A V FA L L S H A N T E R I N G P Å S J U K H U S I Ö R E S U N D S R E G I O N E N

en rapportsammanfattning

1

2

F

ör Region Skåne har en rapport utarbetats med syfte att kartlägga och jämföra avfallsmängder och avfallshantering på sjukhusen i Öresunds regionen. Rapporten är framtagen av Instituttet for Fremtidsforskning. Studien ska stödja genomförandet av Region Skånes avfallsminimerings plan och bidra till en hållbar utveckling.

En slutsats av studien är att sjukhusens storlek och verksamhet verkar spela en större roll för vilket och hur mycket avfall som relativt sett produceras än landet de ligger i. Ett intressant undantag visar dock jämförelsen av tidsserier (1999 – 2003) där danska sjukhus uppvisar en minskning av riskavfall per vårdtillfälle medan risk avfallet ökar vid fl era av de svenska sjukhus som ingår i undersökningen. Det är således både relevant och möjligt att jämföra sjukhus, och det borde fi nnas goda vinster att hämta genom erfarenhetsutbyte mellan svenska och danska sjukhus på avfallsområdet. Studien omfattar 12 sjukhus, varav nio sjukhus i Region Skåne och tre i Örebro läns landsting. Universitetssjukhuset i Lund, Universitetssjukhuset MAS och Universitetssjukhuset Örebro är region/universitetssjukhus. Centralsjukhuset i Kristianstad och Helsingborgs lasarett är så kallade läns sjukhus. De övriga sju är länsdelssjukhus.

I Danmark omfattar studien 10 sjukhus, varav sex i Hovedstadens Sygehus fælleskab (HS), tre i Københavns Amt och ett i Århus Amt. Samtliga danska sjukhus bedriver forskning och är universitetssjukhus.

3

4 ATT JÄMFÖRA AVFALLSMÄNGDER ÖVER LANDGRÄNSER – EN UTMANING

Sverige och Danmark har olika sjukhuskulturer och skilda sätt att arbeta på och sammanställa statistik. För studiens analys är grunden dock att ländernas avfalls defi nitioner och verksamhetsvariabler är jämförbara. I Sverige indelas avfall ofta i två huvud grupper: konventionellt avfall och farligt avfall. Konventionellt avfall Hushållsavfall Papper och pappersförpackningar Wellpapp Färgat och ofärgat glas Mjuk och hård plast Metallförpackningar Metallskrot Byggavfall

Farligt avfall

Riskavfall: Smittförande avfall från sjukvården, cytotoxiska läkemedel och cytostatika Kemiskt avfall Röntgenkemikalier samt fi lm Batterier Lysrör, lågenergilampor Bly, kvicksilver, andra tungmetaller Sprayfl askor Oljeavfall Elektronikavfall

Hushållsavfall

utgör en stor del av avfallet i Sverige. I Danmark täcker hushållsavfall även matavfall och avfall som går till förbränning.

Farligt avfall

är avfall som påverkar miljön negativt om det inte omhändertas på rätt sätt, t ex kemiskt avfall, oljeavfall, tungmetaller och sprayfl askor. I Danmark består fraktionen uteslutande av olje- och kemikalieavfall.

Riskavfall

följer arbetarskyddsstyrelsens föreskrift; ”avfall som vid hantering kan medföra risk för ohälsa eller olycksfall: smittförande, biologiskt, skärande/stickande eller radioaktivt avfall samt läkemedelsavfall”. Den danska defi nitionen är snarlik (läke medel ingår dock inte).

Defi nitionerna av

återvunnet papper

skiljer sig mellan Region Skåne och Örebro läns landsting. Danmark redovisar inte alltid denna fraktion separat. Endast ett fåtal danska sjukhus redovisar

återvunnet glas

.

SJUKHUSENS VERKSAMHETSVARIABLER

Att verksamhetsvariablerna motsvarar varandra ganska väl i Danmark och Sverige har varit en förutsättning för studien.

Variablerna har dock olika svagheter i relation till avfallsproduktionen. Gemensamt är att sambandet mellan variablerna och de fysiska avfallsmängderna varierar från sjukhus till sjukhus. Svagheterna blir ännu tydligare vid en jämförelse mellan länderna. Det beror bland annat på att hälso- och sjukvårdssektorerna är organiserade på olika sätt.

1. Vårdtillfälle

är vårdkontakt i sluten vård, och avgränsas av in- och utskrivning till/ från ett medicinskt verksamhetsområde. Region Skånes vårdtillfällen för 2002 och 2003 kopplats till fysisk vårdavdelning istället för medicinskt verksamhetsområde. Danska utskrivningar likaså.

2. Vårddagar

är dygn eller del av dygn under ett vårdtillfälle. Varje påbörjat dygn, exklusive permissionsdygn, räknas som en vårddag. Den danska defi nitionen är snarlik.

3. Läkarbesök

i öppenvård. Den danska defi nitionen är snarlik.

4. Personalresurser

är anställningsvolym omräknat till heltid, inklusive övertid minus frånvaro och semester. Den danska defi nitionen är snarlik.

5. Disponibla vårdplatser

. Fastställd vårdplats som är belagd eller kan beläggas. Beläggning beräknas som antal belagda vårdplatser. Den danska defi nitionen är snarlik.

6. Utgifter

är sjukhusens bruttoutgifter.

Ingen verksamhetsvariabel är fullständigt tillförlitlig i jämförelsen av avfallsmängder mellan sjukhusen. Men genom att använda ett index där de olika variablerna vägs samman är det möjligt att skapa en jämförelsegrund. Som enskilda variabler före faller vårdtillfällen och vårddagar mest användbara. Under perioden 1999 och 2003 har fl er avfallsslag kommit i fokus. Mängdökningen beror sannolikt på att man blivit bättre på att redovisa eller insamla det enskilda avfallsslaget, inte att avfallsmängderna skulle ha vuxit. På t ex Amager Hospital och Hässleholms sjukhus har mängden avfall per vårdtillfälle stigit ovanligt mycket.

Omvänt kan en ökad fokusering i vissa fall göra att den redovisade mängden avfall minskar. Den ökade uppmärksamheten kan leda till att man hanterar avfallet bättre. Rigshospitalets matavfall minskade betydligt under 2002 och 2003, det kan förklaras med en medveten strategi att servera mat som patienterna tycker om!

5

6 KOMPARATIV ANALYS

I jämförelsen mellan sjukhusen studerades hur avfallsmängderna fördelade sig på de olika verksamhetsvariablerna.

Hushållsavfall

är den enskilt största avfallsfraktionen. Statistiken ger inte något entydigt svar på om danska eller svenska sjukhus är bättre på att begränsa avfallet.

De danska sjukhusen visar i genomsnitt något högre produktion av hushållsavfall per verksamhetsvariabel. Men det behöver inte betyda att man är sämre på att begränsa mängden avfall. Bland svenska sjukhus är skillnaden stor. Vid Helsingborgs lasarett är mängden relativt låg, vilket delvis kan hänga samman med att matavfall inte inräknas i hushålls avfall där. Sjukhusen i Örebro läns landstings siffror avviker betydligt från Region Skånes. Mängden hushållsavfall ligger mycket lågt i Örebro, samtidigt ligger sjukhusen i Karlskoga och Lindesberg förhållandevis högt.

När det gäller

riskavfall

fi nns inte något klart svar på vilket land som är bäst på att begränsa avfallet. Variationerna är mycket större mellan de enskilda sjukhusen inom länderna än mellan dem.

VID EN JÄMFÖRELSE MÅSTE HÄNSYN TAS TILL SJUKHUSENS STORLEK OCH VERKSAMHET

De största sjukhusen redovisar upp till sex gånger mer riskavfall per verksamhets variabel än de minsta, vilket antas avspegla bredden i utbudet av högspecialiserad hälso- och sjukvård på dessa sjukhus.

Farligt avfall

, exklusive riskavfall, är en av de minsta avfallsfraktionerna. Jämfört med riskavfall är mängden farligt avfall i genomsnitt bara en femtedel så stor bland de skånska sjukhusen. Bland de danska är skillnaden ofta ännu större. Det går inte direkt att utläsa något entydigt mönster mellan sjukhusen. Men de svenska mindre länssjukhusen visar små mängder farligt avfall per verksamhets variabel än de lite större.

Återvunnet papper

utgör en av de tre största fraktionerna. Svårigheten här är att veta om en liten mängd återvunnet papper verkligen beror på en mindre för brukning av pappersprodukter, eller om källsorteringen inte fungerar optimalt. Det intressanta är att det, till skillnad från hushålls- och riskavfall, inte verkar fi nnas något tydligt samband mellan sjukhusens storlek och mängden återvunnet papper per verksamhetsvariabel.

Återvunnet glas

utgör en av de tre minsta fraktionerna. Det är inte entydigt positivt eller negativt att uppvisa större eller mindre mängder glasavfall, beroende på hur effektiv återvinningen är och hur mycket glasavfall som produceras.

De danska sjukhusen har låga tal i förhållande till de svenska. Det kan bero på att återvunnet glas redovisas på olika sätt i de båda länderna.

Återvunnet elektronikskrot

varierar mycket lite per verksamhetsvariabel mellan de olika sjukhusen. Det gäller både mellan stora och små sjukhus och tillsynes också över landgränserna.

7

AVFALLSMÄNGDER VID SJUKHUSEN

Diagrammet visar mängden hushållsavfall totalt i ton per sjukhus.

Rigshospitalet Univ.sjukhuset MAS Univ.sjukhuset i Lund Amtssygehuset i Herlev Bispebjerg Hospital Amtssygehuset i Gentofte Århus Kommunehospital Hvidovre Hospital Amtssygehuset i Glostrup Frederiksberg Hospital Universitetssjukhuset Örebro Centralsjukhuset i Kristianstad Amager Hospital Helsingborgs Lasarett Sct. Hans Hospital Karlskoga lasarett Ängelholms sjukhus Lindesbergs lasarett Lasarettet i Ystad Hässleholms sjukhus Lasarettet Trelleborg Lasarettet i Landskrona 0 200 400 600 De största sjukhusen visar större avfallsmängder och nyckeltal. Studien sökte svar på om motsvarande mönster fanns bland de beräknade avfallsnyckeltalen, och om det är möjligt att uppnå stordriftsfördelar vid avfallshantering och avfallsproduktion.

I följande tabell fi nns beräknat ett index för nyckeltalen över hushållsavfall och riskavfall för var och en av de tre storleksgrupperna.

8

Hushållsavfall och riskavfall i förhållande till sjukhusstorlek 2003, medelvärdesindex

Medelvärden

Stora sjukhus Mellanstora sjukhus Små sjukhus

Alla sjukhus

Svenska sjukhus Danska sjukhus

Index för hushållsavfallsnyckeltal

94,9 103,7 102,2

100,0

95,5 104,1

Index för riskavfallsnyckeltal

166,2 71,0 45,6

100,0

102,0 99,6 I förhållande till sin storlek visar de stora sjukhusen fem procent lägre produktion av hushållsavfall och cirka 65 procent större produktion av riskavfall än genomsnittet för samtliga sjukhus. De mellanstora sjukhusen genererar relativt sett mest hush ållsavfall. De danska sjukhusen producerar relativt sett mer hushållsavfall än de svenska, som i gengäld relativt sett producerar mest riskavfall. Skillnaderna är emellertid små, och kan möjligen bero på olika redovisningsmetoder.

JÄMFÖRELSE MELLAN DE TRE STÖRSTA SJUKHUSEN

Det förefaller mest relevant att jämföra de stora sjukhusen inbördes. Förklaringen är att de har gemensamma drag: de är kompletta universitetssjukhus med en rad special funktioner. Rigshospitalet är totalt sett den absolut största avfallsproducenten.

Universitetssjukhuset i Lund producerar dubbelt så mycket riskavfall och fem gånger så mycket farligt avfall som Universitetssjukhuset MAS. Samtidigt redovisar MAS dubbelt så mycket återvunnet papper som den förra.

För att tydligt se skillnaderna sattes avfallsmängderna i relation till verksamhets variablerna. I förhållande till sin dessa uppvisar Rigshospitalet störst produktion av

hushållsavfall

.

Hushållsavfall per verksamhetsvariabel för de tre stora sjukhusen 2003, index medelvärde = 100

140 130 120 110 100 90 80 70 60 Vårdtillfällen 116 94 90 Univ.sjukhuset i Lund 134 Univ.sjukhuset MAS Rigshospitalet 86 80 114 101 85 113 98 89 Läkarbesök i öppenvård Vårddagar Personalresurser 123 96 81 Disponibel vårdplats 116 102 82 Utgifter M SEK

9

10

Ser man till

riskavfall

är det återigen Rigshospitalet som ligger högst. Skillnaden är störst i jämförelse med MAS. Rigshospitalet producerar nästan tre gånger så mycket riskavfall som MAS. Även vad gäller

återvunnet papper

ligger Rigshospitalet högst i förhållande till sin storlek. Jämfört med Universitetssjukhuset i Lund återvinner Rigshospitalet två till tre gånger så mycket papper, medan MAS återvinner ca dubbelt så mycket. Det tyder på att Universitetssjukhuset i Lund sannolikt skulle kunna öka sin pappersåtervinning.

NATIONELLA OCH REGIONALA SKILLNADER

Det fi nns inte någon gemensam standard för att redovisa avfallsmängder i Sverige eller Danmark. Men vid den jämförande studien länderna mellan framkom intres santa mönster.

Vad gäller mängden

hushållsavfall

ligger de danska sjukhusen i genomsnitt något högre än de svenska för nästan samtliga verksamhetsvariabler. För mängden

återvunnet papper

saknas viss statistik. Samtliga sjukhus i Örebro läns landsting visar relativt stora mängder återvunnet papper per verksamhetsvariabel, både i förhållande till Region Skåne och de danska sjukhusen. Detsamma gäller för

farligt avfall

, där Örebro läns landsting utmärker sig genom att visa låga värden.

Vid en jämförelse mellan 13 sjukhus av antal

kilo hushållsavfall per vårdtillfälle

(mellan 1999-2003) hade de fl esta, nio stycken, upplevt en ökning. En motsvarande studie för

kilo riskavfall per vårdtillfälle

fördelat på 14 sjukhus (1999 2003) visar att hälften av sjukhusen upplevt en minskning och den andra hälften en ökning. Flest sjukhus med ökat antal kilo riskavfall fi nns i Region Skåne, där riskav fallet per vårdtillfälle, samlat sett, ökat med över 25 procent. Bland de danska sjuk husen har riskavfallet per vårdtillfälle minskat med 33 procent.

Sjukhus med minskad mängd i kg riskavfall per vårdtillfälle

Hvidorvre Hospital Århus Kommunehospital Medelvärde Frederiksberg Hospital Amager Hospital Bispebjerg Hospital Sct. Hans Hospital Lasarettet i Ystad 6 5 4 3 2 1 0 1999 2000 2001 2002 2003 Det går inte att avgöra i vilket land det är dyrast att få avfallet omhändertaget. Det varierar från sjukhus till sjukhus. Men priset för att få avfall hämtat ligger på likartad nivå i de båda länderna. Däremot förefaller det vara dyrare att få farligt avfall och riskavfall omhändertaget i Sverige.

INFÖR FRAMTIDEN

Den största utmaningen är att

minska

avfallsmängden på sjukhusen.

11

12

Region Skåne Koncernledningsstaben/miljö Baravägen 1 Box 1 221 00 Lund Koncernledningsstaben/miljö i Region Skåne 2005 Läs hela rapporten på www.skane.se/miljo ENSTUDIEI !VFALLSHANTERING

P Í S J U K H U S I « R E S U N D S R E G I O N E N