Transcript FÖRSAMLINGSBLADET

FÖRSAMLINGSBLADET
NR 3/4 2013
GRYTNÄS FÖRSAMLING
Möte med Madeleine Ingmarstedt
Kyrkoherde för nya pastoratet - sidan 4
Peter Morelius – frivilligarbetare
Läs intervjun på sidan 8
Rockmässan i Avesta Kyrka
Se bilderna på sidan 10
Äntligen!
Kragrutan
Ja, så känner
jag det när advent och jul är
i
antågande.
Det är nu som
vi tänder våra
adventsstakar
i fönstren och
många ljus brinner för att skingra
mörkret. Men det är både glädje
och sorg i våra hjärtan, glädje över
att få vara med våra nära och kära,
sorg och saknad över dem som
inte längre är med oss. Tidens gång
är ibland svår att acceptera och det
är jag själv väldigt medveten om.
Församlingsbladet som du håller
i din hand är det sista och även det
första från Grytnäs Församling.
Nästa nummer kommer det nya
pastoratet att ge ut och vi i Grytnäs ser fram emot att arbeta tillsammans med Avesta Församling.
I det här numret kan ni se ett
axplock över höstens aktiviteter.
Som vanligt har det funnits något
för alla.
Intervjun med nya kyrkoherden för pastoratet Madeleine Ingmarstedt, var ett spännande möte
för mig.
Ett helt uppslag från Rockmässan i Avesta Kyrka finns med.
Fartfyllt och stämningsfullt.
Även ett kalendarium över julhelgerna och nyår finns att läsa här.
November, en månad fylld av regndroppar, fallna löv, mörka kvällar,
fuktig kyla. November, en månad
fylld av ljus som börjar tändas på
de mörka kvällarna, iskristaller på
morgnarna som bildar fantasifulla
mönster och månljus som lyser
mellan de kala grenarna. En månad
fylld av längtan. Nu är vi inne i december och ljusen lyser upp.
Alla behöver vi längta och drömma.
Vissa drömmar är gemensamma för
många av oss, däribland drömmen
och längtan efter fred och frid. Längtan efter försoning, möten, nya möjligheter. Med längtan följer bönen.
Att be är aldrig fel, att be är coolt och
något vi kan göra för alla våra medmänniskor och verksamheter.
En God Jul och Ett Gott Nytt År
till Er alla!
Sonja Domlin
Ansvarig utgivare:
Roland Söderberg
Redaktör:
Sonja Domlin
Bilden på framsidan är från jullandskapet i Grytnäs Kyrka.
Under den period som det här församlingsbladet sträcker sig över infaller globala veckan med fredstema.
Internationella grupperna arbetar
med detta och ger oss möjligheter
att mötas med freden i centrum. En
av församlingens körer bjöd in till
rockmässa i Avesta kyrka. Temat
var ”Livin´ on a prayar”. Fred och
bön. Kan det bli så mycket bättre?
Advent – hoppets tid!
Ropa ut din glädje, dotter Sion,
jubla, dotter Jerusalem! Se, din
konung kommer till dig. Rättfärdig är han, seger är honom given.
I ringhet kommer han, ridande
på en åsna, på en ung åsnehingst.
Jag skall förinta alla stridsvagnar
i Efraim, alla hästar i Jerusalem.
Krigets vapen skall förintas. Han
skall förkunna fred för folken och
hans välde skall nå från hav till hav,
från floden till världens ände.
Håll med om att texten ovan,
som profeten Sakarja i gamla testamentet i bibeln har skrivit, är stark.
Den slår an på den sträng av längtan efter fred och rättvisa vi alla bär
på. Mina tankar går osökt till den
gamla visan I natt jag drömde som
Cornelis Vresvijk skrev på 60-talet.
Jag minns att jag som liten grabb
ofta funderade på varför de – de
vuxna som bestämde – helt enkelt
inte gjorde som man sjöng: Samla
hela gänget av ”statsmän som satt
på rad” och skapa fred! (Den låten
var för övrigt den första jag lärde
mig utantill helt och hållet.)
I nästa stund kommer en annan låttext för mig. Det är Joakim
Thåströms provocerande fråga och
låt: Är det verkligen fred vi vill ha!
Jag ställer mig ofta frågan om vad
som står i vägen för fredens intåg.
Vad är det som hindrar oss människor? Frågan inbegriper för mig
också rättvisan. Vill vi ha fred och
rättvisa eller är den för kostsam för
alla som har sitt på det torra?
Sakarjaorden på första advent utmanar oss och knackar ihärdigt på
dörren och förkunnar fred för folken
och berättar att Guds fredsvälde redan är på väg. Det skall nå från hav
till hav. Det är vår bestämmelse och
till detta är vi och allt skapat!
Roland Söderberg
Oviktigt vetande
Visste du att...
...den svenska adventsljusstakens historia började på Ersta Diakonianstalt i Stockholm?
...vår fina, röda julstjärna blev lanserad som julblomma tack vare en stöld?
...det finns en sägen som berättar att det var Martin Luther som lanserade julgranen?
Ett solidariskt altarbord
Vi till ditt altarbord bär fram, som
offergåva o Guds Lamm.
Vår glädje, våra nederlag, oss
själva, allt vad du oss gav.
Så står det i psalm 73, en av de
psalmer som ofta sjungs när nattvarden förbereds vid altaret. Just
altaret är en medelpunkt i kyrkan.
Här fäster man ofta blicken under
gudstjänst vid bön oavsett det är
glädje eller sorg, tacksamhet eller
förtvivlan. Här dukas nattvarden,
gemenskapens enkla måltid, dukad
för alla. Och altaret smyckas ofta
med blommor.
Men vilka blommor bär vi egentligen fram? Var kommer de ifrån?
Svaret är att de oftast kommer från
Sydamerika eller Afrika. Här har
arealer av odlingsmark köpts upp
och istället för mat odlas snittblom-
mor med hjälp av enorma mängder kemikalier. De som arbetar på
fälten, oftast kvinnor, har mycket
dåligt betalt, och omkring 60% av
dem har minst 1 förgiftningsrelaterat symtom som astma, andningsproblem, hud-skador och missfall
hos gravida. Till det kommer sedan
transporterna med ännu mer utsläpp av koldioxid och andra gifter
till vår jord.
I Kirsebergs församling som ligger i
Malmö arbetar man med ekologiska
och solidariska förtecken i allt man
gör, från blommor till vilket mjöl
man har i oblaterna.
Vi i Grytnäs har också den här
grundtanken, och ett beslut har
nu tagits angående just altarblommorna. Altaret i vår kyrka pryds
sedan maj månad av blommor
som är hemodlade i trädgårdar i
församlingen eller vilda blommor.
Nu när själva blomstersäsongen är
över kommer vi att få se andra uppsättningar med grunden från vår
egen flora. Det ska bli spännande
att se! Kanske kan det tyckas som
en droppe i havet att vi slutar köpa
snittblommor som medför lidande
för dem som odlar, men som det
står i psalm 723 i vår psalmbok:
Droppar söker sig tillsammans,
floden strömmar genom land ut i
ännu större vatten, blir till vågor
mot en strand.
Kanske vill du vara med och ordna
med altararrangemang och därmed
bidra till upprättelsen av skapelsen?
Du är varmt välkommen!
Ingrid Eklund
Sackeusbutiken
Kom in och handla julklappar i vår världsbutik! Genom att handla
här hjälper vi människor i en annan del av världen till ett bättre liv.
Madeleine Ingmarstedt är från 1:a januari 2014 ny kyrkoherde för pastoratet Avesta Grytnäs Församling.
Församlingsbladet möter kyrkoherde Madeleine
Berätta lite om ditt ursprung och
hur du hamnade i Avesta.
Jag är född i Stockholm och växte
även upp där. När jag var 17 år flyttade jag till Sala, vi hade sommarställe
där, för att gå på gymnasiet. Gick
ekonomisk linje och de kunskaperna
har jag haft god nytta av genom åren.
Efter gymnasiet arbetade jag med
hundar, utställningar, omplaceringar.
Det fanns en djuraffär i Sala och där
arbetade jag en del och när den blev
till salu så slog jag till och köpte den.
Öppnade även en butik i Västerås.
Drev dessa butiker i 20 års tid.
Hela tiden fanns en dröm i
bakhuvudet att bli präst så jag
tog reda på villkoren och vad som
krävdes för att fullfölja drömmen.
Pluggade på Uppsala Universitet ett
antal år och prästvigdes 1997.
Min första tjänst hade jag i
Västerås och där stannade jag i fem
år. Satt även i kyrkorådet. Men jag
ville gå vidare och det lockade med
Hur känns det nu när du blivit
kyrkoherde för hela pastoratet och
vad har du för förväntningar och
förhoppningar?
Ser det som en stor utmaning, glädjefullt, ärofullt. Vill bevara o förena
de båda församlingarna, de anställda och förtroendevalda. Roligt med
Vilka består din familj av och finns friskola/förskolorna. Vill verkligen
det några husdjur i ditt hem nu?
”ge järnet” för att det ska bli bra.
Tore min sambo sedan sex år till- Min förhoppning är att det blir en
baka och två bonusbarn. Zack vår positiv förändring med förnyelser,
schäferhane.
samtidigt som traditioner ska bevaras.
Grytnäs och Avesta är väldigt olika
Vad är det bästa med Avesta för dig? som församlingar, en landsbygd och
Avesta har ett bra geografiskt läge, en tätort. Samarbete och gemenskap
nära till Uppsala, Stockholm, Falun är viktigt. Vi har två fina församlint.ex. Tycker också om Avesta som gar med vackra församlingsgårdar
handelsstad.
och dem ska vi vara rädda om.
en kyrkoherdetjänst, Avesta församling behövde en ny kyrkoherde
och jag sökte och fick den tjänsten. Den har jag nu haft i tolv år.
Och nu har jag fått tjänsten som
kyrkoherde från 1/1-2014 för det
nya pastoratet.
Fritidsintressen?
Arbete och fritid hänger ihop för
mig, men jag är medlem i Lions som
jag tycker hjälper både på plats och
ute i världen.
Tack Madeleine för mötet och att
jag fick tillfälle att intervjua dig.
Sonja Domlin
Globala veckan
Söndag 17 november till söndag 25 november inföll
den globala veckan. Temat för i år var Helig fred.
Benämningen heligt krig är nog mer välbekant, men
som en motreaktion mot detta så kommer nu uppropet
om den heliga freden, möjligheten för oss människor
att se varandra som vänner i den värld vi fått att ta
vara på tillsammans.
Under den här veckan uppmärksammades rättvisa
och fred. Just krig är något som gör fattiga ännu fattigare, och ensamma ännu ensammare. Men fred är
inte bara frånvaro av konflikt. Fred är så mycket mer!
Fred är befrielse från rädsla, förtryck, diskriminering,
fiendskap. I fredsbegreppet ingår hela skapelsens befrielse från utarmning och respektlöshet. Kanske kan det
kännas som en ren omöjlighet att uppnå, kanske kan
det kännas som om det är lika bra att ge upp innan
man ens har börjat arbeta för fred men glöm inte vad
Paulus skrev i sitt brev till korintierna: Nu består tro,
hopp och kärlek, och störst av dem är kärleken.
Tro och hopp gör att man inte ger upp. Och kärleken är drivmedlet – kärleken från Gud som får tron att
växa och hoppet att fortsätta hoppas. Under veckan
uppmärksammade både Grytnäs och Avesta församlingar den globala veckan på flera sätt. Tillsammans
kan vi bidra till förändring!
Ingrid Eklund
Kyrkornas globala vecka är ett tillfälle för kyrkor, församlingar och organisationer att
uppmärksamma globala rättvisefrågor – samtidigt och tillsammans. Arrangörerna tar
fram tema och verktyg. Själva veckan äger sedan rum i november över hela landet där
engagerade människor planerar och genomför olika aktiviteter.
Tack!
Den 9:e januari är det 20 år sedan jag kom till Grytnäs
församling. Jag började som pastorsadjunkt när Bengt
Stenlund var kyrkoherde. Efter några månader slutade
han och jag blev ensam präst i församlingen för en tid.
Därefter tog Sigge Bock vid som kyrkoherde och jag
fick en ordinarie tjänst som komminister. Så var det
fram till början av 2000-talet då det allt oftare blev
aktuellt att vikariera i kyrkoherdeuppgiften.
På hösten 2006 fick jag så förtroendet att kliva in
i uppgiften som kyrkoherde på riktigt. Det har varit
ett mycket spännande och givande arbete. Jag har
fått vara med om en del förändringar men framför
allt har jag fått vara med om många, många möten
med er församlingsbor. Det är min förhoppning att
dessa möten fått vara lika viktiga för er som de varit
för mig. Jag är mycket tacksam för allt detta.
Vid årsskiftet går nu Avesta och Grytnäs församlingar samman i ett gemensamt pastorat. Med det
så avslutas min uppgift som kyrkoherde i Grytnäs.
Därför vill jag nu tacka för mig som kyrkoherde, det
förtroende jag åtnjutit och för stöd, omtanke och
förböner som jag fått erfara.
Vi kommer att ses och mötas även fortsättningsvis
och då kanske än mer än vad som varit möjligt i tjänsten som kyrkoherde. Nu kliver jag in i arbetet som
komminister jämte Ingrid Eklund och kommer att ha
möjlighet att vara tillgänglig i än större utsträckning.
Roland Söderberg
Möte med Peter Morelius
gör ont och jag vill vara med och göra skillnad. Jag
gillar konstaterandet – ”Ingen kan göra allt, men alla
kan göra något”.
När började du engagera dig i Grytnäs församling?
Jag flyttade med min familj till Skogsbo på 90-talet
och kom i kontakt med Grytnäs församling när barnen var små och deltog i barnverksamheten, men sedan
har jag haft ett frivilligt engagemang.
Hur har dina arbetsinsatser sett ut?
På ett tidigt stadium blev jag inkopplad i vänförsamlingsutbyte och jag fick följa med till Köpu vänförsamling i Estland. Vi hade också en stor insamling av hygienartiklar till Moçambique och kläder till Tanzania.
Vi fick så bra respons från församlingsbor och även av
olika affärsidkare så att det blev en stor släpvagn som
kördes till Vårgårda där allt lastades om för att sedan
fraktas vidare. Vi vet att tvålar och kläder kom fram
eftersom vi kort därpå fick kort med tack och bevis för
att allt kommit dit det skulle.
Vad är det roligaste med ditt arbete?
Det är när vi efter en insamlingsperiod ser att vi lyckats
uppnå ett resultat. Att vi fått in pengar som kommer
att göra skillnad! Det skänker stor tillfredsställelse.
Har du något speciellt minne ifrån någon insamling?
Jag minns speciellt påskinsamlingen 1987. Vi hade ställt
ut pappersbössor på en hel del olika ställen och den här
söndagen hade vi samlat ihop dem och ställde dem på
Peter Morelius är en av flera frivilliga som är engagerad i Svenska kyrkans
altaret. Jag minns att den bössan jag ställde där inte
internationella arbete i Grytnäs församling.
vägde någonting alls och jag var förstås bergsäker på
Hur kom det sig att du började intressera dig för att den var tom. När den sedan öppnades låg det fem
Svenska kyrkans internationella arbete?
stycken tusenlappar i den. Vilken överraskning det blev!
Mitt intresse började när jag, i mitten på 80-talet, Det är mycket pengar nu och det var ju ändå mer 1987.
gick med i KU, Kyrkans ungdom i Folkärna församling. Det var då jag kom i kontakt med insamlingarna Vad vill du avsluta med att säga?
till Lutherhjälpen under påsken och SKM (Svenska Jag tänker ofta på hur oerhört privilegierad jag är och
kyrkans mission) till jul. Men mitt intresse i de här har varit under min uppväxt och att det alltid finns
frågorna startade faktiskt redan för 40 år sedan vid med som en ljus grund för mitt engagemang för andra
svältkatastrofen i Biafra. Då var jag åtta år och fick som inte har haft en lika bra start som jag har fått. Det
plötsligt insikt om vilken orättvisa det fanns i världen. stärker mitt engagemang!
Jag insåg då hur lyckligt lottad jag var som blivit född
i ett rikt land och där tror jag min vilja föddes att
försöka hjälpa andra som inte haft lika stor tur.
Är du också intresserad av globala och internationella
Är det den insikten som har burit dig fram till engage- frågor? Vill du hjälpa till med något eller har frågor?
manget du har idag?
Vill du vara med i ett sammanhang där du har möjJa, jag är mycket intresserad av de mänskliga rättighets- lighet att göra skillnad?
frågorna! Vi vet att det finns resurser i världen men Ring Kerstin Berglund, diakon i Grytnäs och Avestas
fördelningen är orättvis. Jag känner att orättvisorna församlingar på telefon 070-424 81 05.
Ändra livsstil är en andlig fråga
de mest utsatta i världen, för kommande generationer och för jorden
vill vi se att Sveriges regering lever
upp till situationens allvar och tar
modiga beslut för att drastiskt minska växthusgaser såväl i Sverige
som utomlands agerar inom EU
för en höjd ambitionsnivå när det
gäller minskningen av utsläppen
bidrar med ökade medel till klimatbiståndet utan reducering av
befintlig biståndsbudget.
Samtidigt vill vi som kyrka:
Upprätthålla en interreligiös och
internationell dialog om klimatförändring och verka för social
och ekonomisk rättvisa. Arbeta för
Svenska kyrkans biskopar: Klimatutmaningen inte enbart en miljöfråga
att hålla klimatfrågorna levande
Mänskligheten står inför sin största var vilar på oss i den rika världen i allmänhetens medvetande. Upputmaning hittills, att hejda klimat- att gå före och förändra vår livsstil. muntra till djupare teologisk refleförändringen. IPCC:s femte rapport En sådan förändring är i hög grad ktion om den moraliska och etiska
som nu läggs fram visar att ett redan en existentiell och andlig fråga. dimensionen av klimatförändrinallvarligt läge har skärpts. Fler kost- Kristen tro utgår från att Gud har gen. Uppmana våra församlingar
samma väderfenomen är att vänta. skapat varje människa med både att genom bön och reflektion beHavet i Arktis kommer sannolikt ansvar och kapacitet att hantera grunda hur våra egna handlingar
att vara isfritt om somrarna runt år kriser, även en global klimatkris, och livsval påverkar miljön. Upp2050. En omfattande minskning av samtidigt som vi får bäras av hopp muntra våra församlingar att lära
växthusgaser måste till för att hålla och framtidstro.
sig mer om klimatförändringar och
att höjningen av jordens medeltem- Nu är det dags att såväl besluts- om den världsvida kyrkans sätt att
peratur under två grader. Vi befinner fattare som individer tar klimat- bemöta denna kris.
oss i en allvarlig situation där vi som utmaningen på allvar. I Sverige kan Denna kris har nått sådana promänsklighet måste agera tillsammans. vi göra långt mer än hittills för att portioner att alla goda krafter nu
Jorden, vårt hem, utsätts idag för ställa om vårt eget samhälle. Vi be- måste samverka för livets skull.
större belastning än den klarar av att höver tänka långsiktigt och skapa
bära. Den skapelse vi lever i är i fara. möjligheter för en ekonomi där Ärkebiskop
Det är inte enbart en miljöfråga. Det konsumtion och produktion står i Anders Wejryd
som står på spel är människans rätt proportion till jordens bärkraft.
till ett drägligt liv, en rättvis fördel- Även om läget är allvarligt, lever Biskop
ning av jordens resurser och en värld vi också i en möjligheternas tid. Det Åke Bonnier, Skara stift
där vi lever i fred med varandra och finns många skäl att vara hoppfull. Eva Brunne, Stockholms stift
delar livet med andra former av liv. En klimatomställning är chansen Per Eckerdal, Göteborgs stift
Det har sagts förr: Många hän- till en rättvisare, fredligare och håll- Sven-Bernhard Fast, Visby stift
delser kan ha en plan B. Vi har ingen barare värld, som vi kan lämna över Esbjörn Hagberg, Karlstads stift
planet B. För att klara utmaningen till nästa generation Inom EU och FN Antje Jackelén, Lunds stift
behöver vi samverka inom alla om- kan Sverige visa på handlingskraft. Jan-Olof Johansson, Växjö stift
råden som är uttryck för mänskligt Klimatomställningen och rätten till Martin Modéus, Linköpings stift
liv på planeten: Vetenskap, politik, utveckling för fattiga måste gå hand Hans-Erik Nordin, Strängnäs stift
näringsliv, kultur, religion.
i hand. Världen behöver ledarskap Ragnar Persenius, Uppsala stift
Svenska kyrkan är en del av en som driver utvecklingen mot en lång- Hans Stiglund, Luleå stift
världsvid kyrka. Våra systerkyrkor siktigt hållbar värld.
Thomas Söderberg, Västerås stift
runt om i världen ser hur klimat- Det går fortfarande att ändra Tuulikki Koivunen Bylund,
förändringarna påverkar möjlighe- färdriktningen och kärleken till vår Härnösands stift
terna till utveckling. Ett stort ans- nästa tvingar oss att göra det. För
Rockmässa och Jazzpel
Jag sitter nersjunken i en av sofforna i Grytnäs tillsammans med medlemmarna i Jazzpel. Det är en av
kyrkokörerna i Grytnäs och består av Maria, Christina,
Carolina, Annica, Madeleine, Camilla, Maria och Pia.
Men det här är inte en ”vanlig” kyrkokör. Till Jazzpel
kan man kanske också räkna TEA, musikgruppen med
medlemmarna Totte, Eldar, Adam och Thomas.
Hur är det då att sjunga i Jazzpel? Alla instämmer i att
det är jätteroligt. Kören har utvecklats från att vara en
bakgrundskör till att bli en vokalkör med flera solister.
Det är både samstämmigt och 4-stämmigt - samtidigt!
Från början var kören inriktad på att sjunga jazz och
gospel, därav namnet Jazzpel, men det har inte blivit så
mycket av vare sig jazz eller gospel. Det har blivit andra
musikstilar som dominerat gruppens repertoar, mycket
tack vare intresset från TEA. Låtar från artister som
Michel Jackson, Whitney Houston, Toto, Queen, Abba
m.fl. bearbetas och framförs vid några av Grytnäs och
Avestas gudstjänster.
Här funderar vi över hur många konserter och gudstjänster som gruppen och TEA faktiskt gjort sedan den
startade 2008. Christina räknar till 12 stycken, men så
kommer man på flera till. Till slut kan vi enas om att
det är många.
Jag frågar vad de egentligen tycker om att vara en
kyrkokör, och får svaret att det är bra. Alla känner sig
hemma i kyrkan. Och så är det ju fantastiskt kul att
det alltid kommit så mycket folk!
Den 17 november var det dags för nästa rockmässa, denna gång i Avesta kyrka. Temat var ”Livin´ on a
prayer” och innehöll låtar från Bon Jovis rika samlingar.
Jag funderar hur det har varit att bearbeta och göra hans
musik, och kören enas om att det var svårt till en början.
Det är en sak att sjunga med när låtarna spelas på radion, en annan att arbeta själva med dem. Samtidigt har
det varit en av de roligaste artisterna att arbeta utifrån.
Man måste verkligen ge järnet i sången, det går inte att
”pipsjunga” som en av medlemmarna i kören uttrycker
sig. Den här musiken har kören längtat efter att få arbeta
med. Det handlar ju om 80-tals rock.
Vid varje mässa har kören och musikerna en särskild
”outfit”. Denna gång gällde western inspirerad klädsel
med flanellskjorta, väst och cowboyhatt. Jag själv som
tjänstgjorde som präst vid denna gudstjänst klädde
mig i skinnjacka, jeans och boots.
Ingrid Eklund
Höstfesten
Med soppa och fika för asylsökande och församlingsbor.
En stunds trevlig samvaro i Grytnäs Gammelgård där alla bjöd på sig själva.
Familjesidan
Döpta, Grytnäs församling
Agnes Elvira Anna Maria Brattlöf
Jenny Freja Susanne Fredin
Kornelia Annikki Birgitta Björklund
Edvin Erik Eriksson
Saga Matilda Storm
Mira Linnéa Elisabet Hult
Lilly Svea Kristina Astrén
Eddie Joacim Michael Jimmy Dahlberg
Lukas Mikael Jürgen Eriksson
Vilda Kristin Löfgren
Oliver Kjell Pettersson
Oliver Johan Andreas Söderlund
Alexander Anders Jan Fahlin
Ester Doris Olivemark
Tyra Sofia Lindh
Carl Gustav Alexander Ström
Alicia Lilly Marie Lantz
Alice Elisive Lindqvist
Elias Greger Ervasti
Anders Edvin Lennox Thelin
Flora Linnéa Rundström
Siri Maria Hennie Wilhelmsson
Meja Holen Björklund
Emmy Maria Engdahl
Thor Norling-Bengter
Natasha Renee Kristina Francis
Julia Carin Kristina Öberg
Wilma Sofia Julia Lindqvist
Vigda, Grytnäs församling
Björn Wesström & Malin Fogelberg
Daniel Lindh & Sofia Matsson
Robert Lindqvist & Emma Hansson
Tre frågor till tre vise män och tre kloka kvinnor
1. Vad betyder julen för dig?
2. Vad ser du mest fram emot i jul?
3. Godast på julbordet?
Roland Hedberg
1. Träffa sina nära och kära
2. Träffa barn och barnbarn
3. Sillen
Linus Fransson
1. Gemenskapen
2. Julmaten, stämningen
3. Mammas laxrullar
Margareta Mood
1. Att barn och barnbarn samlas
2. Att träffas allihopa
3. Julskinkan
Sonja Tärneborg
Kerstin Berglund
1. Tända ljus och vara tillsammans 1.Att få vara tillsammans
2. Att få ta det lugnt
2.Värdinna på Avesta Församlings3. Julskinkan
gård på julafton och sedan åka
hem till barnbarnen
3.Min vegetariska julskinka
Johan Jernberg
1. Stor familjehögtid
2. Relationen till familjen
3. Revbensspjäll
Internationella gruppen
Det ligger i kyrkans natur och uppdrag att ständigt söka sig utanför
sina egna gränser. Skälen till detta
är flera. Först av allt tror jag det
är allmänmänskligt att söka kontakt med likasinnade och så gör
även Grytnäs församling. Denna
längtan har lett oss in i samverkan
med vänförsamlingar på två kontinenter. En av dessa är en församling inom den anglikanska kyrkan i
Tanzania. Församlingen i fråga ligger i Kigarama och utbytet har förr
varit betydande.
En annan av våra vänförsamlingar finns i Köpu i Estland. Det har
varit lite lättare för oss upprätthålla
kontakten med våra vänner där. Vi
har fått vara med och hjälpa till att
förbättra kyrka och ålderdomshem
hos dem. Då och då har vi även hälsat på varandra. På senare år har vi
även ”blivit med vänförsamling”
nere på Sicilien också. I takt med att
vi etablerat vårt konfirmandarbete
med resor till södra Sicilien har vi
också fått kontakt med en reformatorisk kyrka där.
Utöver vänförsamlingarna har
vi, och Svenska kyrkan i stort, även
två andra spår med internationell
bäring. Det ena spåret är Svenska
kyrkans internationella arbete och
det har sin huvudinriktning på utvecklingssamarbete, katastrofinsatser och långsiktigt påverkansarbete
över hela världen. Tillsammans med
systerkyrkor runtom hela världen
kan vi vara på plats inom 48 timmar
när en katastrof har inträffat.
Det andra spåret är ”Svenska
kyrkan i utlandet”, som förr kallades SKUT. Det är helt enkelt små
lokalförsamlingar på 45 platser runtom i världen. Dit kommer människor som turister eller utlandsboende.
Där hittar man en gemenskap, får
nån att samtala med när livet känns
tufft och får känna lite Sverigekänsla
när hemlängtan kommer smygande.
Vi tycker också att det är viktigt att
arbeta med de stora globala frågorna
dit klimatet och rättvisa hör. Därför
driver vi vår internationella butik
”Sackeusboden”. Där kan man handla rättvisemärkta varor. Där finns allt
från sötsaker till handväskor, många
trevliga presenter och fräscha kryddor
för matlagning. De smakar extra bra
med vetskapen om att de som varit
med och producerat dem har haft
schyssta villkor.
I Grytnäs är det internationella
gruppen som särskilt arbetar med
dessa frågor. Däri finns bl.a. Malin
Kåll och Peter Morelius. De tar gärna
emot tankar och idéer till arbetet och
en och annan hjälpande hand.
Roland Söderberg
Kalendarium, Jul-Nyår 2013
Grytnäs-Avesta Församling
Söndag 15/1211.00 Onsdag 18/1218.00
Torsdag 19/12 18.30
Lördag 21/12 16.00
Söndag 22/1211.00
Söndag 22/1218.00
Tisdag
24/12 11.00
Tisdag 24/1214.00
Tisdag 24/1223.00
Tisdag 24/1223.30
Onsdag 25/1207.00
Onsdag 25/1207.00
Onsdag 25/1214.00
Torsdag26/1218.00
Söndag 29/1211.00
Söndag 29/1215.30
Tisdag 31/12 15.00
Onsdag1/1 16.00
Familjegudstjänst Sammanlyst till Avesta Kyrka Malin, Marina,
Barnens Luciatåg, Gröt och skinksmörgås i Församlingsgården
Sjunger in julen i Avesta Kyrka Madeleine/Irina/Anna
Veckomässa, Ingrid Eklund Grytnäs Församlingshem
Julmusik Grytnäs Kyrka, Avesta Kammarkör, Eldar Levgran (orgel och piano)
Mariagudstjänst, Avesta Kyrka, Madeleine Ingmarstedt
Söndagsmässa, Samlaren Grytnäs Församlingshem Ingrid Eklund, Eldar Levgran.
En söndagsmässa med försmak av julen. Kvällsmacka, kaffe och glögg. Valda
delar av Per-Erik Petterssons berättelse om Grytnäs och Avesta församlingar.
Samling vid krubban, Avesta Kyrka, Madeleine Ingmarstedt.
Öppet hus i församlingsgården 12-15.
Julbön vid krubban, Grytnäs Kyrka Roland Söderberg, Eldar Levgran
Midnattsmässa, Avesta Kyrka.
Julnattsmässa, Grytnäs Kyrka, Roland Söderberg, Eldar Levgran
Julotta i Avesta Kyrka, Madeleine Ingmarstedt
Julotta i Grytnäs Kyrka, Ingrid Eklund, Ragnar Kronstrand, Grytnäs kyrkokör.
Julandakt, Ulla Gustavsson, Skogsgläntan
Musikgudstjänst Grytnäs Kyrka, Roland Söderberg
Söndagsmässa, Grytnäs Kyrka, Ingrid Eklund
Sinnesrogudstjänst Avesta Kyrka, Kerstin Berglund, Kyrkkaffe 15.30
Jazz och bön i sista minuten, Grytnäs Kyrka, Ingrid Eklund, Eldar Levgran
Nyårskonsert i Avesta Kyrka. Efter konserten bjuds det på buffé i Församlingsgården
Du vet väl att du kan välja?
GRYTNÄS
FRISKOLA
DET MODERNA ALTERNATIVET
• Vi är en liten skola i vacker miljö
• Vi har digitala klassrum utrustade med modern teknik
• Klassuppsättningar med iPads
• Utbildade lärare som arbetar tillsammans med klassresurser
• Fokus på varje enskilt barn
VÄLKOMMEN ATT BESÖKA OSS
0226-182 62
Församlingsexpedition Grytnäs
[email protected]
Telefon: 0226-671 40
Församlingsexpedition Avesta
[email protected]
Telefon: 0226-504 45
Begravningsverksamhet
Roland Hedberg kyrko- och fastighetschef
[email protected]
Telefon: 070-379 19 80
GRYTNÄS FÖRSAMLING
Utöver telefontid anges alltid journummer på
expeditionernas telefonsvarare.
Grytnäs Friskola
[email protected]
Telefon: 0226-182 62, 070-355 3749 (rektor)
Förskolan Junibacken
Telefon: 0226-181 20
Förskolan Killingen
Telefon: 0226-671 48
GRYTNÄS FÖRSAMLING