UTTRYCKSFULLA AVTRYCK

Download Report

Transcript UTTRYCKSFULLA AVTRYCK

Tema idrott, elitsatsning

KLARA, FÄRDIGA, KÖR!

Tema mode

UTTRYCKSFULLA AVTRYCK

UTGÅNGSPUNKT VÄRMLAND ETT MAGASIN OM SAMHÄLLE, KULTUR OCH NÄRINGSLIV

NÄR DU VILL KOPPLA AV OCH FÅ INSPIRATION TA TRYCK SOM MAGASIN!

UTGÅNGSPUNKT VÄRMLAND

Vad passar dig bäst för stunden?

ETT MAGASIN OM SAMHÄLLE, KULTUR OCH NÄRINGSLIV

NÄR DU VILL UPPDATERA DIG SNABBT OCH VETA VAD SOM HÄNDER I LÄNET - KOLLA IN TRYCK PÅ WEBBEN!

- VÄRMLANDS MEST OMFATTANDE ARRANGEMANGSKALENDER LANSERAS 21 MARS

ordstajling formgivning profilering Alla behöver sätta avtryck och det hjälper vi er gärna med. Gärna i magasinformat. Tryck är en av våra produkter.

KREA TÖRE RNA typ FoglihtenNo07 din regular

DET KOSTAR ATT LIGGA PÅ TOPP

J ag står och kollar på en klänning som jag väldigt gärna vill ha. Men den är lite dyr. Jag känner på materialet. Det är bra kvalitet. Jag tittar på lappen vart den är tillverkad. Inte i Sverige, men jag frågade ju butikspersonalen och de sa att de hade koll på vart kläderna tillverkades och att produktionen skedde under goda förhållanden. Det måste vara kul att göra magasin också, även om det kräver mycket tid och energi. Men en sak är säker, det kostar att ligga på topp. Och ja, jag köpte klänningen. Jag föredrar alltid kvalitet framför kvantitet och betalar gärna lite extra för det. Vi konsumenter har blivit allt mer medvetna om vad vi konsumerar. Vi ställer högre krav och vill känna till bakgrunden. Det får gärna kosta lite mer om det är tillverkat med omtanke och helst i Sverige. Att göra magasin är inte billigt. Speciellt inte när man har visionen att göra en så miljövänlig produkt som möjligt, behålla affärerna lokalt, sat sar på papperskvaliteten, har utökat sidantalet för att kunna ge reportagen mer utrymme, samt limbunden rygg för att skapa en mer exklusiv känsla. Vi vill göra magasin och det är precis det vi kostar på oss att göra. Vi vill låta det redaktionella innehållet ta plats och i varje nummer lyfta speciella teman. I detta nummer undersöker vi till exempel vad mode egentligen är och på hur många olika sätt det begreppet kan tolkas. Våren börjar närma sig om den inte redan infunnit sig när du läser och folk snackar förmodligen om det kommande sommarmodet 2014. Vi har i detta, första numret för 2014, nya medarbetare som vi är glada att få presentera på intilliggande sida. Vi vill även presentera vårt samarbete med Sundstagymnasiet. I detta nummer har två av deras sistaårselever på medie- och fotoutbildningen gjort vår fram- och baksida (alternativa framsida). Mer om dem på sidorna 28-31. Ha nu en riktig härlig vår och våga välj din egen stil!

Läs mer om mina tankar kring mode på s. 10.

Louise Alvarsson Chefredaktör och ansvarig utgivare

[email protected]

073 05 20 259

NYTT NUMMER OCH NY WEBB

Men i och med att magasinet Tryck enbart kommer ut fyra gånger per år så lär modet hinna ändra sig flera gånger mellan utgivningarna. Därför ansåg vi att det istället för att uppmärksamma vissa speciella plagg var bättre att undersöka själva fenomenet och prata med olika aktörer i bran schen. Möt moderockfotografen Per Olsson, lär dig skilja på vintage och second hand, kan mode kan vara konst? Få inspiration till att skapa egna kläder av Lisa Lokkin, som även är en talangfull boxare. Det andra temat vi fördjupar oss i är idrott och elitsatsning. Vi har varit i Torsby och träffat elitsatsande skidgymnasieelever, vi har snackat med en talangscout samt en ung kille som blivit uppmärksammad av en ta langscout. Att vilja nå eliten kostar en del, både blod, svett och tårar. Men utifrån vad de som vi träffat har sagt så är det viktigt att även ha kul på vägen. Det får inte bli för hård press.

I första numret för året slår vi ytterligare ett slag för den enkla och restrik tiva formgivningen. Här är det berättelsen som ska vara i fokus. 21 mars lanserar vi äntligen vårt digitala komplement till magasinet Tryck. tryckwebb.se. Den största anledningen till detta är att vi under en längre tid märkt att det finns ett behov att kunna hitta och ta del av arrangemang på en och samma plats. Vår förhoppning är att tryckwebb.se blir ert da gliga informationsval av värmländska event, konserter, aktiviteter m.m. Förutom det kommer ni även att finna fler spännande besöksanledningar som recensioner och reportage i både film- och textformat.

Magnus Lersten AD/grafisk formgivare och redaktör

[email protected]

ANN EDLIDEN

Journalist och expert på vintage, äger och driver en egen vintage-butik och café, mer om och med henne på s. 18.

Fram- och baksida (alternativ framsida) Av och med: Natalie Lindeskow och Joakim Lindqvist

Tema idrott, elitsatsning

KLARA, FÄRDIGA, KÖR!

Tema mode

UTTRYCKSFULLA AVTRYCK

UTGÅNGSPUNKT VÄRMLAND

MEDARBETARE I DETTA NUMMER

Magasinet Tryck #4_CC.indd 1

1 2

ETT MAGASIN OM SAMHÄLLE, KULTUR OCH NÄRINGSLIV 2014-02-28 16:11

ANNA SVENSSON

Konstvetare och kulturhistoriker från Karlstad, har bland annat arbetat på Kristinehamns konstmuseum. Som skribent har hon framför allt skrivit om modern konst och offentliga utsmyckningar. För närvarande arbetar hon med kulturhistoriska inventeringar av kyrkogårdar runt om i Värmland.

DAMIR CALUSIC

Herren som livar upp det på webben, han är kung på ettor och nollor. När han inte programmerar gillar han att sporta.

JONATAN BJÖRCK

Har arbetat som sportjournalist i tio år och bevakat sport på alla möjliga och omöjliga ställen. Är idag kommunikatör och har intagit rollen som soffexpert. Har talang för långkok och gamla TV-shopsreklamer.

PÅL JOHANSSON

Vår webbredaktör som utgår från huvudstaden, men som kommer från de värmländska skogarna och som har många års erfarenhet inom tidnings branschen.

SIMONE SYVERSSON

Fotografen som fånagr ögonblicket med känsla.

MARIE NORDIN

Hon flyttade till Karlstad från Sundsvall för drygt ett år sedan. Nu är hon medarbetare på Tryck och kommer att bistå med både text och form.

Håll även utkik efter KIK på tryckwebb.se

SÄTT AVTRYCK!

Telefon: 070-791 6548 Mejl: [email protected]

NY WEBB!

www.tryckwebb.se

Mejl: [email protected]

Magasinet Tryck utges av Kreatörerna. webb: kreatorerna.se

Besöks- och postadress: Älvgatan 5, 652 25 Karlstad. Mejl: [email protected]

Upplaga: 15 000 exemplar Tryck: Strokirk-Knappen Magasinet Tryck distribueras på publiktäta platser i Värmland med omnejd. Levereras även i matkassar i samarbete med Bra Mat Hemma.

Nya distrubitionsområden för detta nummer är Torsby och Åmål.

Tryck är ett oberoende och politiskt obundet magasin. För ev vinstskatt i tävlingar arrangerade av Tryck ansvarar vinnaren. Citera oss gärna, men ange källan.

34-36

Drömmen om att få spela på Camp Nou

UR INNEHÅLLET

56-57

Världsvan vinmästare s.

34-36

Lisa Lokkin s.

12-17

Denna bild publicerades i första numret av Tryck 2013, uppmärksammades sedan av Vogue IT.

Fotografen heter Per Olsson. Läs mer om honom i detta nummer.

DET BORDE MAN JU VETA!

Svara på frågorna och ha chansen att vinna ett av fem spel.

Hur allmänbildad är du? Kolla frågorna här nedan och skicka in dina svar till oss.

Eftersom det är frågor som man borde kunna svara på så får man minuspoäng om man svarar fel. Den som har minst minuspoäng eller inga fel alls har möjlighet att vinna spelet ”Det borde man ju veta!” från Kylskåpspoesi. Vi lottar ut 5 stycken (värde 219 kr st)

1. Vad mäter man i bequerel? (fel svar 6 minuspoäng) 2. Vad heter mannen som regisserade gudfadernfilmerna? (fel svar 5 minuspoäng) 3. Hur många revben har en människa? (fel svar 3 minuspoäng) 4. Vad är Cosa Nostra ett annat namn på? (fel svar 4 minuspoäng) 5. När gick Sverige med i EU? (fel svar 2 minuspoäng)

Skicka dina svar till:

[email protected]

Frågan från spelet ”Idiotkunskap” som vi hade i tidigare nummer var svår. Ingen har svarat rätt. Därför har vi lottat ut fem vinnare av dem som svarat. Vi hoppas ni får glädje av fler idiotfrågor! Frågan löd: Om du ska köpa ett kilo av det som är absolut dyrast per kilo, vad ska du då köpa?

Svar: Kontaktlinser Vinnare: Tony Engels, Arvika Inez Hjalmarsson, Koppom Birgitta Tamás, Karlstad Anders Thorén, Karlstad Anette Amén Larsson, Skoghall

Handla direkt på vår webb macforum.se

Din lokala

Apple expert.

GALLE R IA DU VAN

Vardagar: 10 – 19 Lördagar: 10 – 16 Söndagar: 12 – 16

tre heta kampanjer

Gäller så långt lagret räcker

Passa på! American Crew Uniq One 1

för för

129:-

Ordpris. 155:-/st Valfri vax

149:-

Ordpris. 209:-

Victoria Secret

Obs, begränsat antal

KARLSTADS STÖRSTA UTBUD AV HÅRVÅRDSPRODUKTER!

VÄLKOMMEN TILL OSS I MITT I CITY OCH DUVANHUSET

WWW.HEADSPOT.COM

MITT I CITY 054-21 00 52 GALLERIA DUVAN 054-21 10 21

Intryck Avtryck

PACKMOPEDERNA GÖR COMEBACK

FOTO: MAGNUS LERSTEN

Då var det dags igen. Det räckte med ett års vila för packmopederna. Göran Samuelsson tar täten och med sig har han i år Jack Vreeswijk, Kajsa Grytt, Sofia Karlsson, Tina Ahlin och det kära husbandet som i år består av Fredrik Lindholm, Gian Kündig, Bengt Bygren, Bengan Blomgren och Love Tholin. Första stoppet blir Görans egna hemtrakter vid Västra Ämterviks kyrka den 25 juli. Därefter puttrar mopederna vidare runt om i Värmland fram till den 5 augusti då sista anhalten blir hos Cornelis i Grythyttan.

MAGASIN, JA VISST!

LJUSARE FRAMTID I LANDET

Enligt TS fjolårsrapport gick up plagssiffrorna nedåt för dagspress förra året. Magasinet och tidskrif ten gick det desto bättre för. Enligt TS Magasin är det inte printme diet generellt som har problem, utan affärerna kopplade till den betalda dagliga papperstidningen.

Den ekonomiska återhämtningen sker i olika faser i olika delar av landet, men över lag så är den på uppgång. Detta enligt Svenskt Näringslivs senaste konjunktur rapport.

SM I SCHACK TILL SUNNE

Sunne blir spelort för Schack-SM 2015. Arrangör är Värmlands Schackförbund och spelplats blir Arena Sunne. Det blir första gången som SM spelas i Värmland sedan 1978 då Degerfors stor värd för tur neringen. Speldatum 9-19 juli.

PORTOT HÖJS TILL SJU KRONOR

Från och med den första april kommer ett inrikesfrimärke att kosta 7 kronor. Samtidigt höjs gränsen för hur mycket som får ligga i ett kuvert med bara ett frimärke på.

GLIMTAR UR LÄNET EU-VALET

Mellan den 22-25 maj är det dags för EU-val. 400 miljoner europeiska väljare i 28 länder ska rösta fram ett nytt EU-parlament, där Sver ige ska välja 20 parlamentariker. Sammanlagt ska 751 ledamöter röstas fram till EU-parlamentet för den kommande femårsperioden.

I januari drog den nya kommersiel la tv-kanalen Glimt TV i gång, med sändningar i och om Värmland. De kommer att ta upp aktuella händelser och företeelser och ön skar gärna att tittarna är med och bidrar med idéer. De kommer att satsa lite extra på lokal livemusik, samt lokalt filmskapande. Glimt TV sänds på kvällstid i kabel-TV och IP-nät, men det går även att se programmen på webben.

FOTO: MATS BÄCKER

GREKISK MYT I NY TAPPNING PÅ OPERAN

Mellan den första mars och femte april spelas L’Orfeo, en av världens äldsta operor på Wermland Operas stora scen. Denna 1600-talsopera har en handling som bygger på den grekiska myten om Orfeo och hans älskade Eurydice och spänner från högsta lycka till djupaste sorg. Från glädjen då de gifter sig till förtvivlan när Eurydice dör under bröllopsfestligheterna. Bakom denna moderniserade produktion av L’Orfeo står Hans Ek för den musikaliska bearbetningen och är dirigent. Krist offer Steen för regi, Linus Fellbom för scenografi och Behnaz Aram för kostym. Orfeo och Eurydice sjungs av operasångarna Jan Kyhle och Anna-Maria Krawe. I övriga roller återfinns en spännande blandning av opera-, musikal-, jazz-, pop- och rockröster, såsom AnnLouice Lögdlund, Cecilie Nerfont, Birgit Bidder, Moto Boy, Christer Nerfont och Ole Bang.

LOKALA NYHETER PRESSAS

Journalister ska kunna behärska allt mer samtidigt som redaktion erna skär ner. Det senaste vi hört, läst och sett är om SVTs prioriteringar. Enligt SVTs VD Eva Hamilton handlar det om att satsa mer på den lokala journalistiken på så vis att sprida ut redaktionerna över landet. Men de drabbade medarbetarnas reaktioner är att de känner sig pressade att de ska prestera mer på färre antal personal. Och hur kommer den lokala nyhetsbevakningen att påverkas av detta?

LENNART NILSSONS ”A CHILD IS BORN” VISAS PÅ SLIPERIET

När Sliperiet öppnar den 4 maj visas för första gången i Värmland trettio av de välkända fotografierna ur Lennart Nilssons klassiska bildberättelse ”Ett barn blir till” i storformat. Utställningen kommer att visas på Sliperiets 600 kvadratmeter stora vind i samarbete med Fotografiska Museet och pågår till den 28 september. Ett annat känt namn som återkommer till Sliperiet är glaskonstnären Kjell Engman. Andra ut ställare är Håkan Ludwigson och Andy Cowie, samt de tre värmländskorna Katrin Westman, Sara Sandström och Emelie Larsson.

JESUS GÄSTADE KARLSTAD

I slutet av februari sattes musikalen Jesus Christ Superstar upp i Löfbergs Arena. Åsikterna efteråt var delade, många tyckte inte att Ola Salo, som spelade Jesus, fick blomma ut orden tligt, utan att hans lärjunge Judas tog mer plats. Men frågan är ändå om någon någonsin kommer uppnå samma stjärnstatus som Jesus?

HOTELLRUM INREDDA MED FRÖDING SOM TEMA

Best Western Gustaf Fröding Hotell tyckte det var dags att piffa upp sina hotellrum och utlyste en tävling bland medlemmarna i Form i Värmland, som resulterat i fem nyinredda rum. Temat var Fröding av en självklar anledning och vinnare av tävlingen blev Mia Toresson med sitt rum (bilden längst upp till höger), inspirerat av en absint-hallucination.

Frödings ord och skogen var andra inspirationskällor. 10 000 kronor var fick deltagarna i plånboken för att fixa till sitt rum. Men så långt som möjligt försökte de återanvända möbler och textilier som redan fanns på hotellet, berättar Anna Rongedal, Form i Värmland.

VAD ÄR

MODE?

TEXT: LOUISE ALVARSSON FOTO: PER OLSSON

De klassiska modeveckorna passerade i början av året, de olika modellerna avlöste varandra på catwalken. Men vad är egentligen modet i år? Influenserna var många och stilarna vitt skilda. Men det är väl härligt om det finns något för alla så att alla kan känna sig moderna.

Är mode kläder för det första?

Nja, kläder är av material som går att ta på. Mode är ett abstrakt be grepp som inte går att ta på. Kläder kan dock ses som en del av modets process, där även andra faktorer in går. Man kan även se mode som ett system, bestående av flera aktörer som skapar, påverkar, utvecklar och sprider modet. Magasinet, som informations- källa, är en utav dem. Andra aktörer i branschen kommer du att få möta på kommande sidor. Läs vad de har att säga om fenomenet mode.

Det finns de som

inte har ekonomi eller lust till att slaviskt följa modehysterin, de går sin egen väg och skapar sin egen stil istället. Förr var det kungligheter som satte modet, i dag hämtas inspirationen till stor del från catwalken och röda mattan. Men det hämtas även idéer från gatan, det så kallade ”gatumodet”.

För att göra en kort sammanfattning

prinsessan Leonore Lilian Maria i år? så är mode ett brett ämne som kan tolkas på många olika sätt. Det går till och med mode i namn. Vi får väl se hur många som kommer att döpa sina döttrar efter

Det svenska ordet mode

kommer från det latinska ”modus” och franska ”la mode”. Det engelska ordet ”fashion” kommer ifrån det latinska ”factio” som betyder fason, vilken i sin tur har utvecklats och för klarar handlingen, processen att göra, sättet, vanan och användningen av kläder.

Mode är något som kommer och går.

En viktig ingrediens är detaljer som förändras, men under 1900-talet har modekarusellen snurrat på i allt högre hastighet och det är i dag nästintill omöjligt att hänga med från säsong till säsong. När man köpt ett nytt plagg ena dagen, reas det ut nästa dag.

MODE?

UTTRYCKSFULLA AVTRYCK

Det är inte bara att trycka av. Att fotografera en bra bild kräver mer. I rampljuset ställer vi nu fotografen som är mest känd för sina rockmodefoton och som haft bilder publicerade i de största modemagasinen, som Elle, Plaza, Vouge och Café, samt Tryck. Per Olsson heter han.

TEXT: LOUISE ALVARSSON FOTO: PER OLSSON 12 Ett urval av alla bilder Per Olsson fotat, en blandning av mode och reklam. Mer finns att se på perolsson.com

D et är viktigt att ljuset faller rätt, det kan handla om att fånga en viss tid på dygnet. Kompsitionen, färgen och formen är andra viktiga komponenter för bildspråket förklarar Per Olsson. Men de tekniska inställningarna avslöjar han inte.

Men vad är mode?

Enligt Per Olsson blir trender mode när kreatörer skapat något som medierna uppmärksammar. Fotografen är en del i detta led, som tillsammans med sitt team skapar trender och mode. Han är uppväxt i norra Värmland, bor nu i Karlstad, men har rest runt i Världen och fotat det mesta. Mode, främst rockmodefotot är det han fastnat för och som han efter många år i karriären fortfarande brinner för.

Men att slaviskt följa vad som är trendigt och mode är inget Per Olsson föredrar. Istället vill han väcka nytt och skapa reaktioner. Till exempel som på den bilden där modellen får djävulsmask (s. 14).

Han fotar helst realistiska situationer med konstnärlig touch, det som uppstår mellan konst och reportage, som kan resultera i mode. Per Olsson tycker att en bra bild ska vara bra från början och att den inte ska behöva kräva så mycket efterbearbetning. Däremot krävs bra förarbete, vilket bland annat stylister och make up-artister bidrar med.

En reklambild fotad i en realistisk situation med konstnärlig touch. Per Olsson fotar även mycket band och artister.

14 Per Olsson räds inte för att väcka reaktioner. Emma Green Tregaro

“Modellvalet är viktigt men det viktigaste är uttrycket.”

“Att fota mode innebär inte enbart att fota av kläder, snarare att fånga en viss känsla och livsstil.”

16 Bilden intill är tagen ur en av flera rockvideos, där Per inte bara står för fotot utan även regi.

Rockfotot är det som Per Olsson brinner mest för. Här nedan ser vi honom själv in action.

DEN RÄTTA LOOKEN

TEXT: LOUISE ALVARSSON FOTO: PER OLSSON På bilden ovan lägger Marie Lo Björnsson en make up på Sanna Hedman inför en fotning. Bilden intill är ett fotomontage, av Sanna, som både är modell och har gjort retuschen.

S anna Hedman är Per Olssons andra hälft och jobbar både som modell, stylist och Make up artist, men hjälper även till med en stor del av den efter bearbetning som krävs. Att vara modell kräver att man är anpassningsbar menar hon. Ibland får man vara sig själv, men ofta är det skådespeleri. Det gäller för modellen att leverera den känslan fotografen vill få fram. Detsamma gäller vid styling före och retuschering efter fotograferingen, att skapa rätt känsla. Alla modeller har olika utseenden och uttryck, nästan alltid krävs make up för att tona ner eller framhäva vissa drag. Make up artisten Marie Lo Björnsson hävdar dock att det alltid behövs en bra grundmake. Även om man kan retuschera bilder i efterhand så går inget upp emot en bra bild med bra make up från början. Ett knep som hon avslöjar är att man kan använda produkter på ett sätt som egentligen är gjorda för något helt annat. Till exempel läppglans på ögonlocken för att skapa en “glossy look” eller läppstift på kinderna istället för rouge.

Make up artist Marie Lo.

ANN EDLIDEN – OM VINTAGE OCH SECOND HAND

TEXT: LOUISE ALVARSSON

H on har alltid gillat historia och under 60-talets mode-återkomst runt 2005 blev hon frälst. Men när 60-tals-stilen blev överkonsumerad började hon sträva bakåt. Först kläder från 50-talet, sedan 40-talet, som hon helst klär sig i i dag. Det är ingen tvekan om att det går mode även i vintagekläder, konstaterar hon. I Karlstad dominerar fortfarande 60-talsstilen, men i Stockholm går det mycket mer 40-och 50-talskläder. Ann Edliden har nämligen en egen vintagebutik, Tidens Melodi, och brukar åka runt på mässor och besöker andra butiker runt om i landet för att få inspiration och hitta nytt.

Hur kommer det sig att du startade egen butik?

– Jag hade mycket egna vintagekläder hemma som jag sålde av och började köpa in nytt och kom på att det skulle kunna funka i butik. Det kändes som att det fanns en marknad för det. En annan anledning är att det är svårt att få något jobb som journalist, det jag är utbildad till egentligen.

Vad är skillnaden på vintage och second hand?

– Second hand kan vara från i går. Vintage bör vara äldre, jag har satt gränsen vid 1969. Det var efter det som den svenska textilindustrin började gå nedåt och det blev billigare att producera kläder utomlands, samt billigare material. Det har såklart även påverkat kvaliteten. Förr köpte man mer sällan ett plagg och la då mer pengar på det, vilket innebar att det höll längre. I dag överkonsum erar man kläder och köper mycket slit och släng. Så med andra ord innefattar vintage i många fall bättre kvalitet.

Behöver det vara speciella märken?

– Nej det behöver det inte vara, det är modellen och kvaliteten som är viktigast. Men visst, jag känner ju igen svenska kvalitetsmärken som inte tillverkas längre, de är guldkorn att få tag i. Fortsätt att läsa mer om second hand och vintage utifrån vad Ann har uppmärksammat och skrivit om här intill.

SLIT & SLÄNG SLOW FASHION

TEXT: ANN EDLIDEN FOTO: MAGNUS LERSTEN, MIKAEL SVENSSON OCH MARIE NORDIN

S lit och släng ha sedan uttrycket myntades på 60-talet. Trenden att handla på större orter, i köpcentrum och på nätet är ett hot mot de små butikerna som har svårt att hävda sig mot de stora kedjorna. Men Veronica Svensson, bloggare på Arvika Shopping, har märkt av en motreaktion.

r varit ledordet för svenskarnas shoppingvanor – Ur modesynpunkt så gick ju modet i raketfart för några år sen. Men så gick några designers ihop och började prata om slow fashion, att göra kläder som håller i flera säsonger. Jag tycker vi är mycket mer medvetna om att det borde vara kvalitet istället för kvantitet som gäller.

Vi svenskar handlar

ond hand-butikerna.

fler och billigare kläder än tidigare. Mellan 2000 och 2009 ökade konsumtionen av textilier med 40 procent, men sum man den genomsnittliga kunden lägger på pengar per år är densamma. Plaggen har alltså blivit billigare, något som märks inte minst hos sec – Det är en fruktansvärd konsumtion på kläder i karlstadstrakten, säger Ulf Skogsberg, butikschef på Gengåvan i Karlstad. Men vi kan se att folk är mer medvetna i dag än för bara två år sedan. Vi säljer enormt mycket kläder, det har gått spikrakt uppåt.

Second hand

och vintage är ord som numera används flitigt när det pra tas mode. Det som för bara några år sedan var tabu i de flesta modekret sar är nu både trendigt och ett smart knep för att skapa sig en unik stil.

Veronica Svensson

är stylist och driver bloggen på uppdrag av Arvika Shopping, som är en centrumförening i Arvika där hon tipsar om plagg och trender i Arvikas egna butiker. Målet är att få kunderna att handla

SLIT & SLÄNG

SLOW FASHION

TEXT: ANN EDLIDEN FOTO: MAGNUS LERSTEN, MIKAEL SVENSSON OCH MARIE NORDIN Veronica Svensson, modebloggare och Linnea Persson, butiksinnehavare, tycker båda att det är viktigt att tänka på vad och hur man konsumerar.

på orten i stället för på nätet eller i närmsta storstad. – Jag tror inte någon går och köper allt jag tipsar om. Jag ser det mer som en upplysning. Konsumtionen får ju många personer i syssel sättning och vi kan ju inte helt räkna bort att en viss konsumtion är viktig för ekonomin. Det vi måste göra är fler miljömedvetna val.

Tycker du att vi lever i ett slit och släng-samhälle?

– Ja, men det var värre för några år sedan. Nu börjar folk bli mer medvetna och second hand och vintage är på frammarsch. Vi köper plagg som vi tycker om och som håller längre. Vi kommer nog aldrig helt att komma i från partytoppen som man köper till helgen, men man kan ju använda den igen vid ett annat tillfälle.

Linnea Persson driver butiken Utopia på Herrhagen i Karlstad. Butik ens koncept är rockiga kläder och accessoarer, mixat med vintagekläder som Linnea själv väljer ut.

– Min tanke när jag startade var att ”vi slänger alldeles för mycket”. Jag tycker att kläder ska användas tills de går sönder. Men det känns som att vi håller på att gå tillbaka till hur det var förr och laga kläderna i stället för att slänga. Åtminstone hoppas jag det. Vintagekläderna har däremot inte gått åt i den takt jag hade trott, det känns som att kunderna gör sina ”sällanköp” här och handlar det mesta av sin garde rob på kedjor.

Hur tänker du själv när du shoppar?

– Jag shoppar inte alls längre. När jag handlar köper jag isåfall någonting dyrare. Köper du en billig t-shirt så håller den i två tvättar och sedan går den sönder. Jag skulle vilja se lite mer ekologiska kläder, men det känns som det är på frammarsch.

20 Vintage är däremot

Ulf Skogsberg.

ett vinnande koncept hos Gengåvan, där en speciell avdelning för äldre plagg öppnade för ett par år sedan. Butiken är välbesökt och antalet sålda kläder ökar konstant, enligt – Vi har folk från hela Värm land som kommer och verkligen shoppar mängder med kläder. Men lika mycket som vi säljer skickar vi till utvecklingsländer som till exempel Bulgarien. Dit skickar vi nog ungefär 15 till 20 ton kläder per år.

Märker du av att second hand blivit mer populärt?

– Vi märker att vi säljer mer kläder, men i dag köper folk också mer kläder och byter med rådande trender. Man gör sig av med det som ligger längst in i garderoben, även fast det är fullt användbart. Men vi är duktiga på att ta tillvara på saker, vi brukar säga att ”släng inte utan kom till oss i stället”.

Enligt en studie

som gjorts på Högskolan i Borås slänger sven skarna i genomsnitt åtta kilo kläder per person och år. En stor del av dessa kläder förbränns, men det är ett dåligt alternativ för gamla kläder, enligt EU:s avfalls- hierarki. Där pratar man i stället om att i första hand förebygga uppkomsten av avfall, det vill säga att ta hand om och laga plagg i stället för att slänga dem. Detta är något som de flesta gjorde innan slit- och släng-samhället tog över. Att gå till exempelvis skomakaren med sina skor för att de skulle fortsätta hålla var kutym för de flesta. Förr fanns det betydligt fler skomakerier, men i och med plastvågen under 50/60-talet så försvann många. Jag har hört en gissning på att det fanns ungefär 40 skomakare i en stad av Karl stads storlek.

Att köpa dyra skor

som håller i flera år är inte lika vanligt nuför tiden och framför allt inte i de yngre generationerna. – I vissa städer där skomakar na jobbat in det starkt finns det en tradition av att folk köper dyrare skor och lagar dem i stället för att köpa nya. Det finns ju kedjor som har renodlat dåliga skor, som du slänger direkt när de går sönder. Men de sista tio åren har det kom mit en motvåg och jag vågar säga att riktigt bra skor säljs det fler av nu än för tio år sedan.

Hur tycker du Karlstad utmärker sig när det gäller kläder och skor?

– Jag har tänkt på att det är väldigt få butiker som inte är kedjor. Skoförsäljningen som jag också har vid sidan av själva skomakeriet har gått bättre än vad jag trodde, men det är väl digt mycket klassiskt och inte så mycket utsvävningar. I Malmö känns det mer som att man vill sticka ut och det behovet verkar folk inte ha i Karlstad. Det är ganska enkelspårigt utbud i de vanliga butikerna, i mitt tycke.

Robin Johansson är den yngsta skomakaren i Sverige. Robin Johansson

driver Werm lands skomakeri och är med sina 26 år den yngsta aktiva skomak aren i Sverige. För två år sedan tog han över skomakeriet i Karlstad, men han kommer ursprungligen från Malmö som har mer av en skomakartradition.

– Jag har dubbelt så mycket reparationer nu som när jag star tade. Skomakerierna överlag i Sverige blir allt färre men större.

På Gengåvan byts kläder in och ut kontinuerligt. På bilden: Butikschef Ulf Skogsberg.

ANDREAS EVELINA LOTTA MARIE LO.

MIKAEL

VI VÄLKOMNAR MARIE OCH AMANDA TILL OSS!

ERBJUDANDE

15% på klippningar hos Marie och Amanda under mars och april.

Marie Lundgren. Född och uppväxt i Dalarna. Arbetat som frisör i Stockholm innerstad samt vart egen företagare i Dalarna. Har gesällbrev och mästarbrev. Amanda Ling. Född och uppväxt i Årjäng. Jobbat på Holberg & Nielsen i 4 år som som frisör och butikschef. Har gesällbrev.

FÖLJ OSS PÅ FACEBOOK 054-18 28 80 NYGATAN 5 (HAGA) KARLSTAD WWW.HOLBERGNIELSEN.SE

ÖPPETTIDER: MÅN-FRE 9-20 LÖR (SISTA I MÅNADEN) 9-14 H I - B R O W P R O F E S S I O N A L B R Y N S T Y L I N G , L A S H P E R F E C T F R A N S F Ö R L Ä N G N I N G M A K E U P T I L L F O T O , C AT WA L K , B R Ö L L O P, VA X N I N G A N S I K T - K R O P P - B R A S I L I A N S K & H O L LY W O O D DU HITTAR MIG PÅ N Y G ATA N 5 K A R L S TA D . 0 5 4 - 1 8 2 8 8 0

W W W. M A R I E L O . S E

” Quality makes a difference, knowledge makes quality”

Namn: Elof Eklund Ålder: 20 år Bor: Uppsala, men kommer från Karlstad Gör: Studerar konstvetenskap Bästa köpet: ”Min svarta 20-tals kostym som jag skaffade via Ebay för min student. Den är svart, tredelad och tysk från 20-talet i perfekt skick.” Hur ser du på konsumtion?

– Jag tror det i grunden är ett feltänk, folk köper för mycket och för kortvarigt. Saker görs inte för att hålla länge, så fort något går sönder så slänger man det. Folk är också sämre på att laga sina saker, hantverksskickligheten har ju gått ner.

Köper du nya kläder?

– Ja, det är framför allt för att vintagemarknaden för män ser ut som den gör. Män har genom historien haft färre plagg än kvinnor och därför är det inte lika mycket kläder som blivit kvar.

Hur skulle du beskriva din stil?

– Jag skulle säga semi-formellt 40-tal, jag var tidigare mer inne på sekelskifte och använde mycket hög hatt och bonjour och sådär. Så länge man håller sig till 1910-talet och framåt, när män faktiskt burit kostym, så tar folk en för välklädd, men kommer man i hög hatt och bonjour tror folk direkt att man ska på maskerad eller är trollkarl. Men det är inte så att jag bara klär mig i 40-talskläder utan hittar jag något jag gillar så köper jag det, helst vintage då.

Hur hittade du din stil?

– Den utvecklades gradvis, mitt intresse för äldre kläder,

STILEN ÄR MIN!

TEXT OCH FOTO: ANN EDLIDEN Namn: Zassa Voul Ålder: 28 år Bor: Karlstad, men kommer från Göteborg Gör: Jobbar som butikssäljare Bästa köpet: ”Om jag ska vara nostalgisk så är det nog mina Buffaloskor. Jag köpte mina första som 12-åring och det är de skönaste skorna som man kan ha året om.” Hur ser du på konsumtion?

– Jag tycker ju att man ska handla saker i och med mitt yrke. Men det ska vara kärlek vid köpet och inte bara för sakens skull. När jag själv jobbar i butik är jag väldigt ärlig och försöker alltid göra en snabb analys av personen jag ska hjälpa i stället för att bara försöka sälja på dem en massa saker som de aldrig kommer att använda.

Hur ofta köper du nya kläder?

– Om inte varje så åtminstone varannan månad. Jag tycker det är kul att fynda och sedan så köper jag ju saker att ha på jobbet. Att sticka ut kostar pengar, det är ofta mycket dyrare att klä sig alternativt och lite dyrare material som äkta läder, PVC och lack. Jag handlar mycket via nätet från Polen, Berlin eller London. Sedan handlar jag nog inget på second hand förutom möbler. Eller jo, min väska är av vintageläder fast nyproducerad.

Hur skulle du beskriva din stil?

– Jag har en rätt mörk stil, med vissa färgklickar till exempel i sminkväg eller i mina accessoarer. Jag har väl en alternativ stil kan man säga, som drar åt goth- och synth- hållet. Jag får mycket av min inspiration därifrån. På jobbet får jag dock tona ner min stil lite för att inte skrämma i väg folk.

i och med att jag under högstadiet fick mer frihet att välja kläder själv och mer pengar att köpa kläder för. Min mor har alltid haft ett intresse för second hand så det har ju kommit naturligt.

Hur mycket uppmärksamhet får du för din stil?

– Det är väldigt mycket positiv uppmärksamhet, det händer aldrig att någon säger något negativt. Så det är ju lite förvånande att inte fler klär sig såhär. Jag märker inte längre om folk kollar, det enda jag irriterar mig på är när folk kommer fram och ska rätta en, ”Du vet väl att man inte ska ha bruna skor efter klockan 18?”. Den formella klädkoden har aldrig varit så stel som nu, nu finns det ju nästan bara svart och grå kostym, förr fanns det i allsköns färger.

Tror du att du kommer skaffa dig en annan stil?

– Jag oroar mig ganska mycket för det där, vintage kläderna från 40-talet tar ju slut någon gång. Så det blir väl att jag får lära mig sy. Det blir nog lättare också när man blir mer vuxen och får mer pengar att gå och få något uppsytt hos skräddare. Man får bygga upp ett lager nu, medan det finns.

Hur hittade du din stil?

– Jag har en storasyster som alltid har haft en egen stil. Hon är gammal punkare och klädde sig mycket för att provocera pappa när vi var yngre. I högstadiet började jag experimentera och jag har alltid varit något av en religiös raveare. Jag klädde mig i skogsmullestilen med neonslingor i håret och det har som sagt också varit mer åt gothhållet.

Hur mycket uppmärksamhet får du för din stil?

– Det är faktiskt mindre vanligt här i Karlstad än i Göteborg, där jag kommer ifrån. Här finns det fler som är inne på metal och kör den rockigare stilen så här stirrar inte folk lika mycket har jag en känsla av. Men jag tycker ju om att vara lite provocerande och ha en vass stil. Jag väljer ju att inte se ut som alla andra.

Tror du att du kommer skaffa dig en annan stil i framtiden?

– Jag kanske kommer att få andra influenser, men jag kommer nog alltid att vara mitt svarta jag. På sommaren kan jag ju till exempel ha orangea shorts men då har jag ändå kängor och svart i övrigt. Jag tror inte att jag kom mer sluta klä mig alternativt bara för att jag blir äldre. Tvärtom så har det känts mer viktigt att inte tumma på stilen bara för att man åldras.

KRÖNIKÖR CHARLOTT LENBACK EXPONERINGSDESIGNER

VAD SER VI 2014?

V i är en bit in på året 2014 och har både Formex, som är en inrednings mässa, och möbelmässan i ryggen, båda bjuder på mycket inspiration och en stor dos av trendspaning. Otroligt kul att vi även representerar Värm land i sådana forum, med bland annat Form i Värmland som utställare.

Vad ser vi då?

Det ligger ett lugn över färgerna i år, dova nedtonade pasteller, grönt och blått. Man kan se det på möbler och accessoarer i kombination med svag struktur. Även väggar verkar fortsätta att bestrykas i grå skalor. Det är nu även dags att damma av den gamla läderfåtöljen eller skinn-soffan som har förflyttats till vinden. Läder, gärna i kombination med trä är möbeln som intar våra hem. Man kan även se de naturella träslagen i många accessoar er, som ljusstakar, förvaring och lampor. Det ligger en del naturell känsla över årets trender tycker jag, där materialvalen trä och kork kommer att dominera. Men misströsta inte ni som fyndat mässing och koppar på auktioner och lop pis, eller ni som investerat i dyra fina Svenskt tenn-krukor och ljusstakar. Det finns absolut med i årets trendspaning, fast i mindre dos och som små detaljer.

På min lista inför årets investeringar står ”drinkvagn” bland de första, vet inte riktigt i vilket material? Rotting eller kanske till och med krom, allt är av in tresse. Jag bara väntar på att den ska uppenbara sig. Den ska helst inte vara ny, får gärna ha patina. Kan tänka mig att överta en maximalistisk kromad ver sion, som tidigare kombinerats med stora porslins-hundar och vita svulstiga skinngrupper, placerade på ofraktbara, gigantiska mattor med äkthetsstämpel. Drinkvagnen fanns med under året som gick, men först nu ska den få en plats hos mig!

Låt 2014 bli året då vi serverar drinkar från drinkbordet och plockar fram den ärvda kaffeservicen och serverar våra gäster både påtår och tretår. Harmoni!

NÄR KONSTEN KLÄR OSS

TEXT: ANNA SVENSSON FOTO: HÅKAN LARSSON, PER KRISTIANSEN 24

“As you know, in fashion, one day you’re in and the next day - you’re out!”

- Heidi Klum

Blommiga skjortor för modiga män av Inger Hallström Stinnerbom. Foto: Håkan Larsson

E tt av mina personliga favoritpro gram är Project Runway. Ett antal unga designers ska under extrem tidspress skapa unika och välskräd dade kreationer, som sedan visas upp av mod eller och nagelfars av en kritisk jury. Programmet leds av Heidi Klum, som in leder varje avsnitt med att säga: As you know, in fashion, one day you’re in and the next day - you’re out! oligast är det när deltagarna får till synes omöjliga uppdrag, som att plocka till sig saker i ett vanligt snabbköp eller ta delar från en bil - och av det skapa helt fantastiska kläder gjorda av oväntade saker som selleri eller bilbälten. På många sätt är dessa unga formgivare en sorts konstnärer. Med obändig kreativitet skapar de originella verk som ska uttrycka deras personliga stil.

Men är det konst de skapar?

Kan mode vara konst? Frågan är mer aktuell än någonsin. De stora modehusen har på senare år beretts utrymme på konstinstitutioner världen över. Hong Kong Museum of Art visade 2009 verk från Louis Vuitton, Alexander McQueen visades 2010 på Metropolitan i New York, och förra året visades Jean Paul Gaultier på Arkitektur- och designcentrum i Stockholm efter att dessförin nan ha visats i Montreal - ja, exemplen kan göras många. Dessutom blir det allt vanligare att mode husen öppnar egna, “fristående”, konstgallerier.

Fuldesigns ”Hijab för Sverigedräkt” Foto: Per Kristiansen

Bland exemplen finns Guccis ägare som har en konststiftelse i Venedig, Prada som har ställt ut samtidskonst i Milano och (återigen) Louis Vuitton, som snart öppnar konstmuseum i Bolognerskogen i Paris och har konstgallerier i bla Tokyo och München.

Men intet nytt under solen.

Beröringspunkt erna mellan konst och mode har lett till ut- talade samarbeten mellan klädskapare och konstnärer under mer än ett sekel. Ett ex empel är målaren Gustav Klimt, som samarbetade med kläddesignern Emilie Flöge. Hon skapade de speciella, mosaikliknande tunikor som kan ses i bland annat Klimts berömda målning Kyssen (1908). Ett annat exempel är den italienska design ern Elsa Schiaparelli, som samarbetade med konstnärer som Jean Cocteau, Salvador Dalí och Alberto Giacommeti. Bland annat gjorde hon på 1930-talet en lammkotlett-hatt som på sätt och vis förebådar Lady Gagas kött klänning på MTV-galan 2010. Schiaparelli skapade även en hatt med en sko snyggt på svaj, som förmodligen - även den - skulle passa Gaga som hand i handske. decennierna och att mode numera av många jämställs med andra konstformer: – Att mode visas på museer är helt klart något som ger legitimitet och hjälper till att etablera mode som ett estetiskt uttryck, säger Patrik Steorn.

Jag frågar om han ser några problem med att mode visas på konstmuseer.

– Som med allt annat finns det förstås både problem och fördelar, svarar han. Museernas uppgift kan väl sägas vara att följa med sam tiden, men också ge perspektiv på det ytliga och kommersiella. I vissa fall har modemärk ena givits väldigt stort utrymme på ett helt okritiskt sätt. Det är problematiskt när museet enbart blir en arena för varumärkesbyggande. Patrik Steorn berättar att han såg en ut ställning med Armanis verk på Guggenheim i New York för snart femton år sedan.

– Jag minns att jag bara blev förvirrad. Museet hade inte problematiserat utställ- ningen alls. Det är klart att det blir ett prob lem när man som besökare inte vet var utställ ningen slutar och var butiken börjar.

Däremot tyckte han att Gaultier- utställningen i Stockholm var lyckad.

– Den var ambitiös och seriös, och hela produktionen var nyskapande, inte minst när det gällde den tekniska biten av presen tationen.

Jag säger att jag personligen undrar om det kan vara så att fler museer visar mode på grund av att man vill locka publik, och att det i sin tur hänger ihop med att kulturpolitiken blir alltmer strömlinjeformad.

– Visst, tröskeln på museerna har nog sänkts, och populärkulturen har gjort intåg i utställningarna. Men överhuvudtaget är nog populärkultur mer accepterat, och man har ju exempelvis börjat se även sådant som data spelsproduktion som en konstform. Synsättet har överlag förändrats.

Jag frågar honom också

om hur han ser på mode ur ett hierarkiskt perspektiv - kläder kan ju ha ett stort symbolvärde och har be tydelse som en markör för statusskillnad, och där kan mode fungera diversifierande.

– Man kan verkligen rikta en hel del kritik mot modebranschen - titta till exempel på synen på kön, kroppsideal, hållbarhet och konsumtionshets. Men företagen är faktiskt väldigt duktiga på att snappa upp kritiken, arbeta med svagheterna, och vända det till försäljningsargument. Modehusen vill hela tiden ligga i framkant. Man vill vara steget före kritikerna, och ofta lyckas man.

– Frågan är förstås om de verkligen tar till sig kritiken på djupet, säger Patrik Steorn. För i grund och botten är det naturligtvis så att modebranschen är beroende av att konsu menten hela tiden får en känsla av nyhet. Man ska uppleva att det är skillnad mellan årets höstkollektion i jämförelse med det som var nytt förra hösten - men är det så stor skillnad egentligen?

Innan vi avslutar samtalet oväntat: växlar vi några ord om verksamheten på Thielska galleriet och arbetet med kommande utställningar. Patrik Steorn avslöjar inga detaljer om ut ställningsprogrammet men säger, kanske inte – Det blir säkert någon utställning med koppling till mode framöver på Thielska!

Här i Värmland

kommer vi redan i sommar ha möjlighet att se mode, i en utställning med den namnkunnige couture-designern Lars Wallin. Utställningen kallas “Fashion stories” och den innehåller ett antal kreationer som

Konstvetaren Patrik Steorn

är nytillträdd chef för Thielska galleriet i Stockholm, men han har tidigare varit verksam vid Centrum för modevetenskap vid Stockholms uni versitet. Steorn har forskat om bland annat svenskt mode. Han menar att det inom kul turvärlden har skett en förändring de senaste

“Fashion stories” med kreationer av Lars Wallin 25

Wallin skapat under två decennier. Det är konstmuseet i Kristinehamn som visar ut ställningen. På museets hemsida citeras Lars Wallins ”programförklaring” för sin van dringsutställning.

– Jag vill att utställningen ska återspegla den passion jag har för mitt arbete och förhoppn ingsvis skänka lite flärd till besökarnas vardag och även inspirera andra som funderar på framtida yrkesval, skräddaryrket håller tyvärr på att dö ut. Jag fäster mig vid orden ”passion” och ”flärd” i Wallins text. Dessutom får jag syokonsulentsvibbar när han talar om ”fram tida yrkesval”. Helst hade jag velat tala med Kristinehamns konstmuseums chef Klas Hällerstrand, och lyssnat till hur han ser på relationen mellan mode och konst, men han är tyvärr bortrest på semester när jag söker honom.

Så jag trevar vidare i begreppsträsket på egen hand.

Det finns konstnärer som medvetet ar betar i skärningspunkten mellan konst, mode och klädbransch. Inte sällan förmedlar dessa konstnärer ett politiskt eller samhällskritiskt budskap.

Historien om

den danska konstnären Nadia Plesner och hennes “David och Goliat”-strid mot jätten Louis Vuitton är unik men sam tidigt mycket talande. År 2007 slog Plesner upp en tidning där det var ett stort reportage om Paris Hilton, illustrerad med en bild där Hilton bar en Vuitton-väska. I samma tidning fanns en text om svältkatastrofen i Darfur. En liten, kort notis. Plesner blev upprörd och tecknade en bild av en svältande pojke med en Vuitton-väska. Bilden tryckte hon på t-tröjor som såldes till förmån för Darfur. Egentligen var detta en kritik av medieklimatet, snarare än av Vuittons varumärke. Men när man hos Louis Vuitton upptäckte Plesners tilltag vid tog företaget rättsliga åtgärder. Efter flera års strid fick Nadia Plesner se slaget förlorat. Hon blev tvungen att dra tillbaka tröjan, efter att Vuitton övertygat henne om att de skulle krossa henne såväl som konstnär som privatekonomiskt. Hon gav dock inte upp, utan målade senare samma motiv som del i en stor målning. En måln ing var mindre problematisk än t-tröjor och trots att Vuitton än en gång försökte stämma henne var det jättens tur att besegras denna gång. Konstnärlig frihet vägde tyngre än var umärkesskydd.

Ett aktuellt exempel

är den uppmärksam made och skandalomsusade kedjan American Apparel, som säljer den så kallade “menströ jan”, designad av den kanadensiska konst nären Petra Collins. Collins har sagt att hon vill skapa debatt om tabubelagda ämnen, och motivet med en menstruerande och onane rande kvinna har verkligen skapat reaktioner.

Lady Gagas nämnda köttklänning är ett annat exempel på ett politiskt ställningsta gande som görs med hjälp av ett klädesplagg. Enligt henne själv ville hon protestera mot att den amerikanska armén inte tillät homo- och bisexuella soldater. Klänningen skapades av designern Franc Fernandez och den visades senare på ett museum i Washington, vilket känns som ett erkännande av plaggets “verks höjd”.

Att “politisk design”

kan leda till oanade konsekvenser – som det gjorde för Nadia Plesner – bekräftar även Pernilla Klüft, som ingår i designgruppen Fuldesign. För en ut ställning 2009 skapade gruppen en särskild hijab som skulle passa till Sverigedräkten. Utgångspunkten var den ganska speciella his torien bakom skapandet av Sverigedräkten. Pernilla Klüft berättar: - Sverigedräkten skapades i början av 1900-talet för att kunna användas av kvinnor som inte kom från en socken med egen dräkt. Var man en urban kvinna i Falun, till exem pel, fanns ju ingen sockendräkt man kunde använda. Det var mycket diskussion kring dräkten när den togs fram, den ansågs inte “äkta” eftersom den inte hade samma genuina historia som de flera hundra år gamla sock endräkterna. Under en ganska lång tid föll Sverigedräkten i glömska. På 1970-talet lyftes den fram på en utställning på Nordiska mu seet, och samtidigt började drottning Silvia använda dräkten, vilket gjorde att den fick stort genomslag.

- Det var egentligen självklart att drottnin gen började använda Sverigedräkten, säger Pernilla Klüft. Det fanns ingen annan dräkt hon kunde ha använt, eftersom hon kom ny till Sverige och inte kunde klä sig i en sock endräkt. När vi i Fuldesign funderade kring vilka som skulle kunna använda Sverigedräk ten idag, kändes det jättelätt att skapa hijaben. Det var ett logiskt steg att ta när vi tänkte på hur vi skulle kunna modernisera och tillgäng liggöra Sverigedräkten för “den nya svenskan”.

När Fuldesigns nya sverigedräkts-hijab visades blev reaktionerna mycket starkare än gruppen hade räknat med.

- Vi hade förstått att det var kontroversiellt i den meningen att det finns mycket konserva tism kring folkdräkter, så vi var ju absolut ute efter att göra ett statement, att visa “vårt” Sver ige, säger Pernilla Klüft. Men den upprördhet som sverigehijaben skapade hos extremhögern - den hade vi inte alls räknat med.

Pernilla Klüft berättar att trots att det gått flera år så får Fuldesign fortfarande ta emot flera dödshot varje år, och på gruppens hem sida kan man ta del av det massiva näthat som drabbat dem när det gäller sverige-hijaben.

Jag frågar om de var medvetna om att hija ben var politisk.

- Allt är politik, menar vi. Vi tycker att det är viktigt att form har en mening. Alltför ofta är form ganska innehållslöst.

Innehållslöst är verkligen inget

ord man använder för att beskriva kostymerna som skapas av Västanåteaterns kostymör Inger Hallström Stinnerbom. Och hon följer i gi ganters fotspår, kan man gott säga. Jag tänker bland annat på konstnärerna Sonia Delaunay,

Léon Bakst och Pablo Picasso som på sin tid skapade banbrytande kostymer för Ryska baletten i Paris. Framför allt Delaunays ko stymer fick stor betydelse för både konst- och modevärlden.

Att arbeta med teaterkostym innebär att vara tvungen att ta hänsyn till många sam verkande aspekter: manus, scenografi, regi, koreografi och musik. Inger Hallström Stin nerbom går en mästerlig balansgång där hon samverkar med det totala sceniska uttrycket och ändå skapar kläder som står på egna ben. Hennes kostymer visades på en stor utställn ing på Värmlands Museum 2002 och hon har också visats bland annat på textilmuseet i Borås.

- Gränsen är hårfin mellan visst mode och konst, säger Inger Hallström Stinnerbom. Å andra sidan är det väldigt långt mellan annat mode och konst.

Hon tycker att det

har kommit fram flera svenska designers på senare år som absolut skapar mode som samtidigt är konst. Hit räknar hon bland andra Helena Hörstedt, som stickar sina kreationer, och Elin Eng som skapar smycken och kläder av gummi. Hon säger också att Lars Wallins utställning på Waldemarsudde och Charles Korolys utställ ning ”Koroly kostym drama” på Dansmuseet har varit viktiga för många som jobbar med kostym. Vid sidan av arbetet som kostymör ska par Inger Hallström Stinnerbom även andra kläder. Hennes ”Blommiga skjortor för mod iga män” och ”Blommiga blusar för busiga brudar” har blivit väldigt populära. Hon syr bara ett exemplar av varje skjorta eller blus, och det speciella med dem är de brokiga mön ster hon väljer.

– Visst drar det projektet åt konst. Sam tidigt är skjortorna lättburna och gjorda för ”vanligt folk” som är lite modigare, säger hon.

Sen lägger hon till, med emfas: – Hela livet är ett drama och alla är vi på en scen. Men alla vill inte synas lika mycket.

Själv frågar jag mig

de blommiga skjortorna är “anti-mode”. För mig är mode något som är nytt och tillfälligt, och som följer en rådande trend. En blom mig skjorta som inte bryr sig om trender står på något sätt ensam som ett utropstecken i bruset av kläder från de stora klädkedjorna. Men kanske har jag helt enkelt inte förstått vad ”mode” är för något. Kanske är min tolkn ing alldeles för snäv. Lite skamsen (för att jag känner mig gammal, mossig och konservativ) läser jag Magnus af Petersens text till Moderna Mu seets utställning ”Fashination” från 2004. Där skriver han bland annat: “Tanken att konstens utveckling, de förän dringar i uttryck och betydelser som den genomgår, skulle ha något att göra med mode är skrämmande för många av konstens mer asketiska förespråkare. En uppdelning i högt och lågt, elitistiskt och populärt, masskultur och avantgarde har sedan länge använts i diskussioner om modern kultur. Enligt dessa gamla värdeskalor står konsten “högt” och modet “lågt”, men att beskriva modet som populär masskultur är inte helt oproblema tiskt: tänk på haute couture.”

Hur som helst

om det rentav är så att är det ju inom både konst och mode ofta så att det som börjar som något subversivt och udda, så småningom omfam nas av allt fler. Det blir populärt i de breda lagren och är inte lika “edgy” längre. För att travestera Heidi Klum: “In Art, one day you’re out - and the next day, you’re in.” Så svänger pendeln tillbaka. Igen. Och faktum är att jag står fortfarande kvar där och kliar mig lite i huvudet. Kan kläder vara konst? Ja, det tycker jag absolut. Kan mode vara konst? Ja, kära nån. Jag vet inte.

VÄRT ATT SE

Lars Wallin ”Fashion Stories” pågår 25 maj-31 augusti på Kristinehamns kon stmuseum. Utställningen har tidigare visats bla på Waldemarsudde, Västerås konstmuseum och Dunkers kulturhus.

Fuldesigns ”Hijab för Sverigedräkt” är aktuell på utställningen ”Dress ing Swedish” som öppnar på Svenska ambassaden i Washington 19 februari, och därefter visas på Mångkulturellt centrum i Botkyrka från april 2014.

Västanå teater ger Nils Holgersson under sommaren 2014, efter Selma Lagerlöf och i regi av Leif Stinnerbom

NYTT MÄRKE!

Nu har vi internetbokning www.noiz.se

27 M A G A S I N S G A T A N 7 A R V I K A T E L E : 0 5 7 0 - 1 0 0 1 1

GILLAR ATT STÅ BÅDE FRAMFÖR BAKOM KAM ERAN

Natalie Lindeskow och Joakim Lindqvist går sista året på Sundstagymnasiet med medie- och fotoinriktning. De fann varandra direkt och jobbar mycket ihop. Vi bad dem välja ut några bilder på temat mode och ställde några följdfrågor.

TEXT: LOUISE ALVARSSON FOTO: NATALIE LINDESKOW OCH JOAKIM LINDQVIST Hur kommer det sig att ni valde medie- och foto inriktning?

Joakim:

Jag hade knappt hållit i en kam era innan jag började på gymnasiet. Men jag har alltid tyckt om att få uttrycka mig på olika sätt och ville testa foto, vilket jag nu har fastnat för och verkligen vill satsa på.

Natalie:

Jag har alltid gillat att fota. När jag var liten hade jag en vanlig kompaktkamera som jag lekte med. Sedan började jag låna bättre kameror och det var självklart att jag ville hålla på med det här. Media är även intressant på så vis hur det påverkar oss och hur man kan använda sig av det på olika sätt.

Vad för typ av foto graferande gillar ni mest?

Natalie:

Jag har fastnat för den analoga tekniken, att lära sig hur det funkar från början med att framkalla i mörkrum och så vidare. Men jag fotar även mycket digitalt och gil lar att fota mönster och letar hela tiden efter nya konstnärliga uttryck.

Joakim:

livsstil. Jag gillar modefoto och har en blogg där jag lägger upp mycket bilder med fokus på mode och

Porträtt av Natalie fotograferat av Joakim.

GILLAR ATT STÅ BÅDE FRAMFÖR BAKOM KAM ERAN

Vad betyder mode för er? Joakim: Natalie:

Svart. Jag gillar mörka kläder, det funkar alltid. Mode är något uttrycksfullt. Hur man uttrycker sig med en viss typ av kläder.

Joakim:

Mode förnyas och kommer igen och igen. Jag var på modeveckan i Stockholm och där såg man tydligt trender från tidigare årtionden fast i nyska pade versioner. Men man behöver inte slaviskt följa alla trender. Jag köper det jag gillar, inte det andra säger att man bör ha.

Natalie:

Nej, man vill hitta sin egen stil och inte se ut som alla andra.

Joakim:

Mode är även kläder som man inte kan bära, kläder som man ser på modeshower som är mer konst.

Hur kan man definiera modefoto?

Natalie:

sticker ut, som skapar en viss känsla.

Joakim:

Det som Det kan vara både bilder från catwalken, men även mer konstnärliga bilder och porträttbilder. Så länge det finns ett visst uttryck eller känsla som man vill förmedla.

Se mer bilder på nästa uppslag. Porträtt av Joakim fotograferat av Natalie.

30 Foto: Natalie Foto: Natalie Foto: Joakim Foto: Joakim Styling: Victoria Sonnö

“Jag gillar att fota mönster och letar hela tiden efter nya konstnärliga uttryck”

- Natalie

“Mode kan vara bilder från catwalken, men kan även vara mer konstnärliga och porträttbilder”

- Joakim Foto: Joakim Foto: Natalie Foto: Joakim Bildbehandling: Natalie Foto: Joakim 31

VIKTIGT MED RÄTT MÄRKE

TEXT: LOUISE ALVARSSON FOTO:KARIN HERMANSSON

M egen hand.

ånga köper kläder för att det är visst märke, alltså en viss logotyp eller ett visst designnamn. Men det finns en annan typ av märkning som blivit allt mer viktig på kläderna och det är rättvisemärkt. En kille som har bra koll på det här är t-shirtsdesignern Viktor Bijlenga, som startade företaget I´m with friends tillsammans med kompisen Anna Lindh, men nu driver han det vidare på idag märkta med Fairtrade, Ecolabel, GOTS Sustainable Textile och SA8000.

I´m with friends jobbar med ett nätverk av designers som tillsammans skapar unika t-shirts. – Designen och trycket är också viktigt, även om det man faktiskt får betala mest för är bra kvalitet och goda produktionsförhållanden, säger Viktor. – De viktigaste orden för oss är människor, hållbarhet och design. Människor betyder mest, hållbarhet är en självklarhet och design kan förändra allt.

Det har ju blivit allt mer viktigt vart man tillverkar och hur det tillverkas. Hur tänker ni kring det?

– Alla t-shirts vi gör består av 100 procent ekologisk bomull och vi har bra koll på tillverkningen eftersom vi samarbetar tillsammans med ett Göteborgsbaserat företag som heter Dem Collective, som i sin tur har bra koll på förutsättningarna i fabriken i Sri Lanka. Tyvärr relativt dyrt med vissa märkningar, så hur mycket vi än vill så har vi inte råd med att ha alla man vill ha i dags läget. I’m With Friends är ett litet företag, och måste därmed försöka göra en avvägning om vilka märkningar som är viktigast av satsa på just nu. Alla våra plagg är

Viktor Bijlenga, I´m With Friends

Vädret påverkar konsumtionen mer än vad vi tror. Modekonsumtionen förväntas bli bättre 2014 än 2013.

70%

av företagen i modebranschen jobbar aktivt med CSR.

MODE OCH KONSUMTION ENLIGT SVENSK HANDEL

TEXT: LOUISE ALVARSSON

Svensk Handel har ett branschkansli, så kallat Stil, för de cirka 3 000 medlemmar som arbetar med skor, kläder, textil, accessoarer och sport.

– Vi definierar mode som det man har på sig. De som främst jobbar med skor, kläder och accessoarer, men det gränsar även till andra områden som inredning. Allt fler branscher har börjat tänka mode och skapar produkter utifrån det, säger Linda Hed ström på Svensk Handel Stil.

Hur mår modebranschen?

En gång i månaden tar Svensk Handel Stil fram ett stilindex som berättar hur modebranschen ser ut. Förra året var tufft, vilket Linda Hedström tror beror främst på väderförhållandena – Vi är väldigt beroende av årstiderna i Sverige. Det måste vara rätt väder för rätt säsong för att vi ska konsumera. Konjunkturen och svenskarnas ekonomi påverkar också han deln, samt att konsumenterna blivit allt mer medvetna om sin konsumtion. – Vi ser en trend i att hållbarhet, miljöpåverkan och produk tionen har blivit allt mer viktig för konsumenterna att känna till. Detta är även något som företagen har fått lära sig och måste anpassa sig efter. Linda Hedström berättar att de gjort en undersökning på hur företag ser på CSR (Corporate social responsibility) och resultatet visar att 70 procent av företagen jobbar aktivt med de frågorna.

Hur 2014 blir är svårt att förutsp

å med tanke på att ingen kan påverka vädret, men januaris stilindex såg bättre ut än väntat.

KRÖNIKÖR THOMAS DER NEDERLANDEN TEKNIKTIPSARE KÖP SAKER SOM DINA BARN KAN ÄRVA

V åra kläder vi bär och våra möbler vi sitter i har kort utgångsdatum. Vi slänger och köper nytt utifrån trender och en önskan att vara någon som lever upp till den önskebild vi har av oss själva. Maten på bor det kommer från olika delar av världen och vi hoppar världsvant mellan köken; Medelhavet, Asien, Mellanöstern och Afrika. Telefonen, datorn och TV:en känns gamla efter sex månader när nästa generations enheter kommer. Bättre grafik, mer nöjen och större bild driver våra krav högre. Frågan är om allt det här är vilka vi är eller om vi köper oss ett ”jag”.

En trasig telefon behöver ersättas, men med vad? Har du haft den i ett år och den redan är utsliten, så behöver du fundera på hur du använder den. Ett bättre fodral till den nya telefonen eller en telefon som klarar lite tuffare tag är kanske lösningen. En telefon ska klara sig längre än så. En titt på blocket avslöjar att det finns tre år gamla telefoner som fortfarande fungerar utmärkt och kan säljas. Det är telefoner som kostar lite mer som bibehåller funktion men även ett värde och som ska kunna funka i två år till. Ibland kan man tro att tekniken har ett inbyggt bäst före datum. Sakerna går sönder precis när garantin har gått ut, ny mjukvara gör prylarna sega och det blir teknikskiften. Någon som bara väntat på 4K och vägrat titta på film hemma? Tyvärr hamnar man där när man siktar lågt. Den bil ligaste TV:n, datorn eller telefonen har teknik som är 3-15 år gammal i sig och är inte redo för nästa uppdatering. Fyra år gamla telefoner som går att uppdatera hör till undantagen, många klarar inte ens kraven för en uppdatering ett halvår efter inköp. Väljer du en av Samsungs bättre modeller av TV idag, så kommer du kunna uppgradera processor och minne under 4 år utan att behöva byta ut hela enheten. Det är smart-TV på riktigt.

Du gör dig själv och miljön en tjänst genom att investera tid i att hitta dina sanna behov. Hur vill du klä dig? Hur ska hemmet se ut? Hur ska du må bra och inte försöka köpa lycka genom nya leksaker? Själv har jag ångest när jag gör ett impulsköp av något som jag egentligen inte behöver. Ofta handlar impulsköpet om att döva något annat man mår dåligt över.

Om vi vågar spendera mer på våra inköp både genom att lägga tid på att ta reda på vad behovet är och vara beredd att betala mer för kvalitén, så kommer vi att vara mer nöjda i längden. Datorn orkar med även efter två år och kommer nog fungera mer än fem år efter den är inköpt. Hit tar man sin stil utan att vara slav under modesvängarna så har man en mer fungerande garderob med kläder som är välgjorda och kan kombin eras i flera kombinationer.

MODESKAPARE BOXARE PT BRANDMAN

Namn: Lisa Lokkin Född: 1988 Familj: Mamma, pappa, broder Bor: Arvika Förebild: Alla de som vågar göra verklighet av sina drömmar.

Favoritmat: Frukost alla gånger! Nästa utmaning: SM så klart! Fighten i ringen men även vägen dit är en utmaning. 34

LISA LOKKIN

TEXT OCH FOTO: LOUISE ALVARSSON FOTO: EMMA ERIKSSON CARLSTRÖM

Hon har alltid gått sin egen väg, haft sin egen stil och vågat slagits för sina idéer. Det har lett henne till att bli en självständiga person, full med kreativitet och energi.

“Hehe, det är klart att det kan vara skönt att få in en fet smäll på någon, men det jag gillar mest med boxningen är tekniken och taktiken.”

E n färgsprakande Lisa Lokkin kom mer och möter mig. Hon bor på en mysig, liten innergård i centrala Ar vika. Några trappar upp öppnar hon dörren och jag välkomnas in i hennes prylfyll da men ordningsamma hem. Träningsväskan står i dörröppningen och på skrivbordet ligger en påbörjad stickning med dödskallemönster. Lisa Lokkin är full av energi men samtidigt har hon ett lugn och ett fokus som få. – Det krävs att jag efter ett träningspass kan varva ner och landa i övriga saker som jag måste göra, förklarar hon. Tio till tolv pass i veckan ägnar Lisa åt träning, det kan då vara boxning, styrka eller kondition. Utöver det har hon även PT timmar och leder pass, vilket innebär att hon tillbringar mycket tid i gymmet. Två dagar i veckan försöker hon dock hålla helt fria för skapandet. – Jag måste få utlopp för min kreativitet och då har jag bestämt mig för att det är lika bra att avsätta tid för det. Men inte nog med det, hon berättar att hon även utbildar sig till brandman på distans och måste planera in föreläsningar och studietid.

Jag sitter mittemot Lisa

och ser hur hon stickar maska efter maska utan att behöva titta ner på stickorna. Hon berättar att hon nästan aldrig följer ett befintligt mönster utan gillar att räkna ut det själv. Att få improvisera i ska pandet är vad hon föredrar. – När jag var liten klädde jag mig som jag ville, matchade och mixade på olika sätt, och det har alltid varit accepterat. Jag gillar färger och former och det får gärna vara lite galet. Dagen till ära har hon på sig en egentill verkad klänning i randigt, grönt och över den en svart adidasjacka med lila detaljer och ett lila band knutet runt håret. Kombinationen framställer en sportig men samtidigt estetisk look.

Vad anser du om fenomenet mode?

– Mode är något som kommer och går och

Den 11-13 april tävlar Lisa Lokkin i SM i Göteborg.

som man kan plocka ihop som man vill. Man skapar sin egen stil utifrån vad man gillar. Lisa är till stor del självlärd när det gäller att sy och skapa kläder. Men gick efter studenten en ettårig textilutbildning i Värnamo där hon utvecklade sitt intresse och fastande för stickkonsten. Hennes avslutningskollektion resulterade i tre stickade plagg; en klänning, en overall och ett par hängslebyxor. De kläder hon skapar i dagsläget består av både stickat och textil, då hon gillar att mixa olika material. Tygerna köper hon helst i an dra hand, tycker att det är viktigt att ta vara på det som redan finns och att inte konsumera nytt i onödan. Att återanvända tyger gör det dock mer begränsat att skapa flera likadana plagg. – Men då får man använda fantasin och varje plagg blir unikt.

Lisa föredrar hels

t att inte att få beställningar utan vill skapa fritt utifrån sina egna idéer.

35 Kreationer skapade av Lisa Lokkin. Foto: Emma Eriksson Carlström

När jag frågar vilket hennes favoritplagg i kollektionen är svarar hon klänningen. – Den är lätt att experimentera med och passar de flesta modeller.

Förutom kläder tillverkar Lisa

även smycken i materialet krympplast. Hon visar mig hur hon först skissar upp det mönster hon vill ha på plasten, färglägger, skär ut och sedan skjuts in i ugnen, där plastbitarna krymper och hårdnar. Ut kommer färdiga smycken som antingen får halskedja eller hängen för öronen.

Jag undrar vart hon får alla sina idéer ifrån? Det vet hon knappt själv, men tror att hon samlar på sig mycket under tiden då hon utför sina andra aktiviteter. Speciellt inför en boxningsturnering är det viktigt eftersom man tävlar i olika viktklasser. Lisa tävlar antingen i 54- eller 57-kiloklassen. Just nu förbereder hon sig inför SM, dit hon är direktkvalificerad. Är för övrigt rankad fyra i Sverige.

Gillar du att slåss?

– Hehe, det är klart att det kan vara skönt att få in en fet smäll på någon, men det jag gillar mest med boxningen är tekniken och taktiken.

Men är du inte rädd för att få slag själv?

– Nej, adrenalinet tar över och det känns inte när man är uppe i ringen. Men det är klart att man ska vara rädd om sig. Boxningen har hittills gett mig mycket mer energi än vad den har tagit från mig. Efter ett år i Värnamo flyttade Lisa hem väl till användning i hennes vardag. till Värmland igen och hamnade på Karlstads universitet där hon läste till hälsocoach i två år följt av en PT-utbildning. Hennes intresse för och kunskap om kost och träning kommer – Som tur är gillar jag att laga mat eftersom jag måste tänka mycket på när och vad jag äter för att orka med min vardag.

Du utbildar dig ju även till brandman nu. Hur kommer det att funka att träna för att bli så stark som möjligt för det yrket samtidigt som du ska hålla en viss vikt i boxningen?

– Det handlar om att vara medveten om hur jag tränar. Men det kan hända att jag ökar i vikt när jag lägger på mig mer muskler.

Hur är det att komma in som tjej i ett mans dominerande yrke?

– Jag ser inga problem alls i det. Många tror att det enbart handlar om fysik, men det är lika mycket psykiskt. Dessutom har jag en fördel, som ganska liten och kort, att jag kan ta mig in i små utrymmen.

Vad tycker du om brandmansutstyrseln då? Borde den piffas upp?

– Hehe, kanske det. Det handlar väl främst om att den ska vara bekväm och funktionell i och för sig.

Sportmodet då? Vad tycker du om det?

– Det kan vara lite tråkigt ibland. Det skulle vara kul att få designa en sportkollektion, men det krävs mer kunskap om produktion och material. Då kan jag inte köpa vilket second hand tyg som helst.

Boxningskläder?

– Där är man rätt begränsad i alla fall som amatör, som proffs är det friare. Måste ha linne och kortbyxa och midjan måste vara väl markerad. Det är även olika färger, röd eller blå, beroende på i vilket hörn man står. Men visst, det vore ju kul!

36 Lisa Lokkin gillar att blanda olika material, färger och mönster när hon skapar. Det får gärna vara lite galet.

FIRA MED OSS!

E T T T T P E P R E S R O S N O L I N L I R

R U H U S S E D E A JUBILEUM

M 90 R Å 90 D N A 1 N 9 1 2 9 4 2 4 • 2 4 9 9 2 1 N 1 A N D A E 90 M ED S EU EUM BIL BIL JU JU LI O N S O R S E R P E T T E P T S US US UH UH AR AR V V GT GT LI N MÅN - FRE 10-18 LÖR 10-16 TEL 054 - 215960 www.cgc.se

Unna dig en skön behandling i vår!

...och när du gör din 6:e behandling ger vi dig

20%

på den.

• Ansiktsbehandling • Brasiliansk vaxning • Frans- & brynfärgning

Fler behandlingar finns att välja, se hemsidan.

Underklädesbutiken i Arvika, med det lilla extra för de kvinnliga formerna.

Kika in på vår nya hemsida som är full med inspiration och nyheter!

Kyrkogatan 27 B, Arvika www.bhaget.com 0570-163 10

www.hudlycka.se • 070-264 51 97 • [email protected] • Storgatan 37, Kil

KLARA

KÖR!

FÄRDIGA

KÖR!

Många barn och ungdomar drömmer om en idrottskarriär, men hur hårt och hur länge ska man satsa? Och vart går gränsen för pressen från omgivningen? Vi har mött ett flertal idrottsengagerade personer, som befinner sig på olika nivåer och positioner, för att skapa en bild av detta.

FOTO: MAGNUS LERSTEN

TALANG FÖR TALANGER

TEXT OCH FOTO: JONATAN BJÖRCK

Han nobbade Zlatan Ibrahimovic på grund av en vattenhink och vann 13 stora titlar under sina 20 år som scout i Liverpool. Mikael Linder ser tillbaka på sin karriär och konstaterar att talang är ett svårdefinierat begrepp.

– Det är mycket bredare än att du bara har en spetsegenskap, säger han.

V arje sommar samlas de bästa 15-åringarna från hela landet i Halmstad för att visa upp sig för lan dslagstränare och scouter. Längs sidlinjen trängs hejande föräldrar med kostymklädda herrar med några av världens bästa fotbollsklubbar som arbetsgivare. De letar efter talang. En eller ett par spelare kommer kanske få chansen att bli ungdomsproffs utom lands. Andra plockas upp av toppklubbar i allsvenskan. Men för de allra flesta kommer fotbollsvardagen förbli ungefär den samma. Drömmen kommer stanna vid just ingenting annat än en dröm. Det skulle visa sig att de inte var tillräckliga talanger. Eller?

Mikael Linder funderar en stund.

– I dagligt tal så blir ordet talang synonymt med att du är framstående i specifika tekniska detaljer. För mig är inte det talang, det är ett mycket vidare begrepp. Det krävs så väldigt mycket mer för att lyckas. Ofta ser man en ung kille eller tjej som är väldigt tekniskt duktig. De dribblar tre-fyra motspelare och hänger upp bollen i klykan. För mig är det en spetsegenskap som man ska vara rädd om. Men spelaren måste kunna kombinera det tekniska kunnandet med en stor portion vilja, målmedvetenhet, organisationsförmåga och uthållighet. Bland annat.

Mikael Linders ord har onekligen en viss tyngd.

1992 fick han jobbet som antagligen varje fotbollsgalning någon gång har drömt om. Han skulle ansvara för scoutingen av den skandinaviska spelarmarknaden för Liverpool. Klubben som hade dominerat den engelska fotbollen under 70- och 80-talet ville nu hitta guldkorn uppe i norr. Under nästan 20 år kuskade Mikael Linder världen runt och följde landslag och klubblag i jakten på … ja, vadå? För kan man egentligen se vem av de gängliga tonåringarna som kommer bli en världsspelare och vem som kommer sluta som mittback i det lokala division 5-laget?

– Det är svårt, självklart. Man kan inte bara bedöma människor lättvindigt, man måste ta det på allvar och göra det lite djupare. Jag följde spelare, pratade med dom och försökte tränga in under skalet. Det är först då som man i bästa fall kan se deras potential. När man har gjort de sakerna, träffat föräldrarna och sett vilken miljö spelaren kommer ifrån så återstår fortfarande en väldigt avgörande sak; Hur reagerar spelaren under press? Du kanske har kryssat i alla andra rutor, men i ett skarpt läge så är det helt avgörande för om du lyckas eller inte.

Du har jobbat med en av Europas största klub bar, hur mycket utrymme och tålamod finns det på den nivån?

– Det fanns mycket mer förr. När jag bör jade 1992 fanns det en känsla för om någon var en talang och en bra person som man ville ge lite tid. Det fanns utrymme för misslyck anden och för spelarna att hamna i vågdalar. Flyttar man hemifrån när man är 16 år och inte kan koka ägg har man ett bekymmer, det är tufft att komma in i den här världen. Men i dag finns inte det tålamodet, tyvärr kan du inte ens ha otur. Åker du på en skada kan din plats vara tagen av någon annan när du kom mer tillbaka. Då blir du utlånad och hamnar utanför strålkastarljuset. Det var inget fel på din talang eller dina egenskaper. Du hade bara otur.

Hur ser du på ditt jobb med lite distans? Det kan kännas hårt att sortera ut spelare och krossa deras drömmar?

– Absolut. Jag har kommit i kontakt med en del spelare där jag har fått säga ifrån; det här går inte. Det hade varit en katastrof per sonligen för den spelaren att flytta. Han kunde kanske inte sköta ett vanligt liv vid sidan av. Vi har varit väldigt restriktiva i Liverpool, men det finns många andra exempel där man inte haft samma syn, framför allt i italienska klubbar. De tog in 13–14-åringar från Afrika i dussintal och lät dem bo i korridorer och träna. Det var en fruktansvärd verksamhet. Där har många blivit väldigt illa behandlade. Det förekom självmord när spelare kastades ut från klubbarna och tillbaka till fattigdom och elände. Oerhört tragiskt. Samtidigt som krossade proffsdrömmar har förstört många unga spelares liv tror Mikael Linder att det också är i det dilemmat vi hittar en stor del av förklaringen till varför skandinaviska spelare får allt svårare att slå sig fram i fotbollsvärlden. – Vi i Skandinavien har alltid ett säker hetsnät, någon som fångar upp oss. Om du tar en kille från Sierra Leone eller Uruguay som har växt upp med bara ett par skor från det att han var fyra år till han var tio så vet han att det här är hans enda chans att komma ur det här helvetet som han växt upp i. Han har ett driv som kan betyda mycket om han dessutom har alla de andra rätta egenskaperna. Om det används rätt är det väldigt effektivt, men det kan också bli en väldigt destruktiv kraft om du kommer in i fel spiral. Även om han inte växt upp i Sierra Leone eller Uruguay har Sveriges bästa spelare en lite annan bakgrund än Svenssonlivet i ett rad husområde. Och Mikael Linder såg tidigt att Zlatan Ibrahimovic var en exceptionell talang.

– Jag hade hört en del snack från Malmö, att det fanns en speciell kille där som hade kommit upp i A-laget. 2001 låg Malmö i su perettan och jag åkte och tittade på honom i en match mot Häcken på Rambergsvallen. För honom var det en katastrof. Häcken var ett fysiskt lag och Zlatan blev tagen rätt rejält. Han blev utbytt efter kanske en timme och blev så jädra arg. Han sparkade till en vat tenhink som for halvvägs upp på läktaren och skvätte ner folk. Han hade redan fått ett gult kort och fick ett till så han blev utvisad. Som scout är det inte det du vill se. Jag jobbade för ett lag som hade mycket disciplin och det fanns ännu mindre utrymme för den typen av spelare då. Jag rapporterade vad jag hade sett till tränaren Gérard Houllier, som dessutom var en disciplinmänniska. Han sa att Zlatan var ointressant om han uppträdde på det viset. Några månader senare blev Zlatan Sveriges dyraste spelare genom tiderna när han skrev på för holländska Ajax. Mikael Linder och Liv erpool fokuserade i stället på en annan svensk - Johan Elmander. Men inte heller där blev det någon affär, Elmander valde Feyenoord.

– Det blev fel för Zlatan den gången, han hade otur. Eller, för honom löste det sig ju bra. Det kanske var vi som hade otur, säger Mikael Linder och skrattar.

MIKAEL LINDER OM...

Vem som är den största talangen han stött på?

– Jag kan inte bortse från Steven Gerrard. Han är den störste, en makalös kille. Han hade speluppfattning och bra teknik men fram förallt hade han de här andra egenskaperna. En vilja av stål och självdisciplin. När han var som bäst kunde han vända matcher på egen hand. I Champions league-finalen mot Milan låg vi under med 0-3 och vände, mycket tack vare Gerrard. Du måste vara en exceptionell karaktär för att kunna vända en sådan match.

DRÖMMEN ÄR ATT FÅ SPELA PÅ CAMP NOU

TEXT: LOUISE ALVARSSON FOTO: MAGNUS LERSTEN

Han är 13 år, spelar med tre år äldre och har blivit uppmärksammad av FC Barcelonas ungdomsakademi. Samuel Nielsen är en av Värmlands mest lovande fotbollstalanger.

Det krävs mycket träning om man vill nå sitt mål, det är Samuel Nielsen väl medveten om.

Hans pappa och systrar har dock inte lika lätt att förstå att han frivilligt ger sig ut i ur och skur för att träna varje dag.

V äggarna i hans rum är tapetse rade med Barcelonas arena Camp Nou. I sängen ligger kuddar med FC Barcelonas klubbmärke och golvet pryds med en bit konstgräs, därpå sex par fotbollsskor står uppradade. Vill man bli fotbollsproffs så gäller det att leva i drömmen. Samuel avslöjar att han även sover med en fotboll i sängen. – Och när han vaknar på morgonen trixar han med bollen ner för trappan, berättar pappa Andreas.

Samuel går i årskurs sju

på Norrstrandskolan med fotbollsinriktning och spelar i dagsläget fotboll i FBK Karlstad, hans moderklubb är Ulvsby IF. Han tränar sammanlagt sex dagar i veckan, fyra tillfällen med sina jämnåriga och två tillfällen med de som är födda två och tre år äldre. Den sjunde dagen utan schemalagd fotbollsträning är dock inte helt fri från trän ing för Samuel, som då kör eget pass.

– Jag brukar träna minst 20 minuter hem ma varje dag och på fredagarna när vi inte har fotbollsträning kör jag ett längre pass. Jag har bland annat en släde med tyngder på som jag brukar springa och dra efter mig.

Samuels småsystrar,

träna mycket. Andrea och Tyra, skakar på huvudet åt sin storebror. De förstår inte att han orkar träna så mycket. Men Samuel förklarar att han tycker det är kul. – Jag har en inre vilja och vill jag nå mitt mål att få spela i Barcelonas A-lag så måste jag Ett steg närmare sitt mål kom Samuel när han var nere i Malmö och spelade på ett trän ingsläger och blev uppmärksammad av FC Barcelonas ungdomsakademi. – Jag hade inte en aning om att de kollade på mig. Men efter lägret fick jag reda på att de hade filmat mig och de sa att jag hade tekniska förutsättningar och att de ville följa upp mig.

Samuel spelar helst offensivt,

forward eller yttervänster. Förutom tekniken är snabbheten och balansen hans främsta fördelar. När han inte tränar fysiskt tittar han gärna på fotboll på teven, vilket ger honom bättre spelförståelse. Att ha rätt taktik är minst lika viktig förklarar han, speciellt när det handlar om lagsport.

Själv har han extremt bra självdiciplin,

men när man spelar i ett lag så måste man ha förståelse för andra och puscha varandra. – Det är viktigt att man är en bra spelare både på planen och vid sidan av planen, säger Samuel. Han berättar att när han var på träningslä gret i Malmö testade tränarna honom i olika lag, vilket de efteråt förklarade handlade om att se hur han funkade som lagspelare i olika konstellationer.

Vad tycker då en pappa om att hans son blivit uppmärksammad av en av världens bästa fot bollsklubbar?

– Det är ju jättekul, men vi försöker att hålla det på den nivån det är just nu och inte göra en för stor grej av det. Vi tar en dag i taget och så får vi se vad som händer. Det är viktigt att Samuel får vara den 13-åring han är. Vi stöttar honom, men pressar honom inte. Vi försöker snarare säga till honom att ta det lugnt emellanåt.

44 Samuel förstår att han måste

ta det lugnt emellanåt, träning. det krävs för bra återhämtning, för att kunna prestera ännu bättre på nästa – Men när han inte tränar så tittar han på fotboll eller gör något annat som har med fotboll och sport att göra, förklarar hans småsystrar, som hellre föredrar att åka till stallet än att följa med på fotbolls matcher.

Det är dags för Samuel att göra

sig i ordning för fotbollsträning, han byter om och jagar på sin pappa, som måste skjutsa honom. Han vill alltid vara i god tid. Vi följde med till fotbollsplanen och där träffade vi även Samuels tränare. Ulf Björklund som följt Samuel sedan han gick i årskurs ett säger att det varit väldigt kul att se Samuels utveckling och att han är en av de bästa spelarna han sett under alla år som tränare.

Simon Kihlgren som är ansvarig

här uppmärksamheten. tränare för Samuels åldersgrupp fyller i att Samuel är riktig kämpe och samtidigt en väldigt bra lagspelare som verkligen förtjänare den Stefan Hermansson tränar de som är två och tre år äldre och är med i sport gruppen med inriktning mot ungdoms lagen i FBK. Han förklarar Samuel som en mycket skicklig fotbollsspelare, med bra rörelsemönster och bra fysik. – Trots sin storlek klarar han sig väldigt bra med de större grabbarna och han kom mer att växa ikapp dem snart.

Som den med inriktning mot ung domslagen i klubben berättar Stefan Her mansson att ungdomsverksamheten är en viktig satsning, men att det inte får bli för hård press för tidigt.

I vilken klubbtröja vi kan vänta oss se Samuel Nielsen om några år återstår att se, men vi vet ju vad hans dröm är.

OM SAMUEL

Namn: Samuel Nielsen Ålder: 13 Familj: Mamma, pappa och två systrar Bor: Ulvsby/Karlstad Förebild: Messi Favoritsysselsättning: Dum fråga, fotboll och träning såklart.

Tränarna Stefan Hermansson och Simon Kihlgren, spår en mycket ljus och lovande framtid för Samuel.

“Det är viktigt att man är en bra spelare både på och vid sidan av planen.”

- Samuel

“Konkurrensen är tuffare här. Jag tror att det kommer bli ett givande år för mig.”

JULIA SATSAR VIDARE

TEXT: LOUISE ALVARSSON FOTO: SIMONE SYVERSSON

Många tjejer slutar med fotbollen i tidig ålder när andra intressen tar över. Men Julia Spetsmark har inte gett sig än, utan vågar satsa vidare. Det viktigaste är dock att trivas med sina lagkamrater och med livet vid sidan av planen säger hon.

H on började sin karriär i väst värmländska Jössefors IK, där hon spelade i det framgångsrika flicklaget födda 88/89, hon är själv född 89. Men när flickorna blev damer övergick Julia tillsammans med några kam rater till Eda IF, där hon efter en kort sejour bytte till Kronans IK. Utvecklingen skedde snabbt och hon plockades upp av allsvenska laget Mallbacken, som tyvärr åkte ut högsta serien och Julia bytte då lag igen till Karlstads Qbik, som då hade behållit sin plats i allsvenskan. Men när även de åkte ur året efter tröttnade Julia, fick dessutom en korsbandsskada och tog ett upp ehåll från fotbollen i ett år. Nyttigt konstaterar hon i efterhand, eftersom hon både rehabilit erade sin skada på bästa sätt och fick spelsuget tillbaka. Sedan dess har hon varit i Norrstrand, följt av Qbik igen, varit uttagen till ett flertal land slagsläger och senast spelade hon ett år i Sun nanå. Men livet uppe i Norrland blev för kallt och serieplaceringen i allsvenskan inte alltför bra. Därför har Julia inför den här säsongen valt att flytta hemåt.

– Tiden i Skellefteå har varit tuff, men samtidigt utvecklande. Jag är glad att jag tog chansen att flytta och testa något helt nytt. Givetvis hade man önskat en helt annan placering i tabellen men förhoppningsvis tar man med sig viktiga lärdomar och man får se det som att alla erfarenheter är erfarenheter rikare. I Sunnanå träffade jag även väldigt fina människor som jag är glad över att fått lära känna.

Men nu är det alltså dags för nya utmaningar

och det är KIF Örebro som har fått äran att vär va Julia. Örebro är ett etablerat allsvenskt lag och har en trupp med ganska många äldre och rutinerade spelare, men även unga lovande. I Örebro tror Julia att hon hittat den miljö hon sökt. – Det känns väldigt bra att få komma till ett etablerat lag i allsvenskan och förhoppningsvis inte känna att man har kniven på strupen hela tiden. Jag tror man kan man hitta ett helt annat lugn i fotbollen och ha lättare att lägga fokus på rätt saker. Konkurrensen är även tuffare än i Sunnanå så jag tror att det kommer bli ett my cket givande år för mig. Det känns inspirerande och jag ser fram emot säsongen.

Men för att våga och vilja satsa är det viktigt att trivas med sina lagkamrater och även vid sidan av planen menar Julia. Hon tror inte att det är bra när idrotten blir för krävande.

– När jag presterar bäst är när jag känner mig avslappnad i laget, när jag känner mig behövd på planen, får förtroende och har självförtroende. Jag analyserar och reflekterar ganska mycket och har höga krav på mig själv, men det är när jag kommer ifrån det som jag spelar bäst fotboll.

Vad har du för förväntningar på den kommande säsongen i Örebro nu då?

– Jag tror och hoppas att jag kan ta nya kliv i min utveckling. En sak jag önskar är att förbättra min fysik.

Man kan ju undra om en fotbollssatsande tjej som Julia hinner med något annat än att träna och vad hon i så fall föredrar att göra på sin fritid?

– Livet kretsar mest kring fotbollen, men på den fritid jag har tar jag det mest lugnt och umgås med lagkamrater, kanske ser en film och äter mat. För mat är viktigt att få i sig när man tränar så mycket. Det är nästan jobbigt att behöva tänka så mycket på att man ska äta, säger hon och skrattar.

Är fotboll livet?

– På sätt och vis, men det är viktigt att inte glömma bort allt annat, som familj och vänner. Det låter kanske klyschigt men jag försöker att leva i nuet och försöker hela tiden bli bättre på det.

“Det är inte bara att sätta sig i en bil och gasa.”

EN TÄVLINGSINRIKTAD TIGER

TEXT: LOUISE ALVARSSON FOTO: SIMONE SYVERSSON

H och hennes bror kör rally. Hade hon något val? – Jag tyckte inte att det var så intressant när jag var liten. Då dansade jag och höll på med gymnastik. skrattar. on är uppväxt med racing. Hennes morfar körde rally och racing, hennes pappa körde rally, henne mamma körde rally Men så fick hon ärva en gocart av sin bror, provkörde den och sedan var hon fasts. – Det satt väl i generna, säger hon och

I dag kör hon racing

trevlig tjej. och tävlar tillsammans med killarna på den högsta nivån. I racing finns ingen direkt könsuppdelning berättar Mikaela, som på banan blir en tävlingsinrik tad tiger, men som på sidan av är en lugn och – Jag har alltid varit en tävlingsmänniska. När jag och min bror var mindre tävlade vi om vem som kom fram först till telefonen när det ringde och vi brukade tävla om vem som städade huset snabbast. Att tävla gör saker roligare.

Men för att tävla krävs tränin

förklarar hon. g och det äg nar Mikaela mycket tid åt. Både fysiskt och mentalt. Det är inte bara att sätta sig en bil och gasa, det krävs styrka för att hålla i ratten Inför 2013 hade Mikaela som mål att kom ma topp tio i Volkswagen Scirocco R-Cup och femma i Junior Cupen (samma tävling, fast för förare med mindre erfarenhet). Hon kom på åttonde plats totalt i serien och på fjärde plats i Junior Cupen, vilken hon är mycket nöjd med. Men i en tävling senare, i stadsracet i Noris ring, kom hon fyra totalt och tvåa i Junior Cupen. Och i Nürburgring, en tävling senare, kom hon tvåa totalt och vann Junir Cupen. – Det var en obeskrivlig känsla att få stå på pallen. Dessutom har min morfar en gång stått där på samma plats, vilket är extra kul. Det är när man får den känslan som man inser att all träning är värt sitt slit.

Värt att uppmärksamma är

Junior Cup tävling.

att Mikaela hit tills är den enda svenska tjejen som någonsin tagit en pallplats i Volkswagen Scirocco R-Cup och den enda svenska tjejen som vunnit en

Har du något råd till andra unga tjejer eller killar som vill satsa på sin sport?

– Ja, att man ska göra det, men måste vara förberedd på att man har en tuff väg framför sig. En klok man sa till mig en gång att man måste ”leva racing, jobba racing, tänka racing, äta racing, till och med skita racing.” Det kan låta lite roligt, men det är verkligen så. Ska man ta sig till toppen så måste man ge allt. Då måste man vara beredd att ge upp en hel del. Men som sagt, när man står där på pallen, då känner man att det är värt det. Den dagen man inte känner så längre ska man sluta. För hur det än är så ska ens passion och ens liv ge mer glädje än vad den tar.

De har själva valt att läsa fyra år på gymnasiet istället för tre som de flesta andra gör. Det för att kunna kombinera studierna med idrotten och elitsatsande.

Vi åkte upp till Torsby för att möta några av Stjerneskolans längdskidelever.

Från vänster: Anton Persson, årskurs 3, klubb: SK Bore, Marcus Johansson, årskurs 4, klubb: Gillberga SK, Carolina Nilsson, årskurs 4, klubb: IF Fryken Marcus Ruus, årskurs 4, klubb: Gillberga SK, samt Svenska juniorlandslaget, Elin Bryne, årskurs 3, klubb: IK Fryken

SKIDGLADA UNGDOMAR SOM VÅGAR SATSA

TEXT: LOUISE ALVARSSON FOTO: MAGNUS LERSTEN

D mycket? e står redo i skidspåren när vi kom mer. Klara, färdiga, kör! Och så kör de starten om och om igen. Det gäller att vara snabb när skottet går, annars har man inte en chans. Det är mycket träning på schemat, för- eller eftermiddagspass tre dagar i veckan, plus egen träning. Men blir man inte trött på att träna så – Jo det kan man bli, men då gäller det att se målet och tänka på bra saker, säger Marcus Ruus, som nyligen varit på JVM och presterat bra resultat, placerade sig som bäst på sjätte plats. – Det gäller att motivera varandra och det gör vi väldigt bra här på gymnasiet, säger Carolina Nilsson. Längdskidor är en av specialidrotterna som finns på gymnasiet, övriga inriktningar är: skidskytte, alpint, skicross, fotboll och fri idrott. Alla som läser specialidrott går även en grundutbildning, som ekonomi, samhället eller natur, vilket medför att eleverna även får träffa andra specialidrottare som läser samma utbildning.

Hur mycket umgås ni med andra idrottselever?

– På sommaren kan det vara kul att vara med fotbollskillarna och lira lite boll, men för övrigt är det svårt att få tiden att matcha med de andra inriktningarna, säger Anton Persson. – Det blir att man umgås mest med de som man tränar ihop med, konstaterar Elin Bryne.

Tips på hur man når eliten?

– Träna mycket och vara medveten om hur man gör det. Hålla sig frisk och skadefri samt vara väl förberedd mentalt, säger Marcus Ruus.

Vad gör ni när ni inte åker skidor då?

– Vi tränar även andra former, som löp ning, cykling och rullskidor, det är bra med allsidig träning, svara de.

– När vi inte tränar eller tävlar umgås vi. Vi har ju lägenheter i Torsby allihop och brukar ses hos varandra. Vi blir väldigt tajta vi som åker skidor ihop, säger Carolina. En del plugg blir det ju också. De konsta terar att det även är viktigt att tänka på att ha en utbildning.

Blir det något festande då?

– Nej, ingenting, svarar de samstämmigt och förklarar att de när de började skolan fick skriva på ett kontrakt om att inte förtära alkohol och droger under studieåren. Råland Stridh, som är deras tränare, sitter också med när vi snackar. Han säger att det skulle kunna uppstå problem i och med att ungdomarna fyller 18 år och blir myndiga under tiden de studerar, men det har det inte blivit. – Det är någon enstaka som varit ute på byn och tagit en öl. Men det är inget vi rekom menderar. Lika viktigt som det är att inte dricka för

Vad händer om man inte lyckas då?

– Det är bara att satsa och kämpa så får man se hur bra man blir, men det är inget nederlag om man inte tar sig till toppen, så länge man tycker det man gör är kul, påstår Elin. – Vi försöker alltid att anpassa uppläggen efter individerna och ingen ska behöva känna sig misslyckad, säger Råland. Gymnasietiden är ju dock en period i livet där man utvecklas mycket och kroppen kanske inte hänger med. Men då menar ung domarna att det gäller att ha förståelse för det och att man kanske måste lägga om träningen och ändra målen för en tid. mycket alkohol, lika viktigt är det att vara noggrann med sin kost för att påverka presta tionen så positivt som möjligt. Därför ingår även kurser om kost och hälsa på special idrotten. – Vi är väldigt medvetna om vad vi äter och dricker. Det måste vi vara när vi tränar så mycket. Ibland kan det till och med vara svårt att få i sig tillräckligt mycket, säger Marcus Johansson.

När de skulle börja skidgymnasiet

sedan kändes de åren som en lång tid. Men nu, när tre av dem vi träffar snart ska ta studenten, konstaterar de att det gått alldeles för fort. – Det måste ju betyda att de har haft roligt, eftersom tiden går fort då, säger Råland och de andra håller med. för fyra år

När vi ses serveras kolsyrad sötdricka, kaffe och bullar. Är det okej?

– Ja, i rimliga mängder, svarar de och kon staterar att man ju måste få unna sig det goda ibland. Det är viktigt att få ha kul och njuta emel lanåt. Men att ha valt en gymnasieutbildning med skidinriktning innebär elitsatsning. Marcus Ruus är den av de vi möter som varit närmast eliten och han påstår att det krävs mycket.

– Man måste vara insatt i hur mycket tid det tar och att man faktiskt måste räkna bort vissa sociala saker som vänner. Fokus ligger på träning, men som tur är har vi förståelse för varandra här på skolan.

Vad är viktigast? Att ha roligt eller att ta medalj?

– Det beror på vad man har för mål, men det är klart att man vill hamna på pallen, säger Marcus Ruus.

– Men för att nå pallen krävs det att man har kul, fyller Carolina i. När vi lämnar Torsby åker de skidglada ungdomarna hem till sina lägenheter för att packa och göra sig redo för Svenska cupen i Borås. Lite längre fram i mars är det dags för JSM, där de också ska delta allihop. – Jag siktar på att ta guld i någon av distans- erna på JSM, säger Marcus Ruus, som efter studenten ska flytta vidare till Falun och läsa ekonomi på skiduniversitetet. Passande nog hålls även VM i längdskidor i Falun nästa år. Råland Stridh är en av 18 tränare på Torsby idrotts gymnasium, han är tränare för RIG, samt ansvarig för testlabbet. Till testlabbet kan vem som helst komma och göra olika tester.. – Det egna labbet är mycket bra för våra idrotts elever så vi kan optimera och utvärdera träningen genom olika tester.

Hur ser ni som tränare på elitsatsning?

– Det ska inte vara en lek att gå här, men man måste samtidigt vara lyhörd och anpassa träningen efter olika individer. Vi har personliga tränings samtal en gång i månaden, där vi går igenom träningsupplägg och sätter både kortsiktiga och långsiktiga mål. Råland berättar att det har blivit mer viktigt med personlig coachning inom idrotten de senaste åren, både när det gäller den rent fysiska träningen, men även den mentala biten. – Förr handlade det nästan enbart om att träna mycket, satsa och bli bättre. I dag är det lika viktigt att tänka på att man mår bra under tiden och att det runt omkring känns positivt.

OM SKOLAN

Det går 57 elever på längdskidinriktningen. Sammanlagt 170 elever på hela idrottsspecialutbildningen. Intag för längskidor: NIU: Nationell idrotts-utbildning, RIG: Riksidrottsgymnasiet. 49

KRÖNIKÖR ERIK NORDLÖF PERSONLIG TRÄNARE

UNG OCH ELITSATSANDE

S om ung testade jag en uppsjö av olika lag sporter, jag kände dock aldrig att jag hade motivationen till att träna. Det var fasta tider och det var en grupp personer med olika am bitionsnivåer. På senare dagar har jag förstått varför. Jag är en individualist. Att jobba med att träna och att hjälpa personer att nå sina mål, det är lika självklart för mig som det är för brevbäraren att leverera posten.

Elitsatsning bra eller dåligt?

Jag har alltid varit en tävlingsmänniska. Jag mäter mig inom det mesta och det är något jag trivs med. Något som är på tapeten är just frågan om unga och elitsatsning. Jag tror att det är svårt för en person som inte alls gillar att tävla att förstå tjusningen i det. Som tävlingsmänniska är inte tävlan ett straff utan en belöning. Däremot tror jag att det finns många föräldrar som försöker pressa barnen till träning. Det är något som jag självklart är emot. Precis som hos vuxna måste den egna viljan finnas annars blir det aldrig bra.

Vårt arbete

Jag vill att barn på en mindre ort ska ha samma förutsättningar som på en större. I och med detta har jag valt att jobba en hel del mot ungdomar. Precis som jag lär mina vuxna motionärer att träna försöker jag öka kunskapen hos ungdomarna. Jag vill att de ska förstå varför återhämtning är viktigt. Jag vill att det ska förstå varför en god kosthållning är viktigt. För att kunna hålla motivationen uppe över en längre tid måste man ibland motivera för sig själv varför man gör saker. Det gäller såväl unga som vuxna. Här finns det mycket att göra! Barn borde få lära sig mer i skolan om hur kroppen fungerar. Kanske är det viktigare för en talang inom idrott än det periodiska systemet?

Träning för skojs skull

Jag tror att det största problemet idag är att vi ”blandar” de som endast tränar för att det är kul med de som satsar på sin idrott. Till allra största del grupperas barn efter ålder. Jag tror kanske att det vore bättre att dela upp utifrån ambition. Ena gruppen tränar 3-4 gånger per vecka med tränare som har lite högre utbildning. Den andra gruppen tränar 1-2 gånger per vecka med tränare som är duktiga på att se och bekräfta alla deltagare. Sen är det upp till barnen att välja hur ofta de vill träna och var de trivs bäst. Bara för att man är ett år äldre betyder inte det att man är mer inriktad på tävling. På så vis tror jag också att de som verkligen vill satsa på sin idrott utvecklas mer. Självklart ska gemenskap och glädje vara en grundpelare i bägge grupperna. Den mer tävlingsinriktade gruppen kommer dock troligtvis behöva mäta sig då och då för att hitta sin motivation. Medan den andra gruppen hittar motivationen i glädjen som rörelsen och gemenskapen ger.

Långsiktig hälsa

Oavsett hur man väljer att göra tror jag att motion i unga år är otroligt viktigt för att må bättre i sitt vuxna liv. Vi äger ansvaret kring vår egen hälsa. Att satsa mer på hälsa och motion för de unga tror jag långsiktigt kommer att spara stora kostnader inom sjukvården. Precis som vi behöver lära oss samhällssystemet tror jag att de unga behöver lära sig hur deras kropp fungerar. Det är ju trots allt den enda de har.

19 APRIL

KAN NI SE MIG TÄVLA I GLADIATORENA!

KRÖNIKÖR SARA STENBERG SUPERRÅDGIVARE

TRENDSPANING PÅ STRANDEN

N är jag skriver det här befinner jag mig på soligaste Playa del Ingles. 26 grader varmt i skuggan, solen gassar på himlen och en hord av lättklädda människor vallfärdar mot stranden. En vecka har snart passerat och det är strax dags att bege sig hemåt igen. Solen har gjort oss gott och nog kommer vi komma hem en aningens brunare än genomsnittet. I förra numret av Tryck var det stort fokus på närproducerat och här på Gran Canaria är utbudet av närproducerade varor stort. Men betyder det att detta är bra? Visst, grödorna växer, skördas och ätes här, men hur är det med det ekologiska? Den giftfria maten? Trenden här nere är ”snabbt”. Matvarubutikerna har snabbkassor, snabbmat är grejen. Plast, färgglatt, low-fat. Så långt ifrån Stenbergs filosofi som det bara går. Dock tycker jag det är spännande att se hyllor upp, hyllor ner med texter såsom ”Fitness” (står på flingpaket innehållandes snabba kolhydrater i form av majsflingor, socker, lite dextros och en gnutta fruktos på det), ”fat free” och liknande. Yeeez, lever de på nittiotalet eller?! Come on, lite längre har vi väl kommit? Jo, hemma i Sverige har vi det och jag skulle vilja ge Kostdoktorn Andreas Eenfeldt en eloge för all kunskap han sprider via sin blogg. Antalet överviktiga människor på stranden är hög och jag känner att jag och mannen är underrepresenterade. Kan det vara så att vi tillhör de mest vältränade och sunda på hela beachen? Ja, det verkar banne mig så. Kalorier finns både högt och lågt; strandkiosker överfulla med energi i form av öl, chips, godis, läsk och snabbmat. Om jag gick bet i jakten på torkade frukter och bär? Ja. Eller, matbutikerna har faktiskt avdelningar för just torkade frukter och bär, men innehållsförteckningarna innehöll så många E-nummer så jag lade ner förpackningen vid en första anblick. And the quest continues.

vad lurade vi har blivit! Välfärdssjukdomarna har ökat och kroppsvikten har sakta med säkert krupit uppåt. Ni förstår, tas fettet bort måste det ersättas med annat. Och vad är bättre för försäljningen än sådan som triggar suget efter mer? I give you: The famous Sugar! Och är det inte rent, raffinerat socker så är det dess lumpiga kusiner i form av Sukralos, Dextros, Aspartam eller något av de andra käcka sötningsmedlen. Var smartare än så, ät något som verkligen gynnar er istället för snabbmatsjättarna. Dock kommer jag fortsätta att semestra just här, just exakt på Playa del Ingles. Maten är en lätt sak att lösa nu när jag väl rekat och varit här. Så tills nästa gång har jag gjort en lista att bocka av innan avfärd. Den viktigaste punkten är helt klart mina Superfoods. Jag kommer inte åka en meter utanför landet without them. Att just Supermaten fått ett uppsving i medierna under den sista tiden är ingen myt, faktum är att det går trender i allt. Kroppsform, kläder, make up och även i maten. Jag nämnde ovan light-trenden som svepte in över landet någon gång i slutet av åttiotalet och sedan dess har den hållit världen i sitt fettskrämda grepp. Och hej Tillbaka till Superfooden: Yes, ett medieuppsving i all ära men detta är inget nytt påfund. Nötter, bär, fröer har funnits en bra bit tillbaka i tiden men det är först på senare tid vi tagit tillvara även på de lite mer wacky sakerna, såsom vetegräs, olika medicinska svampar med mera. Detta tackar jag tekniken för och den frystorkning samt pulverisieringsprocedur som Supermaten genomgår. Detta gäller de pulver som finns till hands; när de blandas med vatten återgår de näringsmässigt till sin ursprungsform och kroppen tillgodoses med supernäring utan dess like. Nature never goes out of fashion.

Gymtrenden är också ett kapitel för sig; det är trendigt att vara hälsosam! Instagramkontot översvämmas av bilder på nysquattade bakdelar och välpumpade biceps. En trend jag fullkomligt tokgillar. Vad jag däremot också ser i samband med detta är de olika tillskotten kroppen fylls med. Ni minns de ovan nämnda lumpiga Sockerkusinerna? Well, de frodas i de flesta proteinpulver, pre workout-drycker och återhämtningsmixer. Resultatet blir en vältränad kropp med ett innehåll som närmast kan beskrivas som en sockerhåla. Men misströsta icke, även här är naturen en vinnare! Det finns naturliga proteinkällor i form av hampa, ris och vassle. Och nej, du kommer inte bli påverkad av hampan och den är icke drogklassifierad. Är du van milkshakesmak på din prottedrink kommer du kastas ut i buskarna vid den första sippen av din hampadryck, men vet du vad? Du vänjer dig och efter du har vant dig kommer du rygga tillbaka vid blotta tanken på att hälla i dig den ack så vanliga Suckralos-shaken. Summa sumarum: Träna på, njut av livet och upptäck mer naturlig mat! Det är tydligen vanligt att gå runt med allehanda småkrämpor, men det är inte normalt. Vanligt, ej naturligt. Adiós!

TRE SNABBA INFÖR SUPERVALÅRET

TEXT OCH FOTO: MARIE NORDIN

Det är val till både riksdagen och EU, ett så kallat “supervalår”. Vi var lite nyfikna på vad medborgarna tänker om valen och ställde några frågor: Vad har du för tankar runt årets val, tänker du rösta och slutligen, känner du till att det är ett supervalår?

Sandra Skotte, 32 år. Jobbar som optikerassistent.

– Jag är otroligt oinsatt och ganska så ointresserad. Jag tycker det är svårt men jag har ändå åsikter. Jag har för mycket annat att tänka på i dagsläget. Jag är vänsterliberal åt det socialdemokratiska hållet.

– Ja, absolut. Det gör jag alltid. Jag tycker man ska göra ett val, annars tycker jag inte att man ska ha åsikter. Många har åsikter men gör inget val.

– Vet inget om det men jag ska läsa på lite.

Roger Kolberg, 61 år. F.d. mobilkranförare och kogsarbetare, numera sjukpensionär.

– Då det gäller riksdagsvalet så är det en fråga som är för lite belyst. Stefan Löfvén tog upp den en gång i en debatt på TV. Det var att pensionssystemet är förlegat och det har han rätt i. Visst är skola och omsorg viktiga frågor men pensionssystemet är minst lika viktigt. Jag är ju själv sjukpensionär och kommer att förlora flera tusen i månaden om tre år.

– Ja, jag ska rösta i alla val. Jag är socialdemokrat men det är inte säkert att jag röstar på dem för det. Det beror på hur de tänker göra med pensionssys temet. En annan intressant fråga att följa är Schweiz som gjort en folkomröstning och röstat för minskad invandring. Det blir nog mycket reaktioner på det.

– Ja, visst det vet jag att det kallas för det i år.

52 Maij Sundin, 91 år. Pensionär. Har tidigare arbetat i skobranschen.

– Tror inte det blir någon skillnad vem som vinner valet. Den ena har det bra på det ena sättet och den andra tvärs om. Om socialdemokraterna vinner tar de bort Rut- och Rotavdraget. De har inte sagt så mycket än vad de ska göra. Största frågan är skola, vård och omsorg.

– Ja, absolut. Jag har alltid röstat. Jag är lika gammal som rösträtten, jag är född 1922 och rösträtten kom 1921. Jag följer noga alla debatter, tycker det är intressant.

– Nej, det visste jag inte något om.

Marcus Fast, 29 år. Jobbar som coach.

– Inte tänkt så mycket på det alls men jag är nyfiken på hur de pratar runt integra tion, det påverkar så mycket utifrån hur det blir. Det kommer att innebära stora förändringar i och med nya val händer så mycket, nya projekt som startas. Jo men det jag sa tidigare om att jag inte tänkt på det stämmer inte alls. Jag har ju faktiskt tänkt på det.

– Ja. Jag vill vara med och påverka.

– Just nu har jag inte reflekterat på det men jag brukar sätta mig in i frågorna när det närmar sig.

Det är bara att bestämma sig, eller hur?

Knappen_annons.indd 1

Låt ditt val i år bli ditt lättaste valår, välj Strokirk-Knappen för dina trycksaker.

S TR OKIR K

Ett av Sveriges mest miljövänliga tryckerier med produktion i Karlstad och Lidköping.

Strokirk-Knappen, Bromsgatan 4a, Karlstad Tel 054-85 55 00. www.strokirk-landstroms.se

N A P P E

2014-02-20 15.59

RECEPT MED KARIN EDNER

FOTO: MAGNUS LERSTEN 54

TJEJFEST MED KOREANSK MAT PÅ BORDET

BLUE DEVIL

3cl gin 2cl Blue bols 2cl citronsaft Fyll upp glaset med is och fruktsoda Chilinötter karamell Smält 2dl socker i en stekpanna, försiktigt så att sockret inte bränns. Häll i 0,5 msk chiliflakes och rör om. Häll i cashewnötter ca 5dl och rör runt så att de täcks av socker. Häll upp allt på ett bak plåtspapper och tryck ut det till en platta. När sockret stelnat och svalnat bryt i småbitar och lägg upp i en skål. Servera till drinken.

KIMCHI

300g Vitkål 1 Päron 2msk Ingefära 1 Chili 1tsk Salt Lägg vitkål, päron, riven ingefära, chili och salt i en mixer. Mixa allt samman och lägg över i en glasskål med lock. Lägg plast över glasskålen innan du sätter på locket. Låt burken stå framme i rumstemperatur i 3 dagar. Sedan förvara den i kylen. Den står sig i flera veckor.

MANDUKYCKLING

800g kycklinglårfilé Mandusås: 1,5 dl Kikkiomansoya 1dl ljussirap 2 msk sesamolja 2 msk ättika 1 tsk chiliflakes 3 msk sesamfrön Sallad 1 burk böngroddar 100g sugarsnaps Sätt ugnen på 175 grader. Lägg kycklingen i en ugnsfastform. Rosta sesamfröna på medelhög värme i en torr stekpanna. Blanda alla ingredienser till såsen. Häll hälften av såsen på kycklingen och vänd runt så att såsen täcker all kyckling. Grilla kycklingen i ugnen i ca 20 minuter, vänd kyck lingbitarna efter halva tiden. Häll av vätskan från böngroddar na, blanda dem med sugarsnaps och lite av mandusåsen.

KOREANSKA REVBEN

1kg tunna revben 3 vitlöksklyftor 1msk riven ingefära 0,5dl Kikkoman soya 2msk Ättika 0,5dl honung 1msk sesamolja 3msk röd chilipasta Maizena Blanda pressad vitlök, ingefära, soya, ättika, honung, sesamolja och chilipasta i en skål. Lägg revbenen i en plastpåse tillsam mans med marinaden, låt de ligga i kylskåpet över natten.

Sätt ugnen på 150 grader. Stek revbenen i en ugnsfastform i 30 minuter på ena sidan, vänd dem sedan och stek dem ytterligare 30 minuter.

Häll av marinaden i en gryta och låt den koka upp, red av mari naden med maizena till lagon konsistens. Detta används som sås till revbenen.

SPENATSALLAD

140g Spenat 1tsk ättika 1tsk sesamolja Pressad lime 1 finhackad färsk röd chili Blanda alla ingredienser till en härlig sallad.

KOREANSK BIFFGRYTA

1kg lövbiff 1,5 msk rapsolja 1,5 msk sesamolja 1purjolök 2 färska röda chili 3 vitlöksklyftor 3 morötter 1,5 msk rapsolja 1,5 msk sesamolja 1,5 dl Kikkomansoya 2 tsk socker 2 msk sesamfrön 7dl vatten 2 hönsbuljongtärningar Strimla lövbiffen och stek den på hög värme i en stekpanna med raps och sesamolja. Skölj purjolöken och dela den i sneda skivor, likaså med chilin. Fin hacka vitlök och skiva moröt terna. Tillsätt grönsakerna till köttet och låt fräsa några minuter.

Häll i soya, socker, sesamfrö, vatten och buljong. Koka grytan sakta i ca 15 minuter. Smaka av.

JASMINRIS

Koka enligt anvisningarna på förpackningen.

KRÖNIKÖR ROBERT FORSLUND SOMMELIER ROM/RHUM/RUM/RON

S tavningen på Rom skiljer sig beroende på vart i världen den kom mer ifrån. Från de spansktalande länderna stavas det Ron. På Barbados fanns det en dryck som var gjord på socker och kallades Rumbullion och betyder ”stort tumult”, man förkortade ordet till Rum. I fransktalande länder Rhum, som kommer från det latinska ordet för socker, Saccharum.

Rom får endast tillverkas i de länder där sockerrör växer. Men drycken får tappas och lagras vart som helst i världen. Det var först på 1600-talet som Fader Du Terte på Martinique började experimen tera med en primitiv destillationspanna. Och det var inte förrän på 1700-talet som den blev en succé. En genomsnitts amerikan drack ca 10 liter rom per år.

Skörden av sockerrör görs från februari till juli. Oftast skördar man med maskin. Men man gör även en så kallad ”grön skörd”, som betyder att man gör det för hand. Men det är även fara för livet. På sockerplantagen lever många giftiga ormar och bladen på socker rören är sylvassa. Det händer att man bränner ner sina plantage för att minimera risken för ormbett och allvarliga skärsår. Men det är en nackdel, sockerrören blir hårda, brända och därmed svårare att pressa, det ger även en sämre kvalitet på rommen.

Majoriteten av all rom i världen framställs från melass, som helt enkelt är en restprodukt från sockertillverkningen. Den finaste rom men görs av sockerrörssaften och kallas Rhum Agricole. Melassen hettas upp och då bildas sockerkristaller. Melassen blir honungs liknande och blandas sedan med vatten. Efter det sker en centrifuger ing och delas in i A, B eller C-klass. Denna massa innehåller 50-55 procent socker. I massan tillsätter man odlad jäst och alkohol bildas. Efter cirka 24 timmar har man ett sockerrörsvin som innehåller 4-6 volymprocent alkohol. Vinet destillerar man sedan för att få skilja etanolen från propanolen och metanolen för att få fram rom. Vid lagring av rom används begagnade borbonfat, men ger inte mycket färg till drycken. Man tillsätter sockerkulör för att få en mörkare färg.

HAVANA CLUB AÑEJO RESERVA

(NR. 301) Mörk rom tillverkad I Kuba. Alkoholhalten håller 40,0% och denna dryck används oftast som drinkingrediens. Doften har inslag av citrusskal, bränt socker och örter, men även en karaktär från fat. Den är smakrik rom som påmin ner om robusta fatkaraktärer. Pris: 261:- (700ml.)

RON ZACAPA GRAN RESERVA

(NR. 500) Detta är en mörk rom, tillverkad i Guatemala. Ron Zacapa ska serveras rumstempererad som avec. Eller varför inte till choklad och till en god cigarr. Smaken har inslag av torkad frukt, nötter och lönnsirap. Doften är kryddig som påminner om mörk choklad, vanilj och marsipan. Pris: 601:- (700ml.) 55

”Dessa viner tillhör ett litet urval som jag gjort efter veckans provningar och som visat sig extra intressanta och karismatiska i relation till stil, pris och kvalitet”

VITT VIN

Frankrike: 2866 Héritages Côtes du Rhône Blanc Ogier 2012 91 kr Sydafrika: 205101 Bellingham The Old Orchards Chenin Blanc 2013 101 kr

RÖTT VIN

Frankrike: 2151 Xavier Grenache Vielles Vignes 2010 Cotes du Rhone 87 kr Frankrike: 2214 Lirac Les Chenais 2012 Ogier Côtes du Rhône, Lirac 101 kr Portugal: 3036 Lagarada Reserva 2011 Quinta du Cume Douro 91 kr

VÄRLDSVAN VINMÄSTARE

Hon reser igenomsnitt 150 dagar om året, mestadels mellan Sydafrika, Sydamerika, Nya Zeeland, Australien och hem till Sverige däremellan. Hon provar ett hundratals viner i veckan. Hon är en av två i Sverige som får titulera sig Master Of Wine.

TEXT: LOUISE ALVARSSON FOTO: MAGNUS LERSTEN

M adeleine Stenwreth är hemma på Hammarö en sväng mel lan två resor. Det märks att hon är världsvan, tar dagen som den kommer och är alltid lika glad. När hon väl är hemma är det viktigaste att få tid med familjen och att få tid att bara vara, gärna i naturen.

Som uppväxt

med två föräldrar i restau rangvärlden var det inte en slump att även Madeleine hamnade i den branschen. Men hon hade högre visioner än att enbart servera mat och vin utan mer kännedom om vad hon serverade. 1990 utbildade hon sig därför till sommelier, en yrkestitel som innefattar kun skap om olika drycker och hur de passar ihop med olika maträtter. Att ha utbildade som melierer på en krog höjer statusen och det har i dag blivit väldigt populärt att utbilda sig till detta. När Madeleine gjorde det var de bara 15 i Sverige. I dag är det cirka 600 personer som kan kalla sig sommelier. – Efter 15 år i krog och restaurangmiljön ville jag göra något annat, jag ville ut i vin världen och upptäcka vad det fanns för möj ligheter. de flesta yrken att ligga på topp och att man hela tiden frågar och letar svar.

Men när man då har nått den högsta titeln, vad ska man då göra?

– Jag vill fortsätta utvecklas och jagar stän digt nya utmaningar. Bestiga Mount Everest kanske, säger Madeleine och skrattar. Det hon visste säkert var att hon ville jobba med producenter, utveckla produkter och resa. Nästa naturliga steg blev att starta egen verksamhet. Chile blev det första landet för henne som konsult och sedan har destination erna blivit allt fler.

Blir man inte trött på att åka runt i världen och smaka på olika viner?

– Det blir mycket spottande, jag vill ju inte bli oskarp när jag jobbar, svarar Madeleine och skrattar igen. Hon förtydligar att det handlar om att till sammans med vinmakarna prova sig igenom hundratals olika tankar och fat för att välja ut beståndsdelar till det som ska bli det slutgiltiga vinet, samt att hon ger vinproducenterna tips och idéer på hur de kan utveckla sina produk ter och få in dem på nya marknader.

I dag jobbar Madeleine

som konsult och reser runt till olika vinproducenter i världen och hjälper dem utveckla vinernas stil och kvalitet med inriktning mot den nordiska marknaden. Hon har Sydafrika som ett av sina favoritre semål, där hon bott en period tidigare i sitt liv och har varit ansvarig för att bygga upp Sydafrikas exporterande vinproducenters marknadsorganisation i Sverige.

2004 fick hon jobbet som inköpare av Syd- afrikanska viner på Systembolaget.

Men även Italien, Österrike och Sydamerika blev hennes inköpsländer. 2007 fick hon ett erbjudande från ett av Sveriges idag största importföretag om att bli produkt- och kvalitetsutveckling schef, vilket hon tackade ja till och jobbade som i tre år. Parallellt med dessa jobb, under åren 2002-2008, pendlade Madeleine till semi narier i London och studerade på egen hand för att utveckla sina kunskaper om viner, från vinodling och tillverkning till allt som har med världen vin-business att göra. En slutlig fyradagars examination gav henne 2008 dip lom för ”Master of Wine” och medlemskap i ”The Institute of Masters of Wine”, vilket det bara är 300 i världen som har fått. Det är den högsta titeln man kan få i vinvärlden och i Sverige är de bara två stycken som klarat det ärofyllda provet sedan titeln instiftades för 60 år sedan. – Att vara Master of Wine kräver liksom i

Vad är ett bra vin för dig?

– Det finns fantastiska viner från vinvärldens alla hörn i en mängd olika kvalitetsnivåer som speglar karismatiska karaktärer och unik kvalitet. Allt som är dyrt är inte alltid bra, och det finns även många bra billigare viner som skiljer sig från mängden av slätstrukna medelmåttor. Bra viner har sin egen personlighet som speglar dess ursprung, druva och miljö på mängder av olika sätt. Man måste respektera de olika vinproducenternas husstilar och vad de själva tror på. Det bästa vinet tar vi fram tillsammans utifrån våra gemensamma visioner.

Vin har under de senaste tjugo åren

blivit allt mer populärt i Sverige. Allt fler svenskar dricker oftare vin till maten, även under veckorna, fast då i mindre mängder. Men det många konsumenter inte är medvetna om är att det i många av de billigaste röda volym vinerna är rena sockerbomber (tillsatt steril koncentrerad druvmust), vilket ger en mer insmickrande smak. De flesta av oss har nog en förkärlek, medvetet eller omedvetet, till det söta. Madeleine förklarar att denna sötma även är tillsatt för att dölja skavanker på vissa viner som inte lever upp till den standard de önskar ha. Eftersom vissa viner blir väldigt trendiga för sin unika stil och exklusiva status, som till exempel Amarone, görs billigare vari anter som marknadsförs som billigare kopior av ursprungsvinet, till exempel Ripasso och Appassimento. Men för att kunna pressa pris erna så mycket innebär det givetvis att de inte uppnår samma standard. Madeleine förklarar att Amarone är ett hantverk som kräver sin process, som tar både tid och kostar pengar, vilket försökskopiorna långt ifrån lever upp till. – Tyvärr är det mycket skräpvin som fylls i boxar, som sötas upp och säljs i vansinniga volymer under etiketter som Appassimento och Zinfandel, säger Madeleine och undrar om det verkligen är så gott med russinvin? Dessa har blivit svenskens mest populära vinvarumärken med tillhörande massiva an nonskampanjer i pressen.

Det snackas även mycket om vissa årgångar. Men där dödar Madeleine en myt.

– Det går inte att generalisera skördarna i ett land. Väderförhållandena skiljer sig ju åt i norr och söder. Egentligen handlar det mer om vilka som klarar av att göra bra viner även under år med tuffare förhållanden.

Vi kommer även in på förslutningen.

Allt fler flaskor får skruvkork, vilket Madeleine före drar. De ger en mycket mer säker förslutning, förklarar hon och berättar att när hon gör kvalitetsanalyser på en låda vin (tolv flaskor) kan upp till två till tre flaskor, förslutna med vanlig kork, vara påverkade negativt av kork en. Hon ger oss även en anledning till att välja flaska före box då kvaliteten har jojo-effekt i de åtskilliga miljoner liter av billigt vin som behövs för att fylla de mest populära boxarna som finns på marknaden.

Det är mycket vi konsumenter inte känner till.

Vi påverkas såklart även mycket av den re klamen vi ser överallt och av de kändisar som sätter sitt namn på vinflaskorna. Madeleine skrattar och konstaterar att det är som i alla andra branscher. Det är märket som kostar och det behöver inte betyda att det är kvalitet.

TIPS OCH RÅD OM VIN

”Våga köpa olika viner varje gång du handlar på Systembolaget; lämna boxträsket, släpp vanemässiga rutiner och lägg på 30 kronor på det flaskpris som kanske har blivit din riktlinje genom åren. Du kommer att bli positivt över raskad över den doft och smakupplevelse som viner kan erbjuda. Prisskillnaden går rakt in i ren vinkvalitet och om du tvekar, tänk på alla de gånger du betalar 40 kronor för en Take Away Latte!”

KVALITET OCH NÄRPRODUCERAT I CENTRUM

Mitt på Drottninggatan, mitt i centrum, det var ett av kraven om bröderna Olssons skulle öppna något i Karlstad. För drygt ett år sedan kom chansen de inte kunde tacka nej till.

TEXT OCH FOTO: LOUISE ALVARSSON FOTO: MAGNUS LERSTEN

D et var Björn Ståhlberg, som nu är kökschef, som fick förfrågan och spann vidare på idén om att starta något i lokalen i Duvanhuset. Efter ett samtal med Arvikabröderna Mat tias och Andreas Olsson var de tre om saken. Arkitektbyrån Stylt från Göteborg kontaktades och anlitades i gott förtroende efter att man gjort tidigare jobb ihop. De började som vanligt att söka efter någon intressant historia att bygga konceptet kring och fann något oemotståndligt. I Karlstads stadsarkiv fanns information om att det legat en elbutik på samma plats som den nya restaurangen nu ligger och den butiken ägdes och drevs av just två bröder som hette Olsson. Den historien gick ju inte att gå miste om. Br. Olssons Elektriska var befäst och insamlingen av gamla elprylar och dylikt påbörjades. Men det mesta av inredningen är nyprodu cerat efter önskemål för att efter- likna den gamla 30-talsmiljön så mycket som möjligt. – Inredningen är jätteviktigt för oss, att den är unik och tidlös, säger Andreas Olsson.

Allt fast snickeri

är producerat av ett lokalt företag från Arvikatrak ten, liksom alla detaljer i stål. Det lokala engagemanget är viktigt för bröderna Olsson, som även har en vision om att menyn ska innehålla så mycket närprodu cerat som möjligt. – Självklart väljer vi det när producerade först om främst om det är bra kvalitet. Men i vissa fall levererar inte de lokala produ centerna den bästa kvaliteten så då måste vi göra andra val, säger Björn Ståhlberg, som tycker att det viktigaste är att ha kunskap om råvarorna man serverar.

Köket på Olssons Elektriska

mat och för deli. Båda delarna är det krävs att kockarna har koll på vad de gör. Menyn har influenser för att passa in i miljön. består av två delar, ett för varm öppna för gästerna att se in i, så från Frankrike, Amerika och svensk traditionell husmanskost

Tanken är

att man ska kunna komma dit och ta ett glas vin efter shoppingrundan eller boka bord för en trerätters middag, därför är restaurangen uppdelad i två sektioner, en för bordsbokning och en för mer spontant häng.

– Redan efter första helgen fick vi det resultatet vi hade ön skat, det var ett flöde både dagtid och kvällstid, vilket till stor del beror på att vi har ingång både från köpcentret och från gatan, säger Mattias Olsson.

Björn Ståhlberg och bröderna Andreas och Mattias Olsson.

Intryck Avtryck

MÄSSAN

Till årets framtidsmässa som anor dnades i Löfbergs Arena den 18 feb ruari kom närmare 5000 besökare och fick ta del av vad de 260 utstäl larna hade att visa upp. – Vi är jättenöjda över årets Framtidsmässa, det är andra året som Ung företagsamhet Värm land håller sin årliga UF-mässa på Löfbergs Arena och är Värmlands största mässa för unga entreprenör er. Mässan utför en brygga mellan skola, näringsliv och allmänheten i Värmland där vi vet att kontakter knyts, säger Anna Dahl, projektl edare för mässan.

Under dagen hölls även ett ”upprop för ungt entreprenörskap” – en partnerlunch med 70 engagerade företagsledare från Värmlands näringsliv kom och aktivt delade med sig av sitt engagemang i ämnet.

Mässdagen avslutades med årets UF Award, där pris delades ut i 12 olika tävlingar. De på första plats ska representera Värmland på SM i UF-företagande i Stockholm i maj.

MÄSSA MED GRÄNSLÖST TEMA

Utbildningsföretaget Miroi anord nar den 10 april en mässa med temat ”gränslöst”, med möjligheter att nätverka över gränsen mellan Norge och Sverige, samt över olika branschgränser.

Mässan kommer att byggas upp i Arvika Sporthall, där även föreläs ningar kommer att hållas. Dagen avslutas med after mässa på Scandic, Stefan på Statt.

Sanna Jonsson Andersson, Amanda Olsson, Sofia Beckman och Madeleine Alm

SÅG MÖJLIGHETEN ATT ÅTERANVÄNDA GAMLA PATRONER

TEXT: LOUISE ALVARSSON

På UF-mässan som ägde rum i Löfbergs Arena i Karlstad den 18 februari tog företaget CECE hem sammanlagt fem priser. Produktidén är smycken tillverkade av återanvända patroner från vapenfabriken Norma.

S anna Jonsson Andersson, Amanda Olsson, Sofia Beckman och Madeleine Alm går sista året på Handel- och administrationsprogrammet på Solbergagymnasiet och driver tillsammans företaget CECE. – Vi valde att ta två C som står för Charm and Chain, kedjor och berlocker, och så förlängde vi till CECE. Det uttalas på engelska, berättar Sofia Beckman, som blev utsedd till årets UF-elev på mässan. halsband, armband och örhängen. Den 23 janu ari var de med i Draknästet i Arvika, en tävling där man får presentera sin affärsidé och vann då första pris. – Efter det fick vi en massa beställningar och deltog nu senast i UF-mässan där det också gick väldigt bra.

CECE

tillverkar smycken av spillmaterial från Normas ammunitionstillverkning. Idén kom genom att Sanna hade en patron hemma som hon hade fått med sig när hon sommarjobbade där. – Vi hade varit inne på att göra smycken, men vi ville samtidigt göra något nytt och unikt. Tillslut kom vi på att man kunde göra en berlock av den, så vi sågade av 1 cm av tändhatten och satte i en kedja, berättar Sofia Beckman.

Tjejerna startade företaget

i augusti och har sedan dess utvecklat sin idé genom att göra både

Där kammade de hem

fem priser sammanlagt. Första pris i hållbart företagande och Årets UF företag, andra pris i årets vara och tredje pris i årets produktutveckling. Sofia Beckman blev som sagt även tilldelad priset som årets UF-elev och fick Helmia-stipendiatet på 10 000 kronor. – Vi blev väldigt chockade över att det gick så bra, vi hade bara inställningen att ha en rolig dag. Att vi hade en unik och bra produkt visste vi, men det fanns hård konkurrens. Nästa steg blir SM i Stockholm 26-27 maj, där patronerna från Norma får ytterligare konkur rens. Men det hållbara modet verkar ju ligga på topp just nu!

TROR PÅ UNGA ENTREPRENÖRER

Communicare heter organisationen som satsar och tror på unga entreprenörer. Sedan drygt tre år tillbaka har de drivit projektet ”Tillväxt Värmland”, som löper ut i juli. Drygt 600 ungdomar har varit delaktiga i projektet, cirka 120 av dem har startat företag. Nu vill Communicare följa upp dessa ung domar, samt hitta nya innovatörer ute i länet och inleder under våren en förstudie för ett nytt projekt. Parallellt med detta drivs även andra projekt, som ”Star Gate” för tjejer mellan 18-35 år som inte av slutat sina gymnasiestudier.

Varför enbart för tjejer?

– Det är ett projekt som drivs med medel för att främja kvinnligt företagande, men vi vill ju även främja manligt företagande. Utifrån vårt projekt Tillväxt Värmland kan vi faktiskt se att det är domin erande kvinnor som startat företag, säger Jeanette Fredberg, verksamhetschef på Communicare.

60 Ur filmen Ligga sked av Rasmus Lodenus, Douglas Enhager och Natalie Minnevik. Foto: Edvard Lenander

VÄRMLÄNDSKA INTRYCK OCH AVTRYCK PÅ FILMFESTIVAL

TEXT: LOUISE ALVARSSON

Sista veckan i januari var det filmfestival i Göteborg och där återfanns några bidrag med avtryck i Värmland. Två av dem har vi pratat med, Rasmus Lodenius med kortfil men ”Ligga sked” och Anja Lind med kortfilmen ”Agnes”.

Rasmus Lodenius är uppväxt och bor i Stockholm, men har bott två år i Värmland då han läste film på Molkoms folkhögskola. Hur kom det sig att du hamn-ade i Molkom?

– Jag läste filmvetenskap på Stockholms universitet, men ville prova på det mera prak tiskt och sökte olika skolor. Molkoms folkhög skola var den första jag fick svar ifrån, jag åkte på intervjun och blev antagen.

Hur var det att läsa på Molkoms folkhögskola ?

– Det var bra, jag bodde ju även på skolan och livet kretsade mest kring film. På utbild ningen fick vi göra allt som hade med film produktion att göra, från idé till färdig film. Vi fick prova på alla roller, både att vara klippare och regissör, vilket var kul. Jag hade bestämt mig att om jag fortfarande gillade att hålla på med film efter utbildningen så skulle jag satsa på det.

Och det gör du nu?

– Ja det gör jag, jag har frilansat för olika produktioner samt jobbat parallellt med egna idéer under tiden. Bland annat med “Ligga sked”, som var med på filmfestivalen.

Vad handlar ”Ligga sked” om?

– Jag såg en notis i en tidning om en kvinna i USA som låg sked med folk för att ge värme och närhet, det fanns ingen sexuell anspelning i det, utan det handlade om att skapa trygghet. Jag började fundera på att göra ett drama av det och driftade idéen med skådespelerskan och kompisen, Natalie Minnevik, som för övrigt spelar huvudrollen i filmen. Hon tyckte det var en toppenidé och sa att jag skulle börja skriva manus direkt. – Jag hoppas såklart att det ska gå och sälja den här filmen vidare och så håller jag och en kompis på att skriva manus till en tv-serie.

Vad är roligast inom filmproce-ssen?

– Det är intressant att vara med från början till start, men jag har väl gått och blivit en nörd när det gäller att få författa och vara regissör.

Vart hämtar du din inspiration?

– Från samhället vi lever i. Jag gillar de unga tonåren, förmodligen för att det händer så mycket i en människas liv då och för att det är en tid man själv kan relatera till eftersom jag själv inte är äldre än 24 år.

Hur länge har du jobbat med filmen?

– Ett år ungefär. Sedan jag tog examen från Molkoms folkhögskola 2012 har jag även pro ducerat två andra filmer.

Vad var det bästa med Värmland?

– Att jag fick vänner för livet och det var ju Molkoms folkhögskola som fick mig att inse att det är film jag ska hålla på med.

Vad har du för planer nu?

Anja Lind med Sigrid Johnson, som spelar huvudrollen Agnes. Anja är uppväxt i Koppom utanför Arvika, men bor nu i Stockholm, där hon läst filmvetenskap på Stockholms universitet, följt av filmkurs DI och manusskrivande på Biskops Arnö. Foto: Katarina Johnson Har du alltid varit intresserad av film?

– Ja, jag har alltid varit nyfiken på att jobba med det. Jag gillar hantverket och att få vara delaktig i hela processen att göra film.

Hur var det att producera din kortfilm ”Agnes”?

– Jättekul, men krävande. Jag har både skrivit, regisserat, producerat och klippt ihop den, men med hjälp på vissa delar som scenografi och foto.

Hur lång tid har det tagit?

– Första idéen fick jag för fyra år sedan, vi spelade in under som maren 2012 och sedan tog det ett tag innan allt var klippt och klart. Jag har inte jobbat heltid med det, utan har haft andra projekt på gång under samma tid.

Vad handlar ”Agnes” om och vart fick du den idéen ifrån?

– Det är en berättelse utifrån en 6-årings perspektiv, om kärlek och svartsjuka och hennes relation till sin storebror. Filmen är inspirerad av egna erfarenheter, då jag själv blev väldigt svartsjuk när en av mina bröder träffade en flickvän. Det tog ganska lång till att acceptera att jag inte var nummer ett.

Hur var det att vara med på filmfestivalen och vad fick filmen för mot taganden?

– Det var jättekul, jag skickade in filmen utan några som helst tankar om att den skulle komma med. Jag blev väldig glad när den blev antagen! Det var kul att se alla som kom och såg filmen, det var en skön känsla i salongen och filmen fick varma applåder efteråt.

Vad händer nu?

– Jag vill åka runt och få filmen mer visad. Det som är planerat är att den ska vara med på BUFF (Barn och ungdoms filmfestival) i Malmö och tävla i deras internationella kortfilmstävling.

Nya filmidéer på gång?

– Inte just nu, jag vill landa i den här produktionen först. Men jag är absolut sugen på att göra mer, men då behöver jag nog mer hjälp då det varit ett stort projekt att driva själv.

Hur trivs du i Stockholm då? Kommer du återvända hem till Värmland igen?

– Jag trivs väldigt bra här, jag har ju alla mina tre bröder här. Som det ser ut just nu kommer jag inte flytta tillbaka till Värmland.

Karlstads största konferenshotell • 163 rum • 11 konferenslokaler med plats för upp till 415 personer • 250 fria parkeringsplatser • Vinkällare • Restaurang Emilia • 6-håls putting green • Relaxavdelning med bastu och utomhus spabad 40 C

Hos oss är det enkelt att mötas

054 - 67 00 00 gustaffroding.se

[email protected]

Vill du vara med på ett

GRÄNSLÖST

nätverkande?

Det handlar om relationer. Därför anordnar vi Värmlands största arbetsmarknadsevent, där nya kontakter ska knytas och rekryteringar göras. Tillsammans suddar vi ut gränsen mot Norge.

Arvika Sporthall 10 april 2014 10:00-16:00

För mer information se: http://granslost.businesscatalyst.com/index.html Anders Andersson tel: 073-0740901 Sven-Erik Danielsson tel: 072-5232977 21 MARS LANSERAR VI TRYCKWEBB.SE

- VÄRMLANDS MEST OMFATTANDE ARRANGEMANGSKALENDER!

21 MARS LANSERAR VI TRYCKWEBB.SE

- VÄRMLANDS MEST OMFATTANDE ARRANGEMANGSKALENDER!

Här nedan är ett urval. Se mer på webben.

Tipsa oss gärna på [email protected]

Mars till juni Karlstad

1/3 Disney On Ice – Worlds of Fantasy,

Löfbergs Arena

1-3/3 Sportlovsaktiviteter

Mariebergsskogen & Naturum Värmland

4/3 Färjestads BK – Örebro HK

Löfbergs Arena

4/3 Statsminister Özz Nûjen

– Genrepsföreställning, Scalateatern

5/3 Henka Nyåker & Kjell-Åke i Myra,

Café August

1/3 John Moose

Båten

1/3 Helen Sjöholm

Karlstad CCC

6/3 Simon & Garfunkel Revival Band

Scalateatern

1/3 L’Orfeo

Wermland Opera

6/3 Stråkfest med Wermland Operas orkester,

Karlstad CCC

1/3 En midvintersaga

Mimulus Gård

2/3 Solstaden Basket – KFUM Linköping

Sundsta Sporthall, Division 2 Svealand södra herr

6/3 100 Days of Ibiza Party,

Nöjesfabriken, Den officiella 100-dagarsfesten.

7/3

Labero – Inferno

Karlstad CCC

2/3 Karlstad IBF – Malmö FBC

Colorama Arena, Allsvenskan södra herr

7/3 Bo Kaspers Orkester

Scalateatern

Vi reserverar oss för eventuella ändringar som skett efter tryck 7/3 Tiger Bell

Båten, Karlstad Cheerleader-punk

14/3 Livat i parken – En förbaskat rolig folkparksfar

s Karlstad CCC

7/3 Sannex

Hotell Gustaf Fröding

7/3 35+ (Det är för sent att dö ung)

Arenan.

Av och med Paulinne Arpi

14/3 Hoffmaestro

Nöjesfabriken

14/3 Mikael Rickfors

Café August,

14/3 P-Floyd

Scalateatern,

8/3 Färjestads BK – Skel lefteå AIK

Löfbergs Arena

8/3 Rheborg – En standupföreställning

Scalateatern

8/3 Py Bäckman

Café August

8/3 Klassisk lördag med Quiet City

Wermland Opera, Solister med stråkorkester

15/3 Rob Coffinshaker’s

Country Rock Revue Båten, Karlstad

15/3 The Spotnicks & Green River Band

Scalateatern

15/3 Café August

Med Gränslös folkmusik

15/3 Solstaden Basket – KFUM Örebro

Sundsta Sporthall Division 2 Svealand södra dam

8/3 Kalenderflickorna

Tempelriddaren

16/3 Solstaden Basket – Haga Haninge

Sundsta Sporthall, Division 2 Svealand södra dam

16/3 Solstaden Basket – Norrköping Dolphins Orange

Sundsta Sporthall, Match i Division 2 Svealand södra herr

20/3 Killer Queen – Wembley Forever

Sundstaaulan.

20/3 Streaplers

Hotell Gustaf Fröding,

20/3 Stewe Cato & The Blues Moose Band

Café August

21/3 En hyllning till Ted Gärdestad

Scalateatern

21/3 BARNmässan

Racketcenter

22/3 Marie Fredriksson

Karlstad CCC

22/3 Aniara – En hyllning till Monica Z

Café August

64 22/3 Vårkonsert – Vårens första blomma

Almars Gård

23/3 Hep Stars 50 år

Scalateatern

27/3 Heavy Tiger

Båten

27/3 Grease

Scalateatern Estetiska skolan i Arvika fyller 10 år

28/3 I’m Kingfisher

Café August Thomas Denver Jonsson med Magdalena Dahlgren

28/3 Flamingokvintetten

Hotell Gustaf Fröding, Klassiskt, nostalgiskt och dansant!

29/3 Generalerna

Båten, Kaxig rockmusik på svenska.

29/3 Andy Greyburn Band

Café August

29/3 Orchestra Six

Arenan, En sextett som smidigt rör sig mellan funk, soul och blues

2/4 Mikael Wiehe

Scalateatern, En intim och personlig kväll

4/4 Takida

Nöjesfabriken

4/4 Lisa Lystam

Café August, Svenskt bluesstjärnskott

4/4 Vuxenkruxet med Thomas Järvheden

Scalateatern .se

En standupshow om att bli vuxen

5/4 Christer Sjögren – Sinatra

Karlstad CCC, Karlstad Storband

5/4 West of Eden

Café August, Keltisk afton

5/4 Klassisk lördag med Juliet Letters & Christer Nerfont

Wermland Opera

10/ Wermland Operas orkester 25 år – Två orkestrar

Karlstad CCC

11/4 Sparzanza – Releasef est

Nöjesfabriken Startskottet för Karlstadsband ets vårturné

11/4 Purslane

Café August

12/4 Be Bop A Luba – Back to the 50’s

Karlstad CCC

12/4 Hank T Morris & The Amazing Buffalo Brother

s Café August

12/4 Nicole Sabouné

Båten, Med singlar som ”Conquer or Suffer”, ”I Surrender” och ”Unseen Footage

12/4 Visturnén 2014

Scalateatern, Sveriges främsta visartister på en och samma scen. Eller vad sägs om Py Bäckman och Janne Bark, Jack Vreeswijk, Ola Magnell och Anna Hertzman

13/4 Folkstråk & Körklang

Tingvallakyrkan

13/4 Vårmässan

Colorama Arena Sveriges kanske gladaste komiker, Hasse Brontén

18/5 Louise Hoffsten med storband

Scalateatern

25/3 Lunchkonsert

Rackstadmuseet, I samarbete med Ingesunds Musikhögskola

13/4 Streber

Scalateatern, Stig Dagermans pjäs

18/5 Scotts

Hotell Gustaf Fröding

1/4 Barokksolistene

Ingesund

20/4 Påsklov i parken

Mariebergsskogen

25/5 Sean Banan

Mariebergsskogen

10/4 ”Jag ska bli konstnär och ha ett underbart liv”

Arvika Konsthall Föreläsning

21/3 Karlstad BK – Torslanda IK 3

Tingvalla IP, Fotboll Division 2 norra Götaland herr

25/4 Stört Två punkt noll

Scalateatern

Arvika

1/3 Antik- & Samlarmäs sa,

Parkhallen

29/4 Rickard Wolff – Här och nu.

Scalateatern

6/5 Klas Hallberg – Hedra Mysteriet, Mindfulness på värmländska

Scalateatern

9/5 Black Jack

Hotell Gustaf Fröding,

1/3 Examenskonsert - Stefan Hansson

Ritz

8/3 Pia Pihlgrens Orkester & Grönwalls

Parkhallen

15/3 Arvika Basket – Haga Haninge

Sporthallen Match i Division 2 Svealand södra dam

10/5 Magnus Uggla - Magnus Den Store

Löfbergs Arena, Karlstad

10/5 Sångföreningen Man hem möter Helen Sjöholm & Martin Östergren

Sundstaaulan

15/3 Werther

Palladium, Livesändning från MET Opera i New York

11/5 Karlstad BK – Carlstad Utd

Tingvalla IP Fotboll Division 2 norra Götaland herr

17/5 BIPOPULÄR- Vem är egentligen knäpp?

Scalateatern

15/3 Arvika Basket – KFUM Örebro Basket

Sporthallen.

Division 2 Svealand södra herr

21/3 Little Shop of Hor rors

Ritz

22/3 Don Giovanni

Palladium. Livesändning från Kungliga Operan i Stockholm.

10/4 Gränslöst

Arvika Sporhall Mässa/Arbetsmarknadsevent

10/5 Askungen

Palladium, Arvika Livesändning från MET Opera i New York

Kristinehamn

2/3 Zumba White Party

Kristinehamns Folkhögskola

4/3 Churchill var inte heller

klok Christinateatern

5/3 Älskaren

Christinateatern

6/3 Stefan Olsson

Församlingshemmet Kristinehamn Föreläsning

7/3 Dun Aengus

Mastmagasinet, Irländsk afton

15/3 Vinterbal

Presteruds Herrgård, Stor bal med middag och dans för allmänheten.

15/3 Duo Nova

Församlingshemme Med violinisten Klara Hellgren och pianisten Terés Löf

16/3 Zlips

Kristinehamn Conference Centre

21/3 När rocken kom till Sveg

Christinateatern Kristinehamn

22/3 Sopan

Biblioteket, Kristinehamn En fartfylld föreställning med den populära figuren Sopan. Barn 4-9 år.

22/3 The Wife

Mastmagasinet Kristinehamn Svenskt band med rötterna i blues, rock och folkmusik.

22/3 Don Giovanni

Nya Grand Bio Livesändning från Kungliga Operan i Stockholm

29/3 Matmarknad

Kulturkvarteret Vågen Marknad

29/3 De Nadas

Mastmagasinet

29/3 Skrivkramp

Christinateatern Teater skriven av Woody Allen

9/4 Vårmarknad

Södra Torget

10/4 Carlstad Traditional Jazzband

Mastmagasinet Kristinehamn

19/4 IFK Ölme – Lid köpings FK

Kristinehamns Arena, Fotboll. Division 2 norra Götaland herr

25/5 Sagostund

Biblioteket Berättelser med både kända och mindre kända sagofigurer och karaktärer

26/5 Matmarknad

Kulturkvarteret Vågen, Handla varor från olika producenter i trakten

1/3 Hedins

Skoga Bygdegård

1/3 Bolanders Skor

Kungsteatern, Karlskoga

1/3 Selma Lagerlöfs Råttfällan

Sjösala, Östra Ämtervik

2/3 Kultursöndag – Sockerkonst

Biblioteket Forshaga För barn från 6 år.

5/3 GS-86 AIF – Sjöstads IF

Sporthallen Forshaga Innebandy Division 2 dam

6/3 Kreativ verkstad

Kulturhuset Deje Skaparverkstad för barn

7/3 Ishockeysagostund

Biblioteket, Forshaga Lokal idrottsprofil läser sagor för barn 3-6 år

26/4 Cosi fan tutte

Nya Grand Bio Livesändning från MET Opera i New York

27/4 Konstverkstad för barn

Kristinehamns Konstmuseum

10/5 Askungen

Nya Grand Bio Livesändning från MET Opera i New York

1/3 Sagostund

Biblioteket, Säffle

1/3 Fårfesten 2014 – Eufåria

Sannerudsskolan Kil

1/3 Karlskoga Rock- & Bluesfestival

Nya Kupolen Karlskoga

1/3 Rock- & Countrygala

Stjernehallen Torsby

2/3 Klassiska mästare

Musikpalatset, Karlskoga

7/3 Babyrytmik

Kärnhuset Öppna förskolan, Hagfors Med Birgitta Sparre

2/3 Kejsarn av Epplerum – Historien om pappa

Biblioteket Charlottenberg

7/3 Smash Into Pieces

Hotell Monica, Hagfors.

Årets svenska genombrott” .

2/3 Älskaren

Hotell Monica Hagfors.

Riksteatern

5/3 Donnez

Folkets Hus Forshaga

7/3 Möt Olle, Harry och Moa i litterärt vardagsrum

Biblioteket Säffle Utställning

7/3 Musikquiz

Folkets Hus, Forshaga För lag på max 8 personer.

5/3 Christina Gustafsson & De Lovely

Harrys/Statt Karlskoga Cupol Jazz & Blues Club

5/3 Whiskyns landskap med Claes Grundsten

Karlskoga Folkhögskola, Föreläsning

8/3 Barnjazz

Biblioteket, Karlskoga Gamla och nya barnvisor Barn från 3 år och uppåt

8/3 BK Nobel – Djurgårdens IF

Nobelhallen Karlskoga Bowling i Mellanallsvenskan

5/3 Våga vandra din egen väg, livet är nu!

Biblioteket Forshaga Låt dig inspireras av Marita Clementz.

8/3 Hagfors IBS – IBK

Köpings Ungdom Älvstrandshallen Hagfors Division 1 västra Svealand herr .se

8/3 Wisex

Folkets Hus, Forshaga Dans till det legendariska dansbandet

8/3 Alf Olssons Orkester

Medborgarhuset Säffle En skön blandning gam meldans och foxtrot

9/3 Öjebokören sjunger

Stevie Wonder Musikpalatset Karlskoga

9/3 Den effektiva kvinnan

Tunet Folkets Hus Degerfors

12/3 Evert Taube i våra hjärtan

Medborgarhuset Säffle

14-15/3, 21/3 Guest of Honor

Quality Hotel Selma Lagerlöf

14/3 Kammarmusik konsert

Prostgårdslagårn, Torsby Med cellisten Florian Kitt och pianisten Aima Maria Labra-Makk

15/3 Kent Lundberg & Lasse Magnell tolkar Elvis

Rämmens bygdegård Lesjöfors

15/3 Viskväll

Billingsudde, Klässbol Med Göran Bryntesson och ”Mitt hjärtas fågel” featuring Lotta Delebrant

15/3 Chiquita

Skoga Bygdegård, Ekshärad

15/3 Extas

Medborgarplatsen Säffle Mogen dansmusik i lite modernare tappning

16/3 Göteborgs Kam markör

Centrumkyrkan Säffle

18/3 Ät dig till ett hälsosammare liv!

Församlingshemmet Säffle Föreläsning Tommy Svensson

20/3 Kreativ verkstad

Kulturhuset, Deje Skaparverkstad för barn i mellanstadieåldern

20/3 Fotbollssagostund

Biblioteket Forshaga En lokal idrottsprofil läser sagor för barn 3-6 år

20/3 Deborah Brown & Andreas Pettersson Quartet

.se

Comfort Hotel Royal Säffle

22/3 RådomsCabarén – Jär ômmet

Rådoms Bygdegård Torsby Cabaré

22/3 Jive

Folkets Hus, Forshaga Sväng era lurviga till det omtyckta dansbandet.

23/3 Kulturfestival UKM

Medborgarhuset Säffle Ung Kultur Möts, 12-20 år

23/3 Brasskvintett

Uddeholms Herrgård Hagfors

24/3 Måndagspyssel

Kulturhuset Deje

26/3 Georgie Fame

Harry’s/Statt Karlskoga Tillsammans med Claes Cronas kvartett med Amanda Sedgwick

27/3 Jeja Sundström

Smakbiten, Karlskoga

28/3 Rockabilly i topp klass

Slottsbron Slottsbron Rock & Country Club,

28/3 Bubas Poporkester

Medborgarhuset, Säffle Legenderna som får taket att lyfta. Förband: Jimmy Five

30/3 123 Schtunk

Medborgarhuset, Säffle Humorgruppen roar och berör med sanslösa improvisationer

1/4 Lions-gala

Gruvan, Grums Röda Fjädern-insamling. Med konferencier Bengt Alsterlind och artister

2/4 The Early Joke

Centrumkyrkan Säffle Den kända norska stråkgrup pen Barokksolistene med tre engelska sångare

29/3 Roger Lindbloms

Skoga Bygdegård, Ekshärad

29/3 Rockabilly i top pklass

Slottsbron Rock & Country Club

30/3 Kropp & Själ-mässa Boda Borg, Karlskoga

Mässa med storseanser, djur-kommunikatörer, och mycket mer

3/4 Rezas resa

Folkhögskolan Karlskoga Föreläsning. Att komma till Sverige som ensamkommande flyktingbarn

4/4 Lilla Anna

Biblioteken i Åmotfors & Charlottenberg

4/4 Kjell Lönnå & Sundsvalls Kammarkör

Medborgarhuset, Säffle

5/4 Degerfors IF – Varberg BoIS

Match i Superettan herr

5/4 Charlotte Hage

Biblioteket Karlskoga Föreläsning för dig mellan 9-13 år

5/4 Donnez

Folkets Hus Forshaga

10/4 Älskade Elvis

Hotell Monica, Hagfors Panikteaterns relationskomedi till musik

PREMIÄR 21 MARS FÖR VÄRMLANDS MEST OMFATTANDE ARRANGEMANGS KALENDER!

UTGÅNGSPUNKT VÄRMLAND

ETT MAGASIN OM SAMHÄLLE, KULTUR OCH NÄRINGSLIV

MISSA INTE NÄSTA NUMMER!

JUNI - JULI - AUGUSTI

GÖRAN SAMUELSSON

FERGUS RECORD OCH ROSELL & BERGSON PRESENTERAR

25 JULI – 8 AUGUSTI

LÄS MER OM ARTISTER OCH SPELSTÄLLEN PÅ PACKMOPEDSTURNEN.SE

Biljetter: 054-21 03 90 | www.wermlandopera.com | www.ticnet.se

Nu sta rtar vi u

Välkom men s

pp i Tö

om ku

cksfor

nd ho s oss.

s!

Med v änlig Ann a häl a The sning ll ar m.fl.

Nordmarkens Redovisning Sveavägen 10, 670 10 Töcksfors Tlf. 0573-290 50 [email protected]

0570-388 50 [email protected]

www.arvikaredovisning.se

www.sliperietborgvik.se

Ny folklig restaurang i Karlstad byggt på en elektroteknisk historia.

Mat, dryck & spänning Öppettider Måndag 11.30 – 19:00 Tisdag 11.30 – 22:00 Onsdag 11.30 – 23:00 Torsdag 11.30 – 00:00 Fredag - Lördag 11:30 – 01:00 Söndag 12:00 – 01:00