Transcript F Ö R O R D T I L L Ä G G

1
FÖRORD TILLÄGG
Detta tillägg är skrivet 2013 efter det att jag gett ut skrifterna bryggor, båtar och färjor på de
jämtländska vattendragen. Precis i gränsdragningen då jag gav ut båtarna fick jag kontakt med
Jan Lövgren på SCA:s arkiv på Merlo slott, Timrå. SCA har mycket värdefull information i
sina arkiv. Jan hjälpte mig enormt mycket med detta och därmed kunde jag klarlägga flera av
ångbåtarna på de nordliga jämtländska sjöarna. Något som tillförs här är bl a uppgifter om
Svalan och den första Activ som gick i trafik på Flåsjön. Många menar att Svalan var byggd i
trä och att Activ ens har existerat ställer sig en del frågande till. Jans forskande i SCA:s arkiv
visar att bägge båtarna finns i deras arkiv, dock ej samtidigt.
Utan all hjälp från Jan Lövgren hade dessa ångbogserare fortfarande behållit sina hemlighetsfulla liv.
Curt Bardosson har också hjälpt mig mycket med båtar och bryggor runt Ströms Vattudal och
Flåsjön, vi har diskuterat och förbluffats av den information som Lövgren delgett oss. Slutligen löste Curt gåtan med Svalan, Flåsjön. Curt har även korrekturläst materialet och rättat till
saker där så behövts. Tack Curt.
Stefan Jönsson
Hackås 2013
2
ACTIV, FLÅSJÖN 1881 – 1887
Activ börjar sin gärning på Flåsjön som Svalan, se vidare under Svalan. Activ stavades med
både c och k.
Detta med Activ åren 1881 tom 1888 har följande förklaring. Svalan som finns i Kramfors
AB rullar 1877 tycks ha kallats Svalan i folkmun men i Kramfors papper står det Activ. Enligt
Ulf Näslund sade man även Activen om denna båt vilket kan ge en fingervisning i ämnet.
Den 24 maj 1881 nämner Sundeman Activ i ett dokument skrivet till Brukspatron Lagerhjelm.
Det gällde en räkning till Flottnings Bolaget för verkställd flottning av Activ. Vi ser nu att
Svalan fått namnet Activ.
I en skrivelse daterad den 25 september 1883 skriver Sundeman bl a: nästkommande vår då
han hit uppkommer för att insätta maskinen å ”Activ”. Ångmaskinen installerades följaktligen 1884, inte 1883 som tidigare hävdats.
Ångmaskinen var av Kristinehamns mekaniska verkstads tillverkning. Kramfors hade flera
affärer med ovan nämnda verkstad. Ångarna Frostviken, Ola, Activs ångmaskin 1884 och
bygget av den nya bogserångaren Aktiv utfördes av Kristinehamns mekaniska verkstad.
I ett telegram sänt från Ramsele till Lagerhjelm i Kramfors daterat den 20 oktober 1884 står
följande, telegrammet gällde Olas förlisning:
Upptagningen af Ola påbörjad. Tre färjor och pråmen används. Aktiv upplagt, maskindelar
sända till verkstaden. Är nu i Ström för lån af kettingar och block. Sundeman. Ytterligare en
uppgift som styrker att ångmaskinen insattes i Activ 1884.
I Alanäs Hufvudbok för år 1885, Alanäs Distrikt, står att Kramfors äger 18/44 i Aktiv den 1
november 1885 till ett värde av 5 550 kr. Samma belopp gäller 31 oktober 1886.
3
Nedan ser vi ett dokument från 1881 beträffande Activ. Dokument från SCA:s arkiv i Merlo.
4
Nedan ser vi uppgifter ur Huvudboken för Kramfors gällande år 1885. Både Ola och Aktiv
finns här med. Dokument från SCA:s arkiv i Merlo.
AKTIV, FLÅSJÖN 1888 - fortfarande
I ovanstående dokument ser vi att 1891 trafikerade Nya Activ och Ola Flåsjön.
5
Nya Aktiv ska ha blivit beställd 1885 och kommit i trafik 1888. Från början står det Nya
Activ om denna Aktiv, alltså stavat med c istället för k. Namnet Nya Activ håller i sig några
år innan namnet blir Aktiv rätt och slätt. Vi vet också att denna Nya Aktiv fick gamla Activs
ångmaskin från 1884.
1892 noteras att Aktiv bogserat timmer, 59 120 stockar á 0,5 öre gav 2 956 kr i intäkter.
Den 1 september 1910 var kaptenen ånyo full som maskinisten skriver. Denna dag var det
bl.a. en disponent, byggmästare samt en representant för ägarna, Sundeman, bland passagerarna. Kaptenen fick sparken. Han återkom dock i tjänst igen den 11 september samma år.
En Ture Svensson berättade om en kyrktur. Storm rådde och båten gick direkt från Siljeåsens
brygga till Gubbhögens. I stället för att gå mot vågorna går båten längs med. Båten rullade
så passagerarna började tro att de skulle drunkna. Efter en tid tar befälhavaren sitt liv. Folk
började undra om befälhavaren hade tänkt dränka både sig själv och samtliga passagerare.
En gammal bild på Aktiv.
Maths Höglund har berättat att Aktiv förbrukade ca 200 kbm ved per säsong. Maths berättade
vidare: När vädret var som bäst tog det 32 – 34 timmar att bogsera en timmernota från Lillviken (Fånåns utlopp) till Flåsjöån. En nota kunde innehålla upp till 70 000 stockar och mer.
Som mest bogserade vi något år ca 1,5 miljoner stockar.
6
Aktiv på den tiden den eldades med ved. Här är hon lastad med ganska mycket bunkerved.
Befälhavare på Aktiv:
1888 – ?
1888 – 1897
1898 – 1914
1914 – 1932
1932 – 1945
1946 – 1971
E A Eriksson
Olof Pettersson, dessutom några år på Rolf
Anders ”Ante” Hamkvist, troligen även på Emma
Anders Odén, därefter arbetade han som däckskarl
Karl August Björk
Maths Höglund
Maskinister:
1898 – 1911 Per Ahlberg
Selander Sjödin
1916 – 1917 Ernst Lidfors, hjälpmaskinist
1918 – 1943 Ernst Lidfors, maskinist
1944 – 1957 Esbjörn Olofsson
Redare:
1888 – 1938 Kramfors AB
1938 –
Ångermanälvens flottningsförening
7
Här ser vi Aktiv vid landrensning, ett ofta besvärligt jobb.
ANDVIKEN
Här är den enda bild på Andviken som jag har i min ägo. Andviken trafikerade först Revsundssjön. Andviken förflyttades senare till Näldsjön där hon fick namnet Offerdal.
8
ANNA-ERIKA
Det var inspektor Sven Wikström vid Kramforsbolaget som gav båten detta namn. Nedan ser
vi ett dokument visande Anna Erikas tillkomst år 1882. Från SCA:s arkiv i Merlo.
ANTE
1898, nu på Rörströmssjön, hade Ante bogserat 181 802 timmer för Ångermanälvens flottningsförening á 3 öre stocken, intäkt 5 456,06.
Den 1 augusti 1900 fanns följande uppgifter om Antes timmerbogseringar på Rörströmssjön.
Från Yxholmbommen till Rörströmsbron 181 000 timmer. 2 övriga kunder gjorde att sammanlagt hade Ante bogserat 204 214 timmer denna säsong.
1915 var besiktningsmannens synpunkter på Ante inte så positiva. Han dömde i princip ut
Antes hela maskineri. Besiktningsmannen rekommenderade att man skulle installera en tändkulemotor, detta blev det dock inget av med.
Enligt ritningar så finns Ante kvar i Rörström 1920.
9
Ombyggnadsritningarna på Ante i Rörström 1920. Ritning från Landsarkivet i Härnösand.
Ante ska ha fått en Karlstadsmaskin på 60 hk efter den första ångmaskinen. Besiktningsmannen dömde som vi vet ut Antes ångmaskin 1915.
Det har framkommit två uppgifter om Antes framdrivningsmaskineri. Enligt en kvinna som
arbetade ombord så lät Ante som en traktor. Om så var fallet bör han ha haft en tändkulemotor. Om så nu var fallet kan den inte ha installerats före 1945 ty under andra världskriget så
bogserade Ante tändkulepråmen Balder, den kunde inte köra sin motor pga. oljebrist. Ante
hade emellertid ångmaskin så det gick bra att köra henne. Senare fotografier visar på en annan
skorstensplacering på Ante så man kan anta att en modernare ångpanna installerats. Vid denna
publikations färdigställande vet jag ej när detta arbete ev kan ha skett.
10
På ovan bild ser vi Ante i en annan skepnad än den på ombyggnadsritningen från 1920. Ett
helt annat fartyg än vad 1920 års ritning visar. Foto från Curt Bardosson.
BALDER, PRÅM STRÖMS VATTUDAL
På detta fotografi ser vi motorpråmen Balder göra god fart på Vattudalen. Foto från Curt
Bardosson.
11
BIRGITTA
Täljstenen kom från berget ned till bryggan där den lastades på Birgitta som sedan fraktade
täljstenen över viken vid Junsternäset på sjön Kvarnbergsvattnet. Denna vik är lång och djup.
Enligt Olof Eriksson var Birgitta en ca 10 meter lång båt byggd i järn. Hon hade en tändkulemotor placerad midskepps. Överbyggnaden var gjord i trä och lastutrymmet var placerat akterut. Kaptenen åren före andra världskriget var Kalle Johansson.
1938 och 1939 var de sista åren Birgitta gick i trafik ty sedan fick hon tas ur trafik pga. oljebristen som gjorde att trafiken upphörde. Birgitta kom inte mer i trafik utan hon fick ligga vid
stranden där tidens tand i samarbete med vattenregleringen till sist spred ut hennes delar över
sjöbottnen. Dock var hon i ganska bra skick till slutet av 1940-talet men då ingen tog hand om
henne så skötte tiden om det hela.
CARL HUSS
Carl Huss byggdes av Eriksbergs Mek verkstad 1874 och den kom att samsegla med Pehr på
sträckan Hemgraven – Hammar. Carl Huss ägdes ej till 100 % av kommunikationsbolaget.
Längd
Bredd
Djupgående
Effekt
64 fot
14 fot
4½ fot
15 nom hk
CARL XV
Här har vi en bättre bild på Carl XV på väg genom Oscarsbron i sydlig riktning. I huvudboken
är bilden betydligt sämre.
12
1896 finns bara Thomée & Carl XV i samma annons på Berg och Qvittsleturerna på Storsjön.
Vi ser att sjötrafiken redan före sekelskiftet var i avtagande på Storsjön, ändå byggdes två nya
båtar 1902 för gods- och passagerartrafik, Bergsviken och Tor. Som om inte det skulle räcka
planerades ett nybygge och det rörde sig om en för Storsjön stor ångare, mer inriktad på
passagerartrafik än dito gods.
Den 28 november 1896 står att storsjöfarten tagit ny fart genom väderomkastningen. Thomée
fortsatte att gå sina turer till Berg och Trafik körde inomskärs. Dock hade Carl XV lagt upp
pga. fraktbrist. Den 2 december lade även Thomée upp för säsongen.
DRAGAN
Nedan ser vi ett fotografi på tre av Vattudalens dåtida kämpar.
Dragan vid okänd brygga med Svaningen liggande på andra sidan bryggan.
13
I Wennbergs egen bok ”En verkstad i Karlstad kan man läsa följande: Förutom bogserbåtar
byggdes under perioden en 71 fot lång lastbåt för Bröderna Löfberg & Co., Karlstad, framdriven av en 40 hkr tvåcylindrig fotogenmotor, den lika stora passagerarångbåten ”Tynäs”
samt den kombinerade bogser- och passagerarångbåten ”Dragan”, som levererades till Nyland. En komplicerad leverans ägde rum 1912 till Ångermanälvens flottningsförening. Denna
hade beställt bogserångbåten ”Strömsund”, 55 fot lång och försedd med ett maskineri, som
utvecklade 80 ind. hkr. Båten lastades på järnvägsvagnar i Karlstad och sändes till stationen
Bremån på Inlandsbanan. Denna nådde då inte längre än dit, och sjösättningen ägde rum i
Ströms Vattudal. Med båten följde två maskinuppsättare från verkstaden, vilka efter sjösättningen av fartyget utförde erforderliga kompletteringsarbeten. Till samma flottningsförening
hade året dessförinnan levererats en varpångbåt.
Till ovan text bör tilläggas att man kan få uppfattningen att det rör sig om två olika fartyg som
levererades till Ströms Vattudal vid detta tillfälle men så var icke fallet. Curt Bardosson har
genom efterforskningar kommit fram till att det rör sig om Dragan. Hon kom att sjösättas vid
Tännviken dit inlandsbanan kommit fram. Det fanns även planer på att bygga en hamnliknande anläggning i Tännviken för att gods till och från Strömsund skulle skeppas per båt sträckan
Tännviken – Strömsund. Så här skriver Curt, ägare till Gäddede:
Ångermanälvens flottningsförening hade sitt huvudkontor i Nyland och Dragan var således
registrerad i Nyland. Hon levererades till Bredmon som ligger vid Tännviken som i sin tur
ligger några kilometer före Ulriksfors. Det är alltså Dragan och inte Strömsund som ovanstående text handlar om.
EDSELE
Edsele blev bogserad då hon tjänstgjorde som täljstenspråm på Hetögeln. Edsele hamnade i
Ströms Vattudal före 1971 då hon fortfarande flöt. Den ska ha varit ankrad ett tag i Strömsund
men till sist hamnade hon där hon nu ligger som vrak, vid Vedjeön.
Sista bilden där Edsele flyter, till vänster. Båten till höger är Gäddede. Foto Curt Bardosson.
14
FLOTTARBÅTAR PÅ FYRSJÖN
Den vänstra flottarbåten hette båt nummer 314 och den hade en 20 hk tändkulemotor. Jag fick
åka med den 1968 då Tyko Hemmingsson åkte en bit nedför Annerån, ned mot Ammerån.
Båten till höger/bakom 314 är troligen båt nr 356. Den hade en 10 hk tändkulemotor. Min
kusin Bertil Hemmingsson poserar. Bilderna är tagna av undertecknad 1969.
15
Här poserar undertecknad ombord på flottarbåt med troligen nr 301. Den hade en tänkulemotor på 15 hk. Foto: Bertil Hemmingsson 1969. Platsen är Selandsholmen, Fyrsjön.
Båten bakom är en med 15 hk tändkulemotor. Numret på den är något mellan 315 – 320.
Flottningen höll på att läggas ned vid den här tidpunkten och flottarna använde båtarna vid
strandrensning och upptagande av bommar. 2012 finns det dock fortfarande sjunktimmer kvar
som kan vara farliga för snabba motorbåtar. Av manskapshuset och förråden på Selandsholmen finns inget kvar, det är svårt att ens se några lämningar. Bryggan har för länge sedan gett
upp, det är bara stenfyllningen kvar och den rasar också ut åt sidorna. Manskapshuset har
blivit sommarstuga. En epok är slut.
16
FLOTTNINGSBÅT PÅ STRÖMS VATTUDAL
Ovan olycka kunde man läsa om i tidningarna 1925.
FLÅSJÖETTAN
Nedan ser vi en föga vacker bild på Flåsjöettan.
17
1925 kom Flåsjöettan till Flåsjön. Han var en motorvarpsbåt och han var i tjänst tom 1947.
Han ska ha haft en motor som kunde köras på bensin och träsprit. Skrovet var byggt i trä.
FLÅSJÖKAJEN
Här ser vi resterna av Flåsjökajen sommaren 2012. Till denna brygga bogserade bl a Aktiv en
hel del timmer. Järnvägen löpte in i skogen i en lång radie där den efter ett 100-tal meter knöts
ihop med Inlandsbanan. Jag har fotograferat kajen i sydlig riktning.
18
Här ligger Viking längst ut på nocken vid Flåsjökajen så man ser inte järnvägsrälsen som bör
ha nått nästan till fotografens fötter. Ägaren och skepparen Jöns Ossian Jönsson står längst
fram i fören.
19
FLÅSJÖTVÅAN
Flåsjötvåan kallades även för Järnekan och han sjösattes i Flåsjön 1926. Maskineriet bestod
av en Fordmotor på 20 hk. Denna motor byttes senare ut mot en Tindåsdiesel.
På denna bild ser vi Flåsjöettan till vänster och Flåsjötvåan till höger.
FRAM
Fram trafikerade Klövsjön. Denna Klövsjön ligger vid Klövsjö som är känd bland skidåkare.
Platsen är alltså söder om Svenstavik och Åsarna. Protokollsboken förvaras i Hembygdsgårdens arkiv. Fram verkar ha kommit i trafik 1911. Båten var byggd i trä och var ca 14 meter
lång och hade en bredd av 2.90 m. Motorn ska ha varit en 16 hk Avance dubbelcylindrig råoljemotor. 1947 såldes Fram och det sista sammanträdet hölls den 7 mars 1947. Nu gick Fram
det inte helt ovanliga ödet till mötes att helt enkelt få förfalla vid sjöstranden.
FROSTVIKEN
Den 5 juni 1883 uppges att Frostviken är ihopsatt. Det är antagligt att båten blir färdig i slutet af denna månad. Maskinisten reste härifrån den 2:a dennes för att börja på Frostviken.
Han hade innan arbetat med ihopmonteringen av Ola.
20
21
Det är inte bra att sätta bildtext sidan före eller efter men i detta fall har jag gjort så för att inte
behöva minska på dokumentets storlek. Dokumentet på föregående sida visar att Viking
flyttades till Ströms Vattudal 1888. Detta var troligen andra gången det skedde för redan 1885
gjordes denna resa. Tydligen åkte hon, Viking, upp igen till Hetögeln före 1888. Viking kom
upp igen till Hetögeln, 1893, och fick då namnet Turisten. En sammanhängande översikt över
denna ångares namn och sjöar den trafikerade finns sist i detta tillägg.
Den 15 augusti 1883 står ”Då maskinupprättaren från Kristinehamns Werkstad ej anser sig
hafva något mera att uträtta härstädes då maskinisterna å Frostviken och Ola inhämtat full
kännedom om maskinernas skötande, vill jag fråga om han får resa hem om inte Herr Brukspatron önskar att han stannar längre.
Med djupaste högaktning ödmjuke tjenare.
Den 1 januari 1884 skrevs följande till Brukspatron och Riddaren Wälborne Herr Lagerhjelm,
Kramfors, Nyland.
Räkning öfver ångaren Frostvikens seglation under sommaren bifogas, men som ångaren
ännu ej är upplagd och slipen ej färdigbyggd, har detta ej kunnat upptagas af räkningen.
En avverkningsrapport nämns också.
1893 finns inte Frostviken med i Bågedeforsens rullor, i alla fall inte med bogsering. Båten
finns med i föreningens bokföring tom 1895. 1894 har en propelleraxel gått av men om det är
Frsotvikens eller Trafiks går ej att utläsa.
Ketchupflaskan och dess effekt, allt eller inget. Inom loppet av ett par månader 2012 får jag
tag i tre av varandra oberoende källor som säger att Frostviken flyttades från Hetögeln till
Tåsjön åren runt sekelskiftet och där blir Höfding, stavningen ändrades senare till Hövding.
GÄDDEDE
Curt Bardosson blev ägare till Gäddede 1971 efter det att han sett en annons om att båten var
till salu 1970. Gäddede låg då vid Fågelberget. Överbyggnaden är tillverkad av Curt så uppgiften att hytten varit växthus är nog inte helt korrekt. Gäddede var nämligen inte i speciellt
bra skick 1971, mycket rost fanns att ge sig på. Båten var i stort sett ett stort skrov.
22
Här ser vi Gäddede liggande vid Skogens brygga i Norge. Det är landsgränsen mellan Norge
och Sverige vi ser som är uthuggen i skogen.
Så här såg Gäddede ut när Curt Bardosson köpte henne i början på 1970-talet. Många arbetstimmar senare ser hon nu ut som fotografiet på nästa sida visar.
23
En vacker bild på m/s Gäddede vid sin nuvarande hemmahamn Bonäset. Foto från Curt
Bardosson.
Vissa delar från färja 73 finns ombord. Dessa delar kom Curt över 1971 då färja 73 bl a användes vid byggandet av den nya frösöbron. Färjan användes där som arbetsplattform.
Slipen som Curt byggt i Bonäset för Gäddede är den gamla slipen avsedd för Öhn-färjan.
Då Gäddede skulle befrias från sin ångpanna tänkte man göra det enkelt för sig. Man laddade
dynamit i tuberna men första salvan var verkningslös. Mer dynamit i andra salvan men ingen
effekt. Då tog man till riktigt i den tredje laddningen men det enda som hände var ett det blev
någon buckla i någon tub. Man fick till slut skära ned ångpannan.
HAMMERDAL
Vissa gör gällande att denna Hammerdal hade ångmaskin under sin tid på Hammerdalssjön
men det är en ytterst tveksam uppgift. Samma gäller att Hammerdal skulle ha trafikerat Fyrsjön. Det faller på sin egen orimlighet eftersom Fyrsjön är så extremt stenrik att det är ytterst
svårt att köra på den med den allra minsta nöjesbåt. Anders Ivan Olssons pappa körde en
gång upp en av de mindre flottarbåtarna på en stenhäll varvid båten gled baklänges och sjönk.
Nu gjordes ingen större affär av detta utan man spelade helt enkelt upp båten och fortsatte
24
med sitt arbete, flottningen. Haverier av denna sort hände flera gånger på denna stenberikade
sjö, Fyrsjön.
Anders Ivan berättar att under hans tid på Hammerdal var den försedd med en 1-cylindrig
Skandia tändkulemotor.
HOLM
Våren 1874 fick bolaget ångslupen Pehr. Han var byggd vid Eriksbergs mekaniska verkstad.
Pehr gjorde sin första tur på Hemgraven den 30 juni 1874. Så beskrivs tillkomsten av Holm.
1878 byggdes Pehr om och fick det nya namnet Holm för trafik på Holmsjön för sina nya ägare Holms Ångbåts AB. Han fick nu namnet Holm. Där gick den tillsammans med Lars.
1884 såldes Holm till Skönviks AB.
1874 års dimensioner:
Längd:
Bredd:
Djupg:
Effekt:
47 fot
11 fot
3½ fot
8 hk
HÖVDING
I Sollefteå-bladet den 20 mars 1901:
”Från Ströms vattudal har i dessa dagar en ångare för Kramfors räkning transporterats till
Tåsjön, där den kommer att användas för timmerbogsering. Som vi nu vet var det Frostviken
det rörde sig om, den kom från sjön Hetögeln.
ISMUNDEN
Kan Ismunden vara f d Hammerdal? Utredning fortlöper. Här har vi ytterligare en båt som är
svår att få rätsida på trots att flera människor minns de bägge. Några dokument har jag ej
hittat.
25
JEMTLAND
Här ser vi hjulångaren Jemtland till höger om skorstenen på en av få kända sparade bilder/illustrationer på henne. Huset i bildens framkant är Burmans bryggeri som låg på Frösön.
26
KLÖVÅN
Ovan ser vi Klövåns brygga i Ströms Vattudal med okänd ångare. Denna ångares namn har
Curt ej kunnat utröna trots intensiva studier i mikroskop. En gissning våren 2013 är att det kan
vara en tidig bild av Tor. Foto från Curt Bardosson.
LARS
Förvaltare Pontén skrev till en kollega följande år 1874:
Tillsäg Bergströms att icke låta Österströms folk få något starkt på ångbåten. Det är icke utan
att en och annan redan vill kalla ångbåten Lars ej mera så, utan Fyllan.
27
LERINGEN
Fotot visande s/s Leringen kommer från Margareta Olsson.
Margareta Olsson har nedtecknat följande: Ångaren Leringen har gått på sjöarna Leringen
och Fagervikssjön. Båda är, liksom den närliggande Holmsjön, genomflutna av Gimån. Båttrafiken till Holmsjön var ej möjlig men den sjön hade sina egna båtar. Leringen byggdes
1873 av W Lindbergs mekaniska verkstad för Heffner & Co. De allra första åren gick båten
turer mellan Fagervik och Leringsjöändan. Båten tillhörde under 1900-talet Gimåns flottningsbolag. I Sundsvall är båten registrerad 1918. Under dessa år fram till skrotningen 1936
användes Leringen enbart för timmerbogsering.
Längd:
Bredd:
Djupg:
Effekt:
17,11 m
3,8 m
2,39 m
64 ihk
LILLY
Denna lilla slup trafikerade Storsjön mellan hamnen i Östersund och Önet på Frösön. Båten
tillhörde Jörg Birkls morfar som också hade tegelbruket vid Mjälle på Frösön. Alla uppgifter
samt fotografiet kommer från Curt Bardosson.
28
LJUNGAN
På sträckan Hemgraven – Stöde hade Bräcke – Sundsvalls Kommunikations AB troligen 1866
satt ångaren Ljungan i trafik. Den fick göra allehanda arbeten, godstransporter, timmer-, virkes- och pråmbogsering samt persontransporter. Det varv som byggde Ljungan var Bergsunds
Mek. verkstad. Denna Ljungan såldes på auktion 1907 och den skrotades ned. På Härnösands
Mek. verkstad byggdes en ”ny” Ljungan samma år, 1907.
MALGOMAJ II
Uppgifter gör gällande att vissa delar av Anna Erika kom att användas på sjön Malgomaj
under namnet Malgomaj II. På ett foto taget vårvintern 1903 kan det inte vara spanten för det
syns tydligt att spanten är av trä.
29
MÅNSTAVIK
Ovan har vi en bild på större delen av Näcktens båtbestånd på den tiden det begav sig. Från
vänster till höger ser vi Näckten, Månstavik och motorbåten Wind vid Tunnvågen.
NÄCKTEN
Näcktens ratt finns idag på Hackås sjömuseum.
Näckten var ett tag fritidsbåt på Ströms Vattudal. Näckten var även vid kusten ett tag och ägaren besökte bl.a. Stockholm. Han kostade även på ett motorbyte eftersom han hade blivit ut
för ett riktigt dåligt väder och motorn orkade med nöd och näppe stå emot vinden och vågorna.
ODIN
Odins effekt uppgavs till 25 nom hk och djupgåendet till 4 fot vid en besiktning.
Onsdagen den 1 april 1896 beslöts vid en extra stämma om att sälja Odin. Köpare var Indalsälvens flottningscompani. Detta är en liten märklig uppgift ty jag har ej hittat fler uppgifter
om att Indalsälven skulle ha varit ägare till Odin. Affären blev nog inte av. Vi vet att bolaget
ifråga köpte Thomée 1917, en affär som skulle visa sig vara mindre lysande för köparen. För
säljaren, Refsunds Ångbåts AB, var det förstås en bättre affär. Den 16 april var storsjötrafiken
i full gång efter den snöfattiga vintern med ty åtföljande hårda is.
Odin hade inte besökt staden på 3½ månad 1896 innan han dök upp på höstkanten. Odin hade
haft en bråd sommar, inte i persontrafik utan han hade bogserat mer än 300 000 timmer.
30
OLA
Den 15 maj 1883 står det att Ola är ihopsatt och bara väntar på öppet vatten. Den 5 juni står
”Ola” går utmärkt väl och utvecklar otrolig kraft efter storleken.
Den 5 juni är 71 000 timmer nedbogserat och ångbåtarna var nu sysselsatta med turer från bl a
Lillviken. Ångarna var Svalan/Activ och Ola.
Den 7 aug 1883 nämns ”öfverbyggnad” på Ola.
1883 var det ett lågt vattenstånd i de vattendrag Ola och Frostviken arbetade på, Hetögeln och
Flåsjön.
Den 15 augusti 1883 står ”Då maskinupprättaren från Kristiehamns Werkstad ej anser sig
hafva något mera att uträtta härstädes då maskinisterna å Frostviken och Ola inhämtat full
kännedom om maskinernas skötande, vill jag fråga om han får resa hem om inte Herr
Brukspatron önskar att han stannar längre.
Med djupaste högaktning ödmjuke tjenare.
Den 21 november 1883 finns anteckningar om att det förekom korrespondens mellan Kramfors och Kristinehamns Mek Verkstad för Ola och Frostviken hade tydligen blivit försenade
vid byggandet.
Den 14 juni 1884 är antecknat att det bogserats omkring 63 000 st timmer. Vidare står: Ola
har i denna vecka fått öfverbyggnaden påsatt utaf Herr Hjerpe. Besiktning å Ola försiggick
den 9:e dennes och tillåter att föra 30 personer.
Den 14 oktober 1884 hände följande som innebar att många telegram skickades till huvudkontoret samt att även att det nedtecknades på olika ställen.
En sorglig nyhet har jag nu plikten att meddela. I dag kl 2 e.m. då Ola gick till Löfberga med
Skogvaktaren Sundin uppstod stark storm för återresan så att förluckan på båten slogs ifrån
och fören sjönk på cirka 15 á 20 fots djup – besättningen lyckades med knapp nöd rädda sig i
livbåten så att något lif spilldes ej. Jag reser i morgon bittida till olycksplatsen för att söka få
reda hur han ligger om möjligheten finnes att taga upp honom.
Jag har ej beskrifvit min sorg öfver den timade olyckan men öfvertygad att ingen oförsigtighet
varit orsaken har i någon mån tröstat.
31
Ett dokument från 1883 visande Olas och Frostvikens byggande i respektive sjöar. Dokument
från SCA:s arkiv på Merlo.
32
Olas förlisning innebar som sagt att det förekom ett livligt telegraferande från Strömsund till
ägarna Kramfors.
Sundeman skrev vidare den 18 oktober 1884:
Bifogar härmed Skeppare Petterssons rapport öfver förloppet vid ”Olas” förolyckande. Då
jag afsände telegrammet var jag i Lövberga och uppmätte djupet der båten ligger; det var 10
fot ner till kappen, han står på rätt köl. Det var en högst beklaglig olycka, hoppas dock att det
ej blir allt för stora kostnader att upptaga honom, blott det funnes erforderlig material. Med
förra posten emottog jag från Banken i Nyland 4,000 Kronor.
Med djupaste högaktning
Ödmjuke tjenare
Sundeman.
Den 20 oktober 1884 avsändes följande telegram från Ramsele till huvudkontoret:
Upptagningen af Ola påbörjad. Tre färjor och pråmen används. Aktiv upplagt, maskindelar
sända till verkstaden. Är nu i Ström för lån af kettingar och block. Sundeman.
21 oktober nytt telegram:
Upplånat härstädes kettingar, block och spel. Så fort Ola blir flott sändes ytterligare meddelande om ej annat förekommer.
24 oktober:
Lyckats få kettingar fästa på båten. Storm hindrat vidare arbete.
26 oktober:
Flyttat Ola 150 fot närmare land. Hoppas allt går bra. Sundvall nyss hitkommen.
28 oktober:
Arbetet försenat af storm.
30 oktober:
Westlig storm förhindrat arbetet under gårdagen, nu gynnsamt väder.
33
1 november 1884:
Ola upptagen. Ångar 5 i afton, hela kostnaden omkring 350 kronor. Sundvall reser måndag
via Brattbäcken.
Den 2 november 1884 skrev Sundemann bl.a. följande:
Genom mitt telegram af gårdagen till Herr Brukspatron att upptagningen af ”Ola” gick
ganska bra. Vi ångade hit i går afton och befanns att maskineri är i oskadat skick.
En ögonvittnesbeskrivning av förlisningen berättar att man såg en ångkaskad mot himlen.
I Alanäs Hufvudbok för år 1886, Alanäs Distrikt, står att Ola värderades till 9 000 kr den 1
november 1885. Den 31 oktober 1886 värderas Ola till 8 000 kr. Tre ångbåtsbryggor värderades till 200 kr. Ett båthus värderades till 40 kr. Man ägde även 2 hästar och 4 kor.
Landsvägen mellan Lövberga och Hoting byggdes åren 1887/1888. Ulf Näslunds frus farfar
var arbetsledare vid bygget.
Ivar Sundeman skriver den 16 januari 1891 bl.a. ”Ola är nu på väg till Bellviksjön (ett namn
Rörströmssjön haft. Min anm.). Han stod på vägen i går. Han är mycket tyngre och svårare
att köra än jag trodde hvarför det går långsamt men säkert. Begagnar 6 hästar. Det är isgata
efter vägen. Sundeman var även rädd att Ola skulle halka ned i dikena men resan gick bra till
slut. Det står även att folk hade haft lite att göra denna vinter varför man kunde ge arbetarna
låga löner, de tog i princip vilka jobb som helst.
Nu vet vi att Ola kom till Rörströmssjön till sommaren 1891.
PEHR
Den 14 juli 1874 sattes denna Pehr in i trafik mellan Hemgraven och Hammar anlöpande
Stöde kyrka, Edsta, Torpshammar och Fränsta. Denna rutt ingick A J Thomées planer.
34
REFSUND
Refsunds effekt uppgavs till 10 nom hk. Dess djupgående var 3 fot.
Denna bild är den enda som undertecknad känner till på hjulångaren Refsund.
STORSLAM
Storslam var en av de större motorvarpsbåtar som tjänstgjort på Flåsjön. Den var smidig och
fick jobba med de flesta arbetsuppgifter som rörde flottningen. Blev senare privatbåt i Storsjön.
35
STRÖMSUND 1
Ovan foto visar Strömsund 1 lastad med ved.
STRÖMS VATTUDAL
Den 26 juli 1938 skrev LT följande: Ett hotfullt olyckstillbud inträffade på fredagsaftonen under timmerbogsering. S/S Ströms Vattudal skulle lämna ett timmersläp vid tappstället ovanför
Ögelströmmen, då en besättningsman, Rude Knutsson, från Strömsund, av bogserkabeln rycktes överbord rätt akter om båten, just som denna började gå fullt back. Knutsson är en god
simmare, men trots detta kan det betecknas som ett under, att han icke drogs in i propellern,
innan maskinen hann stoppas, då han sannolikt fått sätta livet till. Nu kom han från det våta
äventyret med blotta förskräckelsen.
36
Ströms Vattudal med sin skeppare E P Lund.
37
Ovan ser vi Ströms Vattudal, Svaningen och Dragan verkligen fullbunkrade med ved.
SVALAN
Ångslupen Svalan utannonserades i Hernösands-Posten 1875. Den var sannolikt byggd vid
Lindholmen 1866 för Gefle Ångslupsbolag. Svalan hade en 12 hk:s ångmaskin.
38
Dokumentet ovan visar att Svalan finns i Kramfors handlingar i mars 1877. Uppgifter från
SCA:S arkiv i Merlo.
Hernösands-Posten 14 mars 1879:
”Ångbåtsfardt midt i vintern är något ovanligt i våra trakter, men ännu ovanligare är att den
sker på allmän landsväg. Så är emellertid förhållandet: Svalan, hvilken förut underhållit samfärdseln mellan Hernösand och Åland samt de senaste åren tjenstgjort som bogserbåt vid
Kramfors, håller f n på med en tur från sistnämnda ställe till Flåsjön på gränsen mellan Jemtland och Ångermanland. Maskinen och pannan äro redan ditförda; skrofvet ensamt lär väga
240 centner.
4/4 1879:
”Svalan måste läggas upp 1 ¾ mil norr om Ramsele – 7 mil återstår.
39
Ovanstående dokument från den 3 mars 1879 finns i Kramfors arkiv. Dokument från SCA:s
arkiv i Merlo.
Curt Bardosson har hittat följande uppgifter om Svalan: ”Svalan, byggd med träskrov. Fanns
på Flåsjön i Jämtland 1881 -87”.
40
41
Dokumentet på föregående sida från 1879 visar med all önskvärd tydlighet att Svalan var på
väg till Flåsjön. Uppgifter från SCA:s arkiv i Merlo.
Jag återger en berättelse om Svalan´s svaga ångmaskin. Jacob E Ericsson har berättat: ”En
söndag då en del kyrkobesökare på morgonen hade rott till Alanäsets kyrka ville de på hemvägen följa med ångbåten. Roddbåtarna togos på släp och i en av dem satte sig Jöns Danielsson i Seljåsen som ej vågade vara ombord på Svalan. Vid samma tillfälle var även fiskaren
Erik-Pers goffar i Lillviken med. Han betraktade båten noga och så sade han: De kan nog vä
n bra båt allth´n, män inte var e nå fiskebåt in´t.
Vid samma kyrktur rodde bröderna Erik och Ol Ersson den en och en halv mil långa vägen
från Alanäset till Lillviken på samma tid som Svalan.
1877 finns Svalan i Kramfors papper. 1879 finns hon igen i Kramfors papper samt Hernösands-Posten i vissa artiklar. Där upphör dokumentationen i Kramfors arkiv. Nu blir Svalan
Activ och under namnet Activ kommer hon in i papperen 1881 och hon nämns flera gånger i
deras arkiv som vi läst. 1886 finns hon med. Därefter vet vi att Activ´s ångmaskin hamnar i
Nya Aktiv, den som fortfarande står på slip i Alanäs. Kramfors bygger Ola 1883 för trafik på
Flåsjön. Endast dessa två förekommer dessa år i Kramfors arkiv.
SVANINGEN
En fullbunkrad Svaningen.
42
Ovan visar Svaningen hösten 1933.
TAVNÄS
En bild av Tavnäs. Slupen i fråga gick på Revsundssjön.
43
TEGEFORS
Tegefors propeller finns på Hackås brygga, skänkt av Runde Högström. Ratten, talröret och
maskintelegrafen finns inne i brygghuset/sjömuseet.
THOR, HJULÅNGAREN
Thor´s dimensioner var längd 100 fot och bredd 14 fot. Effekten var 20 nom hk. Bilden nedan
är unik och visar hjulångaren Thor (i mitten) samt hjulångaren Åreskutan, senare Axel till höger. Bryggan de två hjulångarna ligger vid är onekligen stor och rejäl, jag vet inte i skrivande
stund vilken det är.
TOR, STRÖMS VATTUDAL
44
På föregående sida ser vi Tor bakom Ante på Ströms Vattudal. Foto från Curt Bardosson.
TOR, STORSJÖN
Ett stillsamt fotografi på Tor, Storsjön. Tidigt förekom även stavningen Thor på denna båt vilket inte får förväxlas med hjulångaren Thor på Kallsjön.
TRAFIK, HETÖGELN
Trafik bogserade för fullt 1892 och i augusti 1893 försvinner Trafik ur Bågedeforsens rullor.
TRAFIK, NÄCKTEN
45
På föregående sida ser vi dubbelpropellerångaren Trafik till vänster samt konkurrentbåten
Flora vid samma brygga. Konkurrensen mellan de här bägge båtarna gjorde att ingen av redarna blev stormrik.
TROLLHÄTTAN
Trollhättan efter avslutat värv i Lit på Indalsälven. Bilden införd i Scania´s tidning MIL. Mer
information finns i rätta boken.
46
TURISTEN 1893 – 1901
Här ser vi Turisten på Hetögeln under den tid den bar namnet Turisten. Nedan ser vi vad som
finns kvar nu, 2013. Resterna av ångpannan finns även den i Arvesund. Det nedre fotografiet
är taget av Stefan Jönsson sommaren 2012.
47
TURISTEN 1902 – 1959
Nedan ser vi ett aktiebrev för den nya Turisten. I Hammarströms ovärderliga anteckningar
står följande om denna andra båt bärande namnet Turisten på Hetögeln:
Ång. Turisten, propellerbåt af jern, är byggd i Frostviken år 1902 af Gefle Verstäder i Gefle.
Äges af Ångfartygs Aktiebolaget Bågede – Gäddede, som använder ångaren till persontrafik
och timmerbogseringar å traden af samma namn och som genom ett ede af en kilometers
längd afskiljer farvattnet från Ströms Vattudal. Den sträcka ångaren trafikerar är fyra mil
och finnes fem tilläggsplatser å traden. Ångaren redas av Förvaltaren Axel Berg i Strömsund
och befälet har utöfvats sedan ångarens nybyggnad af H.F. Bäckström 1902 – tillsvidare.
1904 står: Restautrisen å Ångaren Turisten, Greta Vesterlund, som enligt öfriga fraktnotor
har ansvar för sommaren, är enligt notan No 94 debiterad frakt för 1 låda öl 1:50.
Aktiebrevet kommer från SCA:s arkiv i Merlo.
48
TUTTEPETTER
Tuttepetter trafikerade Ströms Vattudal. Mildred Engenströms far Erik-Petter Strandberg var
aktiv vid Klövåns tegelbruk/båtbyggeri/sågverk/kvarn. TuttePetter ska bl a ha använts som
ambulerande lanthandel av Erik-Pe. Uppgifter från Curt Bardosson.
VIKING, FLÅSJÖN
Här ser vi Viking under gång på Flåsjön.
I ortstidningen var följande notis införd den 10 juni 1919 rörande Viking´s trafik på Flåsjön:
”Ångbåtstrafiken på Flåsjön har nu åter tagit sin början i det att ångaren Viking fastställt en
t v gällande turlista, enligt vilken ångaren måndagar, onsdagar, fredagar och lördagar går å
traden Gubbhögen – Lövberga kl 8.30 f m anlöpande mellanliggande bryggor. Turerna äro
så ställda att de sammanfalla med de till och från Lövberga ankommande och avgående tågen”.
49
Viking var godkänd för 110 passagerare men var skulle alla de vara? Om vi tittar på fotografiet blir man fundersam över sådana uppgifter. Här ligger Viking närmast bryggan med Aktiv
utanför sig.
VIKING, KVARNBERGSVATTNET
50
På föregående sida ser vi Viking under den tid den gick på Storsjön under namnet Aspnäs.
Den 4 april 1932 skrev man:
Ångbåtstrafiken på Kvarnbergsvattnet nedlägges i år. Rederi A.B. Fjälltrafik i Strömsund
meddelar i skrivelse till K. m:t att bolaget beslutat nedlägga ångbåtstrafiken på sjön Kvarnbergsvattnet i Frostvikens socken för innevarande år och icke göra anspråk på de härför beviljade statsanslaget å 2.000 kr. Då bolaget i år icke kan påräkna någon inkomst med virkesbogseringen skulle upprätthållande av enbart gods- och passageraretrafiken medföra, att
bolaget komme på ekonomiskt obestånd.
Den 13 maj 1932 meddelades att rederiföreningen Viking att man av ekonomiska skäl ej längre kunde uppehålla sin båttrafik på sträckan Bågede – Gäddede, framhöll Ångfartygs A.B.
Virgo i Strömsund. Trots statsbidraget har trafiken under alla år gått med förlust, som drabbat
andelsägarna i företaget, vilka i huvudsak var intressenter i Virgo.
VIRGO
Virgo vid Hillsands brygga. Här är Virgo ung och ej ombyggd.
51
Den 27 juli 1911 gick Virgo en extratur till Gärdnäs med biskopen. Han besökte även Hillsands barn- och ålderdomshem.
Den 4 juli 1913 åkte Arne Arbman med Virgo till Bågede. Öfvernattning och supé på det trefna turisthotellet.
Fotografiet visar Virgo förtöjd vid Bågede brygga. Hotellet syns i bakgrunden.
Den 7 december 1932 slutade Virgo årets säsong. Han hade då varit i trafik från den 20 maj.
Virgo var till salu 1945. Den 2 maj 1945 meddelas att Ångbåten Virgo i Ströms Vattudal, tidigare tillhörig sjökapten A Åström, skall köpas av bl.a. sjökaptenerna Ek, Jansson och Asmundsson på storsjöbåtarna. Virgo är bra precis lika stor som Thomée och har legat upplagd
sedan 1936.
Virgo´s topplanterna finns idag på ångaren Östersund. Virgos ratt och talrör finns på Hackås
sjömuseum.
52
YTTERÅN
Den 8 februari 1880 var en ångslup till salu och säljare var Ytterå ångslupsbolag. Slupen hade
måtten 45 fot lång och 10 fot bred.
ÅRESKUTAN
Åreskutan (II) innan den fick namnet Kallströmmen. Fotot taget före 1905, hon bär här unionsflaggan.
ÖRING
Öring förflyttades till Sundsvall på lastbilstrailer sommaren 1981. Den låg tillsammans med
Hebe under många år på Kövra slip. På bilden på nästa sida ligger Thomée bakom Öring
1976. När Thomée skulle sjösättas efter detta besök gick det inte alldeles bra. Thomée var nog
för tung för slipen och mycket förstördes på slipen vid sjösättningen.
53
Här ser vi Öring och Thomée på Kövra slip 1976. Foto Stefan Jönsson.
ÖSTERSUND
Östersunds topplanterna kommer från Virgo. Sådana små nyheter dyker upp då och då. Nedan
ser vi maskinrummet på Östersund 2012. Foto: Hans Stål.
54
VIKING/TURISTEN/VIKING/FROSTVIKEN
Vi avslutar detta tillägg med båten med alla de namn som står i överskriften. Jag lägger den
sist i texten för att inte röra till det i onödan, det räcker som det är. Återigen, utan tillgång till
SCA:s arkiv på Merlo slott i Timrå hade denna sammanställning inte varit möjlig. Tack Curt
för att Du stått ut med alla mina funderingar och frågor.
Denna skuta tycks ha haft en fallenhet att färdas mycket på landbacken. Dokumentet från
1888 styrker att Viking kom till Hetögeln 1883, förflyttades till Ströms Vattudal 1885 men
återkom till Hetögeln omgående ty 1888 åker hon till Ströms Vattudal för andra gången. 1893
åker Viking till Hetögeln för tredje gången och nu får hon namnet Turisten.
ÅRTAL
SJÖ
BÅTENS NAMN
1883 – 1885 Hetögeln
Viking
1885 – 188? Ströms Vattudal
Viking
188? – 1888 Hetögeln
Viking
1888 – 1893 Ströms Vattudal
Viking
1893 – 1901 Hetögeln
Turisten
1902 – 1911 Kvarnbergsvattnet
Viking
1912 – 1914 Kvarnbergsvattnet
Frostviken
1914 – 2004 Kycklingvattnet
Frostviken
2004 –
Arvesund
KAPTENER OCH MASKINISTER
FAHLÉN, O.K.
Våren 1944 fyllde ångbåtsbefälhavaren O.K. Fahlén 50 år. Jubilaren var född i Överlännäs
och han kom till Strömsund i 25-års åldern. Där började han som däckskarl på Virgo. Därefter blev han kapten på Dragan. Han tjänstgjorde även på Viking som befälhavare.
55
LIDFORS, ERNST
Ernst Lidfors i Alanäset började som eldare och hjälpmaskinist på Aktiv, Flåsjön, sommaren
1916. Han blev sedan befordrad först till maskinist 1918 och sedan till skeppare 1932.
ODÉN, ANDERS
Anders Odén kom från Storsjöbåtarna och Anders blev kapten på Aktiv, Flåsjön. Han blev tyvärr senare sjuklig och blev däckskarl på Aktiv.
Källor:
Som i huvudboken samt
Anders Ivan Olsson
Curt Bardosson och Jan Lövgren, SCA:s arkiv på Merlo slott i Timrå, utan vars hjälp detta
tillägg aldrig hade behövts skrivas.
Curt hjälpte mig att till sist få ordning på Svalan, Flåsjön. Hon hade gäckat oss länge.
56
REGISTER
Fartygets namn
Sidan
Activ, Flåsjön 1881 – 1888
Aktiv, Flåsjön 1888 – fortfarande
Andviken, Revsundssjön
Anna Erika, Tåsjön
Ante, Rörströmssjön & Vattudalen
Balder, Ströms Vattudal
Birgitta, Kvarnbergsvattnet
Carl Huss
Carl XV, Storsjön
Dragan, Ströms Vatudal
Edsele, nu Ströms Vattudal
Flottarbåtar Fyrsjön
Flottningsbåt på Ströms Vattudal
Flåsjöettan, Flåsjön
Flåsjökajen
Flåsjötvåan
Fram
Frostviken
Gäddede, Kvarnbergsvattnet & Vattud
Hammerdal, Hammerdalssjön
Holm, Holm- & Revsundssjön
Hövding, Tåsjön
Ismunden
Jemtland, Storsjön
Klövån
Lars
Leringen, Leringen
Lilly
Ljungan
Malgomaj II
Månstavik, Näckten
Näckten, Näckten
Odin, Storsjön
Ola, Flåsjön
Pehr
Refsund, Revsundssjön
Stor-Slam, Flåsjön
Strömsund I
Ströms Vattudal
2
4
7
8
8
10
11
11
11
12
13
14
16
16
17
19
19
19
21
23
24
24
24
24
25
26
26
27
27
27
28
28
28
29
32
32
33
33
34
57
Svalan, Flåsjön
Svaningen, Ströms Vattudal
Tavnäs, Revsundssjön
Tegefors, Storsjön
Thor, Kallsjön
Tor, Ströms Vattudal
Tor Storsjön
Trafik, Hetögeln
Trafik, Näckten
Trollhättan
Turisten d ä, 1893 – 1901
Turisten d y, 1902 – 1959
TuttePetter
Viking, Flåsjön
Viking, Kvarnbergsvattnet
Virgo
Ytterån
Åreskutan
Öring 1921 – 1981
Östersund
Viking/Turisten/ Viking/Frostviken
Kaptener
Källor
35
39
40
41
41
41
42
42
42
43
43
44
45
46
47
48
50
50
50
51
51
52
52