Transcript beskrivning av kravnivå och provens utformning

1
Certifierad Fibertekniker – beskrivning av kravnivå och provens utformning Att vara en certifierad Fibertekniker ska vara en garanti för god kompetens inom
fiberteknik, med särskild inriktning mot byggandet av fiberoptisk infrastruktur från
stamnät till fastighetsnät i Sverige.
Detta dokument beskriver i detalj vilka krav som ställs på en Fibertekniker, och hur proven
går till. Även ges några exempel på teorifrågor av typisk svårighetsgrad. Sammantaget
utgör detta ett bra hjälpmedel för den presumtive fiberteknikern att avgöra hans eller
hennes chanser att klara av en certifiering.
Teknikområden
Grundat på var de mest kritiska arbetsmomenten ligger, och på vilken kompetens som är
viktigast att säkerställa, har sex olika teknikområden identifierats:
•
Fiberteori och kabelkonstruktioner
•
Dokumentation
•
Skarvning
•
Mätning
•
Terminering och korskoppling
•
Förläggning.
Examinering
Med de sex teknikområdena som utgångspunkt, testas deltagarnas kompetens både i ett
teoretiskt prov och ett praktiskt prov. Båda proven måste klaras för att få certifikat. Proven
kan av praktiska skäl utföras vid olika tidpunkter och på olika platser, men dock med högst
två års mellanrum.
Beskrivning av det praktiska provet
•
Provet består av tre stationer med olika praktiska moment
•
Momenten efterliknar så långt det är möjligt fältmässiga förhållanden
•
Provet är sex timmar långt, exklusive avbrott för lunch och fika
Alla nödvändiga instrument, materiel och handverktyg finns på plats, men det är också
tillåtet för deltagarna att själva ta med sina egna grejor. Det är inte meningen att ett ovant
fabrikat ska ställa till bekymmer för en deltagare. De fabrikat som finns på plats är:
•
•
•
•
•
Svetsar (ribbon)
OTDR
Ljuskälla/detektor
Skarvbox
ODF
Fujikura, Sumitomo
JDSU, EXFO
JDSU, EXFO
Tykoflex
Tykoflex, VMC, Nexans
Elbranschens Utvecklings- och Utbildningscenter
Box 545, 611 10 Nyköping • Tfn 0155-29 29 00 • Fax 0155-21 77 72
[email protected] • www.euu.se • Momsregnr SE556369981701
2
Särskilt utsedda examinatorer finns på plats och gör bedömningen. Dels bedöms kvaliteten
på utförda och inlämnade arbetsprover. Dels görs en bedömning under pågående arbete.
Man poängsätter:
•
•
•
•
Produktens kvalitet och funktion
Allmänt handlag, flinkhet
Ordning på arbetsplatsen
Noggrannhet, inkl renlighet
För godkänt resultat krävs minst 70 % av en sammanräknad viktad poängsumma
Station 1: Rakskarv i skarvbox
Effektiv tid: 2 tim 30 min
Uppgift
Uppgiften är att utföra en rakskarv i skarvbox. Tänkt situation är skarvbox i första brunn
utanför husvägg. Där skarvas en duktkabel mot en inomhuskabel. Duktkabeln består av
ribbonfibrer, inomhuskabeln består av loose tube.
Hjälpmedel och underlag
Dokumentation
Station 2: Uppmätning av optisk länk ODF till ODF
Effektiv tid 1 tim 15 min
Uppgift
Uppgiften är att mäta upp en hel optisk länk med standard SM fiber, ODF till ODF. Länken
innehåller ett antal fibrer som ska dokumenteras. Varje fiber har ett antal skarvar. Man
mäter kontakt- och skarvdämpning samt Return Loss på kontakterna i ODF.
Hjälpmedel och underlag
Kundens kravställning samt dokumentation.
Station 3: ODF i rack
Effektiv tid 1 tim 15 min
Uppgift
Uppgiften är att utföra en installation av ODF i rack. Fiberkabeln är av typ ribbon.
Hjälpmedel och utrustning
Dokumentation
Elbranschens Utvecklings- och Utbildningscenter
Box 545, 611 10 Nyköping • Tfn 0155-29 29 00 • Fax 0155-21 77 72
[email protected] • www.euu.se • Momsregnr SE556369981701
3
Beskrivning av det teoretiska provet
Provet består av sextio kryssfrågor och sex redogörande frågor
Provet är två timmar långt och kan utföras i vanliga kontorslokaler
Proven lämnas eller skickas till särskilt utsedda examinatorer och som rättar och
bedömer.
För godkänt resultat krävs minst 70% av poängsumman.
•
•
•
•
Exempelfrågor per teknikområde
Fiberteori och kabelkonstruktioner
1.
2.
3.
Vad är en typisk dämpning för standard SM fiber vid 1310 nm?
A
0,03 dB/km
B
0,35 dB/km
C
3,5 dB/km
D
35 dB/km
Vilket av nedanstående alternativ förklarar bäst vad ett ämnes brytningsindex är?
A
Ljuset går olika fort i olika ämnen.
B
Ljuset absorberas olika i olika ämnen
C
Ljuset dämpas olika i olika ämnen
D
Ljuset sprids olika i olika ämnen
Redogör för vad som menas med WDM eller våglängdsmultiplexering
Dokumentation
4.
Varför ska man numrera anläggningar och skarvpunkter?
A
Svensk lagstiftning kräver det
B
Svensk byggnorm kräver det
C
Visar om rätt typ av fiber har använts vid installationen
D
Det underlättar dokumentation och underhåll.
Elbranschens Utvecklings- och Utbildningscenter
Box 545, 611 10 Nyköping • Tfn 0155-29 29 00 • Fax 0155-21 77 72
[email protected] • www.euu.se • Momsregnr SE556369981701
4
5.
6.
Titta i en bifogad utskarvningsplan och avgör vilken slags kabel det går mellan Station
C och SP03.
A
8-fibers kabel
B
16-fibers kabel
C
24-fibers kabel
D
48-fibers kabel
Redogör i stora drag för vad som tas upp i Standarden SS 455 12 01.
Skarvning
7.
8.
9.
Innan man svetsar fiber, kapar man av dem i en fiberkap. Varför det?
A
För att få bort akrylat från fibern
B
För att få bort fett från fibern
C
För att få en fin och vinkelrät kapyta på fibern
D
För att få rätt diameter på glaset
Antag att du använder en fibersvets som lämnar estimerade värden på
skarvdämpningen. Vad kan man säga om dessa estimerade värden?
A
De är alltid korrekta om svetsen är rätt inställd
B
De ligger alltid inom ± 0,3 dB från det sanna värdet
C
De är alltid för höga
D
De kan vara ett visst stöd för att bedöma om svetsningen går bra
Redogör för hur en bra arbetsplats för fibersvetsning ska vara organiserad.
Mätning
10. Om en ljussignal har dämpats 10 dB, hur mycket av den ursprungliga signalens effekt
är då kvar?
A
90 %
B
10 %
C
9%
D
0,1 %
Elbranschens Utvecklings- och Utbildningscenter
Box 545, 611 10 Nyköping • Tfn 0155-29 29 00 • Fax 0155-21 77 72
[email protected] • www.euu.se • Momsregnr SE556369981701
5
11. Om man mätt dämpning över en fiberskarv med OTDR från båda hållen, och fått
värdena – 0,30 dB och + 0,70 dB, hur stor är då den sanna skarvdämpningen?
A
0,10 dB
B
0,20 dB
C
0,60 dB
D
1,00 dB
12. Redogör för begreppen dB och dBm och deras samband med effekt (enhet W) när man
mäter dämpning på fiber.
Terminering och korskoppling
13. Varför är vissa kontakter vinkelslipade?
A
För att minska slitaget på kontaktytan
B
För att öka tåligheten mot smuts i kontaktytan
C
För att minska reflektionen i kontakten
D
För att öka dämpningen i kontakten
14. Vad är en ferrul?
A
Cylindern som omger en fiber i en kontakt
B
En maskin att slipa fiber i
C
En liten spole för stativkablar
D
Ett skalverktyg för fiber
15. Redogör för för- och nackdelarna med fältkontaktering respektive fabrikskontaktering.
Förläggning
16. Tag hjälp av svensk standard SS 424 16 75, och avgör vilken av nedanstående kablar
som skulle passa bäst till utomhusförläggning i dukt.
A
GQNGQBDU
B
GRSLDV
C
GRSLWLV
D
GASQBDUV
Elbranschens Utvecklings- och Utbildningscenter
Box 545, 611 10 Nyköping • Tfn 0155-29 29 00 • Fax 0155-21 77 72
[email protected] • www.euu.se • Momsregnr SE556369981701
6
17. Inför ett gräv- och skarvjobb har man begärt utmärkning av vad som finns i marken
sedan tidigare. Vad innebär gul märkning, som regel?
A
Optokabel
B
Telekabel, koppar
C
Kraftkabel
D
Vattenledning
18. Redogör för olika sätt att täta mellan rör och kabel vid ut- och ingång i fastighet eller
kabelbrunn.
Facit till exempelfrågorna
1.
B
2.
A
3.
Flera informationskanaler delar på samma fiber genom att använda olika våglängder.
4.
D
5.
- [man behöver planen för att kunna svara]
6.
- [se standarden]
7.
C
8.
D
9.
Inget entydigt svar. Några nyckelbegrepp som bör tas upp är: Belysning,
arbetsställning, renlighet, spillsamlare, elsäkerhet, tillbehörens och utrustningens
placering.
10.
B
11.
B
Elbranschens Utvecklings- och Utbildningscenter
Box 545, 611 10 Nyköping • Tfn 0155-29 29 00 • Fax 0155-21 77 72
[email protected] • www.euu.se • Momsregnr SE556369981701
7
12. Svaret ska helst innehålla både text och formler. Någonting i stil med: Om man jämför
inmatad effekt i en fiber Pin [som anges i enheten W] med den lägre effekten som
kommer ut i andra änden Put, så gäller att:
Dämpningen (mätt i dB) = 10 x lg(Pin/Put)
Man kan också välja att jämföra en viss godtycklig effekt P med referensnivån 1mW,
då får man resultatet i enheten dBm, dvs Signalnivå (mätt i dBm) = 10 x lg (P/0,001)
13.
C
14.
A
15. Här bör begreppen renlighet, slipkvalitet, kontaktdämpning, tillförlitlighet, kostnader
och förmågan till flexibla lösningar tas upp och jämföras för de två alternativen.
16.
B
17.
C
18. Här bör olika kända material och metoder tas upp, samt ett resonemang kring varför
det är nödvändigt med tätningar.
De underliggande kraven som proven bygger på
De underliggande kraven som proven bygger på, finns samlade i en kravspecifikation från
SEK. Denna kravspecifikation finns publicerad på SIS förlag som SEK Teknisk rapport 14,
med artikelnr 3332244, och kan köpas för 295 kr. Se www.sis.se. Några rubriker och
kommentarer i kravspecifikationen är listade nedan. För mer detaljerad information om
kraven, rekommenderar vi att man köper specifikationen.
Allmänt
Det ställs krav på grundläggande insikt i tillämpliga lagar, förordningar, föreskrifter,
standarder och teknisk dokumentation.
Fiberteori och kabelkonstruktioner
En grundläggande teoretisk kunskap om optisk fiber och närliggande teknik är nödvändig
för att kunna göra ett säkert och korrekt arbete i den optiska infrastrukturen. Många
misstag kan undvikas, och många problem kan lösas, om en grundläggande kunskap om
orsak och verkan finns.
Elbranschens Utvecklings- och Utbildningscenter
Box 545, 611 10 Nyköping • Tfn 0155-29 29 00 • Fax 0155-21 77 72
[email protected] • www.euu.se • Momsregnr SE556369981701
8
Dokumentation
Fibertekniker skall kunna tolka och hantera arbetshandlingar och ritningar som krävs för
arbetets utförande samt kunna införa, dokumentera eventuella ändringar och tillägg som
genomförs under arbetets gång. Även ska korrekta uppmärkningar av anslutningar och
dylikt göras.
Skarvning
Teknikområde skarvning omfattar i princip alla moment som utförs när man skall utföra en
kabelskarv, dvs. förberedelser inför skarvning, ordnande av skarvplats, tillkapning och
avmantling av kabeländar, installation av skarvbox, fiberskarvningens alla moment,
tillslutning av skarvboxar, fixering av skarvbox och skarvslingor samt utförande av
täthetsprov. Delmoment::
•
Verktyg och instrument
•
Arbetsplatsmiljö
•
Hantering av kabel i samband med skarvning
•
Hantering och organisering av fiber
•
Skarvbox och kapslingar
•
Skarvning allmänt
Mätning
Att kunna mäta är viktigt. Dels som kvalitetskontroll av komponenter eller utfört arbete,
dels som hjälpmedel vid felsökning. De viktigaste mätinstrumenten är OTDR och ljuskälladetektor.
Terminering och korskoppling
Ett av de mest känsliga områdena i en optisk fiberinstallation är termineringen av de
optiska fibrerna.
Förläggning
Med teknikområde förläggning avses all verksamhet och produktkännedom som berör
förläggning av kabel eller fiber i olika miljöer och med olika metoder till exempel
direktförläggning, indragning, blåsning, spolning och uppspänning.
Elbranschens Utvecklings- och Utbildningscenter
Box 545, 611 10 Nyköping • Tfn 0155-29 29 00 • Fax 0155-21 77 72
[email protected] • www.euu.se • Momsregnr SE556369981701