Transcript Ettan 2013 - Värnamo Pastorat

GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLL
VÄRNAMO OCH NYDALA - FRYELE
|
I SAMARBETE MED AMOSMAGASIN
Gravstenssäkerhet
sid 10-11
Möt familjen
Hanfler
sid 14-15
TEMA
HÖRA TILL
Fotboll och trosbekännelsen – hur hänger det ihop
sid 8-9
2
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
HÖRA TILL
finns det nog få miljöer som är så tuffa som
skolgården. Det intrikata spel mellan barnen som
pågår där är ofta mer raffinerat än de vuxna förstår.
Ibland får den vuxna världen för sig att barn är
oskyldiga och fina – att det liksom fungerar som så att
vi föds rena och sedan bli smutsigare och hemskare
med åldern. Jag tror inte det är sant. Åldern lär oss i
bästa fall att sätta gränser, att värdera saker ur ett
större perspektiv, att se sin egen ofullkomlighet
– och därmed förhoppningsvis få åtnjuta vissa
drag av ödmjukhet. På skolgården råder ofta
djungelns lag – flockbeteendet som skapar ett
osynligt innanför och utanför. Vuxenvärlden
ser det inte, men varje barn vet precis var
gränserna går – vet precis vem som är med och
vem som inte är det.
Vuxenvärlden kan tycka att barnen pysslar
med bagateller, med småbråk och dumheter – och ibland kan vuxenvärlden ignorera eller skratta åt
barnens bekymmer just som
barnsligheter. Men saken är
*den att barn sällan pysslar
med barnsligheter – för barnet
är verkligheten den att det
som sker på skolgården är
blodigt allvar. Det är där,
i den osynliga striden, som
barnets identitet skapas.
Föräldrarnas kärlek och
omsorg kan hjälpa barnet
skapa en grundtrygghet att
möta verkligheten – men
väl i djungeln gäller det för
barnet att stå på egna ben
mot alla de faror som lurar.
I VÅRT LAND
är. Det är helt enkelt i andra människors ögon vi
blir till – vi blir till Jag.
I vems ögon har du blivit till? Frågan är viktig för att
förstå sig själv. En lika viktig fråga är – vem har blivit
till i dina ögon. Vem har du sett till?
Många människor har långt upp i vuxen ålder fått
bära med sig de tomhetens sår som utanförskapet
format i deras liv. Man har trott att man ingen är. Det
finns då bara ett sätt att få dessa sår läkta – och
det är genom att tillåta sig bli sedd med en
annan blick. Ofta löser sig problemet med
tiden – de flesta får nya sammanhang där
man kan få vila i älskande blickar – och man
får med tiden en mer nyanserad bild av vem
man är. Andra får hela livet kämpa med att
försöka bli någon, att försöka leva upp till
andras förväntningar, att anstränga sig att bli
någon genom att sälja ut sig själv – sälja sig
själv som någon annan än den man är
bara för att få det grundläggande
behovet tillfredställt; att höra till.
Min erfarenhet som själavårdare är att mångas sår till sist
bara kan läkas av hans ögon vars
kärlek krossar allt mörker –
Jesus. Han som blev en av oss –
en broder – en vän – ett par
seende ögon. I hans blick blir vi
dem vi egentligen är.
Du såg mig innan jag föddes,
i din bok var de redan skrivna,
de dagar som hade formats
innan någon av dem hade grytt.
Ps 139:16
I SKOLGÅRDSDJUNGELN får de
flesta lära sig betydelsen av
att höra till, att tilhöra – att få
en identitet som någon. Vi
människor är skapade att höra
till – den som inte hör till ett
sammanhang med andra människor vet sällan vem han eller hon
PÄR-MAGNUS MÖLLER,
KYRKOHERDE
FOTO:JENNY ARVIDSSON
Utges av
Svenska kyrkan Värnamo
Församlingsexpeditionen är öppen
vardagar 08.00-16.00.
Lunch 12.00-13.00
Telefon: 0370-30 04 00
Fax: 0370-155 25
www.varnamopastorat.se
E-post:
[email protected]
Besöksadress:
Kyrkogatan 17, Värnamo
Postadress:
Box 624, 331 26 Värnamo
Svenska kyrkan i Värnamo
består av Värnamo och
Nydala-Fryele församlingar
Ansvarig utgivare :
Pär-Magnus Möller
Omslagfoto: Ann-Mari Wiberg
Rosmarie Johannesson på väg
in i Mariakyrkan.
Produktion: Berling Press
Tryck: V-TAB Örebro 2013
Var så god…
Denna tidning är producerad
av Svenska kyrkan i Värnamo,
Nydala-Fryele i samarbete
med Amosmagasin.
Till er som inte vill ha tidningen
ber vi er att lägga den i pappersåtervinningen. Men först av allt ta
er tid med den tidning ni just fått i
handen. Stanna upp, läs och tänk
över vad som är viktigt för dig.
NU KONTROLLERAR VI SÄKERHETEN PÅ ALLA GRAVSTENAR
KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN har under novem-
ber kontrollerat två gravkvartér på Värnamo
Norra kyrkogård och alla berörda gravrättsinnehavare har fått information via brev. Tyvärr
saknas en del adressuppgifter till några
gravrättsinnehavare och dessa gravplatser förses med en skylt där man ombedes kontakta
förvaltningen.
De stenar som inte klarat testet har försetts
med en stöttande stolpe för att den inte skall
skada någon. Tanken är att detta är en temporär åtgärd och att gravstenen ska säkras så
snart som möjligt och återgå till sitt ursprungliga utseende.
Efter att förvaltningen fått in svar på hur
berörda gravrättsinnehavare kommer göra
med gravstenen kommer arbetet med att
dubba om och förankra påbörjas.
Därefter kommer fler kvarter på kyrkogården att kontrolleras, man får vara beredd på
att det kommer dröja något innan allt är säkrat
eftersom det rör sig om flera tusen gravstenar
på alla fyra kyrkogårdarna i Fryele, Nydala,
Värnamo Norra och Värnamo Södra.
TOBIAS MUNKHOLM, KYRKOGÅRDSCHEF
Läs mer om detta på sidan 10
3
FOTO: JORUNN HELLMAN
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
Jorunn har nyligen kommit hem efter att under tre månader besökt ILCO,
Växjö Stifts vänkyrka i Costa Rica, genom utbytesprogrammet Ung i den världsvida kyrkan.
MISA INCLUSIVA
– den inkluderande mässan
ET ÄR TORSDAGSKVÄLL på ILCO:s huvudkontor i San José, Costa Rica. Några plaststolar
plockas fram och ställs i en cirkel runt ett
vackert träkors. Tummade biblar och sånghäften
läggs på varje stol. Snart fylls rummet av glada rop,
hälsningar och kramar. Det här är Misa Inclusiva,
den inkluderande mässan. Hit kommer människor
som dagligen upplever utanförskap och exkludering. En brokig skara människor.
Costa Rica är känt för sin ekonomiska och politiska stabilitet. Ett land av fred och vacker natur.
Men i den vackra fasaden går djupa sprickor av
utanförskap. ILCO jobbar med grupper som
ursprungsbefolkning, papperslösa immigranter
från de oroligare grannländerna, homo- och transsexuella, människor drabbade av aids och HIV.
Alla får de kämpa för erkännande och rättigheter.
Alla får de bära på skam, utstå förtryck och se sam-
D
hällets ryggar vändas mot dem. Det går skarpa linjer genom det costaricanska samhället. Det finns
de som hör till. De som håller sig inom ramarna.
Och så finns det alla de andra.
I VÅR RING sitter människor som inte är välkomna i
andra kyrkor. Ofta på grund av sexuell läggning.
Innerligheten lyser från deras ansikten. Det
här är inga trötta söndagsbesökare som slentrianmässigt masat sig hit. Det här är människor som
bär på en längtan och som söker en plats att få
uttrycka den.
Det är deltagande mässor. Efter läsning i bibeln
diskuteras texterna livligt i ringen. ILCO säger sig
vilja ha verkligheten för ögonen när man tolkar
texterna, och man menar att varje enskild människa ser olika saker i samma text, beroende på dennes livserfarenheter. Varje persons tolkning ger
FOTO: ANN-MARI WIBERG
uttryck för en del av sanningen och är av stort
värde.
med en kram. Oavsett antal
personer i ringen kramar alla varandra innan proceduren är slut. Det är en långdragen, hjärtlig och
mycket vacker procedur. Efter välsignelsen och
någon sång är mässan slut. Några stannar och
delar på medtagen frukt, chips och läsk. Andra
vandrar hemåt genom natten. Jag ser gatlyktor
kasta mjuka ljus över mörka gator och känner
hjärtat bulta varmt.
Ber en stilla bön: Låt kyrkan vara en plats fri
från fördömanden. En plats att höra till.
VI HÄLSAR GUDS FRID
TEXT OCH FOTO: JORUNN HELLMAN
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
FOTO: ANN-MARI WIBERG
4
5
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
HÖRA TILL
RELATIONEN ÄR TILLHÖRIGHET
De lever vardagen. Lars Henriksen
och Josefin Björkström och de två
barnen My snart fyra år och Noel två
år. Den intensiva, stiga upp tidigt på
morgonen, barnen till dagis alldeles
intill. Josefine åker först till sitt jobb
inom industrin, Brännehylte i
Hillerstorp. När Lars har lämnat
barnen åker han iväg till Holmgrens
bil, till ansvaret för ”rekonden”.
– VI ÄR ALLA KRISTNA i familjen och släkten, säger
Lars som har sin släkt från Danmark. Vi är döpta
och konfirmerade. Vi har traditionen.
Att My och Noel skulle döpas var bara självklart för dem.
– Vi är båda döpta, så det var helt rakt
My och ikonen
– Vem är han
den där Jesus?
på sak att också de skulle döpas, säger Josefine.
Det hör till.
Däremot för Josefines bror, som hade gått ut
ur kyrkan, blev det namngivningsceremoni för
hans barn. Det var en politiker som hade den högtiden, på en friluftsgård i Skillingaryd.
– Det var ändå en fest kring barnet och släkten
kom samman.
Efter dopet
Efter dopet, hur fortsätter relationen till kyrkan?
– Jag tror på att det finns något större, säger
Josefine.
– Och ett liv efter detta, fyller Lars på. Men
annars flyter livet bra. Om det skulle hända något,
i krissituationer, kan kyrkan vara bra.
Konfirmationen blev för dem som en hållplats,
men satte inte några djupare spår.
Josefine berättar att hennes Mormor brukade
gå till kyrkan.
– Då hängde jag på ibland. Högtiden i kyrkan är
fint.
– Visst har vi ibland tänkt att gå, men vi har inte
kyrkan som standard. Vi upplever inget behov.
– Det känns bra att vara i kyrkans periferi.
När My var liten bodde familjen i Vaggeryd.
Det var familjecentralen med dess ”Öppna förskola” som betydde mest. Här i Värnamo har
familjen inte hunnit undersöka så mycket om
kyrkans utbud för barn.
Vigsel då?
Lars har ett förhållande bakom sig, med tre söner
som han möter ibland. De var inte gifta.
För Lars och Josefine har det inte ännu blivit
aktuellt.
– Visst har vi talat om det, men inte något
sådant där stort bröllop i kyrkan, säger Josefine.
Vi vill i så fall ha ett mindre och bara de allra närmaste.
Med kyrklig eller borgerlig vigselförrättare?
– Det spelar ingen roll, säger Lars och de båda
förklarar.
– Det viktigaste är att det blir ett steg fastare i
vårt förhållande.
Noel lär sig bokstävern
a
till orden.
Källorna i livet
Lars och Josefines familj utstrålar glädje och livsenergi. Var har ni källorna?
Deras ögon möts. De brister ut i ett varmt leende.
– Varandra!
– Vi bär upp varandra, har glädjen som vi ger
varandra, nickar de samförstående.
– Och barnen. De har en sådan livsenergi.
Vi har pratat en stund före deras nyårspromenad. My och Noel hade satt sig tillrätta i
dubbelkärran. Vid nästa ögonkast är de borta.
I all hast har de skyndat vidare till lekplatsen.
TEXT OCH FOTO: ANN-MARI WIBERG
6
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
ROSMARIE JOHANNESSON
EFTER LIVSKRIS EN HEMVIST
ROSMARIE HAR LÄNGE funnits nära kyrkans traditioner.
– Mina föräldrar kom från troende hem, men
själva anammade de inte tron. Farfar var kommunist och Farmor frireligiös, berättar Rosmarie.
– Själv gick jag i söndagsskola. Vi hämtades upp
med buss från en församling och på det sättet var
jag med också på barnmöten och i scouter, säger
Rosmarie som kommer från Nässjö.
– Jag ville konfirmeras i Svenska kyrkan, jag
ville tro.
Frikyrkans brokighet
Först efter konfirmationen blev det ett personligt
ställningstagande, i Jesus-rörelsens era, där ett
gäng ungdomar besökte olika församlingar och
hemvisten blev i Betel, Alliansförsamlingen. En
bidragande orsak var att där blev jag och gruppen
uppmärksammad och uppskattad.
– Samtidigt var det en tonårsprotest mot föräldrarna.
Rosmarie var mycket aktiv. I högstadiet
startade hon en kristen förening. Tankarna på
pastorsutbildning var där, men det blev utbildning
till förskollärare i stället. Sin man Claes, som var
pingstvän, träffade hon tidigt och de gifte sig.
De flyttade till Värnamo.
– Jag fann inte vad jag sökte i Pingst. Själv kom
jag in i en livskris. Jag sökte struktur, helhet och
helighet, Gudsnärhet, att ”få vara” utan att behöva
”göra”, att känna mig bekräftad utan att prestera.
Konfirmationens väg
När sonen var 14 år ville han konfirmera sig i
Svenska kyrkan och det blev Mariakyrkan.
Dottern fann också en plats i Kyrkans Unga. Det
blev en vändning. Rosmarie gick med i en Alphakurs, för att ställa sin egen tro mot väggen.
– Högmässan blev viktig för mig. Stillheten,
gudsnärheten, reflektionen. Det är ett sätt att
VARA tillsammans. I Gudsmötet.
Med sin erfarenhet från frikyrkans håll var det
viktigt för Rosmarie att i Svenska kyrkan finna
struktur. Barmhärtighet, förlåtelse och upprättelse är nyckelord.
– Kyrkans liv präglas av en process mot
centrum, mot Kristus.
– Visst kan Svenska kyrkan som helhet vara
luddig och otydlig. Risken finns att kyrkan i sin
iver att vara PK, politiskt korrekt, ”säljer ut” Gud
och evangeliet.
Olikheternas hem
Rosmarie Johannesson har funnit sin hemvist i
Svenska kyrkan i Värnamo, i Mariakyrkan.
– Där finns det plats, där är en brokig skara.
Där möts människor med alla sina olikheter.
När Rosmarie lärt känna det inre livet i
Svenska kyrkan under de senare åren har hon
också blivit invald i Kyrkorådet.
Jag sökte
struktur,
helhet och
helighet,
Gudsnärhet…
– Det handlar om att ha
omsorg om hela församlingen, att reflektera, vara
en förebild.
En något oväntad kommentar när man ofta förknippar dessa kyrkoråd
med maktutövning i stället för tjänande.
– Kyrkan är alla som vill tro. Kyrkan är så
mycket större än Svenska kyrkan i Värnamo. Men
det är viktigt att finna en hemvist för sin tro.
Det har Rosmarie Johannesson gjort.
TEXT OCH FOTO: ANN-MARI WIBERG
S
ANNONS
NY RESEKATALOG
Se vårt fantastiska utbud.
BALTIKUM
Riga kryssning 29/4-1/5
Tallin kryssning 19-21/5
Riga 4 dagar 1-4/6, 24-27/8
Östersjön runt 22-29/8
DANMARK
Bornholm 4-7/7
Köpenhamn NYHET! 18-19/5, 20-21/7
Skagen, Ålborg & Ebeltoft 16-18/7
Römö och Sylt 6-9/6, 22-25/8
FINLAND
Mariehamnskryssning 17-18/3
FRANKRIKE
Franska & tyska vinvägar 14-21/9
Paris 31/3-6/4, 1-7/6, 11-17/7
18-24/9, 26/10-1/11
Disney Paris
31/3-6/4, 11-17/7, 26/10-1/11
Normandie och Jersey NYHET! 25/6-3/7
FÖRENADE ARABEMIRATEN
Dubai ✈ NYHET! 12-18/3
GREKLAND
Klassiska Grekland ✈ 14-21/9
HOLLAND
Hollands blomsterprakt 17-22/4
Holland & Amsterdam 17-22/4
IRLAND
Irland ✈ NYHET! 1-8/9
ITALIEN
Italienska rivieran Cinque Terre & Ligurien
med flyg och buss 14-21/9
Toscana Florence & Pisa
med buss och flyg 31/8-7/9
Rom & Sorrento ✈ 7-14/9
Vandringsresa Cinque Terre ✈ 7-14/9
Vandringsresa Val Gardena Dolomiterna
28/6-7/7
KROATIEN
Orebic och Dubrovnik ✈ NYHET! 19-25/8
Porec med flyg och buss NYHET! 10-18/8
Selce med flyg och buss 26/8-3/9
NORGE
Klassiska Hurtigruten Bergen-Kirkenes
18-25/4, 28/8-4/9
Norge & 2 dagar med Klassiska Hurtigruten
9-13/8
Nordkap & Lofoten 7-17/7
Norska pärlor från fjäll till kust
29/6-2/7, 1-4/8
POLEN
Polen, Krakow 11-17/5
Polska Östersjöpärlor 6-9/6, 29/8-1/9
RYSSLAND
St Petersburg NYHET! 2-8/5, 17-23/9
SCHWEIZ
Lugano 17-25/7
SPANIEN
Calella ✈ 9-16/9, 16-23/9
STORBRITANNIEN
London ✈ NYHET! 1-4/4, 14-17/10
Engelska slott & trädgårdar 6-13/7
Skottland 9-17/8
SVERIGE
KORTRESOR (Dagsturer se vår hemsida)
Bohuslän 18-20/5, 2-4/9
Dalslands kanal 10-12/7
Dalhalla 19-20/7, 31/8-1/9
Falkenberg, Vallarnas friluftsteater 20-21/7
Fredriksdalsteatern 6-7/7
Gotland 10-13/7
Göteborg NYHET! 23-24/7
Inlandsbanan & Höga kusten 19-26/7
Stockholm i mitt hjärta 9-11/7
Varberg Weekend och Spa NYHET! 25-26/5
Malmö Tatoo 25-26/5
Västervik och Svenska Hurtigrutten NYHET!
21-22/7
Öland 29-30/6, 27-28/9
TURKIET
Istanbul ✈ 28/10-1/11
TYSKLAND
Berlin & Spreewald NYHET! 15-19/7, 7-11/8
Bremen oktoberfest 25-27/10
Cykla i Moseldalen 7-14/9
Cykla på Rü gen 24-28/6
Hamburg IGS NYHET! 24-27/6, 15-18/8
Påsk i Berlin NYHET! 28-31/3
Tyska sagovägar NYHET! 8-12/6
Burg datum se vår hemsida
TJECKIEN
Prag 4-9/5, 24-29/8
USA
New York ✈ 16-22/10
Kryssning Florida ✈ 5-17/11
UNGERN
Fyra huvudstäder, Wien-Budapest-Prag-Berlin
10-17/8
ÖSTERRIKE
Bodensjön med Rhendalen 20-27/7
Cykla vid Bodensjön NYHET! 24/8-1/9
Wien med dagskryss på Donau
17-24/7, 11-18/9
Österrike med Venedig NYHET! 20-28/7
TEATER OCH MUSIKALRESOR
Stockholm, Göteborg, Malmö
Utförligt program finns på vår hemsida!
ÖVRIGT
RESETRÄFF / RESEMÄSSA 23/2
LÄS MER PÅ
VÅRA HEMSIDOR
ELLER
BESTÄLL
VÅR KATALOG
VADSTENA LINKÖPING
Humlevägen 10, 553 38 Jönköping, tel 036-12 93 00
[email protected], www.smalandsbussen.se
Rådhustorget 2, 592 30 VADSTENA, tel 0143-125 40
[email protected]
Drottninggatan 50, 582 27 LINKÖPING, tel 013-12 15 04
[email protected], www.vadstenabuss.se
8
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
DEN GRÖNA GRÄSMATTANS
GUDOMLIGA BEKÄNNELSE
ET ÄR FEM MINUTER kvar till avspark.
Domaren Phil Dowd från Stoke-on-Trent
tar bollen under armen och går i täten för de
två fotbollslagen ut på Liverpool FC:s hemmaarena Anfields gröna gräsmatta. Jublet stiger från de
45 362 åskådarna på läktarna – fullsatt. Spelarna
presenteras och gör sig redo för avspark. Det är då
det händer. Något av det största på hela eftermiddagen. Det kommer musik ur högtalarna och alla,
ja, förutom de några tusen supportrarna till bortalaget, börjar sjunga:
FOTO: S.K PHOTOGRAHPY/SHUTTERSTOCK
D
When you walk through a storm
Hold your head up high
And don't be afraid of the dark
At the end of the storm
Is a golden sky
And the sweet silver song of the lark
Walk on, walk on,
with hope in your heart
And you'll never walk alone
You'll never walk alone.
Det är en mäktig upplevelse. I det närmaste
religiös. Det här är Liverpool-supportrarnas trosbekännelse. Den står på klubbmärket. Det är
grunden för supportrarnas samhörighet oavsett
var man kommer ifrån i världen. Och i mängden
ser jag också supportrar i tröjor med den tydliga
texten: ”Liverpool is our religion. Anfield is our
church.” Och när jublet stiger mot himlen, vid
sångens slut, för Phil Dowd visselpipan till munnen och blåser igång matchen.
9
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
Så här är det de flesta lördagar klockan 15.00.
Och egentligen är det ingenting annat än
liturgi man sysslar med. Det är som en gudstjänst. Att få höra till ett sammanhang där man
skrattar och gråter tillsammans, där man delar
livet med varandra på en läktare, där man har
ett gemensamt fokus, där man håller ihop i
med och motgång och där man bekänner sin
tro som gör att man inte är rädd för mörkret
och där man vet att man aldrig går genom livet
ensam, det är något som ger livet mening.
sätter in vår kristna trosbekännelse i detta sammanhang som vi förstår vad
den är till för. Från början hörde den kristna
trosbekännelsen – ”vi tror på Gud Fader allsmäktig…” – ihop med dopet. Den proklamerades för att varje döpt människa skulle förstå
vilket sammanhang man nu tillhörde. Ett
sammanhang och en gemenskap som gav livet
mening. Jesus lovar i dopet att göra sitt liv, sin
död och sin uppståndelse till de döptas liv, de
döptas död och de döptas uppståndelse. Och
när yttre hot smög sig på och hotade den unga
kyrkan bestämde man sig för att läsa denna
trosbekännelse vid varje gudstjänst, för att
markera mot den eller det som hotade gemenskapen, och stärka sin samhörighet. Man lärde
sig den utantill och man sjöng den högt (vilket
faktiskt fortfarande är det vanligaste i många
av världens kyrkor) för att förbereda sig för
den kamp som livet i världen allt för ofta kan
vara. Man hade tagit emot den i dopet och därför kunde man nu använda den som ett svar i
tro på den förkunnelse av bibelordet man fått
höra.
DET ÄR OM VI
SÅ ÄR DET FORTFARANDE i våra gudstjänster.
Varje söndagförmiddag är vi inbjudna till kyrkan, inbjudna till en liten bit av Guds himmel,
för att fira den Fader som skapat allt, fira
Jesus som offrar sig och besegrar döden för
vår skull och fira den helige Ande som hjälper
mig att tro att den segern också gäller oss.
Jag behöver inte kunna skriva under
på varje rad varje gång. Lika lite som Liverpoolsupportrarna. Vi har alla våra tvivel. Vi är
alla i olika form olika dagar. Men det spelar
ingen roll. Bekännelsen och tron är som den är
i alla fall. Den ändrar sig inte på grund av min
svaghet. Istället omsluter den mig som sången
på Anfield och hjälper mig att förstå att hur
dåligt jag än mår, hur svart livet än kan
te sig, så hör jag till. Tillsammans med kristna
över hela världen hör jag till den Jesus som
säger:
”You´ll never walk alone.”
(Matt 28:20)
TEXT: AXEL FORS
boktips
TEXT: HELENA PERSSON
Max Lucado
• Du är värdefull
– en saga för alla åldrar
Max Lucado
• Om jag bara hade
en grön näsa
Max Lucado
• För att du är du
VEDINGARNA är ett gäng träskallar som bor i en stad. Där
ägnar de dagarna åt att gå runt
och sätta guldstjärnor och
fulplumpar på varandra.
Vedingar som är duktiga,
vackra och jämna i träet får
guldstjärnor fastklistrade på
sig. De som inte är särskilt
duktiga på något, har skador i
träet eller bara är allmänt
klantiga får fulplumpar.
Parvello hör till dem som inte
är bra på något särskilt. Allt
han gör misslyckas han med.
Därför är han fullklistrad med
fulplumpar och alldeles olycklig till sinnes. Så möter han
Amanda, en veding utan guldstjärnor och fulplumpar. Hon
berättar om träsnidaren Eli,
och ber Parvello gå dit. Hos Eli
får Parvello möta något han
aldrig mött tidigare.
En varm bok om att få höra
till, vara älskad och om att
hitta sin plats i tillvaron.
Bilderna är gjorda av Sergio
Martinez i varma färger.
I DEN HÄR boken får vi återigen
möta vedingarna med Parvello
i huvudrollen. Han är lugn och
trygg i förvissningen om att Eli
skapat honom unik för att det
är sådan han ska vara. Men
vedingarna i byn är inte lika
trygga i det. Här regerar
Tommy Trend, som har makten att tala om vad som är
inne, och där alla andra följer
hans råd. Just nu är det inne
med en grön näsa. Alla med
stil vill ha en grön näsa.
Parvello förstår inte varför,
men han är nyfiken. För att
närmare studera de gröna
näsorna går han omkring i byn
med sina vänner. Snart har de
fallit för trycket att ha en
målad näsa. Men det stannar
inte där, utan trenden vänder.
Nu ska näsorna vara röda,
sedan blå och så rosa. Aldrig
upphör trenden att skifta. Att
följa trender av rädsla för att
inte höra till är tröttsamt, men
det finns en plats där Parvello
och hans vänner åter kan få bli
det de var skapade att bli.
Liksom i boken Du är värdefull står Sergio Martinez för
bilderna. En bok som passar
alla åldrar.
VEM HAR INTE någon gång
sneglat på allt det som andra
har, och själv velat ha samma
sak – eller ännu hellre – mer.
I den här tredje boken om
Parvello handlar det om att
äga för att höra till, eller för
att vara bäst. Det man ska äga
är askar och bollar. Parvello
går in för samlandet med liv
och lust, och jobbar dag och
natt för att ha råd att köpa allt
som ska göra att de andra
vedingarna ser honom. Till
slut har han ingenstans att bo
eftersom han till och med sålt
sitt hus i jakten på nya askar
och bollar. Men ändå blir han
inte lycklig. Hur ska han hitta
tillbaka till den inre frid han
en gång hade? Med hjälp av
träsnidaren Eli får han distans
och en ny insikt och blick för
hur vedingarna lever, och då
också en känsla för hur han
egentligen vill leva.
Sergio Martinez står för
bilderna. Liksom tidigare
böcker om vedingarna passar
boken för alla åldrar.
10
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
Kyrkogårdarna i pastoratet ska bli säkrare att besöka.
Nya regler för hur gravstenar skall förankras införs i hela
landet och börjar nu tillämpas i Värnamo.
GRAVSTENSSÄKERHET
ALLA GRAVRÄTTSINNEHAVARE är inte medvetna om
att kyrkogårdsförvaltningen skall kontrollera gravstenens säkerhet. Det är viktigt att kyrkogårds*förvaltningen säkerställer, så långt det är möjligt,
att allmänheten och anställda inte råkar ut för
olyckshändelser på kyrkogårdarna.
Om en olycka ändå skulle inträffa bör man
kunna visa att man gjort allt som stått i ens makt
för att olyckor ska undvikas. Kyrkogårdsförvaltningen måste därför informera, kontrollera och
med rutiner styra upp hur montering av gravanordningar ska ske.
Sedan tidigare finns regler för nymontering
av gravstenar, men inga regler har funnits för
befintliga gravstenar. Anvisningarna har tagits
fram av Sveriges Lantbruksuniversitet på uppdrag
av Centrala Gravvårdskommittén. Riktigt stora
gravvårdar omfattas inte av dessa regler men
dessa skall givetvis också vara säkert förankrade.
EN SÄKER GRAVSTEN ska vara förankrad med två
dubbar och en underjordisk sockel som är minst
30% av stenens höjd. Stenen skall även klara en
viss belastning.
Belastningsprovet innebär att stenen utsätts för
viss statisk kraft. En säker sten ska stå emot minst
35 kg (350 N), från såväl fram- som baksida utan
att luta mer än ett visst antal grader som varierar
beroende på stenens höjd. 35 kg tryck är det tryck
som uppstår då någon lutar sig mot ett räcke eller
staket. Det är också det tryck som uppstår när en
person stödjer sig på en gravsten för att resa sig
efter att ha pysslat med rabatten etc.
Kyrkogårdsförvaltningen har under november
kontrollerat två gravkvartér på Värnamo Norra
kyrkogård och alla berörda gravrättsinnehavare
har fått information via brev.
Tyvärr saknas en del adressuppgifter till några
gravrättsinnehavare och dessa gravplatser förses
med en skylt där man ombedes kontakta förvaltningen. De stenar som inte klarat testet har försetts
med en stöttande stolpe för att den inte skall skada
någon. Tanken är att detta är en temporär åtgärd
och att gravstenen ska säkras så snart som möjligt
och återgå till sitt ursprungliga utseende. Efter att
förvaltningen fått in svar på hur berörda gravrättsinnehavare kommer göra med gravstenen kommer
arbetet med att dubba om och förankra påbörjas.
Därefter kommer fler kvarter på kyrkogården
att kontrolleras, man får vara beredd på att det
kommer dröja något innan allt är säkrat eftersom
det rör sig om flera tusen gravstenar på alla fyra
kyrkogårdarna i Fryele, Nydala, Värnamo Norra
och Värnamo Södra.
BETALNINGSANSVARET för ommontering ligger hos
innehavaren, men kyrkogårdsförvaltningen kan
inte vidta åtgärder först och bara skicka en faktura
sedan. I normalfallet (om det nu finns något
sådant!) ska innehavaren alltid tillfrågas, se 7 kap.
30§ begravningslagen. Det kan exempelvis vara så
att innehavaren själv vill upphandla monteringen,
ja här finns det många varianter. Huvudprincipen
när det gäller fordringar är att den som faktureras
har beställt tjänsten/varan. Någon form av överenskommelse måste alltså träffas mellan kyrkogårdsförvaltningen och innehavaren.
Det kan komma att visa sig att även nymonterade
stenar inte uppfyller kraven och då är det en konsumentsrättlig fråga mellan gravrättsinnehavaren och
montören/stenhuggerifirman.
Gravvårdsfirmornas riksorganisation – GRO har
en överenskommelse med Konsumentverket och
där anges att medlemsföretag har ansvar för att
monteringsarbetet är rätt utfört. Ansvaret gäller
under en begränsad tid efter monteringen och
gravrättsinnehavaren måste själv åberopa åtgärd.
VI REKOMMENDERAR med bestämdhet att man inte
själv försöker att kontrollera gravvården utan detta
görs enbart av särskilt utbildad personal inom kyrkogårdsförvaltningen. En gravsten väger från 150kg
upp till flera ton och det kan få ödesdigra konsekvenser om den faller över exempelvis benet.
Vi hoppas alla har förståelse för att dessa åtgärder måste genomföras, vi kommer att få en tryggare plats för både personal och besökare när vi är
klara.
TEXT: TOBIAS MUNKHOLM
KYRKOGÅRDSCHEF
11
FOTO: TOBIAS MUNKHOLM
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
FAKTARUTA KRAV FÖR SÄKER STEN
För att en sten ska stå stabilt och utan fallrisk, ska den
• inte luta mer än ett visst antal grader, enligt en fastställd tabell.
• tåla 35 kg (350 N) provningskraft utan att luta mer än vad som
anges i tabellerna.
• ha minst två dubbar av tillräckligt uthållig hållfasthet och med
anpassning till hålen i stenen och sockeln.
• stenen ska kunna lyftas av för till exempel textkomplettering.
• om gravvården består av flera delar, ska samtliga delar vara
dubbade och tåla testlasten.
ANNONS
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
12
Välkommen
till
församlingens
internationella
forum
Till internationellt forum
är alla som är intresserade
av församlingens internationella engagemag
välkomna. Vi träffas runt
sex gånger per år.
Vårens träffar kommer
att vara 11 mars och
29 april klockan 18.30
VÅR FÖRSAMLING är en del av en världsvid
kristen gemenskap. Det är viktigt att kyrkan
engagerar sig för människor runt om i
världen – precis som för sina egna församlingsmedlemmar. Vi vill vara en inspirationskälla
för församlingen och önskar att man ska få upp
ögonen för de internationella frågorna.
Vi samordnar det internationella arbetet
i Värnamo församling. Det handlar om att
informera om vad som görs och väcka nya
idéer om vad som kan göras. Vi uppmärksammar insamlingsperioderna till det internationella arbetet (jul- och fasteinsamlingarna), ser till att det skramlas bössor och
bjuder in till särskilda kvällar med syfte att
samla in pengar, men också att kasta ljus över
det internationella arbetet. Vi intresserar oss
för Svenska kyrkans nationella satsningar, som
bland annat lutherska kyrkan i Costa Rica,
såväl som Värnamo församlings lokala, som
hjälpprojekt i Indien och Albanien.
Sedan ett par år tillbaka är gruppen
öppen för alla intresserade och samtidigt
som gruppen öppnades upp gavs den namnet
”Församlingens internationella forum”.
Hela Människans arbete
bland ”de glömda barnen”
skulle säga barn med krångel i familjen. Här har ”Hela Människan”
grupper för barn i olika åldrar, Happy
Moment, tonårsgrupper tjejgrupper o killgrupper. ”Hela Människan” är kyrkornas
KANSKE VI HELLRE
ANNIKA HELLMAN
För Församlingens internationella forum
gemensamma sociala arbete (alla våra samfund i Värnamobygden). Att få ha roligt,
prata, fika och vara tillsammans med några
andra barn och trygga vuxna en eftermiddag
i veckan kan vara en härlig stund av avkopp-
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
13
Angelägen
fråga
Det kom en förfrågan till Värnamo
församling. I korthet löd den så här:
Vi är i stort behov av att ge våra
präster och pastorer fördjupad
bibelkunskap. Många människor
söker sig till våra församlingar och
vill veta vad den kristna tron
innebär. Kan ni hjälpa oss så att
våra präster får en allt djupare
kunskap i evangeliets sanning?
Frågan kom från kristna i Nepal där
väckelsens vindar blåser livligt just nu.
VI I KYRKORÅDET upplever detta som en angelägen
uppgift. Det är ju detta som är vår alldeles speciella uppgift som kyrka. Därför svarar vi som de
första apostlarna:
”Vi kan inte tiga med vad vi har sett och hört.”
Kyrkorådet har beslutat att vi vill samverka i
ett ekumeniskt projekt för att uppfylla nepalesernas önskan. Projektet är upplagt på tre år. För
vår del innebär det att vi låter en av våra präster,
Håkan Sunnliden, erkänd god bibellärare, i
tjänsten resa till Nepal i två veckor under vart
och ett av åren 2013 – 2015. Dessutom garanterar församlingen ett månatligt bidrag på 4000
kronor. Dessa pengar behövs för kursens
genomförande, de undervisande lärarnas
omkostnader, pastorernas och deras familjers
uppehälle under utbildningstiden med mera.
Vi hoppas att vi är många i vår församling
som tycker detta är en angelägen uppgift. Ja så
viktig att vi är beredda ta personligt ansvar och
bli månatliga givare. Om 40 stycken ger 100 kr. i
månaden klarar vi målet. Även lägre eller högre
bidrag är välkomna.
DU SOM VILl vara med och ta ansvar och bidra till
projektet ber vi sätta in pengar på bankgiro 1823046 eller plusgiro 87 07 88 - 7 Värnamo pastorat. Du som behöver inbetalningsblanketter kan
hämta det i Värnamo församlingshem.
Märk inbetalningen ”Nepal”.
Det är bra om vi börjar med inbetalningarna
redan nu i februari.
ling och bekymmerslöshet i en annars lite
rörig eller otrygg tillvaro. Tre personer är
anställda i Värnamo för detta arbete (heleller deltid) flera frivilliga är engagerade.
LEDARNA FÖRSÖKER finna det som är bäst för
varje barn och arbetar också för att stödja
familjen. Detta är ett frivilligarbete men det
finns kostnader runt omkring för läger, resor,
material med mera där vi alla kan vara med
och ge ett ekonomiskt stöd.
I Hela Människans hus på Lasarettsgatan
finns också ett klädförråd som kan vara till
stor hjälp när ekonomin av någon anledning
är svag.
TEXT: KERSTIN BERGGREN
Du som vill veta mer om projektet kan ringa
Håkan Sunnliden tel. 0370-30 04 03.
FÖR VÄRNAMO KYRKORÅD:
GUN-BRITT CARLSSON
ELSIE HÅKANSSON
14
FOTO: SONJA HYLTÉN
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
ATT HÖRA TILL
Det är tredje söndagen i advent. Vi har just lyssnat till
julmusikal och Luciatablå, framfört av en stor grupp barn
och ungdomar i S:t Johannes kyrka. Slutorden i musikalen,
när barnen klämde i för full hals, ljuder i mina öron ” ÄRA
TILL GUD i himmelen och på jorden ” !
söker oss ner till bottenplanet för en stunds samtal. Överallt sitter det
barn och ungdomar och fikar efter väl utfört framförande. Vi slår oss ner i det rum som är ledigt
– lekrummet. Här kan barnen Hanfler, SelmaHelén 8 år, Gabriel 6 och Laurentin 4 – sysselsätta
sig medan vi vuxna samtalar med varandra.
Yngsta familjemedlemmen, Clara-Sophie 6 veckor
och klädd i tomtedräkt, sitter tryggt ibland i
mamma Noras och ibland i pappa Michaels knä.
JAG OCH FAMILJEN HANFLER
Anledningen till samtalet är att jag är nyfiken
att höra hur familjen hittade in i gemenskapen i S:t
Johannes. För att förstå vägen dit berättar de en
del av sin gemensamma historia.
De träffade varandra i Heidelberg där båda studerade medicin. Hon kom från Göttingen och var
baptist, han från München och var katolik. Redan
under studietiden lockades de av tanken att arbeta
i ett annat land än Tyskland. När det var dags för
AT-tjänstgöring och Jönköpings läns landsting
kunde erbjuda förmånliga villkor blev det i
Värnamo de bosatte sig.
VAR SKULLE NU baptisten och katoliken finna en
gudstjänstgemenskap som passade båda? Många
av kyrkorna i Värnamo fick besök av det unga
paret. En tid var de med i en cellgrupp (hemgrupp) och genom den kom de i kontakt med
Svenska kyrkan. På grund av Noras utbildning och
arbete flyttade de till Göteborg för en tid. Här fann
de snart en gudstjänstgemenskap där de kände sig
hemma, Christine tyska kyrka. En kyrka tillhörig
Svenska kyrkan men där gudstjänstspråket var
tyska.
När de återvände till Värnamo visste de vad
som kyrkligt sett var viktigt för dem, nämligen
liturgin. Liturgi – den fasta ordning för gudstjänsten som är gemensam för både den katolska och
den evangelisk-lutherska kyrkan och går tillbaka
till urkyrkan.
NU TILLHÖR DE den gudstjänstfirande gemenskapen
i S:t Johannes. Här finns den gudstjänstordning de
15
FOTO: SONJA HYLTÉN
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
känner igen, det liturgiska språket och symboliken, ja ”teckenspråket” som Michael uttrycker
det. De tilltalas av själva kyrkorummets utformning. Man sitter runt det som är det viktiga, altaret. I en halvcirkel omsluter man det som är
centrum och man är själv omsluten. Positivt är
också de stora fönstren som gör att morgonsolen
kan sprida ett fint ljus i kyrkorummet. Numera
firar familjen regelbundet sin gudstjänst här.
Söndagsskolan är en integrerad del i gudstjänsten
och att barnen får en stund för sig, gör att vi
mycket väl kan gå hit ensam med våra barn när en
av oss har jour på sjukhuset, säger mamma Nora.
Kyrkan har också bra lokaler för olika barnaktiviteter. Gabriel har till exempel upptäckt att
man kan spela innebandy i kyrkans bottenplan.
I S:t Johannes har både föräldrarna och barnen
hittat vänner. En kyrka byggd för ”Gudsmöte”
både i liturgins form och i umgänget med
varandra i olika aktiviteter.
TEXT: ELSIE HÅKANSSON
FOTO: SONJA HYLTÉN
Michael och Nora med alla fyra barnen. Nu har vi balans i vår familj, tre av var sort!
Laurentin – Jag har ett ovanligt namn.
16
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
Vi har fått pris!
Följande fick jag i min inkorg
i december: Ӂrets specialpris 2012!
Vinnare av Årets specialpris är
Värnamo församlingstidning! Grattis
till kh Pär-Magnus Möller och dina
medarbetare!
JURYN SOM BESTÅTT av Dag Tuvelius, f d chefredaktör på Kyrkans
tidning, Svante Fregert nuvarande t f chefredaktör på Kyrkans
tidning och Erika Hedenström, Svenska kyrkans kultursekreterare har lämnat följande motivering:
En tidning som utvecklas från nummer till nummer med
ambitionen att säga något väsentligt och vilja beröra. Dessutom
tar man tillvara bildens möjligheter.”
Jag vidarebefordrade mailet till den regelbundet återkommande delen av tidningsredaktionen och vi gladdes tillsammans.
Men vi är ju många fler som gör den här tidningen. Tack alla som
velat beröra och som velat säga något väsentligt! Tillsammans gör
vi församlingens tidning!
JENNY ARVIDSSON
Täppt i näsan? Bihåleproblem?
Pollenallergi? Förkyld?
Ny chans på Helsjön!
2
2
2
2
Allmän linje 2 Musiklinje
Bibellinje 2 Bibelskola XP
Bibelskola Prisca
Svenska kyrkans grundkurs
HELSJÖN
F O L K H Ö G S K O L A
Upptäck möjligheterna på www.helsjon.se
Rekommenderas av öron-, näsa- och halsläkare
Säljs via tel. 031-13 22 52 och på
www.nasoklar.nu
Ange kampanjkod amos1210
150:-
129:-
Salt…
…ljummet vatten…
…nässköljning…
…näsan töms
17
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
Världens heligaste stad.
Jerusalem är ett ärr där tre religioner
möts. Klart att det skaver.
Denna sida är
ett samarbete
med tidningen
NÄR JUDENDOM, kristendom och islam
ska brytas mot varandra i en huvudstad som två folk gör anspråk på,
är ingenting enkelt. Jerusalem har
under 3000 år tuggat, smält och spottat ur sig tro och fanatism, blod och
helighet.
Så när förra utrikesministern Tzipi
Livni kampanjade inför det israeliska
nyvalet i januari, kunde hon bara inte
underlåta att besöka Jerusalem och
dess allra heligaste, Klagomuren.
Trots att hon är icketroende och sekulär. Kom hon inte dit kunde hon anklagas för att vända ryggen mot traditioner och viktiga samhällsgrupper, och
sånt vinner man inga val på i Israel.
Livnis talesman professor Alon Tal
var pådrivande inför besöket.
– Klagomuren är en het arena där
demokrater måste synas och inte ge
vika för fanatikerna, sa han till
Dagens Nyheter.
– Vi vill ta ifrån rabbinerna kontrollen av sådana här platser och
överlämna dem till turistmyndigheterna.
SÅ FORTSÄTTER JERUSALEM att vara världens centrum. För ett israeliskt val är
även en angelägenhet för resten av
mänskligheten, åtminstone så länge
konflikterna i regionen fortsätter.
”I Jerusalem är sanningen många
gånger av mindre betydelse än
myten”, skriver den brittiske författaren Simon Sebag Montefiore i sin
maffiga biografi Jerusalem. Och
myterna om staden gör luften tjock.
Tillsammans med den dallrande het-
Tzipi Livni på
valkampanj vid
Klagomuren
i Jerusalem.
tan är de en bidragande orsak till det
psykostillstånd, Jerusalemsyndromet, som drabbar ett tjugotal turister
varje år. Tillståndet yttrar sig så att
en besökare tror sig vara en biblisk
person. Ett hundratal drabbas årligen
varav hälften så illa att de behöver
läkarvård.
Något Jerusalemsyndrom kände
inte regissören Olof Hanson och skådespelaren Jacob Eklund av, men
resan påverkade ändå Hanson för
livet. Paret var på besök i höstas inför
uppsättningen av pjäsen Abrahams
barn på Stadsteatern i Stockholm.
– Det var en blandning av den fan-
tastiska staden, den otroliga skönheten i landskapet med sina kullar och
det politiska läget i Israel som är
fruktansvärt. Vi bodde i den arabiska
delen men besökte även Betlehem
och Hebron där vi blev väldigt illa
berörda av apartheidsystemet som
råder, säger Olof Hanson.
ABRAHAMS BARN är skriven av norrmannen Svein Tindberg och han
gjorde succé med den på Det Norske
teatret i Oslo i september 2009. Pjäsen utsågs till Norges bästa.
– Det fanns uppenbarligen ett
enormt behov av att prata om religi-
on och livsåskådning efter händelserna på Utöya, säger Olof Hanson.
I stycket berättar Svein Tindberg
historien från Abraham ända fram till
Muhammed.
– Våra upplevelser finns också
med i föreställningen, som är rätt
annorlunda än den i Oslo, säger Olof
Hanson. Den historiska och religiösa
berättelsen följer Sveins Tindbergs
text, medan de personliga reflektionerna över Jerusalem är Jacob
Eklunds.
Abrahams barn spelas på Stadsteaterns lilla scen till den 3 mars.
GÖRAN TONSTRÖM
i korthet
Af Klint på moderna
Hilma af Klint (1862–
1944) är en av de allra
största svenska konstnärerna och en pionjär
inom abstrakt måleri.
Hennes konst handlar
om medvetandet av en
andlig dimension. När
hon målade ansåg hon
att högre medvetanden
talade genom henne.
Med start 16 februari
visas ett urval av hennes
livsverk i en stor utställning på Moderna
Museet i Stockholm.
Mobilkonsert
med kyrkklockor
Den 8 juni uruppförs
musikverket Klockrent,
en unik konsert med
Gotlands alla kyrkklockor, som sänds live i P2 via
120 personers mobiltelefoner. Varje klockare
förses med en GPS-sändare med satellittid och
sändningsschema. Utanför kyrkan står en person
med en smartphone
som sänder ljudet till en
IP-adress på Sveriges
Radio. Kompositörer till
verket är Owe Ronström,
Karin Rehnqvist samt
Claes Holmgren.
Bokstöd till
efterlevande
Självmord är en av de
vanligaste dödsorsakerna i världen. Enbart i
Sverige tar omkring
1 500 människor sitt liv
varje år. Efter självmordet – vägen vidare från
Gothia är en stödbok
för de efterlevande.
Den beskriver sorgeprocesser och förklaringsmodeller, och innehåller
personliga berättelser
från människor vars
anhöriga tagit livet av sig.
Åsa Larsson
får Bibelpris
Författaren Åsa Larsson
har fått 2012 års Bibelpris av Svenska Bibelsällskapet. Detta för att
hon ”på ett naturligt sätt
placerar
bibliska
motiv
och citat i
en sekulär deckargenre”. Åsa Larsson
har gett ut flera deckare
som utspelar sig i kyrklig
miljö. I fjol kom romanen Till offer åt Molok
(Albert Bonniers förlag).
Bibelpriset instiftades
2004.
18
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN
INFORMERAR
Vill du få din gravsten tvättad?
För den som har sin gravplats inlämnad för
vård ingår tvätt av gravstenen, men även den
som sköter sin grav själv kan få stenen tvättad
av oss på kyrkogården. Önskemål om detta vill
vi få in till kyrkogårdsexpeditionen senast 1
mars.
Svenska kyrkan
får ny
organisation
Den 15 september 2013 är det dags
för kyrkoval. Alla medlemmar som är
16 år eller äldre får vara med och
bestämma vilka som skall sitta som
representanter i kyrkofullmäktige,
stiftsfullmäktige och i kyrkomötet.
Vinterdekorationerna plockas bort
Till våren kommer borttagning av granris och
vinterdekorationer att utföras på samtliga gravplatser. Om ni önskar spara något får ni själva
plocka bort det senast 15 mars (eller efter att
eventuell snö smält bort).
2012 tog kyrkomötet ett beslut om
att ändra Svenska kyrkans organisation till 2014.
Syftet med den nya organisationen är att göra
den så enkel som möjligt och så anpassningsbar
för lokala behov som möjligt.
Kyrkofullmäktige är församlingens högsta
beslutande organ. Vilka som sitter i kyrkofullmäktige väljer man vid valet den 15 september
2013. Kyrkofullmäktige väljer ett kyrkoråd som
skall verka över hela pastoratet – det vill säga
både för Värnamo församling och för NydalaFryele församling. Kyrkorådet är församlingens
styrelse som ansvarar för byggnader, personal,
verksamhet och begravningsväsendet.
Kyrkorådet kan utse utskott för att ansvara för de
olika verksamhetsdelarna om man så önskar.
I NOVEMBER
Rent bakom gravstenarna
Lyktor, vaser och andra föremål får inte förvaras
bakom gravstenen då det försvårar arbete vid
rensning och häckklippning och kan leda till
skador på både oss och föremålen. Vi ber er
därför vänligen att plocka bort detta.
Glas
En annan stor skaderisk är glasvaser och glasburkar på gravarna. När de går sönder döljs
ofta glasbitar i jorden och blir en risk för både
oss i personalen och för dig som går till graven.
Ute på kyrkogårdarna finns vaser som man får
använda.
Vi vill passa på och tacka för alla trevliga
samtal vi får, både på kontoret och ute på kyrkogården! Hör gärna av dig om du undrar över
något!
KYRKOFULLMÄKTIGE SKALL också välja Församlings-
KYRKOGÅRDSPERSONALEN
0370-30 04 70
[email protected]
Retreat i fastan
Den 1-3 mars (fre-sön) inbjuder vi tillsammans med Hjelmseryds-stiftelsen
till en retreat i fastan. Retreaten börjar med kvällsmat på fredagen och avslutas
efter lunch på söndagen.
GÅRDEN KAN TA EMOT ett begränsat antal deltagare så
anmäl gärna intresse i god tid. Kostnaden består av
självkostnader för mat och husrum. Dagarna passar både för er som aldrig varit på retreat och för er
som varit med tidigare.
Under retreaten erbjuds eget rum, regelbundna
tideböner, möjlighet för enskilt samtal, meditationer med mera. Ledare för retreaten är Pär-Magnus
Möller och Kerstin Berggren.
Mer information www.varnamopastorat.se
Hjelmserydsstiftelsen är ett kyrkligt gästhem i Gamla Hjälmseryd. ‘
Vi tar oss dit i egna bilar – samåker så mycket vi kan.
Anmälan till retreaten görs till gården på tfn:
0382-250 33 – eller till Pär-Magnus Möller 0370 – 30 04 01
råd. Detta råd är något nytt i organisationen.
Innan kyrkofullmäktige gör sitt val skall man
utlysa ett nomineringsmöte i respektive församling. Detta möte kan ske till exempel efter en
gudstjänst. Vid detta möte väljer man vilka man
vill skall sitta i församlingsrådet. Efter detta vägledande val så beslutar kyrkofullmäktige. Man
behöver inte vara bosatt inom församlingens
område för att sitta i rådet – men man skall vara
aktiv i församlingen och man skall bo inom pastoratets gränser. Församlingsrådet ansvarar för
det lokala livet i församlingen och över det som
kyrkorådet delegerar åt församlingsrådet att
besluta om.
Efter 2014 finns alltså ingen kyrkonämnd eller
kyrkogårdsnämnd. Begreppet samfällighet är
också borttaget och ersatt med begreppet pastorat.
TEXT: PÄR-MAGNUS MÖLLER
KYRKOHERDE
ANNONS
– Morfar säger att forskningen
räddade mitt liv!
Ett ärr på bröstet är det enda synliga spåret av Leopolds medfödda hjärtsjukdom och
den svåra hjärtoperation han fick gå igenom.
Leopold hade flera allvarliga fel på sitt
hjärta och läkarna arbetade länge i operationssalen. Det var en fasansfull väntan för de
anhöriga innan det stod klart att Leopold
skulle få leva och bli frisk.
Tack vare forskningens framsteg kunde
Leopolds hjärtfel upptäckas tidigt och de
komplicerade ingreppen genomföras.
Att leva. Inte bara överleva.
En av forskningens viktigaste uppgifter nu
är att lösa de problem och svårigheter som
hjärtsjuka barn ofta får senare i livet.
Hjärtopererade barn orkar ofta mindre
än sina jämnåriga kamrater. De fryser lätt
och de blir fort hungriga.
De blir oftare sjuka, infektioner varar
längre och de måste äta mer mediciner än
andra barn.
pg 90 91 92-7
Forskning är den enda vägen.
Hur kan vi göra mer skonsamma undersökningar, operationer och andra behandlingar
så att resultaten blir mer bestående och
komplikationerna färre?
Hur kan vi lära oss att upptäcka hjärtfelen ännu tidigare än vi gör idag? Hur kan
vi lära oss att hitta de barn som bär på
genetiska skador som gör att hjärtfelen
går i arv och att sjukdomen bryter ut
senare i livet?
Ring in din gåva redan idag
0200-8919 00
Forskningen behöver mer resurser för
att klara detta. Det är därför du och alla
våra givare är så viktiga.
Din gåva och ditt engagemang behövs
för att vi ska lyckas.
www.hjart-lungfonden.se
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
FOTO: DAN HANSSON
20
JOHAN HAKELIUS
Född 1967 i Enköping och gift med
Susanna Popova, har två barn. Är publicist,
debattör och författare samt kolumnist i
bland annat Aftonbladet, Axess magasin,
Affärsvärlden och Tidningen Vi. Har varit
ledarskribent och biträdande politisk
redaktör i Svenska Dagbladet och chefredaktör för Finanstidningen.
Medverkar i panelen i TV4:s Nyhetsmorgon samt i Spanarna i Sveriges Radio
P1.
Har bland annat skrivit Ladies, 2010, och
Döda vita män, 2009.
Johan Hakelius tycker det är roligt att
skriva och hantera språket.
Men han halkade in på jobbet för
att han ville uttrycka en åsikt.
21
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
Denna sida är
ett samarbete
med tidningen
Som skribent befinner han sig både mitt i tiden och efter. Skarp i ton och
tanke. Och som person är Johan Hakelius en uppenbarelse. En färgstark
dandy för tvåtusentalet.
Modern man
med gamla anor
SÅ KOM DEN DÅ, den ena repliken av två, som jag väntat
på i närmare 60 år:
– Vi ses på min klubb!
Hos en gammal Englandsvän gör hjärtat en trippel
salkov. Och att man sen ska träffa en berömd anglofil,
får det nästan att gå i spinn.
Han väntar i en brun läderfåtölj med en tjock bok i
knät. En sån där med riktiga blad och pärmar. Och
hans tweed-apparation är minst lika stilfull som förväntat.
Johan Hakelius, 45. Skribent, kolumnist, debattör,
författare – och klädsnobb?
– Visst, men det finns en koppling mellan hur jag
klär mig och det jag gör. Och det handlar om att jag har
lyckan att ha ett jobb och en roll där det inte är någon
nackdel att jag klär mig så här. Tvärtom, säger han
efter att lätt ha tagit sig för pannan över att ännu en
gång behöva prata om det där med tweed, gröna västar
och orangea strumpor.
– Visst, det är ett statement men också ett försök att
skapa en verklighet som jag själv trivs i, fastslår han.
SORLET FRÅN DEN nyss avätna lunchen i en av matsalarna blandar sig med matdoft. Kokt fisk?
Andra klubbmedlemmar slår sig ner i olika rum vid
små bord med sina kaffekoppar som fylls på av servitriser i vita blusar och svarta kjolar.
Anor bor i väggarna här, men Johan Hakelius
representerar också modernare tider. Som kolumnist, bland annat i Aftonbladet med över tusen krönikor bakom sig, står han mitt i flödet där ute, som det
heter på nusvenska. Och det trots att han själv inte
ser på tv eller läser tidningar.
– Jag tycker det är roligt att skriva, säger han. Att
hantera språket. Sen halkade jag in på det utifrån ett
idémässigt perspektiv, att jag ville uttrycka en åsikt.
Men för att stå ut fanns ett behov av att bredda och
kunna skriva om vad som helst. Att ena dagen skriva
om något jag tycker är viktigt och den andra om
något tramsigt. Högt och lågt, viktigt och oviktigt om
vartannat.
Ärlighet, en trohet mot texten och meningen
bakom den, är grundläggande för honom.
– Jag skriver aldrig något jag inte kan stå för, säger
han. Och jag kan heller inte låta bli att skriva när jag
känner att detta måste någon faktiskt säga.
sig inte som journalist, snarare som
en som skriver i tidningar.
– Jag läste nationalekonomi och filosofi och det
var bra utbildningar. Även om jag aldrig kände någon
hemhörighet på Handelshögskolan eller Stockholms
universitet.
Ibland känner han sig dock – från och till – ganska
MEN HAN RÄKNAR
trött på det han gör. En gång tyckte han det var riktigt
kul med lite strider, att få dra igång en rejäl debatt att
delta i med liv och lust. Numera gör han bara sånt när
anständigheten så kräver.
– Jag är rätt ointresserad av verbala slagsmål och
jag tycker att jag för en ständig kamp mot tiden vi
lever i, vilket kan vara ganska nedbrytande. Problemet är att jag inte har något annat som jag väldigt gärna skulle vilja göra.
Att samtala på en herrklubb med anor från den
sengustavianska perioden, mitt i en tid då världen
turbulerar, frammanar känslor av både ro och oro.
Och jag grunnar över vem man egentligen är om man
söker sig hit år 2013. Johan gläntar lite på locket och
skingrar mina dimmor något.
– Som person, i mitt eget liv är jag ingen nostalgiker, säger han. Jag är nostalgisk efter en tidsepok
som jag själv inte varit med om.
mellan förnuft och tro. Däremot kräver det lite arbete
att få till en symbios och få det att växa ihop. Jag har
kanske inte givit det den tid det behöver än.
Han tror dock att han kommer att göra det när så
är dags. Och han har en uppfattning om vilket kristet
samfund som är intressant för honom. För poängen
med organiserad religion är just med att tillhöra en
gemenskap, en församling.
– Jag känner en lockelse till den katolska kyrkan
där församlingslivet anknyter till något verkligt stort,
säger han. Tidsmässigt och geografiskt. Att i Sverige
få stöta på människor jag aldrig skulle träffa annars
för att de kommer från andra kulturer. Det är en sann
internationell kyrka där det är naturligt att vara olika
och se olika på saker, samtidigt som man delar något
väldigt viktigt. Det är också därför jag har svårt för
idén att religionen bara ska vara en privatsak.
45 ÅR nu och har jobbat intensivt i 20. Tidigt
skapade han sig ett profilerat namn som tvingat
honom att ständigt stå beredd med garden uppe.
– Ska man tala om sådana saker som tro och religion måste man vara oskyddad och det har inte funnits
plats för det än. Det gäller inte bara i religiösa
spörsmål utan också i andra existentiella frågor.
Skulle det innebära ett problem för dig om du gick
ut och bekände dig som kristen?
– Nej, men det är ett problem med det i ett land
som Sverige eftersom det blir en nyhet. För mig
känns det frireligiöst att gå ut och vittna och det skulle jag aldrig göra eftersom det är ett onaturligt sätt att
förhålla sig. Jag vill leva i en värld där det är fullständigt naturligt att tro på Gud. Så varför göra en
nyhetshändelse av det?
Nyfrälsta känns alltså lite jobbiga?
– Ja. Liksom folk som slutat röka eller just fått
barn. Dem kan man ju inte prata med på två år. Det
räcker med att gå till sig själv om man skaffar en
hund. Allt sånt är prövande, eftersom fanatism,
självupptagenhet och brist på sammanhang alltid är
jobbigt.
– Och om man inser att det finns några miljarder
kristna ute i världen, så kanske min eventuella frälsning inte är någon så himlastormande nyhet för alla
andra. Även om den vore det för mig.
HAN ÄR
i någon slags idyll på en större gård
utanför Enköping.
– Det var som i en pilsnerfilm från 1920-talet. Ingen hade hembiträde på sjuttiotalet, men hos oss fanns
det.
Han tyckte aldrig det var särskilt roligt att vara ung.
– Jag vantrivdes ofta. Det var omväxlande tråkigt
och prövande på ett sätt som gjorde mig nervös. För
hur gör man när man går på diskotek och inte kan
prata? Inte så att jag led, jag hade ju vänner, men det
var en konstig uppväxt och jag är glad åt att bli äldre
och ser inget negativt i det.
Fast han är inte fullt så naiv att han tror att det var
bättre förr. Mycket har hänt under efterkrigstiden
som vi alla skulle ha svårt att vara utan. Sexuell frigörelse, jämlikhet mellan könen och vad det nu kan
vara.
– Vi har tillåtit oss en massa friheter eftersom vi
haft en bas här att stå på. Gemensamma normer, ordningar och strukturer. När den grunden urholkas kan
det bli mer kaotiskt. Det finns inget ankare längre och
tillvaron blir bottenlös.
– Det kan förstås vara lite chickt att säga att Gud är
död om samhället ändå präglas av en slags tro och
tillförsikt. Men när den upphör så finns det ingen
spännande prövning kvar, utan bara en hopplöshet.
Och det tycker jag att man kan se i vår tid.
Så hur har du det med ditt eget förhållande till Gud?
– Det är en bra fråga som är under förhandling.
Men jag är inte riktigt färdig med den än, ler han och
fortsätter:
– Jag tror ju på Gud, men är i botten en väldigt analytisk och i någon mening rationell person, så det kräver en del arbete. Fast Gud är inget problem. Det är
en primitiv tanke att det skulle finnas en motsättning
HAN VÄXTE UPP
har tystnat, galoscherna är pådragna och vi har enats om att höjden av vår civilisation,
socialt sett, inföll i England vid slutet av 1800-talet
och början av 1900-talet. Anglofilerna har fått sitt.
Så då var det bara den där andra önskerepliken
kvar? Men ”Taxi, följ efter den bilen!” Tja, den får
nog anstå till nästa möte.
SORLET PÅ KLUBBEN
GÖRAN TONSTRÖM
22
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
TILLHÖRIGHET
Christer Sundström frågade fem ungdomar i församlingen om tillhörighet.Följande fick de att fundera över:
1. Nämn fem viktiga saker som tillhör dig och som du helst inte vill vara utan.
2. Om du fick önska precis vad du vill, vad skulle du önska att du tillhörde då?
3. Vem äger/tillhör dig?
Josef Jonsson, 18 år
1. Familjen är oerhört viktig. Känns bra att
leva i ett land som är tryggt och säkert.
Känns viktigt att ha någon slags kyrka
som man känner är ens egen församling.
Vänner och flickvän som man kan umgås
med är viktigt att ha. Datorn är en viktig
ägodel som tillhör mig och som är svårt
att vara utan.
2. En trygg harmonisk familj med fru och
barn samt en inspirerande och levande
församling med goda, omtänksamma och
kärleksfulla vänner omkring sig som man
kan vara sig själv tillsammans med.
3. Familjen. Obs! Jag ägs inte av någon, men
jag tillhör min familj för att nämna något.
Tillhör Gud. Han är min och jag är hans.
Jakob Petersson, 8 år
Elsa Nickolausson, 11 år
1. Att Sverige är ett bra land att bo i och att jag är
1. Kärlek, musik, vänner, familjen och glädje.
svensk. Att alla barn får gå i skolan. Att jag har
en skön säng att sova i när jag är trött. Att
familjen inte splittras. Att man har många härliga kompisar.
2. Bodde i London och var bästis med ”One direction” eller fick en biljett till deras konsert.
3. Ingen äger mig minsann, men jag tillhör Gud
och min familj.
2. Jag skulle vilja arbeta med att hjälpa barn i
andra länder.
3. Gud och min familj också.
Josefin Sjöblom, 14 år
Felicia Bergsten, 11 år
1. Vänskap, kärlek, familjen, kunskap och glädje.
2. Fick en resa till London och gå på en ”One
direction” konsert och få deras autografer.
3. Ingen äger mig. Gud beskyddar mig och jag
tillhör Guds familj och min familj med
mamma, pappa, brorsan samt djuren.
1. Familjen är viktig. Vänner och kompisar.
Musik är viktigt. Min kristna tro betyder
mycket för mig. Kärlek.
2. Att alla mina önskningar ska gå i uppfyllelse!
3. Ingen äger mig. Jag är inte köpt av någon och
är inte någon sak. Jag tillhör självklart min
familj, men även Värnamo församling.
ANNONS
Vill du bli min Skyddsängel?
Ge de övergivna barnen ett hem, en familj och en framtid.
Att förlora sina föräldrar är nog den värsta tragedi ett
barn kan råka ut för. Samtidigt blir det ibland även en
rent praktisk kris: var ska jag bo? hur får jag mat? vem
bryr sig om mig? Läkarmissionen har arbetat med att
hjälpa utsatta barn runt om i världen i över femtio år.
Vi har kommit till insikt om att det bästa för ett barn
som har blivit föräldralöst, är att få växa upp i en
”vanlig” familj. Som faktiskt kan se ut nästan hur som
helst, bara barnet får uppleva kärlek och trygghet där.
Vi har varit med och startat ett helt nytt sätt att hjälpa
utsatta barn i Sydafrika. Resultaten är så fantastiskt
EUDDWWYLQXYLOOJHGHQP|MOLJKHWHQWLOOPnQJDÀHU
Därför frågar vi dig: Vill du bli en ”Skyddsängel”
för övergivna och föräldralösa barn? Då är du
med och stöttar hela resan från kris tills barnen har
fått en ny familj. Kan det bli mer meningsfullt än så?
Tack för din insats.
Läs mer på www.lakarmissionen.se
Sätt in din gåva på 90 00 21-7. Skriv ”skyddsängel” på talongen.
Eller SMS:a ÄNGEL100 till 72 980 så skänker du 100 kronor.
6H¿OPRPGHXWVDWWD
barnen i Sydafrika.
24
Denna sida är
ett samarbete
med tidningen
maskrosbarn. En
maskros klarar sig
utan ljus och vatten,
men det gör inte
människor. Therése
Eriksson använder
sina erfarenheter för
att hjälpa andra.
FOTO: MIKAEL M JOHANSSON
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
”Att
tappa
hoppet var början på min resa”
för Therése
Eriksson hur stark hon var, var inte
alls vad hon ville höra. Hon ville ha
en stor kram, få vara liten. I stället
tvingades hon ta hand om en mamma
som var alkoholist.
– Jag växte upp i Enskede i ett rött
hus med vita knutar, berättar Therése. Utåt sett var allt bra. Folk visste
vem min mamma var, även när hon
var frisk; en stark och dominant kvinna som grejade allt. Den Goda
Modern, som jag älskade.
Men tillvaron skulle komma att
förändras.
– När jag var elva berättade pappa
att mamma var alkoholist. Han förklarade vad det innebar och talade för första gången om att min morfar varit
missbrukare och dog när mamma var
25. Ingen hade nånsin pratat om det.
Morfar fanns inte, Therése hade
aldrig sett något kort på honom. Som
ATT VUXNA PÅPEKADE
barn begrep hon att något var fel,
men förstod inte vad. Att han var den
stora familjehemligheten.
– Det påverkade förstås min mamma som var ung när hon flyttade
hemifrån. Morfar misshandlade henne, men hon berättade aldrig för
någon. Hon skulle vara duktig flicka
och jobba hårt för att slippa tänka.
Konsekvenserna av det fick hon aldrig någon hjälp med.
Theréses mamma
inte vara duktig längre och då började hon dricka.
Therése blev vuxen när hon var
elva, säger hon. Blev en del av familjen och försökte lösa dess problem.
Hennes mamma började få svårt att
sköta jobbet och gömde sprit. Therése täckte upp genom att ringa och
säga att mamma var sjuk.
– Pappa pratade med henne, men
TILL SIST ORKADE
som alla alkoholister förnekade hon
verkligheten. För henne var det så
otroligt viktigt att inte vara alkoholist. Hon hade ju lovat sig själv att aldrig bli som sin pappa. När hon så blev
det, fanns där en väldig skam i det.
Senare blev mamma deprimerad
och sjukskriven och efter det arbetade hon aldrig mer. Pappan jobbade
däremot dygnet runt så Therése lämnades ensam med hennes depression.
– Vuxna runt omkring pratade som
att mamma gått in i väggen för att hon
jobbat så hårt. De ville inte sätta ord
på vad det faktiskt var som hände.
Mamman fick mediciner av psykiatrin, men det gick inte att kommunicera med henne. Hon försvann i en
boll av ångest och självmordstankar,
gick inte utanför dörren, åt inte, vågade inte duscha; det var helt enkelt
inte mamma längre.
– Som 14-åring stod jag mitt i detta:
en pappa som grävde ner sig i jobbet
och en självmordsbenägen mamma.
Någonstans där bestämde jag mig för
att stänga av. Att inte känna något
överhuvudtaget.
MAMMAN FICK SEDAN elchocksbehandlingar, ingenting annat hjälpte.
– På bara en månad blev hon frisk –
utåt. Så började hon dricka igen och
försvann i manier. Som 15-åring förstod jag inte att mamma var bipolär,
manodepressiv eller psykiskt sjuk,
jag undrade bara vad som hände.
Plötsligt var allt motsatsen till hur det
varit tidigare.
Therese förlikade sig gradvis med
känslan att hennes mamma skulle dö
så här – och att det kanske var det
bästa. Det fanns ju ingenting av henne kvar ändå.
– Att tappa hoppet var början på
min resa. Jag tror det är positivt att
25
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
Ungdomar finner
styrka i varandra
– Vi hade mötts i gymnasiet
och Denise var den första person jag kunde känna igen mig i,
berättar Therése. Vi var frustrerade över att vi varit väl
synliga med våra föräldrar sen
vi var barn, utan att någon vuxen frågat oss hur det var eller
erbjudit någon typ av stöd. Vi
tyckte inte att det skulle vara
på det sättet.
en ungdomsgrupp. Styrkan fann de i
varandra och den ville de dela
med sig av. De började föreläsa
i skolor, på ungdomsmottagningar och fritidsgårdar och
berättade om sina egna erfarenheter.
– Det fanns fördomar, attityder, normer och värderingar
kring hur en missbrukare eller
en psyksjuk är och hur man
som barn till en sådan ska se ut
och bete sig. Men både jag och
Denise växte upp i
medelklasshem där det
utåt sett var jättebra.
Vi var inte smutsiga,
vi drogade inte utan
var ganska välordnade
trots att det var kaos
inombords. Man är inte
stämplad i pannan för att
man haft det svårt.
Många ungdomar som lyssnade reagerade och tog kontakt.
SÅ DE BILDADE
tappa hoppet. Som barn lever man
med tron att om bara hon blir frisk så
blir allt bra. Mitt liv från 11 till 17
handlade helt och hållet om mamma.
Det fanns ingen tid för mina behov.
Therese förstod till sist att hon
måste släppa taget. Insåg att hon inte
kunde göra sin mamma frisk.
– Jag måste försöka tänka på framtiden och upprätta en relation till
henne som var på mina villkor. Då
träffade jag Denise och kampen med
Maskrosbarn började.
Har du själv barn?
– Nej, jag är ju bara 25. Men jag vill
gärna ha barn och har alltid velat det,
säger Therése som absolut inte vill bli
mamman hon själv inte fick.
– Jag kan trots allt inte hävda att
jag hade en jättehemsk barndom. Jag
hade fantastiska föräldrar som gav
mig mycket men en mamma som var
väldigt sjuk.
I somras dog hon och Therése fann
en lättnad i att hon gick bort.
– Hur mycket jag än älskade henne. För nu är det över. Nu händer inget mer. Nu kan jag stänga boken.
GÖRAN TONSTRÖM
– Då som nu identifierade
vår målgrupp sig själv när de
kom till oss. Man blir inte placerad här, föräldrarna behöver
ingen diagnos, man blir inte
remitterad från BUP. Om du
påverkas negativt av dina föräldrars drickande, läkemedel
eller psykiska ohälsa så är det
här du ska vara. Som 14-åring
är det svårt att sätta ord på att
mamma eller pappa är missbrukare eller är psykiskt sjuk.
Varför maskrosbarn?
– Det är egentligen ett
missvisande namn. En
maskros klarar sig utan solljus
och vatten och tränger igenom
asfalt, men så är det inte med
människor. Det var inte bara
för att jag föddes stark som jag
kunde växa genom asfalten.
UNGDOMARNA SOM kommer till
Maskrosbarn är egentligen
inte det. Men Therése och
hennes kolleger försöker lägga
till skyddsfaktorer som gör att
de kan bli det.
– Det gäller att få insikten
att jag kommer att klara mig.
Att jag kommer att må bra
fastän mina föräldrar mår
dåligt. Att jag inte kommer att
bli si eller så för att mina
föräldrar är det.
– Så metaforen med en
utblommad, fröig maskros är
egentligen
mycket finare.
Det är precis
sådana vi är. Bollar
som sprids med vinden så att det växer
upp en miljon nya
maskrosor.
HÄR KAN MAN FÅ HJÄLP
Den ideella föreningen Maskrosbarn, maskrosbarn.org är inte ensam om att
hjälpa barn och ungdomar som har problem. Här är några andra organisationer med olika inriktningar som kan hjälpa till:
BRIS. Barnens rätt i samhället, verkar som en länk mellan barn, vuxna
och samhälle: bris.se
DRUGSMART. Målgrupp är ungdomar men man riktar sig även till föräldrar och andra vuxna som undervisar om alkohol, narkotika och andra
droger: drugsmart.se
AL-ANON & ALATEEN. En gemenskap av anhöriga och vänner till alkoholister: al-anon.se
ATSUB. Bedriver opinionsbildning, informationsspridning och förändringsarbete för sexuellt utnyttjade barn och ungdomar samt deras anhöriga:atsub.se
TJEJZONEN. En ideell förening vars mål är att stärka varje tjejs positiva
kraft: tjejzonen.se
Gudstjänster
8 februari-22 mars
Mån-lör Middagsbön 12.15
i Värnamo kyrka
Mån-lör Vesper 18.00
i Värnamo kyrka
Söndag 10 februari
09.30 högmässa i S:t Johannes kyrka
09.30 högmässa i Mariakyrkan
11.00 högmässa i Värnamo kyrka
14.00 finsk mässa i Mariakyrkan
18.00 högmässa i Fryele kyrka
Tisdag 12 februari
18.00 mässa i Mariakyrkan
Onsdag 13 februari
08.15 mässa o frukost i Mariakyrkan
18.00 askonsdagsmässa i Fryele kyrka
18.30 askonsdagsmässa i Värnamo kyrka
Torsdag 14 februari
12.05 middagsbön och sopplunch
i Mariakyrkan
Söndag 17 februari
09.30 högmässa i S:t Johannes kyrka
09.30 högmässa i Mariakyrkan
11.00 högmässa i Värnamo kyrka
18.00 taizémässa i Nydala
Tisdag 19 februari
18.00 mässa i Mariakyrkan
19.00 samtal och förbön i Mariakyrkan
Onsdag 20 februari
08.15 mässa o frukost i Mariakyrkan
18.30 mässa i Värnamo kyrka
Torsdag 21 februari
12.05 Middagsbön
ochtasopplunch
– Man måste
sig själv på
i Mariakyrkan
allvar. Den som gör det inser
att vissa handlingar varit
Söndagmindre
24 februari
bra. Man sårar andra.
09.30 högmässa
S:t Johannes
Och mani måste
våga sekyrka
det.
09.30 högmässa i Mariakyrkan
11.00 högmässa i Värnamo kyrka
18.00 högmässa i Fryele kyrka
Tisdag 26 februari
18.00 mässa i Mariakyrkan
Onsdag 27 februari
08.15 mässa o frukost i Mariakyrkan
18.30 mässa i Värnamo kyrka
Torsdag 28 februari
12.05 Middagsbön och sopplunch
i Mariakyrkan
✃
Maskrosbarn grundades
2005 av Therése Eriksson
och Denise Madsen. De var
17 år, och startade föreningen som ett projektarbete under sista skolåret.
26
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
Ta en promenad och en fika
Gudstjänster
Välkommen till caféet i S:t Johannes kyrka.
Vi har öppet på tisdagar mellan 14.00 och
16.30. Vill du ut och promenera tillsammans med några fler, är du välkommen
klockan 14.00.
8 februari-22 mars
Vi går en runda på ca 30 min och därefter
är det möjligt att ta en fika i vårt café.
Söndag 3 mars
09.30 familjemässa i S:t Johannes kyrka
09.30 högmässa i Mariakyrkan
11.00 högmässa i Värnamo kyrka
18.00 högmässa i Fryele kyrka
Tisdag 5 mars
18.00 mässa i Mariakyrkan
19.00 samtal och förbön i Mariakyrkan
Onsdag 6 mars
08.15 mässa o frukost i Mariakyrkan
18.30 mässa i Värnamo kyrka
Torsdag 7 mars
12.05 Middagsböns och sopplunch i
Mariakyrkan
En sång till kaffet
Tankar om livet och döden
Torsdagarna 21 februari, 21 mars och 18 april
klockan 15.00 bjuder vi in till Sångcafé
i Värnamo församlingshem.
Sjung, samtala, drick kaffe, ta en kaka… i en
otvungen atmosfär.
Fredrik Sjöblom sitter vid pianot, men sjunger
och pratar det gör vi alla!
Någon gång kommer det en gäst på besök.
Söndag 3 mars klockan 15.00
i Värnamo församlingshem
Lunchmusik
Söndag 10 mars
09.30 högmässa i S:t Johannes kyrka
09.30 högmässa i Mariakyrkan
11.00 högmässa i Värnamo kyrka
18.00 högmässa i Fryele kyrka
Onsdagar 20 mars -24 april
Värnamo kyrka klockan 12.15-12.45
Ta med Dig favoritdikten, visan eller boken, så
delar vi med oss till varandra om våra tankar om
livet och döden.
Vi bjuder på kaffe/te, ta med eget tilltugg.
Det krävs ingen föranmälan
Önskar du mer information så kan du ringa:
Axel Fors 0370-300 441 eller Ulrika Petersson
0370-300 433
12.15-12.45 i Värnamo kyrka
Tisdag 12 mars
18.00 mässa i Mariakyrkan
Ärtor och böner
Onsdag 13 mars
08.15 mässa o frukost i Mariakyrkan
18.30 mässa Värnamo kyrka
På torsdagar är det middagsbön med efterföljande sopplunch i Mariakyrkan.
Middagsbönen är klockan 12.05. Soppan kostar 50 kronor och 10 kronor av dem
går alltid till Glömda barnen. Det serveras alltid ärtsoppa och en sort till.
Torsdag 14 mars
12.05 Middagsbön och sopplunch i
Mariakyrkan
Fredag 15 mars
19.00 passionsgudstjänst i Klinthult
Söndag 17 mars
09.30 högmässa i S:t Johannes kyrka
09.30 högmässa i Mariakyrkan
11.00 högmässa i Värnamo kyrka
18.00 högmässa i Fryele kyrka
Tisdag 19 mars
18.00 mässa i Mariakyrkan
19.00 samtal och förbön i Mariakyrkan
Onsdag 20 mars
08.15 mässa o frukost i Mariakyrkan
18.30 mässa i Värnamo kyrka
✃
Torsdag 21 mars
12.05 Middagsbön och sopplunch i
Mariakyrkan
27
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
…anslagstavlan 8 februari – 22 mars
Konsert i Värnamo kyrka
Lördag 23 mars klockan 16.00
Jönköpings Sinfonietta och Jönköpings kammarkör
Närradion
98,1 mhz
Ensamle Coro
Programtablå
8 februari – 22 mars
Söndag 24 mars
18.00 i Värnamo kyrka
Den välsjungande vokalensemblen Ensemble Coro
sjunger under Jakob Törefors ledning.
Måndag 19.00
Bibeltimman
Inspelning av Håkan Sunnliden,
bibelförklaring.
Hela världens Soaré
Lördag 9 mars klockan 16.00 i S:t Johannes kyrka
Insamling till Svenska kyrkans internationella
arbete.
Musik, försäljning med mera
Frukost med föredrag
Lördag 2 mars klockan 09.00 i Mariakyrkan
Helena Boberg-Oscarsson, konstnär och författare,
pratar om att se och bli sedd.
Varför gör det så ont att inte bli sedd? Det är ett av
människans mest grundläggande behov att vara
sedd. Hur reagerar man om man inte blir sedd?
Uppgivenhet, ilska, kanske ger man upp…
Helena, som bor i Skillingaryd, reser runt och
berättar bland annat på kvinnofrukostar om Ninni,
den osynliga flickan.
Kostnad 50 kr
Anmälan senast 28 februari till Mariakyrkan
0370-300 430
Baka oblater
Oblat- och brödbaksmys i Mariakyrkan
Lördag 16 februari klockan 10.00
Anmäl dig gärna, senast 13 februari till Mariakyrkan 0370-300 430
Babypsalmsång
Tisdagar 10.00-11.30 Babypsalmsång i Värnamo kyrka.
Sång + fika. Musik, psalmer, barnsånger, ramsor, rörelser, upplevelser.
Anmälan till kursen via hemsidan eller sms 0700-250 444 (Cecilia).
Start 19 februari
Tisdag 07.30
Helgen är här.
Repris från lördagen.
Onsdag 09.00-10.00
Högmässa från Värnamo kyrka.
Repris från söndagen.
Fredag
06.30, 07.30, 08.30, 20.15
Under ytan.
Lördag 18.00-19.00
Helgen är här.
Söndag 17.00-18.00
Högmässa från Värnamo kyrka.
Öppet Hus
Välkommen till arbetskretsarna
Onsdagar udda veckor
Vi pratar, umgås och fikar. De som vill tar med sig
ett handarbete.
15.00 Värnamo församlingshem
17.00 i Mariakyrkan
17.30 i S:t Johannes kyrka
GRUPPFÖRS
Onsdagar i jämna veckor med start den 6 februari
klockan 14.00 i S:t Johannes kyrka
Gå in på hemsidan www.varnamopastorat.se
Där finns bland annat månadsbladet att ladda ner
Du har väl inte
missat Premier!
Varje måndag till torsdag
12.00-18.00 samt fredagar
12.00-18.15
HUSHÅLL
ÄNDELSE TILL
LE
NYDALA - FRYE
VÄR NAM O OCH
|
I SAMAR BETE
AGASIN
MED AMOSM
XXXXXX
sid 12-13
GRUPPFÖRS
|
VÄR NAM O OCH
NYDALA - FRYE
I SAMAR
BETE MED AMOSM
AGASIN
ÄNDELSE TILL
HUSHÅLL
LE
XXXXXX
sid 12-13
TEMA
HÖRA TILL
Sommar
????
TEMA
HÖRA TILL
TÄNKA TIDNING
Torsdag 7 mars har du möjlighet att vara med och knåpa ihop sommarnumret av församlingstidningen (ja, den du läser i nu alltså). Vi träffas klockan 18.30 i Värnamo församlingshem. Om
du är intresserad av att skriva något, eller bidra med fotografier eller illustrationer, men inte har
möjlighet att komma den 7 mars, så kan du kontakta oss [email protected]
eller [email protected]
SVENSKA KYRKAN VÄRNAMO
Hemma hos…
Rättvisa spalten
svagt av glögg från de
urdruckna flaskorna med juliga etiketter. Brasan i
den öppna spisen har för längesedan brunnit ut
och de förkolnade vedresterna påminner om varför rummet känns kallt och fuktigt. Den gamle
mannen vid det slitna köksbordet vilar sitt stora
huvud i händerna. Han ser trött ut, ja närmast
utarbetad.
Jag sätter mig mitt emot honom, studerar hans uttråkade anlete en bra stund
och frågar: - Var det värt allt slit?
Han drar sin ådrade hand över det vita
skägget och låter små smulor av intorkad
Ris a´la Malta snöa över bordsskivan.
– Det var det nog. Omsättningen
ökade med 1,5 procent. 960 miljoner mer
än i fjor – och det trots den ekonomiska
krisen. 66 miljarder har jag håvat in. Så
nog är jag lycklig alltid!
DET LUKTAR FORTFARANDE
förnedring och fattigdom. Sådan skulle jag också
vilja vara. Göra verklig skillnad. Den lycka jag
sprider känns inte längre som lycka – snarare en
slags plikt att upprätthålla en tradition för traditionens skull – att varje år öka omsättningen. Och i
år gick det bra – så visst måste jag vara lycklig!
Fair trade i kaffekoppen
TYCKER DU ATT det är svårt att leva
upp till alla krav med miljövänligt, rättvist och fritt från tillsatser? Ja, inte är det
helt enkelt att förstå alla märkningar
eller att tyda alla innehållsförteckningar.
Men om du ändå vill ge det ett försök så
håll utkick efter Fair tradesymbolen.
Oftast så hänger det miljövänliga med
när det är Fair trade. Och ofta är kvalitén
så hög att inga skumma ingredienser
behövs.
Bestäm dig (varför inte redan idag?)
för att du i fortsättningen
alltid ska köpa rättvisemärkt kaffe. Då
kommer beskan från kaffebönorna och
inte från känslorna kring hur kaffebönderna egentligen har det på plantagen.
DET FINNS MÅNGA sorter att välja
mellan i
butikerna numera. Men det är aldrig de
Fair trademärkta sorterna som reas ut
för 19:90 halvkilot. Och det finns en
uppenbar förklaring till det.
I Värnamo pastorat
serveras det alltid
Fair trademärkt
kaffe.
HUVUDET SJÖNK tillbaka i händerna med en
stor suck som avslöjade mannens dåliga
munhygien efter många års maniskt
knäckätande. Den unkna vinden fick Ris
a´la Malta flingorna att bilda små drivor
på den fläckiga bordsskivan.
Jag dristar mig att fråga:
– Men är 66 miljarder samma sak som
lycka?
– Tindrande barnaögon kostar – och
terrorbalansen inom familjerna kostar!
Efter mitt lilla inhopp på julaftonen sitter
många och kalkylerar om man gått med
vinst eller inte – du skulle bara veta!
Dåligt samvete och terrorbalans är min
närings viktigaste drivkrafter.
– Det låter cyniskt! Och det är inget svar på min
fråga.
Ett kort uppgivet leende skymtade genom det
rufsiga skägget.
– Jag drömmer mig ofta tillbaka till min föregångare – Nicolaus. Han såg den där fattiga familjen som var tvungen att sälja sina döttrar till prostitution. Av medkänsla kastade han in en inlindad
guldklimp genom fönstret för att rädda dem från
JAG MÅSTE MEDGE att det känns skönt när jag äntligen lämnar den mörka och fuktiga stugan och får
andas frisk luft igen. Jag funderar på om det går
att rädda den gamle mannen eller om han fastnat i
sin tomma cynism. Omedvetet vrider jag om nyckeln på utsidan när jag lämnar stugan…
I Värnamo församlingshem finns en
liten butik med rättvisemärkta produkter.
Bland annat finns där i skrivandes stund
hela fem olika sorters snabbkaffe. Välkommen in och botanisera i Sackeusboden!
TEXT OCH FOTOMONTAGE:
JENNY ARVIDSSON
TEXT: INGE NANING
EARTH HOUR
Lördag 23 mars 20.30-21.30
Tävling
Vet du var de här änglarna har tillhört för plats
innan de hamnade i glasmonter?
Skicka in ditt svar till:
Svenska kyrkan, Box 624, 331 26 Värnamo
eller via e-post:
[email protected]
Vi behöver ditt svar senast 20 mars.
I förra numret var det en rebus.
Lösningen på den är:
Kyrka för Fairtrade, ett steg mot en rättvis värld.
Flera lyckades lösa den så vi drog en vinnare bland
de rätta svaren.
Grattis Vivianne Ohlson från Kyrkhult, det kommer
en chokladkaka på posten.
Svenska kyrkan i Värnamo brukar uppmärksamma Earth Hour på olika sätt.
När detta skrivs håller vi fortfarande
på och planerar. Nästa tidning kommer
ut den 22 mars och då ska det också
finnas fullständig information.
Information kommer även att finnas på
hemsidan. 2012 bjöd vi på en upplevelsekonsert i Värnamo kyrka.