Transcript GRI 2014 Bakgrundsdokument

 GRI-index och bakgrundsinformation för
hållbarhetsredovisning 20013
Catena AB publicerar i år för första gången en hållbarhetsredovisning enligt riktlinjerna från the Global
Reporting Initiative (GRI). Hållbarhetsredovisningen presenteras som ett separat kapitel i vår
årsredovisning, i det här dokumentet återfinns vårt GRI-index samt kompletterande information.
Hållbarhetsredovisningen följer GRI:s senaste version, GRI G4, och Catenas hållbarhetsredovisning är
självdeklarerad enligt nivå Core vilket betyder att redovisningen inte genomgått någon extern
oberoende granskning.
I det här dokumentet redogör vi för hur vi valt ut vad hållbarhetsredovisningen fokuserar på och hur vi
tillmötesgår önskemål från Catenas intressenter. Vi redogör också för källor till de data, antaganden
och omvandlingsfaktorer som används i redovisningen.
GRI-index
Nedanstående förteckning återger referenser till de GRI-aspekter och indikatorer som Catena redovisar
inom ramen för vår hållbarhetsredovisning. ”ÅR” avser Catenas årsredovisning 2013 och ”BD” avser
detta bakgrundsdokument.
G4-1
Uttalande från VD om organisationens hållbarhetsstrategi.
Hänvisning/
Kommentar
ÅR 25
G4-3
Organisationens namn.
ÅR 94
G4-4
Viktigaste produkterna och tjänsterna.
ÅR 2
G4-5
Lokalisering av organisationens huvudkontor.
ÅR 95
G4-6
Länder där verksamhet bedrivs.
ÅR 2
G4-7
Ägarstruktur och företagsform.
ÅR 48-49
G4-8
Marknader som organisationen är verksam inom.
ÅR 2
G4-9
Organisationens storlek.
ÅR 16, 24, 34
G4-10
Totalt antal anställda.
ÅR 34
G4-11
Andel anställda som omfattas av kollektivavtal.
ÅR 34
G4-12
Beskriv organisationens värdekedja.
ÅR 11-12, 33
G4-13
Väsentliga förändringar under redovisningsperioden.
ÅR 3
G4-14
Följer organisationen försiktighetsprincipen.
BD 7
G4-15
Externt utvecklade initiativ som organisationen följer.
BD 7
G4-16
Sammanslutningar som organisationen är medlem i.
ÅR 30
G4-17
Entiteter som ingår i redovisningen.
ÅR 70, 83-84
G4-18
Process för definition av innehållet i redovisningen.
ÅR 26-27, BD 3-6
G4-19
Identifierade väsentliga hållbarhetsaspekter.
ÅR 26-27, BD 3-6
G4-20
Interna avgränsningar för respektive hållbarhetsaspekt.
BD 3-6
G4-21
Externa avgränsningar för respektive hållbarhetsaspekt.
BD 3-6
G4-22
Effekter av förändringar i tidigare redovisad information.
BD 1
G4-23
Väsentliga förändringar från föregående redovisning.
BD 1
G4-24
Intressegrupper som organisationen har kontakt med.
BD 3-4
G4-25
Princip för identifiering och urval av intressenter.
BD 3-4
G4-26
Tillvägagångsätt vid kommunikation med intressenter.
Viktiga frågor som har lyfts via kommunikation med intressenter och hur
organisationen har hanterat dessa frågor.
BD 3-4
Generella standardindikatorer
G4-27
ÅR 26-27, BD 3-4
1
G4-28
Redovisningsperiod.
BD 1
G4-29
Publicering av senaste redovisningen.
BD 1
G4-30
Redovisningscykel.
BD 1
G4-31
Kontaktperson för frågor angående redovisningen.
BD 7
G4-32
Redovisningsnivå & GRI-index.
BD 1-2
G4-33
Extern granskning.
BD 1
G4-34
Redogörelse för företagets bolagsstyrning.
ÅR 40-47
G4-56
Beskriv organisationens värderingar, uppförandekoder etc.
ÅR 34-35
DMA
Ekonomisk prestanda
Hänvisning/
Kommentar
ÅR 11-12, 27
G4-EC1
Genererat och distribuerat ekonomiskt värde
ÅR 27
DMA
Indirekt ekonomisk påverkan
ÅR 28-29
G4-EC8
Utveckling och effekter av investeringar i infrastruktur & tjänster
ÅR 28-29
DMA
Inköpsrutiner
ÅR 33
G4-EC9
Andel utgifter som betalas till lokala leverantörer
ÅR 33
DMA
Anställning
ÅR 34-35
G4-LA1
Personalomsättning
ÅR 35
DMA
Hälsa & säkerhet
ÅR 29, 34-35
G4-LA6
Sjukfrånvaro & arbetsrelaterade skador
ÅR 35
DMA
Utbildning
ÅR 34-35
G4-LA9
Utbildning för anställda
ÅR 35
G4-LA11
Utvecklingssamtal
ÅR 35
DMA
Jämlikhet
ÅR 34-35
G4-LA12
Sammansättning av företaget
ÅR 34-35
DMA
Icke-diskriminering
ÅR 34-35
G4-HR3
Antal fall av diskriminering
0
DMA
Anti-korruption
ÅR 34-35
G4-SO5
Bekräftade fall av korruption
0
DMA
Material
BD 7
DMA
Energi
ÅR 31-32
G4-EN3
Organisationens energiförbrukning
ÅR 31-32, BD 8
DMA
Utsläpp
ÅR 32
G4-EN15
Direkta växthusgasutsläpp
ÅR 32, BD 8
G4-EN16
Indirekta växthusgasutsläpp från energiförbrukning
ÅR 32, BD 8
G4-EN17
Övriga indirekta växthusgasutsläpp
ÅR 32, BD 8
DMA
Avfall
BD 7
DMA
Miljöpåverkan från produkter & tjänster
ÅR 30-33
G4-EN27
Omfattning av minskad miljöpåverkan från produkter och tjänster
ÅR 30-33
DMA
Leverantörsbedömning avseende miljöpåverkan
ÅR 33
Specifika standardindikatorer
2
Dialog med våra intressenter
Catenas verksamhet syftar till att generera avkastning till våra aktieägare, och för att lyckas behöver vi
tillgodose behoven hos våra kunder – hyresgästerna i våra fastigheter. Det lyckas vi med när vi har
medarbetare, samarbetspartners och leverantörer som kan identifiera våra kunders önskemål och se till
att de omsätts i praktiken. Vi ser därför att våra viktigaste intressenter är våra ägare, kunder,
medarbetare och leverantörer. Därutöver har även andra delar av samhället en stor påverkan på vår
verksamhet och lönsamhet, exempelvis myndigheter, konkurrenter och lagstiftare.
I slutet av 2013 och början av 2014 har vi utvärderat vilka aspekter inom hållbarhetsområdet som är
mest väsentliga att arbeta med och redovisa för Catena. Vi har tillsammans med konsultföretaget
Rewise AB genomfört en intern process där vi identifierat 9 hållbarhetsaspekter som är mer eller
mindre väsentliga för Catena som företag baserat på vår typ av verksamhet och vår möjlighet att
påverka omvärlden. Hållbarhetsaspekterna har sin utgångspunkt i de hållbarhetsaspekter som
presenteras i GRI G4 men har omarbetats för att ge en starkare koppling till vår verksamhet samt ge
våra intressenter en rimlig möjlighet att ta ställning till vad de anser är viktigast för oss att arbeta med.
Catena har hittills inte tagit hänsyn till några sektorspecifika indikatorer då dessa inte var tillgängliga
när Catena inledde arbetet med GRI G4, men de sektorspecifika indikatorerna för fastighetsbranschen
kommer att beaktas inför nästa hållbarhetsredovisning. I tabellen nedan listas de hållbarhetsaspekter vi
identifierat som väsentliga och vilka hållbarhetsaspekter i GRI G4 de motsvarar.
Catenas hållbarhetsaspekter
Hållbarhetsaspekt i GRI G4
Arbeta med energieffektivitet & förnybar
energi
Energi, Utsläpp
Erbjuda utbildning och kompetensutveckling
för medarbetarna
Anställning, Hälsa & säkerhet, Utbildning
Förebygga mutor & bestickning
Anti-korruption
Skapa ekonomisk avkastning
Ekonomisk prestanda
Skapa förutsättningar för logistikflöden med
minimal miljöpåverkan
Energi, Utsläpp
Sprida kunskap om hållbar logistik
Energi, Utsläpp, Indirekt ekonomisk påverkan, Hälsa &
Säkerhet
Sträva efter låg miljöpåverkan vid ny- och
ombyggnation
Energi, Utsläpp, Miljöpåverkan från produkter & tjänster,
Material, Avfall
Sträva efter mångfald i organisationen
Jämlikhet, Icke-diskriminering
Ställa krav på leverantörer gällande hälsa,
säkerhet och miljö
Inköpsrutiner, Leverantörsbedömning avseende miljöpåverkan
3
I december 2013 skickade vi ut webbenkäter till fem intressentgrupper; våra största kunder och
leverantörer, samt till vår ledningsgrupp och alla våra medarbetare och styrelsemedlemmar. Vi har valt
att tillfråga dessa intressenter eftersom de representerar våra viktigaste intressentgrupper och har en
förhållandevis god kännedom om Catena.
I de enkäter som skickades ut var två av frågorna gemensamma för alla enkäter och handlade om de nio
hållbarhetsaspekter vi identifierat som väsentliga för oss.
1. Vilka hållbarhetsaspekter anser du är viktigast för Catena att arbeta med?
2. Hur väl tycker du att Catena hanterar dessa hållbarhetsaspekter idag?
I den första frågan var uppgiften att rangordna de olika aspekterna från viktigast (plats 1) till minst
viktigt (plats 9). I den andra frågan var uppgiften att ge varje aspekt en poäng från 1 (lägst) till 6
(högst) på hur bra vi hanterar området idag. Den genomsnittliga svars- frekvensen på enkäterna för de
sex intressentgrupperna var 61 procent, och varierade från 21 procent för leverantörer till 100 procent
för ledningsgruppen.
I tabellen nedan listas svarsfrekvenser och vilka tre hållbarhetsaspekter som prioriteras högst av
respektive intressentgrupp.
Intressentgrupp
Svarsfrekvens
Nyckelfrågor
-­‐
-­‐
Ledningsgrupp
5 svar / 5 skickade – 100 procent.
-­‐
Medarbetare
11 svar / 15 skickade – 73 procent
-­‐
-­‐
-­‐
Kunder
8 svar / 27 skickade – 30 procent
-­‐
-­‐
-­‐
Leverantörer
Styrelse
6 svar / 29 skickade – 21 procent
5 svar / 6 skickade – 83 procent
Skapa ekonomisk avkastning
Skapa förutsättningar för logistikflöden med
minimal miljöpåverkan
Erbjuda utbildning och kompetensutveckling för
medarbetarna
Skapa ekonomisk avkastning
Skapa förutsättningar för logistikflöden med
minimal miljöpåverkan
Arbeta med energieffektivitet & förnybar energi
Arbeta med energieffektivitet & förnybar energi
Skapa förutsättningar för logistikflöden med
minimal miljöpåverkan
Skapa ekonomisk avkastning
-­‐
-­‐
-­‐
Skapa ekonomisk avkastning
Arbeta med energieffektivitet & förnybar energi
Skapa förutsättningar för logistikflöden med
minimal miljöpåverkan
-­‐
-­‐
Skapa ekonomisk avkastning
Erbjuda utbildning och kompetensutveckling för
medarbetarna
Skapa förutsättningar för logistikflöden med
minimal miljöpåverkan
Sträva efter låg miljöpåverkan vid ny- och
ombyggnation
-­‐
-­‐
Hos samtliga intressentgrupper finns ekonomisk avkastning och logistikflöden med minimal
miljöpåverkan med bland de tre högst prioriterade områdena. Även vårt arbete med energieffektivitet
och förnybar energi lyfts fram som viktigt av de flesta grupper. Styrelsen och ledningsgruppen lyfter
in arbetet med att vara en bra arbetsplats som en av de viktigaste aspekterna, och styrelsen har
dessutom låg miljöpåverkan vid projekt på delad tredjeplats. Läs mer i vår hållbarhetsredovisning för
uppdaterad information om hur vi arbetar med våra intressenters prioriterade hållbarhetsaspekter.
4
Diagrammet nedan visar en sammanvägd bild av fråga 1 och fråga 2 i enkäterna, det vill säga hur våra
intressenter prioriterar olika hållbarhetsaspekter och hur väl de anser att vi presterar inom respektive
område idag. Den vågräta axeln visar resultatet av fråga 1 och den lodräta axeln visar resultatet av
fråga 2. Diagrammet ger en sammanvägd bild där respektive intressentgrupp (ledningsgrupp,
medarbetare, kunder, leverantörer och styrelse) utgör en femtedel var av resultatet.
Låg
Hög
Resultatet från enkäterna visar att det område som ses som viktigast för Catena är att vi skapar
ekonomisk avkastning, vilket också är det område där våra intressenter anser att vi presterar bäst i
nuläget. Intressenterna anger även att det är viktigt att Catena arbetar med att skapa förutsättningar för
logistikflöden med minimal miljöpåverkan och att vi arbetar med energieffektivitet och förnybar energi
i fastigheterna. Även inom dessa områden anser våra intressenter att vi presterar relativt bra, men vi ser
också att det finns potential för vidareutveckling.
Att sträva efter mångfald i organisationen är det område som rankas som minst viktigt, och även om
det är något viktigare för våra medarbetare än övriga intressenter så rankar de mångfald precis under
mitten på plats fem. Vi ser dock att mångfald också är det område där vi får sämst betyg på vår
nuvarande hantering, även bland våra egna medarbetare.
Den sammantagna bilden av resultatet är att vi generellt presterar väl i vårt hållbarhetsarbete men att
det finns potential i att utveckla arbetet vidare. Enkäterna gav många konkreta förbättringsförslag och
har öppnat diskussioner för utökade samarbeten med våra intressenter avseende vårt hållbarhetsarbete.
5
Fokus & avgränsningar
Samtliga de hållbarhetsaspekter vi bedömt som väsentliga har på olika sätt en påverkan på vår egen
verksamhet och våra medarbetare. I de nyckeltal som redovisas avses Catena samt alla våra dotterbolag
och joint ventures med ägarandel motsvarande 50 procent eller mer, om inga undantag beskrivs i
anslutning till redovisad information.
Vissa av våra hållbarhetsaspekter kan ha en påverkan även utanför våra juridiska ramar, exempelvis
hos kunder och leverantörer. I tabellen nedan anges våra hållbarhetsaspekter och vilken relevant
påverkan vi ser att de kan ha utanför Catenas juridiska ramar.
Catenas hållbarhetsaspekter
Påverkan utanför Catenas juridiska gränser
Arbeta med energieffektivitet & förnybar
energi
I logistikfastigheter är det ofta hyresgästen som själv ansvarar för
försörjningen av både värmeenergi och el – vilket gör att
samarbete mellan Catena och våra hyresgäster är nödvändigt för
en låg resursförbrukning i fastigheterna.
Erbjuda utbildning och
kompetensutveckling för medarbetarna
-
Förebygga mutor & bestickning
Våra affärsprinciper syftar till att säkerställa att samarbetet
mellan oss och våra kunder, leverantörer och samarbetspartners
sker på ett ansvarsfullt sätt, vilket kan påverka aktörer som vill
samarbeta med oss.
Skapa ekonomisk avkastning
Vår ekonomiska avkastning kommer våra aktieägare till godo
och genererar också intäkter till staten i form av skatter.
Skapa förutsättningar för logistikflöden
med minimal miljöpåverkan
Arbetet med logistikflöden med minimal miljöpåverkan sker
tillsammans med våra kunder och målet är att minska
miljöpåverkan från deras transporter.
Sprida kunskap om hållbar logistik
Målet är att öka kunskaperna om vad som krävs för en mer
hållbar logistik hos alltifrån våra kunder till våra medarbetare,
samarbetspartners, opinionsbildare och lagstiftare.
Sträva efter låg miljöpåverkan vid ny- och
ombyggnation
Våra insatser för en låg miljöpåverkan i projekt kan ha en
påverkan på våra leverantörer och kunder, exempelvis i form av
de krav som ställs avseende materialval och avfall vid ny- och
ombyggnation.
Sträva efter mångfald i organisationen
-
Ställa krav på leverantörer gällande hälsa,
säkerhet och miljö
Våra leverantörskrav har en direkt påverkan på de företag som
vill leverera produkter eller tjänster till oss.
6
Bakgrundsdata för nyckeltal & GRI-indikatorer
I det här avsnittet redogör vi för de metoder, antaganden, och omvandlingsfaktorer som använts för att
ta fram Catenas nyckeltal och GRI-indikatorer. Dessutom redovisas kompletterande information som
inte presenteras i hållbarhetsredovisningen.
Energiförbrukning & växthusgasutsläpp
Vi mäter och följer upp energiförbrukningen i de fastigheter där Catena ansvarar för inköp av energi. I
de fastigheter där hyresgästen ansvarar för energiförsörjningen har vi i nuläget ingen heltäckande bild
av förbrukningen, och denna redovisas därför inte.
Av pedagogiska skäl redovisar vi all energiförbrukning i MWh. För att räkna om energiförbrukningen
från MWh till GJ, använd omräkningsfaktorn 3,6. Uppgifter om andel förnybar energi ges från
respektive energileverantör.
Vi mäter och följer årligen upp våra växthusgasutsläpp enligt det globala ramverket Greenhouse Gas
Protocol (GHG Protocol). I tabellen med information om beräkningarna av energiförbrukning och
växthusgasutsläpp redovisas vilka aktiviteter som Catena redovisar inom respektive scope samt
datakällor och antaganden som ligger till grund för redovisningen av våra växthusgasutsläpp.
Omvandlingsfaktorerna uppdateras en gång per år i samband med framtagning av
hållbarhetsredovisningen.
Vi använder så långt det är möjligt omvandlingsfaktorer som innefattar alla relevanta växthusgaser, dvs
CO2, CH4, N2O, HFCs, PFCs, SF6 och NF3. Vi genomför inga egna omräkningar från andra
växthusgaser till CO2e och har därför inget generellt värde för Global Warming Potential (GWP).
Förbränning av förnybara bränslen ger precis som fossila bränslen upphov till växthusgasutsläpp, men
eftersom dessa utsläpp är en del av ett kretslopp redovisar vi inte utsläppen. De omvandlingsfaktorer
som avser användning av förnybara bränslen utgörs av den del av bränslet som är fossilt, dvs
exempelvis de cirka 15 procent av E85 som utgörs av bensin.
Material och Avfall
I bedömningen av vilka hållbarhetsaspekter i GRI G4 som är väsentliga för Catena har det framkommit
två aspekter (Material och Avfall) där vi i nuläget inte redovisar utförlig information om vårt arbete
med dessa områden och inte heller någon av de indikatorer som hör till respektive aspekt. Vi kommer
under 2014 att ytterligare utvärdera dessa aspekter, bland annat om och i så fall hur vi bör mäta och
redovisa vårt arbete med material och avfall.
Initiativ & principer
I GRI:s riktlinjer ombeds företag beskriva om och i så fall hur organisationen stödjer den så kallade
försiktighetsprincipen och huruvida företaget stödjer några andra externt utvecklade principer. Utöver
vår ISO-certifiering har vi inte aktivt anslutit oss till några frivilliga externt utvecklade principer och
uttrycker oss normalt inte i termer av att vi följer försiktighetsprincipen. Vi strävar dock efter en sund
riskbedömning i hela vår verksamhet och arbetar med att utveckla vår verksamhet i en riktning som
minskar vår negativa påverkan och maximerar vår positiva påverkan på samhället och miljön.
Önskar du mer information?
Kontakta Jonas Hallström, IR/Marknadskoordinator på Catena AB
[email protected]
042 – 449 22 00
7
Scope
Scope 1
Scope 1
Scope 1
Aktivitet
Aktivitetsdata
Omvandlingsfaktor
Förbrukning av olja i fastigheter där
hyresgästen inte har separat mätning och
fakturering av verklig förbrukning.
Förbrukning av naturgas i fastigheter där
hyresgästen inte har separat mätning och
fakturering av verklig förbrukning.
Intern inhämtning av statistik avseende
förbrukning i de fastigheter som värms med
olja.
Intern inhämtning av statistik avseende
förbrukning i de fastigheter som värms med
naturgas.
Eldningsolja: 280 g CO2/kWh
Tjänsteresor med företagsbil & tjänstebil.
Intern inhämtning av statistik. Resor med
företagsbil utgår ifrån avläsning av
mätarställningar och resor i tjänstebil
baseras på medarbetares redovisning för att
erhålla milersättning för resor i tjänsten.
Källa: GHG Protocol
Naturgas: 202 g CO2/kWh
Källa: GHG Protocol
Växthusgasutsläpp avser körd sträcka och
medelförbrukning blandad körning för respektive bil i
kombination med nedanstående.
Bensin: 2300 g CO2/liter (konsumtion) + 500 g
CO2/liter (produktion, bokförs i Scope 3)
Diesel: 2540 g CO2/liter (konsumtion) + 630 g
CO2/liter (produktion, bokförs i Scope 3)
E85: 363 g CO2/liter (konsumtion) + 1123 g CO2/liter
(produktion, bokförs i Scope 3)
Naturgas: 2352 g CO2/liter (konsumtion) + 345 g
CO2/liter (produktion, bokförs i Scope 3)
Biogas: 0 g CO2/liter (konsumtion) + 688 g CO2/liter
(produktion, bokförs i Scope 3)
Omvandlingsfaktor för fordonsgas ges från ovanstående
i kombination med SCB:s statistik för försäljning av
naturgas/biogas i respektive län.
Källa: Nätverket för transporter och miljön (NTM),
SCB
Val av omvandlingsfaktor utgår i första hand från
information för respektive elavtal.
Scope 2
Förbrukning av el i fastigheter där
hyresgästen inte har separat mätning och
fakturering av verklig förbrukning
Intern inhämtning av statistik i de
fastigheter där Catena har elabonnemang.
”Ursprungsmärkt förnybar el”: 0 g CO2/kWh
”El ej ursprungsmärkt förnybar”: 258 g CO2/kWh
(2012)
”El av okänt ursprung”: 100 g CO2/kWh
Källa: Respektive elleverantör, Svensk Energi,
Energimarknadsinspektionen.
Scope 2
Scope 3
Scope 3
Förbrukning av fjärrvärme i fastigheter
där hyresgästen inte har separat mätning
och fakturering av verklig förbrukning
Förbrukning av energi i fastigheter där
hyresgästen har separat mätning och
fakturering av verklig förbrukning
Tjänsteresor privat bil
Intern inhämtning av statistik i de
fastigheter där Catena står på avtal för
fjärrvärme.
Statistik på förbrukning av olja, naturgas, el
och fjärrvärme i kombination med
information om vilka hyresgäster som har
separat undermätning och fakturering av
verklig förbrukning.
Intern inhämtning av statistik. Körd sträcka
baseras på medarbetares redovisning för att
erhålla milersättning för resor i tjänsten.
Statistik från respektive leverantör av fjärrvärme.
Se respektive energityp i Scope 1 och Scope 2; d.v.s.
olja, naturgas, el och fjärrvärme.
Antagande om bensinbil, 194g CO2/km
Källa: Trafikverket, NTM.
Scope 3
Tjänsteresor taxi
Intern inhämtning av statistik. Körd sträcka
baseras på bokförda kostnader för taxi.
Antagande om jämförbar resa med genomsnitt Taxi
Stockholm, 57,6g CO2/km (2012).
Scope 3
Tjänsteresor tåg
Statistik från resebyrå och bokföring av
periodkort och resor med tåg.
Antagande om SJ2000, 0,0019g CO2/pkm.
Scope 3
Tjänsteresor flyg
Statistik från resebyrå och bokföring av
periodkort och resor med flyg.
Scope 3
Medarbetares pendling till och från
arbetsplatsen
Genomsnittlig rest sträcka med olika
färdmedel beräknas från medelantal
anställda under året samt svar i
medarbetarenkät som skickas till samtliga
anställda en gång per år.
Omvandlingsfaktorer beror på flygsträcka på respektive
resa.
Resor kortare än 700 km: 171 g CO2/km
Resor mellan 700 och 3000 km: 97 g CO2/km
Resor längre än 3000 km: 113 CO2/km
Källa: Greenhouse Gas Protocol, Transportstyrelsen
För pendlingsresor används statistik för CO2-utsläpp
per kilometer för olika transportmedel.
Bensinbil, 194g CO2/km
Dieselbil, 165g CO2/km
Miljöklassad bensin/diesel, 120g CO2/km
Etanolbil, 91g CO2/km
Gasbil, 73g CO2/km
MC/Moped, 91g CO2/km
Spårtrafik: 2g CO2/pkm
Buss: 44g CO2/pkm
Källa: Trafikverket, NTM.
8