Transcript Företagsamhet – en möjlighet Stöd för

Företagsamhet – en möjlighet
Stöd för företagsverksamhet
PROGRAMMET FÖR
UTVECKLING AV LANDSBYGDEN
I FASTLANDSFINLAND
2007–2013
1
Företagsamhet – en möjlighet
Stöd för företagsverksamhet
Hurdana företag kan få stöd?
Landsbygden innebär möjligheter för hela
Finland. Nya sätt att hitta sysselsättning och
förtjäna inkomster står till buds både för dem
•
sysselsätter färre än tio personer och som bedriver sådan
som redan bor på landsbygden och för dem
som flyttar dit.
Ett stort antal nya former av företagsamhet
har växt upp vid sidan av den traditionella jordoch skogsbruksproduktionen. Som exempel kan
Mikroföretag i områden av landsbygdskaraktär som
•
•
företagsverksamhet som stöder programmets mål,
gårdar som bedriver eller börjar bedriva annan
företagsverksamhet vid sidan av jordbruket,
företag som sysselsätter färre än 250 personer och
bedriver första gradens förädling och marknadsföring
nämnas träförädling och turism. Den ökande
av jordbruksprodukter kan få stöd för att öka
efterfrågan på bioenergi medför intressanta
produktiviteten och utveckla kvaliteten samt för
chanser för många företag i framtiden. Vård- och
internationalisering, också utanför landsbygdsområdena.
omsorgstjänster kan uppnå konkurrensfördelar
genom att etablera sig på landsbygden.
Utvecklingen i fråga om datateknik och
telekommunikation har fört med sig att också
företag på landsbygden producerar tjänster för
•
•
Sökanden kan vara en fysisk person, ett öppet bolag,
ett kommanditbolag, ett aktiebolag eller ett andelslag.
Av företag i sammanslutningsform förutsätts det att
bestämmande inflytande i sammanslutningen utövas
affärslivet. Arbetet är inte bundet till en viss plats.
av en eller flera personer i åldern 18–62 år som har
Dessutom kan tillverkningsindustrin och del-
tillräcklig yrkeskunskap.
eller underentreprenörer dra nytta av arbetskraften och de lägre lokalhyrorna på landsbygden.
Företagen och företagsamheten bygger upp landsbyg-
Var söker man företagsstöd?
dens välstånd. Därför är det ett centralt mål för program-
Stöd söks hos regionens närings-, trafik- och miljöcentral
met för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland att
(ELY-central) eller hos den lokala aktionsgruppen.
företagsverksamheten på landsbygden skall växa kraftigt
Företagsstöd inom ramen för landsbygdsutvecklingspro-
och att arbetsplatserna samtidigt skall bli avsevärt fler. Det
grammet för Fastlandsfinland kan sökas inom alla lands-
lönar sig att starta nya företag på den finländska lands-
bygdsområden. ELY-centralerna och aktionsgrupperna ger
bygden, och de företag som redan finns där är det lönt att
närmare upplysningar om landsbygdsområdena, de natio-
utveckla också i fortsättningen.
nella stödområdena och annat som hänför sig till stöden.
YTTERLIGARE UPPLYSNINGAR:
www.ely-centralen.fi • www.landsbygd.fi/leader • www.proagria.fi • www.foretagsfinland.fi • www.landsbygd.fi •
www.mavi.fi • www.mmm.fi
2
Stödformer
Utvecklingsstöd
Utvecklingsstöd beviljas för sakkunnighjälp eller utbildning
Tabellen här invid anger investeringsstödet när det
som utvecklar företagets affärsledning, marknadsföring eller
gäller olika företagsklasser och stödområden. Medelstora
produkter eller företagets verksamhet i övrigt. Stödbeloppet
företag sysselsätter färre än 250 arbetstagare och har
kan utgöra högst 50 procent av de stödberättigande kostna-
en årlig omsättning om högst 50 miljoner euro eller en
derna beroende på åtgärden, kostnaderna och branschen.
årlig balansomslutning om högst 43 miljoner euro. Små
Utvecklingsstöd kan beviljas också för att undersöka
företag sysselsätter färre än 50 arbetstagare och har en
förutsättningarna för affärsverksamheten. Då kan stödet som
årlig omsättning eller årlig balansomslutning om högst
mest utgöra 90 procent av en kostnad på högst 3 000 euro.
10 miljoner euro. Mikroföretag sysselsätter färre än tio
Utvecklingsprojekt som gäller företagsgrupper
personer och har en årlig omsättning eller årlig balansomslutning om högst 2 miljoner euro. Närmare upplysningar
Tre företag eller fler kan tillsammans genomföra ett utveck-
om stödområdena och stödbeloppet ger de regionala
lingsprojekt som handlar om att utveckla t.ex. företagens
ELY-centralerna.
gemensamma marknadsföring eller sådana produkter eller
produktfamiljer som är gemensamma för de medverkande
Startstöd
företagen. Alla företag som deltar i projektet skall uppfylla
Företag som inleder eller utvidgar sin verksamhet kan få
de villkor som ställs i programmet.
startstöd när de anställer sina första arbetstagare. Stöd be-
En utvecklingsorganisation (rådgivningsorganisation,
viljas inte för företagarens egen lön. Stödet beviljas i högst
kommunalt näringsbolag, läroanstalt eller någon annan
två års tid för avlöning av arbetskraft i en omfattning som
organisation som erbjuder utvecklingstjänster åt företag) kan
motsvarar sammanlagt högst två årsverken. Det är alltså
vara sökande och leda projektet. Då kan stödbeloppet ut-
möjligt att stödja anställningen av en arbetstagare i två år,
göra högst 75 procent av de stödberättigande kostnaderna.
anställningen av två arbetstagare i ett år eller anställningen av fyra arbetstagare i ett halvt år.
Investeringsstöd
Stödet utgör högst 50 procent av lönen. Det är inte
Investeringsstöd kan beviljas för byggande eller förvärv av
möjligt att få startstöd för en period som är kortare än
lokaler som behövs i företagsverksamheten, köp av maskiner
ett halvt år och inte heller för första gradens förädling av
och anordningar samt olika arbeten genom vilka anlägg-
jordbruksprodukter.
ningstillgångar ändras och förbättras. Stödbeloppet är
beroende av hur stort företaget är och inom vilket nationellt
stödområde det har sin hemort.
Stödprocent i samband med investeringsstödet
Nationellt stödområde
Medelstora företag, %
Små företag, %
Annan företagsverksamhet på gårdar
eller mikroföretag, %
stödområde I
25
35
35
stödområde II
15
25
25
• glesbygd
stödområde III
10
20
• glesbygd
35
20
30
3
Välmåga av bakgårdarnas gissel
Nässlan betraktas ofta som en otäck växt som man helst
I produktsortimentet ingår för närvarande olika slags
rensar bort från bakgårdarna. Andelslaget Ärmätti i Kajana-
dragéer, kross och mjöl av nässlor som passar bra som kost-
land såg ändå möjligheter med ett företag som odlar och
tillskott. De djupfrysta nässlorna i sortimentet kan användas
vidareförädlar nässla.
som sådana i matlagningen.
– Nässlan är en väldigt mångsidig växt, för den innehål-
– Eftersom volymerna är stora har vi också utvidgat till
ler också mycket annat än bara järn. Lyckligtvis är dagens
sällskapsdjurssidan med näringstillskott för hästar och hun-
människor allt mer intresserade av ekologisk föda, berättar
dar, tillägger Veijola.
andelslaget Ärmättis verkställande direktör Matti Veijola.
Ärmätti som har odlat nässlor sedan år 2002 producerar
Företagsstöden ger rörelsefrihet
för tillfället 70 procent av de odlade nässlorna i Finland. Det
Ärmätti har fått utvecklingsstöd för kommersiella ändamål
här motsvarar tio procent av hela Europas produktion.
och produktutveckling. Dessutom har man fått finansiering
Nässlor kan användas till mycket
Andelslaget har sex delägare och odlingarna sysselsätter tre
för den forskningsverksamhet som utförs tillsammans med
universitetet.
– Att vi fått stöd har varit avgörande. Med stödets hjälp
personer sommartid och en person vintertid. Tidigare var
har vi kunnat genomföra våra projekt och stöden ger oss
odlingarna fyllda med potatislök, men på grund av problem
också rörelsefrihet, säger Veijola.
med förvaring och utrustning bytte man växtart.
– Vi ville ha något annorlunda som samtidigt gav större
I framtiden fortsätter företaget med produktutveckling
och forskning kring nässlans hälsoeffekter. Målet är också att
ta fram metoder för att utnyttja nässlan tillsammans med
sor av potential och goda hälsoeffekter, berättar Veijola.
andra naturprodukter.
Tuomo Seppänen / Puolanka-lehti
hektarskördar. Vi stannade för nässla, eftersom den har mas-
4
Fisk, grönsaker och bioenergi
Stöden för framåt
Sybimar Oy som i dagens läge sysselsätter 13 personer har
fått investeringsstöd för att bygga en container för hantering
av fiskrens och en produktionshall. Stöden har hjälpt företaget att utvecklas och föra sin verksamhet framåt.
– Det är bra att man kan ansöka om företagsstöd. Innan
en investering börjar rulla på och ge resultat krävs det massor
av arbete och pengar, säger Salminen.
En renare värld tillsammans
Sybimar är ett av samarbetsföretagen inom projektet Hiilineutraali Uusikaupunki (Klimatneutrala Nystad). Projektets
syfte är att minska utsläppen av växthusgaser i snabbare takt
än vad Finlands och EU:s mål kräver. Med sin egen verksamhet försöker Sybimar
statuera exempel för
andra. En önskan har
Salminen ändå.
– Det vore fint om
beslutsfattarna kommer för att bekanta sig
med företagen och se
vad vi sysslar med. Då
skulle ansökningarna
få ett ansikte och miljömedvetenheten öka.
Neiti Sievänen upprättar nätverk
från landsbygden
Landsbygden erbjuder utmärkta lokaliteter och inspiration
för många företagare och distansjobbare. Detta upptäckte
också Maarit Sievänen, som efter moget övervägande
lämnade sin arbetsplats i Helsingfors och köpte ett egnahemshus i Sysmä. Till först var hon rädd att ta beslutet, men
längtan till landsbygden blev för stark. År 2007 grundade
Maarit också sitt eget företag, Neiti Sievänen.
– Till verksamheten hör all slags grafisk planering, från logotyper, företagens visuella profil och webbsidor till ombrytning av tidningar och böcker, berättar Sievänen.
Aktionsgruppen hjälpte till med ansökan
Sievänen arbetar helt och hållet hemifrån. Arbetet utförs
elektroniskt, dvs. kunderna kan befinna sig var som helst i
världen. Sievänen träffar nödvändigtvis inte alls sina kunder
öga mot öga.
– Det ersätter vi med långa inledande samtal där vi
tillsammans försöker finna en lösning som kunden är tillfreds
med, förklarar Sievänen.
Impulsen att ansöka om stöd kom från Päijänne-Leader
-aktionsgruppen som gav Sievänen information om stöden.
Sievänen beviljades investeringsstöd för köp av dator och
programvara. Senare fick hon stöd också för att renovera
arbetsrummet.
– Det är viktigt att få stöd, i synnerhet i företagets begynnelseskede, och aktionsgruppen var till stor hjälp när det
gällde att fylla i blanketterna, berättar Sievänen.
Marknadsföringskunskaper behövs
Arbetslösheten bland utbildade inom mediebranschen har
varit på tapeten i medierna den senaste tiden, men det oroar
inte Sievinen för hon har inte haft en lugn stund på fyra år.
– Jag efterlyser studier i marknadsföring och försäljning i
utbildningen. Inte ens ett kunnigt proffs lyckas med företagsverksamheten om han eller hon inte kan marknadsföra sig
själv, säger Sievänen.
Också nätverkens betydelse betonas. Sievänen som har
jobbat tio år i branschen kan alltid föreslå en kunnig yrkesman åt kunden.
– I synnerhet på landsbygden finns det möjligheter att
upprätta nätverk, för det kan hända att många kunniga inom
nätverket arbetar åt samma kund, var och en med användning av sin egen yrkeskunskap.
5
Paula Salo / Design Mix
Sybimar Oy i Nystad tar fram mångsidiga energilösningar. Företaget producerar biobränslen av sidoflöden som uppstår vid
livsmedelsproduktion, framför allt av fiskrens. Dessutom bygger bolaget en ny slags anläggning med slutet omlopp som
kombinerar fiskodling, växthusodling och energiproduktion.
I konceptet produceras biobränslen av fiskrens och
bioavfall. Med biobränslena kan anläggningen framställa all
elektricitet, värme och koldioxid som behövs för industrihallen, fiskodlingen och växthuset. Överskottsenergin säljs i det
riksomfattande nätet.
– Någon nyhet har vi ju inte uppfunnit, utan med fräscha
grepp har gammalt kombinerats till ett nytt koncept, berättar
Päivi Salminen vid Sybimar Oy.
Konceptet belönades med ett hedersomnämnande vid
den nordiska konferensen om hållbar utveckling 2011.
Samarbete ger dragplåster till turismen
Stöden underlättar genomförandet
Med det stöd som Viisari ry beviljat har man kunnat arrangera produktifieringsdagar och avlöna expertis.
– De sakkunniga har hjälpt till med att ta fram produkter.
De kan ta ställning till hurdana produkter som går att sälja,
säger Himanen.
Också annars anser Himanen att stöden är av stor betydelse för verksamheten.
– Projektet hade varit avsevärt svårare att genomföra
utan stöd. Faktum är att det kanske hade blivit ogjort helt
Turistföretagarna i mellersta Finland förenade sina krafter
inom ramen för ett utvecklingsprojekt för företagsgrupper
där man tar fram försäljningsklara produkter inom naturturismen. Projektet ingår i en helhet vars syfte är att göra naturlederna i norra delen av mellersta Finland mer kända. Därtill har
man bland annat byggt upp en resursbank för turistaktörer.
– Vi har kunnande och resurser, men färdigt prissatta
och lättsålda produkter saknas nästan helt. Med företagsgrupprojektet Lutunen II B försöker vi hitta lösningar till
problemet, berättar projektchef Reijo Himanen.
Projektet samordnas av SSYP Kehitys Oy.
Den lokala aspekten framhävs
I företagsgrupprojektet medverkar 11 företag inom turistbranschen. Bland dem finns både vildmarksguider och
företagare som sysslar med inkvartering och matservice, och
t.o.m. en naturfotograf. Fastän projektet har många deltagare
har det inte dragit ut på tiden. Produkterna bli klara under
sommaren 2011, dvs. drygt ett halvår från den första träffen.
– Vi försöker lyfta fram den lokala aspekten. Vi använder
mycket av det material som togs fram inom projektet Lutunen I så att vi får ett helgjutet utbud, säger Himanen.
I naturturismprodukterna ingår bland annat olika slags
paddlings- och safariutfärder, produkter för bröllopsdagsfirande samt konstutövare.
6
Foton: Keijo Penttinen / PS-Studio
och hållet.
Rutiner ger trygg vardag
I vacker lantlig miljö i Koskenkorva ligger familjehemmet
– Stöden har motiverat oss att arbeta. Utan stöd hade
Toiska som erbjuder boende för ungdomar i ett svårt skede
tidtabellerna för projekten garanterat skjutits fram, säger
av livet. I Toiskas stall ordnas dessutom rehabiliterande
Viertoma.
verksamhet som stöd för öppenvården. Omsorgstjänsten
är Green Care -baserad, dvs. man använder sig av djur- och
Projektsamarbete med andra företag
naturassisterad terapi inom social- och hälsovården.
I Toiskas gårdsomgivning har det alltid funnits hästar. An-
– Vår service kretsar inte enbart kring ungdomarnas pro-
vändningen av hästar i professionell rehabilitering började
blem, utan familjen och vardagen på gården är faktorer som
utvecklas inom Pegasos-projektet vars idé är att komplettera
spelar in, berättar familjehemmets värd Keijo Viertoma.
barnskyddstjänsterna med socialpedagogisk hästverksam-
Med hjälp av djurassisterad rehabilitering försöker man
helt och hållet undanröja hotet om placering.
– Det finns ett stort behov av öppenvård och av personer
het. Tillsammans med hästarna lär sig de unga att hantera
sina känslor och att öva upp sina sociala färdigheter.
– Då du har kontroll över ditt psyke, din kropp och dina
som arbetar inom öppenvården. Placering av en ung män-
känslor klarar du dig tillsammans med hästarna. De här
niska kostar 80 000 euro om året, men i öppenvården kunde
färdigheterna som du lärt dig tillsammans med hästarna
placeringen avstyras med 8 000 euro, säger Viertoma.
överförs så småningom också till social samverkan med
Stöden sporrar till arbete
människor, klarlägger Viertoma.
I projektet medverkar också familjehemmet Koskela och
Toiska som har verkat sedan år 1992 sysselsätter sex fast
stallet Hepomäki. Man har börjat sälja servicen till kommu-
anställda. Från Österbottens ELY-central har Toiska fått inves-
nerna och följande utmaning är nu att utveckla öppenvår-
teringsstöd för att rusta upp fastigheten och stallbyggnaden
den och presentera den nya metoden.
Raine Färm
samt för att bygga en manege.
7
2011
Har du en idé?
Ta kontakt och fråga mer!
Börja med att kontakta ELY-centralen eller aktionsgruppen i din region och
berätta om din idé.
www.ely-centralen.fi
Närings-, trafik- och miljöcentralerna ger råd och tar emot ansökningar.
www.landsbygd.fi/leader
Leader-aktionsgrupperna ger råd och tar emot ansökningar.
Europeiska jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling: Europa investerar
i landsbygdsområden
8