Transcript HyresPressen nr 1 2014

Nr 1
MARS 2014
– Tidningen som skrivs av hyresgäster för hyresgäster –
INNERSTAN
foto: INGRAM
Medlemstidning för Hyresgästföreningen på Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalm • Årgång 45
Sorteras
fattiga
och gamla
bort från
hyresrätter
i stan?
Bostadspolitisk
debatt
Läs insändare sid 6
Läs mer på sid 16
Viktigt i mars:
Årsmöten
HyresPressen
Hyrespressen sköts ideellt av förtroendevalda på vår fritid.
Säkraste sättet att nå redaktionen är att kontakta någon i
föreningen eller redaktionen, se nedan, eller skriv till:
Adress: Krukmakargatan 6 nb, 118 51 Stockholm
www.hyrespressen.se
illustration: per lindroos
Ansvarig utgivare: Birgitta Adamson
Redaktör: Bror Sandström Södermalm
[email protected]
Redaktion: Nils Gudmundson Östermalm • Roger
de Robelin, Östermalm • Bror Sandström, Södermalm •
Ralph Kroon, Södermalm • Gunila Edin, Norrmalm • Housa
Govind Palm, Norrmalm
Layout: Ateljé Gotica, Maj Sandin
Tryck: Bomastryck
Hyrespressen distribueras till innerstadens medlemmar som
bilaga till Hem&Hyra nr 2, 5 mars 2014.
Författarna svarar för faktainnehåll. Redaktionen ansvarar
bara för beställt material och förbehåller sig rätten att
redigera i insänt material.
Besök gärna vår hemsida www.hyrespressen.se
Innerstadens hyresgästföreningar
Kungsholmen
Hyresgästföreningen Region Stockholm,
Box 10117, 121 28 Stockholm
Arenavägen 55 Johanneshov
Tel: 0771-44 34 43
Hemsida: www.hgfstockholm.se/kungsholmen
E-post: [email protected]
Ordförande: Jan Bergström
Norrmalm
Medlemslokal Vanadisplan 3 D
113 31 Stockholm
Lokalen är bemannad med förtroendevalda ur styrelsen 1:a onsdagen i
månaden kl-18-20 (ej sommar, helg eller dag före helgdag. Vill du låna
lokalen kontakta styrelsen.)
Tel: 08-24 84 42 vidarekopplad till mobil
Hemsida: http://sthlmshyresgast.se/norrmalm
E-post: [email protected]
Ordförande: Beatrice Eriksson
Östermalm
Besöksadress: Strandvägen 35 bv
Postadress: Strandvägen 35 bv
114 56 Stockholm
Tel 08-667 36 54
Hemsida: www.hgfostermalm.se
E-adress: [email protected]
Ordförande: Gunvor Åkerblom
Vice ordförande: Roger de Robelin
Södermalm
Besöksadress/expedition: Krukmakargatan 6 nb.
Postadress: Krukmakargatan 6, 118 51 STOCKHOLM
Tel: 08-720 60 62
Expeditionen är öppen för medlemmar onsdagar klockan 18–20
Behöver du låna lokal för möten kontakta styrelsen på Södermalm
Hemsida: www.sodermalmsforeningen.se
Här hittar du kontaktuppgifter till övriga styrelsen och till
lokala hyresgästföreningar på Södermalm
E-post: [email protected]
Ordförande. Fredric Ericsson
Vice ordförande: Mari-Ann Nilsson
2 • HYRESPRESSEN Innerstan 1-2014 •
Till Styrelsen för Stockholmshem
Skaffa en organisation för rimliga
hyror i nyproduktionen!
För det hus som Stockholmshem håller på att bygga i kvarteret Tygeln har
bolaget begärt en rekordhyra på 2 450 kr per kvm. Det innebär cirka 15 700
kr per månad för en tre rum och kök och cirka 14 000 kr för två rum och
kök. Sådana hyror utesluter de flesta stockholmare. Kvar blir de som redan
har mycket annat att välja på.
Hyreskraven ligger långt över Stockholmshems senaste nybyggen som ligger
i storleksordningen 1 600–1 700 kr per kvm. Redan dessa hyror ligger långt
över vad många kan betala.
Det är uppenbart att Stockholmshem försöker sko sig på bostadsbristen.
Det är inte Stockholmshems uppgift. Stockholmshem har som alla kommunägda bolag en uppgift att verka för en god bostadsförsörjning. Det gör bolaget
inte genom att ta ut ockerhyror.
Medianinkomsten för i Stockholms stads ligger på cirka 22 500 kr per månad. Hyresgästernas medianinkomst är cirka 20 procent lägre. Stockholmshem måste sträva efter hyror som hyresgästerna klarar av, inte efter vad några
enstaka kan känna sig tvungna att behöva betala.
Stockholmshem kräver nu högre hyror än någon annan fastighetsägare i
staden. Så ska det inte vara. Tvärtom. Stockholmshem borde sträva efter bostäder som många kan klara.
Det har sagts oss att Stockholmshems styrelse inte ens har fått behandla nyproduktionshyrorna, utan dessa har skötts av bolagsledningen på egen hand?
Vi kräver
att Stockholmshems styrelse skaffar sig en bolagsledning som förstår bostadsförsörjningsuppgiften istället för att utnyttja bostadsbristen.
att styrelsen förtydligar bolagets uppgift att verka för hyreslägenheter som kan
klaras av flertalet hyresgäster i staden och därigenom bli en viktig del av bostadsförsörjningen.
Stockholm 20140120, HGF Södermalm, styrelsen, Fredric Ericsson
Hyresgästföreningen region
Stockholm
Box 10117, 121 28 Stockholm
Besöksadress: Arenavägen 55
E-mail: [email protected]
Växel: 0771-443 443
Öppet:
må–on 8.30–17.00 , to 8.30–20.00, fre 8.30–14.00
(maj–aug: må–to 8.30–16.00, fre 8.30–14.00)
Medlemsservice: 08–50 70 60 94
• hyresjuridisk rådgivning
• enskilda ärenden
• rättigheter/skyldigheter
Förhandlingar: 08–50 70 60 00
• hyresförhandlingar
• ombyggnadsfrågor
• kontroll av hyra• avtal med privata hyresvärdar
• avtal med allmännyttan
Hyresgästföreningen Riksförbundet
Växel, exp: 08-791 02 00
E-mail: [email protected]
• in- och utträden• betaländringar
• namn- och adressändringar
http://www.hyresgastforeningen.se
L E DA R E
Världens bästa
hyresgästförening
Hyresgästföreningen är en medlemsstyrd förtroendemannaorganisation, det är ett svårt ord som inte finns i datorns stavningsprogram.
Vi utlyser en tävling för att hitta ett enklare och mer begripligt ord. Skicka in dina förslag till Hyrespressen!
Att bli förtroendevald innebär att vara medlem och få förtroendet att bli vald av medlemmarna till att företräda dem
i deras frågor.
Vi bygger vår verksamhet på medlemmarnas engagemang
och inflytande, det är en demokratisk förening där medlemmarna styr. Arbetet är frivilligt och utan lön men med ett
visst arvode. Vi har också anställd personal för administration, marknadsföring, juridiska frågor m.m. på regionkontor
och på förbundskontor.
Ett förtroendeuppdrag ger möjligheter att påverka och att
arbeta på sin fritid för andras, och för sitt eget bästa. Det
är roligt, lärorikt och givande, förhoppningsvis också framgångsrikt. Ska jag ta av min ynka fritid och ge av mina kunskaper för att arbeta obetalt måste det vara i den bästa av
föreningar, det ska verkligen göra skillnad.
Vi som blir medlemmar blir det oftast för att vi inte är nöjda
med sakernas tillstånd, vi vill förändring, vi har illusioner,
drömmar och tankar som vi vill förmedla. Därför är vi ofta
kritiska både mot de rådande förhållandena, mot personalen och varandra. Det bästa är när det är konstruktiv kritik,
förslag som kan anammas av andra och leda till någon förbättring.
Att vara anställd i en förtroendemannastyrd förening med
krav och insyn från alla håll kan inte vara lätt, att delta i att
expediera och hjälpa till att förverkliga dessa drömmar om
något bättre. Vi ska alla ”se” varandra, ge respons och våga
ge kritik för det som är omöjligt, tig aldrig ihjäl goda ambitioner.
Vi ställer krav att vår förening ska bli bra och bättre, ja till
och med bäst ska vi bli! På allt från organisation, administration och marknadsföring till framgångar i vår huvuduppgift
att värna och förbättra hyresrätten och hyresgästernas intressen.
Vår förening ska ha ett gott rykte, ständigt ligga i framkanten, det ska vara vi som driver på utvecklingen, vi ska
komma med de radikala idéerna och ta vårt uppdrag seriöst.
Där vi inte räcker till ska vi anlita den bästa spetskompetensen. Vi ska inte låta oss köras över av marknadsivrare eller
fastighetshajar.
Att vara aktiv i föreningen ska ge hög status, något att vara
stolt över, något att skriva i sitt CV.
Vi ska pressa ner hyran!
Beatrice Eriksson
förtroendevald på Norrmalm
REDAKTÖRen
Så har ännu en aktör – Boverket – sällat sig till dem som
anser att bostadsbristen beror på att vi har alldeles för låga
hyror. De låga hyrorna i sin tur har sin förklaring i bruksvärdessystemet där hyror sätts i förhandling mellan hyresgäster
och hyresvärdar.
De låga hyrorna innebär enligt Boverket betydande samhällsekonomiska förluster, ett dåligt utnyttjat bostadsbestånd och otillräcklig nyproduktion.
Boverket har kommit fram till sina slutsatser genom att
tillämpa en modell som i huvudsak handlar om att jämföra
nuläget (år 2010 i rapporten) och en tänkt situation där prisbildningen på hyresmarknaden är fri vilket skulle motsvara
en jämviktssituation.
Ett avgörande antagande i Boverkets beräkningar är nivån
på den hyra som innebär jämvikt på marknaden, dvs. marknadshyran. Den antas i Stockholm vara 68 procent högre än
den hyra som hyresgästerna betalade 2010. Genomsnittligt
skulle således hyrorna behöva höjas med 68 procent för att
det skulle skapas jämvikt mellan utbud och efterfrågan.
Ska man verkligen ta en rapport på allvar som utgår från
ett antagande som gör att ett stort antal hyresgäster kommer
att tvingas flytta och ett ännu större antal tvingas dra ner
på livets nödtorft? Om Boverket hade haft anständigheten
h ar
o rdet
att säga att det hela rör sig om ett modellresonemang vars
konsekvenser är orealistiska, så kunde man till nöds acceptera deras arbete. Då hade det blivit en krumelur i marginalen som dessutom hade visat på att marknadshyror inte är
en framkomlig väg. Men icke, de tar sitt modellerande på
största allvar. Till glädje för Fastighetsägarna.
PS. Just när det här skrivs förannonserar Bokriskommittén
sin rapport. Gissa vad deras medicin är? Marknadshyror är
rätt svar. De sockrar sitt bud med lite besittningsskydd men
det är oklart hur det ska fungera. Men kommittén tvekar inte
när det gäller marknadshyror. Höga chefer inom bank, företag, handelskammare, konsultföretag och forskare pekar
med hela handen. Överraskande nog är till och med Stockholms stad representerad i kommittén.
Vårt råd, håll i plånboken!
Bror Sandström
redaktör
• HYRESPRESSEN Innerstan 1-2014 • 3
Vi behöver ett seriöst statligt Bostadsverk!
Statliga Boverket har i en aktuell rapport diskuterat marknadshyror som metod att minska bostadsbristen! Detta är
ett helt nytt grepp från Boverket. Tidigare har Boverket
diskuterat problemet för låginkomsttagare att hitta en bostad som de har råd med eller allmänt diskuterat bostadsbristen. Men nu alltså ett nytt grepp.
Om man höjer hyrorna till marknadshyror, då kommer ”bostadsefterfrågan” att minska. Och då behöver vi inte bygga
så mycket! Och så håller Boverket på med olika beräkningar
för hur mycket ”bostadsefterfrågan” skulle minska.
Resonemanget är mer än säreget. Minskad ”bostadsefterfrågan” är ju samma sak som att vi ska minska bostadsstandarden. Fler borde med det sättet att tänka bli inneboende
och fler borde dela lägenhet. Visst blir man förvånad över att
ett Boverk kan komma med sådana tankar.
Men det är inte nog med detta. Boverket ger sig bara på
hyresrätten! Inte ett ord om övriga upplåtelseformer. Hyreslägenheterna är små! 90 procent av hyreslägenheterna är tre
rum och kök eller mindre. Så det är främst i dessa lägenheter
som det, enligt Boverket, bör bo fler. Att bo som ensamstående eller par i två eller tre rum och kök är uppenbart inte
acceptabelt enligt Boverket, utan sådana lägenheter borde
hysa fler boende.
Boverket påstår att marknadshyran i Stockholm är 68 procent högre än dagens hyror, så det är inte små hyreshöjningar verket talar om. I praktiken påstår de att marknadshyran
är detsamma som kostnaderna i en nyinköpt bostadsrätt eller
en nybyggd hyresrätt. Så det som bara några få kan betala
gör Boverket till rikslikare!
Nu är ju hyresrätterna bara en tredjedel av bostäderna i
Sverige. Resten är bostadsrätt eller äganderätt. De flesta som
köpt bostad har gjort det för länge sedan eller sålde en annan
bostad när de köpte den senaste. De flesta som bor i bostadsrätt eller äganderätt har således långt lägre kostnader för bostaden än den som köpt nyligen och inte sålde något innan.
Om Boverket hade varit hederligt och konsekvent, så
hade man förstås diskuterat hur ”bostadsefterfrågan” skulle
minska om de som bor i bostadsrätt och äganderätt skulle ha
samma kostnader som de som köpt nyligen. Då skulle vi få
snurr på flyttningarna! Många som idag bor billigt i sin ägda
bostad skulle flytta till något mindre eller flytta ihop!
Då skulle massor av bostäder bli lediga och bostadsbristen skulle minska i ett huj. Visserligen skulle många få det
sämre, men så mycket lediga bostäder det skulle bli. Men
det glömde Boverket bort att tänka på. Det var uppenbarligen enklare att bara ge sig på hyresrätten. Det är inte utan att
man tror att de som jobbar på Boverket endast undantagsvis
bor i hyresrätt …
Borde vi inte ha ett Boverk som istället tänkte på hur vi
ska få en god bostadsförsörjning för alla med låga eller måttliga inkomster?
illustration: per lindroos
4 • HYRESPRESSEN Innerstan 1-2014 •
Så hög är hyran
Då och då, speciellt när hyreshöjningar är på tapeten, undrar
man om den hyra man betalar är rimlig. Om man är bostadssökande eller vill hyra i andra hand vill man också veta om
den hyra man erbjuds är rimlig. En första test på rimligheten
är att kunna jämföra sin egen eller den begärda hyran med
hyran för likartade lägenheter. Kort sagt, det behövs någon
form av hyresstatistik.
Så tänkte nog också regeringen när den gav Boverket i
uppdrag att utreda förutsättningarna för att ta fram hyresstatistik. Strax före jul kom rapporten. Boverket hade samrått
med bland annat Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna,
SABO och SCB. Alla var rörande överens om att hyresstatistik är bra. Men sen sa de också att det inte fick vara vilken
hyresstatistik som helst. Den skulle inte bara innehålla hyror
utan också en massa andra data – ”relevanta bruksvärdesfaktorer” – annars vore statistiken meningslös. Man kan se
framför sig en databas med alla lägenheter och en datauppsättning i stil med Stockholmsmodellens. En sådan lösning
är resurskrävande och kostar mycket pengar, alltför mycket
pengar. Slutsatsen i rapporten är att det blir tummen ner för
hyresstatistik.
Hyresstatistik, som kan ge svar på de inledande frågorna
om den egna eller begärda hyrans rimlighet, behöver inte
vara speciellt komplicerad. Erfarenheter visar att hyra, antal
rum och area, byggnadsår och eventuellt ombyggnadsår samt
läge ger en fullt godtagbar statistik för jämförelser och rimlighetsbedömningar. Dessa uppgifter finns ibland annat i Hyresgästföreningens regionala databaser men det saknas både
rutiner och vilja att sammanställa och redovisa uppgifterna.
Hyresstatistik i form av sammanställningar av hyresdata
är tyvärr en bristvara inom Hyresgästföreningen. Det är underligt eftersom behovet finns och dessutom finns underlaget också i form av hyresdatabas med i stort sett alla hyreslägenheter i regionen. Bara för Stockholms stads del finns det
uppgifter för mer än 160 000 lägenheter. Med de resurserna
borde det inte vara svårt att framställa enkel och informativ
hyresstatistik. Då kunde exempelvis den som undrar få svar
på frågor som: ”Hur hög är medelhyran för en tvåa på 48
kvadratmeter uppförd på 1980-talet belägen i närförort?” eller ”Vilken är skillnaden i genomsnitt mellan hyran för liknande lägenheter i innerstad och ytterstad?”
En statistikgrupp från den privata förhandlingsdelegationen lyckades visserligen få ihop statistik för några år men
arbetet förefaller inte ha någon högre prioritet. Man hade
chans att framställa hyresstatistik för 2013 inför årets hyresförhandlingar men regionkontoret valde att ligga lågt, trots
att förtroendevalda tryckte på. Det är ett mönster som tyvärr
har upprepats allt för ofta. Med Hyresgästföreningens strategi kan man anta att det kommer att ta lång tid innan det finns
en etablerad rutin för att årligen framställa hyresstatistik.
Som tur är finns det andra parter som agerar lite snabbare.
Hyrespressen har tidigare skrivit om att en applikation med
hyresdata för iPhone har utvecklats. Nu finns också en fungerande version för iPad. Från adressen [email protected] kan man rekvirera applikationerna. Applikationerna är enkla men ger ändå tillräcklig information för att få
en uppfattning om hyresnivån.
Björn Alfredsson
• HYRESPRESSEN Innerstan 1-2014 • 5
Svenska Bostäder sorterar bort
fattiga och gamla
Södermalmsföreningen kallade till ett möte. Av oss som
kom dit, ett tjugotal, var många äldre som anade oråd inför
förestående renoveringar.
Fastighetsägaren ville göra betydligt större åtgärder än vad
hyresgästerna ville, och människor som bott i Allmännyttan
i åratal skrev inte på, helt enkelt!
Man måste skriva på. Lagstiftningen säger att varje hyresgäst ska godkänna åtgärder.
Det som först kallades ”nödvändigt underhåll” hette plötsligt ”ombyggnad” och hyresgästerna, som kände sig hotade
av mer eller mindre kraftfulla övertalningsförsök, var ju inte
dummare än att de förstod vad det här skulle leda till.
Hyrorna skulle öka med 40-60 %!
Några av oss hade redan genomlidit den förfärliga renoveringen som börjar med en total utflyttning av alla sina ägodelar. Vi satt alla i samma sits, bara i olika stadier i processen.
Jag är också en av dem, med mina 20 år i kvarteret Pyramiden.
Att tvinga hyresgäster att lämna hus och hem är enligt min
mening ett övergrepp, allrahelst som ombyggnaden leder till
en grotesk hyreshöjning som gör att många inte har möjlighet att flytta tillbaka.
Vart ska de ta vägen? Det blir deras ensak.
catrin jacobs
Det borde faktiskt inte ens innebära att hyran höjs över
huvud taget, allra minst som Svenska Bostäder nu som aktiebolag tjänar bra på vinsterna de tar ut.
Kommunen har överfört 3,35 miljarder från allmännyttan
i Stockholm till Stockholms stad. Det motsvarar 47 000 kr
per lägenhet. Och tonen har hårdnat:
”Vi vill ha en uthållig uppgradering av vårt hyresbestånd
som skall vara i minst 40 år. Det är vi som bestämmer. När
ni kommer tillbaka efter renoveringen betraktar vi er som
nya hyresgäster”
Det kändes förnedrande. Ja, vi vet, vi äger inte våra bostäder, men det är våra hem, den viktigaste trygga hållpunkten
i livet för de allra flesta, och nu skulle allt bort.
Det värsta är uppbrottet, en sorg faktiskt.
Det är bara pengar som gäller numera.
Sanningen är att fastighetsägare ofta driver fler åtgärder
under renoveringen bara för att få kalla det totalombyggnad
och därmed höja hyran rejält. Så ligger det till.
Det verkar pågå en utrensning i det tysta att sortera bort
fattiga och gamla, det blir i alla fall effekten.
Folkvandringen mot marknadshyror har börjat.
”Ni har i alla fall fått bo rätt billigt hittills” som en sa, en
ung man i sina bästa år. Ska man tacka eller gråta?
Catrin Jacobs
FOTO: MAJ SANDIN
Allmännyttan är inte värd namnet längre.
Det går ju faktiskt att gå varsamt fram med renoveringar,
lite successivt, utan detta trauma som gör att folk mår dåligt.
Men tiderna skulle förändras: i februari 2006 förhandlades
underhållet bort, Svenska Bostäder övergav sina hyresgäster.
Lägenheter fick förfalla, så inte undra på att de nu tar i så
det ryker genom att blåsa ut alla lägenheter och bygga helt
nytt.
”
Ja, vi vet, vi äger inte våra bostäder,
men det är våra hem, den viktigaste
trygga hållpunkten i livet för de
allra flesta, och nu skulle allt bort.
6 • HYRESPRESSEN Innerstan 1-2014 •
Bostadsbrist – javisst,
men inte bara i Stockholm
och inte bara hyresrätt
Sverige växer och det byggs lite. Såklart innebär
det bostadsbrist. Men inte bara i Stockholmstrakten utan i stora delar av Sverige. Och inte bara brist
på hyresrätter utan av alla upplåtelseformer. Och
framför allt brist på bostäder med rimliga kostnader.
Sverige växer med cirka 75 000 invånare per år och
prognoserna säger att det kommer att fortsätta. Dessutom har vi en omflyttning – ungefär från glesbygd
till tätort – på cirka 30 000 invånare per år. Det är
således cirka 105 000 invånare som behöver ny bostad per år. Eftersom vi bor i snitt två personer per
bostad, så behövs cirka 52 000 nya bostäder varje år.
Senaste åren har bara cirka 25 000 bostäder kommit
till genom nybyggnad, ombyggnad och permanentning av fritidshus.
Således, det kommer bara till hälften av de bostäder
som behövs! Och bostadsbristen växer därför med
cirka 27 000 bostäder varje år. Eftersom vi i Sverige har ungefär en tredjedel hyresrätt, en tredjedel,
bostadsrätt och en tredjedel äganderätt, så kan man
tycka att även de nya bostäderna borde ha ungefär
den proportionen. Men det är enkelt att inse att de ytterligare 27 000 bostäder per år som behövs kan inte
bara vara hyresrätt utan måste också komma till med
andra upplåtelseformer. Eller om man vänder på resonemanget. Det kommer till för lite bostäder av alla
typer.
Enligt Länsstyrelsen och landstinget behöver det
komma till 9 000–16 000 bostäder per år fram till
2030. Om vi tar den högsta siffran, så motsvarar den
således cirka 30 procent av bostadsbehovet i Sverige.
Cirka 70 procent behöver komma till på annat håll.
Problemet är inte bara otillräckligt byggande. De
bostäder som byggs är alldeles för dyra och det gäller
alla upplåtelseformer. Få kan flytta in i en nybyggd
lägenhet vare sig det är en hyresrätt, en bostadsrätt
eller en äganderätt.
Det är uppenbart att det finns de som tjänar grova
pengar på bostadsbristen. Dit hör exploatörer, byggföretag, byggmaterialproducenter, banker, finansinstitut, mäklare och vissa kommuner.
I dagarna föreslås marknadshyror från många håll.
Fastighetsägare som redan tjänar stora pengar skulle
tjäna ännu mer. Att det skulle leda till ett högre bostadsbyggande är inte alls troligt. Och i alla fall inte
av bostäder som vanligt folk kan köpa eller hyra.
Vi behöver helt andra åtgärder för att få bygg- och
fastighetsbranschen att fungera samhälleligt och normalt.
n bostadsbolagens vd-löner
De stora bostadsbolagens VD-löner:
Svenska Bostäder Stockholm
127 200
Stockholmshem Stockholm
123 500
Familjebostäder Stockholm
116 400
Hem & Hyra skriver: ”I motsvarande undersökning för två
år sedan var de 50 största bolagen med. De cheferna har sedan dess fått löneökningar med över sju procent. Det är mer
än dubbelt så mycket som löntagarna generellt.”
KÄLLA: HEM & HYRA
n Den enes bröd den andres nöd
Det kostar på att ha lojala personer på viktiga poster. Stockholmshems VD, Ingela Lindh, kostar Alliansen (skattebetalarna) 123 500 i månaden.
Och vad uträttar hon för de pengarna?
Eftersom Stockholmshem är ett aktiebolag så är det hemligt. Att det är vi stockholmare som egentligen äger Stockholmshem spelar ingen roll.
Något som jag vet att hon har gjort under senare tider är
att vara ansvarig för Stockholmshems nybygge på Timmermansgatan. Namnet på det nya kvarteret är Tygeln.
Antagligen för att tala om för oss medborgare att nu är det
strama tyglar som gäller. Speciellt för den som vill bo i en
etta på 37 kvm i det nya kvarteret. 9500 kronor i månaden!
Begreppet ”allmännytta” får en ny definition i Ingela
Lindhs version.
Alliansens gentrifiering av Stockholm fortsätter medans
en skrämd medelklass köper accessoarer till sina bostadsrätter och gör konsumtionen till sin livsstil.
Nästa val, sista chansen!
KÄLLA: politics.blogg.se Publicerad 2014-01-27
n KONTAKTANNONS
Du som är pigg och aktiv sökes till vår förtroendemannaorganisation, ålder eller utseende ingen betydelse. Allmänna
intressen såsom hyresrättens bevarande, gillar allt som gör
livet glatt, långa stadspromenader i vårt område och mysiga
hemmakvällar i hyresbostaden.
Svar till:
Hoppfull
HGF Norrmalm 08-24 84 42
[email protected]
• HYRESPRESSEN Innerstan 1-2014 • 7
Din nya hyra – om (när?) marknaden
Västerort Ytterstad 1 rok
2 rok
3 rok
4 rok
Områdesindelning
InnerstadA, B
Närförort
C, D
Mellanstad
E, F
YtterstadG, H, J, K
kr/mån
4 289
5 680
7 071
8 462
Vasastan 1 rok
2 rok
3 rok
4 rok
Kungsholmen kr/mån
1 rok
7 370
2 rok
9 760
3 rok
12 150
4 rok
14 540
Västerort Mellanstad kr/mån
1 rok
5 404
2 rok
7 156
3 rok
8 909
4 rok
10 661
Normhyra
13 77
Västerort Närförort 1 rok
2 rok
3 rok
4 rok
Lägenhetsytor
1 rok
2 rok
3 rok
4 rok
m2
40
58
78
97
Källa: Statistik om Stockholm,
Hyror 2012
8 • HYRESPRESSEN Innerstan 1-2014 •
kr/mån
7 970
10 555
13 140
15 725
kr/mån
6 687
8 856
11 024
13 193
Söderort Mellanstad kr/mån
1 rok
5 031
2 rok
6 663
3 rok
8 294
4 rok
9 926
bestämmer
Marknadshyror förefaller vara lösningen på det mesta
inom bostads- och byggsektorn för närvarande. De kan få
igång byggandet av hyresrätter, påstås det. De kan också
se till att de bostäder som finns utnyttjas bättre påstås det
också. Men det finns anledning att tvivla.
För vad innebär marknadshyror? De blir högre än idag,
men hur mycket högre? Förespråkarna vill inte gärna uttrycka marknadshyresnivån i siffror. I stället talar de om bibehållet besittningsskydd och att värna hyresgästerna. Men
vad är det värt om marknadshyran innebär att vi får avstå
en orimligt stor andel av våra inkomster för att bara bo.
Östermalm
1 rok
2 rok
3 rok
4 rok
kr/mån
8 092
10 716
13 341
15 965
Södermalm 1 rok
2 rok
3 rok
4 rok
kr/mån
7 197
9 531
11 865
14 200
Normhyra
kr/m2, år
Innerstad
Östermalm
Vasastan
Kungsholmen
Södermalm
Västerort
Närförort
Mellanstad
Ytterstad
Söderort
Närförort
Mellanstad
Ytterstad
Högst Hedvig Eleonora
Lägst Västerort
Lägst Söderort
Söderort Närförort 1 rok
2 rok
3 rok
4 rok
kr/mån
5 682
7 525
9 368
11 211
Söderort Ytterstad 1 rok
2 rok
3 rok
4 rok
kr/mån
4 407
5 836
7 265
8 695
2 062
2 031
1 878
1 834
1 704
1 377
1 093
1 448
1 282
1 123
2 229
1 045
1 055
De som vill ha marknadshyra resonerar ungefär så här:
”Titta på bostadsrättsmarknaden. Där kan man se hur
mycket människor vill betala för att bo. Pris och avgifter
speglar boendekostnaden. Varför ska inte de som bor i hyresrätt ha samma boendekostnad?” Detta sätt att argumentera ger orimliga konsekvenser.
Hela resonemanget är förvisso bakvänt. Bara ett fåtal
av dem som bor i bostadsrätt har betalat dagens priser. De
flesta har köpt för länge sedan och har väsentligt lägre boendekostnader än de som bor i hyreslägenheter. Dessutom
har vi som mål att alla typer av människor ska bo i alla
stadsdelar.
I början av januari redovisade Dagen Nyheter (10 jan)
genomsnittliga priser som betalats under hela 2013 för bostadsrätter församlingsvis i Stockholm. Hedvig Eleonora
toppade listan med ett genomsnittligt pris på drygt 73 000
kr/m2. Skärholmen och Spånga-Kista låg lägst med runt
20 000 kr/m2. Det betyder en månatlig boendekostnad för
en trea på 77 m2 på nästan 15 000 kr i Hedvig Eleonora och
på cirka 7 000 kr i Skärholmen och Spånga-Kista. Detta
var således den marknadsmässiga boendekostnaden under
2013. Kalkylen baseras på en ränta på 3,11 procent före
ränteavdrag och en avgift till bostadsrättsföreningen på
600 kr/m2.
På kartan här intill kan man se vad det här resonemanget
motsvarar i ”marknadsmässiga” hyror för olika lägenhetsstorlekar i olika delar av staden. Genomsnittliga lägenhetsytor enligt statistik från Stockholms stad har tillämpats.
Jämför med din egen hyra och se vad marknaden ”skulle
göra för dig”. Bilden skrämmer.
Två saker är slående. De ”marknadsmässiga” hyrorna är
väldigt höga i innerstaden och de sjunker snabbt när avståendet till centrum ökar. Genomsnittligt är de ”marknadsmässiga” hyrorna 76 procent högre i innerstaden jämfört
med ytterstaden i sin helhet. Skillnaden mellan högst och
lägst är dock hela 113 procent. De ”marknadsmässiga”
hyrorna i innerstaden är cirka 60 procent högre än dagens
hyror.
Procent må vara bra men det kan vara svårt att förstå
innebörden av de här beräkningarna. Man skulle kunna
uttrycka resultatet på detta sätt: I innerstaden och i närförorterna kommer den ”marknadsmässiga” hyran att ligga
ungefär på den nivå den ligger i områdenas fastigheter som
byggts de senaste fem åren. I mellanstaden kommer den
”marknadsmässiga” hyran att ligga på nivån i områdets
fastigheter byggda på 1990-talet. I ytterstaden kommer den
att ligga på nivån för områdets ombyggda fastigheter under
2000-talet.
Med andra ord, den ”marknadsmässiga” hyran kommer
att spegla ett bostadsbestånd som i sin helhet är modernt
och relativt nybyggt. Marknadshyra betyder att hyresgästerna kommer att få betala för något som helt enkelt inte
finns. Om de över huvud taget har råd.
Björn Alfredsson
• HYRESPRESSEN Innerstan 1-2014 • 9
Bra bostäder åt alla!
V
i har (vad jag vet) inte gett upp vår gamla paroll
Bra bostäder åt alla. Däremot har vi definierat detta
på olika sätt under åren och satt upp olika delmål
för det. Vi sa tidigare att högst 25 procent av en industriarbetares lön skulle räcka till hyran. Senare beslöt vi på en
stämma att:
En vuxen låginkomsttagare ska kunna hyra minst en
normalstor (nybyggd) 2-rumslägenhet i minst lägsta
godtagbara standard och när skatten och hyran är betald ska det återstå minst det som räknas som lägsta
nivå för att överleva enligt socialbidragsnormen. (Nybyggd stod det inte i motionen men i beslutet).
Eftersom försörjningsstödet är individuellt med olika tillägg
i olika kommuner, för exempelvis SL-kort med mera, anser
vi nu att det är Kronofogdemyndighetens förbehållsbelopp
som ska gälla då det är lika för hela landet: Man har rätt att
ha kvar 4 683 kr för överlevnad vid en utmätning 2013 efter
10 • HYRESPRESSEN Innerstan 1-2014 •
att skatten och hyran är betald.
A-kasseersättningen som är 680 kr per dag, cirka 13600 kr
per månad, får illustrera. Detta är den högsta a-kasseersättningen, många har mindre. Efter skatt (30 procent) återstår
9 520 kr. Räknas förbehållsbeloppet, 4 683 kr, bort återstår
4 837 kr till hyran. Hur långt räcker de pengarna?
Att vi i Agenda 2016 siktar på en hyra som ska vara 25
procent av en medianinkomst, det kan vara ett delmål men
definitionen är något diffus, vad blir då kvar att leva av för
en låginkomsttagare? En medianinkomst kan ju variera i
summa under åren, den kan bli högre och låginkomsterna
kan bli lägre.
Så använd istället begrepp som håller i alla lägen. Sätt målen högt direkt, vi siktar mot stjärnorna, att alla ska kunna få
bo och kunna betala för sig och alla ska vi bo bra.
Observera man skulle kunna tro att de flesta är medelinkomsttagare, men de flesta av oss är låginkomsttagare.
Beatrice Eriksson
FOTO: INGRAM
FOTOmontage
Beatrice Eriksson diskuterar rimliga hyror i sin artikel.
Jag tror att vi alla är bekymrade över hyresutvecklingen
och hur man ska beskriva detta. Låt oss titta närmare på
sifforna.
Stockholmarens medianinkomst är 22 500 kr per månad.
Hälften tjänar mer och hälften mindre. Hyresgästerna tjänar
mindre, deras inkomster är cirka 20 procent lägre än medianen för alla, dvs hyresgästernas medianinkomst är bara
cirka 18 000 per månad.
Tydliga grupper som tjänar mindre är stor del av pensionärerna, knappt 30 procent av alla över 20 år, arbetslösa,
sjukskrivna, studerande eller andra som helt enkelt har låga
löner. Bostadsbidrag får bara några få. Bara 13 procent av
pensionärerna får bostadsbidrag och bland övriga hushåll
utan barn så ska man tjäna mindre än cirka 6 000 kr per
månad för att få bidrag.
Vi vet att en majoritet av alla hushåll bara har en inkomsttagare. Vi vet också att den andelen är ännu högre i flerbostadshus.
De allmännyttiga bolagen har som krav att hushållsinkomsten, innan skatten är betald ska vara minst tre gånger
hyran annars accepteras man inte som hyresgäst. Kalla detta
smärtgränsen. Men de privata fastighetsägarna är värre. De
vill att man ska tjäna fyra gånger hyran för att bli godkänd.
Smärtgränsen ger att hyran för medianhyresgästen inte
borde vara högre än 6 000 kr per månad. Och att hyran vid
rimlig levnadsstandard inte borde vara högre än 4 500 kr per
månad eller högst 25 procent av inkomsten som är Hyresgästföreningens mål.
Genomsnittshyran i allmännyttan för två rum och kök i
hela Stockholm är 6 500 kr per månad, i innerstan ännu en
bit högre.
Vi har således drabbats av hyror som redan ligger över det
som vi kallar smärtgränsen för medianhyresgästen. Och givetvis ännu högre för den hälft av hyresgästerna som tjänar
mindre än medianen.
Så oberoende av hur vi räknar har vi ett stort problem!
Hyrorna behöver inte vara så höga. Både allmännyttan
och privatfastighetsägarna har mycket höga vinster!
Ragnar von Malmborg
• HYRESPRESSEN Innerstan 1-2014 • 11
När fastighetsägaren vill bygga om
– godkänn inte åtgärderna
Så vad ska man göra när fastighetsägaren vill genomföra stora åtgärder?
3Bilda en kommitté som går igenom och granskar fastighetsägarens alla krav. Hyresgästföreningen hjälper till.
3Låt kommittén förhandla med fastighetsägaren om alla
åtgärder.
3Det är särskilt ombyggnad av badrum och kök som är
hyresdrivande.
3 Se till att alla hyresgäster är välinformerade och att ni håller
ihop om vad ni tycker bör göras och inte bör göras.
3När ni inte kommer längre i diskussionen med fastighetsägaren kan ni välja att godkänna eller låta frågan gå till
Hyresnämnden.
3Se till att inga hyresgäster skriver på och godkänner åtgärderna innan ni har fört alla diskussioner i botten. Och ska
ni låta ärendet gå till Hyresnämnden, se till att ingen skriver
på och godkänner i förväg.
När fastighetsägaren kommer och säger att huset måste
åtgärdas, tro inte att du måste godkänna fastighetsägarens
förslag! Det är ett förhandlingsbud från ägarens sida.
Ett antal hus drabbas nu av att fastighetsägaren kommer
och vill göra diverse åtgärder. Många tror att fastighetsägarens förslag är något man måste godkänna. Så är det
inte!
Fastighetsägaren påstår ofta att mycket behöver göras.
Men i själva verket handlar fastighetsägarnas förslag om
att de vill höja hyran. Fastighetsägarna påstår ofta att stammarna måste bytas, att badrummet måste byggas om, att
köket måste byggas om och att en hel del annat måste göras.
Så behöver det inte alls vara. Vi har aktuella fall där fastighetsägarna påstår att stammarna måste byggas om trots att
de är bytta för bara 15–20 år sedan och har en hållbarhet på
sådär 40–50 år. Ombyggnad av kök är sällan nödvändigt
ens om köksstammen behöver bytas. Det går som regel bra
att ta loss köksskåpen byta stammen och sätta tillbaka köksskåpen igen.
Fastighetsägaren hotar ofta med Hyresnämnden om hyresgästen inte godkänner. Visserligen fungerar inte nämnden som vi vill, men inte så sällan får hyresgästerna rätt
i den. Det är aldrig farligt att komma till Hyresnämnden.
Den är i praktiken ett medlingsorgan mellan hyresgäster
och fastighetsägare.
illustration: per lindroos
12 • HYRESPRESSEN Innerstan 1-2014 •
illustration: Per Lindroos
Nytt bostadspolitiskt
program
Södermalmsföreningen har antagit ett nytt bostadspolitiskt
program. Hela programmet finns på Södermalmsföreningens hemsida sodermalmsforeningen.se.
I programmet konstateras att bostadssektorn inte fungerar
och att det behövs en ny svensk bostadspolitik. Vi har en stor
bostadsbrist i större delen av Sverige, ett lågt byggande och
en pris-, låne- och hyresgalopp.
Minst halva bostadssektorn måste vara social och icke
kommersiell. Då kan god bostad för alla klaras och hela bostadssektorn blir mer stabil. Samhället, staten, regionerna
och kommunerna har det yttersta ansvaret.
Boendet ska vara tryggt och säkert. Inflytandet över det egna
boendet ska vara starkt. Bostadssektorn ska främja integration.
Hyrorna har ökat väsentligt snabbare än övriga priser och
boendekostnaderna i andra upplåtelseformer de senaste 15
åren. Värst är det i nyproduktion och vid större underhållsåtgärder. Inflytandet för hyresgästerna är svagt och har försvagats.
Det ska finnas olika upplåtelseformer. De ekonomiska förutsättningarna ska vara likvärdiga. Vi måste få en väl fungerande byggsektor.
Upplåtelseformerna i framtiden
Självkostnadsprincipen ska återinföras för kommunägda bostadsföretag och överföring av vinster till kommunerna ska
förbjudas. Företagen ska erbjuda hyresgästerna kooperativ
hyresrätt, gärna en ny typ (liknande Danmark) där kommunen äger, men där de boende har allt ansvar utom bostadsförmedling.
En ny typ av kooperation ska införas, liknande det finska
Hiittassystemet, med priskontroll i byggskedet och vid vidareförsäljning.
Vissa typer av ändrad upplåtelseform ska inte tillåtas. Upplåtelseform ska kunna regleras i detaljplan.
Hyresgästernas rättigheter behöver stärkas
Besittningsskyddet, bytesrätten och rätten till underhåll
måste stärkas. Hyresgästen ska ha rätt att säga nej till alla typer av standardhöjningar. Hus som missköts ska enkelt kunna exproprieras utan intrångsersättning till fastighetsägaren.
Rättigheterna för hyresgäst i bostadsrättshus och för andrahandshyresgäster behöver stärkas. Andrahandshyra ska
Se hela programmet på
www.sodermalmsforeningen.se
godkännas vid uthyrning och vara lägre än motsvarande
förstahandshyra. Tioårig återbetalningsskyldighet för betald
överhyra ska gälla.
Finansiering, stöd och regler för nyproduktion av bostäder
Jämställ stödsystemen för olika upplåtelseformer. Inför ett
pristak för att få ränteavdrag för nya bostadsrätter och äganderätter och för att få motsvarande stöd till hyresrätt. Förslaget innebär också att det inte längre ges ränteavdrag för nya
lån på befintliga hus.
Skapa en välfungerande byggsektor. Skapa kommunala
byggföretag där det inte fungerar.
Ställ krav på energisnålhet och barnvänlighet. Ställ högre
krav på kommunerna och på bostadskooperationen för planering för nya bostäder som ger rimliga boendekostnader.
Rimligare hyror
Återinför självkostnadsregler i kommunägda bostadsföretag
och ett bruksvärdessystem där hyror i privatbeståndet sätts
efter de kommunala bolagens hyror. Inför rimliga hyror och
kalkylmetoder i nyproduktionen. Vid större underhållsåtgärder och ombyggnad ska underhåll aldrig leda till hyreshöjning och för standardförbättring ska höjningen motsvara förbättringens värde.
Inför ett rotavdrag för hyresrätt som kommer hyresgästerna tillgodo och ett krav på att höjning för tillval ska motsvara
kostnaderna.
Stor försiktighet vid förtätning
Södermalm är ett av Stockholm mest tättbebyggda områden.
Det är annat än nya bostäder som behövs, nya bostäder ska
endast komma till där det kan ske i harmoni med de kringboende. Nya bostäder ska ha goda ljusförhållanden och barnvänliga miljöer.
Den kommunala servicen behöver stärkas, fritidsmöjligheterna för barnfamiljer, skolungdom och äldre behöver bli
bättre. Det behövs mer parker, och möjligheter till idrott och
motion. Flera bemannade parklekar!
Ragnar von Malmborg
• HYRESPRESSEN Innerstan 1-2014 • 13
Marknadshyra
– ingen lösning på bostadskrisen
D
e som hävdar att marknadshyra kan lösa bostadssituationen för trångbodda och ungdomar borde vara
medvetna om att högre hyror endast gynnar rikemansbarn och höginkomsttagare. De som på grund av hyreshöjning flyttar från en stor lägenhet till en mindre, gör det
möjligt för höginkomsttagare att byta till en större. Men de
som är trångbodda, och inte har råd med en större lägenhet
får nöja sig med en mindre lägenhet. Marknadshyra gynnar
således inte alla trångbodda. Många låginkomsttagare torde
ha för låg inkomst för att hyra ens en liten lägenhet.
Att förespråka marknadshyra och bostadsbidrag till de
som inte kan betala är ett märkligt resonemang. Det skulle
bli för dyrt att betala ut bostadsbidrag till alla behövande.
Marknadshyra för en hyresrätt borde inte vara högre än att
en ensamstående låginkomsttagare har råd att hyra en bostad.
Det kommer inte att byggas fler bostäder även om hyran
för en lägenhet på två rum och kök höjs från 7 500 kr till
10 000 kr per månad. En låginkomsttagare kommer inte att
ha råd att hyra en lägenhet med både marknadshyra och en
god boendestandard.
Marknadsmässiga hyror kan inte en låginkomsttagare be-
14 • HYRESPRESSEN Innerstan 1-2014 •
tala. Är det rimligt att en låginkomsttagare som är singel inte
ska ha råd att hyra en bostad i framtiden?
Marknadshyra och bostadsbidrag ökar fastighetsägarnas
vinster. Att låta kommunägda fastighetsbolag bygga hyresrätter med rimliga hyror är bättre än att öka bostadsbidragen och fastighetsägarnas vinster. Kostnaderna för ökade
bostadsbidrag kan användas bättre. Nya hyresrätter som de
flesta kan betala kan lösa bostadsbristen.
Hyresrätter med rimlig hyra skulle sänka priserna på bostadsrätt och på det sättet och innebära fördelar för också
för dessa. Med lägre hyror och bostadsrättsprider ökar både
hyresgästers och bostadsrättshavares köpkraft vilket skapar
arbetstillfällen och skatteinkomster.
Lägre boendekostnader i bostadsrätt innebär att Rotavdraget inte behövs. Om bostadsrättshavare undviker att
anlita hantverkare, när de inte får bidrag, kan hantverkarna
anlitas för att renovera skolor och kommunägda hyresrätter.
Marknadshyra kan endast lösa bostadsbristen om alla
låginkomsttagare skulle få betydligt högre lön eller om alla
behövande skulle få bostadsbidrag. Viljan att bygga torde
saknas så länge alla hushåll inte kan betala den hyra som de
flesta marknadsaktörer skulle kräva.
Arnold, husombud
En sällsynt usel
hyresförhandling
foto: ARI eskelinen
Så kom då ett besked om att hyrorna i Familjebostäder
höjs med 1,5 procent, och med en fördelning på mellan 1,25 – 1,8. Den högsta nivån främst i inner-staden.
Beslutet har fattats av förhandlingsdelegationen för
förhandingar mot Familjebostäder.
De övriga förhandlingsdelegationerna i Stockholm
för Svenska Bostäder, Stockholmshem, Stadsholmen
är i skrivande stund förbannade över både den höga nivån och över att innerstaden har fått en högre höjning.
Plankan del 3
Plankanmålet inte upp i HD
men kampen fortsätter
Vår kamp för en bevarad grön gård och mot byggplanerna i
kvarteret Plankan har fört oss genom tre rättsliga instanser,
Länsstyrelsen, Mark- och miljödomstolen och Mark- och
miljööverdomstolen. Nu i januari fick vi beskedet att fallet
inte kommer att tas upp av Högsta domstolen. Därför gäller
detaljplanen vilket ger staden rätt att bygga på gården. Enligt
förslaget kommer ett stort cylindriskt bostadshus att uppföras mitt på gården och ytterligare två våningar kommer att
byggas på taket till nuvarande hus.
Men det är långt ifrån säkert att bygget blir av.
För det första måste byggplanerna godkännas av minst
hälften av hyresgästerna enligt reglerna i hyreslagen om hyresgästinflytande vid förbättrings- och ändringsarbete. Trots
två manande brev – som många har uppfattat som förtäckt
hotfulla – har Svenska bostäder hittills bara förmått ett fåtal
hyresgäster att skriva på ett godkännande. Därför kommer
ärendet sannolikt att tas upp i Hyresnämnden.
För det andra undersöker flera hyresgäster möjligheten att
göra en EU-rättslig sak av ärendet.
Hur kunde detta gå till?
Fastighetsägarna begärde 2,7 procents höjning. En klassisk förhandling ger fastighetsägarna hälften av vad de
har krävt.
Men i år var förutsättningarna speciella. Den allmänna kostnadsutvecklingen de senaste åren har legat
still, och ändå har hyrorna höjts. Och prognoserna för
kostnadsutvecklingen framåt har också noll. Dessutom
har de allmännyttiga bolagen visat mycket stora vinster
och mycket stora överföringar till kommunerna. Hela
47 500 kr per bostad har förts över från allmännyttan i
Stockholm till kommunen.
Så redan i början på hösten restes starka krav på
en hyressänkning i stället för en höjning. Och istället får vi nu en överenskommelse i halsen som ytterligare sänker hyresgästernas levnadsstandard och som
t o m är sämre än ”standardförhandlingen”.
Något skäl för högre hyreshöjningar i innerstaden
finns inte. Tvärtom är hyresskillnaderna i Stockholm nu
långt högre än vad hyresgästerna beskrivit som rimligt
och måste sänkas.
Att arbetet i förhandlingsdelegationen för Familjebostäder har varit kaotisk, med t ex felaktiga protokoll,
felaktiga påståenden under mötena och kaotiska omröstningar gör inte saken bättre. För att inte tala om det
svaga stödet från de anställda på Regionkontoret.
För det tredje kan valutgången i höst göra att byggplanerna
inte sätts i verket. Flera företrädare för oppositionen har sagt
sig stå på Plankanbornas sida.
Mathias Thiel
LH Plankan
FOTO: BROR SANDSTRÖM
Många hyresgäster är fortsatt engagerade för att bevara den
parklika gården. Behovet av nya lägenheter är stort, men
inte till vilket pris som helst. Vi håller med Mark- och miljödomstolen som slog fast att bygget skulle medföra oacceptabla olägenheter i form av buller samt försämrade sikt- och
ljusförhållanden för de boende och en utarmning av barnens
utemiljö och vidare en förvanskning av kulturmiljön.
Per Lindroos – illustratör för
Hyrespressen
Per är inte bara en duktig illustratör, han har också under många
år som ung grabb, uppvuxen på
Södermalm, fotat mängder av
miljöer som nu förvunnit. Fotografierna har han skänkt till Spårvägsmuseet där man kan ta del
av dessa liksom hans teckningar
över ett svunnet Söder.
• HYRESPRESSEN Innerstan 1-2014 • 15
Årsmöten i innerstadsföreningarna, mars 2013
Hgf Södermalm kallar till årsmöte
Hgf Kungsholmen kallar till årsmöte
Start på årsmötet kl. 19
Plats: Teater tre
Adress: Rosenlundsgatan 12
Vi bjuder på lättare förtäring
Hjärtligt välkomna
Plats: Parmmätargatan 3
Hgf Norrmalm kallar till årsmöte
HGF Östermalm kallar till årsmöte
OBS! Registrering kl 17.15-18.15
Plats: ABF-Huset, Palme-salen, Sveavägen 41,
T-Rådmansgatan eller buss 59 Tegnérgatan.
Gäster: Henrik Waldenström, projektledare på Världsnaturfonden WWF, föreläser om ”Nationalstadsparken
– en unik mix av natur och kultur.”
Greger Björkegren, ordf, HGF Region Stockholm.
Talar om ”Rivning och upprustning av nya hus”.
OBS! Registrering och samling kl 18.00-18.30
Plats: Östermalms Föreningsråd, Fältöversten (sal 1),
Vallhallavägen 148 (vid busshållplatsen)
Program: Sedvanliga årsmötesförhandlingar. Företrädare
för styrelse och från Hyresgästföreningen (Region Stockholm) informerar och svarar på frågor. Samtliga årsmöteshandlingar kommer att finnas tillgängliga i entrén.
Torsdag 27 mars. Avprickning från kl.18.00
Torsdag 13 mars kl 18.30
Valberedningen är tacksamma för nomineringsförslag,
skriv till: [email protected] eller HGF Norrmalm,
Vanadisplan 3 D, 113 31 Stockholm Tel. 08-24 84 42.
www.sthlmshyresgast.se/norrmalm
Söndagen den 23 mars kl. 16.00
Hjärtligt välkomna
Onsdag den 26 mars kl 18.30
Valberedningen är tacksamma för nomineringsförslag.
skriv till: [email protected] eller
Hyresgästföreningen Östermalm, Strandvägen 35,
114 56 STOCKHOLM
Vi bjuder på lättare förtäring
Bostadspolitisk debatt
19 mars kl 18.30
ABF-huset, Sveavägen 41, Zeta-salen
Alla partier i Riksdagen är inbjudna
Debatten kommer att handla om
• Hyror som folk har råd att betala
• Rättigheter och hyra vid ombyggnad
• Hyra i nyproduktion
Arrangörer är Hyresgästföreningarna i innerstaden och Hyresgästernas Boendetrygghet