Transcript VINDKRAFTSGUIDE

VINDKRAFTSGUIDE
Grundläggande information för planering av
vindkraft
Johan Westö & Sanna-Sofia Skog
YRKESHÖGSKOLAN NOVIA
2011
Denna guide strävar till att ge en första inblick över vad som bör beaktas vid både små- och storskalig
vindkraftsproduktion. Informationen är inte på något vis heltäckande, men förhoppningen är att guiden
skall utgöra en god början på vägen för den som är intresserad av vindkraft.
Samarbetspartners
Innehållsförteckning
1. Introduktion .................................................................................................................................................. 1
1.1 Vind .......................................................................................................................................................... 1
1.2 Effekt (W) och Energi (Wh) ...................................................................................................................... 2
1.3 Energiproduktion ..................................................................................................................................... 3
1.3.1 Utnyttjad kapacitet ........................................................................................................................... 3
1.4 Energikonsumtion.................................................................................................................................... 4
1.5 Ekonomi ................................................................................................................................................... 6
1.6 Elpriset ..................................................................................................................................................... 7
1.7 Miljöpåverkan .......................................................................................................................................... 7
1.7.1 Fåglar och fladdermöss..................................................................................................................... 7
1.7.2 Buller................................................................................................................................................. 8
1.7.3 Skuggor ............................................................................................................................................. 9
1.7.4 Landskapsbilden ............................................................................................................................... 9
1.7.5 Övrig miljöpåverkan ......................................................................................................................... 9
1.7.6 Sammanfattning ............................................................................................................................... 9
2. Småskalig elproduktion ............................................................................................................................... 10
2.1 Tillstånd, avtal och skatt ........................................................................................................................ 10
2.1.1 Byggnads- eller åtgärdstillstånd ..................................................................................................... 10
2.1.2 Anslutningsavtal ............................................................................................................................. 11
2.1.3 Elförsäljningsavtal ........................................................................................................................... 11
2.1.4 Elskatt ............................................................................................................................................. 11
2.2 Före inköp .............................................................................................................................................. 11
2.3 Inkoppling till nätet................................................................................................................................ 12
2.4 12 V, 24 V eller 230 V............................................................................................................................. 12
2.5 Användningsalternativ........................................................................................................................... 13
2.5.1 Pris .................................................................................................................................................. 13
2.6 Exempel ................................................................................................................................................. 14
3. Storskalig elproduktion................................................................................................................................ 15
3.1 Organisation .......................................................................................................................................... 15
3.1.1 Ägarstruktur.................................................................................................................................... 15
3.1.2 Administration ................................................................................................................................ 15
3.1.3 Verksamhetsformen ....................................................................................................................... 15
3.1.4 Vinst åt ägarna ............................................................................................................................... 15
3.1.5 Val av funktionsprincip ................................................................................................................... 15
3.1.5 Grundande av aktiebolag eller andelslag ....................................................................................... 16
3.2 Markplanering ....................................................................................................................................... 16
3.2.1 Landskapsplan ................................................................................................................................ 16
3.2.2 Generalplan .................................................................................................................................... 17
3.2.3 Detaljplan........................................................................................................................................ 18
3.2.4 Planernas inverkan på vindkraft ..................................................................................................... 18
3.3 Avtal ....................................................................................................................................................... 18
3.3.1 Anslutnings- och överföringsavtal .................................................................................................. 18
3.3.2 Inköps- och försäljningsavtal .......................................................................................................... 18
3.3.3 Drift- och underhållsavtal ............................................................................................................... 19
3.4 Vindmätningar ....................................................................................................................................... 19
3.5 Markanskaffning .................................................................................................................................... 19
3.6 Tillstånd ................................................................................................................................................. 20
3.6.1 Miljötillstånd ................................................................................................................................... 20
3.6.2 Vattentillstånd ................................................................................................................................ 20
3.6.3 Naturskyddsområden ..................................................................................................................... 20
3.6.4 Miljökonsekvensbedömning........................................................................................................... 21
3.6.5 Lagen om fornminnen .................................................................................................................... 21
3.6.6 Flyghindertillstånd .......................................................................................................................... 21
3.6.7 Vägar och kraftlinjer ....................................................................................................................... 21
3.7 Stödformer ............................................................................................................................................ 22
3.7.1 Energistöd ....................................................................................................................................... 22
3.7.2 Tariffsystemet ................................................................................................................................. 22
3.7.3 Fast produktionsstöd för el ............................................................................................................ 23
3.8 Goda råd och förutsättningar ................................................................................................................ 23
3.9 Konsultfirmor ......................................................................................................................................... 23
4. Nyttiga länkar .............................................................................................................................................. 24
4.1 Info om vindkraft ................................................................................................................................... 24
4.2 Vindkraftsföreningar ............................................................................................................................. 24
4.3 Små turbiner .......................................................................................................................................... 24
4.4 Stora turbiner ........................................................................................................................................ 25
4.5 Vindmätningar ....................................................................................................................................... 25
4.6 Vindkraftsbolag och andelslag............................................................................................................... 25
4.7 Diverse ................................................................................................................................................... 26
Vindkraft
1
1. Introduktion
1.1 Vind
Vindkraften
är
en
snabbt
växande
förnyelsebar energikälla, som har potential att
användas dels vid storskalig kommersiell
elproduktion, men också för mindre privat
bruk. Dagens kraftverk varierar i storlek från
några tiotals watt upp till flertalet MW.
En del av den energi jorden mottar från solen
går åt till att förflytta luftmassor. Detta beror
på att olika delar av jordklotet värms olika
mycket och det uppstår högtryck och lågtryck.
Luftens densitet varierar med temperaturen,
vilket betyder att varmare luft stiger och
kallare luft sjunker. Vid lågtryck strömmar
varma luftmassor uppåt och vid högtryck
strömmar kalla luftmassor neråt. Luften rör
sig från högtryck mot lågtryck. Sett över hela
planeten ger detta upphov till de luftströmmar
vi dagligen känner av och kallar vindar.
Användningsområdet för vindkraften kan
delas upp enligt följande:
Småskalig elproduktion (privat bruk)
Under 2 kW: Lämpligt för villor, där
el endast används för belysning
2-10 kW: Lämpligt för egnahemshus,
där dessa kan bidra med all hushållsel,
samt en väsenlig del av
uppvärmningen
Storskalig elproduktion (kommersiell)
Enskilda kraftverk med nominella
effekter från hundratals kW upp till
flera MW
Vinden är som starkast ute till havs, vid
kusterna och på högre berg och kullar,
eftersom friktionen med marknivån och
växtligheten är mindre. I Finland ligger den
årliga genomsnittsvindhastigheten på dessa
ställen mellan 5.5–7.5 m/s. För noggrannare
information angående var det blåser och hur
mycket, kan vindatlasen besökas, varifrån
även lokala variationen i den genomsnittliga
vindhastigheten fås.
Vindatlasen hittas på följande adress:
Vindkraftsparker bestående av upp till
hundratalet kraftverk, vilka
tillsammans ger totala effekter på flera
hundra MW
http://www.vindatlas.fi/se/index.html
Ur kolumnen till vänster hittas både
medelhastighetskartor och produktionskartor.
2
Figur 1: Finlands vindatlas
www.vindatlas.fi
Vindatlasen påvisar tydligt att lokala
variationer inom landet är stora, vilket medför
att vissa ställen är betydligt bättre lämpade för
vindkraft än andra. Därtill måste man notera
att vindhastigheten ökar med höjden över
markytan, vilket även tydligt ses ur
vindatlasen om höjden över markytan
varieras.
Enligt fysikens lagar ökar vindens
energiinnehåll som en funktion av
vindhastigheten i tredje potens. Detta medför
att en till synes liten skillnad i
medelvindshastighet kan ha en stor inverkan
på energiproduktionen. För kommersiella
vindkraftverk bör därför byggplatsen väljas
med omtanke. Vid privat bruk blir man
naturligtvis tvungen att nöja sig med de
förhållanden som råder på den egna tomten.
Man bör dock se till att kraftverket placeras
tillräckligt högt upp. För att undvika
turbulens, som uppstår av hinder och leder till
en minskad elproduktion, borde synen från
kraftverkets nav vara öppen och fri. Ett
vindkraftverk placerat för nära marken kan
jämföras med en solpanel som placerats i
skugga. Tillverkarens rekommendationer kan
vara goda riktlinjer i detta beslut.
1.2 Effekt (W) och Energi (Wh)
Den nominella effekten anger energimängden
som ett vindkraftverk maximalt kan producera
per sekund. Normalt så används dock energi
måttet kWh (1000 Wh) för att ange
elförbrukning. En kWh motsvarar elenergin
som ett 1 kW kraftverk producerar under en
timme eller elenergin som 10 st. 100 W
glödlampor förbrukar under en timme.
Effekten som fås ur ett vindkraftverk varierar
naturligtvis beroende på vindhastigheten och
det exakta sambandet mellan producerad
effekt och vindhastighet anges av tillverkaren
ofta i form av en effektkurva. Normalt
motsvarar dock den nominella effekten en
vindhastighet som är klart högre (13 – 14 m/s)
än vad den verkliga genomsnittliga
vindhastigheten de facto är. Detta leder till att
den årliga energiproduktionen endast är en
viss andel av vad den maximala produktionen
kunde vara. I Finland ofta mellan 20 – 40 %
beroende av vindhastigheten.
genomsnittsvindhastigheten kan tillverkaren
ange en ungefärlig årsproduktion. För större
vindkraftverk (3 MW) kan en uppskattad
årsproduktion även erhållas direkt från
vindatlasen.
1.3 Energiproduktion
Det är dock skäl att komma ihåg att
vindatlasen bara är ett ungefärligt verktyg, för
att
få
noggrannare
uppgifter
om
vindförhållandena behövs vindmätningar.
Vindmätningarna bör utföras under flera år,
eftersom
den
årliga
genomsnittliga
vindhastigheten kan variera stort, därtill bör
man mäta vindhastigheten från olika
riktningar. Lokala variationer förekommer,
vilket medför att vindatlasen endast ger en
första indikation om var lämpliga ställen
kunde hittas.
Vindhastigheten varvid nominelleffekt uppnås
samt vindhastigheten vid vilken kraftverket
börjar producera varierar från kraftverk till
kraftverk. Normalt gäller dock följande.
Vindhastigheter över 3 m/s behövs för
att kraftverket skall starta
Nominelleffekt uppnås vid
vindhastigheter på ca 13-14 m/s
1.3.1 Utnyttjad kapacitet
Nominelleffekt produceras upp till
vindhastigheter på 25 m/s, vartefter
belastningen på kraftverket blir så
stora att det stoppas automatiskt
För
uppskattning
av
vindkraftverkets
produktion kan vindatlasen användas, vilken
anger de genomsnittliga vindhastigheterna för
olika områden i Finland. Utgående från
Graden till vilken vindkraftverken utnyttjas
mäts normalt på någon av följande två sätt.
1. Genom att dividera årsproduktionen
med den maximala årsproduktionen
vid nominelleffekt, erhålls en
kapacitetsfaktor. Denna faktor varierar
normalt mellan 20-40 %, där ett högre
värde förknippas med mer
gynnsamma förhållanden
2. Årsproduktionen kan även divideras
rakt av med den nominella effekten,
varvid ett index med enheten h/a
(timmar per år) erhålls. Detta index
motsvarar då det antal timmar
kraftverket behöver alstra
nominelleffekt för att komma upp till
årsproduktionen. Talet rör sig normal i
3
området 2000 h/a för kraftverk i
kustområdena och kan nå uppemot
3000 h/a år för kraftverk placerade på
goda platser i fjällområdena.
skulle energiförbrukningen sjunka till 7
MWh/år.
I äldre hus från 70–80-talet fördelar sig
energiförbrukningen ungefär på följande vis.
60 % uppvärmning, 20 % varmvatten och 20
% hushållsel. I nyare hushåll sjunker
uppvärmningens andel främst på grund av
bättre
isolering.
Energibehovet
för
uppvärmning kan för dessa hushåll till och
med halveras
2000 h/a ger en kapacitetsfaktor på 23 %
3000 h/a ger en kapacitetsfaktor på 34 %
1.4 Energikonsumtion
Elförbrukningen för olika hushåll varierar
kraftigt, beroende på uppvärmningssystem,
antalet
familjemedlemmar
och
deras
levnadsvanor samt hur nytt huset är. En fyra
personers familj som bor i ett 120 m2
egnahemshus med eluppvärmning, uppskattas
förbruka 18,5 MWh energi per år. Om samma
hus hade ett annat system för uppvärmning
Konsumtionen kan jämföras mot följande
ungefärliga produktionskurvor för tre olika
kraftverk (4 kW, 25 kW och 300 kW).
Figurerna beskriver hur produktionen varierar
med medelvindshastigheten.
Årlig energiproduktion (MWh)
Ungefärlig energiproduktion för ett 4kW
kraftverk
14
12
10
8
6
4
2
0
3,5
4,5
5,5
6,5
Medelvindhastighet (m/s)
Figur 2: Ungefärlig energiproduktion för ett 4 kW kraftverk
FinnWind Oy
7,5
4
Årlig energiproduktion (MWh)
Ungefärlig energiproduktion för ett 25 kW
kraftverk
5
120
100
80
60
40
20
0
3,5
4,5
5,5
6,5
7,5
Medelvindhastighet (m/s)
Figur 3: Ungefärlig energiproduktion för ett 25 kW kraftverk
Årlig energiproduktion (MWh)
Ungefärlig energiproduktion för ett 300 kW
kraftverk
800
700
600
500
400
300
200
100
0
3,5
4,5
5,5
6,5
Medelvindhastighet (m/s)
Figur 4: Ungefärlig energiproduktion för ett 300 kW kraftverk
7,5
Ur informationen ovan kunde man tänka sig
att redan ett 4 kW kraftverk på gynnsam plats
kunde ersätta behovet av el för ett mindre
hem. Problemet ligger dock i den ojämna
produktionen, på grund av varierande
vinförhållanden. Vinden och förbrukaren är
inte alltid överens om när elen behövs.
1.5 Ekonomi
Vindkraftverk är relativt dyra investeringar,
vilka
kräver
ett
stort
kapital
i
investeringsskedet. År 2010 var vindkraftverkens investeringskostnader i medeltal
1329 €/kW. Investeringskostnaderna sjunker
med
vindkraftverkens
storlek.
För
vindkraftverk
under
10
kW
kan
investeringskostnaden stiga upp till 6000
€/kW. Kraftverkens uppskattade ekonomiska
livslängd är ca 20 år. Driftskostnaderna
beräknas
vara
ungefär
2-3%
av
investeringskostnaderna, vilket motsvarar ca
12-18 €/MWh. I Europa har driftskostnaderna
uppskattats till 10 – 15 €/MWh. Man bör ta i
beaktande att driftskostnaderna stiger med
vindkraftverkets åldrande. Under de sista åren
kan driftskostnaderna vara dubbelt så dyra
som under de första åren.
Investeringskostnaderna består av:
Införskaffandet av själva kraftverket
(70-80% av kostnaderna)
Vägbyggnadskostnader
Konstruktionskostnader (fundament
etc.)( ca 6 – 7 %)
Kostnader för anslutning till elnätet
( ca 9 %)
Logistiska kostnader
Projekteringskostnader
(tillståndsförfarandet, eventuell
miljökonsekvensbedömning mm.)
Brukskostnader består av
Försäkringar
Service och underhåll
Reparationer
Administration
Eventuellt markarrende (10 – 15 %)
Avtalskostnader
Ett 1 MW vindkraftverk producerar
uppskattningsvis 2000 MWh per år vid den
genomsnittliga vindhastigheten 6 m/s. För ett
1 MW vindkraftverk är investeringskostnaden
således ca 1 329 000 € och om man räknar
med en driftskostnad på 15 €/MWh fås för
den
producerade
elektriciteten
en
produktionskostnad på 60 – 80 €/MWh, vid 5
% ränta och 20 års återbetalningstid. Priset är
givetvis beroende av hur gynnsamma
vindförhållandena är men även kraftverkets
storlek har en inverkan. Produktionskostnaden
på el för mycket små kraftverk är i allmänhet
betydligt högre. Främst beroende på att
investeringskostnaden per kW för dessa
mindre system, blir betydligt dyrare.
För att få en första grov inblick över
lönsamheten och produktionskostnaden för
den producerade elektriciteten, kan en Excel
fil laddas ned från följande adress.
http://energiby.novia.fi/Artiklar/kalkylblad.ht
ml
6
Behövlig information matas in i Excelfilens
blåa fält, varpå två grafer automatiskt
uppritas. Den första över nuvärdet för
investeringen
och
den
andra
över
produktionskostnaden
för
elektriciteten.
Graferna ritas som en funktion av den
ekonomiska livslängden.
kunder kan dock själva fritt välja elenergi
leverantör, varvid kunden själv till en viss del
kan påverka priset. Elnätsbolagen har däremot
egna geografiska områden som de verkar
inom, varvid kunden inte kan påverka denna
avgift utan att flytta till ett annat
elnätsdistrikt.
Följande tumregel kan även användas för att
undersöka lönsamheten.
1.7 Miljöpåverkan
Medelvindhastigheten bör vara minst
6 m/s på 30 m höjd eller 6,5 m/s på 50
m höjd.
1.6 Elpriset
Priset på el består av tre delar.
1. Priset på elenergi
Grundavgift
Energiavgift
(Fast avgift)
(c/kWh)
2. Överföringsavgift
Grundavgift
Överf. avgift
Elskatt
(Fast avgift)
(c/kWh)
(c/kWh)
3. Mervärdesskatt 23 % (2011)
Priset på både elenergi och överföring varierar
från bolag till bolag. Grovt taget kan dock
konstateras att energipriset står för ca 60 % av
kostnaden och överföringsavgiften för
resterande 40 %. Elbolaget fakturerar för
elenergin medan elnätsbolaget fakturerar för
överföringsavgiften. Ifall elenergin köps av
det lokala elbolaget finns oftast båda
avgifterna på en och samma räkning. Alla
Vindkraften räknas som en ren och
förnyelsebar energikälla eftersom den efter
tillverkning inte orsakar några koldioxidutsläpp, förutom vid livscykelns slut då
kraftverkets skall monteras ned. Det vill säga,
från det att den installerats är utsläppen som
påverkar växthuseffekten och den globala
uppvärmningen minimala.
1.7.1 Fåglar och fladdermöss
Den senaste forskningen tyder på att även om
vindkraftverk orsakar många fåglars död, så
är detta antal dödsfall obetydligt jämfört med
den stora mängden fåglar som dör, på grund
av fossila bränslen och kollisioner med
glasrutor.
I Finland uppskattas ca 500 000 fåglar dö
varje år på grund av kollisioner med fönster
och denna siffra växer betydligt om dödsfall
orsakade av katter och trafiken tas med.
Vindkraftverkens påverkan på fågellivet kan i
jämförelse ses som väldigt liten men
undersökningar visar dock att kraftverkens
placering i förhållande till fåglarnas
häckningsplatser, födoplatser och migrationsrutter kan ha stor betydelse. Man har beräknat
att fåglarnas kollisioner med vindkraftverk är
en fågel per vindkraftverk per år.
7
Fladdermössen antas inte klara sig lika bra
och mer forskning behövs på området för att
klarlägga hur stort hot vindkraftverk utgör.
Klart är dock att kraftverk placerade ute till
havs inte utgör någon fara och inte heller
kraftverk placerade på ställen med höga
vindhastigheter, eftersom fladdermössen är
aktiva vid vindhastigheter under 6 m/s.
härskande ljudet, men motverkas dock till stor
grad av bakgrundsljud från t.ex. träd.
Ljudstyrkan ökar från det att vindkraftverket
sätter igång upp till ca 8 m/s, efter det är
ljudnivån relativt konstant ända tills
kraftverket stoppas vid 25 m/s. Ljudstyrkan
avtar med ökande avstånd p.g.a. att ljud
energin sprids på ett större område.
1.7.2 Buller
Vid planering måste hänsyn tas till bullret
som kan höras vid närbelägna bosättningar.
Det lägsta angivna riktvärdet för buller
utomhus är 40 dB nattetid och 45 dB dagtid,
vilket innebär att vindkraftverkens ljudnivå
måste understiga dessa riktvärden. För att
förankra detta till verkliga livet kan följande
tabell användas, vilken ger en approximativ
helhetsbild.
Ljudet från vindkraftverk består dels av ett
”svischande” aerodynamiskt ljud och dels av
ett mekaniskt ljud. Det aerodynamiska ljudet
uppkommer då bladen rör sig genom vinden,
medan det mekaniska ljudet uppstår från
vindkraftverkets
maskinhus
och
dess
komponenter. Det aerodynamiska ljudet är det
Tabell 1: Ljudnivå skala
Ljudtyp
Ljudnivå
Jämfört mot dagligt tal
Hörbarhetsgräns
0 dB
0
Klocka
10 dB
1/32
Viskning
20 dB
1/16
Hus på landet
30 dB
1/8
Lägenhet
40 dB
1/4
Kontor
50 dB
1/2
Samtal 1m avstånd
60 dB
1
Gatubuller
70 dB
2
Biltuta
80 dB
4
Motorcykel
90 dB
8
Orkester
100 dB
16
Tryckluftsborr
110 dB
32
Jetflygplan (nära)
120 dB
64
Smärtgräns
130 dB
128
8
1.7.3 Skuggor
1.7.5 Övrig miljöpåverkan
Skuggor från vindkraftverkens blad kan ofta
upplevas som störande. Dessa uppkommer
dock endast på skuggsidan av kraftverket och
medför att en god planering effektivt kan
förhindra att närbelägna människor blir
störda. Uppskattningsvis uppstår det skuggeffekter 20 – 30 timmar per år.
Vindkraftsbygge
till
havs
förorsakar
förändringar för havsbottens struktur,
växtlighet och organismsamhälle. Byggnadsskedet kan ha negativa effekter för fiskarna,
men de nya fundamenten kan på längre sikt
t.o.m. berika fiskstammen. Även landbaserade
kraftverk kan ha negativa effekter på
vattendrag och grundvattnet. En annan
miljöpåverkan är att vindkraftsområdets
rekreationsanvändning ofta inskränks, vilket
också måste tas i beaktande vid planeringen.
1.7.4 Landskapsbilden
Människor kan ha väldigt olika åsikter då det
kommer till ett vindkraftsverks påverkan på
landskapsbilden. I klart och torrt väder kan ett
100 meter högt vindkraftverk synas på 5 – 10
kilometers avstånd. En del personer hävdar
starkt att landskapsbilden förstörs av
vindkraftverk medan andra ser dem mera som
tecken på att vi är på väg mot en hållbar
framtid.
1.7.6 Sammanfattning
Överlag gäller dock att vindkraftverkens
miljöpåverkan kan förhindras till hög grad
genom god planering. Hjälp kan därtill fås
från olika ställen som t.ex. Birdlife Finland
och WWF, vilka bidrar med råd och tips om
hur inverkan på fågellivet och naturen kan
minimeras. Den som är intresserade av
vindkraftsprojekt kan bekanta sig med
9
vindkraftsföreningens hemsida. Därtill finns
ett par bra inhemska sidor på internet, vilka
behandlar vindkraften ur ett större perspektiv.
Länkar till dessa sidor hittas i slutet av
dokumentet under sektionen nyttiga länkar.
2. Småskalig elproduktion
Vid småskalig produktion för privat bruk
används vindkraften normalt till något av
följande alternativ.
1. Laddning av batterier
2. Uppvärmning
3. Inkoppling till elnätet
Målet med produktionen är att minska
behovet av köpt el eller i vissa fall helt ersätta
behovet med hjälp av batterier. På grund av
vindkraftverkens ojämna produktion och
batteriernas begränsade lagringsförmåga är
det främst vid sommarstugor och liknande där
produktionen helt kan ersätta elbehovet.
Vid uppvärmning av varmvatten löses dessa
problem automatiskt eftersom vattnet i sig
fungerar som en lagringsplats för energin. En
shunt resistor (Motstånd för att bränna bort
överloppsenergi) eller annan lösning kan ändå
vara nödvändig som reserv, ifall det finns
behov av att göra sig av med överloppsenergi.
Önskas en inkoppling till nätet kan det i
dagens
läge
bli
problem
eftersom
elnätsbolagen inte alltid tillåter inkoppling av
kraftverken i nätet. Möjligheterna bör därför
först utredas med det lokala elnätsbolaget.
Det alternativ som önskas av de ovanstående
bör diskuteras med tillverkaren på förhand,
eftersom varje alternativ kräver separat
tilläggsutrustning.
2.1 Tillstånd, avtal och skatt
2.1.1 Byggnads- eller åtgärdstillstånd
Oberoende av vindkraftverkets storlek så
krävs alltid byggnads- eller åtgärdstillstånd.
Vilkendera man behöver varierar från
kommun till kommun beroende på gällande
byggnadsordning. Den lokala byggnadstillsynsnämnden bör därför alltid kontaktas
för att reda ut vilket tillstånd som behövs.
Blanketter för respektive ansökan fås från
kommunens byggnadstillsynsnämnd och med
dessa bör åtminstone följande tre bilagor
bifogas.
1. Äganderätts bevis
2. Ritningar 3 st. kopior.
situationsplan
detaljplan
huvudplan
3. Grannarnas godkännande på
detaljplanerat område
I vart fall är det bäst att rådfråga
byggnadstillsynen om vilka bilagor de kräver.
10
2.1.2 Anslutningsavtal
Om kraftverkets skall kopplas till nätet
behövs ett skilt anslutningsavtal med det
lokala kraftnätsbolaget. Detta avtal medför
anslutnings och överföringsavgifter, varför
ärendet bör diskuteras med elnätsbolaget före
införskaffandet av kraftverket görs.
Vid eventuell anslutning till elnätet
rekommenderas att anslutningen alltid är trefasig. Endast kraftverk under 3 kW kan
anslutas som enfasiga.
2.1.3 Elförsäljningsavtal
Om eventuellt producerat överskott skall
säljas bör försäljningsavtal göras med den
tänkta köparen t.ex. ett elbolag. Detta lönar
sig att granska på förhand eftersom det kan
vara svårt att hitta köpare till små mängder el.
I sådana fall kan också diskuteras huruvida
det är möjligt att få överföra överloppselen
gratis till nätet.
2.1.4 Elskatt
Enligt nuvarande elskattelag är producenten
skatteskyldig
för
el
producerade
i
försäljningssyfte. Man är dock befriad från
elskatt om man producerar elen med en
generator som har en effekt under 50 kVA.
Man är också befriad om man producerar el
med en 50 – 2000 kVA generator och elen
överförs inte till elnätet.
2.2 Före inköp
Före inköp bör åtminstone följande punkter
gås igenom med tillverkaren
Hur förankras kraftverket ordentligt i
marken?
Hur högt ovanför markytan borde
kraftverkets placeras vid den egna
gården?
Åskskydd?
Garantier?
Produkten bör vara CE-märkt, vilket
visar att den följer europeiska
standarder.
Tydliga installations- och
användningsanvisningar skall finnas
till hands.
Möjlighet till nyckeln i handen paket?
Utöver ovan nämnda punkter kan det vara
skäl att kontrollera med försäkringsbolaget,
huruvida hemförsäkringen täcker vindkraftverket eller om försäkringen behöver
kompletteras.
Den intresserade kan även göra egna
vindmätningar på gården. På internet hittas
färdiga ”weather data logging kit” som kan
fås för ett par hundra euro. På
www.youtube.com hittas även väldigt mycket
material, upplagt av personer som byggt egna
vindmätare (Anemometer).
Tillverkarna av småskaliga vindkraftverk är
överlag väldigt villiga att besvara eventuella
frågor som kan uppstå. Det finns därför ingen
orsak att låta bli att kontakta dessa.
11
2.3 Inkoppling till nätet
Om kraftverket skall kopplas till nätet bör
möjligheterna för detta först diskuteras med
leverantören. Alla modeller av kraftverk är
inte gjorda för inkoppling till nätet, varvid en
del utrustning kan fattas om detta inte
överenskommits på förhand.
De tekniska egenskaperna som behövs för
inkoppling bestäms av standarden EN 50438
och speciellt den del som berör Finland.
Utöver det anslutningsavtal som måste göras
med det lokala kraftnätsbolaget, så borde även
tillvägagångssättet för inkoppling gås igenom
på förhand. Detta är speciellt viktigt då
tillvägagångssättet varierar mellan olika
bolag.
I dagens läge kan inkopplingen till nätet vara
förknippad
med
problem
eftersom
elnätsbolagen kan vägra koppla in småskalig
vindkraft i sina nät. Elproduktion som har en
köpare måste dock kopplas in, men då det kan
vara problem att hitta köpare för väldigt små
mängder el kan problem likväl uppstå.
Klart är dock att småskalig elproduktion är
något som är på gång i framtiden och även
elbolagen är medvetna om detta. En saklig
diskussion med elbolagen kan därför oftast
lösa problemen. Enligt tillverkare av små
vindkraftverk har den vanligaste lösningen
hittills varit att elbolaget tar emot
överloppselen gratis. På detta sätt slipper
producenten även skattefrågan.
2.4 12 V, 24 V eller 230 V
12
Mindre kraftverk på högst ett par kW ger
oftast ut en likspänning på 12 eller 24 V.
Detta är samma spänning som batterier
normalt har, vilket är orsaken till att det hela
blir ett 12 eller 24 V system. Vanliga hushåll
inkopplade till nätet har en spänning på 230
V, vilket medför att hushållstillbehören som
används i ett vanligt hem inte kan användas i
ett 12 eller 24 V system.
Problemet kan lösas på två sätt.
1. Hushållstillbehör och armaturer som
är anpassade för ett 12 V system
införskaffas.
2. En inverter som omvandlar 12 eller 24
V likspänningen till 230 V växelspänning kopplas in. Installationer för
230 V kräver dock formellt elektrikers
kompetens, varför alla installationer
efter invertern måste göras av en
sakkunnig.
2.5 Användningsalternativ
13
Figur 5: Användningsalternativ
FinnWind Oy
Uppvärmning
1.
2.
3.
4.
5.
Rotor
Mast
Jordkabel
Styrsystem
Värmemotstånd
Batterier/Uppvärming
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Rotor
Mast
Jordkabel
Styrsystem
Värmemotstånd
Batterier
Det lönar sig att fråga efter noggrannare
information om de olika inkopplingsalternativen från tillverkarna. De hjälper till
och svarar gärna på frågor.
2.5.1 Pris
Priset kan variera kraftigt beroende på vad
som levereras med vindkraftverket, från 1000
€ ända upp till 30 000 €. Där det billigaste
alternativet består av endast ett några hundra
watts kraftverk och det dyraste av ett upp till
tiotusen watts kraftverk med all tillhörande
utrustning. Till utrustningen räknas då
Inkoppling till elnätet
1.
2.
3.
4.
7.
Rotor
Mast
Jordkabel
Styrsystem
Elnätsanslutning
förutom all behövlig skyddsutrustning även
batterier och eventuell inverter för 230 V
spänning.
2.6 Exempel
En privatperson vill köpa ett vindkraftverk på
några kW till sitt egnahemshus, för att ersätta
en del av sin elförbrukning. Med andra ord
kraftverket skall anslutas till nätet. Följande
lista beskriver en procedur för hur man kunde
gå till väga.
1. Undersök de lokala vindförhållandena,
antingen genom tidigare observationer
eller genom insamling av ny data.
2. Uppskatta din egen elförbrukning, för
att få en bild över hur stort kraftverk
som
behövs.
Är
tanken
att
överloppselen skall säljas gratis till ett
elbolag, så borde vindkraftverket
dimensioneras så att det täcker 80 %
av elförbrukningen, så att så lite el
som möjligt överförs gratis till elnätet.
3. Gör en informationssökning för att
hitta lämpliga vindkraftverk.
Vilka tillverkare finns det?
Vad anser tillverkarna eller
leverantörerna att vore lämpligt i ditt
fall?
Hur mycket el kan kraftverken
producera i rådande förhållanden?
Hur högt upp i luften skall kraftverket
placeras?
Gå igenom ”före inköp listan” med
leverantörerna du varit i kontakt med.
4. Ta kontakt med stadens byggnadstillsynsnämnd. Behövs bygg- eller
åtgärdstillstånd i detta fall? När det
gäller lov spelar troligtvis den
geografiska platsen en stor roll. Frågor
som om området är detaljplanerat eller
inte inverkar kraftigt.
5. Undersök möjligheterna för
inkoppling till nätet. Både elbolag och
elnätsbolag måste kontaktas. Om
överloppselen förväntas vara väldigt
liten, är målet att hitta ett elbolag som
kan ”ta emot elen gratis”. Det lönar
sig dock att börja med det lokala
elbolaget. Med det lokala elnätsbolaget överenskommes sedan om
inkopplingsproceduren och behövliga
avtal.
6. Kontakta det egna försäkringsbolaget
för att se om hemförsäkringen behöver
kompletteras. Kraftverket behöver inte
automatiskt ingå i försäkringen.
Med dessa steg avklarade borde det nu finnas
information om tillvägagångssättet för att få
kraftverket placerat och installerat. Viktigt att
komma ihåg är dock att tålamod är ett måste
för vindkraftsbyggare för varken byggnadstillsynsnämnder, elbolag eller elnätsbolag är
ännu riktigt förberedda för sådana här byggen.
Detta gör att saker och ting lätt kan dra ut på
tiden.
14
3. Storskalig elproduktion
Storskalig elproduktion syftar till vindkraft
där målet är att försörja mer än det egna
hushållet. Det kan vara frågan om försörjning
av en by eller fullskalig kommersiell
vindkraft.
3.1 Organisation
Vindkraft är som tidigare nämnts en väldigt
kapitalintensiv elproduktionsform
vilket
naturligtvis
påverkar
organisationens
uppbyggnad. Av Finlands 5 företagsverksamhetsformer är aktiebolag och andelslag de former som är mest lämpade för en
vindkraftsorganisation.
Dessa
möjliggör
insamlandet av andels-/aktiekapital samtidigt
som riskerna för investerarna minimeras.
Frågor kring beskattning, bestämmanderätt
och möjligheten för ägarna att dra nytta av
den producerade elen är givetvis också
viktiga. Svaren på dessa frågor skiljer sig
väsentligt från fall till fall. Den viktigaste
frågan är huruvida produktionen främst är
tänkt för försäljning eller för att ersätta inköpt
el.
3.1.1 Ägarstruktur
Andelslaget grundar sig på principen att alla
har lika andelar; alla medlemmar har med
andra ord lika mycket att säga till om. För ett
aktiebolag styrs bestämmanderätten i
proportion till ägandet. Ägandet och
beslutsrätten kan alltså lättare koncentreras i
ett aktiebolag.
3.1.2 Administration
Bägge bolagsformernas dagliga verksamhet
sköts av en styrelse var beslutsgången i och
dokumentationen av styrelsearbetet är viktigt.
3.1.3 Verksamhetsformen
Andelslaget bygger på ideella grunder där
tanken inte är att göra vinst, utan snarare att
tillgodose medlemmarnas intressen. Då syftet
övergår till att göra vinst så ökar
aktiebolagsformens lämplighet.
3.1.4 Vinst åt ägarna
Genom andelslagsmodellen kan man dela ut
vinst åt ägarna genom att sälja el till
självkostnadspris eller genom att ägarna får
avkastning
på
investerat
kapital.
I
aktiebolagsmodellen kan ägarna endast få en
årlig dividend från vinsten.
3.1.5 Val av funktionsprincip
I de båda affärsmodellerna måste man välja
en funktionsprincip, antingen har man
fortlöpande verksamhet
eller så är
verksamheten en engångsinvestering. Med
fortlöpande verksamhet avses att man har som
syfte att fortsätta verksamheten efter att
vindkraftverkets livstid är slut. Det innebär en
årlig fondsättning av kapital som motsvara
kraftverkets värdesänkning och en ny
vindkraftverksinvestering görs i slutet av det
tidigares livstid. Om verksamheten följer
principen av en engångsinvestering betyder
det att man inte har som avsikt att investera i
ett nytt vindkraftverk när den tidigares livstid
är slut. Då betalas årligen frigjort kapital, som
15
motsvarar kraftverkets värdesänkning tillbaka
till investerarna.
3.2 Markplanering
Exempel på aktiebolag och andelslag i
Finland som producerar vindel; Lumituuli Oy,
Hyötytuuli Oy och Ålands Vindenergi
Andelslag
Planläggningssystemet i Finland består idag
av två generella planer och en detaljplan vilka
är uppdelade på följande sätt:
3.1.5 Grundande av aktiebolag eller
andelslag
Patent- och registerstyrelsen har utförlig
information på sin hemsida om tillvägagångssättet när ett aktiebolag eller andelslag skall
grundas. Information om respektive bolagsform hittas via följande länkar.
Aktiebolag:
http://www.prh.fi/sv/kaupparekisteri/osakeyht
io.html
Andelslag:
http://www.prh.fi/sv/kaupparekisteri/muutyrit
ysmuodot/osuuskunta.html
Via dessa sidor hittas även nödvändiga
blanketter samt instruktioner om hur dessa
skall ifyllas.
3.2.1 Landskapsplan
De riksomfattande målen för markanvändning
dikterar att landskapsplanen för kust- och
fjällområden skall ange vilka områden som är
bäst lämpade för vindkraft. Därtill strävar
man efter att koncentrera enheterna till större
parker. I dagens läge har de flesta
landskapsförbunden utrett vilka områden som
lämpar sig bäst för vindkraft och deras
respektive landskapsplaner kan hittas från
landskapsförbundens
hemsidor.
Även
landskapsplanerna för inlandet håller på att
uppdateras med områden lämpliga för
vindkraftsproduktion. Områden olämpliga för
vindkraftsproduktion är rikstäckande och
landskapsmässigt
värdefulla
landskapsområden, rikstäckande betydande kulturhistoriska miljöer, naturskyddsområden, samt
internationellt viktiga fågelområden s.k. IBAområden. Det finns även andra begräsande
faktorer, såsom bebyggelse, försvarsmaktens
verksamhet och flygtrafik.
16
17
Figur 6: Exempelkarta: Beteckningar och bestämmelser för generalplan som gäller byggandet av vindkraft på
landområden. Ympäristöminsteriön raportteja 19 (2011) Tuulivoimarakentamisen suunnittelu
3.2.2 Generalplan
En generalplan uppgörs av varje stad eller
kommun. Dessa skall utarbetas utgående från
landskapsplanerna, med resultatet att ett
område
utmärkt
för
vindkraft
på
landskapsplanen också skall vara utmärkt för
vindkraft på generalplanen. Ett område för
bygge av vindkraft märks med beteckningen
som uttrycker delområden med särskilda
egenskaper (tv) eller med områdesreserveringsbeteckningen (EN).
Med
beteckningarna visar man ett område lämpligt
för
vindkraftsproduktion,
alla
vindkraftverkets delar skall rymmas innanför det
anvisade området, och beteckningarna visar
även det största antalet tillåtna vindkraftverk
inom området. I generalplanen för vindkraft
skall det framkomma väg anslutningar och el
överföring till vindkraftsparken. Generalplanen kan i vissa fall användas som direkt
grund för bygglov. Generalplanen hittas från
städernas eller kommunernas hemsidor.
3.2.3 Detaljplan
Även detaljplanen uppgörs av respektive stad
eller kommun. Dessa har i sin tur
generalplanen som grund och detaljplanerna
är som namnet antyder de mest detaljerade
planerna. Detaljplaner för vindkraftsområden
måste
utformas
då
vindkraftsbyggets
förenlighet med övrig markanvändning
förutsätter det. Detaljplanen ligger som grund
för byggnadstillstånd för områden där den är
uppgjord.
3.2.4 Planernas inverkan på vindkraft
Vindkraftverk som planerats på område som i
generalplanen eller detaljplanen planerats för
vindkraft kan förverkligas med bygglov.
Bygge av vindkraftverk kräver alltid bygglov
eller åtgärdstillstånd. Med åtgärdstillstånd
kan man främst förverkliga privata vindkraftverk för hushållsbruk. För bygge på
strandområde som inte är planerat eller där
detaljplanen inte kan användas som giltig
grund för byggnadslovet, skall ansökan om
undantag lämnas in till kommunens
byggnadstillsynsmyndighet, vartefter den
regionala miljöcentralen behandlar ansökan.
Strandområdet definieras beroende på
terrängen som ett område upp till ca 200m
från strandlinjen.
För ett detaljplanerat område som inte är
strandområde och där detaljplanen inte heller
kan ligga som grund för bygglov, krävs också
ansökan om undantag. I detta fall skall
ansökan göras till kommunens byggnadstillsynsmyndighet.
Vid planerade byggen på oplanerat område
utanför strandområdet kan avgörande om
planeringsbehov behövas. I sådana fall skall
den lokala byggnadstillsynsmyndigheten
kontaktas.
3.3 Avtal
3.3.1 Anslutnings- och överföringsavtal
Vindkraftproducenter bör alltid göra upp avtal
angående överföringen av producerad el.
Anslutnings- och överföringsavtal skall göras
med det nätbolag vars distrikt vindkraften är
lokaliserad på. Avgifterna kan variera mycket
mellan olika bolag beroende på om anslutning
beräknas som utbyggnad eller förbättring av
nätet. Därtill beror anslutningsavgiften också
på anslutningsspänningen eftersom en högre
spänning ställer högre krav på utrustningen.
Dessa avtal bör arbetas fram i ett tidigt skede
då kraftlinjedragningen även inkluderas i en
eventuell miljökonsekvensbedömning.
3.3.2 Inköps- och försäljningsavtal
Om vindkraftsproduktionen i något skede
överstiger konsumtionen behöver det finnas
ett inköpsavtal med något elförsäljningsbolag.
Detta är oftast fallet för vindkraft då
produktionen varierar kraftigt beroende på
vindförhållandena. Resultatet blir ofta att hela
produktionen säljs till ett elbolag. Alla finska
elbolag är dock möjliga partners varför flera
olika anbud kan inhämtas.
Beroende på avtalens utformning kan ägarna
få köpa sin vindel till självkostnadspris medan
det resterande behovet köps till normalt pris
18
från elbolaget. Detta resulterar i en situation
som båda parter har nytta av. Elbolaget får
nya kunder och vindkraftsägarna får billigare
el.
3.3.3 Drift- och underhållsavtal
En vindkraftsanläggning kräver en hel del
underhåll. Normalt kräver leverantören att ett
underhållsavtal tecknas med dem för att
garantin skall gälla. Efter garantiperioden är
det dock fritt fram att sköta underhållet själv,
låta elbolaget göra det eller låta leverantören
fortsätta. Viktigt att komma ihåg är dock att
elbranschen ställer kompetenskrav.
3.4 Vindmätningar
För att få en noggrannare bild över
vindförhållandet på utvalt område kan
vindmätningar göras. Rekommendationen är
att dessa bör göras under minst ett års tid,
vartefter den erhållna informationen kan
jämföras med motsvarande info från Finlands
vindatlas och lokala väderstationer. På detta
sätt erhålls en bild över hur de lokala vindarna
på området avviker från den meterologiska
vinddatabasen,
som
innehåller
vindförhållandena för flertalet år bakåt i tiden.
För mätningar upp till 100 m höjd kan
mätutrustning hyras för ca 20 000 €/år.
Mätningar av förhållanden över 100 m
ovanför markytan är ungefär dubbelt så dyra.
Instrumentet
innehas
ofta
av olika
ingenjörsfirmor (se ett exempel under
sektionen med länkar).
3.5 Markanskaffning
Vindkraftverk behöver mer reserverad mark
än bara den plats var fundamentet står. För att
produktionen skall vara lönsam krävs ett stort
vindupptagningsområde (500 m radie kring
varje kraftverk). För god lönsamhet är det inte
endast vindhastigheten som är viktigt, det
krävs också att vinden inte är turbulent. Detta
blir ett problem ifall det finns höga hinder i
närheten som kan störa luftströmmen till
kraftverken. Området runt kraftverken bör
därför inte innehålla stora träd eller dylikt
som kan påverka den luftström som går
genom rotorn.
Av samma orsak kan vindkraftverk i en park
inte heller placeras för nära varandra då luften
bakom ett enskilt kraftverks rotor är väldigt
turbulent. En enkel tumregel som kan
användas är att kraftverken skall placeras på
ett avstånd från varandra som är minst fem
gånger rotorns diameter (i vissa fall sju
gånger rotordiametern). En annan viktig sak
som påverkar är naturen, om parken placeras
på ett sådant ställe där vindriktningen är mer
eller mindre konstant, kan naturligtvis
kraftverken placeras närmare varandra t.ex. på
rad vinkelrätt mot vindriktningen.
19
För storskalig vindkraft, bör därtill ett avstånd
på minst 500 m reserveras till närliggande
objekt som kan störas av buller och skuggor.
Besittningsrätt behövs med andra ord för ett
område som är betydligt större än det som
bara kraftverken upptar. Rätten kan införskaffas genom köp av mark eller arrende. Ofta
kan det dock vara möjligt att utföra annan
verksamhet på vindkraftsområdet t.ex. jordbruk.
3.6 Tillstånd
Oberoende av kraftverkens antal eller storlek
behövs endera byggnads- eller åtgärdstillstånd. Dessa ansöks alltid från kommunens
byggnadstillsynsmyndighet och ansökan
lämnas in av byggnadsplatsens ägare.
Byggnadstillsynsmyndigheten
kan
även
rådfrågas om vilka bilagor som behövs vid
ansökan. Kontaktuppgifter fås lättast via
kommunens hemsidor.
Eventuella ansökningar om undantag skall
vara gjorda före ansökan om bygglov görs.
Även dessa fås från och görs till kommunens
byggnadstillsynsmyndighet. Till ansökan bör
bifogas följande.
1. Karta över omgivningen där
byggplatsens läge framgår, samt
detaljritning där både befintliga och
planerade byggnader ingår.
2. Dokument som påvisar ägande av
byggnadsplatsen
3. Utredning över att grannarna hörts,
om så är fallet
3.6.1 Miljötillstånd
Vindkraftverk
kan
falla
inom
immissionsramen för lagen om miljötillståndsförfarande.
Detta
sker
ifall
vindkraftverken har konsekvenser för
närliggande bosättningar och är av det slag
som avses i lagen angående vissa grannelagsförhållanden. De miljöverkningar som kan
behövas sökas tillstånd för är då buller och
ljus/skuggreflexer.
Ansökan
görs
till
kommunens miljönämnd. Det lönar sig dock
att kontakta miljönämnden på förhand för att
processen skall gå smidigt.
3.6.2 Vattentillstånd
Vid planering av vindkraft till havs, kan det
bli aktuellt att ansöka om vattentillstånd.
Tillståndet behövs enligt vattenlagen (1 kap.
12-15 § och 2 kap. 2 § 2) vid följande
situationer och ansöks från regionförvaltningsverket:
1. Vindkraftverk skall uppföras i en
vattenled.
2. Vindkraften kan orsaka olägenheter
för fisket, rekreationsbruk eller
naturvärden.
3. Projektet förutsätter att en kraftledning
dras under en farled.
3.6.3 Naturskyddsområden
Det ända byggandet som får förekomma på
naturskyddade områden är byggande i
skyddssyfte. Vindkraft faller inte inom dessa
ramar, vilket medför att vindkraft inte får
byggas på sådana områden.
20
Naturskyddsprogrammen styr landskapsplanerna (MBL 28.2 §) och detta resulterar i
att programområdena oftast är färdigt
utmärkta som skyddsområden på landskapsplanerna.
3.6.4 Miljökonsekvensbedömning
För projekt där den totala effekten inte
överstiger 30 MW eller antalet enheter är
mindre än tio så behövs normalt inte någon
miljökonsekvensbedömning. Undantag finns
dock ifall vindkraftverket planeras nära
ekologiskt känsliga områden. För att
klarlägga behovet av en miljökonsekvensbedömning går det att kontakta den regionala
närings-, trafik- och miljöcentralen. (NTMcentralen) Oberoende av projektets storlek
rekommenderas dock att en fritt formulerad
miljöutredning görs, eftersom det många
gånger krävs som bilaga i ansökan om
byggnadstillstånd.
Miljökonsekvensbedömningen består av ett
bedömningsprogram samt en påföljande
konsekvensbeskrivning. Syftet med dessa är
dels att inkludera miljökonsekvensbedömning
och miljöhänsyn redan i projektets
planeringsskede, men förfarandet ökar även
informationsflödet mellan de lokala invånarna
och projektets andra intressenter.
Miljökonsekvenser i samband med vindkraft
kan vara av följande typ.
Visuella miljökonsekvenser (inverkan
på landskapsbilden)
Blinkande ljus
Skuggor/reflexer
Buller
Inverkan på djur (fåglar och fladdermöss speciellt)
Inverkan på växtlighet och jordmån
Eventuella inverkningar på signaltekniken
Inverkningar på sjöfarten
Olika inverkningar på markanvändningen
Påverkningar av säkerheten
För mer information kan även tidigare gjorda
miljökonsekvensbedömningar granskas.
3.6.5 Lagen om fornminnen
Fasta fornminnen är direkt fredande enligt 1 §
i lagen om fornminnen. Denna fredning gäller
också tidigare okända fasta fornlämningar. Ur
vindkraftverkssynpunkt kan det vara bra att
notera att även skeppsfynd jämställs med
fasta fornlämningar, vilket kan vara av
betydelse ute till havs.
3.6.6 Flyghindertillstånd
För höga konstruktioner, byggnader, märken
och anordningar krävs det ett flyghindertillstånd. Tillståndet skall ansökas från
Trafiksäkerhetsverket om anordningen reser
sig 30 meter från markytan och ligger i
närheten av en flygplats eller reser sig 60 m
från markytan i övriga Finland. Till ansökan
måste man bifoga ett utlåtande från Finavia
Abp, leverantör av flygtrafiksledningstjänster.
3.6.7 Vägar och kraftlinjer
För byggandet av kraftlinjer behövs
åtminstone markägarens tillstånd. Därtill kan
även åtgärdstillstånd fordras och för att
klargöra det hela är det skäl att granska
21
kommunens byggnadsordning vilken lättast
hittas från kommunen hemsidor. Om linjerna
är planerade till detaljplanerat område
inverkar planbestämmelserna på hur linjerna
får dras.
Vid byggande av vindkraftsparker kan 110
kV linjer bli aktuella. Dessa kräver emellertid
att tillstånd erhålls från elmarknadsmyndigheten,
enligt
elmarknadslagen
(ElmarknL 18 §). Enligt elmarknadsförordningen (ElmarknF 5 §) bör bygglovsansökan innehålla information om projektets
miljökonsekvenser. För stora parker kan till
och med 220kV eller 400 kV (parker större än
250 MW) luftburna kraftlinjer bli aktuella.
Om dessa är längre än 15 km, krävs
förfarande enligt MKB-förordningens 6 §
projektlista
Vid byggande av kraftlinjer måste dock alltid
det lokala distributionsnätbolaget involveras,
av den enkla orsaken att kraftlinjer inte får
byggas på nätbolagets distrikt utan bolagets
tillstånd.
Enligt lagen om privat väg 8 § kan rätt att
bygga väg över annans mark erhållas om detta
inte orsakar problem för den senare. På egen
mark får väg byggas så länge den inte medför
avsevärda konsekvenser på miljön t.ex.
förstörande eller ändring av grundvattenresurser. Oberoende av vem markägaren är så får den planerade vägen inte
orsaka problem för gällande plan av området.
22
3.7 Stödformer
3.7.1 Energistöd
Energistöd kan sökas från den NTM-centrals
område där projektet är planerat. Stödet kan
maximalt vara 40 % av investeringskostnaderna men oftast täcker dock stödet lite
mindre, ca 25-35 %. Energistödet är dock inte
tänkt för privat personer varför det endast kan
sökas av företag, samfund och andelslag,
Ansökningsblanketten och mer information
hittas
på
NTM-centralens
hemsida.
Energistödet betalas ut åtminstone till slutet
av år 2012.
3.7.2 Tariffsystemet
Inmatningstarifferna togs i bruk 25.3.2011.
Tarifferna är ett garantipris för el producerad
från förnyelsebara energikällor. Detta betyder
att det finns ett stöd som täcker skillnaden
mellan marknadspriset på el och garantipriset.
I nuvarande form ser stödet för vindkraft ut på
följande vis.
Endast nya kraftverk tas med
Kraftverket får inte ha fått statligt
understöd
Nominella effekten skall överstiga 500
kW och den totala nominella effekten
i t.ex. en vindkraftspark får högst vara
2500 MW
Tariffpriset är 105,30 €/MWh de tre
första åren, för snabba investerare, och
83,50 €/MWh de följande nio åren.
Stödet kan endast fås i 12 år.
Ansökan om att bli godkänd till systemet skall
göras vid Energimarknadsverket.
3.7.3 Fast produktionsstöd för el
Fast produktionsstöd för el betalas ut åt
vindkraftverk som inte hör eller tidigare har
hört till tariffsystemet, alltså åt gamla
kraftverk. Stödet som betalas ut är 6,90
€/MWh. Fast produktionsstöd betalas inte ut
om elproduktionen under ett år ligger under
200 MWh eller om marknadspriset på el från
vindkraft under ett år är högre än 76,60
€/MWh. Även här skall ansökans göras till
Energimarknadsverket.
3.8 Goda råd och förutsättningar
För att hålla nere projektets kostnader kan
följande punkter noteras angående den
geografiska platsen för vindkraftverket. Alla
dessa punkter strävar till att sänka
kostnaderna och bidra till ett lyckat projekt.
Goda vägförbindelser
Högspänningsnätet dit vindkraften
kopplas skall finnas så nära till hands
som möjligt.
Att bygga på bergsgrund sänker
väsentligt kostnaderna för
fundamentet.
Goda vindförhållanden. Medelvindhastigheten bör vara minst 6 m/s
på 30 m höjd eller minst 6,5 m/s på 50
m höjd
Tillgång till servicepersonal i närheten
av installationsplatsen, underlättar och
sänker reparationskostnaderna.
3.9 Konsultfirmor
Om hela processen med tillstånd och
miljökonsekvensbedömningar verkar krånglig
och den egna tiden är värdefull, så finns det
även konsultfirmor som utför projektarbetet.
Dessa kräver givetvis ersättning men de har i
sin tur erfarenhet om tillvägagångssättet.
Exempel på två av flera konsultfirmor i
Finland som jobbar med vindkraft är Pöyry
och Ramboll.
23
4. Nyttiga länkar
4.1 Info om vindkraft
24
Tuulivoimatieto
http://www.tuulivoimatieto.fi/
Tuulivoimaopas
http://www.tuulivoimaopas.fi/
Medvind webbportal
http://wind.vei.fi/
Centrum för vindbruk
http://www.cvi.se/
Vindlov.se
http://www.vindlov.se/
4.2 Vindkraftsföreningar
Vindkraftsföreningen rf
http://www.vindkraftforeningen.fi/
Tuulivoimayhdistys ry
http://www.tuulivoimayhdistys.fi/
Svenska vindkraftsföreningen
http://www.svensk-vindkraft.org/
European Wind Energy Association
http://www.ewea.org/
Global Wind Energy Council
http://www.gwec.net/
World Wind Energy Association
http://www.wwindea.org/home/index.php
4.3 Små turbiner
Eurosolar Oy
http://www.eurosolar.fi/
Finnwind Oy
http://www.finnwind.fi/
JN-Solar
http://www.jn-solar.fi/
Reps Oy Ab
http://www.reps.fi/se/index-se.htm
Sunwind
http://www.sunwind.fi/
Tuulivoimala.com Finland Oy
http://www.tuulivoimala.com/
Oy Windside productions
http://www.windside.com/
Eagle Tuulivoima Oy
http://www.eagle.fi/
Posira Oy
http://posira.fi/
25
4.4 Stora turbiner
DeWind
http://www.dewindco.com/eng/
Enercon GmbH
http://www.enercon.de/en/_home.htm
Mervento
http://www.mervento.com/Default.aspx
Nordex A/S
http://www.nordex-online.com/en/
Turbowinds
http://www.turbowinds.com/
Vestas Wind Systems A/S
http://www.vestas.com/da
WinWind Oy
http://www.winwind.fi/
Siemens Wind Power
http://www.energy.siemens.com/
4.5 Vindmätningar
Finlands vindatlas
http://www.vindatlas.fi/se/index.html
Insinööritoimisto kustannussalpa
http://www.kustannussalpa.fi/index.html
4.6 Vindkraftsbolag och andelslag
ÅVA
http://www.vindenergi.aland.fi/
Larsmo vindkraft
http://larsmovindkraft.com/
Lumituuli
http://www.lumituuli.fi/
Hyötytuuli
http://www.hyotytuuli.fi/
Öskata vind Ab
http://oskatavind.fi/site/
26
4.7 Diverse
NTM-centralen
http://www.NTM-keskus.fi/swe/Sidor/default.aspx
Motiva
http://www.motiva.fi/sv/
Statens miljöförvaltning
http://www.ymparisto.fi/default.asp?lan=sv
Pöyry
http://www.poyry.fi/
Ramboll Finland Oy
http://www.ramboll.fi/
Detta dokument har producerats som en del i Energiby projektet.
http://energiby.novia.fi/
Alla fotografier utan referens är tagna från FreeFoto.com.
http://www.freefoto.com