Transcript inte parodontit, anser Dowen Birkhed, professor i kariologi i Götebor

Karies är det största munhälsohotet mot
de äldsta – inte parodontit, anser Dowen
Birkhed, professor i kariologi i Göteborg.
INTERVJUN
»Hemtandvården
måste byggas ut«
Det behövs en ordentligt
organiserad hemtandvård
i varje landsting. Det anser
Dowen Birkhed, professor i
kariologi i Göteborg. Det är
ett samhällsproblem att de
äldsta inte får den tandvård
de behöver mot livets slut,
tycker han.
TEXT: JANET SUSLICK
FOTO: MARIE ULLNERT
T andvården är inte tillräckligt
bra på att ta hand om de äldsta,
anser Dowen Birkhed.
– Äldre patienter faller igenom skyddsnätet. För att fånga
upp dem mot slutet av livet, krävs det
ett mycket tätare nät.
Äldretandvården måste organiseras
på ett nytt sätt, anser han. Det behövs
ett system där tandvården samarbetar
bättre med sjukvården och hemtjänsten.
– Det krävs en samlad aktion för att
förbättra situationen. Resurser måste
flyttas över till äldretandvården från
andra delar av tandvården.
Munhålan är väldigt viktig för äldre
människor, mot slutet kanske till och
med det allra viktigaste, anser Dowen
Birkhed.
– De äldre måste må bra i munnen.
Livskvaliteten sjunker dramatiskt annars.
– »Stjärten sköter de, men munnen
TANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 102 NR 13 2010
skiter de i«, kan man säga lite tillspetsat.
– De tvättar ju folk både här och
där. Det är inte så mycket begärt att de
äldre blir rena i munnen också.
– Jag skulle själv vilja få hjälp med
munhygienen när jag inte längre kan
sköta den själv, säger Dowen Birkhed,
som fyller 64 år.
Det måste vara tandvårdspersonal
som sköter munhälsan, anser han.
Sjukvårdens och hemtjänstens personal är sällan tillräckligt kunniga på
området, och vågar sig inte in i munnen.
– Det ska vara folk som tycker om
gamla. Det finns säkert många tandsköterskor och tandhygienister som
skulle vilja åka runt till ett antal äldre
och hjälpa dem med munhygienen,
tror Dowen Birkhed.
– Det är också kärlek man samtidigt
visar dem. Kroppskontakt är viktigt.
KARIES DET STÖRSTA HOTET
– Karies är det största munhälsohotet
mot de äldsta – inte parodontit, säger
Dowen Birkhed.
Allt fler personer har egna tänder
kvar mot slutet av livet. Eftersom karies utvecklas snabbare än parodontit,
särskilt vid muntorrhet, är det också
ett större problem.
– Den sista tiden man lever blir riskabel ur tandsynpunkt. Ska man behålla munhälsan ända till slutet är det
bäst att dö knall och fall.
Som det är i dag är det ett stort problem att det inte finns rutiner för att ta
hand om äldre människors munhälsa
på ett bra sätt. Människor blir oförmögna att klara sin dagliga munhälsa,
men ingen tandvårdspersonal tittar
till dem. Till slut får de tandvärk.
– Det kan gå väldigt snabbt. Ett bett
kan förstöras av karies på ett halvår.
PROFESSIONELL RENGÖRING
Tandvården har bra metoder för att
bekämpa karies – men de ska användas, betonar han.
En del äldre behöver professionell
rengöring ett par gånger i månaden.
En tandsköterska eller tandhygienist
ska besöka äldre med nedsatt förmåga
antingen hemma eller på vårdinrättning och borsta deras tänder med fluortandkräm.
– Det är inget märkvärdigt som behövs, men det har en enorm effekt om
man gör en storrengöring då och då,
säger Dowen Birkhed.
Samtidigt ska tandvårdspersonalen se till att de äldre har tillgång till
tandborste (gärna eltandborste) och
fluorprodukter samt uppmuntra dem
att sköta tänderna så gott det går. Men
det behövs rutiner till det. Anhöriga
och personal behöver också hjälpa till.
Att borsta med fluortandkräm efter varje måltid och sedan skölja med
fluor har effekt. Fluortuggummi eller sugtablett med fluor som »efter- ➤
4x2
En bra metod?
61
INTERVJUN
»Ska man behålla
munhälsan ända till
slutet är det bäst att dö
knall och fall.«
➤ rätt« varje gång de äter är ett effektivt
supplement.
– Det är allra viktigast att få rent
inför natten och tillsätta fluor, säger
Dowen Birkhed.
Han vill införa ett »pensionärspaket« inom tandvården. Det ska de äldre få redan när de uppnår pensionsåldern. I samband med det ska de få
information om vilka risker som kommer med ökande ålder. De ska också
få råd om åtgärder som de omedelbart
kan sätta igång med.
– Alla äldre har inte fattat betydelsen av fluor. Därför ska de få information om varför de ska använda
fluortandkräm, och man ska också
handgripligen visa dem hur den ska
användas.
Dowen Birkhed förespråkar »fyratvå-metoden«, som utvecklades i Gö-
teborg. Att borsta med två centimeter
fluortandkräm i två minuter minst två
gånger om dagen och att vänta med
att äta och dricka i minst två timmar
efter borstning är effektivt mot karies.
En del av »pensionärspaketet« bör
vara att göra en individuell riskbedömning och skräddarsy rekommendationerna utifrån den.
Standardrekommendationen är att
borsta med fluortandkräm efter frukost och innan man lägger sig och att
vara extra noga på kvällen, men pensionärer får gärna borsta tre gånger
om dagen, tycker Dowen Birkhed.
Patienter som har en ökad risk ska
få råd om extra insatser, exempelvis
att borsta med högfluortandkräm eller att skölja med fluor en eller flera
gånger om dagen.
TANDSTICKOR I STÄLLET FÖR TANDTRÅD
Pensionärerna ska också rådas att använda fluortandstickor eller mellanrumsborstar med fluorgel.
– Inte tandtråd, det är för komplicerat för många i den åldern, tycker
Dowen Birkhed.
Pensionärerna ska också få information om kosten. Budskapet »det är
småätandet som gör frätandet« ska
fram. De som är muntorra ska också
få tips om sockerfria produkter mot
muntorrhet.
Nya kariesriskbedömningar bör göras då och då under årens lopp hos patienter över 65 år, anser Dowen Birkhed. Som väderprognoser, är de som
mest träffsäkra ju närmare i tiden man
försöker spå.
Kariesrisken bör alltid bedömas på
nytt inför omfattande protetik. Han
råder protetiker att sätta in fluor till
alla patienter med stora bro- och kronkonstruktioner. Fluorgelbehandling
fem minuter om dagen i individuellt
anpassade skenor är ett bra alternativ.
Kariesriskbedömning vid depuration och scaling rekommenderas också, eftersom risken för karies är större
på blottlagda rotytor.
Hos »äldre äldre« behöver riskbedömningen uppdateras ofta. Motoriken kan försämras hastigt, och nya
mediciner som patienten har fått kan
orsaka muntorrhet. ■
vara orsaKen
Kan muntorrhet
lem?
till din patients prob
Muntorrhet är ett probelm som drabbar var femte svensk1. Hos
äldre och hos de som använder vissa eller många läkemedel är
risken att drabbas ännu större, eftersom över 300 preparat kan
ge muntorrhet som biverkan2. Som du vet kan obehandlad muntorrhet leda till infektioner i munhåla, karies och kan till och med
orsaka tandlossning. Du kan hjälpa dessa patienter genom att
skriva ut eller rekommendera Xerodent.
Xerodent är unik i sin enkelhet
På Apoteken finns Xerodent som innhåller:
• Äppelsyra – stimulerar salivproduktionen
• Fluor – skyddar tänderna mot karies
Tel 08-13 63 70
Xerodent för behandling av muntorrhet finns i burk om 90 eller 270 stycken. Sugtabletten tas vid behov,
vanligen 6 gånger/dag och vid svår muntorrhet 12 gånger/dag under en begränsad period. Xerodent är
ett receptfritt läkemedel och omfattas av högkostnadsskyddet. För mer information och aktuellt pris se
www.fass.se och www.xerodent.se. Informationen är baserad på produktresumé daterad 2010-06-17.
Läs bipacksedeln som medföljer förpackningen noggrant.
1. Prevalence of perceived symptoms of dry mouth in an adult
Swedish population – relating to age, sex and Pharmacotherapy.
Nederfors T, Isaksson R, Mörnstad H and Dahlöf C.
2. www.fass.se
62
www.xerodent.se. Xerodent-7
Xerodent är en sockerfri sugtablett med en frisk smak av apelsin.
Skriv ut Xerodent nästa gång och gör en kännbar skillnad för din patient.
TANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 102 NR 13 2010