Transcript Förslag till nytt Vattenskyddsområde för Kärnsjön

Sörbygdens
Samhällsförening
GÖRAN SUNDELL
Remissvar ”Förslag till nytt Vattenskyddsområde för Kärnsjön”
Dnr 513-2676-2012
Ver.datum
2012-05-02
Författare
Göran Sundell, ordförande i Sörbygdens Samhällsförening
Mottagare
Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Vattenvårdsenheten, 403 40 Göteborg
Delges
SSF; Kommunstyrelsens ordförande; Kommunfullmäktiges ordförande; Kommunens
Näringslivsutvecklare
Sörbygden, Munkedals kommun
Sörbygden, som var egen kommun fram till 1974, har ca 1 700 invånare. Bygden är en skogs- och
jordbruksbygd med inslag av anläggnings-, bygg- och maskinverksamhet. Hedekas är den ort som har
betydelse för servicen i området.
De senaste årens hot om nedläggning av skola, mack och affär har mötts av lokala engagemang och
konkreta åtgärder från personer inom Sörbygden. Föreningslivet är påfallande starkt. Här finns,
utöver Samhällsföreningen, aktiva föreningar för bl.a. pensionärer, idrott, friluftsliv, kultur, hembygd
och inte minst bredbandsutbyggnad.
I hela landet och i Munkedals kommun ses en trend till kommunal samverkan med frivilliga krafter i
de lokala föreningarna och företagen. Det är glädjande, att konstatera, att Munkedals kommun
kommer att bedriva utvecklingsprojekt inom ramen för ”Service på landsbygden”. Sörbygden
kommer här att vara ett av de områden i kommunen, som fokuseras.
Sörbygdens Samhällsförening - SSF
“Föreningen är verksam i Sörbygden, Munkedals kommun. Föreningens ändamål är att tillvarataga
bygdens och medlemmarnas gemensamma intresse, att genom lämpliga åtgärder söka förbättra de
lokala villkoren för bygdens fortbestånd, att marknadsföra bygden och dess näringsliv samt att
befrämja vidare utveckling av bygden och näringslivet och därigenom motverka bygdens avfolkning.
Föreningen är politiskt och religiöst obunden.”
Sörbygdens del av föreslaget vattenskyddsområde
Det förslagna vattenskyddsområdet sammanfaller i stort med Sörbygden. Se bifogad karta, bilaga 1.
Då det förslagna regelverket riskerar att påverka Sörbygdens utvecklings- och överlevnadsmöjligheter
negativt, engagerar sig Samhällsföreningen - SSF i frågan.
Tekniskt underlag
Vi har tagit del av det Tekniska underlaget, daterat 2008-03-10. Vi konstaterar att SWECO VIAK har
gjort ett mycket ambitiöst och grundligt arbete. I det följande gör vi våra kortfattade kommentarer till
materialet.
2.5 Vattenproduktion
3
3
Här konstateras att 10 700 m /dygn av den totala mängden 15 300 m /dygn går direkt till Preemraff.
Kommentar: 30% av vattenproduktionen är följaktligen avsedd för Lysekil och renas i Bua.
Remissvar Vattenskyddsområde Kärnsjön
1 (6)
2.6 Kapacitet
”Eventuella framtida föroreningsbelastningar till Kärnsjön gör det svårt att, ur ett vattenkvalitetsperspektiv, bedöma täktens långsiktiga kapacitet. Om föroreningsbelastningen bibehålls på den nivå
som råder idag bedöms tillgångens kapacitet totalt sett vara mycket god.”
Kommentar: Den högaktuella klimatfrågan ger stor anledning att betänka det som skrivits ovan.
Sannolikheten är hög, att nederbördsmängderna och vattennivåerna kommer att öka redan i en nära
framtid. Kravet på rening och dithörande förstärkta regelverk, kommer då att bli ännu större på det
område som förslås bli vattenskyddsområde. Därmed minskar även möjligheterna till bibehållande av
en naturlig skogs- och jordbruksproduktion i området.
2.11 Vattendom
”Enligt gällande tillstånd, meddelat av Vänersborgs tingsrätt
(dåvarande vattendomstolen) i deldom DVA 24 den 3 maj 1972 i mål
A 82/67, äger Lysekils kommun rätt att för sin vattenförsörjning leda
bort vatten ur Kärnsjön till en mängd av 350 l/s (ca 30 200 m³/d) i
medeltal för ett år, dock högst 450 l/s (ca 39 000 m³/d). Rätten att
tillgodogöra sig detta vatten är enligt Vänersborgs tingsrätt förenad
med Lysekils kommuns fastighet Munkedal Harska 1:13, såsom
strömfastighet (meddelad deldom DVA 18 den 25 mars 1977 i mål A
82/67).”
Kommentar: Vattendomstolen kan1972 rimligen inte ha kunnat ta ställning till de förändrade
klimatförhållanden som nu är på gång. Följderna av en så gammal vattendom kommer rimligen inte
at bli de som avsågs vid tillfället för domen.
3.4 Hydrogeologi
”Att den geologiska information som finns tillgänglig över området är
av översiktlig karaktär medför att det är svårt att mer än översiktligt
bedöma transporttiderna för grundvattentransport för olika områden.”
Kommentar: Det framstår som mer än svårt, att göra ett regelverk för vattenskyddsområdet, när
basen för regelverket är så otydlig som undersökningen anger ovan.
3.5 Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning
”Sårbarheten för Kärnsjön ytvattentäkt beträffande
grundvattentransport kan utifrån befintligt underlagsmaterial
översiktligt uppskattas. Den bedöms dock som förhållandevis stor då
de geologiska förhållandena domineras av berg i dagen och berg
med tunt jordtäcke.”
Kommentar: Även detta stycke anger osäkerhet vid bedömning av riskerna. Rimligen har
nederbördsmängderna en avgörande betydelse med berg i dagen och tunt jordtäcke.
”För ytvattnet bedöms sårbarheten i dagsläget som
måttlig då området uppvisar få riskkällor.”
Kommentar: Sårbarheten betraktas uppenbarligen som måttlig för sjöar och andra öppna vattendrag
inom området.
4.2.1 Översiktsplan
”Förutom eventuell vindkraftutbyggnad förutsätts endast mindre
2(6)
förändringar av markanvändningen ske inom de delar av kommunen
som ligger inom Kärnsjöns tillrinningsområde, och då i första hand
som komplettering till befintliga tätorter och bebyggelse. Enstaka,
mindre tillskott kan bli aktuella främst för jordbrukets behov eller för
kompletterande verksamhet på landsbygden. Kommunens önskan är
att nuvarande jordbruk i huvudsak skall bestå och det anges i planen
att ny bostadsbebyggelse på dessa områden inte bör tillkomma. Viss
omvandling av jordbruksmark till skogsbruk kommer sannolikt att ske,
dock utan att huvuddragen i markens användning förändras.”
Kommentar: Kommunens ambition överensstämmer väl med Sörbygdenbornas avseende
markanvändningen för jord- och skogsbruk.
6.4 Jämförelse mellan vattenkvalitet och gränsvärden och
6.5 Vattenkvalitet - sammanfattning
”Förutom eventuell vindkraftutbyggnad förutsätts endast mindre
förändringar av markanvändningen ske inom de delar av kommunen
som ligger inom Kärnsjöns tillrinningsområde, och då i första hand
som komplettering till befintliga tätorter och bebyggelse. Enstaka,
mindre tillskott kan bli aktuella främst för jordbrukets behov eller för
kompletterande verksamhet på landsbygden. Kommunens önskan är
att nuvarande jordbruk i huvudsak skall bestå och det anges i planen
att ny bostadsbebyggelse på dessa områden inte bör tillkomma. Viss
omvandling av jordbruksmark till skogsbruk kommer sannolikt att ske,
dock utan att huvuddragen i markens användning förändras.”
Kommentar: Här anges att värdena för turbiditet och färgtal, järn och aluminium, samt halten ecolibakterier överstiger Livsmedelsverkets gränsvärden. Den faktiska situationen sammanvägd med
hög risk ökande nederbördsmängder bör ägnas stor eftertanke, då detta antingen leder till ökade
restriktioner för boende och verksamma i området eller till att man tänker om helt när det gäller
Kärnsjöns lämplighet som vattentäkt.
7.6 Identifierade risker inom Klimatförändringar
”Mycket talar för att stora delar av Sverige går mot ett mildare och
blötare klimat. Det medför att risken för översvämningar ökar och att
föroreningar därmed lättare kan spridas till yt- och grundvatten. Inom
tillrinningsområdet för Kärnsjön finns ett väl förgrenat vattensystem
som vid extrema regnsituationer skulle kunna fyllas och brädda över
med ökad föroreningstransport som följd. En temperaturförhöjning
kommer förutom förändringar i nederbörd även att innebära förhöjd
vattentemperatur.”
”Risker kopplade till klimatförändringar kommer ej att behandlas i
riskanalysen för aktuellt uppdrag eftersom den typen av risker inte har
sitt ursprung inom tillrinningsområdets gränser, utan beror på
förutsättningar i ett större perspektiv.”
Kommentar: Trots att författaren konstaterar (redan 2008) att klimatförändringarna sannolikt
kommer att ge negativa effekter för tillrinningsområdet med dess föroreningar, väljer denne att inte
ta upp dem i riskanalysen. Idag, 2012, är vi ännu mer pålästa i frågan om klimathotet och bör därför i
alla sådana här analyser ta detta på största allvar. Vi löper annars risken att inte ta de beslut och
vidta de åtgärder, som har allra störst betydelse för hydrologiska projekt av den här storleken.
3(6)
8.5 Skyddsbehov
”Eftersom skyddsvärdet är mycket högt, sårbarheten är stor och det
förekommer och kan tänkas förekomma beaktansvärda risker,
bedöms därför skyddsbehovet i form av fysiska och administrativa
åtgärder som stort. Inrättande av nytt vattenskyddsområde och
skyddsföreskrifter är ett sätt att öka skyddet.”
Kommentar: Inrättande av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter är bara ett alternativ till
beslut. Se kommentaren till 7.6 ovan.
11.6 Sammanfattning
”Utifrån vattentäktens hydrogeologiska förhållanden,
Naturvårdsverkets handbok 2003:6 och riskbilden i tillrinningsområdet
föreslås ett vattenskyddsområde enligt bilaga 3. Föreslaget
vattenskyddsområde bedöms vara miljömässigt motiverat mot
bakgrund av det värde sjön utgör för dricksvattenförsörjningen.
Vattenskyddsområdets avgränsning är inte fastställd, utan kan
komma att ändras under den fortsatta vattenskyddsprocessen.
Metodikens målsättning har varit att undvika subjektiva bedömningar
vid skyddszonernas utformning.”
Kommentar: Utredningen ifrågasätter inte Kärnsjön som lämplig vattentäkt. Vidare anges att
vattenskyddsområdets avgränsningar inte är fastställda, utan kan komma att ändras. Detta ökar
hotbilden förutveckling- och bibehållande av områdets fortsatta verksamheter och kan inte anses
vara förenligt med godkänd hantering av befolkningen i ett område som inte har någonting att tjäna
på ökade restriktioner.
Förslag till vattenskyddsföreskrifter för Kärnsjöns vattentäkt mars 2012
Allmänna kommentarer:
Det kan tyckas vara alldeles för tidigt, att diskutera regelverk för en vattentäkt, som inte tar hänsyn
till de övervägande problemen med ökade nederbördsmängder. Vi vill ändå peka på några
orimligheter i det förslagna regelverket.
§1 Petroleumprodukter m.m.
Kommentar: Hanteringen regleras redan genom regler för bl.a. jordbruket. Dessa tar, som alltid, stor
hänsyn till naturens känslighet. När det gäller ”trafik med diesel- och bensindrivet fordon i eller på
vattendrag eller sjö samt på isbelagd sjö eller vattendrag”, förutsätter vi att detta inte gäller det lilla
fåtal fritidsbåtar, som redan finns i de berörda sjöarna.
§2 Växtnäringsämnen m.m.
Kommentar: De förordningar som nämns i texten torde räcka för att reglerar hanteringen.
§3 Bekämpningsmedel
Kommentar: De kommande klimatförändringarna kommer sannolikt att ge ökat behov av
skadebekämpning. Ett åtstramat regelverk kommer därför att rimma illa med behovet av skydd för
skogsplantor m.m.
4(6)
§4 Upplag och deponier
§5 Täkter och markarbeten
Kommentar: Vi upplever redan i dagsläget, att kommuner och myndigheter har en alltför stor
administrativ börda, med åtföljande långa handläggningstider. En ökande tillståndshantering kommer
därför att förvärra en redan pressad situation.
§6 Anläggningar för utvinning av energi
Inga kommentarer.
§7 Fiskodling m.m.
Inga kommentarer.
§8 Skogsbruk
Kommentar: Se ovan under paragraferna 5 och 6.
§9 Transporter
Kommentar: Tillräckligt regelverk för farligt gods finns redan. Det kan dock ligga i allas intresse att
vägarna är farbara för all sorts trafik. Vägarna i området är alla i behov av ordentlig översyn och
ombyggnad, då detta är ett eftersatt område för Trafikverket.
§10 Skyltning
Inga kommentarer.
§11 Allmänna bestämmelser
Inga kommentarer.
Allmänna upplysningar i anslutning till skyddsföreskrifterna
Kommentar: Det är lite väl tidigt att ta upp frågan om ersättning, ny lagstiftning och påföljd av
överträdelse, då detta fortfarande är ett förslag till vattentäkt.
Sammanfattande synpunkter
Sörbygdens invånare kämpar för att bibehålla sin hembygd i ett attraktivt och fungerande skick.
Detta sker i huvudsak med lokala insatser från medborgare i bygden. Trots tal om företeelser som
”Matsverige” och ”Skogsriket” och ”Hela Sverige skall leva” inte tycks inte makthavarna se de reella
problem som Sveriges landsbygd står inför. Munkedals kommun avser dock att bedriva ett ”Servicepå-landsbygden-projekt” som sannolikt kommer att involvera Sörbygden.
SSF anser att utredningen har en avgörande brist när det gäller förbiseendet av det kommande
klimathotet med sin ökade nederbörd. Denna brist kan komma att äventyra all kvalitativ
vattenförsörjning via Kärnsjön, samtidigt som ett allt hårdare regelverk kommer att hämma all
utveckling i Sörbygden. Sammanvägs detta med det faktum att 70% av vattnet går till Preemraff som
processvatten, ger förslaget en mycket dålig balans mellan uppnådda effekter och belastning på en
befolkning, som inte kommer att få ut någonting av sina ansträngningar.
Utredning är, trots höga ambitioner, inte heller tydlig avseende vattenflödena i och ovanpå mark. De
redan idag ej godkända värdena på vattnet kommer sannolikt att bli ett mycket större problem med
ökad nederbörd. Vi vill samtidigt påpeka, att antalet incidenter kring våra vattendrag är och har varit
mycket få. Detta är en följd av att befolkningen tar sitt miljöansvar på stort allvar.
5(6)
Slutsats
Sörbygdens Samhällsförening ser med stark oro på det föreslagna vattenskyddsområdet med
tillhörande regelverk. De, jämfört med idag, starkt utvidgade restriktionerna, kan komma att lägga
ännu större problem på boende och verksamheter i Sörbygden. Då jord- och skogsbruk och andra
verksamheter beläggs med nya regelverk, kommer fastighets- och företagsvärden att minska i en ej
överblickbar omfattning. Sammantaget arbetar förslaget emot de ambitioner, som Sörbygden och
dess befolkning har.
Vi förslår att utredningen görs om och kompletteras med hänsyn tagna till de senaste rönen inom
klimatfrågan. Samtidigt vill vi att utredningen också beaktar den påverkan som blir på befolkning och
verksamheter inom det förslagna vattenskyddsområdet och väger detta mot de eventuella fördelar
som vattentäkten har. Vattenförsörjning är ett samhällsproblem, som är för stort för att hanteras av
enstaka personer. Politiska beslut, med perspektiv, som tar hänsyn till hela samhällsbilden, måste
vara avgörande.
-%Hedekas som ovan
Göran Sundell
Ordförande i Sörbygdens Samhällsförening
455 41 Hedekas
6(6)