Transcript Konst i Forsbacka-10.indd

1
5
2
3
6
4
7
8
10
1. Labbet
2. Ångpannehus/
samhällsutställningen
3. Museet
4. Galleri
5. Glödgen
6. Götvalsverk
7. Götugn/bessemerhall
8. Masugnskransen
9. Rostugnsplanet
10. Bana till rostugn
9
Forsbacka Bruk
Vackert beläget mellan Övre och Nedre Säljets stränder. Här kan du följa
Järnhanteringens årsringar från 1500-talet och fram till idag, med flera av
de magnifika och unika byggnaderna bevarade och se den väldiga
hyttanläggningen med de fyra rostugnsskorstenarna.
Här finns herrgården som uppfördes under slutet av 1700-talet och runt
denna finns den engelska parken bevarad, om än lite ofriserad med sin
kägelbana, uppförd under början av 1900-talet.
En bit upp i herrgårdsparken kan du äta och bo på anrika Forsbacka Wärdshus,
ritat av Stockholmsbaserade och internationellt kände arkitekten Cyrillus
Johansson 1919. Invid wärdshuset ligger grindstugan från slutet av 1700-talet.
Stugan markerar infarten till bruket och herrgården från tiden då den gamla
landsvägen hade sin sträckning här.
Utnyttja brukets område för picknick med vänner och familj. Här finns många
vackra och spännande platser att upptäcka! Passa också på att besöka det lilla
samhället Forsbacka, beläget direkt väster om bruket. Här har mycket förändrats
sedan tiden då gamla järnverket var igång, men de båda bruksgatorna finns kvar,
liksom flera av de äldre arbetarbostäderna.
Konst I Forsbacka Bruk produceras för första år och vi har idén att omvandla
till ett årligt avenemang som varje år kan presentera någon nytt i kulturområdet.
Detta blir en bred visning av några av länets representativa konstnärer i denna
vackra bruksmiljö.
Ett varmt tack till våra bidragsgivare och till Gunvor Göranssons Kultistiftelse
som gjort det möjligt att genomföra detta projekt.
Välkommen!
Jordi Bota
3
Kort om brukets historia
Forsbackas läge vid Gavleåns utlopp i Storsjön
skapade redan tidigt goda förutsättningar för
järnhantering, eftersom vattenkraften var god.
Dessutom låg Forsbacka på ett lämpligt avstånd
från utskeppningshamnen i Gävle. Det första
skriftliga beviset på att järnhantering har bedrivits
i Forsbacka finns från slutet av 1500-talet, då en
tornspira levererades från bruket till Slottskyrkan
i Gävle.
1651 erhöll Forsbacka privilegiebrev från
Drottning Christina. Vid tiden ägdes bruket av
Borgmästare Johan Eskilsson i Söderhamn och
Peder Jacobsson Grubb i Gävle. De två ägarna
fick tillstånd att driva en hammare med två härdar. Den befintliga hammaren på åns södra sida
byggdes om och en ny hammare uppfördes på
åns norra sida. Bruket kom snart att ingå i ett
större brukskomplex lett av Albrecht Behm. Från
1670-talet var han ägaren till Tolvfors Bruk, Hilleviks masugn och Axmar Bruk. Tolvfors Bruk
med Hilleviks masugn och Forsbacka bildade en
gemensam grupp, där Hillevik försåg Forsbacka
med tackjärn. Forsbacka Bruks järnstämpel, ett
krönt B, minner från tiden då Behm var ägare.
Bruken skildes åt 1731 då Forsbacka Bruk övergick till släkten Olof Rydbeck och 1740 senare till
hans måg Paco Hårleman. Verksamheten utökades, trots att tackjärnet behövde köpas in utifrån.
För att säkra tackjärnsförsörjningen skaffade
Paco Hårleman d ä tillstånd att bygga en masugn
i Forsbacka. Den uppfördes norr om den norra
hammaren och togs i drift 1744. Verksamheten
växte, men den nya masugnen täckte inte brukets hela behov. Bruket fortsatte alltså att köpa in
tackjärn utifrån.
Efter Paco Hårlemans död 1772 ägdes bruket
fram till 1796 av hans son Paco d.y. och därefter dennes son Christian Hårleman som vid 19
års ålder ärvde bruket. Han insåg tidigt att han
ej ensam kunde sköta bruket och fick kontakt
med Johan Magnus Nordin som fick arrendera
tre fjärdedelar av bruket. 1796 övertog Nordin
även den fjärde och stod då som ensam ägare
till Forsbacka. I samband med att Nordin övertog huvuddelen av bruket adlades han och fick
tillägget af till sitt efternamn. Det var tack vare
hans god kontakter med kungahuset som Gustaf
III förlade 1792 års riksdag till Gävle. På väg till
4
Gävle besökte Gustaf III Forsbacka och bruket,
övernattade i herrgården för att därefter fara vidare till Gävle för att hålla riksdag.
Nordin var mycket driftig och under hans tid
expanderade och utvecklades bruket kraftigt. Han
satsade hårt för att göra bruket till ett storföretag.
Vid sidan av stångjärnsproduktionen anlades på
1780-talet även en manufaktursmedja med fyra
knipphammare, valsverk och två hammare. Masugnen var regelbundet i drift. Gamla byggnader
byggdes om och nya uppfördes allt eftersom produktionen så krävde. Nordin lät uppföra herrgården med den kringliggande parken. Vidare uppfördes en mängd nya arbetarbostäder och vägar,
allt efter en bestämd plan.
Bruket var kvar i släkten även efter Johan Magnus död 1823. Verksamheten hade växt och utvecklats till en betydande bruksanläggning. Men
vid tiden inträffade en lågkonjunktur för järnhanteringen i Sverige, då tillverknings-kostnaderna
för tackjärn sköt i höjden och Forsbacka återigen
behövde köpa in allt tackjärn utifrån. Detta ledde
till att hyttan i Forsbacka lades ner 1830.
Under 1800-talets industrialisering växte Forsbacka ytterligare och 1870 bildades Forsbacka
Jernverks AB. Bruket moderniserades och byggdes ut. Ett nytt verk anlades. Detta rymde två
masugnar, två rostugnar, bessemerverk med två
konvertrar, ett valsverk och vällugnar. Det var
masugnsbyggaren Håkan Stefansson som anlitades att rita och bygga upp den nya verken, vilka
kom att uppföras på platsen för den gamla masugnen. Vattenkraften, som hittills drivit verket,
var inte längre tillräcklig och kompletterades därför med ångkraft.
Det var tre familjer som stod bakom det nya
Aktiebolaget; Lundeberg, Elfbrink och Fogelmarck. De tre familjerna som var släkt, ägde
förutom Forsbacka även bruken Mackmyra,
Oslättfors och Högbo. Från dessa bruk kom
malm- och kolleveranser till Forsbacka, ämnen
som utgör grunden i järnframställningen. Kolet
kom från brukets bönder och malmen kom från
flera olika fyndigheter som bruken disponerade,
bl.a. Bispbergs-, Norbergs-, Torsåkers-, Utö- och
Tunahästbergs malmer. Transporterna till och
från bruket löstes då en järnväg under början av
1870-talet drogs fram från Margaretehills station i
Forsbacka på en linje mellan Falun och Gävle.
Under 1880-talet betraktades Forsbacka som ett
av de stora svenska bessemerverken. Under slutet
av 1800-talet skedde ytterligare utbyggnader och
moderniseringar av verket. Ångkraften utökades då göt- och rörvalsverket uppfördes. Bruket
köpte in allt fler gruvandelar och kunde på så vis
säkra malmförsörjningen. Däremot minskade
böndernas kolleveranser varför merparten av kolet fick köpas utifrån.
Under början av 1900-talet såldes Forsbacka
Jerverks AB vidare och vid samma tid såldes även
en stor del av brukets värdefulla skogar till Korsnäs Sågverks AB. Till en början innebar den här
försäljningen att bruket utvecklades och moderniserades. En ny martinugn togs i bruk och för
att förse ugnen med billigt tackjärn förvärvades
Karsmansbo hytta i Köping. Produktionen av
valsade produkter ökade kraftigt, vilket naturligtvis också krävde ökade kraftresurser. För att
effektfullt kunna tillgodose behovet uppfördes
1908-1909 en gaskraftcentral. I den installerades
gasmotorer som drevs med gas från masugnarna.
De här motorerna drev i sin tur generatorer som
producerade elektrisk ström. En allmän elektrifiering av järnverket genomfördes.
Under moderniseringseran under början av
1900-talet revs de två gamla masugnarna, vilka
var uppförda av gråsten, och ersattes av två nya
ugnar med tegelmurar. Dessa två ugnar följdes
snabbt av en tredje masugn för att kunna möta
den ökade efterfrågan på bessemerstål. 1915
uppfördes slutligen en fjärde masugn. Innan den
stora ombyggnaden i hyttan fanns två rostugnar,
men eftersom de var utbrända revs de och ersattes av två nya ugnar, som med tiden kom att utökas till fyra.
Efter en misslyckad försäljning 1916, sjönk
Forsbackas lönsamhet drastiskt och under början
av 1920-talet var bruket konkurshotat. Verkstadsföretaget Nydqvist och Holm, NOHAB, övertog
brukets aktiemajoritet 1921. NOHAB hade nämligen fått en beställning från Ryssland på 1000
lok. Den väldiga stålgjuteribyggnaden uppfördes
för ändamålet. Arkitekt för byggnaden var, liksom för Forsbacka Wärdshuset som byggdes om
vid samma tid, Stockholmsbaserade Cyrillus Johansson. Den väldiga orden fullföljdes dessvärre
aldrig eftersom beställningen skars ner till hälften
och NOHAB blev då tvungna att avveckla sitt
engagemang i Forsbacka. Återigen bistra tider för
järnverket! I väntan på företagets rekonstruktion
hade den statliga Kreditkassan ansvaret för Fors-
backas skulder och tillgångar.
Verksamheten tuffade dock på under 1920-talet. 1929 förvärvade Fagersta AB aktierna i Forsbacka Jernverk och bruket kom att ingå i en stor
koncern. Till en början var verket nedläggningshotat, ett hot som dock aldrig realiserades. Istället
växte och moderniserades bruket för att under
slutet av 1940-talet vara ett av de allra främsta
järnbruken i Sverige. Forsbacka var ett komplett
järnverk, där hela produktionsledet av malm till
förädlad produkt fanns inom järnverket, vilket
höll över 1000 personer sysselsatta.
När bruket befann sig på sin topp började verksamheten koncentreras allt mer till Fagerstakoncernen, vilket blev början på slutet för Forsbacka.
Under ett trettiotal år skedde flera nedläggningar
inom Forsbacka och 1963 uppfördes Nya verket,
vilket var ett stångstålsverk. Antalet anställda var
vid den här tiden 650 stycken. Genom ägarförändringar under slutet av 1970-talet, kom nedläggning av bruket återigen upp till diskussion.
En stor anledning var att stålämnespriserna hade
stigit kraftigt. En kraftig opinion bland ortsbefolkningen och arbetare ledde till att verksamheten kunde bedrivas vidare. Verksamheten omstrukturerades dock kraftigt och under mitten av
1980-talet lades slutligen all produktion ner i det
gamla verket. Idag ägs Nya verket av OVAKO
Forsbacka AB.
Under slutet av 1970-talet-början av 1980-talet
engagerade sig ortsbefolkningen kraftigt i nedläggningsfrågan. Den sk. Forsbackagruppen bildades, vilka bland andra står bakom den väldiga
permanenta utställningen Från vaggan till graven,
vilken visas i ett av ångpannehusen.
Brukets dåvarande chef, Bengt Lindqvist, var
starkt engagerad under nedläggningsfasen. Han
var mån om att byggnader och verkstadsutrustning skulle förbli i Forsbacka och vara möjliga
för allmänheten att ta del av. Av den anledningen
bildades Stiftelsen Forsbacka Bruk 1992 och de
flesta av brukets bevarade byggnader överläts
till stiftelsen. Stiftare var Forsbacka Järnverk AB,
Gävle kommun och föreningar i Forsbacka. Järnverket står dock inte längre kvar som stiftare.
Under första halvan av 1990-talet restaurerades
många av stiftelsens byggnader genom arbetsmarknadsmedel, ett stort och viktigt arbete som
1998 belönades med det prestigefulla Europa
Nostra priset.
5
Karl Tony Olson
Verksam i Gävle
I mitt måleri söker jag finna en avbildande grundton med ett tillägg utanför detta,
något immateriellt. En högre upplevelse bort från kamerans exakta avbildning.
En harmoni av färg som inte stressar upplevelsen, där ögat kan hitta en glimt
som är trovärdig och bestående.
6
Dan Florén
Född och verksam i Göteborg
Arbetar mest i olja, men även med akvarell, tusch, kol, och blyerts. Mina motiv är sedan slutet av
60-talet mest experimentella och abstrakta. Med undantag av delar på 70 och 80-tal då jag även
målade figurativt. Utgångspunkten till den här utställningen är hämtade i min närhet. Inspirerat
av det tidiga ljuset till mörkrets upplösning i himmel och landskap.
7
Eigil Thorell
Född och verksam i Sandviken
När jag börjar arbeta försöker jag göra någonting som för mig är ömt
och fint. Jag vill då att någon annan skall känna samma sak. Det är
känsliga saker, som man inte gärna talar om. Då är jag tvungen att visa
upp det jag gör. Det blir litet naket, som att hänga ut ett hjärta i ett
skyltfönster.
8
Lena Andersson
Född i Borås, bosatt i Järvsö
Har efter avslutande studier på konstfackskolan (1968-73) arbetat i egen keramikverkstad.
Är intresserad av den miljö vi omger oss med, och har arbetat med kakel i både offentlig
som privat miljö. Ett annat stort intresse har varit ”raku” tekniken, en spännande och
dekorativ teknik, där jag också kan fånga den färgrikedom som finns hos vår natur, där ju
”skalbaggen” blivit något av mitt signum. Medlem i Blås & Knåda.
9
Jordi Bota
Född i Barcelona verksam i Gävle
Jag är grafiker och målare som i grunden är en berättare som beskriver i bilden allt som jag
ser, med karakteristiska subrealistiska toner. Många gånger vill jag föreviga bilden jag möter,
med blyerts, tusch eller färg i mina verk. Men för mig är det viktigaste att kunna berätta eller
beskriva en kort historia som lämnar plats för fantasi.
10
Annelie Krantz
Verksam i Ockelboö
Har efter avslutande studier på konstfackskolan (1998-01) arbetat med textil och
måleri. För det mesta arbetar jag med bilder och objekt i textila material, jag tovar,
broderar och färgar. Jag intresserar mig för ord, spänningar, ytor och jord. Målar,
rullar, bankar och syr. Kontrasten mellan det fysiska tovandet och det meditativa
broderandet passar mig. Ibland blir det bruksföremål, men även utsmyckningar och
beställningar. I mitt arbete tycker jag om att vända och vrida på saker, jag vill att det
ska slingra och växa.
11
Cina Autio
Bosatt och verksam i Torsåker
Arbetar med måleri, scenografi och skulptur. Oljemåleri har länge varit
min huvudinriktning. I mina målningar försöker jag förena en abstraktfärgexpressionistisk sida med den konkret-stiliserade. Jag trivs med
större målningar som gärna får behålla mina fotspår.
12
Krassimir Kolev
Född i Bulgarien, verksam i Uppsala
Jag är utbildad vid Konstakademin i Wien, studerade först för professor Joannis Avramidis
och senare för Michelangelo Pistoletto.
Det viktigaste motivet för mig är människan. När jag ser komplexiteten och samtidigt enkelheten i henne, förmågan att vara livets byggsten och på samma gång bärare av livet självt så är
det en drivkraft i mitt konstnärliga arbete. Det ger mig lusten att utforska henne ännu mer.
Mina målningar är realistiska och har en hyperrealistisk känsla, de är ofta känsloladdade och
expressiva. Figurerna i mina målningar uttrycker kanske närvaro mer än handling.
13
Chris Ware Morning Walk ur ”Building Stories”
Chris Ware
12 juni – 15 augusti 2010 Gävle Konstcentrum
www.gavlekonstcentrum.se
Kultur & Fritid - Gävle kommun
Ecke Hedbergs konstnärshem
SOMMARSÄSONGEN 2010
Konstutställningar
22 maj – 13 juni
“Händelser i natten”, Skymnings- och nattmotiv
ur Länsmuseet Gävleborgs samlingar
Jan Annerborn, Sandviken, Akvarell & torrnål
Irene Jönsson, Årsunda, Akryl & kolteckningar
Linnea Larsson-Lesse, Alingsås,
Gävle Konstgrafiker, Färggrafik
Konstverk av barn från Gullhedsskolan i Järbo
Marike Kienhorst, Kungsberg, Skulptur Hela sommaren
19 juni – 18 juli
Weronika Bela, Uppsala, Tallbostipendiat,
utsedd av Konstskolan i Gävle
Lisen Forslund, Valbo, Skulptur & måleri
Daniel Palmberg, Sandviken, Fotografi
Kajsa Hallner, Sandviken, Akvarell & tuschillustrationer
24 juli – 15 augusti
Agneta Öhman-Samuelsson, Skärholmen, Måleri
Lisbet Leonora Haldin, Sandviken, Måleri
Berit Blomberg, Storvik, Akvarell- & akrylmåleri
Eva Lidén, Falun, Grafik & måleri
Öppet lördag - söndag kl 13 - 17,
samt torsdag 5/8, kl 13 - 17
Kaffeservering med hembakat bröd
Övriga program www.tallbo.se
Ecke Hedbergs konstnärshem Tallbo i Kungsfors
Kungsforsvägen 416, Järbo Tel. 0290- 621 89
Föreningen Konstens Rum I Sandviken
visar utställningen
”COME FREEDOM”
Konstnärinnor i Gävleborg
Ett urval från Sandvikens kommuns samlingar
COME FREEDOM Linväv 1080x570 mm 1996
Karin Amnå-Lindberg
3 – 31 juli 2010
Vernissage lördag den 3 juli kl 13.00
Sandvikens Konsthall, Köpmangatan 3
tisdag – lördag kl 11 - 15
www.sandviken.se/konstensrum
I sommar på
Hälsinglands Träteater
Den Helige Gycklaren Franciskus
Av Dario Fo
På scenen Peter Oskarson
Premiär Midsommarafton kl.21 ges 30 juni – 4 juli
Driver Dagg - En annan historia
med Skästrateatern
Premiär 17 juli ges till 31 juli
I afton med Lill-Babs
ges 6 juli
Fler överraskningar kommer, så håll utkik i sommar!
Biljettsläpp den 21 maj
Stenegård 0651-76 73 00, ticnet.se
Mer information på www.stenegard.com
Bollnäs Konsthall
Edla Andersson Leonard Olofsson
Lim-Johan Olsson Einar Svedin
Pehr Wassberg
Livsglädje - Einar Svedin
Naiver
från Hälsingland
3 juli - 7 augusti 2010
Tisdag - fredag 12-18, lördag - söndag 12-15
Vi har alltid fri entré - Välkommen!
b
o
l
l
n
a
s
.
s
e
/
m
u
s
e
u
m
Forsbacka sommaren 2010
Stiftelsen Forsbacka Bruk
Öppet fr.o.m. 12 juni t.o.m. 15 augusti
vardagar kl 11.00 – 17.00 samt lördag och söndag kl 11.00 – 16.00.
Här kan Du besöka något av våra museum, ta en fika, delta i en guidning om
Forsbackas industrihistoria eller besöka våra konstutställningar.
Guidningar sker dagligen kl 13.00 och kl 15.00. Pris: 30 kr st, dessutom kan
företags-/gruppguidningar beställas pris: 800 kr per guidning.
För mer information: Stiftelsen Forsbacka Bruk 026 - 303 03,
www.forsbackabruk.se
Konsert med Forsbacka Kyrkokör och SAREK
Lördagen den 12 juni kl 19.00 i Glödgen, Forsbacka gamla järnverksområde.
Gruppen Sarek framför just nu sin karakteristiska, folkmusikinspirerade musik tillsammans med landets lokala körer i ett projekt kallat ”Magiska toner”,
under ledning av körledaren Hartvig Gjesdahl!
Biljetter finns att köpa på Konsum i Forsbacka samt på Stiftelsens kansli på
Labbis, Stentorpsvägen 9 Forsbacka. Entré: 120 kr.
Cruisingkväll och musik
Fredagen den 13 augusti anordnas en cruisingkväll i Forsbacka.
Bilarna kommer att åka runt i Forsbacka från kl 18.00 och under kvällen
kommer de att ställas upp på området runt Labbis där Du även kan köpa
fika. Senare på kvällen spelar Cash is King på Laduholmen.
Dans på Laduholmen
Under sommaren kan du dansa på Laduholmen i Forsbacka
varje torsdag kl 20.00 – 24.00
Sommaren orkestrar är:
1 juli
Sannex
29 juli Sandins
8 juli
Casanovas
5 aug
Titanix
15 juli Wahlströms
12 aug Bonhus
22 juli Micke Ahlgrens
19 aug Jannez
Forsbacka Wärdshus
Den gamla bruksmässen som idag är restaurang och hotell.
Kom och se vår magnifika matsal och våra vackra salonger.
Vi serverar lunch vardagar och har kaffeservering med egna bakverk.
Helger a`la carte servering. Pröva även vår stora whiskylista.
Hotellrum för dig som vill förlänga vistelsen.
Weekendpaket, golfpaket, Mackmyra whiskypaket & Furuvikspaket.
Kom och njut i sommar på våra uteserveringar.
Ta gärna en promenad genom parken.
www.forsbackawardshus.se
tel. 026-35170 Värdshusvägen 22
GPS : :N 60º 36.733’ E 016º 54.797’
www.forsbackabruk.se