Transcript Nr 1, 2014 - Svenska kyrkan Solna församling

Solna församlingsblad
nr 1 2014
Dit orden inte når
Jörgen Lindström spelar för glädje och sorg
Solen åter uppe
på Solna kyrka
Kvinnorna fick
sitta i köket
Fastan:
En övning i längtan
Solna församlingsblad nr 1/2014
www.svenskakyrkan.se/solna
www.svenskakyrkan.se/solna
Det allseende ögat
U
D
et mittersta korfönstret i Duvbo kyrka i Sundbyberg är ett
stort öga.
Det var Guds öga, som såg ner på
oss, förstod jag när jag några gånger
besökte kyrkan i barndomen. Ett allseende öga. Lite konstigt var det, men
jag minns inte att jag blev rädd.
Idag får jag betydligt kusligare associationer till det där ögat.
Den omfattande övervakningen av tele- och datakommunikationer över hela världen kan ge kalla kårar utefter ryggraden.
Hur mycket av våra liv finns registrerade och bevakade? Visselblåsaren Edward Snowden har avslöjat att NSA (USA:s
signalspaningsmyndighet) 2010 gjorde ett genombrott i sitt
arbete med att knäcka krypteringskoder för att ta sig in all
datakommunikation. Ett av målen är trafiken via Hotmail,
Google och Facebook. Tala om ett allseende öga.
Man ska väl inte jämföra. Gud är Gud och USA:s underrättelsetjänst är USA:s underrättelsetjänst. Det är inte den
eller någon annan underrättelsetjänst som har lagt världens
grund och som vi en gång ska få se ansikte mot ansikte. Det
är jag tacksam för. Å andra sidan vore det intressant att få se
de människor i ansiktet som tycker de har rätt att i hemlighet
armbåga sig in i allas våra liv.
En ruskig Ingmar Bergmanbiskop är en annan association
man kan få av det allseende ögat. Biskop Vergéus i Fanny och
Alexander är ingen som man vill ska titta på en hela tiden.
Hur vi reagerar på olika symboler och konstverk har med vår
inre gudsbild att göra. Det kan kännas gott att veta sig vara
sedd av någon som jag litar på att han eller hon vill mig väl.
Det lilla barnet upprepar ”Titta nu mamma, titta nu pappa”
för att visa hur han eller hon vågar doppa huvudet i vattnet
i badkaret. ”Se mig, jag kan!” Att uppleva sig själv sedd med
kärleksfull blick är livsnödvändigt för små barn.
En av psaltarens vackraste psalmer, nr 139, handlar till stor
del om Gud, som inte bara ser mig fjärran ifrån, utan omsluter
mig helt och hållet.
”Var skulle jag komma undan din närhet? Vart skulle jag fly
för din blick? Stiger jag upp till himlen, finns du där, lägger
jag mig i dödsriket, är du också där...
...Om jag säger: Mörker må täcka mig, ljuset omkring mig
bli natt, så är inte mörkret mörkt för dig, natten är ljus som
dagen, själva mörkret är ljus.”
Att lämna en straffande och hotande gudsbild bakom sig
och lita på Guds kärlek hjälper även den vuxne att växa. Så att
vi till exempel vågar stå på oss mot människor, organisationer
och stater som vill ta sig närmast gudomlig makt.
Vi har flera artiklar om fastan i den här
tidningen. Gud behöver inte vår fasta,
sa reformatorerna på 1500-talet. Men vi
kanske behöver den. Det skriver Anders
Isacsson om. De olika sätten att se på fasta
genom tiderna har kanske också
Ellika Hammarlund
med gudsbilden att göra.
Redaktör
[email protected]
Solna församlingsblad nr 1/2014
Innehåll
Nyheter
1/2014
8
3
15
5. Kvinnor skaffade raskt inflytande
Lastning för transport av spiran. Kyrkogårdsarbetare David
Schreurs.
Kvinnorna fick vänta till 1978 innan de fick bli med i
Solna församlingskår. Men sedan nådde de snabbt
inflytande. Nu fyller kåren 70 år.
7-8. ”Kvinnan i kistan älskade rosor”
Jörgen Lindström, organist i Solna kyrka, skriver om en
dag på jobbet.
8-9. En övning i längtan
Intresset för den kristna fastan verkar öka. Kanske en
reaktion på ett extremt konsumtionssamhälle? Författaren Maria Küchen skriver för församlingsbladet.
11. Fasta och festa
Anders Isacsson om olika fastetraditioner och fastans
historia i Svenska kyrkan.
Även:
3. Solen åter uppe. 4. Slut på katekesen, Julen är över men budskapet lever, Många barn på julvandring, Syföreningar samlade
76 000 kr, Klockor till Ulriksdal. 11. Betyder fastan något för dig?,
Ordförande med brett stöd.
I varje nummer: 12-13. På gång, kalendarium. 14. Kontakt.
15. Kyrkoherdens sida.
Solna församlingsblad
Nummer 1/2014 3 februari.
Nästa nummer, 2/2014, utdelas av
Posten 7 april. Vid utebliven tidning
ring 08-546 646 34 så skickar vi
en tidning.
Utgivare: Solna församling
Box 1006, 171 21 SOLNA,
tel 08-546 646 34
Ansvarig utgivare: Johan Engvall
Redaktör: Ellika Hammarlund
Redaktionskommitté:
Ellika Hammarlund, Patrik Gineman,
Anders Isacsson, Ingrid Blideman.
Layout: Sholeh Genberg
Korrektur: Gunvor Karlström
Tryck: Kaigan
Distribution: Posten
Upplaga: 38 000 ex
Taltidning produceras av: Iris Media
Foto framsidan: Patrik Gineman
Redaktionen ansvarar för text
och bild där inget annat anges.
E-post: ellika.hammarlund@
svenskakyrkan.se
Den nyförgyllda tornspiran är på plats med åskedare och allt.
Jan-Olov Svedberg från Oskar Jansson Plåt & Smide AB arbetar
med att demontera solens ansikte.
Solen åter uppe
T
ornspiran i Solna kyrka, med sol,
klot och krona sprider nu mer
glans än på länge. Förra gången den
renoverades var 1954. I november var det
dags igen.
– När vi väl, via byggnadsställningar,
kom upp i höjd med spiran, blev jag
förvånad över det erbarmliga skicket. På
avstånd har solen trots allt skimrat en
del, men på nära håll såg man att nästan
all förgyllning var borta. Endast kronan
såg bra ut, säger Solna församlings fastighetsförvaltare Göran Ridnert till församlingsbladet.
En expertbesiktning visade nu att de äldsta
delarna av tornspiran var brännförgyllda,
något som måste gjorts för över 160 år
sedan. Brännförgyllning förbjöds 1850.
Kanske skulle det räcka med att frilägga
den gamla brännförgyllningen? De visade
sig vid närmare påseende vara ogörligt.
Därför valdes ny förgyllning med bladguld. Byggnadsställningen kom upp den
4 november, och en vecka in i december
var allt klart.
Göran Ridnerts engagemang i skötseln
av den gamla medeltidskyrkan smittar av
sig. Jag vill veta varför brännförgyllning
förbjöds, som ju verkar ha varit en hållbar
metod.
– Vid brännförgyllning blandades guld
med kvicksilver och ströks på en yta man
ville förgylla. Sedan brändes kvicksilvret
bort. Resultatet var hållbart, men ingen
mådde bra av att stå och arbeta i de giftiga
ångorna, förklarar Göran Ridnert.
– I Frankrike erbjöds fångar kortare
straff och de utförde brännförgyllningsarbete. Många levde nog inte så länge att de
kunde njuta av den frihet de fick.
Underhållet av byggnader måste vara
en stor utgift för församlingen?
– Det finns möjlighet att söka så kallad
kyrkoantikvarisk ersättning. En kyrka från
1100-talet är ett kulturminnesmärke.
Solna församling får bidrag till 90 pro-
cent av kostnaden, upp till 580 000 kr.
Slutkostnaden beräknas ligga något högre.
Själva förgyllningen är en mindre del av
kostnaden, det är byggnadsställningar,
transport, upp- och nedmontering som
står för de stora beloppen.
Text: Ellika Hammarlund
Foto: Göran Ridnert
Solna församlingsblad nr 1/2014
Signe Ek avskedspredikade i Solna kyrka
24 november.
Slut på katekesen
I nummer fyra förra året utlovade för-
samlingsbladet en fortsättning på den
uppskattade artikelserien Signes katekes,
där Signe Ek efter att ha betat av Tio Guds
bud i tur och ordning nu skulle ta sig an
trosbekännelsen. Men efter det tackade
Signe Ek ja till en komministertjänst i
Funäsdalens församling. Flyttlasset gick i
slutet av november.
Tack Signe för alla goda insatser i församlingsbladets redaktion, och för nästan
åtta år i Solna församling. Redaktionen
lyckönskar Funäsdalens församling.
sökning som visade att mer än 80 procent
av Sveriges befolkning vet att julen firas
med anledning av Jesu födelse. ​
– Julen har många motiv men jag är
glad att firandet av Jesu födelse ses som
en självklar orsak av nästan alla, säger
ärkebiskop Anders Wejryd.
En fjärdedel (25 procent) av befolkningen anger att julen handlar om att köpa
och ge julklappar men endast 13 procent
tycker att julen borde handla om det.
36 procent av befolkningen tycker att
julen handlar om omtanke om människor
utanför familjen som har det svårt. Betydligt fler, 50 procent, anser att julen borde
handla om det.
För de allra flesta (89 procent) handlar
julen om att vara med familjen. Det är
även vad svenskarna tycker att julen borde
handla om, och särskilt viktigt är det för
åldersgruppen 15-29 år (91 procent). En
femtedel (19 procent) tycker att julen
borde handla om Jesu födelse.
– Jesu födelse betyder ju något i sin tur,
som handlar om omsorg om dem som
har det svårt och omsorg om familjen. Så
uppenbarligen lever julens budskap, säger
Anders Wejryd.
Stefan Håkansson/Svenska kyrkan
Klockor till
Ulriksdal
Ellika Hammarlund
De tre klockorna från
Syföreningar
samlade 76 000 kr
76 245 kr samlades in av Huvudsta
kyrkliga syförening och Bergshamra kyrkas
arbetskrets under 2013. Pengarna har gått
till Svenska kyrkans internationella arbetes
katastrofinsatser, bland annat till Syriens
barn och katastrofen i Filippinerna. Stadsmissionen och S:ta Claras vänner har också
fått ta emot bidrag.
Ellika Hammarlund
Foto: Ingrid Blideman
Veckan före jul publicerades en Sifounder-
Solna församlingsblad nr 1/2014
Löftets kyrkas klocktorn har tagits ner, eftersom Löftets kyrka
är såld. De har transporterats till Ulriksdals
begravningsplats, där
de så småningom åter
kommer att klämta.
Solna församling planerar att bygga ett nytt
klocktorn där.
Ellika Hammarlund
Solna församlingskår 70 år
Söndag 23 februari
Solna kyrka kl 11
Mässa med kyrkkaffe i S:t Martins stall
Kvinnorna
skaffade raskt
inflytande
Patrik Gineman var Josef på julvandringen.
Snart börjar påskvandringarna, som är för lite
äldre skolbarn.
Många barn på
julvandring
Solna församlingskår fyller 70 år
Det är tisdag. Klockan är 13. I caféet i
500 barn från årskurs 0-1 deltog i julvand-
ringarna i Råsunda kyrka i december.
En upplevelsevandring om julevangeliet där barnen själva kan påverka.
På bilden påkallar Josef (Patrik Gineman) uppmärksamhet efter barnens besök
hos kung Herodes.
Ellika Hammarlund
Foto: Göran Ridnert
Foto: patrik gineman
Julen är över men
budskapet lever
foto: Ellika Hammarlund
Kyrknytt
Kyrknytt
Kyrkans hus samlas män och kvinnor
kring borden för att avnjuta kaffe med
husmor Scarlets läckra kakor. Stämningen
är glad, tillåtande och förväntansfull. Ett
par nya medlemmar har kommit till Solna
Församlingskårs träff, de finner snart
intresserade samtalspartners. När det blir
dags att betala lägger många en extra slant
till kårens fadderbarn Victor som bor i en
SOS-barnby i Armenien.
Dagens program handlar om diktaren och
kritikern Karl Vennberg och det är hans
dotter Inger som berättar. En annan gång
ger oss någon fördjupad kunskap om en
av Bibelns böcker eller personer. Ofta lär
vi oss mer om hur kyrkan arbetar bland
människor både i Sverige och utomlands.
Tips om böcker som kan ta oss vidare som
människor, gärna roliga också, återkommer med viss regelbundenhet. Personer
som betytt mycket i kyrka, kulturliv och
samhällsliv och som kan ge inspiration för
både tro och liv uppmärksammas gärna.
Särskilt viktigt är förstås att ge möjlighet
till ökad inlevelse i gudstjänsten och dess
olika moment, musiken och psalmerna
inte minst.
När vi gör programmen utgår vi från
målsättningen för Solna Församlingskår
som handlar om att tillsammans lära oss
mer om den kristna tron och kyrkans liv,
få inspiration till eget engagemang och
ansvarstagande i kyrkan och främja en
positiv syn på lekmännens roll.
2014 fyller Solna Församlingskår
sjuttio år. Då kåren grundades i Solna
kyrka den 23 februari 1944 var den en
del av ”Kyrkobröderna-Svenska Kyrkans
Lekmannaförbund” som bildats i början
av 1920-talet. Endast män fick vara medlemmar och i vår kår finns kvinnor som
minns att de gärna fick servera kaffe med
hembakat när kyrkobröderna samlades i
varandras hem men sitta i köket medan
programmet pågick. Då hade arbetet en
mer uttalat diakonal inriktning än idag
när omsorgen om människor i behov av
stöd oftare sköts av våra diakoner med
medhjälpare.
I vår kår finns kvinnor som
minns att de gärna fick servera kaffe med hembakat
när kyrkobröderna samlades
i varandras hem men sitta i
köket medan programmet
pågick.
Bild från 60-årsjubileet för tio år sedan. Råsundas
dåvarande kyrkoherde Sven-Erik Svensson, LillBritt Anderberg och Kerstin Jönsson.
1978 fick kvinnor rätt till medlemskap
i kåren, något som många nog tror alltid
har gällt eftersom kvinnorna raskt nådde
inflytande i organisationen även på stiftsoch riksplanet. I stiftet har vår kår under
många år tagit ansvar för aftonandakterna
på vardagar i Seglora kyrka på Skansen,
vilka alltid leds av lekmän och är uppskattade av många Skansenbesökare.
Många kårmedlemmar är verksamma
i församlingen som kyrkvärdar, förtroendevalda, deltagare i syföreningsarbete
eller besöksgrupper. Gruppen för kyrkans
internationella arbete har också stark
koppling till Församlingskåren men håller
egna samlingar.
Söndagen den 23 februari 2014 uppmärksammar vi de sjuttio åren vid mäs�san i Solna kyrka och kyrkkaffet i S:t
Martins stall. Hedersgäst är ordföranden
i Svenska Kyrkans Lekmannaförbund
Anders Nordberg. Alla
är välkomna att dela
vår glädje över vad
som varit och våra
förhoppningar för
framtiden.
Birgitta Lindström
Ordförande i Solna församlingskår
Solna församlingsblad nr 1/2014
En dag på jobbet
En dag på jobbet
Jörgen Lindström är 37 år.
När han träffar nya människor och presenterar sig
så brukar folk först se lite
konfunderade ut. Organist?
Vad är det? Sen brukar polletten falla ner.
- Aha! Så du spelar orgel på söndagarna! Men,
vad gör du när det inte är
söndag då? Vad jobbar du
egentligen med?
Här följer en vanlig tisdag
ur Jörgen Lindströms liv.
”Efter ungefär en kvarts uppvärmning är vi redo att sätta tänderna i dagens repertoar.”
Jörgen Lindström, organist i Solna kyrka, har skrivit om en dag på jobbet. Där ingår att öva med
kyrkokören.
”Kvinnan i kistan
älskade rosor”
08.00 Klockan ringer och det där dags att
gå upp och hinna med alla morgonbestyr.
I detta ingår att kolla på nyheterna på
TV och se om trafiken flyter någorlunda
fritt. Nu gäller det också att samla ihop
tankarna så att inget jag ska göra under
dagen faller mellan stolarna.
och plockar fram alla noter, lägger dem i
ordning och testar så att orgeln funkar som
den ska. (En orgel är byggd mestadels av
trä och när det blir temperaturförändringar
ute kan trät expandera eller krympa. Detta
gör att fel kan uppstå så det är bäst att alltid
kolla hur orgeln mår.)
9.20 Jag går till min bil, håller tum-
10.30 Klockorna ringer och begravningen
marna och ger mig ut i trafiken. Resan
från Rissne i Sundbyberg till Solna kyrka
är rent geografiskt sett inte speciellt lång,
men beroende på trafiksituationen kan den
ta allt mellan 15 och 35 minuter.
börjar med att jag spelar Gammal fäbodpsalm av Oskar Lindberg. Sedan följer
psalmen Blott en dag. Nu blir det en stunds
väntan för min del innan nästa psalm
skall spelas. Det är Härlig är jorden. Jag
sitter kvar vid orgeln och börjar att svagt
improvisera när psalmen är klar för nu
är det dags för dom anhöriga att gå fram
9.45 Jag anländer till kyrkan. Nu väntar
dagens första begravning så jag går in,
hänger av mig mina saker bredvid orgeln
på orgelläktaren och går sedan ner för
att hälsa på vaktmästaren, prästen och
begravningsentreprenören. Vi kollar av så
att alla önskemål om musik och psalmer
stämmer. Sedan går jag upp till orgeln igen
Solna församlingsblad nr 1/2014
Bachs Air är vald. Det känns på
stämningen i rummet när jag
spelar den att musiken fungerar som tröst.
till kistan. Till avslutningsstycke är Bachs
Air vald och det känns på stämningen i
rummet när jag spelar den att musiken
fungerar som tröst.
11.15 Nu är begravningen över och jag
går till mitt arbetsrum i en närbelägen
byggnad. Tisdagar innebär för mig tre
begravningstider, 10.30, 12.30 och 14.30,
men just den här dagen är inte 12.30-tiden
bokad. Nu kollar jag min mail. En mamma
har mailat angående dopet av hennes
barn följande lördag och jag ringer upp
henne. Hon önskar att jag spelar något
från Pippi Långstrump när dom går in
i kyrkan och vi kommer överens om att
det blir Pippi-sången.Nästa mail kommer
från en präst som jag ska samarbeta med
på en begravning följande tisdag. Hon
meddelar att sorgehuset gärna skulle vilja
att jag spelar en melodi som Josh Groban
har sjungit in och undrar om det är görligt.
Jovisst funkar det, bara jag kan hitta noter.
Först kollar jag i de notböcker jag har på
kontoret, men låten är bara två år gammal
och har inte hunnit in i de tryckta böckerna
än. Jag vänder mig till internet och börjar
leta på några svenska notsiter men inget
napp. Efter en stunds letande hittar jag
så sången på en amerikansk notsite. Det
är print on demand så jag skapar mig en
användare, köper noten och skriver ut den.
Skönt! Det känns alltid bra när man kan
möta folks önskemål, särskilt i samband
med begravning.
Magen börjar knorra så jag tar en macka
som jag hade med mig hemifrån och går
samtidigt över till körövningslokalen i
samma byggnad. Noterna som kören
använt under advent och jul ligger i stora
högar på pianot. Jag börjar sortera upp
dem efter titel och lägger dem i nummerordning (varje körmedlem har ett
eget nummer, på så vis kan jag se vilka
körmedlemmar som ännu inte lämnat
tillbaka sina noter). Till kvällens repetition ska vi sjunga några nya sånger så jag
letar upp dem i notbiblioteket och lägger
fram dem.
13.45 Jag går över till kyrkan igen. På den
andra begravningen för dagen ska det vara
en tjej som sjunger två sånger och när jag
kommer in i kyrkan har hon redan kommit. Vi hälsar, går upp till orgeln och övar
igenom. Där rosor aldrig dör och den gamla
Bette Midlersågen The rose ska framföras.
Kistan framme i koret är också dekorerad
med underbart vackra rosor så rosor är ett
tema på denna begravning. Så hälsar jag
åter på vaktmästare, präst och entreprenör
och kollar av att allt är som det ska inför
den stundande gudstjänsten.
”Det känns alltid bra när man kan möta folks
önskemål.”
14.30 Klockorna ringer och begravningen
börjar. En bit in i ritualet kommer griftetalet, den del där prästen håller ett tal om
den avlidne och mycket riktigt, kvinnan i
kistan älskade rosor!
15.30 Jag sätter mig i bilen och beger
mig ut i trafiken igen. Väl hemma är det
mat som står på programmet. Nu börjar
tankarna vandra till kvällens körrepetition.
Som körledare måste jag förmedla mycket
energi så jag ’laddar’.
repertoar. Vi övar för en gudstjänst om
några veckor. Efter ungefär en timme tar
vi en liten paus, dricker te och äter rulltårta
som en av körmedlemmarna tagit med sig.
Sen övar vi lite till.
17.30 Tillbaka på jobbet. Plockar fram de
20.50 Körrepetitionen slutade kl 20.30
sista noterna inför repetitionen, övar igenom körstämmorna på pianot och tänker
igenom repetitionen så att jag vet ungefär
vad vi bör hinna med.
18.15-18.30 Körmedlemmarna drop-
par in. Vi småpratar lite om hur veckan
har varit och 18.30 drar vi igång med en
uppsjungning. Här är det viktigt att börja
lite försiktigt. Att sjunga är att använda
muskler så det krävs att musklerna får bli
varma. Efter ungefär en kvarts uppvärmning är vi redo att sätta tänderna i dagens
och nu har jag plockat undan, kollat att alla
noter inför morgondagens begravningar
ligger på ett ställe där jag hittar dom, släckt
och låst. Nu väntar te och lite nedvarvning
framför TV:n hemma. Känner mig nöjd
med dagens jobb
och ser fram emot
vad morgondagen
har att erbjuda.
Dagbok: jörgen Lindström
Foto: Patrik Gineman
Solna församlingsblad nr 1/2014
Foto: Svenska kyrkan/IKON
FASTAN
Askonsdagen den 13 februari inleder kyrkans fastetid, som pågår fram till
och med påskafton.
Det finns inget påbud
att fasta i Svenska kyrkan.
Men intresset har ökat.
Kanske en reaktion på ett
extremt konsumtionssamhälle och överhängande
miljöhot.
Författaren Maria
Küchen skriver här om
vad fastan kan betyda i
dag. På sidan tio ger Anders Isacsson en beskrivning av olika fastetraditioner, och fastans historia i
Svenska kyrkan.
H
äromdagen kände jag plötsligt
starkt för smörstekta färska kantareller, det finns ju inget godare,
så jag gick till matbutiken om hörnet
och blev sur på allvar när jag inte hittade
några färska kantareller bland alla de olika
sorters svampar som salufördes. Så långt
har det alltså gått. Så van har jag blivit vid
att kunna köpa vad jag vill när jag vill.
Vill jag ha färska kantareller i februari,
då ska det väl finnas färska kantareller i
februari? Vill jag ha färska äpplen så ska
det väl finnas färska äpplen?
Nyskördade närodlade äpplen finns bara
under en viss tid på året i Sverige, och då
Solna församlingsblad nr 1/2014
En övning i längtan
inte i hela landet. Eftersom jag bor i Skåne
är jag bortskämd under sensommaren
och ett tag framåt, när de lokala svenska
äpplena börjar säljas. Dessa äpplen sprider
en himmelsk doft i hela butiken. Den
som sniffar på ett äpple som färdats från
andra sidan jorden i månader och odlats
fram för att tåla oändlig transport och
lagring, kan däremot lika gärna sniffa på
någonting av plast.
Det är skillnad på frukt och frukt, och
allt har sin tid. Färska kantareller har sin
tid. Äpplen har sin tid. Jag borde tänka
på det oftare.
Det är förstås inte fel att ha det så
bra att man kan köpa äpplen närhelst
man vill. Om det plötsligt fanns färska
kantareller till salu jämt så skulle jag inte
tacka nej. Frånvaro och brist ska inte romantiseras. Men ändå. Vad gör det med
mig, detta att jag så sällan behöver sakna
eller längta?
Fasta är en övning i längtan. Den påmin-
ner om att ingenting är självklart, och att
liv kommer med både ljus och mörker.
Också det svåra är liv. Kanske är det en
god idé att betrakta mörka och jobbiga
livsfaser som livets fastetider? Tänker jag
så i mörka stunder – också detta är liv – i
stället för att se svårigheter som ett tecken
på att livet blivit helt misslyckat och fel,
då orkar jag kanske fortsätta längta efter
de ljusa ögonblick som också finns. De
här tankarna kan låta negativa, men jag
behöver dem. Varför? Därför att längtan
är livets drivkraft.
Den som ständigt kan konsumera
behöver aldrig längta, och resultatet blir
en livlöshet som bevisligen leder till att
många av oss mår häpnadsväckande dåligt
med tanke på hur bra vi har det rent materiellt. Att längta efter en enda fastlagsbulle
om året som äts på fettisdagen, det gör
därmed en människa så mycket lyckligare
än att börja konsumera semlor redan i
advent, med molande skuldtyngd insikt
om att hon äter alldeles för mycket.
Fastans principer – allt har sin tid och
man blir lycklig av att längta – kan til�lämpas året runt. Om det just nu bara
finns äpplen som lika gärna kunde ha
varit av plast, måste jag då till varje pris
äta äpplen? Är det inte bättre att längta
tills det finns äpplen som doftar? Och
jag behöver kanske inte vräka i mig godis
urskillningslöst hela påskhelgen. Jag kan
kanske vänta till påskdagen, som ett sätt
att fira att livet har återvänt. På långfredagen är det kanske däremot helt okej att ha
tråkigt, att rentav påminna sig om att liv
inte bara är lycka utan också brist.
när positivt tänkande presenteras som
lösningen på det mesta – ”allt kan bli som
jag vill bara jag tänker positivt”. Men det
finns en vila i insikten att exakt allt i livet
faktiskt inte kan – eller behöver – bli som
jag vill. Det finns en tid för allt – också
för brist, för mörker, för förtvivlan, för
Korset. Att leva gör ont.
Inte enbart, men också.
Jag behöver inte kämpa
med näbbar och klor
för att förgäves försöka
ändra på den saken. Jag
kan vila i mörkret tills
det viker.
Det kan kännas nästan hädiskt i en tid
maria küchen
Solna församlingsblad nr 1/2014
under samma tid
Se annons på sidan 5.
Fastan
Kyrkans fastetid börjar om några veckor.
Betyder fastan något för dig?
Fasta
& festa
F
astan handlar om att avstå. Den
förekommer i de flesta religioner på
ett eller annat sätt.
I religionernas traditioner finns handfasta råd och tips på vad man skall avstå
ifrån och i vilken omfattning.
För en muslim handlar fastan om
att under en månads tid, den så kallade
Ramadan, avstå från mat, dryck, rökning
och sexuell samlevnad från gryning till
solnedgång.
En jude fastar under den så kallade
”tishah be-av”, den nionde dagen i månaden ”av”. Detta gör man till minne av
de två templens fall. (Templet i Jerusalem
förstördes först av babylonierna 586 f. Kr.
Efter att det återuppbygts förstördes det
igen år 70 av romarna).
Den andra fastan sker i samband med
”jom kippur”, den stora försoningsdagen.
Fastorna sker från solnedgång till
solnedgång och innebär fullständig avhållsamhet från mat, dryck, rökning och
sexuell samlevnad.
I kristendomen är fastan fortfarande en
realitet i de ortodoxa, katolska och orientaliska kyrkornas traditioner, men den har
bleknat bort i de reformerade kyrkornas
liv. I Svenska kyrkan inleds tiden före påsk
med Askonsdagen och därefter kallas söndagarna Första söndagen i fastan och så vidare.
Men att fasta i praktiken är inget krav.
Både under fastan innan påsk och i adventstiden infaller de stora insamlingsperioderna för Svenska kyrkans internationella
arbete. Det påminner oss om möjligheten
10
Solna församlingsblad nr 1/2014
Ordförande
med brett stöd
Skulle du kunna tänka dig att avstå ifrån något
under fastan? I så fall vad?
Svenska kyrkans fastekampanj 2013
inbringade 31,5 miljoner till Svenska
kyrkans internationella arbete.
Årets fastekampanj pågår 2/3-13/3.
Se annons på sista sidan.
att avstå något av våra egna pengar, så att
de människor i vår omvärld som inte har
så mycket kan få ett drägligare liv.
De olika uppfattningarna om fastan har
sin bakgrund i 1500-talets reformation, då
vi lämnade Katolska kyrkan.
Reformatorerna uttryckte att fastan
inte behövdes längre eftersom frälsningen
redan har ägt rum och att Gud och Jesus
inte är beroende av några faste- eller botövningar. Jesu offer på korset har ägt rum
en gång för alla. Det räcker med en rätt tro
och hjärtats omvändelse. I Svenska kyrkans
Bekännelseskrifter beskrivs fasta och botövningar som utanverk och överflödiga.
I vår tid finns ett förnyat intresse för
vi fastar inte för Guds skull, utan för vår
egen skull.”
I Oremus, Katolska kyrkans bönbok,
finns konkreta råd och uppmaningar att
följa som handlar om att avstå från mat,
dryck, alkohol, tobak och TV-tittande.
Där är också Askonsdagen och Långfredagen förpliktande fastedagar som innebär
total avhållsamhet från kött. För katoliker
gäller fastebudet dem som fyllt 21 år men
ännu inte 60. Abstinensbudet (att avstå
från kött) gäller alla som fyllt 14 år. I
Oremus råd inför fastan framhålls också att
återhållsamhet inte är något självändamål.
Det man avstår från skall komma andra
till godo.
”Vi fastar inte för Guds skull, Jag instämmer med Modeus syn på fastan. Det kan ibland vara bra att bygga in
utan för vår egen skull”
perioder av fasta i sitt liv, som en tid för
Ardis Grosjean Dreisbach, Solna
– Fastan har blivit något för mig. Jag föddes i USA i
ett kristet samfund som inte hade fasta, vi hade inget
kyrkoår heller. Jag gifte mig med en belgisk katolik,
Först var jag imponerad av de stränga katolska reglerna. Man fick bara äta hälften av vad man brukade
äta. Sedan förstod jag att detta var något djupt och
viktigt.
– Inför påsken, som är den stora kristna helgen,
gör man plats i sitt liv för det som ska komma, genom
att avstå från något.
– Jag kan välja bort all Soduko, till exempel. Det
kostar lite, för Soduko är en bra avslappning för mig. Då har man mer plats att
inrikta sig på det som händer i påsktiden. Godis och andra onödiga saker kan jag
också välja bort, det är lite olika varje år.
Sonny Sandin, Sundbyberg
– Om jag fastar gör jag det för min hälsas skull. Men
Kristus är en förebild. Han gick långt i solidaritet
med de förtryckta.
– Att avstå pengar har för mig inte med någon
helg att göra. Jag brukar ge 6-700 kr i månaden till
välgörande ändamål. Det gör jag hela året, det är
självklart för mig. Jag såg på teve om S:ta Claras
arbete för de prostituerade och blev jätteimponerad.
Då skickade jag 5 000 kronor dit också.
Marie Envall, Sundbyberg
– Fastan är inte något jag funderar på, även om jag
brukar gå i kyrkan.
– Jag avstår redan från så mycket på grund av min
ekonomi. Jag fastar året runt, kan man säga.
– Även om min ekonomi hade varit bättre hade jag
inte levt i överflöd. Det ligger inte i min natur.
Martin Modeus, numera biskop i Linkö-
eftertanke och återhållsamhet.
”Att fasta för att komma Gud nära och
att sedan festa till Guds ära”, är rubriken
som teologen Jesper Svartvik satt på
kapitlet om fastan i Dagbok med kyrkoalmanacka från Verbums förlag. Jag skulle
vilja lägga till att fasta också handlar om
att komma mig själv och mina medmänniskor nära så att vi tillsammans hittar
ett mer hållbart och
balanserat samhälle på
denna jord, som vi ytterst fått som gåva från
Gud att förvalta.
pings stift, talar om detta i boken Tradition
och Liv, som Verbum gav ut 2000. Han
skriver: ”Fastan är inte botgöring i betydelsen att vi betalar Gud för att få förlåtelse…
Anders Isacsson
Ellika hammarlund
[email protected]
Jenny bergman
fastan, där det viktiga är att man man
vet varför man fastar. Det behöver inte
handla om mat. Man kan avstå från något
annat som man tycker spelar en viktig
roll i livet, till exempel rökning, eller
arbetstid. Tanken är då att den tid som
blir över ska komma till nytta för bön
och eftertanke, eller att de pengar som
blir över ska komma dem till del som inte
har så mycket.
Charlotta Rüdén med son André
Rüdén, Solna
– Jag kan inget om fastan faktiskt.
Vad får du för associationer av själva ordet?
– Att bara dricka och inte äta fast föda. Jag tänker
mest på Ramadan, jag visste inte att kristna hade
en fasta.
Kyrkorådets ordförande Thomas Wallin.
I
november utsågs Thomas Wallin från
Borgerligt alternativ till kyrkorådets
nye ordförande i Solna församling.
Egentligen inte så ny, för han har vikarierat för tidigare ordföranden Gerhard
Rundquist sedan 1 oktober 2012.
Gerhard Rundquist genomgick en
operation, och en vikarie måste hoppa
in. Alla pekade på Thomas Wallin.
Thomas Wallin var lite motvillig då,
han hade så många andra uppdrag. Det
har han fortfarande. Men han satsar
helhjärtat på kyrkan.
– Man måste komma till beslut
någon gång. Jag kommer att skära ner
en del på mina engagemang, men det
får bli på andra uppgifter, säger han till
församlingsbladet.
Thomas Wallin är ordförande i
Överförmyndarnämnden, nämndeman
i Solna tingsrätt, ledamot i styrelsen för
Moderaterna i Solna, och ledamot (M) i
kommunfullmäktige och kyrkofullmäktige. Sin politiska karriär började han
efter pensioneringen från Ford, när han
var 58 år. Där var han försäljninsdirektör
när han slutade. I år fyller han 70.
Det känns bra att vara vald till ordförande under en ny fyraårig mandatperiod, säger han. Thomas Wallin vet med
sig att han har ett brett stöd.
För att uppnå bästa möjliga samarbete har kyrkorådet utvidgats från 11
till 14 ledamöter, bland annat för att
även de nya små grupperna FRISK och
Frimodig kyrka skulle representeras.
Ellika Hammarlund
Solna församlingsblad nr 1/2014
11
På gång
Kalendarium 3 februari - 6 mars
Loppmarknad
i Kyrkans hus
Välkommen till:
22/3 kl 11-14
Lotterier och kaffe med hembakat bröd.
Till förmån för Svenska kyrkans internationella arbete.
Arr: Huvudsta kyrkliga syförening.
En plats att ”bara vara”,
ta kaffe och nybakt i gemenskap
eller avskildhet.
Möjlighet till samtal.
Vill du skänka saker?
Vi tar gärna emot fina saker till loppmarknaden. Kontakta
Ulla-Britt Frändberg, 08-82 29 44 eller receptionen i
Kyrkans hus 08-546 646 00.
Vi finns i Hagalunds kyrka!
Torsdagar och fredagar kl 13-15
Andakt kl 14
Varmt välkommen önskar:
Diakonerna Peter Nygren,
Marie Andersson och Thomas
Nilsson.
Träffpunkt Hagalund
Gå med
i besöksgruppen
Solna församlings frivilliga besöksgrupp besöker och stödjer
äldre personer som har svårt att själva ta sig ut. Gruppen träffas
en gång i månaden för handledning och samtal. Vill du gå med i
arbetet?
Sinnesrogudstjänst i Ekensbergskyrkan
Lördagar kl 16.
8/2 Lev och låt leva.
22/2 Det viktigaste först.
8/3 Kvinnodagen.
22/3 En sak i sänder.
5/4 Genom Guds försyn.
Arr: ekensbergskyrkan.se och Solna församling
Kontakta någon av diakonerna:
Heléne Liljegren, tel 08-546 646 68, e-post helene.liljegren@
svenskakyrkan.se och Thomas Nilsson, tel 08-546 646 00,
e-post [email protected]
Relationsakuten
Har ni kört fast i er relation?
Behöver ni komma vidare?
Svenska kyrkan i Solna erbjuder stödsamtal för par onsdagoch fredagsförmiddagar i Kyrkans hus, Solna.
Kostnad 250 kr/gång.
Anmälan och frågor: Tore Skytén tel 08- 546 646 24
[email protected]
Heléne Liljegren tel 08-546 646 68
[email protected]
12
Solna församlingsblad nr 1/2014
10 000 kr till Panzisjukhuset
Konserten i Råsunda kyrka 22/12 gav 10 000 kr som går oavkortat
till Panzisjukhuset i Östra Kongo, där kvinnor som våldtagits i
inbördeskriget vårdas. På bilden syns en del av de medverkande:
Mikael Axelsson, Bo Rosenkull, Thomas Lander, Eva Nygren, Kristina Porath, Henriette Indahl Backman, Ingegärd Nilsson, Jesper
Pettersson och Nils Hübinette.
KYRKANS HUS
Skytteholmsvägen 14.
Tel 08-546 646 00.
Gudstjänster
Mässa: Varannan onsdag, ojämna
veckor kl 12.30.
Ungdomsmässa kl 20 varje tisdag
utom 25/2.
5/3 kl 9. Askonsdagsmässa. Anders
Isacsson.
syförening
Huvudsta Kyrkliga Syförening träffas måndagar kl 13. Gamla och nya
medlemmar hälsas varmt välkomna.
Kontaktperson: Ulla-Britt Frändberg
tel 08-822944.
församlingskåren
Varannan tisdag kl 13.
Vi börjar med kaffe och andakt. Alla
är välkomna. Vill man bli medlem i
kåren är årsavgiften 60 kronor.
4/2 Ett trosäventyr – Margit Sahlin
och S:a Katharinastiftelsen.
Madeleine Åhlstedt, fd direktor.
18/2 Jesus var inte kristen – om
Jesus i sin judiska miljö.
Mats Ekström, präst.
4/3 Med hjärta och hand i Stockholms
city. Om verksamheten i S:ta Clara
kyrka. Margareta Bäfverfeldt, fd
församlingskurator och Einar Bäfverfeldt, präst.
18/3 Lina Sandell – mer än ”Tryggare kan”. Christina Berglund, fd
stiftsprost.
1/4 Dag Hammarskölds ”Vägmärken”
– skandalsuccé 1963. Henrik Fergin,
präst.
loppmarknad
22/3 kl 11-14. Loppmarknad till
förmån för Svenska kyrkans internationella arbete. Arr: Huvudsta kyrkliga
syförening. Se sidan 12.
ungdom
Ungdomscaféet Källan har öppet
på tisdagar under skolterminerna,
kl 18-22. Kom för att träffa andra,
spela pingis, fika, lära dig spela gitarr,
kanske vara med i ett kompband,
snacka. Före ungdomscaféet är det
läxläsning från kl 16.
Ungdomsmässa tisdagar kl 20.
Andrum
Andrum: Onsdagar, kl 10.00-12.00,
jämna veckor. Stillhet inför dagen med
musik, kaffe och samtal. Anna-Margareta Umunna. 08-546 646 28.
Onsdagsträffen
Sverige runt
KL 12.30 Varannan vecka andakt
(jämna veckor). Därefter är det
Sverige runt med Peter Nygren och
Thomas Nilsson.
Soppa och samvaro
Kl 12.30 Varannan vecka mässa
(ojämna veckor), därefter soppa och
samvaro. Ebba Fernberg, Margareta
Mc Laughlin. Soppa/kaffe 30 kr.
Bibelläsning med samtal
Varannan torsdag, jämna veckor
kl 13-14.30. Ledare: Elisabet Olsson.
Kaffe/te och kaka 10 kr.
Dialoglunch
Fredagar. Kl 11 program.
Kl 12 soppa à 30:-. Anmälan en vecka
innan till receptionen. Tel: 08-546
646 00. Anna-Margareta Umunna,
diakon.
14/2 Att vara utlandspräst i en
storstad som Los Angeles. Staffan
Simonsson, präst, Lidingö.
Värd: IGIS, internationella gruppen i
Solna.
14/3 ”Drömmar i Bibeln”. Barbro
Ulfvarson, präst.
Sorggrupp
Träffas 6 gånger under våren. AnnaMargareta Umunna, diakon, 08-546
646 28. Margareta Öberg, präst,
08-546 646 29.
Kyrkans öppna förskola
Öppet: må-ons & fre kl 9-15 (1212.30 stängt), tors kl 9-13. Lekrum,
skapanderum, sångsamling, fika,
möjlighet att laga lunch i köket.
BERGSHAMRA KYRKA
Rådjursstigen 9. Tel 08-85 31 82.
Gudstjänster
Varje söndag kl 11.
Musik
2/3 Kl 18 Konsert. Tre Bach-kantater.
Nya Kören, barockorkester, solister.
Lars Artborg dirigent.
Gudstjänst med små & stora
9/3 kl 11 Brödet och fiskarna.
6/4 kl 11 Tema: Det ljusnar.
KYRKAnS ARBETSKRETs
Bergshamra kyrkas arbetskrets träffas
i församlingssalen varannan onsdag kl
13. Gamla och nya medlemmar hälsas
välkomna. Kontakta ordförande Ingrid
Arvidson, tel 85 86 75.
Pfeiler, piano.
22/3 Kl 16 Lördagsmusik. Solna Vox.
Dirigent Alwar Almqvist.
Träffpunkt hagalund
Torsdagar och fredagar kl 13-15.
Öppet hus, café, öppen kyrka för
stillhet och bön. Möjlighet till samtal
för den som vill. Peter Nygren och
Thomas Nilsson.
RÅSUNDA KYRKA
Förrådsgatan 26. Tel 08-27 01 65.
gudstjänster
Mässa kl 10 varannan söndag,
ojämna veckor.
6/4 Konfirmationsgudstjänst.
Gudstjänst med små & stora
Varannan söndag kl 15.
Teman: 9/2 Hjärtevän. 9/3 Brödet
och fiskarna. 23/3 Lilla frö. 6/4 Det
ljusnar.
30+café
KL 19 6/2, 13/2, 20/2, 20/3 och
3/4. Maggan Carlsson.
Musik
15/2 kl 16 ”Nordic Light” med Solna
Brass.
16/2 kl 15 Allsång på finska. Helena
Eliasson.
16/3 kl 15 Konsert med Råsunda
kyrkas pojkkör. Karin Solén, dirigent.
SOLNA KYRKA
Prostvägen 14. Tel 08-33 62 71.
Gudstjänster
Varje söndag kl 11.
23/3 kl 11 Familjegudstjänst.
Musik
16/2 kl 16 Kammarmusik i Solna
kyrka. Bach-familjens makalösa
musik. Per Gross blockflöjt. Jörgen
Lindström, orgel.
23/3 kl 16 Orgelkonset. Marcus
Torén.
30/3 Kl 16 ”The Crucifixion” av John
Steiner. Solna kyrkokör med solister.
Dirigent Jörgen Lindström.
SJUKHUSKYRKAN
Karolinska universitetssjukhuset,
Solna. Tel 08-517 74073.
Gudstjänster
Mässa med förbön varje torsdag
kl 15. Andaktsrummet, Kvinno­kliniken
plan 1.
Tävling
1. När fick kvinnor rätt till medlemskap i församlingskåren?
2. När infaller fastetiden i år?
3. Brännförgyllning förbjöds i
mitten av 1800-talet. Varför?
4. Vilken nomineringsgrupp
tillhör den nye kyrkorådsordföranden i Solna?
Du kan vinna Gå hem av Olle Sahlström. En personlig
bok om pilgrimsvandring och livsvandring. Sänd in
ditt svar senast 14 mars till Församlingsbladet, Solna
församling, Box 1006, 171 21 Solna.
HAGALUNDS KYRKA
Hagalundsgatan 6.
Tel 08-83 14 62.
gudstjänster
Mässa varje söndag kl 11.
Musik
22/2 Kl 16 Lördagsmusik. Erik Nyman
och Stefan Holm, valthorn, Anita
Rätt svar till förra numrets tävling:
1. 1 juli 2013. 2. 15 juni 2014. 3. Av en ängel i en
dröm. 4. Operasångare.
Vinnare blev Björn Nilsson, som får För mycket lycka av
Alice Munro.
Solna församlingsblad nr 1/2014
13
Kontakt
Solna församling Telefon och e-post
Box 1006, 171 21 Solna
Besöksadress: Kyrkans hus, Skytteholmsvägen 14, vid Solna centrum
Öppet vardagar kl 9-16
[email protected]
www.svenskakyrkan.se/solna
församlingsexpedition
Reception och upplysningar
08-546 646 00 Fax: 08-27 02 19
[email protected]
Heléne Liljegren 08-546 646 68
[email protected]
Birgitta Wirén 08-546 646 00
[email protected]
Peter Nygren 08-546 646 75
[email protected]
Bokning av dop och vigsel
08-546 646 10. Tel tid 9-12,
13.30-14.30. Fredagar endast 9-12.
Christer Olsson 08-546 646 57
[email protected]
Ingrid Ledin
[email protected]
Ann-Catrine Wikerfelt
ann-catrine.wikerfelt@
svenskakyrkan.se
Kyrkoherde
Johan Engvall 08-546 646 35
[email protected]
informatörer
Ingrid Blideman 08-546 646 23
[email protected]
Patrik Gineman 08-546 646 47
[email protected]
Ellika Hammarlund 08-546 646 34
[email protected]
Präster
Jenny Bergman 08-546 646 69
[email protected]
Ebba Fernberg 50% 08-546 646 74
[email protected]
Jessica Holmgren 08-546 646 59
[email protected]
Ingegerd Häller 08-546 646 86
[email protected]
Anders Isacsson 08-546 646 63
[email protected]
Anders Mattsson 08-546 646 91
[email protected]
Elisabet Olsson 08-546 646 72
[email protected]
Tore Skytén 08-546 646 24
[email protected]
Katarina Therus 08-546 646 73
[email protected]
Margareta Öberg 08-546 646 29
[email protected]
Diakoner
Marie Andersson 08-546 646 94
[email protected]
14
Solna församlingsblad nr 1/2014
Thomas Nilsson 08-546 646 00
[email protected]
Anna-Margareta Umunna
08-546 646 28
anna-margareta.umunna@
svenskakyrkan.se
ungdom
Församlingspedagog
Lotta Lundberg 08-546 646 46
[email protected]
Församlingsassistent
Axel Kroon 08-546 646 92
[email protected]
Församlingshemsvärd
Margareta Mc Laughlin
08-546 646 64
margareta.mclaughlin@
svenskakyrkan.se
förskolan
Förskolechef
Lotta Paulsen 08-546 646 61
[email protected]
Kyrkans öppna förskola
Kyrkans hus, 08-546 646 40
Kyrkans öppna förskola
Ulriksdalsgården 08-85 39 93
Förskolan i Huvudsta gamla slott
08-83 96 23
Förskolan Glädjen
Himlabacken 08-655 05 36
Förskolan Näckrosgården
Råsundavägen 147, 08-82 49 35
Kyrkomusiker
Alwar Almkvisth 08-546 646 54
[email protected]
Lars Artborg 08-546 646 55
[email protected]
Eva Berg Almkvist 08-546 646 45
[email protected]
Helena Eliasson 08-546 646 56
[email protected]
Vivi-Anne Gäfvert 08-546 646 51
[email protected]
Jörgen Lindström
08-546 646 38
[email protected]
Karin Solén 08-546 646 53
[email protected]
Marcus Torén 08-546 646 49
[email protected]
kansli
Göran Wallin, kanslichef
08-546 646 36
[email protected]
Ann-Marie Almqvist, ekonomiassistent 08-546 646 26
[email protected]
Jan Blom, löneassistent
08-546 646 32
[email protected]
Anneli Djurberg,
utvecklingssekreterare
08-546 646 42
[email protected]
Anita Eriksson, kamrer
08-546 646 41
[email protected]
Kyrkogårdsförvaltningen
Kaplansgården, 171 64 Solna
Bokning av gravsättning och
borgerlig begravning
Kyrkogårdsexpedition
08-546 647 00 kl 9-12
Fax: 08-546 647 50
[email protected]
Förste vaktmästare
Ingela Lofland 08-546 646 81
[email protected]
Kyrkor
Råsunda kyrka, Förrådsgat 26
08-27 01 65
Vaktmästare Mari Andersson
08-546 646 76
Hagalunds kyrka, Hagalundsgat 6
08-83 14 62
Vaktmästare Lars Calén
[email protected]
08-546 646 83
Solna kyrka, Prostvägen 14
08-33 62 71 säkrast kl 8-9.30
Vaktmästare Susanne Berggren
08-546 646 85
Eva Källmark, utredningssekreterare
08-546 646 39
[email protected]
Bergshamra kyrka
Rådjursstigen 9, 08-85 31 82
Vaktmästare Ingvar Berg ons-to
[email protected]
Göran Ridnert, fastighetsförvaltare
08-546 646 82
[email protected]
Vaktmästare Kyrkans hus
Michael Tsegay 08-546 646 95
[email protected]
Sjukhuskyrkan karolinska
Expeditionen 08-517 740 73
Fax: 08-517 724 44
Sjukhussjälavårdare/socionom
Anna Zettergren Patzauer
08-517 740 53
[email protected]
Sjukhussjälavårdare/diakon
Åsa Högman 08-517 722 16
[email protected]
Sjukhussjälavårdare/präster
Ebba Fernberg 50% 08-517 740 55
samt 08-546 646 74
[email protected]
Mona W Lindberg 08-517 735 12
[email protected]
Mats Rydinger tjl
Vik. Louise Wikström 08-517 740 73
[email protected]
ulriksdals slottskapell
Bokning för vigsel och dop i
Ulriksdals slottskapell:
Ulla-Britt de Marchi 08-402 63 63
[email protected]
Övriga lokaler
S:t Martins stall 08-33 89 02
Huvudsta gamla slott 08-83 29 54
Förtroendevalda
Solna kyrkoråds presidium
Ordf Thomas Wallin 08-83 91 90
[email protected]
Claes-Gunnar Bidebo
076-22 85 490
[email protected]
Sylvia Lindvall 073-98 49 981
[email protected]
Gå i frid – gå till freds
Bild från en finsk teveserie om pilgrimsvandring, Löytöretki. Yle Teema 2009.
U
nder medeltiden var de viktigaste
pilgrimsmålen följande: Jerusalem,
Rom, Santiago de Compostela,
Canterbury och Trondheim. Resorna tog
tid och var resurskrävande. De flesta
fick nöja sig med sin sockenkyrka. Efter
reformationen i Sverige förbjöds pilgrimsfärderna. Under flera århundraden drog
sig kristenheten åt olika håll. Oförståelsen
växte och blev till fiendskap. Första världskriget ruskade om och ärkebiskop Nathan
Söderblom tog ett fredsinitiativ med sin
internationella ekumeniska konferens 1925
i Stockholm. Dit kom alla stora kyrkor,
utom den Romersk-katolska kyrkan och
Pingströrelsen. Efter katastrofen med andra
världskriget tog det ekumeniska arbetet fart
och samsynen och vänskapen har ökat. Den
erfarenheten borde kunna gå att applicera
på dagens behov av religionsdialog i vårt
land och internationellt. Det är viktigt,
för erfarenheten visar att isolering är en
grogrund för rädsla och hat.
En möjlig metod är kanske pilgrimsfärden, vandringen, som har betydelse
både för att den knyter den enskildes liv
till rötterna i den egna religionen och
kulturkretsen, och att den ger egen tid för
reflektion.
Varför så förvånad?
I modern tid har pilgrimsvandring blivit
populärt, både i vårt land och till de klassiska pilgrimsmålen. Själv gjorde jag min
första pilgrimsvandring i höstas. Tillsammans med ett tiotal kyrkoherdekollegor
vandrade jag drygt tio mil från Sarria i
Galicien till Santiago de Compostela.
Jag blev förvånad över vänligheten och
avspändheten längs vägen. Jag blev glad
över att känna att kroppen fungerade allt
bättre. Milen försvann under sandalerna,
stressen reducerades och jag kunde se
skönheten i livet tydligare. Maten blev
godare. Förmågan att lyssna bättre. Fördjupad kontakt och vänskap växte med
mina medvandrare. Bönerna vid vägkanten, i skogsgläntan och vid källan kändes
uppfriskande.
Dessa goda effekter av gåendet borde
inte förvånat med min studiebakgrund i
filosofi och teologi. Redan den filosofiska
skola som grundades av Aristoteles 335
f. Kr. fick namnet den peripatetiska skolan
(av grekiskans peripatein, gå omkring).
De första som samlades kring den gåtfulle
vandraren Jeshua ben Josef – eller Jesus
som vi känner honom – kallades ”de som
följde den vägen”.
Gå mer
Jag tror att de låga inlärningsresultaten i
den svenska skolan skulle förbättras om mer
rörelse infördes på schemalagd tid och möjligen också applicerades på pedagogiken.
Stressen och konfliktnivåerna på arbetsplatser av olika slag skulle förmodligen minska
om vi satt mindre och gick mer.
Vi är snart inne i
fastetiden, som också
är det tilltagande ljusets tid. Min uppmaning till mig själv och
alla läsare lyder därför
föga överraskande: Sitt
mindre och gå mer!
johan engvall
Kyrkoherde
[email protected]
Vinterläger i Trysil
23/2-1/3
Följ med Solna församling på vinterläger i Trysil 23/2-1/3 2014
Kostnad inklusive resa, mat, boende och liftkort: 3 000 kr
Begränsat antal platser. Anmäl dig nu!
Kontakta Axel Kroon tel 08-546 646 92 eller 073- 461 21 00
[email protected]