Transcript Magasinet Vårt Göteborg nr 1 2014

Vårt
Göteborg
Nr 1 · 2014
EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN
En nära
storstad
Grönt, tyst
och lugnt
Gunilla trivs
bäst hemma
Stadsarkitektens
vision om en förtätad stad.
Kryssningsturisterna
njuter av friden
i Göteborg.
Fyra boendealternativ för äldre
göteborgare.
SID. 17
SID. 14
SID. 6
Britt-Inger tummar inte på kvaliteten ”EKOLOGISK MAT
SMAKAR MER”
VÄGEN TILL JUBILEUMSÅRET 2021, SID. 10
”MUSSE” GILLAR ATT RULLA FRAM, SID. 13
2
ledare //
// innehåll
»Göteborg
ska bli en
nära storstad «
Vårt
Göteborg
Nr 1 · 2014
EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN
En nära
storstad
Grönt, tyst
och lugnt
Gunilla trivs
bäst hemma
Stadsarkitektens
vision om en förtätad stad.
Kryssningsturisterna
njuter av friden
i Göteborg.
Fyra bra boendealternativ för äldre
göteborgare.
SID. 17
SID. 14
SID. 6
Britt-Inger tummar inte på kvaliteten ”EKOLOGISK MAT
SMAKAR MER”
VÄGEN MOT JUBILEUMSÅRET 2021, SID. 10
”MUSSE” GILLAR ATT RULLA FRAM, SID. 13
Vårt
Göteborg
Magasinet Vårt Göteborg
ges ut av Göteborgs Stad.
Tidningen distribueras till
samtliga hushåll i Göteborgs kommun och till en
del hushåll intill kommungränsen. Vårt Göteborg
syftar till att ge Göteborgs
boende, besökare och näringsliv bättre kännedom
om vad Göteborgs Stad
gör och varför.
Tidningen ges även ut
som taltidning.
SIESJÖ
TÄNKER NYTT
Stadsarkitekt
Björn Siesjö ser bortom
dagens Göteborg.
FÖRTÄTNING
dag för alla göteborgare och utveckla Göteborg
för framtiden.
att ges ut som magasin med fyra till sex nummer per år. Det här är det
första numret och magasinet kommer så klart att
utvecklas tillsammans med er läsare. Välkomna
med synpunkter på vad vi kan ha med i stadens
nya tidning till [email protected].
Du kan också hålla dig informerad via nättidningen Vårt Göteborg. Nättidningen uppdateras med nya artiklar varje vardag. Du hittar
den på vartgoteborg.se eller via stadens webb
goteborg.se. Du kan också följa oss via twitter på
@VartGoteborg. •
VÅRT GÖTEBORG KOMMER
17
6
13
4
MUSSE OM SITT
GÖTEBORG
GRÖNARE MAT TILL BARNEN
På Tellusgatan 4 är ekologisk
mat en självklarhet.
EKOMAT
SHUTTERSTOCK
växa och byggas samman innebär förstås nya utmaningar. Fler göteborgare
måste ha någonstans att bo. Fler människor
ska ta sig fram genom staden. Då behövs fler
bostäder och bättre resmöjligheter – vägar, broar,
tunnlar, cykelbanor och mer kollektivtrafik.
Samtidigt måste Göteborg växa hållbart, såväl
ekologiskt, ekonomiskt som socialt.
Med nya utmaningar ökar också behovet att
kommunicera. Vi ska bli bättre på att berätta vad
vi gör och varför. Du håller därför i din hand det
första numret av Vårt Göteborg, ett magasin från
Göteborgs Stad för dig som är boende, besökare
eller arbetar i staden.
I Vårt Göteborg kommer du att kunna läsa om
hur de olika kommunala verksamheterna inom
Göteborgs Stad arbetar för att skapa en bra var-
ATT STADEN SKA
INNEHÅLL, VÅRT GÖTEBORG · Nr 1 · 2014
GÖTEBORGS HAMN
många flyttar in. I dag
är vi drygt 530 000 invånare och befolkningen
beräknas öka framöver med 10 000 personer per
år. Många människor vill flytta hit både från våra
närområden och från andra länder. Företag vill
etablera sig och utvecklas här. Fler turister vill
besöka Göteborg.
Göteborg ska bli en nära storstad, det vill säga
en stad som har allt en storstad kan erbjuda
men som fortfarande har fördelarna med korta
avstånd, närhet mellan människor och med en
öppen välkomnande miljö.
GÖTEBORG VÄXER OCH
3
LEVER LIVET HEMMA
Gunilla, 98 år,
trivs utmärkt i sin lägenhet.
”Här gör jag som jag vill”,
konstaterar hon.
BO BRA
Helena Mehner
Kommunikationsdirektör
Ansvarig utgivare
Kommunikationsdirektör
Helena Mehner
Redaktion
Kjell Foss, Carin Smederöd
och Maria Norberg
Kontakt
redaktionen@
vartgoteborg.se
Omslagsfoto
Johannes Berner
Produktion
Rubrik AB
Tryck
Sandstens tryckeri AB
Taltidning
Rox-Reportage AB
Distribution
Bring
TYCK TILL!
Vad tycker du om
magasinet Vårt Göteborg?
Hör gärna av dig till
oss på redaktionen@
vartgoteborg.se.
Webb
vartgoteborg.se
14
8
9
10
LÄR FÖR LIVET
Naturvetenskap är kul. Speciellt
när lektionerna hålls på Universeum.
SKOLINSPIRATION
BUSSEN FRÅN FRAMTIDEN
ElectriCity tar framtidens buss
till nutiden.
TESTARENA
FIRANDE PÅGÅR
Göteborgs 400-årsfirande är redan
i full gång. Häng med på resan mot 2021.
JUBILEUM
FLER GÖTEBORGSNYHETER HITTAR DU PÅ WWW.VARTGOTEBORG.SE
VÅRT G ÖTE BO RG # 1 2014
EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄR LD EN
22
FLER ANLÖP
TILL VÅR STAD
12
20
24
KALENDARIE
– PÅ GÅNG I HÖST
BÄST I EUROPA
Göteborg är ett föredöme när
det gäller användandet av fjärrvärme.
FÖREBILD
GÖR STADEN BÄTTRE
UNGA POLITIKER
Ungdomsfullmäktige tar fasta
på de ungas frågor.
EN VÄG IN TILL STADEN
Kontaktcenter guidar dig
rätt i staden.
INFORMATION
4
mat med omtanke // TE X T: SAN NA PERS SO N Mera
ekomat
MILJÖMÅLTIDERNA PÅ FRAMMARSCH I GÖTEBORG:
På förskolan Tellusgatan 4 är mer än hälften av
all mat som serveras ekologisk.
– Jag köper in så mycket ekologiskt jag bara kan
för att barnen ska få så naturliga måltider som möjligt,
säger kocken Britt-Inger Andersson.
EKOMAT
5
B I LD : J O HAN N E S B ER N ER I LLU STR ATIO N E R : S H UT TERS TOC K
Visste du att...
Andelen miljömåltider ökar stadigt
... maten står för en tredjedel av vår klimatpåverkan och att vi
svenskar slänger ungefär 30 procent av all mat vi köper. Men om
vi byter ut två köttmåltider i veckan till vegetariska alternativ skulle det
motsvara ett minskat koldioxidutsläpp från 23 300 bilar under ett år.
2013 var 27,1 procent av alla måltider i stadsdelarna miljömåltider.
Centrum, Angered och Västra Göteborg toppade statistiken, här
var över 30 procent av måltiderna som serverades miljömåltider. Fortfarande är det en bit kvar till det uppsatta målet på 50 procent för 2014.
beräknar man också noga och ser till
att lagom mycket mat skickas ut till avdelningarna. Det som inte har lämnat köket
kan nämligen sparas och återanvändas.
– Jag har alltid varit medveten och intresserad av mat och miljö. Själv växte jag
upp på landet och vet att man inte behöver
bespruta odlingarna för att det ska växa
bra, säger Britt-Inger.
I
Bergsjön i Östra Göteborg ligger förskolan Tellusgatan 4. Här satsar man
stort på att servera barnen mat som
är fri från rester av bekämpningsmedel och konstgjorda tillsatser. Britt-Inger
Andersson är kock på förskolan och varje
dag lagar hon mat till drygt 70 barn mellan
ett och fem år.
– Jag vill servera så bra mat som möjligt till
barnen och ekologisk mat smakar mycket
mer och är mycket godare, konstaterar hon.
på förskolan
sedan 1990 och redan 1996 började hon servera ekologisk mat tillsammans med många
andra förskolor i stadsdelen.
– Då fanns det inte särskilt mycket att
välja bland, och det lilla som fanns var jättedyrt. I dag är det mycket bättre, konstaterar
hon.
Numera är utbudet av ekologiska råvaror
betydligt större och andelen miljömåltider
som serveras på Göteborgs Stads skolor,
förskolor och äldreboenden ökar hela tiden.
Miljömåltider är Göteborgs Stads strategi för
att öka andelen ekologiska livsmedel och samtidigt minska matsvinnet. Definitionen av en
miljömåltid är en måltid som baseras på miljöoch rättvisemärkta råvaror, som är säsongsanpassade och rika på grönsaker och baljväxter.
På förskolan Tellusgatan 4 görs all mat
från grunden och i köket är Britt-Inger mån
om att ta vara på maten för att minimera det
som slängs. Överbliven gröt används till att
baka bröd, och potatis- och pastarester kan
användas till sallad. På förskolan portionsB R I T T- I N G E R H A R A R B E TAT
VÅRT G ÖTE BO RG # 1 2014
FÖR ATT HÖJA kvaliteten på måltiderna
har kommunen också som mål att allt kött
som serveras inom stadens verksamheter
ska vara 100 procent ekologiskt. För att
klara det målet kompenserar man med
att servera vegetariskt två dagar i veckan
och fisk två dagar i veckan på stadsdelens
alla skolor och förskolor.
I Östra Göteborg har man arbetat struk-
turerat kring miljömåltider i drygt tre
år på både förskolor och skolor och det
politiska målet för 2014 är att minst 40
procent av alla matinköp ska vara ekologiska. Nästa år höjs målet ännu ett snäpp,
till 50 procent, vilket förskolan Tellusgatan 4 redan överträffat.
– Vi ser ju att det faktiskt går att servera
ekologiskt och ändå klara ekonomin, samtidigt som man har en egen kock, säger
Maria Löfvenholm, enhetschef, Måltid i
Östra Göteborg.
Än saknas det ekologiska alternativ
till många av de råvaror som Britt-Inger
använder i sin matlagning, men hon ser
positivt på att målen höjs nästa år.
– Jag kommer att fortsätta köpa in så
mycket ekologiskt som det bara går, det
är ett sunt val för både miljö och hälsa. •
Så här jobbar Göteborgs Stad
med miljömåltider:
Göteborg Stad ordnar utbildningar för alla som arbetar med
måltider i stadens kök och sprider goda recept mellan verksamheterna. Upphandlingar görs riktade mot ekologiska varor och
miljömåltiderna följs upp genom att man mäter andelen ekologiska
livsmedel av den totala livsmedelsbudgeten.
SÅ TÄNKER VI PÅ TELLUSGATAN 4 OM MATEN
1. Vad är nyttig mat?
2. Var kommer maten ifrån?
HANAN
MOSA, 6 ÅR
ELISABET MUSTAFA, 6 ÅR
ARYA BAQAIY, 6 ÅR
GUSTAV HAMMARBÄCK, 5 ÅR
WARSAME HUSEIN, 5 ÅR
1. Sallad och sånt, det har
min pappa lärt mig.
2. Den kan komma från Asien
eller Afrika eller Sverige.
1. Frukt och sallad, det
ska man äta så att man
inte får ont i magen.
2. Maten kommer från
olika länder.
1. Äpple och apelsin.
2. Jag vet inte riktigt, men
salt kommer från havet.
1. Sallad, man måste
ha det till maten.
2. Från jorden.
1. Päron och banan.
2. Banan kommer
från träden.
EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄR LD EN
6
7
vinjett
bo
bra // TEX
O R DT:: FÖ
SANNA
R NAM
PERSSON N EF TER NAM
BILD:
N ANNA
B I LD : SIGVARDSSON
FÖ R NAM N EF TER
& SHUTTERSTOCK
NAM N
”HEMMA GÖR
MAN PRECIS
SOM MAN VILL”
Vid Landala torg bor Gunilla Hansson,
98 år, i egen lägenhet. Sedan sju år tillbaka får
hon hjälp av hemtjänsten med några av de dagliga bestyren, men det mesta klarar hon själv.
» De är så snälla
allihop och hjälper
till med sådant som
behövs, och det är
också väldigt roligt
när någon kommer
hit och hälsar på.«
BILDEN: Genom
hemtjänsten kan äldre,
som Gunilla, få hjälp med
till exempel personlig hygien
och påklädning, men även
med hushållssysslor som att
handla mat och städa.
SJÄLVSTÄNDIG
D
often av kaffe sprider sig från
köket in i vardagsrummet där
vaniljhjärtan väntar upplagda
på fat. På ett piano står bilder på
föräldrar, barn, barnbarn och barnbarnsbarn
uppradade och väggarna pryds av stora tavlor
i starka färger. Gunilla har bott i sin lägenhet
de senaste tolv åren och hon har inga planer
på att flytta.
– Jag trivs så bra här och hemma är bäst.
Här gör man precis som man själv vill, konstaterar hon.
Balkongen är Gunillas egna lilla trädgård.
Där gillar hon att sitta och titta på prästkragar
och pelargoner som nu blommar för fullt. Varje
tisdag och fredag åker hon till ett dagcenter
i Krokslätt för att träffa andra seniorer och de
besöken längtar hon till varje vecka.
– Det känns som mitt andra hem och det är
så underbart att få komma dit. Där är jag äldst,
men faktiskt också piggast.
kvar i sitt eget hem även på
ålderns höst är betydelsefullt för många,
ATT KUNNA BO
men det ställer också högre krav
på hemmet och på möjligheten
att få stöttning med vardagliga
sysslor som successivt blivit till
fysiska utmaningar.
För tjugo år sedan gick Gunillas make bort och i dag finns
bara en nära vän kvar i livet.
Gunilla började få hjälp av hemtjänstens personal för cirka sju
år sedan, då med enstaka uppgifter. Numera kommer de dag-
Gunilla Hansson,
98 år, Landala
Familj: Barn,
barnbarn, barnbarnsbarn och en syster.
Intressen: Sitta på balkongen och ta hand
om mina blommor.
Det bästa med mitt
hem: Att jag kan göra
precis vad jag vill, när
jag vill.
3
TRYGGA
BOENDEFORMER
FÖR ÄLDRE
Det finns flera olika
sätt att bo på ålderns
höst, och en bra idé är
att se över sitt boende i
tid. Här listar vi några
av de boendealternativ
som finns i Göteborg.
På Boplats, www.boplats.se, publiceras bra
bostäder för dig som är senior och tillgänglighetsmärkta lägenheter som kan sökas av alla.
På www.goteborg.se finns en förteckning över alla
äldreboenden, sök på ”hitta äldreboende”.
VÅRT G ÖTE BO RG # 1 2014
1
2
3
Seniorbostäder och
T-märkta bostäder
Trygghetsboende
Vård- och
omsorgsboende
Seniorbostäder är öronmärkta för personer över
en viss ålder, vanligtvis
55 år. Det finns både
hyres- och bostadsrätter
och dessa är märkta med
ikonen 55+ när de
annonseras ut på Boplats.
Tillgänglighetsanpassade (T-märkta)
bostäder ska ligga i
markplan alternativt ha
hiss, låga trösklar och
ett funktionellt och
rymligt badrum.
Trygghetsboende är
en boendeform som
håller på att etableras
i Göteborg. Trygghetsboende ger dig som är
70 år eller äldre möjlighet att bo i en vanlig
bostad, men med större
gemenskap och trygghet. Här finns god
fysisk tillgänglighet
och tillgång till gemensamhetslokal och
trygghetsvärd.
Vård- och omsorgsboenden (äldreboende)
riktar sig till äldre som
behöver mer fysiskt,
psykiskt, socialt eller
medicinskt stöd än vad
som kan ges i hemmet.
Det finns 67 kommunala
och fristående äldreboenden. För få en
lägenhet på ett äldreboende krävs ett beslut
som fattas av biståndshandläggaren i din
stadsdel.
EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄR LD EN
ligen och hjälper henne främst med att värma och duka fram måltiderna. Varje onsdag
går hon också till affären tillsammans med
personalen för att handla mat för den kommande veckan.
– Man behöver komma ut och röra på sig
och få små promenader då och då, säger
Gunilla som med viss möda just rest sig ur
stolen på balkongen för att vattna små röda
blommor som växer i en blomlåda.
FÖR ATT UNDERLÄTTA vardagen har Gunilla,
utöver hemtjänst, även rullator, käpp, en
upphöjd toalettsits med armstöd, en telefon
med extra stora knappar och ett larm runt
halsen som gör det möjligt att få direktkontakt med hemtjänsten om hon skulle falla
och behöva hjälp att ta sig upp. Stödet hon får
från hemtjänsten varje dag är mycket värdefullt, ur flera perspektiv.
– De är så snälla allihop och hjälper till med
sådant som behövs, och det är också väldigt
roligt när någon kommer hit och hälsar på,
säger hon.
Hemtjänsten inom Göteborgs Stad syftar
till att underlätta ett så självständigt och
meningsfullt liv som möjligt för den som klarar att bo kvar hemma. Personalen stöttar de
äldre utifrån deras egna behov och önskemål.
För att få hemtjänst ansöker du hos biståndshandläggaren i din stadsdel. •
8
notiser //
lustfyllt lärande // TEX T: FREDRIK FERMÉN BILD: UNIVERSEUM
TESTA OLIKA praktiska lösningar för hemmet i någon av stadens fem inspirationsmiljöer. Här visas allt från små hjälpmedel, som hjälper dig att få upp
locket på syltburken,
till tekniska lösningar, som en
borta/hemma
knapp som
stänger av allt
från spis till
lampor när du
lämnar bostaden.
TESTMILJÖER
Sugen på att veta mer? Inspirationsmiljöerna
är öppna för alla. För aktuella öppettider,
ring kontaktcenter, tel 031-365 00 00.
DU SOM ÄR 67 år eller äldre kan få
hjälp av fixartjänst med praktiska saker i ditt
hem. Det kan vara saker som du har svårt att
klara själv eller sådant som gör ditt hem säkrare.
Tillsammans med fixaren kan du få en
kostnadsfri säkerhetsrond i ditt hem. Ni går
då igenom brandsäkerheten och ser vilka
eventuella andra risker som finns för fall och
olyckor. Fixaren kan även tipsa om smarta
prylar för hemmet som gör livet enklare,
säkrare och roligare.
HEMMAFIX
Mer information om fixartjänst kan du få av
kontaktcenter, tel 031-365 00 00 eller gå in
på goteborg.se/fixartjanst
TRÄFFA NYA VÄNNER
PÅ STADENS träffpunkter kan
du som är äldre delta i aktiviteter och träffa
nya vänner. Du kan bland annat äta eller fika
ihop med andra, träna, gå på kurser, sjunga
i kör eller följa med på utflykt.
För äldre som behöver särskilt stöd finns
dagverksamheter med olika inriktning, exempelvis för personer med demens. Kontakta en
biståndshandläggare i din stadsdel för mer
information eller ta hjälp av kontaktcenter.
TRÄFFPUNKTER
Ett axplock av alla aktiviteter finns på
goteborg.se/aktiviteterforaldre.
Där finns också en restaurangguide för seniorer
samt en lista över stadens alla träffpunkter. Du kan
också ringa kontaktcenter för mer information,
tel 031-365 00 00.
// innovativ trafik
9
BILDEN: På Universeums
terrass på fjärde våningen
får barnen bekanta
sig med 16 rytande
dinosaurier och resonera
kring hur det var att leva
under jätteödlornas tid.
SMARTA PRYLAR
FIXARTJÄNST
TE X T: U LF ROOSVALD B I LD : WH ITE
Lustfyllt lärande
på Universeum
För andra läsåret i rad kommer stadens
4 000 fjärdeklassare få fritt inträde till Universeum tillsammans med sina lärare. Tanken är att lärande i en
inspirerande miljö ska öka intresset för naturvetenskap.
SKOLINSPIRATION
I
ett grönt tält på Universeums tak
sitter ett gäng fjärdeklassare och
gräver efter dinosauriefossil. Plötsligt kippar en grupp pojkar efter
andan när en mekanisk Parasaurolophus
grymtar till.
– Ni vet väl att de här dinosaurierna bara
åt grenar och löv, säger pojkarnas lärare betryggande.
EN VÅNING NER arbetar Kerstin Wernberg
Appelström, ansvarig för Universeums
skolavtal. Hon är en av dem som verkat för
att Göteborgs alla fjärdeklassare har fått
fri entré till Universeum tillsammans med
sina lärare de senaste två läsåren.
– Hos oss får barnen uppleva naturvetenskap, matematik och teknik i verkliga
miljöer. Vi tror att den nyfikenhet vi skapar hos eleverna håller i sig och påverkar
deras betyg längre upp i åldrarna, säger
hon.
Hanna Olsson, som är mellanstadielärare,
tycker att satsningen är fantastisk.
– I den här åldern är eleverna väldigt mottagliga. Att de få lära sig på riktigt ger dem
kunskap som stannar kvar, säger hon och
fortsätter:
– Genom intresse och lust blir måluppfyllelsen högre och eleverna lär sig att tycka
om naturvetenskap, matematik och teknik,
ämnen som inte alltid är så populära.
HANNA OLSSON OCH stadens övriga mellan-
stadielärare får genom avtalet också två
fortbildningsdagar på Universeum, en
i naturvetenskap och en i teknik. Tanken
är att Universeum ska stötta lärarna med
kompetensutveckling så att de kan inspireras att utveckla sin egen undervisning. •
VÅRT G ÖTE BO RG # 1 2014
FRAMTIDENS BUSS
Du kliver på bussen inomhus, får en tyst och i det
närmaste utsläppsfri resa genom staden och kan använda
dig av interaktiva, tekniska tjänster under resans gång.
ElectriCity, en av världens modernaste busslinjer och kommer att vara verklighet i Göteborg redan nästa sommar.
TESTARENA
D
et låter lite som en framtidsvision, men
är i högsta grad verklighet. Den nya busslinjen ska gå mellan Johanneberg Science
Park och Lindholmen Science Park, och
passera Götaplatsen, Brunnsparken och Göta älvbron
på vägen. Bussarna drivs av förnyelsebar el, minst en
av hållplatserna kommer att vara inomhus och på såväl
hållplatser som ombord på bussen kommer resenärerna att ha tillgång till ny teknik och interaktiva tjänster.
– Det vi ser framför oss är inte visionärt, utan en naturlig utveckling. Om fler väljer en allt mer attraktiv
kollektivtrafik löser det också en del av trängselproblematiken, säger Niklas Gustavsson, ansvarig för hållbarhets- och samhällsfrågor på Volvo.
MÅLET MED ELECTRICITY är att skapa ett innovativt
elektrifierat bussystem, som blir en integrerad del av
det befintliga kollektivtrafiksystemet. Tanken är att
lämna skrivborden och laboratorierna, och i stället
testa bussen och trafiksystemet i befintlig miljö från
början. Staden blir en levande testarena för ny teknik.
Bussen är i princip fri från avgaser och väldigt tyst.
Detta gör att man kommer att kunna köra på platser
EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄR LD EN
som inte varit tillgängliga för busstrafik
tidigare, kanske till och med gågator.
– Nu jobbar alla parter intensivt med
alla delprojekt. Bussarna ska bli klara,
vi arbetar med tekniska lösningar för
hållplatserna, laddstationer, IT, med
mera. ElectriCity handlar inte bara om
själva bussen, utan om mjukare värden,
som tjänsteutveckling, hur det ska se ut
på hållplatserna, och hur resan ska vara,
säger Niklas Gustavsson.
Minst en av hållplatserna kommer att
byggas inomhus, troligen vid Lindholmen Science Park.
– Det kommer att bli en ny sorts miljö,
en blandning av inomhus och utomhus,
säger Mats Bergh, vd för Johanneberg
Science Park.
I DAG STÅR TRANSPORTSEKTORN för en
tredjedel av Sveriges samlade koldioxidutsläpp. Den här typen av projekt är en
nyckel för en lyckad omställning.
– Det som skiljer den här idén från en
del andra projekt är att Volvo tog initiativet till det här och sa att detta vill vi
göra i vår hemstad. Det fanns en stor
vilja att vara med. Ibland är det akademien och forskarvärlden som behöver
ta initiativet, ibland är det staten eller
kommunen, men ibland är det också
företagen som behöver kliva fram och ta
initiativet, säger Niklas Gustavsson.
En rad aktörer från näringsliv, forskarvärlden och kommun och stat samarbetar nu för att elbusslinjen ska bli så
bra som möjligt. Det gäller att ta fram nya
hållplatslösningar, trafikledningssystem
och säkerhetskoncept samt system för
energiförsörjning och energilagring. Just
det breda samarbetet är något som ställer krav på alla inblandade att våga tänka
nytt och lämna sin trygghetszon. Det är
inte självklart att företagare och politiker
och forskare talar samma språk.
– Det roligaste ur mitt perspektiv är att
försöka hitta ett hållbart sätt att samarbeta mellan alla de här parterna, säger
Niklas Gustavsson. Utmaningen är att
på kort tid jämka samman alla olika visioner. Det gäller att hitta gemensamma
mål. Inget är självklart när man ska samarbeta över gränserna så här och det är
kort om tid. •
10
göteborg2021 // TE X T: FR ED R I K FER M ÉN & SAN NA PERS SO N 11
B I LD : B E ATR I C E TÖ R N ROS , WI K I M EDIA & S H UT TERS TOC K
3. ÖPPNA RUM
FIRANDET HAR REDAN BÖRJAT!
GRATTIS
GÖTEBORG
År 2021 firar Göteborg 400 år. Men jubileet
har redan startat med ett antal aktiviteter under
2014 och många flera planeras i detta nu för de
kommande åren. En sak är säker, projektet 2021
kommer att utveckla Göteborg under lång tid.
JUBILEUM
H
ur kan 400-årsjubileet
göra ett internationellt
avtryck för framtiden? Det
var frågan som stadens
politiker ville ha svar på när Göteborg &
Co fick uppdraget att ta fram ett förslag
till jubileumsplan.
– Utgångspunkten var att tänka hållbart och involvera hela staden. Alla göteborgare som ville delta fick lämna förslag,
säger Therese Brusberg, projektchef för
Göteborg 2021 på Göteborg & Co.
RESULTATET BLEV HELA tusentals idéer,
visioner, funderingar och förslag och
utifrån alla dessa tankar skapades tre
konkreta teman för att särskilja riktningarna.
– Det blev väldigt tydligt att göteborgarna ville förbättra de mjuka frågorna,
Många projekt handlar om en öppen och tillåtande atmosfär, med
kreativa mötesplatser. Man utvecklar, provar och testar nytt i stadens
alla hörn. Öppna rum ger utrymme för nya möten och Göteborg blir
den modiga testarenan – öppen för världen.
1. NÄRA VATTEN
snarare än att fokusera på nya byggnadsverk, som man gjorde vid 300-årsjubileet,
säger Therese Brusberg.
En hjärtefråga var att komma nära
vatten och därför lyftes detta ut som ett
självklart tema. Likaså ville de allra flesta öppna upp det allmänna rummet och
låta staden bli mer kreativ och tillåtande.
DEN TREDJE INRIKTNINGEN var att bygga broar, både fysiska broar över kanalen
och bildliga broar mellan människor, för
att göra Göteborg till en mer tillgänglig
stad.
– Nu arbetar vi med att realisera flera
idéer per tema och år. Firandet är med
andra ord i full gång, konstaterar Therese
Brusberg. •
Eftersom vatten är en naturlig del av
Göteborg är det också ett självklart
tema för jubileet. Inriktningen har flera
delar, dels kontakten med havet, skärgården,
hamnen, sjöarna, älven och kanalerna. Men också
regnet som resurs.
PÅGÅENDE PROJEKT:
Stora Hamnkanalen: Förstudien Stora Hamnkanalen
handlar om att göra ett
levande stråk i hjärtat av
Göteborg. En mötesplats där
människor vill och kan vistas
närmare vattnet.
Alla kan segla: Lär dig
segla mitt i Frihamnen. Varje
lördag fram till vecka 44
ges möjligheten att lära sig
segla helt gratis, och båtarna
som används gör seglingen
lättillgänglig för alla oavsett
förkunskaper eller fysiska
behov.
Bada mitt i stan: Ta dig
ett dopp mitt i stan – det är
målsättningen med ”Bada
mitt i stan”. I Frihamnen på
Hisingen testas nu playan och
olika badkulturer. Det är en
mötesplats med kaféer, picknickytor och en grillplats.
PÅGÅENDE PROJEKT:
Mer grönska: En stad behöver träd och vegetation för
att kännas levande. Grönska
skapar både ett bättre klimat
och en mer attraktiv stad.
Under året startar fler trädprojekt som växer över tid.
Jubileumspark i Frihamnen: En jubileumspark i
ständig förändring skapas
i Frihamnen. Parken, som ska
bli en mötesplats med mångfald i både vegetation och
arkitektur, invigs 2021 men
byggprojektet ska utvecklas
av framtidens göteborgare.
Vatten som hållbar resurs:
Hur kan man hantera regn och
dagvatten och göra Göteborg
till världens bästa föregångare
när det kommer till vatten?
Det försöker man ta reda på
genom forskning inom bland
annat vattenförsörjning och
klimatförändringar.
Vision för 2021
Fler jubileumsförslag prövas
4 juni 1621 fick Göteborg sina stadsprivilegier och staden blev snabbt en hamnstad öppen för världen. Till 300-årsjubiléet
gjordes många satsningar som skapade vårt
moderna Göteborg. Vem kan tänka sig ett
Göteborg utan Liseberg, Konstmuseet, eller
Svenska mässan?
”År 2021 är Göteborg internationellt känd
som en modig förebild för hållbar tillväxt.
Vi är en innovativ, öppen och inkluderande
stad där alla invånare känner mening och
delaktighet.”
Eftersom idéerna är så många prövas
ett urval genom förstudier.
Linbana: Åk kollektivt
med linbana. Lagom till att
Göteborg fyller 400 år kan
Sveriges första linbana för
kollektivtrafik bli verklighet.
En av de sex tänkbara linjerna
som utretts skulle sträcka sig
över älven från Järnvågen till
Lindholmen.
Följ vägen till 2021 på
www.goteborg2021.com
2. BYGGA BROAR
Precis som alla platser vid älv och kanal är broar centrala
i staden. Likaså är den bildliga tolkningen av att bygga
broar mellan människor viktiga delar i flera projekt. Broar
minskar både fysiska och mentala avstånd och är starka
symboler för det inbjudande och öppna Göteborg.
Nu utvärderas bland annat:
Demokraticenter • Boutställningen ”Leva
2021” • Bazar • Unga och kunskap.
VÅRT G ÖTE BO RG # 1 2014
Ungt inflytande: Genom
arenan ”Rum för ungt inflytande” kan barn och
ungdomar få inflytande och
bli medskapande i stadens
utveckling. Idén fortsätter
att utvecklas under 2014.
PÅGÅENDE PROJEKT:
HÅLL DIG
UPPDATERAD
Göteborg har firat förut
Angereds Stadspark:
Fick första jubileumsmärkningen. Här finns utflyktslekplats med cirkustema, vad
gäller färg, form och lekredskap, bouleplan och stora
gräsmattor för umgänge,
avkoppling och flera aktiviteter för stora som små.
EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄR LD EN
Sätt färg på Göteborg:
Världens längsta målade
konstverk, en 21 kilometer
lång cykelväg från Röda Sten
till Blå Stället i Angered, skapas just nu av Målarmästarna.
2021 är projektet klart och
alla som vill är välkomna att
greppa en pensel och delta.
Musikläger för unga: I juni
samlades barn och ungdomar
med familjer från Sveriges
musik- och kulturskolor och
musikorganisationer för att
delta i ett tvådagarsläger på
Göteborgsoperan. En förstudie genomförs för att se om
lägret kan bli världsledande.
12
europeisk förebild // TE X T: SAN NA PERS SO N // mitt //
göteborg
vinjett
B I LD : R U B R I K
O R D :TE
FÖXRT:NAM
FR ED
N EF
RIK
TER
FER
NAM
M ÉN N B
BIILD
LD:: B
FÖ
EN
RGT
NAM
ALM
N EF TER NAM N
I Göteborg
värms 90 procent
av stadens alla
flerbostadshus upp
av fjärrvärme.
BILDEN:
50%
25%
» Jag kan resa var
som helst i världen,
men känslan jag får
när jag svänger in på
& GÖTEBORG
mina
föräldrars gata
är alltid speciell.«
”MUSSE”
75%
Mustafa Mohamed delar
med sig av sitt Göteborg.
LÖPAREN
0%
100%
GÖTEBORG TOPPAR FJÄRRVÄRMELIGAN
Göteborg ligger i framkant när det gäller fjärrvärme och energieffektivisering.
Så långt fram att EU-kommissionen valt Göteborg som förebild för övriga Europa
genom att leda EU-projektet CELSIUS. I höst invigs en unik fjärrvärmestation, som
också blir en demonstrationsanläggning, för en av Stena Lines färjor i Masthugget.
SÖDRA VÄGEN OCH LINNÉGATAN
Göteborg har det man kan förvänta sig av en
storstad vad gäller nöjen, evenemang och restaurangutbud. Vi äter ute en gång i veckan, gärna på
någon av favoritgatorna Södra Vägen eller Linnégatan. Sedan gillar jag att Göteborg har småstadens
egenskaper med relativt korta avstånd och ett lugnt
tempo.
FÖREBILD
EU
-finansierade Smart Citiesprojektet CELSIUS startade
våren 2013 med syftet att utvidga fjärrvärmeanvändningen i Europa och minska användandet av fossila bränslen. CELSIUS leds av Göteborgs Stad tillsammans med
Göteborg Energi, som står bakom utvecklingen av stadens fjärrvärmenät. I stora delar av Europa är fjärrvärmenätet inte särskilt utvecklat och många fastigheter
värms fortfarande upp med enstaka oljepannor i varje
hus. I London står till exempel fjärrvärmen enbart för
ett par procent av stadens energiförsörjning.
90 procent av alla flerbostadshus,
många industrier och flertalet offentliga
lokaler värms upp med fjärrvärme från
Göteborg Energi och man letar ständigt
efter nya sätt att återanvända energin
flera gånger om.
– Det är ovanligt för en stad som Göteborg att få vara drivande i så här komplexa europeiska frågor, men vi har den
kompetens som krävs och det kommer
säkert att ge ringar på vattnet, säger
Katrina Folland, Göteborgs Stads koordinator för CELSIUS-projektet.
ingår även London, Genua, Rotterdam och Köln. Samtliga städer i projektet har byggt upp egna
demonstrationsanläggningar i samverkan med stadens energileverantörer och
näringsliv där man kan utbyta erfarenheter med varandra.
Som en del i CELSIUS–projektet invigs i höst en ny fjärrvärmecentral för
Stena Danica. När färjan ligger i hamn
värms den upp av fjärrvärmenätet
I PROJEKTET CELSIUS
Vad är fjärrvärme?
Fjärrvärme kallas det när hett vatten produceras
i en central anläggning och distribueras i rör
i ett lokalt energisystem, för att värma upp bostäder, skolor och andra lokaler. Vattnet har alltså
värmts upp en bit bort från huset, därför kallas
det fjärrvärme. I Europa används i genomsnitt
12 procent fjärrvärme.
och man kan då stänga av det olje-/
dieselaggregat som annars används för
uppvärmningen. Genom att använda
fjärrvärme i stället för fossilt bränsle
förbättras luftkvaliteten kring Masthugget och fjärrvärmecentralen blir
samtidigt en av Göteborgs demonstrationsanläggningar.
CELSIUS ÄR TÄNKT att inspirera europeiska städer att ta vara på spillvärmen
i sina fjärrvärmesystem. Allt för att
Europa ska kunna nå klimatmålen och
påskynda omställningen till ett hållbart
samhälle. Målet är att rekrytera 50 nya
städer till 2017 och redan vid projektets
start anmälde många städer sitt intresse
för att vara testpiloter.
– Vi har en pågående dialog med många
städer och det finns ett stort intresse,
men besluten ska gå genom många led.
Oftast är det inte tekniska hinder som
står i vägen utan snarare acceptans-,
finans- och lagstiftningsfrågor i de olika
länderna, säger Katrina Folland. •
VÅRT G ÖTE BO RG # 1 2014
NÄSETS KLIPPOR
När jag kom till Sverige som elvaåring bodde
jag i Lysekil som är en badort i Bohuslän. Därför uppskattar jag närheten till vattnet som vi har i
Göteborg. Helst åker jag till Näset eller Lilleby för att
bada. Båda har sandstränder som man kan ligga bekvämt på och klippor att hoppa i vattnet från.
HÄRLIGA GRÖNOMRÅDEN
Att ha fin natur så nära staden är fantastiskt
fint. Jag tänker bland annat på Skatås och Delsjöområdet där jag tränar mycket. Jag gillar också att
det finns fina parker som Slottsskogen, Botaniska och
Trädgårdsföreningen mitt i stan.
EN SAK SOM KAN BLI BÄTTRE ÄR...
... Göteborg måste bli en bättre cykelstad, det
finns lärdom att ta från Holland där man tänker lika mycket på cyklisterna som på bilisterna. Det
tjänar man på, både ur hälso- och miljösynpunkt.
Jag cyklar en hel del och eftersom avstånden är
så pass små i Göteborg är cykel oftast det snabbaste
färdmedlet.
Mustafa ”Musse” Mohamed
Ålder: 35 Familj: Gift med Hanna Karlsson, tillsammans har
de dottern Saga, 3 år. Bor: Sävedalen Gör: Långdistanslöpare
När jag är ledig: Helst hittar jag på någonting med familjen.
EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄR LD EN
13
14
kryssningsturism // TE X T: I N G R I D H ELLG R EN S J Ö B ERG I LLU STR ATIO N : R U B R I K B I LD : R AY LEI G H
O R D : FÖ R NAM N EF TER NAM N B I LD : FÖ R NAM N EF TER NAM N
för besöket i Göteborg ganska lika ut. Efter
anlöp tidigt på morgonen kan kryssningsresenärerna välja mellan att åka in till staden
för några timmar på egen hand eller följa med
på en guidad tur, vilket ungefär en tredjedel
brukar föredra. De som tar shuttlebussen
in till centrum möts av personal från turistbyrån och därefter följer en dag fylld av
shopping, promenader, restaurangbesök, och
kanske något museum, innan bussen går
tillbaka till fartyget på eftermiddagen.
Så spenderar turisterna
sina pengar i Göteborg:
70
2014
2011
2008
KRYSSNINGSTURISTERNA SPENDERAR: CA 80 MSEK
I GÖTEBORG FINNS ett starkt nätverk som
samverkar kring kryssningsturismen. Representanter från transportbolag, turoperatörer, hamnagenter, handel, attraktioner,
sightseeing och restaurangbranschen, strävar tillsammans efter att förbättra upplevelsen för de rederier och kryssningsturister
som kommer hit. Målet är att locka ännu
fler kryssningsfartyg till Göteborg i framtiden. •
1. TYSKLAND
SPENDERADE PENGAR I GÖTEBORG: 8,2 MSEK
Antal kryssningsturister
i Göteborg 2008–2014
2014
120 000
Hela 44 % av resenärerna
kommer från Tyskland.
ANTAL PASSAGERARE:
120 000 PERSONER
110 000
100 000
90 000
24 % av besökarna
är engelsmän.
50
80 000
70 000
3. USA
Mat & dryck
Shopping
Kollektivtrafik
20
Sightseeingturer i Göteborg
30
Taxis &
shuttlebussar
Entréavgifter
till attraktioner
till muséer
40
60 000
Från USA kommer 13 %
av kryssningsturisterna.
50 000
2011
ANTAL PASSAGERARE:
64 000 PERSONER
40 000
30 000
20 000
Genom kryssningstrafiken kommer
också 5 % långväga besökare från Australien, Brasilien och Mexiko.
VÅRT G ÖTE BO RG # 1 2014
Erika Svenske, guide
Auktoriserad Göteborgsguide som bland annat
guidar kryssningsturister på organiserade turer.
SPENDERADE PENGAR I GÖTEBORG: 39 MSEK
ANTAL
2. ENGLAND
60
10
Fler turister genererar mer pengar
Härifrån kommer
kryssningsresenärerna:
Shopping är det som kryssningsturisterna
ägnar sig mest åt under sitt besök i Göteborg. De spenderar även en del pengar på
restaurangbesök, resor och sightseeing.
%
TER
GÖ TEBORG?
Ö
kningen beror främst på lyckad
samverkan och marknadsföring. Samtidigt har intresset för
kryssning som semesterform
ökat, och hela vår kryssningsregion har
märkt av en uppgång, säger Sara Sundaeus,
projektansvarig för kryssning på Göteborg
& Co.
Kryssningsfartygen lägger till i Arendal,
Skandiahamnen eller Frihamnen beroende
på storlek, men oavsett rederi så ser upplägget
– Det som är spännande är att besökarna
inte har så stora förväntningar på Göteborg.
Därför är det roligt att vi överträffar dem
när det gäller stämningen, bemötandet från
göteborgarna och att staden är så promenadvänlig, säger Sara Sundaeus. Att vi strävar efter att erbjuda information på många
språk är också mycket uppskattat.
YCK ER T URIS
OM
De senaste sex åren har Göteborgs Hamn och
Göteborg & Co arbetat aktivt för att få flera kryssningsanlöp till Göteborg. Satsningen har på kort tid givit
resultat. Antalet anlöp har ökat stadigt från 19 stycken
2008 till 74 i år.
FLER ANLÖP
T
VA D
NA
Göteborg populärt kryssningsstopp
15
// vinjett
10 000
EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄR LD EN
2008
ANTAL PASSAGERARE:
13 300 PERSONER
Vilket är kryssningsturisternas främsta
intryck av Göteborg?
– Att det är så grönt, lugnt och tyst. Det
är något som många besökare uppskattar,
speciellt när de tidigare besökt större
städer som St Petersburg, Stockholm och
Köpenhamn under resan. Då blir kontrasten
ett välkommet avbrott.
Vilka sevärdheter uppskattar de mest?
– Masthuggskyrkan är en favorit, både
för läget med möjlighet att se ut över hela
stan och hamninloppet. Men också för kyrkans speciella arkitektur som skiljer sig från
många andra kyrkor. I år firar Masthuggskyrkan 100 år och fotoutställningen om
dess historia är också mycket uppskattad.
Annars är det Botaniska trädgården som är
höjdpunkten för många kryssningsturister.
De gillar att parken är så stor, vacker och
centralt belägen. Dessutom är det många
som tycker att det är skönt att få röra på
sig lite efter det bekväma livet ombord.
Vad är turisterna nyfikna på mer?
– Många är väldigt intresserade av Sverige
och Skandinavien och vill veta mer om hur
göteborgarna lever och hur det fungerar
med skola och jobb och hur det ser ut
politiskt i Sverige. Man märker tydligt att
det rent generellt är resvana och nyfikna
människor som kommer med kryssningsfartygen. De som följer med på våra ”västkustturer” brukar också fascineras av den
vackra och karga skärgården. Just det lite
ensliga och karga uppskattas av många.
16
nyheter //
FLER GÖTEBORGSNYHETER
VARJE DAG PÅ WEBBEN
SHUTTERSTOCK
TE X T: U LF ROOSVALD B I LD : K R IS TER EN G S TRÖ M
BILDEN: En trygg
vuxen gör stor skillnad
för barn som kommer
från svåra familjeförhållanden.
PÅ VÅRT GÖTEBORG på webben hittar
du varje dag nyheter om bland annat trafik, miljö, kultur och det sociala området. Kort sagt nyheter från alla
Göteborgs Stads olika verksamheter. Nättidningen,
som funnits i 13 år, uppdateras med nyheter varje vardag med uppehåll vid jul och under sommaren. Du kan
också prenumerera på det elektroniska nyhetsbrevet
eller följa nyhetsflödet på twitter på @VartGoteborg.
WEBBTIDNING
ILLUSTRATION; GRAFISKA GRUPPEN JASMINKA HAEDDE SAMT LISA VUKOVICH
FÖRTÄTNING
VÄRDIGHETSGARANTIER
I ÄLDREOMSORGEN
beslutat införa
så kallade värdighetsgarantier inom äldreomsorgen.
Tanken med garantierna är att göra det tydligare för
både äldre och medarbetare vad som förväntas av äldreomsorgen. Garantierna har tagits fram i dialog med
politiker, fokusgrupper med äldre och intervjuer med
medarbetare i Göteborgs Stad.
OMSORG
KOMMUNFULLMÄKTIGE HAR
DET HÄR INNEBÄR
VÄRDIGHETSGARANTIERNA
Vi garanterar
att medarbetare
som besöker dig i
ditt hem visar sin
tjänstelegitimation
när de presenterar
sig.
Vi garanterar
att vi tar kontakt
med dig så fort vi
vet om vi inte kan
komma inom överenskommen tid.
Vi garanterar att
vi tar kontakt med
dig i förväg om en
ny medarbetare
ska ge dig stöd
och hjälp.
Vi garanterar att
planeringen för hur
din hjälp och ditt
stöd ska utföras
görs tillsammans
med dig eller med
en person som
företräder dig.
Planeringen ska
vara klar inom två
veckor från det att
din hjälp påbörjats.
Har du annat
modersmål än
svenska garante-
rar vi att din plan
översätts om du så
önskar.
Vi garanterar
också en avgiftsfri
och individuellt
anpassad avlösning
i hemmet efter
biståndsbeslut.
När du meddelar
att du behöver
avlösning ska
du kunna få det
senast inom 48
timmar. (Vi behöver två vardagar
för att planera.)
17
I HUVUDET PÅ EN V
STADSARKITEKT
Göteborg ska bli större. Utan att
växa till ytan. Vårt Göteborg träffade
stadsarkitekten Björn Siesjö för att ta reda
på hur det ska gå till.
Läs mer på:
www.vartgoteborg.se
// tankar om staden
inden rycker och drar i Björn Siesjös mönstrade jeansjacka. Ett och annat stänk från
älven landar på de karakteristiska glasögonen. Göteborgs stadsarkitekt står, omgiven
av måsskrik, trafikbuller och hammarslag från bygget
bakom honom, vid Skeppsbron i centrala Göteborg.
En ny kaj håller på att anläggas, den ska bli platsen
för en ny knutpunkt för kollektivtrafiken, där Älvsnabben ska lägga till och spårvagnar ta vid för att transportera göteborgare vidare genom staden. Skeppsbron är
ett av de första och tydligaste exemplen på att Göteborgs innerstad håller på att förändras, för att kunna
ge rum åt fler människor.
– Det finns en massa plats i Göteborg. Tittar man på
jämförbara städer har vi en gles stad. Förtätar vi staden
kommer den att bli bättre för alla, säger Björn Siesjö.
TRYGGA VUXNA SÖKES
NÄSTAN HUNDRA BARN och
tonåringar står i kö för att få komma till
ett familjehem. Det är en ökning med
25 procent sedan årsskiftet. Göteborgs
Stad behöver därför fler familjer i och
omkring Göteborg som vill ställa upp
och öppna sitt hem.
– Det är aldrig för sent att hjälpa ett
barn med svåra familjeförhållanden
bakom sig till ett bättre liv. Som famil-
BARN
jehem kan man göra stor skillnad, säger Peter Håkansson, enhetschef inom
Familjehem Göteborgs Stad.
Det behövs familjer med olika bakgrunder och familjesituationer. Det
viktiga är att vara en trygg vuxen med
en stabil livssituation. Som familjehem
genomgår man en utredning och får
sedan utbildning och regelbundet stöd
i sitt uppdrag.
Vill du veta mer om vad det innebär att bli ett familjehem,
se: www.goteborg.se/familjehemgoteborg
GÖTEBORGS NYA
LITTERATURPRIS
två nya litteraturpris att delas ut i Göteborg, under namnet Göteborgs Stads litteraturpris. Prissumman är 100 000 kronor
och utmärkelserna är ett led i Göteborgs
Stads ambition att stödja författare
och förstärka tillgången till litteratur
i Göteborg.
I år gick priserna till essäförfattaren
Fredrik Sjöberg och barn- och ungdomsförfattaren Elin Nilsson. Fredrik
Sjöberg prisas för sin essä ”Ge upp i
LITTERATUR
I ÅR BÖRJAR
30 OKTOBER
2014
Är sista datum för
nomineringarna för
2015 års pris.
Björn Siesjö
stadsarkitekt
i Göteborg
dag – i morgon kan det vara för sent”
och Elin Nilsson för sin bok ”Flyt som
en fjäril, stick som ett bi”. Författarna
mottog litteraturpriserna i samband
med Kulturkalaset i augusti.
Bakgrund: Arkitektexamen på
Chalmers 1992, grundade arkitektbyrån Kanozi
med två kompanjoner
2002. Stadsarkitekt i
Göteborg sedan 2012.
Bor: I Göteborg sedan
1982. I dag i Kungsladugård.
Familj: Gift med
Helena, fyra barn.
Fritid: Gillar att
cykla och löpträna.
Läs mer om priserna och
nomineringsprocessen
på: www.goteborg.se, sök på:
”Göteborgs Stads litteraturpris”
VÅRT G ÖTE BO RG # 1 2014
EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄR LD EN
18
19
tankar om staden //
Förtätningen kommer inte att ske genom byggnation
i parker eller göra staden mindre grön. I stället handlar
det om att ta tillbaka parkeringsplatser, industriområden och dåligt utnyttjad tomtmark – ”brunytor”, som
Björn Siesjö kallar det.
» Vi ska skapa stråk och
koppla ihop stadsdelar.
Den nya staden ska bli tät,
blandad, grön och
sammanhängande.«
är ansvarig för att föra dialog om Göteborgs visioner
för att utveckla staden. Då hade ingen haft det jobbet
på ett drygt decennium och nyfikenheten på Siesjö
var stor. Hans sätt att, på en mild skånska, prata: om
människor i staden, om hur vi borde bo, om parker,
gator, vägar, cyklar och kollektivtrafik var nytt. Han
kom med nya perspektiv som inte hörts på länge
i Göteborg.
– Billobbyn har varit stark i den här staden. Sedan
mitten av 60-talet har allt byggts med tanke på gummihjul. Göteborg höll länge fast vid frågor som trafik, trafiksystem och infrastruktur, och det handlade oftast
om kvantitet i stället för kvalitet. Stadsbyggnad har varit ett vakuum och Göteborg var sent ute, men nu finns
en annan politisk agenda. När jag kom var folk pigga på
att prata och diskutera.
I GÖTEBORG ÄR tanken att det som kommit att kal�las Älvstaden – alltså stadsdelarna närmast älven:
Ringön, Frihamnen, Backaplan, Lindholmen på
Hisingssidan, och bland annat Gullbergsvass, Skeppsbron, Norra Masthugget på stadssidan – ska växa med
25 000 nya lägenheter och 45 000 arbetsplatser till år
2030. Ledordet i skapandet av de nya stadsdelarna är
”blandstad”.
– Det handlar om att förtäta och lägga till områden
till staden. Vi ska skapa stråk och koppla ihop stadsdelar. Den nya staden ska bli tät, blandad, grön och sammanhängande.
PARALLELLT MED FRAMVÄXTEN av nya stadskvarter
Att staden ska bli sammanhängande är viktigt för runt älven kommer Göteborg också att präglas av inBjörn Siesjö. I dag finns det rent fysiska hinder i form frastruktursatsningar i samband med byggandet av
av stora leder som E6 och E45 eller flerfiliga vägar som Västlänken, som kommer att pågå och påverka staden
Skånegatan som gör det svårt att promenera genom de närmaste tolv åren.
staden på ett enkelt sätt. Om man kan få bort en del av
– Alltså, Västlänken kan ju bli jobbig under byggde barriärerna kan man också på sikt påverka segrega- perioden, men det är en satsning som måste göras för
tionen i staden, tror han.
att Göteborg ska utvecklas. Vi måste uppdatera infrastrukturen. Det har funnits ett vankelmod och en
dålig samordning i regionen som gör att det inte blir
BJÖRN SIESJÖ TILLTRÄDDE sin tjänst som stadsarkitekt vintern 2012. Som stadsarkitekt fungerar han som av förrän nu. Och vi måste förstås fortsätta prata
ett språkrör för stadsbyggnadsfrågorna i Göteborg och om infrastruktur också. Vi behöver till exempel fler
TILL VÄNSTER: Björn Siesjö
vill att stadsbyggandet i Göteborg ska handla om annat än
att gynna massbilismen. ”Trafiksystemen är en stödfunktion
till staden. Staden är en stödfunktion till dem som bor här.
Det måste man komma ihåg
så att prioriteringen blir den
rätta”, säger han.
BILDER: ÄLVSTRANDEN UTVECKLING & FLICKR.
5 PLATSER SOM SKA VÄXA I DET NYA GÖTEBORG
1
2
3
4
5
Frihamnen
Skeppsbron
Norra Masthugget
Backaplan
Gullbergsvass
Ett område lika stort
som stadskärnan innanför Vallgraven, men i
dag nästan outnyttjat. På sikt ska 15 000
människor bo och arbeta
här, redan till jubileumsåret 2021 ska 1 000
bostäder och 1 000
arbetsplatser vara klara,
liksom Jubileumsparken.
I många år har trafiken
varit en barriär mot
älven. Men tack vare
Götatunneln finns det
nu möjligheter att
återskapa kontakten
med vattnet. Parkeringsplatserna ska
bort och ersättas av
butiker, restauranger
och bostäder.
I dag är området
mellan Järntorget
och Stigbergsliden en
tråkig blandning av
p-platser, tungt trafikerade leder och diverse
kontorshus. Visionen är
att det ska bli en levande del av innerstaden,
som knyter ihop Järntorget med Majorna.
I dag ett av stadens mest
besökta och centrala
köpcentrum, men de
utspridda lagerbyggnaderna och p-platserna är
ingen trevlig miljö. Inom
20 år hoppas man bygga
4 000–5 000 nya lägenheter vid Backaplan, som
också ska bli lättare att
besöka utan bil.
Omsjunget av Håkan
Hellström som ”Mitt
Gullbergs Kaj Paradis”.
Men den diskreta charmen vid Gullbergsvass
kan komma att förändras. Gasklockan planeras
rivas och eftersom området ligger både centralt
och nära vattnet är det
attraktivt att bygga på.
VÅRT G ÖTE BO RG # 1 2014
förbindelser över älven. Även med en ny Hisingsbro är antalet förbindelser över älven lite för litet. Jag
var i New York för inte så länge sedan och räknade till
tolv förbindelser mellan Manhattan och Brooklyn.
I detaljplanen finns en möjlighet för spårväg mellan
Stigberget och Lindholmen, och jag skulle gärna se en
linbana som gick Wieselgrensplatsen–Lindholmen–
Järntorget. Det är ett sätt att knyta ihop staden.
– I Angered och Bergsjön, och i Flatås och Högsbo,
finns gott om plats som skulle kunna ge mer levande
stadsdelar om de bebyggdes.
Kan det inte finnas en poäng med att ha lite luft mellan husen? Den som bor i en stadsdel som ska förtätas
riskerar ju att förlora sin utsikt eller sitt promenadstråk?
– Vi vill ju inte ta bort fungerande parker. Vi ska vara
rädda om stadens rekreationsområden, om flora och
fauna. Men däremot kan vi utnyttja grönområden som
inte fyller någon funktion. En gräsremsa intill en väg
gör ingen glad.
BJÖRN SIESJÖ HAR sagt att han måste ha jobbet som
stadsarkitekt i åtminstone tio år för att kunna göra avtryck. Nu har det gått två och ett halvt. På hans kontor
täcks ena väggen av en satellitbild över Göteborg. När
han tittar på den ser han fler stadsdelar och områden
Vad möter du för reaktioner när du talar om förtätning
som skulle må bra av att förtätas – alltså få fler hus och av staden?
mer stadslika gator. Han ser också dessa områden när
– Jag skulle säga att nästan alla är positiva. Alla förhan är ute på de löprundor som har blivit hans sätt står varför det behövs och alla tycker att det är kul.
att upptäcka hela Göteborg. Ofta sätter han sig på en Även i områden som ”drabbas” av förtätningen är de
spårvagn och åker till ändhållplatsen, för att sedan flesta positiva. Om man bygger ihop staden blir både
få ett träningspass genom att springa hem till Kungs- servicen och kollektivtrafiken bättre, och en sådan stad
är bättre för alla. •
ladugård.
EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄR LD EN
20
TE X T: SAN NA PERS SO N B I LD : AN NA S I GVAR DS SO N
// inflytande
21
GÖTEBORGS UNGDOMSFULLMÄKTIGE
Unga opinionsbildare
I ungdomsfullmäktige har Göteborgs unga möjlighet
att påverka stadens politiker, samtidigt som de får chansen att
träffa ungdomar från alla stadsdelar. Ledamöterna sätter själva
dagordningen och har drivit igenom en rad förbättringar för
Göteborgs unga.
UNGA POLITIKER
Zahra
Salman Alhossaini, ledamot
från Angered och Alma
Nordenstam från Majorna/
Linné.
BILDERNA OVAN:
Ungdomsfullmäktige lyckades 2013
driva igenom byggandet av
en barfotapark, med inspiration från Tyskland,
i Slottsskogen.
STORA BILDEN:
D
et ringer in och de 81 ledamöterna i
ungdomsfullmäktige intar sina platser
i fullmäktigesalen i Börshuset. Politikerna är mellan 12 och 17 år gamla och det
är tredje gången som de samlas i år. För några är detta
första mötet med politiken, andra har suttit som ledamöter flera år i rad.
– Vi måste vara 18 för att få rösta, men genom ungdomsfullmäktige så kan vi ändå påverka utifrån vårt
perspektiv, säger Alma Nordenstam, 15 år.
Ledamöterna i ungdomsfullmäktige träffas fem
gånger per år och resten av tiden verkar de genom
kampanjer, dialoger, olika aktiviteter samt genom de
fem utskotten, som många av ledamöterna sitter med i.
BILDERNA TILL HÖGER:
Abubakar Mohamud tänker
fortsätta med politiken när
han blir äldre.
VILKEN FRÅGA TYCKER DU ÄR SÄRSKILT VIKTIG?
ABUBAKAR MOHAMUD, 15 ÅR, ANGERED
– Jag tycker att det borde finnas fler
aktiviteter för ungdomar, exempelvis
fotboll och basket, för att inte så
många ska hamna fel i livet.
ALMA NORDENSTAM, 15 ÅR, MAJORNA/LINNÉ
OLIVIA JÄRVHOLM, 16 ÅR, MAJORNA/LINNÉ
REBIN NAKAM, 15 ÅR, NORRA HISINGEN
– Att unga ska få åka gratis i kollektivtrafiken alla dagar i veckan för att
minska segregationen i staden.
– Jag brinner för marknadsföringen
av ungdomsfullmäktige och hur vi
kan sprida info så att fler unga förstår att de har möjlighet att påverka.
– Skolan måste förbättras och bli mer
jämställd. På vissa skolor behövs det
till exempel mer skolböcker och fler
lärare, och på andra skolor delas det
ut bra betyg oftare än på andra.
VÅRT G ÖTE BO RG # 1 2014
INFÖR DAGENS MÖTE har ungdomarna förberett egna
motioner som de läser upp. Efter det följer repliker och
slutligen fattas beslut genom röstning. På dagordningen finns många motioner som berör skolan. Flera om
mobbning, och en om betydelsen av att få i sig mat på
morgonen.
– Vissa ungdomar kan inte äta frukost eftersom det
inte finns något i kylskåpet hemma och därför blir de
trötta, irriterade och får koncentrationssvårigheter.
Jag yrkar därför på att alla gymnasieskolor ska servera
gratis frukost till eleverna, säger Zahra Salman Alhossaini, ledamot från Angered.
Efter att ledamöterna lagt fram för- och motarguEN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄR LD EN
ment så bifalles Zahras motion och hamnar i skolutskottet som kommer att fortsätta driva frågan.
Fakta om ungdomsfullmäktige
Sedan starten 2004 har
kommunfullmäktige ungdomsfullmäktige genom
på många sätt, bland annat följer de samma mötes- sitt opinionsarbete lyckats
kollektivtrafiken gratis
struktur, arbetsordning och motionerande. Men en göra
för ungdomar fram till klockan
stor skillnad är den mångfald som finns i ungdoms- 22 på vardagar. Påverkansarbetet har lett till att giltigfullmäktige.
hetstiden för skolkorten ut– Vi har en jämn spridning mellan könen och leda- ökats ytterligare under 2014.
möternas efternamn antyder att cirka 50 procent har
Tack vare ungdomsfullmäken annan etnisk bakgrund än svensk. Denna siffra är tige finns det i dag ungdomsråd i alla stadsdelar.
ovanlig i jämförelse med andra valda politiska forum
I ungdomsfullmäktige finns
där andelen deltagare med ickesvensk bakgrund bru- fem utskott som rör: skola,
kar vara betydligt lägre, säger Paula Aijmer, plane- kultur- och fritid, stadsuveckling, trygghetsfrågor och alla
ringsledare för ungdomsfullmäktige.
människors lika värde samt
I år firar Göteborgs ungdomsfullmäktige tioårs- verksamhetsutskottet som
och marknadsför
jubileum, vilket kommer att firas under hösten. Samti- utvecklar
ungdomsfullmäktige. Alla
digt är det dags för nya ledamöter att väljas in. Person- ledamöter och ersättare kan
valen görs utan partitillhörighet i mitten av november. välja att gå med i utskotten,
utifrån intresse.
Ledamöterna väljs för ett år framåt och kan väljas om i
Mer information om hur du
nästa val. För att kunna ställa upp i valet ska man ha röstar, eller själv ställer upp i
valet, hittar du på inbörjat årskurs 6, vara högst 17 år och bo i Göteborg.
ternet eller på din
Vecka
– Ungdomsfullmäktige är de ungas röst
skola.
i Göteborg. Här finns stora möjligheter att
förverkliga en mängd projekt som gynnar
stadens barn och unga i dialog med andra
varje år sker det elekaktörer i staden, förvaltningar och bolag,
troniska valet till ungdomsfullmäktige
säger Paula Aijmer. •
UNGDOMSFULLMÄKTIGE LIKNAR
46–47
på Internet.
22
23
på gång i stan // B I LD : L ARS BYG D EMAR K , MAT TIA S EDWALL & S H UT TERS TOC K
BEKANTA
MOTIV UR NYA
PERSPEKTIV
FOTO
KÄNN PÅ HAVETS
MÄRKLIGA DJUR
UPPLEV GÖTEBORG FRÅN
ovan genom en samling ovanliga
foton. Under tio års tid har flygfotografen Lars Bygdemark tagit
tusentals foton på Göteborg ovanifrån. I denna utställning får besökaren bland annat möjlighet att se
geometriska formationer i stadsbilden och en stad i förändring.
KULTURBÅTSFESTIVAL PÅ
ERIKSBERG
BÅTLIV
Sjöfartsmuseet
HAR SJÖSTJÄRNOR ÖGON? Och varför klär vissa
krabbor ut sig? I Akvariets klapptank får du komma riktigt
nära några av de djur som lever i vattnet. Lär dig mer om
havets djur och ta även chansen att klappa några av dem
om du vågar.
NATUR
Plats: Sjöfartsmuseet Akvariet, Karl Johansgatan 1-3
Datum: alla lördagar kl 12.00
Pris: Vuxen 40:- (årsbiljett giltig på fem museer).
Fri entré för besökare under 25 år.
Plats: Göteborgs stadsmuseum,
Norra Hamngatan 12.
Datum: t o m 11 januari 2015
Pris: Vuxen 40:- (årsbiljett giltig på fem
av Göteborgs museer). Fri entré för besökare under 25 år.
FOLKFEST VID KVARNPIREN
och Spontpiren på Eriksberg. Fina gamla
skepp, skonare och skutor seglar in på
lördag morgon. Aktiviteter för barn och
vuxna ombord på båtarna och tävlingar
mellan besättningarna.
BADKULTUR
I FRIHAMNEN
Bokmässan
BRASILIEN OCH
KATALONIEN
Plats: Eriksberg
Datum: 27–28 september 2014
Pris: Gratis
FÖR 30:E ÅRET i rad
anordnas Bokmässan som detta år har
stort internationellt fokus. Huvudtemat för 2014 är Brasilien som får
sällskap av litteratur från Katalonien.
I FRIHAMNEN INVIGS den 27 september det
BAD MITT I STAN
första steget av ”Badkultur” i Jubileumsparken – en bastu
mitt i vattnet och ett solarium som är gratis och öppet för
alla. Och nästa år kommer göteborgarna att kunna bada
i pooler i älven! Jubileumsparken ska stå helt klar 2021.
FÖR BOKÄLSKARE
SEPTEMBER–NOVEMBER
PÅ GÅNG
Hösten är en perfekt tid att uppleva nya saker. Njut
av de sista fina dagarna utomhus och när regnskurarna kommer tätare är det bara att gå inomhus och ta del av allt kul
som händer i stan. I Göteborg finns massor av aktiviteter och
event för alla åldrar och intressen. Här hittar du några tips.
EN AKTIV HÖST
Plats: Svenska Mässan,
Mässans gata 20
Datum: 25–28 september 2014
Pris: 180 kronor
Plats: Frihamnen
Datum: Från och med 27 september
Pris: Gratis
FLER AKTIVITETER UNDER HÖSTEN
HITTA MER
INFO PÅ NÄTET
Läs mer om evenemangen
på webben:
goteborg.com • alvstaden.
goteborg.se •goteborg.se/
kulturhusbergsjon •goteborgsjubileumslopp.se •
goteborg2021.com
VÅRT G ÖTE BO RG # 1 2014
6/9
13/9
4/10
11/10
Kulturfestival
i Bergsjön
Göteborgs
jubileumslopp
Samtal
om teater
Volvo Ocean
Race
Välkommen till en dag
fylld av scenframträdanden, sportaktiviteter,
litteratur, folkdans,
mat, hantverk och utställningar. Kulturfestivalen på Rymdtorget
arrangeras för första
gången i år och bjuder
in till fest mellan
alla kulturer.
Andra upplagan
av ”Den blå milen”.
Löparna startar vid
Packhusplatsen och
springer längs de fina
stråken på båda sidor
om älven. Målgång vid
Lindholmen.
EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄR LD EN
Möt scenografen och
kostymören Gunilla
Palmstierna Weiss som
arbetat tillsammans med
några av 1900-talets
giganter inom teater.
I Afternoon Tea på Stora
teatern samtalar hon och
teaterkritikern Tomas
Forser om Weiss biografi
Minnets spelplats.
Scenprogram och
prova-på-aktiviteter
i Jubileumsparken
i Frihamnen samtidigt som Volvo Ocean
Race startar i den
spanska staden
Alicante. Båtarna går
i mål i Göteborg i juni
2015.
24
kontaktcenter // TE X T: SAN NA PERS SO N
När kan jag
ställa mitt barn
i förskolekö?
Hur skaffar
man boendekort?
Vi guidar
dig rätt
Kontaktcenter är platsen dit du som göteborgare
kan vända dig för att få svar på allmänna frågor om
Göteborgs Stads service och tjänster. Servicevägledarna
svarar på dina frågor direkt eller ser till att du kommer
vidare till rätt person eller verksamhet.
INFORMATION
V
arje dag ringer göteborgarna
cirka 4 000 samtal som kontaktcenters servicehandläggare tar
emot. De vanligaste frågorna rör
försörjningsstöd, förskoleplats, parkeringsfrågor och bygglovsfrågor.
− Vi svarar på allmänna frågor om sådant
som rör stadens verksamheter. Kan inte vi
svara så hjälper vi människor att hamna hos
rätt person direkt så att de slipper slussas
runt, säger Malin Hestner, chef på kontaktcenter.
GÖTEBORGS STADS KONTAKTCENTERS ambition är att ge likvärdig service till alla. Bland
annat innebär det att de erbjuder service på
flera olika språk och att de arbetar med att
anpassa servicen för människor med olika
funktionsnedsättningar.
Tidigare fick du som göteborgare vända
dig till olika förvaltningar beroende på vilken
fråga du hade, men våren 2013 ersattes dessa
av kontaktcenter som erbjuder en enda väg
in till hela staden.
− Utöver att svara på allmänna frågor,
så kan vi också ta emot felanmälningar kring
exempelvis trafik-, park- och naturfrågor.
Dessutom ger vi vägledning i hur man använder stadens e-tjänster eller fyller i blanketter. Det bidrar till att vi nu kan ge medborgarna bättre och snabbare service, säger
Malin Hestner. •
Vi har öppet
Telefon
Webb och e-post
Facebook
Besök oss
Måndag till fredag,
klockan 07.00–18.00.
031-365 00 00
www.goteborg.se
[email protected]
facebook.com/
goteborgsstad
Ekelundsgatan 1
09.00–16.00
VÅRT G ÖTE BO RG # 1 2014
BILDER: SANNA PERSSON & SHUTTERSTOCK
SÅ HITTAR DU GÖTEBORGS STADS KONTAKTCENTER: