Transcript 75 minuters lektioner i högstadiet och gymnasiet

PLQXWHUVOHNWLRQHUL
K|JVWDGLHWRFKJ\PQDVLHW
6LEERNRPPXQ
9nUHQ
,QQHKnOOVI|UWHFNQLQJ
Innehållsförteckning ................................................................................. 2
Tidplan ..................................................................................................... 3
Lagstiftning ............................................................................................... 3
45 minuters lektioner (den nuvarande modellen) ...................................... 3
75 minuters lektioner (den nya modellen) ................................................. 3
Hur ändras lektionsfördelningen? ............................................................. 4
Vilka fördelar uppnås med att övergå till 75 minuters lektioner? ............... 4
Vilka problem kan uppkomma om man övergår till 75 minuters lektioner? 5
Erfarenheter från andra skolor .................................................................. 5
Exempel på möjliga tidtabeller .................................................................. 6
Exempel på timfördelning i högstadierna .................................................. 7
Sipoonjoen koulu ................................................................................... 7
Kungsvägens skola ................................................................................ 8
Exempel på hur en högstadielärares läseordning skulle förändras ...... 10
Exempel på hur en högstadieelevs läseordning skulle förändras ......... 11
Timnyckeln för Sibbo gymnasium ........................................................... 11
Lärarkollegiets åsikter om 75-minuters lektionerna................................. 13
Kungsvägens skola .............................................................................. 13
6SHFLDOXQGHUYLVQLQJHQ ...................................................................... 13
1DWXUYHWHQVNDSOLJDlPQHQ ................................................................ 13
+XPDQLVWLVNDlPQHQ ......................................................................... 13
3UDNWLVNDlPQHQ ............................................................................... 14
6SUnNHQ............................................................................................. 14
3HUVRQDOJUXSSHQ ............................................................................... 14
Sipoonjoen koulu ................................................................................. 14
)UnJRU ............................................................................................... 14
0LQXVVLGRU........................................................................................ 15
3OXVVLGRU .......................................................................................... 16
Arbetsgruppens frågor och tankar inför övergången till 75 minuters
lektioner ................................................................................................. 18
2
7LGSODQ
• Finska gymnasiet övergick till 75 minuters lektioner hösten 2006.
• Sibbo Gymnasium skall övergå till 75 minuters lektioner 2008.
• Högstadierna (Sipoonjoen koulu och Kungsvägens skola) skall
övergå till 75 minuters lektioner hösten 2009.
/DJVWLIWQLQJ
Minst 45 minuter per timme skall användas för undervisning. Den tid som
används för undervisning indelas i ändamålsenliga undervisningsavsnitt.
Undervisningsanordnaren besluter om undervisningsavsnitten och
pauserna. (Förordning om grundläggande utbildning 1998/852)
PLQXWHUVOHNWLRQHUGHQQXYDUDQGHPRGHOOHQ
• 45 minuters lektion + 15 minuters (eller 5 min. eller 10 min.)
raster
• ca 30–31 lektioner/vecka (högstadiet)
• skoldag kl.8.05–ca 14.50 (eller 14.00 eller 13.00)
• läsåret uppdelas i 3 perioder
• periodrapport då perioden slutar
• utvärdering då perioden slutar (ifall kursen slutar då)
• undervisningsskyldighet tex. 23 timmar/vecka
PLQXWHUVOHNWLRQHUGHQQ\DPRGHOOHQ
•
•
•
•
•
75 minuters lektion + 15 minuters raster
ca 19 lektioner/vecka (åk 7-9)
skoldag kl.8.00–ca 13.55 ELLER 9.30–15.20 (max. 4 timmar/dag)
läsåret uppdelas i 5 perioder
mellanbetyg efter andra eller tredje perioden och läsårsbetyg på
våren
3
• utvärdering då perioden slutar (ifall kursen slutar då)
• undervisningsskyldighet tex.13-14 timmar/vecka (tidigare 23
timmar/vecka)
+XUlQGUDVOHNWLRQVI|UGHOQLQJHQ"
45 minuters lektioner (den nuvarande modellen):
• Ifall kursen hålls i sin helhet under en period: 3 x 45 min lektion
under ca 12 veckor
75 minuters lektioner (den nya modellen):
• Ifall kursen hålls i sin helhet under en period: 3 x 75 min lektion
under ca 7 veckor
9LONDI|UGHODUXSSQnVPHGDWW|YHUJnWLOOPLQXWHUV
OHNWLRQHU"
•
•
•
•
•
•
•
•
Lugnare skoldag
Färre lärare/dag (för eleverna)
Färre grupper/dag (för lärarna)
Mångsidigare undervisningsmetoder möjliggörs
Samarbetsmöjligheter (lärare emellan)
Färre antal håltimmar
Mer tid för stödundervisning och klubbverksamhet
Ett enhetligt system garanterar ett fungerande samarbete mellan
skolorna i skolcentrum:
o samarbete mellan gymnasierna
o gemensamma lärare
o språkbad
o skolskjutsar
4
9LONDSUREOHPNDQXSSNRPPDRPPDQ|YHUJnUWLOO
PLQXWHUVOHNWLRQHU"
•
•
•
•
•
spridandet av kurser/koncentrerandet i perioder (0-perioder)?
elevernas orkande?
mindre mängd hemläxor?
specialundervisningen?
att kunna omfatta nya undervisningsmetoder?
(UIDUHQKHWHUIUnQDQGUDVNRORU
•
•
•
•
•
Viikin normaalikoulu
Svenska Normallyceum
Espoon Järvenperän koulu
Kronoby
Sursikmodellen
+ otaliga andra skolor runtom i Finland
5
([HPSHOSnP|MOLJDWLGWDEHOOHU
6LSRRQOXNLR
1 8.00 – 9.15
morgonsamling 9.15 – 9.25
2 9.25 – 10.40
3 10.55 – 12.10
lunchrast 12.10 – 12.45
4 12.45 – 14.00
5 14.10 – 15.25
6LEERJ\PQDVLXP
1 8.00 – 9.15
morgonsamling 9.15 – 9.25
2 9.25 – 10.40
3 10.55 – 12.10
lunchrast 12.10 – 12.45
4 12.45 – 14.00
5 14.10 – 15.25
7LGSXQNWHQI|UVNROGDJHQVE|UMDQRFKVOXWYl[ODUSHULRGYLVPHOODQ
K|JVWDGLHUQD
6LSRRQMRHQNRXOX
.XQJVYlJHQVVNROD
/XQFKJUXSS,
/XQFKJUXSS,
2 9.30 – 10.45
1 8.00 – 9.15
3 11.00 – 12.15
2 9.30 – 10.45
lunch
lunch
4 12.45 – 14.00
3 11.15 – 12.30
5 14.15 – 15.30
4 12.45 – 14.00
Båda matsalarna är i den ena
Båda matsalarna är i den ena
skolans förfogande åt gången.
skolans förfogande åt gången.
Tillvalsämnena kan undervisas i
90 minuters block under
randtimmarna på följande sätt
under hela året:
kl. 9.15- 10.45
kl. 14.05- 15.35
Tillvalsämnena kan undervisas i
90 minuters block under
randtimmarna på följande sätt
under hela året:
kl. 8.00- 9.30 (följande lektion
9.35- 10.50)
klo 12.40- 14.10
6
([HPSHOSnWLPI|UGHOQLQJLK|JVWDGLHUQD
6LSRRQMRHQNRXOX
nN
AI
A-kieli
B-kieli
UE
HY
MA
FY
KE
BI
GE
TE
Valinta
OPO
KU
MU
KO
Käs
LI
yht.
SAA
yht.
2
1
1
1
1
2
0
1
2
0
0
0
1
1
0
2
2
1
18,0
1
19,0
2
2
1
0
1
2
0
1
1
0
0
3
1
2
0
1
1
1
19,0
0
19,0
2
1
2
1
1
1
1
1
0
1
1
0
0
1
1
2
2
1
19,0
1
20,0
2
1
2
1
1
2
1
0
0
1
1
0
0
1
1
2
2
1
19,0
0
19,0
1
1
1
0
2
2
1
0
0
1
1
0
0
1
1
2
2
2
18,0
1
19,0
9
6
7
3
6
9
3
3
3
3
3
3
2
6
3
9
9
6
93
3
96
1,8
1,2
1,4
0,6
1,2
1,8
0,6
0,6
0,6
0,6
0,6
0,6
0,4
1,2
0,6
1,8
1,8
1,2
18,6
0,6
19,2
3,0
2,0
2,3
1,0
2,0
3,0
1,0
1,0
1,0
1,0
1,0
1,0
0,67
2,0
1,0
3,0
3,0
2,0
31,0
1,0
32,0
nN
AI
A-kieli
B-kieli
UE
HY
MA
FY
KE
BI
GE
TE
Valinta
OPO
KU
MU
LI
yht.
2
1
1
0
2
2
0
2
2
1
1
3
0
0,0
0,0
1
18,0
2
2
1
1
1
2
0
1
2
0
1
4
0
0,0
0,0
1
18,0
2
2
1
1
1
1
1
1
0
0
1
4
1
0,0
1,0
1
18,0
2
2
2
1
1
2
1
0
0
1
0
4
0
0,5
0,5
1
18,0
1
2
1
0
1
2
1
2
2
1
0
3
0
1
0
2
19,0
9
9
6
3
6
9
3
6
6
3
3
18
1
2
2
6
91
1,8
1,8
1,2
0,6
1,2
1,8
0,6
1,2
1,2
0,6
0,6
3,6
0,2
0,3
0,3
1,2
18,2
3,0
3,0
2,0
1,0
2,0
3,0
1,0
2,0
2,0
1,0
1,0
6,0
0,3
0,5
0,5
2,0
30,3
7
nN
AI
A-kieli
B-kieli
UE
HY
MA
FY
KE
BI
GE
TE
Valinta
OPO
LI
yht.
2
2
2
0
1
2
1
0
2
0
0
4
1
1
18
2
2
1
0
2
3
2
0
1
0
0
3
0
2
18
2
2
1
1
1
2
0
1
0
1
1
4
1
1
18
2
1
1
1
1
3
1
1
0
1
1
3
1
1
18
1
2
1
1
1
2
2
1
0
1
1
4
0
1
18
9
9
6
3
6
12
6
3
3
3
3
18
3
6
90
1,8
1,8
1,2
0,6
1,2
2,4
1,2
0,6
0,6
0,6
0,6
3,6
0,6
1,2
18,0
3,0
3,0
2,0
1,0
2,0
4,0
2,0
1,0
1,0
1,0
1,0
6,0
1,0
2,0
30,0
.XQJVYlJHQVVNROD
nN
! MO
FI
EN
RE
MA
KE
FY
HÄ
GE
BI
HI
BK
MU
HU
TN/TX
GY
EH/DT
yht.
nN
! MO
FI
EN
RE
MA
KE
HÄ
GE
BI
HI
GY
EH/DT
TILLV.
tot.
#" ! $ 2
1
1
1
2
0
0
1
0
1
1
1
1
2
2
2
1
19,0
2
2
1
0
2
0
0
1
0
1
1
1
2
2
2
1
1
19,0
2
1
1
1
2
2
0
1
1
0
1
1
1
2
2
1
0
19,0
2
1
2
1
2
1
1
0
1
0
2
1
1
1
1
1
0
18,0
1
1
1
0
2
0
2
0
1
1
1
2
1
2
2
1
0
18,0
9
6
6
3
10
3
3
3
3
3
6
6
6
9
9
6
2
93
1,8
1,2
1,2
0,6
2,0
0,6
0,6
0,6
0,6
0,6
1,2
1,2
1,2
1,8
1,8
1,2
0,4
18,6
3,0
2,0
2,0
1,0
3,3
1,0
1,0
1,0
1,0
1,0
2,00
2,0
2,0
3,0
3,0
2,0
0,7
31,0
#" ! $ 2
1
2
0
2
1
1
0
1
2
1
1
4
18,0
1
2
1
0
2
2
1
1
1
1
1
1
4
18,0
2
2
2
1
2
2
0
1
1
1
1
0
4
19,0
2
2
2
1
2
2
0
0
0
1
2
0
5
19,0
2
2
2
1
2
2
1
1
0
1
1
0
4
19,0
9
9
9
3
10
9
3
3
3
6
6
2
21
93
1,8
1,8
1,8
0,6
2,0
1,8
0,6
0,6
0,6
1,2
1,2
0,4
4,2
18,6
3,0
3,0
3,0
1,0
3,3
3,0
1,0
1,0
1,0
2,0
2,0
0,7
7,0
31,0
8
nN
! MO
FI
EN
RE
MA
FY
HÄ
GE
BI
SL
GY
EH/DT
TILLV.
tot.
#" ! $ 2
1
2
0
2
1
1
0
2
2
1
1
4
19
1
2
1
0
2
2
1
1
1
2
1
1
3
18
2
2
2
1
2
1
0
1
1
2
1
0
4
19
2
2
2
1
2
1
0
0
1
1
2
0
4
18
2
2
2
1
2
1
1
1
1
2
1
0
3
19
9
9
9
3
10
6
3
3
6
9
6
2
18
93
1,8
1,8
1,8
0,6
2,0
1,2
0,6
0,6
1,2
1,8
1,2
0,4
3,6
18,6
3,0
3,0
3,0
1,0
3,3
2,0
1,0
1,0
2,0
3,0
2,0
0,7
6,0
31,0
%&%'( $ kurser
sammanlagt
! Lång I
Lång II
Kort I
Kort II
1
1
0
3
5
1
1
3
0
5
1
2
0
0
3
2
1
0
0
3
1
1
0
0
2
Lång I
Lång II
Lång III
1
1
1
3
1
1
2
4
1
2
1
4
2
1
1
4
1
1
1
3
%*%+( $ ! %*%+( $ )
)
,
)
)
)
,
2,0
2,0
1,0
1,0
6,0
2,0
2,0
2,0
6,0
9
([HPSHOSnKXUHQK|JVWDGLHOlUDUHVOlVHRUGQLQJVNXOOHI|UlQGUDV
'HQJDPOD
'HQQ\D
10
([HPSHOSnKXUHQK|JVWDGLHHOHYVOlVHRUGQLQJVNXOOHI|UlQGUDV
'HQJDPOD
'HQQ\D
11
7LPQ\FNHOQI|U6LEERJ\PQDVLXP
7LPQ\FNHO
lektion 1
8:05
9:20
måndag
1
tisdag
3
onsdag
1
torsdag
1
fredag
3
lektion 2
9:30
10:45
2
4
2
2
4
lektion 3
10:55
12:10
6
5
3
6
5
lektion 4
12:45
14:00
7
7
4
5
6
lektion 5
14:10
15:40
8
8
8
7
lunch
90 minuters
lektion i position 8
12
/lUDUNROOHJLHWVnVLNWHURPPLQXWHUVOHNWLRQHUQD
.XQJVYlJHQVVNROD
Majoriteten av kollegiet är emot övergången till 75 minuters lektioner. En
röstning ordnades och då röstade 19 lärare mot och 6 lärare röstade för
övergången. Lärarkollegiet indelades i sex olika grupper enligt ämnen.
Grupperna var ”specialundervisningen”, ”naturvetenskapliga ämnen”,
”humanistiska ämnen”, ”praktiska ämnen”, ”språken” samt ”personalen”.
De diskuterade för- och nackdelar med övergången till 75 minuters
lektioner samt försökte svara på följande frågor:
-
Hur passar dina ämnen i nya periodiseringen?
Hur ofta skall det ges betyg?
Lunchpauser?
Klassföreståndartimmen
schemalagd
i
elevhandledning?
Förslag på tillvalssystemet / provsystemet?
samverkan
med
6SHFLDOXQGHUYLVQLQJHQ
Specialundervisningen följer ämnesperiodiseringen. Betyg ges när kursen
är klar, vilket innebär två betyg. Utdrag kan ges vid behov. Hur fungerar
klassföreståndartimmen sedan i praktiken? Tillvalssystemet borde hållas
som tidigare tills utvecklingen kräver annat.
1DWXUYHWHQVNDSOLJDlPQHQ
Matematik, fysik och kemi passar in i den nya periodiseringen.
Övergången till 75 minuters lektioner går bra i matematik samt teoridelen
för fysik och kemi men inte i det laborativa. Även provsystemet passar för
matematik men inte fysik och kemi. Ingen klassföreståndartimme.
Provlektionen kan vara 75 minuter.
+XPDQLVWLVNDlPQHQ
I de humanistiska ämnena beror det på timfördelningen hur ofta betyg
skall utdelas. I de humanistiska ämnena passar det dåligt med ett
lunchavbrott mitt i lektionen. Ingen klassföreståndartimme. Provtimmen
kunde tex. vara 45 minuter på onsdagsmorgon.
13
3UDNWLVNDlPQHQ
Bland de praktiska ämnena behöver gymnastiken 90 minuter, de övriga
1,5 x 75 minuter. Betygen för de praktiska ämnena delas ut 2 gånger per
år. I de praktiska ämnena går det heller inte att hålla lunchpaus mitt i
lektionen. Ingen klassföreståndartimme. Provlektionen kan vara 75
minuter.
6SUnNHQ
För språken blir en lektion per vecka för lite, språken behöver repetition
därför passar inte 0-perioder heller. Hur ofta betyg skall utdelas, varierar
för de olika årskurserna och beror på timfördelningen. Lunchrasten verkar
bra, det är ett sätt att få luften i klassrummet att räcka till. Ingen
klassföreståndartimme. Varken prov eller gemensamma samlingar varje
vecka.
3HUVRQDOJUXSSHQ
Menar att det skall vara 15 minuter per rast. Det behövs inte mellanbetyg
vid julen. Läseordningarna borde vara klara för alla perioder i början av
läsåret. Viktigt med läxfria ämnen. Skolskjutsarna måste fungera.
Övergången till 75 minuters lektioner passar bra för personalen.
6LSRRQMRHQNRXOX
)UnJRU
- Hur beaktas sämre elevers orkande, sådana som kämpar med att
orka igenom 45 minuters lektioner?
- Varför behövs fem perioder, då tre perioder har konstaterats fungera
bra?
- Lärarnas håltimmar?
- Varför skall man följa efter gymnasiet, då högstadiet ändå är en
egen enhet och eleverna inte likadana som i gymnasiet?
- Hur stor del av högstadierna har tagit i bruk 75 minuters lektioner?
- Hur går det att sprida kurserna i 75 minuters lektionssystemet?
- Orkar eleverna koncentrera sig effektivt i 75 minuters tid?
14
- Vilka är reformens egentliga pedagogiska grunder?
0LQXVVLGRU
- Pedagogiskt ett dåligt alternativ: eleverna orkar inte smälta en så
stor kunskapsmängd på en gång och ändå skall man hinna med
kursinnehållet.
- Språkundervisningen bör vara kontinuerlig; en gång i veckan är inte
effektivt studerande.
- Mängden läxor minskar och det krävs kontinuerligt hemarbete till
effektivt studerande, för att man skall kunna ta till sig det nyss lärda
ordentligt.
- Noll-perioder är en katastrof beträffande språkundervisningen
(erfarenhet av fem perioder)
- Elevernas sociala relationer får mindre utrymme, då man inte träffar
kompisarna så ofta.
- Under inga omständigheter understöder vi övergången till 75
minuters lektioner innan Söderkulla högstadium är färdigt.
- Vi vill inte ha tillbaka systemet med fem perioder. Att indela läsåret i
tre perioder är vettigast och det finns positiva erfarenheter av det.
- Vi anser att det inte får finnas 2 x 75 minuter under en och samma
dag.
- Rasttiden skulle förkortas. Eleverna har färre sociala fristunder.
Lärarna har mindre tid att sköta ”löpande ärenden” (tex.
klassföreståndar-uppgifter)
- 75 minuters lektioner passar dåligt för matematikundervisningen i
högstadiet. I matematikundervisningen är det svårt att utnyttja
hemskt varierande arbetsmetoder i de nuvarande utrymmena och
grupperna.
- En förändring av undervisningsmetoderna påverkas inte så mycket
lektionens längd som utrymmet och gruppstorleken.
- För överaktiva barn och barn med uppmärksamhetsstörning är den
förlängda lektionen en fasa. Man måste hålla en paus under
15
lektionen och under pausen kan även den sista lilla motivationen till
att arbeta försvinna.
- Om eleven har riktiga inlärningssvårigheter kan 75 minuter bli för
mycket, om man inte upplever lyckanden under lektionen och 75
minuter av ”jankande” kan förstöra det sista av motivationen att lära
sig.
- Att lära sig/minnas nya saker, då man läser tex. nya språk (svenska)
bara en gång i veckan… för att inte tala om 0-perioder.
- Fem-periodssystemet, dvs. att läseordningen byts med sju veckors
intervall är besvärligt för barn (och föräldrar) som bundit sig till vissa
rutiner och dagliga strukturer.
- Kortare raster skulle ta bort den viktiga sociala integrationen mellan
specialelever och sk. vanliga elever. Visst finns det ett liv i skolan
också utöver det att sitta på lektioner!
- Kortare raster (samt färre antal raster per dag) skulle också minska
på kontakterna lärare emellan.
- Mindre läxor. Man måste ha eleverna att göra skriftliga uppgifter
också på lektionen, det är å andra sidan riktigt bra för lektionens
variation.
3OXVVLGRU
- 75 minuter passar bra till biologi med tanke på laborering eller
utflykter och dylikt.
- 75 minuter passar i princip till kemi- och fysikundervisning, men
skulle det ge ett mervärde till praxisen nu, dvs. en dubbeltimme och
en enkeltimme per vecka (vilket fungerar!)?
- Mindre förflyttande från en plats till en annan.
- Kanske lugnar
övervakningen.
det
ner
skolans
vardag
och
minskar
på
- Eleverna får kortare dagar.
- Det blir mer tid för egentlig undervisning, när rutinerna blir färre
(märkande av frånvaro, kollande av läxor osv.)
16
- Passar säkert för realämnen, men språken är en helt annan sak.
- Finns det tilläggsfinansiering för utrymmena? Förlängda lektioner
kräver också mångsidigare undervisningsutrymmen, så att alla
orkar. Det kunde tex. finnas en läshörna i samband med
klassrummet, där man kunde arbeta ensam under tystnad eller hålla
en liten vilostund.
- Ifall eleverna får kortare skoldagar, vad skall de då göra med den
ökade fritiden, i en kommun där offentlig trafik eller ledd
fritidsverksamhet knappt existerar.
- Förflyttningstillfällena skulle vara färre.
- Lärarna skulle ha gott om tid att undervisa, ifall att eleverna bara
orkar vara koncentrerade.
- Tiden som går åt att inleda lektionen skulle minska, i och med att
antalet lektioner blir färre. En större del av tiden går åt till effektivt
arbete.
- Man behöver göra färre lektionsplaner, då lektionerna blir färre.
- Dagarna blir kortare. I Vik har man följande läseordning: kl. 8.109.25 lektion 1, sedan morgonsamling, kl. 9.45-11.00 lektion 2, sedan
lunchpaus, kl. 11.30-12.45 lektion 3, sedan en lång rast (en halv
timme) och slutligen kl. 13.15-14.30 lektion 4.
- Man har gått om tid att lära ut grammatiken och man har också tid
att träna grammatiken ordentligt under lektionen. Detta poängterade
en språklärare i Vik som ett stort plus jämfört med 45 minuters
lektionerna.
17
$UEHWVJUXSSHQVIUnJRURFKWDQNDULQI|U|YHUJnQJHQ
WLOOPLQXWHUVOHNWLRQHU
- Lektionsmässigt frångås nuvarande fragmentering.
- Pedagogiskt handlar det om ”På vilket sätt vi lär oss?”
- Övergången innebär ett motdrag mot dagens jäkt, vi strävar till att
lugna ner skoldagen. Elever och lärare får längre tid på sig att
koncentrera sig.
- Språkets betydelse diskuteras. Matematiken, laborerandet, proven,
raster, lunchpauser, läseordningarna och tillvalsämnena som
samarbete mellan högstadiet och gymnasiet.
- Bjarne konstaterar att vi i samband med övergången koncentrerar
a)
b)
c)
d)
specialundervisningen
5-periodsystemet
skjutsarna
samarbetet, språkbad och enhetsskolan
Gruppen föreslår att vi till en början gör ett 2-årigt försök med övergången
till 75 minuters lektioner.
18