accent – bibelläsningspla
stidnin
Kristen ungdom
Jesus i vardagen
n för ungdomar
Jul & kul
31 de
c
accent
för ungdo
– bibellä sning splan
mar
accent.nu
2012
tjänare
1 okt – 31 dec
Maria – offer eller
2012
1 okt
–
*!20121215
Varför ungdomsvolontär? Jo, för att jag har fått välsignelsen av Gud att
som jag är få vara ett redskap i hans rike.
Jesus vill dra oss närmre honom för varje dag och då får jag vara med och
peka på honom.
Vad längtar du efter under året? Evangeliet förändrar allting. När den
helige Ande kastar ljus över evangeliet och den verklighet vi lever, att Jesus
med sitt blod köpt oss fria från den dom och död vi var skyldiga till, då börjar
ett nytt liv i honom! Min bön och längtan är att fler skall få se evangeliet,
vem Jesus är och vad han en gång utstod i vårt ställe.
Bibelord att ta med sig: Och låt oss ha blicken fäst vid Jesus, trons upphovsman och fullkomnare, som istället för den glädje som låg framför honom
utstod korsets lidande utan att bry sig om skammen och som nu sitter på
högra sidan om Guds tron. Tänk på honom som måste uthärda sådan fiendskap från syndare, annars tröttnar ni och tappar modet. (Hebr 12:2–3)
Det är viktigt att vårda sitt inre liv. Gå därför inte ensam med dina frågor och funderingar!
Vi vill gärna hjälpa dig att finna svar.
Fullbokad skidresa
V
i är väldigt glada att kunna meddela att skidresan till Åre
är fullbokad.
Det blir alltså ett stort gäng ungdomar som åker med ELU på
skidresa under vecka 8.
ELUs årsmöte 2013
Ni kan redan nu planera in ELUs årsmöte 2013. Den 27 april är datumet och platsen är Strandhem.
Eventuella motioner ska ha kommit in till Daniel Ringdahl, [email protected], senast den 27 februari.
ej, tack för din mycket angelägna fråga som jag tror att många
med dig går och funderar på och kanske också oroar sig över.
Svaret kan sammanfattas i det som brukar kallas för ”lilla
Bibeln”, Joh 3:16, där det står; Ty så älskade Gud världen att han
utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte ska
gå förlorad utan ha evigt liv. Det räcker alltså att tro på Jesus så blir
du frälst (räddad) och får ta del av det arv som är förvarat åt oss i
himlen. Med Guds makt blir vi genom tron bevarade till den frälsning
som finns beredd och ska uppenbaras i den sista tiden (1 Pet 1:4–5).
Det glada budskapet till dig och alla oss andra är att Gud vill att vi
ska veta att inget kan skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, som
det står i Rom 8:39. Lite tidigare i det kapitlet, som jag för övrigt
rekommenderar dig att läsa från början till slut, står det även att
Anden själv vittnar med vår ande att vi är Guds barn. Men är vi barn
är vi också arvingar, Guds arvingar och Kristi medarvingar, lika visst
som vi lider med honom,för att också bli förhärligade med honom.
(Rom 8:16–17)
Genom att läsa Guds ord, Bibeln, kan Gud ge dig den frid och visshet, som jag tror att du längtar efter, om att du är hans älskade barn
och att du har del i hans arv, himlen.
Gud välsigne dig!
Ulrica
Foto: imagebase
28
29
Min Understrykning
+
5
1
R
E
G
Kallad – ur vad, till vad?
Ä
L
S
R
Å
Y
N
[email protected]
Den här sidan
är till för att
ni läsare
ska kunna
uppmuntra
varandra.
Dela med
dig av din
understrykning!
E
K
I
R
Kallad – av vem, när då?
S
D
U
G
R
Ä
H
U
N
R
Välkommen att fira nyår på Fridhem!
Ä
29 DEC-1 JAN
PÅ STRANDHEM
Mer info och anmälan på
Min Understrykning
Bli stilla och besinna
att jag är Gud, upphöjd
bland hednafolken,
upphöjd på jorden.
MINDRE KÄNSLOR,
Maria Imberg
Horred
Foto: Shaun Attard
Psaltaren 46:11
www.elungdom.se
N
yligen var jag på en Taizégudstjänst. Sånger med
enkla texter sjöngs om och om igen. Tanken är
att man ska låta sången sjunka in, utan att stanna
upp och reflektera kring textens innebörd. Gudstjänsten
innehöll tio minuters tystnad, som erbjöd möjligheten att
släppa allt och bara fokusera på Gud. Hela lokalen var
fylld av ett lugn. Jag tror att vi behöver ta till oss detta i
vår vardag. Mitt i all stress får vi vara stilla inför Gud, den
upphöjde. Vi får lämna alla våra bördor inför honom och
bara vara. Precis som vi är. Vi får ta in det Gud vill säga till
oss, låta honom fylla oss. Vi kanske inte känner något.
Det är okej. Gud arbetar på ett djupare plan än känslorna.
Besinna: han är Gud!
Djupis
Gud blir som mest förhärligad i oss när
vi är som mest tillfredsställda i honom.
John Piper
30
MER BIBEL
- VAD BOTTNAR EGENTLIGEN MIN KRISTNA TRO I ?
NYÅRSLÄGER 19+ PÅ ÅHUS MISSIONSGÅRD.
KVÄLLEN DEN 29 DEC TILL DEN 1 JAN.
ANMÄLAN PÅ WWW.ELUNGDOM.EU/NYAR19+
I gudstjänst, nattvard, bön, bibelstudium och gemenskap, 29/12–1/1
Präster från Lutherska kyrkan i Kenya predikar,
Samwel Langat, Benjamin Lemosi. Och Daniel Brandt, Jan Nilsson,
Jan Ulrik Smetana
För program och anmälan www.fridhem.info
Eller Inga-Lill Helgesson 0935-44044
Följ lägret via webben: www.fridhem.info/direkt.
B
POSTTIDNING
Efterföljaren
Vid obeställbarhet återsänds
tidningen till:
insidan
Ingemar Westmark
Karl Perssons väg 14
280 22 Vittsjö
Sist men inte minst, ett porträtt av en troshjälte.
Låt dig inspireras och beröras av en hängiven kristen som fått peka på Jesus genom sitt liv.
John Ronald Reuel Tolkien
R
onald Tolkien föddes den
tredje januari 1892 i Bloemfontein, i nuvarande
Sydafrika. Hans föräldrar, Arthur
och Mabel Tolkien, kom från
början från Storbritannien, men
flyttade till Afrika när Arthur fick
jobb där. I Bloemfontein föddes
också Ronalds lillebror, Hilary.
Fyra år senare, när Mabel,
Ronald och Hilary befann sig i
Storbritannien och för att hälsa
Namn:
John Ronald Reuel på släkten dog Arthur i reumaTolkien.
tisk feber. Familjen beslöt sig då
Född:
3 januari 1892,
för att stanna i Storbritannien.
i Bloemfontein,
Där kunde Ronald börja
nuvarande
skolan. Han intresserade sig
Sydafrika.
tidigt för litteratur och språk och
Död:
2 september 1973, tyckte även om att teckna.
i Bournemouth,
Men i november 1904 drabStorbritannien.
bades Ronald och Hilary av
Känd som: Författare till bland ytterligare motgångar. Mabel
annat Bilbo och
dog på grund av sin diabetes,
Sagan om ringen- och barnen blev föräldralösa.
Mabel var aktivt troende
trilogin.
Nästa nummer av
insidan
Kristen ungdomstidning
katolik. Ronald saknade henne
mycket, och i saknaden efter
henne sökte han sig allt mer till
den katolska kyrkan.
Ronald fortsatte också att
intressera sig för språk, och läste
både grekiska och latin. Under
sin tonårstid hittade han även
på egna språk. 19 år gammal
började han studera litteratur
och språk i Oxford. Han arbetade dessutom vidare med sina
påhittade språk och menade
att de behövde en historia, en
bakgrund. I mars 1916 gifte
han sig med Edith Bratt, sin
tonårskärlek.
Efter studieåren började
Ronald Tolkien att arbeta med
litteratur och språk på olika sätt.
År 1926 blev han professor i
anglosaxiska på Oxfords universitet. Där lärde han känna C S
Lewis. Ronald Tolkien, C S Lewis
och ytterligare några vänner
Love hurts, Livslång kärlek,
Guds vilja i mina val, m.m.
Skicka dina synpunkter eller insändare till: [email protected] eller sms:a 0708-93 52 68
Slutet? Nej, resan slutar
inte här. Döden är bara
en annan väg, en som vi
alla måste gå. träffades ofta på en pub i staden för att läsa upp
berättelser och dikter de hade skrivit. C S Lewis,
som var ateist, och Ronald Tolkien hade många
religiösa diskussioner under denna tid, och efter
många samtal blev C S Lewis kristen.
I början av 1930-talet började Ronald skriva på
berättelsen ”Bilbo – En hobbits äventyr”, för att
roa sig själv och sina fyra barn. Boken publicerades 1937 och sålde oväntat bra. Samma år
började Ronald skriva på uppföljaren till Bilbo,
berättelsen om Bilbos brorson Frodo. Sagan
om Ringen-trilogin, som enligt Ronald själv är
ett kristet verk, blev färdig tolv år senare, och
gavs ut under 50-talet. Böckerna blev mycket
populära runt om i hela världen.
Den andra september 1973 avled Ronald
Tolkien, 81 år gammal, av blödande magsår.