Transcript mångsidig kompetens
Läroämnena i samverkan – arbetssätt och bedömning
Vasa 25.9.2014
Dagens program
9.00-9.10 9.10-10.00
10.00-11.45
Välkommen,
Ann-Sofi Loo, RFV
Inledning och tillbakablick
Elisabet Backlund-Kärjenmäki, Annika Lassus, Tommy Nordman, Vasa övningsskola
Frågor som avgörs på lokalnivå
,
Vasa övningsskola
11.45-12.45 Lunch (på egen bekostnad) Fyrklövern 12.45-14.00
Läroämnena i samverkan – arbetssätt och bedömning
Undervisningsråd Ingelisa Wikholm, UBS
14.00-15.00
Reflektioner kring bedömning
,
Vasa övningsskola
Material
www.ops-tyokalupakki.fi
Twitter #LP2016
Utbildningens deltagare
daghemspersonal klasslärare speciallärare ämneslärare ämneslärare lektorer rektorer skoladministratörer tjänstemän
Tillbakablick
Modul 1
Framtidens skola och kärnan i revideringsprocessen
Modul 2
Framtidens kompetenser och mångsidiga lärmiljöer
Modul 3
Lärarrollen i förändring och det mångprofessionella samarbetet
Modul 4
Läroämnena i samverkan – arbetssätt och bedömning
Mål för dagens utbildning
• • • • • Ge utrymme för diskussioner och nätverkande Uppmärksamma och analysera förändringar i läroämnen Diskutera upplägg och genomförande av mångvetenskapliga lärområden Inspirera varandra Aktualisera vikten av mångsidig bedömning
Diskutera på PADLET
Reflektera och anteckna visioner och ideér kring
mångvetenskapliga lärområden och bedömning
som du sprider
idag och under hela veckan på den digitala anslagstavlan «PADLET» med digitala post-it-lappar.
Logga in med lösenordet: lpstod2016
Skolan bygger framtiden
Vad förändras i läroplanen - vad är nytt?
Vad ska vi lära oss i skolan?
Radioprogrammet ”Familjeliv” visionerar kring framtidens skola med rektorn Anders Vikström Esko Valtaoja.
,
läraren Maarit Korhonen, professor Alf Rehn och professor
Vad förändras i läroplanerna?
• • • •
Undervisningen i relation till den förändrade omvärlden
– värdegrund, uppdrag och mål, undervisningsinnehåll
Definition av lärande och kunnande
– syn på lärande, pedagogik, bedömning av lärande, mångsidig kompetens och hur de framkommer i läroämnen
Sätt att agera och handla
– verksamhetskultur, praktiskt arrangemang av skolarbetet, undervisning av elever med olika språk och kulturbakgrund
Helhetsskapande undervisning
– enhetlig lärostig i förskolan och grundläggande utbildning – verksamhetskultur som stöder samverkan – lärandehelheter, årskurshelheter
Irmeli Halinen, UBS
Fyra viktiga nycklar i läroplansreformen
Elevrollen förändras
- samverkan, delaktighet - undersökande och kreativt arbete
Världen förändras
- miljö, globalisering, ekonomi, arbetsliv, teknologi, mångfacetterat samhälle Skolan som lärmiljö
Undervisningen förändras
- synen på lärande - samarbete och helhetsskapande
Synen på bildning och kunnande förändras
- mångsidig kompetens, etik, hållbarhet - lärandestrategier, informationsbehandling och växelverkan
Irmeli Halinen, UBS
Diskutera med din bordsgranne
Vi befinner oss i gränslandet mellan LP 2004 och LP 2016.
Hur synliggör och arbetar vi med läroplansreformens fyra viktiga nyckelområden för att utveckla skolan som lärmiljö ?
Världen förändras Elevrollen förändras Undervisningen förändras Synen på bildning och kunnande förändras
Anteckningar görs på konkreta post-it-lappar som publiceras på Verktygsbacken.
Läroämnen i samverkan
Vad styr undervisningen av läroämnena?
Värdegrunden
Humanitet, bildning och demokrati Nödvändig heten av en hållbar livsstil Alla elever är unika och har rätt till god undervisning Kulturell mångfald är en rikedom
Modul 1
Synen på lärande
• • • • • • • Eleven har en aktiv roll.
Positiva upplevelser, glädje i lärandet och nyskapande sporrar lärandet.
Lärandet sker genom växelverkan.
Färdigheter att lära sig har betydelse för lärprocessen.
Reflektion över egen inlärningsprocess främjar livslångt lärande.
Målformulering, planering av eget arbete och utvärdering stöder lärandet.
Mångsidig och realistisk respons stärker elevens tro på sig själv.
Modul 2
Mål för den grundläggande utbildningen och mångsidig kompetens - kunskap - färdighet - värden - attityd - vilja
Kompetensområden
1. Förmåga att tänka och lära sig 2. Kulturell och kommunikativ kompetens 7. Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid
Att växa som människa och medborgare
3. Vardags kompetens 6. Arbetslivs kompetens och entreprenör skap 5. Digital kompetens 4.Multilitte racitet Kompetenser syns i läroämnesmål
Modul 2
Lärmiljöer och arbetssätt
• • • • • • Mål och synen på lärande som utgångspunkt Främja mångsidig kompetens Stärka motivationen Differentiera och genomföra helhetsskapande undervisning Stödja kollaborativt lärande Använd IKT mångsidigt Färdigheter: hämta, behandla, analysera, presentera, tillämpa, kombinera, bedöma och skapa information
Modul 3-4
Mångvetenskapliga lärområden (ML)
• • • • Planera lokalt enligt en mångsidig verksamhetskultur (nyttja lokala resurser och möjligheter) Främja utveckling av mångsidig kompetens Genomför minst ett mångvetenskapligt lärområde per läsår/elev Avgör lärområdets namn, mål och innehåll lokalt – Utgå från elevperspektiv – Ge eleven möjligheter att undersöka och upptäcka samband mellan olika fenomen – Stärk elevens förmåga att förstå att det de lär sig i skolan har betydelse för det egna livet.
Modul 4
Mångvetenskapliga läroämnen (ML) är studieperioder som ger ett helhetsperspektiv på undervisningen och grundar sig på samarbete mellan läroämnena. Grund för arbetet Arbetssätt Mål
MÅL
Främja elevernas utveckling och skapa grund för allmänbildning Spegla skolans värden och syn på lärande Utveckla verksamhetskulturen och mångsidig kompetens
Modul 4
Beskrivning av läroämnena
• • • • • Läroämnets uppdrag Centralt innehåll som anknyter till målen för läroämnet Handledning och stöd i läroämnet Bedömning av elevens lärande i läroämnet Kriterier för goda kunskaper
Modul 4
Läroämnets uppdrag
hälsokunskap
• • • • • • Ge kunskap om mångsidig hälsa - fysiska, psykiska och sociala faktorer Granskning av hälsorelaterade frågor Ge vägledning i att förstå hälsan som en resurs i vardagen, livsmiljön och samhället Stöda både individuell och kollektivt sökande av kunskap samt bedömning och tillämpning av den Ge färdigheter att göra ändamålsenliga val och beslut gällande hälsa samt kunna motivera dessa Stöda utveckling av färdigheter som hör ihop med trygghet, socialkompetens och känna igen och reglera känslor
CENTRALT INNEHÅLL
som anknyter till målen för hälsokunskap (M) • • Tillväxt och utveckling som stöder hälsan (M1-M5) Faktorer som stöder och tär på hälsan och förebyggande av sjukdomar • (M6-M10) Hälsa, samfund, samhälle och kultur (M11-M15)
Struktur i läroämnena
Lärmiljöer och arbetssätt hälsokunskap
• • • • • • • • Problemlösning Ställa frågor och söka svar Strukturera information Dra slutsatser och motivera slutsatser Samarbete Drama Naturliga situationer och miljöer Digitala miljöer
Samverkan hälsokunskap
”
I undervisningen utnyttjas olika möjligheter att observera och undersöka fenomen med anknytning till hälsa och trygghet i den egna livs- och lärmiljön och att samarbeta med andra läroämnen samt att öva på och tillämpa kunnandet i praktiken
”
Hur syns värdegrunden?
hälsokunskap
”I undervisningen behandlas levnadsloppets, tillväxtens och utvecklingens allmänna särdrag, mångfald och individualitet” ”I innehållen beaktas kulturens hälsofrämjande effekt, ansvarsfull konsumtion, hållbar livsstil, medborgarnas lika värde och respekt för mänskliga rättigheter”
Handledning och stöd
hälsokunskap
• • Beakta elevernas specialbehov med anknytning till elevernas utveckling, livsssituation och kultur Vägled eleverna till att förstå och respektera var och ens integritet och rätt till en privat sfär i frågor som gäller den egna hälsan och sjukdomar
• • • • •
Bedömning av elevens lärande
hälsokunskap
Bedömningen sker utgående från hälsokunnandets olika delområden Eleverna ges möjlighet att visa sitt kunnande på ett mångsidigt sätt Självbedömning och respons från andra elever Bedömningen riktas
inte
mot elevens värderingar, attityder, hälsobeteende, social kompetens, temperament eller övriga personliga egenskaper Vid mål som anknyter till etiskt övervägande och självkännedom beaktus hur eleven motiverar det aktuella ämnet ur ett hälsoperspektiv
• • • • •
Kriterier för slutbedömning
hälsokunskap
Slutbedömningen infaller det läsår som studierna i läroämnet som ett gemensamt läroämne avslutas Slutvitsordet ska bildas genom att elevens kunskapsnivå ställs i relation till de nationella kriterierna för slutbedömningen som fastställts för läroämnet Alla nationella kriterier för slutbedömningen ska beaktas då slutvitsordet bildas, oberoende av för vilken årskurs målet har ställts upp i den lokala läroplanen En elev får vitsordet åtta (8), om han eller hon i genomsnitt uppvisar sådana kunskaper som fastställs i kriterierna Svagare kunskaper inom något område kan kompenseras med kunskaper som överstiger nivån för vitsordet åtta inom andra delområden
Gemensam diskussion
Frågor som avgörs på lokal nivå
Diskutera innovativt! Skolan bygger framtiden
• • • Hur främjas
helhetsskapande undervisning
i praktiken?
Hur planeras och genomförs innehållet i de
mångvetenskapliga lärområdena
?
Genom vilka arrangemang och åtgärder stöder och följer man upp målen för
mångsidig kompetens
i undervisningsarbetet?
Diskutera innovativt! Skolan bygger framtiden
1. Diskutera de tre frågeställningarna i 5 personers grupper.
(15 min) 2. Ge varje deltagare ett nummer mellan 1-5. 3. Bilda nya grupper bestående av deltagare med samma nummer.
4. Återge diskussionerna från hemgrupperna för varandra (3 min/deltagare, totalt 15 min)
Lunch
Läroämnena i samverkan – arbetssätt och bedömning
Undervisningsråd Ingelisa Wikholm
Rättvis bedömning?
Inspiration: ”Klapptävling IRL”
Bedömningskultur som stöder lärande
• Kännetecknas av – uppmuntran – elevernas delaktighet – arbetssätt som synliggör elevens framsteg under hela inlärningsprocessen – rättvisa och etik – mångsidighet
Bedömningsprinciper
Bedömning utgående från mål och kriterier Mångsidiga bedömnings metoder och beaktande av elevernas ålder och förutsättningar
Utveckling av förutsättningar för självvärdering
Föremål för bedömning
Lärandet Arbetet Uppförandet
Är Blooms reviderade taxonomi på väg tillbaka?
Mål för dagens utbildning
• • • • • Ge utrymme för diskussioner och nätverkande Uppmärksamma och analysera förändringar i läroämnen Diskutera upplägg och genomförande av mångvetenskapliga lärområden Inspirera varandra Aktualisera vikten av mångsidig bedömning