Transcript Ladda hem - Civilekonomerna

Civilekonomer
tre år efter
examen
Vilken
väg har de
tagit?
Rapport år 2014
1.
CE-rapport-Arbetslivet2014.indd 1
2014-04-25 09:37
Civilekonomer i arbetslivet 2014
Rapport om civilekonomer som utexaminerades
år 2010
Förord
Rapporten ”Civilekonomer tre år efter examen” ger svar på frågor om vilken väg civilekonomer utexaminerade
år 2010 har tagit. Det är en riksomfattande rapport som beskriver civilekonomer i arbetslivet tre år efter
avslutade studier. Rapporten är unik då den koncentrerar sig på personer med en examen i ekonomiska ämnen
vid något av Sveriges 24 av totalt 25 svenska högskolor och universitet som erbjuder en sådan utbildning.
Syftet med undersökningen är att inhämta och dela aktuell information om ekonomutbildningen och
övergången från studier till det yrkesaktiva livet för personer med en akademisk examen i ekonomiska
ämnen. Nuvarande och framtida studenter får i rapporten en bra överblick över vilka möjligheter som finns på
arbetsmarknaden efter en högskoleutbildning med ekonomisk inriktning.
Civilekonomerna och Föreningen Företagsekonomi i Sverige vill tacka alla som delat med sig av sin kunskap,
tid och energi för detta projekt. Ett särskilt tack riktas till de personer vid lärosätena som hjälpt till att samla
in data. Utan deras engagemang i projektet hade undersökningen varit omöjlig att genomföra. Mats Hamrén,
Umeå universitet, vid Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar har sammanställt datamaterialet.
Kerstin Nilsson, har konsulterats i enkätarbetet och Sara Lindberg har sammanställt rapporten.
Rapporten ger studenter användbar information inför valet av utbildning. Högskolor och universitet kan
använda rapporten i sin marknadsföring och arbetsgivare får en nationell överblick över vilka kompetenser
och profiler som civilekonomer har.
Civilekonomernas förhoppning är att rapportens innehåll och slutsatser ska väcka frågor och leda till en
vidare diskussion om civilekonomers framtida arbetsmarknad i relation till utbildningen.
Stockholm, mars 2014
Alexander Beck
Utredningschef
Civilekonomerna
Civilekonomer tre år efter examen 2014 – 3
4 – Civilekonomer tre år efter examen 2014
Innehållsförteckning
CIVILEKONOMER I ARBETSLIVET 2014
Rapport om civilekonomer som utexaminerades år 2010
FÖRORD
............................................................................................................................................................ 3
SAMMANFAT TNING ........................................................................................................................................... 7
1 INLEDNING ...................................................................................................................................................... 9
1.1
Bakgrund ........................................................................................................................................... 9
1.2
Syfte .................................................................................................................................................. 9
1.3
Metod ................................................................................................................................................. 9
2 EKONOMIUTBILDNING VID HÖGSKOLOR OCH UNIVERSITET ........................................................... 11
2.1
Ekonomprogrammet ........................................................................................................................ 11
2.2 Magisterexamen är vanligast ........................................................................................................... 11
2.3 Fyra av tio civilekonomer studerar utomlands ............................................................................... 13
2.4 Allt fler studerar andra ämnen utöver ekonomutbildningen .......................................................... 13
2.5 Åtta av tio jobbar parallellt med studierna ..................................................................................... 14
2.6 Alumnverksamheten ....................................................................................................................... 14
3 CIVILEKONOMERS ETABLERING PÅ ARBETSMARKNADEN .............................................................. 15
3.1
46 procent får jobb redan före avslutad utbildning ........................................................................ 15
3.2 Kontakter är viktigast för första jobbet .......................................................................................... 17
3.3 Personliga egenskaper och akademisk examen viktigast för att få första jobbet ......................... 18
4 CIVILEKONOMERNAS ARBETSMARKNAD ............................................................................................. 19
4.1
De flesta civilekonomer jobbar i Sverige ........................................................................................ 19
4.2 Nyexaminerade jobbar i storstadsområden ................................................................................... 19
4.3 85 procent har en tillsvidareanställning ......................................................................................... 21
4.4 Civilekonomerna jobbar främst i svenska företag ......................................................................... 23
4.5 Vanligaste branschen är företagstjänster ...................................................................................... 24
4.6 Ekonomifunktion och redovisning är vanligaste arbetsområdena ............................................... 25
4.7 Civilekonomerna jobbar i stora företag .......................................................................................... 27
4.8 15 procent har en chefsbefattning .................................................................................................. 27
4.9 Genomsnittslönen är 25 000–30 000 kronor ............................................................................... 29
4.10 Nyttan av utbildningen i arbetslivet ............................................................................................... 32
4.11 Hur väl matchar arbetets innehåll den ekonomiska utbildningen? .............................................. 35
4.12 Arbetssituationen tre år efter examen ............................................................................................ 37
APPENDIX ......................................................................................................................................................... 39
Enkätformulär, enkät till civilekonomer med examensår 2010 ............................................................. 39
Civilekonomer tre år efter examen 2014 – 5
6 – Civilekonomer tre år efter examen 2014
Sammanfattning
Rapporten presenterar civilekonomers val av ekonomutbildning och inriktning, hur studenterna har upplevt
ekonomistudierna och studietiden i stort, i vilken utsträckning de har valt att läsa utomlands och jobba
parallellt under studieåren. Rapporten ger också svar på hur civilekonomernas har fått sitt första jobb, vilka
befattningar de har, var i landet de jobbar och vilken den genomsnittliga lönen är tre år efter examen. Totalt
svarade 1 504 individer från 24 av 25 högskolor och universitet som ger utbildning i ekonomiska ämnen.
Studietiden
•
Åtta av tio civilekonomer har läst företagsekonomi som huvudämne.
•
11 procent har läst nationalekonomi som huvudämne vilket är en ökning med 3 procentenheter jämfört
med föregående år.
•
En av tio kvinnor har läst nationalekonomi som huvudämne vilket är en fördubbling jämfört med ifjol
•
Inom företagsekonomi är redovisning och marknadsföring de populäraste fördjupningarna och inom
nationalekonomi är finansiell ekonomi och makroekonomi de populäraste ämnena.
•
Drygt fyra av tio civilekonomer har läst på universitets- eller högskolenivå utomlands.
•
46 procent av respondenterna har utöver sin ekonomiexamen studerat andra ämnen och 19,5 procent av
respondenterna har utöver ekonomiexamen tagit ut en examen i ett annat ämne.
•
Drygt åtta av tio har jobbat parallellt med sina studier.
Första jobbet
•
46 procent av civilekonomerna fick jobb redan före avslutad utbildning.
•
En av fem fick sitt första jobb via kontakter.
•
Personliga egenskaper anses vara viktigast för att få första jobbet.
•
En av tio har fått sitt första jobb via Arbetsförmedlingen
Position på arbetsmarknaden tre år efter examen
•
Fyra av tio civilekonomer jobbar i Stockholm tre år efter examen.
•
Män har i större utsträckning än kvinnor höga befattningar.
•
Åtta av tio företagsekonomer jobbar inom privat sektor.
•
Tre av tio nationalekonomer jobbar inom statlig sektor.
•
Tre av tio civilekonomer jobbar inom branschen Företagstjänster tre år efter examen.
•
Sex av tio civilekonomer jobbar i stora företag med mer än 1000 anställda.
•
15 procent av civilekonomerna har en chefsbefattning tre år efter examen. Andelen med chefsbefattning
har successivt minskat sedan 2012 års undersökning.
•
Kvinnorna jobbar i lika stor utsträckning som männen med finansförmedling. Kvinnorna har genom åren
varit underrepresenterade i denna bransch.
•
En av fyra som jobbar i Stockholm har en lön > 40 000 kronor.
•
En av fyra män men bara en av tio kvinnor har en lön på > 40 000 kronor
Civilekonomer tre år efter examen 2014 – 7
8 – Civilekonomer tre år efter examen 2014
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Under hösten 2013 genomfördes en enkätstudie bland de civilekonomer som utexaminerats tre år tidigare,
d v s 2010. Undersökningen har genomförts av Civilekonomerna i samarbete med 24 lärosäten i Sverige som
erbjuder utbildning på universitetsnivå i ekonomiska ämnen.
Årets rapport är den femtonde i ordningen och en uppföljning av Civilekonomernas första rapport som gavs ut
år 2000. Då genomförde Civilekonomerna, i samarbete med 18 av Sveriges lärosäten, en enkätstudie i syfte att
kartlägga vart ekonomerna tar vägen efter sina avslutade studier. De som då ingick i studien var civilekonomer
som tagit ut en examen med ekonomisk inriktning åren 1992, 1995 eller 1997. Ett av studiens viktigaste resultat
var att civilekonomer jobbar inom en mängd arbetsområden, i företag av olika storlek, i olika branscher och
på olika nivåer i företagen. Det gick även att se skillnader i lön och möjligheter att få arbete beroende på bl a
examensår och val av studieort. I tabeller och diagram som presenterar resultat över tid sker jämförelsen från år
2002 d v s från och med det år då samtliga av dessa frågor ingår i den årliga enkäten.
1.2 Syfte
Syftet med rapporten är att tydliggöra nyttan av ekonomutbildningarna vid landets högskolor och universitet.
Genom att årligen genomföra liknande riksomfattande undersökningar, i samarbete med lärosätena, är
vår förhoppning att kunna visa på förändringar över tid vad gäller studierna, utbildningens kvalitet och hur
arbetsmarknaden för utexaminerade ekonomer ser ut och utvecklas.
Civilekonomernas ambition är att erbjuda blivande civilekonomer en bra helhetsbild av ekonomutbildningen
i Sverige sett över tid och även detaljerad information om olika val i utbildningen. För studenter som ska
påbörja en ekonomutbildning finns ett gediget faktaunderlag kring olika val i utbildningen exempelvis val av
huvudämne, fördjupning och utlandsstudier. För dem som närmar sig sin examen finns värdefull information
om vad tidigare studenter ansett varit meriterade för att få sitt första arbete, värdet av arbetslivserfarenhet
och vilka typer av befattningar eller branscher som civilekonomer jobbar inom. Rapporten presenterar också
civilekonomernas genomsnittliga löner tre år efter examen.
Lärosätena kan använda rapporten i sin marknadsföring mot studenter, som underlag för reflektion och
förbättring av utbildningen eller som underlag till kvalitetsutvecklingsprogrammet EQUIS (European Quality
Improvement System) eller motsvarande. Arbetsgivaren kan skaffa sig en uppfattning om civilekonomernas
användbarhet för olika arbetsuppgifter.
1.3 Metod
Målgruppen för enkäten var de 4 912 individer som på de 24 lärosätena tog en ekonomiskt inriktad akademisk
examen år 2010, antingen byggd på fristående kurser eller på program. Ekonomiskt inriktad examen ges idag vid
25 lärosäten. 24 lärosäten deltog i undersökningen. Av de totalt 4 912 examinerade saknades korrekta adresser
till 1 017 individer. Totalt besvarade 1 539 personer enkäten. Det var 130 personer färre som besvarade enkät i år
jämfört med ifjol. 35 av de inkomna enkätsvaren i årets enkät var fel ifyllda och finns inte med i resultatet.
Svarsfrekvensen i årets undersökning uppgick till 46 procent. Enkäten genomfördes både postalt och i
webbformat på svenska och på engelska. Stockholms universitet, som har många ekonomstudenter, deltar
inte i årets undersökning.
För att se om enkätresultaten är representativa för målgruppen genomfördes en bortfallsanalys. En
jämförelse mellan dem som svarat på enkäten tidigt utan påminnelse har gjorts med dem som svarat sent,
Civilekonomer tre år efter examen 2014 – 9
i detta fall efter två eller fler påminnelser. Fördelningen vad gäller ålder, kön etc. är jämförbar mellan de två
grupperna. En något större andel nationalekonomer återfinns i den tidiga svarsgruppen jämfört med den
senare. Likaså återfinns en något större andel män i den tidiga svarsgruppen. Slutsatsen av bortfallsanalysen
är att enkätresultaten är representativa för målgruppen.
Tabell 1: Svarsfrekvens från respektive lärosäte.
Civilekonomer med examensår 2010.
Lärosäte
Blekinge Tekniska högskola
Antal svar
Svarfrekvens
9
100%
Sveriges Lantbruksuniversitet
27
82%
Handelshögskolan Umeå universitet
94
60%
180
58%
Högskolan i Gävle
47
56%
Högskolan Väst
21
53%
Högskolan Kristianstad
46
51%
7
50%
Handelshögskolan vid Karlstad universitet
74
49%
Handelshögskolan vid Örebro universitet
62
47%
Mittuniversitet
15
47%
Linköpings universitet
47
45%
Linnéuniversitet
79
44%
Högskolan i Skövde
27
42%
Uppsala universitet
Högskolan på Gotland
Ekonomihögskolan Lunds universitet
Högskolan i Dalarna
Luleå tekniska universitet
206
41%
26
40%
24
38%
229
36%
Högskolan i Borås
39
35%
Högskolan i Halmstad
34
35%
Södertörns högskola
57
32%
Handelshögskolan i Göteborg
Internationella handelshögskolan i Jönköping
62
25%
Mälardalens högskola
44
23%
Handelshögskolan i Stockholm
48
12%
1504
46%
Totalt
Tabell 1 visar svarsfördelningen per lärosäte. Frekvensen varierar mellan 11,9 procent och 100 procent. Svaren
fördelades sig på 57 procent kvinnor och 43 procent män och majoriteten av dem som svarat på enkäten var
i åldern upp till 30 år (71 procent). Eftersom de flesta påbörjar sina universitets- och högskolestudier inom
ett par år efter avslutade gymnasiestudier är det rimligt att den åldersgruppen har högst svarsfrekvens. 5
procent av dem som tog examen 2010 var över 40 år och övriga 23 procent var i åldersgruppen 31 till 40 år.
Svarsfrekvensen varierar mellan lärosätena, vilket kan bero på deras tillgängliga resurser och tid för att
genomföra enkäten och tillgång till adressuppgifter. Bortfall kan bl a bero på att en del civilekonomer har
flyttat utomlands och därmed inte kunnat nås. Alla respondenter uppfyller Civilekonomernas definition av
titeln civilekonom 1.I rapporten benämns fortsättningsvis enkätens respondenter civilekonomer.
1 För att bli ordinarie medlem i Civilekonomerna krävs som lägst en utbildning i ekonomi motsvarande kandidatexamen på 180 högskolepoäng (120
poäng enligt det gamla systemet). Minst 90 högskolepoäng ska vara i något av följande ämnen: företagsekonomi, nationalekonomi, industriell
ekonomi, ekonomisk historia, ekonomisk geografi, handelsrätt, logistik, service management eller förvaltningsekonomi.
10 – Civilekonomer tre år efter examen 2014
2. Ekonomiutbildning vid
högskolor och universitet
2.1 Ekonomprogrammet
För de 4912 civilekonomer som tog examen 2010 gäller 1993 års examensstruktur. Det innebär att det
finns två olika examensformer, kandidat- och magisterexamen. Varje lärosäte väljer själv att sätta till suffix
eller prefix till dessa, till exempel ekonomie kandidatexamen eller ekonomie magisterexamen. En ekonomie
kandidatexamen kan tas ut efter tre års studier och 180 avklarade högskolepoäng (hp). Examen måste
innehålla 90 högskolepoäng i ett huvudämne, företagsekonomi eller nationalekonomi, varav 15 högskolepoäng
ska omfatta ett självständigt arbete. En ekonomie magisterexamen kan tas ut efter fyra års studier och 240
avklarade högskolepoäng. 120 av dessa högskolepoäng ska omfatta studier i ett huvudämne, företagsekonomi
eller nationalekonomi, med ett självständigt arbete om minst 30 högskolepoäng eller två om vardera minst 15
högskolepoäng. Dessutom måste minst 30 högskolepoäng för de båda examensformerna ligga utanför här
huvudämnet, d v s i statistik, informatik, juridik, ekonomisk historia eller ekonomisk geografi.
2.2 Magisterexamen är vanligast
11 procent har tagit ut en tvåårig master och ytterligare 12 procent har tagit ut en ettårig master. 38 procent
har tagit ut en magisterexamen, 33 procent har tagit ut en kandidatexamen, 2 procent har en annan examen
med ekonomisk inriktning. Civilekonomexamen/yrkesexamen 4-årig civilekonom har tagits ut av 2 procent
och ytterligare 2 procent har tagit ut sin examen vid Handelshögskolan i Stockholm.
39 procent av kvinnorna och 38 procent av männen tog ut en magisterexamen och en större andel av
kvinnorna (36 procent) jämfört med männen (28 procent) valde att läsa till kandidatexamen. Masterexamen
(ettårig och tvåårig) valdes av 28 procent av männen och av 19 procent av kvinnorna. Det är en ökning från
tidigare år då 19 procent av männen och 13 procent av kvinnorna valde att läsa en masterexamen.
Andelen som väljer företagsekonomi som huvudämne har genom åren varit mellan 85–90 procent. De
senaste tre åren har andelen nationalekonomer och ekonomer med annat huvudämne ökat lite. I årets
undersökning valde 83 procent företagsekonomi som huvudämne, 11 procent nationalekonomi och 5,9
procent hade valt annat huvudämne. Se figur 1.
Civilekonomer tre år efter examen 2014 – 11
Figur 1: Val av huvudämne. Examensår 2002–2010.
Tidigare år har det varit dubbelt så stor andel av männen än kvinnorna som läst nationalekonomi, (förra
året 12 procent respektive 5 procent). I årets undersökning är andelen som läser nationalekonomi och
företagsekonomi jämnt fördelat mellan män och kvinnor.
100 %
90 %
80 %
70 %
60 %
Företagsekonomi
50 %
Nationalekonomi
40%
Annat ämne
30 %
20 %
10 %
0%
02
20
03 004 005 006 007 008 009 010
2
2
2
2
2
2
2
20
Vid några lärosäten är det en större andel civilekonomer som valt nationalekonomi än vid övriga lärosäten.
Dessa är Handelshögskolan i Stockholm (29 procent), Internationella Handelshögskolan i Jönköping (26
procent), Ekonomihögskolan vid Lunds universitet (23 procent), Linköping universitet (19,5 procent) och
Uppsala universitet (12 procent).
Bland dem som valt företagsekonomi fördjupade de flesta sig i ämnena redovisning eller marknadsföring. Se
tabell 2. 83,8 procent av kvinnorna och 82,2 procent av männen valde företagsekonomi som huvudämne. Av de
kvinnor som läste företagsekonomi valde 55 procent redovisning eller marknadsföring jämfört med 38 procent
av männen. 34 procent av kvinnorna och 23 procent av männen valde redovisning. Nästan 17 procent av männen
och endast 5 procent av kvinnorna valde att läsa finansiell ekonomi som fördjupning inom företagsekonomi.
Tabell 2: Företagsekonomer uppdelade på olika fördjupningar.
Andel i procent. Examensår 2010.
Fördjupning
Kvinna
Man
Totalt
Redovisning
34%
23%
28%
Marknadsföring
21%
15%
18%
Organisation/management
14%
14%
14%
Finansiering/finansiell ekonomi
5%
17%
11%
Ekonomistyrning
6%
9%
8%
Annan
6%
3%
5%
Logistik
3%
3%
3%
Internationellt företagande
2%
3%
3%
Entreprenörskap/småföretagsekonomi
2%
3%
3%
Ekonomisk analys/kostnads- och intäktsanalys
1%
1%
1%
Dataekonomi/IT-ekonomi
0%
1%
1%
12 – Civilekonomer tre år efter examen 2014
Tabell 3: Nationalekonomer uppdelade på olika fördjupningar.
Andel i procent. Examensår 2010.
Fördjupning
Kvinna
Man
Totalt
Finansiell ekonomi
22%
35%
28%
Annan
18%
21%
20%
Makroekonomi
21%
16%
18%
Internationell ekonomi
20%
11%
15%
Mikroekonomi
11%
11%
11%
Samhällsekonomisk analys
8%
3%
5%
Offentlig ekonomi
0%
4%
2%
De vanligaste fördjupningarna inom nationalekonomi var finansiell ekonomi, makroekonomi, annan inriktning
och internationell ekonomi. Se tabell 3. Av de som valde att läsa nationalekonomi är det 55 procent kvinnor
och 45 procent män. Andelen kvinnor har ökat från föregående år då andelen kvinnor endast var 35 procent.
22 procent av kvinnorna som läste nationalekonomi valde att läsa finansiell ekonomi. Av männen valde
35 procent finansiell ekonomi vilket är en minskning från föregående år då 47 procent av männen valde den
inriktningen.
2.3 Fyra av tio civilekonomer studerar utomlands
Drygt 40 procent av respondenterna uppger att de har läst på universitets- eller högskolenivå utomlands. Det
är en ökning med 1 procent jämfört med förra året. 39 procent av kvinnorna och 42 procent av männen har
studerat utomlands. Genom åren har andelen som läst utomlands varierat mellan 34 och 40 procent.
Resmålen varierar, men vanligast är det att förlägga sina studier i USA och Kanada (25,5 procent), i Frankrike,
Belgien och fransktalande delen av Schweiz (15 procent), i Tyskland, Österrike och Schweiz (11 procent), och
i Storbritannien och Irland (11 procent). Många väljer även att studera i Italien, Spanien och Portugal (8,6
procent) och i Japan Singapore och Sydkorea (8,2 procent.)
2.4 Allt fler studerar andra ämnen utöver
ekonomutbildningen
46 procent av respondenterna har studerat inom andra ämnesområden utöver ekonomi. 19,5 procent av dem
som studerat andra ämnen utöver ekonomi har tagit ut en examen i det ämnet.
De vanligaste ämnesområdena som civilekonomerna läser utöver ekonomutbildningen är ett annat
ospecificerat område, juridik, humaniora/teologi, samhällsvetenskap, teknik och matematik/naturvetenskap.
Se figur 2. Fler män än kvinnor har studerat inom ett annat ämnesområde utöver ekonomutbildningen (män
50,4 procent och kvinnor 43,6 procent). 17 procent av männen och 11 procent av kvinnorna har läst minst 90
hp i ett annat ämne utöver sin ekonomexamen. Kvinnorna läser i större utsträckningen än männen humaniora
(kvinnorna 19,3 procent och männen 13,8 procent) medan männen i större utsträckning läser teknik (männen
12 procent och kvinnorna 6,5 procent).
Civilekonomer tre år efter examen 2014 – 13
Figur 2: Studier inom andra områden än ekonomi.
Matematik/
naturvetenskap
9%
Medicin
4%
Annat område
27%
Teknik
10%
Samhällsvetenskap
13%
Juridik
19%
Humaniora/teologi
18%
2.5 Åtta av tio jobbar parallellt med studierna
83,5 procent av civilekonomerna väljer att jobba parallellt med studierna. Drygt 32 procent uppskattar att
de i genomsnitt jobbar mer än 25 procent av en heltid. 51 procent jobbar mellan 1 och 25 procent under
studietiden. Endast 16,4 procent av civilekonomerna ägnar sig åt enbart studier. 9,1 procent jobbar mer än
50 procent under sina heltidsstudier.
Män och kvinnor väljer i liknande utsträckning att samtidigt studera och jobba. Däremot finns vissa skillnader
mellan olika åldersgrupper. Bland dem som är 41 år och äldre jobbar 32,5 procent civilekonomstudenter mer
än 50 procent. I åldersgruppen upp till 30 år är det drygt 6 procent som jobbar i så stor utsträckning.
Praktik är ett sätt att skaffa sig erfarenhet, meriter och värdefulla kontakter inför inträdet på arbetsmarknaden.
I enkäten ställs frågan ”Har din utbildning omfattat någon högskolepoänggivande praktik.” På den frågan
svarade 88,3 procent nej. Endast 11,7 procent har någon högskolepoänggivande praktik i sin utbildning.
2.6 Alumnverksamheten
Idag bedrivs det alumnverksamhet vid de flesta lärosäten. Cirka 62 procent av dem som är utexaminerade
år 2010 känner till alumnverksamheten på sitt lärosäte.34 procent av respondenterna är registrerade i ett
alumnnätverk.
På frågan om vilka aktiviteter som skulle göra dem intresserade av sådan verksamhet svarar respondenterna:
•
Vidareutbildning i ekonomiska ämnen – 52 procent
•
Nätverksbyggande mellan tidigare studenter – 52 procent
•
Kontaktverksamhet mellan tidigare studenter och ekonomiinstitutioner – 43 procent.
Civilekonomerna i de yngre åldersgrupperna är mer intresserade av alumnnätverk än de äldre. Att vidareutbilda sig i ekonomiska ämnen är det som mest skulle kunna intressera såväl åldersgruppen 41 år och äldre
som de yngre åldersgrupperna, som anledning till att gå med i ett nätverk.
14 – Civilekonomer tre år efter examen 2014
3. Civilekonomers etablering
på arbetsmarknaden
3.1 46 procent får jobb redan före avslutad
utbildning
46 procent fick arbete redan före avslutad utbildning. 88,7 procent har fått jobb inom sex månader efter
avslutad utbildning. Se figur 3
Figur 3: Tid till första arbetet examensår 2010. Jämförelse med tidigare examensår. Procent.
60
50
Procent
40
30
20
10
0
2002
2003
Före avslutad utbildning
2004
2005
<1 månad
2006
2007
1–6 månader
2008
2009
7–12 månader
2010
Mer än 1 år
Skillnaderna mellan män och kvinnor som fick jobb innan utbildningen avslutats är liten, 46 procent av
kvinnorna och 44,7 procent av männen fick arbete före avslutad utbildning. Mellan åren 1997–2010 har
andelen civilekonomer som fått jobb inom sex månader efter avslutad utbildning varierat mellan 82 och 94
procent. Den successiva ökningen av antalet ekonomstuderande har inte påverkat civilekonomers snabba
etablering på arbetsmarknaden negativt. Se figur 4.
Civilekonomer tre år efter examen 2014 – 15
Figur 4: Andel civilekonomer som fått arbete inom 6 månader. Procent.
96
94
94,1
93
92
93,4
90,9
90,1
90
88
92
90,8
88,7
87,9
88,2
86,6
86
84
83,56
82,1
82
80
78
76
1997
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Civilekonomer med inriktning dataekonomi/IT-ekonomi och finansiering/finansiell ekonomi, är de som
snabbast får arbete. 57 respektive 53 procent av respondenterna med den inriktningen erbjöds arbete före
avslutad utbildning. Även en stor andel (50 procent) av civilekonomerna med inriktning makroekonomi,
redovisning, offentlig ekonomi får snabbt arbete före avslutade utbildning. Jämför vi tiden till första arbete
uppdelat efter valt huvudämne får 46 procent av företagsekonomerna och 44 procent av nationalekonomerna
arbete före avslutade studier. Se figur 5.
Figur 5: Tid till första arbete efter examen, uppdelat efter huvudämne. Examensår 2010.
50,0 %
45,0 %
40,0 %
35,0 %
30,0 %
25,0 %
20,0 %
15,0%
10,0%
5,0%
0,0%
d
ta
lu
s
g
av in
re ildn
ö
F tb
u
Nationalekonomi
Företagsekonomi
ad
<
1m
r
de
ån
6
1–
m
a
ån
r
r
de
2
1
7–
m
a
ån
er
än
1å
M
Arbete vid sidan av studierna verkar också ha betydelse för hur snabbt civilekonomerna har fått anställning.
Av dem som jobbar mer än 50 procent parallellt med sina studier får 68,3 procent anställning före avslutade
studier. Bland dem som inte jobbar parallellt med studierna är det 29,3 procent som får jobb före avslutade
studier.
16 – Civilekonomer tre år efter examen 2014
3.2 Kontakter är viktigast för första jobbet
I tabell 4 kan man utläsa att respondenterna får sina första jobb främst genom att använda kontakter
eller bekanta (20 procent). Andra vägar är via webbsidor tillhörande rekryteringsföretag eller
rekryteringswebbsida alternativt företagens webbsidor (21 procent). 9,4 procent får arbete via jobb de hade
före eller under studierna och 10,5 procent får arbete via direkt förfrågan hos arbetsgivaren och 9,8 procent
via Arbetsförmedlingen.
Hur man får sitt första jobb skiljer sig delvis åt mellan könen. Männen får i viss större utsträckning sina första
jobb via kontakter, direktförfrågan hos arbetsgivare, via lärosätet och examensarbetet. Kvinnorna får i större
utsträckning sina första jobb via rekryteringsföretag, via Arbetsförmedlingen, via jobb under studietiden och
via tidningsannonser. Andelen civilekonomer som väljer att, som väg till sitt första jobb, starta eget företag
efter examen har sedan år 2000, med marginella skillnader, varit drygt 1 procent.
Tabell 4: Hur fick du ditt första arbete? Examensår 2010.
Hur fick du ditt första jobb?
Kvinna
Man
Totalt
Via bekanta/kontakter
19,5%
21,6%
20,6%
Via rekryteringsföretag, rekryteringswebbsida
12,2%
11,0%
11,6%
Via direkt förfrågan hos arbetsgivare
9,1%
11,8%
10,5%
Via Arbetsförmedlingen
11,2%
8,4%
9,8%
Via jobb jag hade under eller före studierna
11,0%
7,9%
9,4%
Via företagets webbsida
8,2%
10,0%
9,1%
Via tidningsannons
8,1%
6,4%
7,2%
Via arbetsmarknadsdagar
5,1%
4,1%
4,6%
Via förfrågan från arbetsgivare/rekryteringsföretag
4,6%
4,0%
4,3%
Via lärosätet
3,1%
5,6%
4,3%
Via examensarbete
3,1%
4,0%
3,6%
På annat sätt
2,5%
3,0%
2,8%
Startade eget
1,3%
1,1%
1,2%
Via företagspresentation
1,1%
1,1%
1,1%
Civilekonomer tre år efter examen 2014 – 17
3.3 Personliga egenskaper och akademisk examen
viktigast för att få första jobbet
Svaren på frågan om vilka faktorer respondenterna bedömer vara viktiga för att få sitt första arbete redovisas
i tabell 5. Flera svar per respondent var möjliga. Personliga egenskaper och den akademiska examen anses
av flest respondenter vara viktigast. Även goda referenser och tidigare arbetslivserfarenhet anges som
meriterande.
Tabell 5: Faktorer som var viktiga för att få första arbetet. Examensår 2010.
Viktiga faktorer för att få första jobbet
Personliga egenskaper
Procent av alla
personer
60,9
Akademisk examen oavsett lärosäte
55,1
Goda referenser
32,5
Tidigare arbete
27,9
Annan arbetsliverfarenhet
27,4
Fördjupning inom ett visst område
23,1
Personliga kontakter på företaget
21,1
Akademiskt lärosäte, från ett specifikt lärosäte
19,8
Bra universitets-/högskolepoäng
17,4
Studier på universitets-/högskolenivå utomlands
15,2
Språkkunskaper
14,8
"Rätt" ålder
8,8
IT-kunskaper
7,0
Aktivitet i studentförening/kår under studietiden
6,1
Andra viktiga faktorer
4,3
"Rätt" kön
2,9
Bas: antal respondenter (obs flera svar per respondent möjliga)
Nationalekonomer och företagsekonomer prioriterar faktorerna något olika. Företagsekonomer lägger
större vikt vid personliga egenskaper (64,4 procent) än vad nationalekonomerna gör (57,5 procent).
Nationalekonomerna lägger större vikt vid goda referenser (42,5 procent) än vad företagsekonomerna gör
(32 procent) och betydelsen av en viss ämnesfördjupning (31,7 procent) jämfört med företagsekonomerna
där 22,3 procent anser att det är viktigt. Män och kvinnor svarar lite olika på vad som är viktigast för att
få första jobbet. 60,8 procent av kvinnorna och 51 procent av männen svarar att examen är viktig medan
männen i större utsträckning tycker att examen från ett specifikt lärosäte är viktigt. En lite större andel av
kvinnorna än männen (63,4 procent respektive 61,6 procent) svarar att personliga egenskaper är viktiga.
I olika åldersgrupper varierar åsikter om vilka de viktigaste egenskaperna är för att få första jobbet. De yngre
åldersgrupperna anger i större utsträckning än de äldre att personliga egenskaper, annan arbetslivserfarenhet,
examen från ett specifikt lärosäte, studier utomlands och bra betyg är viktiga för att få det första jobbet.
18 – Civilekonomer tre år efter examen 2014
4. Civilekonomernas
arbetsmarknad
4.1 De flesta civilekonomer jobbar i Sverige
Enligt undersökningen jobbar de allra flesta (94,3 procent) i Sverige tre år efter examen. Övriga civilekonomer har främst tagit anställning i antingen något av de övriga nordiska länderna, i Storbritannien,
Centraleuropa, USA och Kanada. Att endast 6 procent av de civilekonomer som utexaminerades år 2010 idag
jobbar utomlands kan vara missvisande då utexaminerade civilekonomer som inte längre är folkbokförda i
Sverige eller har flyttat utomlands är svåra att nå. Antalet civilekonomer som idag jobbar i utlandet är därför
troligtvis större än vad som går att utläsa ur undersökningen. Noteras bör dock att alla undersökningar från
utexaminerade år 2000 och fram till idag följer samma mönster.
95,1 procent av företagsekonomerna jobbar idag i Sverige jämfört med 92,7 procent av nationalekonomerna.
Bland de som har ett annat huvudämne (d v s har läst minst 60 poäng/90hp) jobbar 84,5 procent i Sverige.
Det är en högre andel män (7,6 procent) än kvinnor (4,5 procent) som jobbar utomlands. Det är fler i den yngre
åldersgruppen upp till 30 år som jobbar utomlands (6,5 procent). I grupperna 31–40 år är det 4,7 procent och i
gruppen 41 år och äldre var det i årets undersökning inga som svarade att de jobbar utomlands.
Studier utomlands kan vara ett första steg i valet att bosätta sig och jobba utanför Sverige. En högre
andel av dem som har studerat utomlands jobbar också utomlands (9,9 procent). Se tabell 6. Bland dem
som inte studerat i utlandet är det endast 2,9 procent som jobbar utomlands. I de fall civilekonomer med
utlandsstudier väljer att jobba utomlands söker de sig om möjligt ofta till samma land eller åtminstone
till samma språkområde. Vissa väljer att resa tillbaka för att jobba i till exempel USA, Storbritannien eller
något av länderna i Öst- och Sydostasien, om de studerat där tidigare. Andra väljer helt nya länder eller
språkområden när de ska börja jobba.
Tabell 6: Andel civilekonomer som jobbar i Sverige respektive utomlands.
Civilekonomer med examensår 2010.
Andel i procent som
jobbar i Sverige
Andel i procent som
jobbar utomlands
Har studerat utomlands
90,1%
9,9%
Har studerat endast i Sverige
97,1%
2,9%
Studieort
4.2 Nyexaminerade jobbar i storstadsområden
Av tabell 7 framgår att de flesta civilekonomer söker sig till någon av Sveriges storstadsregioner när de börjar
jobba. Vid en jämförelse med tidigare år visar det sig att strömmen av civilekonomer till Stockholms län
fortfarande är dominerande. Därefter följer Västsverige (Västra Götalands och Värmlands län) och Skåne
och Blekinge län, Östra Sverige (Uppsala, Västmanland, Södermanland och Örebro län) i nämnd ordning.
Stockholm har gradvis minskat sin attraktionskraft. Under hela 1990-talet fick hälften av civilekonomerna
arbete i Stockholm. Vid en jämförelse med dem som utexaminerades år 2000 och framåt har nu en växande
andel valt att bosätta sig i Västsverige.
Civilekonomer tre år efter examen 2014 – 19
Tabell 7: I vilken region jobbar civilekonomerna med examensår 2010.
Region för arbetsplatsen
Andel i procent
Stockholms län
38%
Hallands, Västra Göt., Värmlands län
21%
Blekinge län, region Skåne
13%
Uppsala, Västm., Söderm., Örebro län
10%
Östergötl., Jönköpings, Kronob., Kalmar, Gotlands län
7%
Gävleborgs, Dalarnas län
4%
Företaget ligger inte i Sverige
4%
Västerb., Norrbottens län
3%
Västernorrl., Jämtlands län
2%
Enligt de senaste undersökningarna är det en större andel män än kvinnor som jobbar i Stockholms län av
civilekonomerna. För de som examinerades 2010 är det 40,3 procent män respektive 35,6 procent kvinnor
som jobbar i Stockholm. Kvinnor jobbar i lite högre utsträckning i Västsverige än män (kvinnor 23 procent
och män 18 procent).
Likaså kan val av huvudämne och fördjupningsområde ha betydelse för på vilken ort man jobbar. Av nationalekonomerna med fördjupning i makroekonomi och samhällsekonomisk analys jobbar 58,5 respektive 57
procent i Stockholms län. Totalt sett jobbar 46 procent av nationalekonomerna i Stockholms län och 15 procent
i Skåne. Även företagsekonomer med inriktning på finansiell ekonomi och ekonomisk analys har i huvudsak
sin arbetsplats i Stockholm, 53 procent respektive 60 procent. Företagekonomer är samtidigt mer spridda på
större och mindre orter runt om i landet. 37 procent jobbar i Stockholm och 21 procent i Västsverige,
Åldern visar sig också påverka var civilekonomer jobbar geografiskt. I figur 6 framgår att Stockholm har en
koncentration av yngre civilekonomer medan fler i de äldre åldersgrupperna jobbar på mindre orter runt om
i Sverige.
Figur 6: Arbetsplatsen för civilekonomer. Geografisk indelning. Åldersgrupp. Examensår 2010.
U
pp
sa
la
S
to
ck
ho
lm
s
,V
Ö
lä
ä
st
n
st
er
m
gö
.
,
tl.
S
öd
,J
ön
er
kö
m
.,
pi
B
n
le
gs
ki
,K
ng
ro
e
no
lä
b.
n,
,
re
gi
o
n
H
al
S
kå
la
nd
ne
s,
V
G
äs
äv
tr
le
a
bo
G
rg
öt
s,
.,
V
D
äs
al
te
ar
rn
na
or
s
rl.
lä
n
,J
äm
V
äs
tla
te
nd
rb
s
.,
lä
N
Fö
n
or
re
r
bo
ta
ge
tt
en
tl
ig
s
lä
ge
n
ri
nt
e
iS
ve
rig
e
45 %
40 %
35 %
30 %
25 %
20 %
15 %
10 %
5%
0%
20 – Civilekonomer tre år efter examen 2014
–30 år
31–40 år
41– år
4.3 85 procent har en tillsvidareanställning
Majoriteten av civilekonomer, 77 procent, har haft antingen ett eller två jobb efter sin examen. 39,1 procent
har haft ett arbete, 37,9 procent har haft två jobb och 23 procent har haft minst tre jobb.
En stor majoritet (85,1 procent) av respondenterna har en tillsvidareanställning. Andelen med denna
anställningsform har stadigt ökat under mätperioden. Se figur 7.
Figur 7: Andel med tillsvidareanställning. Examensår 2003–2010. Procent.
88
86
84
82
80
78
76
74
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Anställd tillsvidare
Andelen som har en tidsbegränsad anställning är 5,6 procent. Andelen egna företagare är 2,9 procent och
andelen arbetssökande är 2,9. Andelen arbetssökande har ökat de senaste fyra åren från 0,7 till 2,9 procent.
Tabell 8: Huvudsaklig sysselsättning. Examensår 2003–2010. Andel i procent
Andel i
procent
2003
Andel i
procent
2004
Andel i
procent
2005
Andel i
procent
2006
Andel i
procent
2007
Andel i
procent
2008
Andel i
procent
2009
Andel i
procent
2010
78,5
83,9
85
84,2
82,5
85,7
84,4
85,1
Anställd
tidsbegränsad
7,2
5,2
3,7
4
4,3
6,4
5,2
5,6
Egen Företagare
3,8
3,1
3,2
3,2
3,8
2,9
3,9
2,9
Forskarutbildning
2,6
1,2
1,2
1,9
1,5
1,4
1,9
2,1
Studerande
2,3
1,3
1,2
1,6
1,2
0,6
1,3
0,8
Huvudsaklig
sysselsättning
Anställd tillsvidare
Arbetssökande
1
0,5
0,5
0,5
0,7
2,2
2,3
2,9
Arbetsmarknadspolitisk åtgärd
0,5
0,5
0
0,2
0,4
0,4
0,1
0,1
Sjukskriven
0,2
0,5
0,1
0,4
0,3
0,1
0,1
0,1
Annan sysselsättning
0,3
0,2
0,1
0
0
0,3
0,2
0,5
Föräldraledig
3,6
2,9
3,6
2,9
3,9
*
*
*
*föräldralediga finns from 2008 under resp. anställningsform
Civilekonomer tre år efter examen 2014 – 21
Män och kvinnors position på arbetsmarknaden skiljer sig åt när det kommer till val av bransch,
arbetsuppgifter, funktion, lön och huvudsaklig sysselsättning. Av tabell 9 framgår att kvinnor i lite högre
grad än män har en tillsvidareanställning (85,5 procent respektive 84,3 procent). Kvinnor är i lägre
utsträckning företagare och i något högre utsträckning arbetssökande. I förra årets undersökning var andelen
arbetssökande högre bland männen än bland kvinnorna.
Tabell 9: Huvudsaklig sysselsättning, män och kvinnor.
Andel i procent. Examensår 2010.
Sysselsättning
Kvinna
Man
85,5%
84,3%
Anställd tidsbegränsad
6,3%
4,8%
Egen Företagare
1,8%
4,3%
Forskarutbildning
1,8%
2,6%
Anställd tillsvidare
Studerande
0,8%
0,9%
Arbetssökande
3,4%
2,0%
Arbetsmarknadspolitisk åtgärd
0,0%
0,2%
Sjukskriven
0,1%
0,0%
Annan sysselsättning
0,1%
0,9%
I figur 8 kan man utläsa att det är vanligast bland nationalekonomer att vara analytiker och handläggare.
Bland företagsekonomer är det vanligare att vara handläggare, assistent, projektledare och konsult. Totalt
sett bland civilekonomerna har 12 procent en projektledartjänst, 11 procent är analytiker, 10,4 procent är
konsulter och 10,3 procent är specialister.
Figur 8: Funktion företagsekonomer och nationalekonomer. Examensår 2010.
35,0%
30,0%
25,0%
20,0%
FEK
15,0 %
NEK
10,0 %
5,0 %
da
Ko re
an ns
fu ult
nk
Sp tion
ec
A iali
n
st
C
he alyt
i
fh
ke
r
C ögr
he
e
n
fl
äg ivå
C
he
re
fm
Lä
Fö
ni
vå
el
Lä rare ret
la
a
nn
ra
/f
gs
re
o
i
l
gr rsk eda vå
ar
un
r
ds e u e/V
ni
ko
D
v
la
/g ers
i
ym te
na t
si
um
nt
le
te
is
A
nn
ek
t
ss
A
Pr
oj
H
an
d
lä
gg
ar
e
0,0 %
Av figur 9 framgår att det är vanligare bland män än kvinnor att vara chef på mellan eller högre nivå,
analytiker eller specialist. Kvinnor är i större utsträckning än män chef på lägre nivå, handläggare och
assistent. Vad gäller arbetsuppgifterna och titlarna projektledare och konsult är dessa titlar ungefär lika
vanliga bland män och kvinnor.
22 – Civilekonomer tre år efter examen 2014
Figur 9: Arbetsuppgifter. Män och kvinnor. Examensår 2010.
20%
18 %
16 %
14%
12%
10 %
8%
6%
4%
2%
0%
Kvinna
Fö
re
ta
gs
le
da
re
C
/V
he
D
fh
ög
re
C
he
ni
vå
fm
el
la
nn
C
he
iv
å
fl
äg
re
ni
vå
H
an
dl
äg
ga
re
A
ss
is
te
Pr
nt
oj
ek
t le
da
re
Ko
ns
ul
t
A
Lä
na
ra
l
yt
re
ik
gr
er
un
Sp
ds
e
ko
ci
al
la
is
/g
t
ym
Lä
na
ra
si
um
re
gr
un
ds
A
ko
nn
la
an
fu
nk
tio
n
Man
4.4 Civilekonomerna jobbar främst i svenska företag
Bland dem som deltog i enkätstudien jobbade 59 procent i ett svenskägt företag, 24 procent i ett utländskt
företag, 10,7 procent i en statlig myndighet, 7 procent inom kommun och landsting och 2,7 procent inom en
internationell myndighet eller organisation, alternativt inom en ideell organisation eller förening.
Män och kvinnor jobbar i lika stor utsträckning inom privat sektor (80 procent). 11 procent av männen och 10
procent av kvinnorna jobbar inom statlig sektor. En något större andel av kvinnorna (7,3 procent) än männen (5,5
procent) jobbar inom kommun och landsting. I tidigare undersökningar har männen i större utsträckning jobbat
inom privat sektor medan en större andel av kvinnorna har jobbat inom offentlig sektor. Idag är skillnaderna små.
Figur 10 visar att en större andel av företagsekonomerna jobbar inom privat sektor medan det bland
nationalekonomerna är en större andel som jobbar inom statlig sektor.
Figur 10: Arbetsmarknadssektor fördelat per valt huvudämne. Examensår 2010.
90,0 %
82,4 %
80,0 %
70,0%
60,2 %
60,0 %
50,0 %
40,0 %
29,2 %
30,0 %
FEK
20,0 %
NEK
10,0%
7,1% 5,0 %
1,3 %
Id
oc
h
Ko
m
m
un
1,1% 1,2%
ee
ll
or
g
la
nd
st
in
g
kt
or
se
St
at
lig
Pr
iv
a
ts
ek
to
r
0,0 %
4,3%
an
is
at
In
io
te
n
rn
at
.m
yn
di
gh
et
/o
rg
an
is
at
io
n
8,1 %
Civilekonomer tre år efter examen 2014 – 23
4.5 Vanligaste branschen är företagstjänster
27 procent jobbar inom företagstjänster, 13,7 inom ospecificerad bransch, 12,7 inom finansförmedling, 8,5
inom parti- och detaljhandeln, 7,1 inom offentlig förvaltning, 7 procent inom tillverkningsindustrin, 3,6 inom
fastighets- och uthyrningsverksamhet, 3,3 inom telekommunikation, 3,1 inom hälso- och sjukvård och 3
procent inom utbildning.
Figur 11 visar att en större andel män än kvinnor jobbar inom tillverkning, telekommunikation och försäkring.
Kvinnorna jobbar i större utsträckning än männen inom parti- och detaljhandeln och inom fastighets- och
uthyrningsverksamhet. För första året sedan mätningarna gjordes arbetar kvinnor och män i lika stor utsträckning
inom finansbranschen (se finansförmedling i figur 11). Kvinnorna har genom åren varit underrepresenterade inom
denna bransch sedan 2002. Det är annars marginella skillnader mellan kvinnor och män vad gäller anställning i
olika branscher och andelen män och kvinnor i olika branscher har varierat genom åren.
Civilekonomer i åldersgruppen > 41 år jobbar i större utsträckning inom offentlig sektor. Bland dem som är
41 år och äldre jobbar 30 procent inom stat eller kommun medan av dem som är yngre än 30 år jobbar 13,5
procent inom offentlig sektor.
Nästan 30 procent av dem under 30 år, jobbar inom revisionsbranschen och 13 procent jobbar inom finansförmedling. 16,5 procent av de som är 41 år eller äldre jobbar inom statlig förvaltning och 12,5 procent inom
tillverkningsindustrin. Civilekonomer i åldersgruppen > 41 år jobbar i större omfattning inom hälso- och sjukvård.
Figur 11: De vanligaste branscherna. Kvinnor och män, examensår 2010.
Intresseorganisationer och religiösa
Utvinning mineral
Jordbruk, jakt, skogsbruk
Hotell och restaurangverksamhet
El-, gas-, värme- och vattenförsörjning
Forskning och utveckling
Byggverksamhet
Försäkring och fonder
Utbildning
Man
Telekommunikation, transport
Kvinna
Hälso- och sjukvård
Fastighets- och uthyrningsverksamhet
Tillverkning inkl. elektronik
Offenlig förvaltning och försvar
Parti- och detaljhandel
Finansförmedling, utom försäkring
Annan bransch
Företagstjänster, revision, rådgivning
0%
24 – Civilekonomer tre år efter examen 2014
5 % 10%
15 % 20 %
25 % 30%
4.6 Ekonomifunktion och redovisning är de
vanligaste arbetsområdena
Bredden i ekonomutbildningarna gör det möjligt för civilekonomer att jobba inom en mängd olika
arbetsområden. 29 procent av civilekonomerna jobbar med ekonomifunktion, budgetering, ekonomisk
planering och redovisning. 11,5 procent jobbar inom området finans, fonder och mäkleri, och 10 procent
jobbar med revision. Se tabell 10.
Tabell 10: De vanligaste arbetsområdena för civilekonomer totalt. Examensår 2010.
Arbetsområde
Ekonomifunktion, budgetering, redovisning m m
Andel i procent
28,9%
Finans, fonder, mäklare
11,5%
Revision
10,2%
Annat arbete
9,3%
Försäljning
7,0%
Marknadsföring, reklam, PR
6,5%
Organisationsutveckling/management
5,6%
Forskning, utveckling
3,0%
Företagsledning
2,7%
Utredning
2,6%
Inköp
2,3%
Logistik
2,1%
Distribution
2,1%
IT
2,0%
Taxeringsarbete
1,8%
Personal
1,5%
Utbildning
1,3%
Information, dokumentation, journalistik
1,3%
Produktionsledning
0,6%
Civilekonomer tre år efter examen 2014 – 25
Tabell 11 visar att företagsekonomer i högre grad än nationalekonomer jobbar med ekonomifunktioner
exempelvis budgetering, ekonomisk planering och redovisning. Företagsekonomerna jobbar också oftare än
nationalekonomer med marknadsföring/reklam, revision samt företagsledning. Nationalekonomerna finner
man i störst utsträckning inom finans, ekonomifunktion, forskning, inköp, administration och utredning.
Tabell 11: De vanligaste arbetsområdena för civilekonomerna uppdelat per huvudämne.
Examensår 2010. Procent.
Arbetsområde
Företagsekonmi
Nationalekonomi
Ekono, budg, redov
31,9%
14,0%
Revision
12,0%
1,3%
Finans, fond, mäkl
9,8%
19,1%
Annat arbetsomr
8,8%
12,1%
Försäljning
7,0%
3,2%
Marknf, reklam, PR
7,0%
1,9%
Org. utv, manageme
5,9%
3,2%
Inköp
2,7%
0,6%
Företagledning
2,6%
2,5%
IT
2,2%
2,5%
Distrib, logistik
2,0%
0,6%
Taxeringsarbete
1,7%
0,6%
Personal, HR
1,3%
1,9%
Utbildning
1,2%
2,5%
Utredning
1,2%
13,4%
Forskn, utveckling
1,2%
17,2%
Info, dokum, journ
0,8%
1,9%
Produktionsledning
0,5%
1,3%
Det finns även vissa skillnader mellan olika åldersgrupper när det gäller arbetsområden. Civilekonomer upp
till 30 år jobbar i större utsträckning än de äldre med finans, fonder och mäklarverksamhet (11 procent),
med marknadsföring och PR (9 procent) och med revision (11 procent). De som är över 41 år och äldre
jobbar oftare med ekonomifunktion, budget och redovisning (43 procent), företagsledning (7 procent) och
produktionsledning (4,2 procent).
Kvinnor jobbar främst med ekonomi, budget och redovisning (30 procent), revision (10 procent) samt finans,
fonder och mäklarverksamhet (9,2 procent). Ekonomifunktionsområdet är det vanligaste också för männen
(24 procent) därefter är i fallande ordning de vanligaste arbetsområdena bland männen finans, fonder,
mäklarverksamhet (13 procent), revision (9,5 procent) och försäljning (8 procent). Skillnaderna mellan män
och kvinnor har minskat. Män och kvinnor jobbar i större omfattning inom samma arbetsområden jämfört
med tidigare år. Se tabell 12.
Kvinnor är dock underrepresenterade inom områdena företagsledning, IT och försäljning. Drygt 4 procent av
männen och endast 1,3 procent av kvinnorna jobbar inom arbetsområdet företagsledning. Drygt 3 procent
av männen och 1,4 procent av kvinnorna jobbar med IT. 5,5 procent av kvinnorna och 8 procent av männen
26 – Civilekonomer tre år efter examen 2014
jobbar med försäljning. Tidigare år jobbade en större andel av männen inom produktionsledning, och
forskning. Idag finns inga skillnader inom dessa områden. Se tabell 12 nedan.
Tabell 12: De vanligaste arbetsområdena för civilekonomerna uppdelat i kön.
Examensår 2010. Procent.
Arbetsområde
Kvinna
Man
Ekono, budg, redov
30,1%
23,9%
Revision
10,0%
9,5%
Annat arbetsomr
9,4%
8,5%
Finans, fond, mäkl
9,2%
13,0%
Marknf, reklam, PR
7,8%
3,9%
Försäljning
5,5%
8,0%
Org.utv, manageme
4,5%
6,1%
Inköp
2,6%
1,6%
Forskn, utveckling
2,6%
3,3%
Utredning
2,5%
2,2%
Personal, HR
2,4%
0,3%
Distrib, logistik
1,8%
2,3%
Taxeringsarbete
1,8%
1,6%
IT
1,4%
3,1%
Företagledning
1,3%
4,2%
Utbildning
1,1%
1,3%
Info, dokum, journ
0,9%
0,6%
Produktionsledning
0,6%
0,6%
4.7 Civilekonomerna jobbar i stora företag
59 procent av respondenterna jobbar i företag med fler än 1 000 anställda. Män och kvinnor jobbar idag i
stort sett i samma utsträckning inom de stora företagen. Av civilekonomerna upp till 30 år jobbar drygt 39
procent i de allra största företagen och bland dem som är 41 år och äldre är andelen som jobbar i de största
företagen 27 procent. Bland dem som är 41 år och äldre jobbar 35 procent inom de näst största företagen d v s
med 1 000–10 000 anställda.
4.8 15 procent har en chefsbefattning
Totalt har 14,9 procent en chefsbefattning tre år efter examen. Av tabell 13 och figur 13, kan konstateras att
andelen som blir chefer tre år efter examen har minskat de senaste åren. 16 procent en handläggartjänst,
12 procent en projektledartjänst, 12 procent en assistentjänst, 11 procent är analytiker och 10 procent är
specialister.
Civilekonomer tre år efter examen 2014 – 27
Tabell 13: Andel chefer tre år efter examen. Examensår 2002–2010
Befattning
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Andel i Andel i Andel i Andel i Andel i Andel i Andel i Andel i Andel i
procent procent procent procent procent procent procent procent procent
Företagsledare/
VD
6,6
6,6
2,3
2,6
2,8
2,9
2,3
2,8
2,3
Chef på högre
nivå
2,4
2,4
6,9
5,3
5
5,9
5,5
5,2
4,9
Chef på
mellannivå
5,8
5,8
4,8
4,9
4
4,5
5,5
4
2,7
Chef på lägre
nivå
5,6
5,6
7,2
7,1
6,2
6,4
6,6
5,6
5
20,4
20,4
21,2
19,9
18
19,7
19,9
17,6
14,9
Totalt
I avsnitt 4.3 konstateras att skillnaderna mellan män och kvinnors position på arbetsmarknaden är olika tre
år efter examen. En större andel av männen tillhör företagsledningen (män 3 procent och kvinnor 1 procent)
en större andel av männen har också en chefstjänst på hög och mellannivå (män 7 procent och kvinnor 3
procent). 6 procent av männen och 3 procent av kvinnorna har en chefstjänst på lägre nivå. Oavsett chefsnivå,
fördelar sig den andel av respondenterna som har en chefsbefattning så att 58 procent är män och 42 procent
är kvinnor. Kvinnorna har ökat sin andel av chefsbefattningarna något jämfört med fjolårets undersökning
då kvinnorna hade 39 procent av chefsbefattningarna. Utjämningen förklaras av att andelen civilekonomer
i chefsbefattning har minskat och att andelen chefer bland männen minskat i större utsträckning än vad
andelen kvinnor med chefsbefattning har gjort.
Se könsfördelningen av olika befattningar i figur 12. Kvinnorna är överrepresenterade inom befattningarna
lägre chef, assistent och handläggare. Männen är överrepresenterade inom befattningarna företagsledare,
chef på högre nivå, analytiker och specialist.
Figur 12: Könsfördelning per befattning 2010
Fö
re
ta
gs
le
da
re
C
/V
he
D
fh
ög
re
C
ni
he
vå
fm
el
la
nn
C
iv
he
å
fl
äg
re
ni
vå
H
an
dl
äg
ga
re
A
ss
is
te
nt
Pr
oj
ek
tle
da
re
Ko
ns
ul
t
A
n
Lä
al
yt
ra
ik
re
er
gr
un
Sp
ds
ec
ko
ia
lis
la
/g
t
ym
na
Lä
si
ra
um
re
gr
un
ds
ko
A
la
nn
an
fu
nk
tio
n
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20 %
10%
0%
Kvinna
28 – Civilekonomer tre år efter examen 2014
Man
Figur 13 åskådliggör hur stor andel av männen och kvinnorna genom åren som haft en chefsbefattning tre år
efter examen. Andelen chefer har under alla år varit högre bland männen. År 2007 minskade andelen kvinnor
med chefsbefattning medan andelen ökade bland männen. I årets undersökning har andelen manliga chefer
minskat med 7,8 procentenheter och bland kvinnorna har andelen ökat med 0,9 procentenheter, jämfört med
föregående år.
Figur 13: Andel i procent, chefer och företagsledare. Män och kvinnor. Examensår 2002–2010.
30
25
25,4
25,4
23,9
20
18
22,9
17
16,3
16,1
15
25,2
24,5
23,8
16
15,4
24,2
16,4
14,5
13,3
12,4
10
5
0
2002
2003
2004
2005
2006
2007
Kvinna
2008
2009
2010
Man
4.9 Genomsnittslönen är 25 000–30 000 kronor
Vilken lön en civilekonom har beror på en mängd olika faktorer som utbildningsnivå, ålder,
arbetslivserfarenhet, konjunktur, bransch, befattningsnivå, storlek på företaget, om arbetet ligger i en större
eller mindre arbetsmarknadsregion och även på hur väl man lyckats i löneförhandlingen. Då undersökningen
avser ekonomer med en akademisk examen från år 2010 är både utbildningsnivån och till viss del även åldern
och arbetsliverfarenheten liknande och jämförbar bland respondenterna. Ekonomutbildningen är samtidigt
bred och med många valmöjligheter som i sin tur och i olika grad kan påverka lönen. I det här avsnittet ger
vi en övergripande bild över civilekonomers löner tre år efter examen samt presenterar och belyser även
civilekonomers löner utifrån ett antal förklarande faktorer.
I tabell 14 kan man utläsa att drygt 45 procent av dem som utexaminerades 2010 hade under år 2013 en total
månadslön, inklusive bonus, tantiem och andra förmåner, som låg mellan 20 000 och 30 000 kronor. Jämfört
med tidigare år konstaterar vi att färre har en inkomst på över 40 000 kronor per månad.
Tabell 14: Total månadsinkomst för civilekonomerna. Personer med examensår 2003–2010. Procent
Total
månadsinkomst
–20 000 kr
Andel i
procent
Andel i
procent
Andel i
procent
Andel i
procent
Andel i
procent
Andel i
procent
Andel i
procent
Andel i
procent
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
8,3
5,7
3,6
3,1
3
2,8
3,8
3,3
20 001–30 000 kr
54,8
52,4
49,8
49
45,9
45,2
45,1
45,5
30 001–40 000 kr
23,3
26,9
29,5
31,4
32,4
30,4
32,9
35,5
> 40 001 kr
13,6
15
17
16,5
18,7
21,6
18,2
15,7
Civilekonomer tre år efter examen 2014 – 29
Utlandsjobb och jobb i Stockholm ger högst lön
Lönen påverkas av var man jobbar, om det är i en stor arbetsmarknadsregion, utomlands eller i Sverige samt
på en större eller på en mindre ort. Man bör vara extra försiktig då man jämför löner för civilekonomer som
jobbar i Sverige med civilekonomer som jobbar utomlands. Det finns bl a olika skäl till att man söker sig
utomlands för att jobba. En del av dem som jobbar utomlands har placerats där av sitt företag, och det är ofta
personer på relativt hög befattning, exempelvis regionchef eller liknande, med höga löner. En svaghet i den här
undersökningen är att vi räknar med ett större bortfall hos gruppen civilekonomer som jobbar utomlands då
de är svåra att nå. Resultaten pekar på att civilekonomer som jobbar utomlands har högre lön än de som jobbar
och bor i Sverige. I tabell 15 kan man utläsa att bland dem som jobbar utomlands (5,7 procent) har 32 procent
en lön på mer än 45 000 kronor i månaden. Ytterligare 6 procent har mellan 40 000–45 000 kronor. Lönerna
för civilekonomer skiljer sig även åt beroende på var i Sverige man jobbar. Se tabell 15. Högst avlönade är i
fallande ordning de som jobbar i Stockholms län, Skåne, Uppsala, Östergötland och Västra Götaland.
Utlandsstudier ger högre lön
Av dem som studerat utomlands på universitetsnivå har 22 procent över 40 000 kronor i månaden och
av dem som inte studerat utomlands har idag 11 procent över 40 000 kronor. En större andel av dem som
studerat utomlands jobbar också utomlands. Civilekonomer som jobbar utomlands tillhör också den grupp
som har högst lön tre år efter examen.
Tabell 15: Månadslön i kronor per region. Andel i procent. Examensår 2010.
Ort
<25 000kr
25 001–
30 000kr
30 001–
40 000kr
40 001–
45 000kr
> 45 000kr
26%
15%
21%
6%
32%
6%
24%
44%
11%
15%
13%
48%
32%
1%
7%
Arbetsplatsen ligger
inte i Sverige
Stockholms län
Uppsala, Västmanland,
Södermanland, Örebro
Östergötland, Jönköping,
Kronoberg, Kalmar, Gotland
14%
52%
27%
4%
3%
Skåne, Blekinge
19%
36%
34%
5%
6%
Västra Götaland, Halland,
Värmland
22%
34%
37%
3%
4%
Gävleborg, Dalarna
41%
38%
18%
0%
4%
Västernorrland, Jämtland
36%
39%
21%
0%
4%
Västerbotten, Norrbotten
29%
38%
29%
2%
2%
Män har högre lön än kvinnor
Figur 14 visar att kvinnor fortsatt har lägre lön än män. 56 procent av kvinnorna jämfört med 38 procent av
männen har mellan 20 000–30 000 kronor i månaden 3 år efter examen. 9 procent av kvinnorna jämfört med
24 procent av männen har mer än 40 000 kr i månaden.
30 – Civilekonomer tre år efter examen 2014
Figur 14: Lön män och kvinnor. Examensår 2010.
40%
35 %
30 %
25%
20 %
15%
10%
5%
0%
0–
20
0
00
kr
20
1
00
–2
5
0
00
kr
25
1–
00
30
0
00
kr
30
1
00
5
–3
0
00
kr
35
1–
00
40
0
00
kr
40
1
00
5
–4
0
00
kr
45
Kvinna
1
00
0
–5
0
00
kr
50
1
00
5
–5
0
00
kr
55
1
00
0
–6
0
00
kr
60
1
00
–
kr
Man
Examenstyp och lön
Utbildningsbakgrund är vanligtvis en lönepåverkande faktor. Respondenterna i den här undersökningen har
alla en akademisk examen i ekonomi och är i det avseendet en relativt homogen grupp. Det går emellertid att
urskilja vissa skillnader i lön mellan dem som har en civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm
och övriga. I fallande ordning har civilekonomerna med högst lön en civilekonomexamen från Handels i
Stockholm, en ettårig master, en magisterexamen, en civilekonomexamen och därefter en kandidatexamen.
Jämfört med förra årets enkät har skillnaderna i lön utifrån examenstyp minskat.
Figur 15: Examenstyp och lön. Examensår 2015.
45%
40 %
35 %
30 %
25%
20 %
15 %
10 %
5%
0%
0–
20
0
00
kr
20
1
00
5
–2
0
00
25
kr
1–
00
30
0
00
30
kr
1
00
5
–3
0
00
35
kr
1–
00
40
0
00
40
kr
1
00
5
–4
0
00
45
kr
0
–
01
50
0
00
50
kr
1
00
5
–5
0
00
55
kr
–
01
60
0
00
kr
60
1–
00
kr
0
Kandidatexamen
Magisterexamen
Civilekonomexamen 4 år
Civilekonomexamen HHS
Master 1 år
Master 2 år
Civilekonomer tre år efter examen 2014 – 31
Befattning och lön
Lönen påverkas av vilken befattning eller funktion man har inom företaget eller organisationen. Tabell 16 visar
hur lönerna bland civilekonomer med examensår 2010 varierar mellan olika funktioner.
Bland lärare och forskare har alla en lön under 30 000 kronor i månaden. 37 procent av civilekonomerna i
chefsbefattning har en månadslön över 40 000 kronor. 20 procent av civilekonomerna i chefsbefattning har
mer än 50 000 kronor i månadslön.
Tabell 16: Månadslön i kronor per funktion. Examensår 2010. Procent
Funktion
<30 001 kr
30 001–40 000 kr
40 001–50 000kr
>50 001 kr
Företagsledare/VD
41%
22%
9%
28%
Chef högre nivå
16%
40%
23%
22%
Chef mellannivå
21%
33%
23%
23%
Chef lägre nivå
36%
43%
15%
6%
Projektledare
73%
25%
1%
0%
Konsult
82%
16%
1%
1%
Analytiker
30%
54%
11%
5%
Specialist
45%
38%
10%
8%
Handläggare
30%
50%
16%
4%
Annan funktion
53%
36%
8%
3%
Assistent
37%
36%
15%
12%
Lärare grundskola/
gymnasium
100%
0%
0%
0%
Lärare/forskare vid
universitet
100%
0%
0%
0%
Arbetslivserfarenhet ger högre lön
Det finns ett visst samband mellan arbetslivserfarenhet och hög lön. 12,2 procent av dem som vid sidan av
studierna skaffat sig arbetslivserfarenhet har en lön som är >45 000 kronor. Bland dem som inte skaffat
sig någon arbetslivserfarenhet är det 6,5 procent som har en lön som är >45 000 kronor. Skillnaderna i lön
mellan dem som skaffat sig arbetslivserfarenhet och övriga har ökat jämfört med fjolårets rapport
Högre lön med dubbla examina?
Att ha en examen i ett annat ämne utöver ekonomexamen kan öka anställningsbarheten och därmed
möjligheterna till högre lön. Vilket förklaringsvärde de breddade studierna har på lönen är samtidigt svårt att
bedöma. Vi kan konstatera att 16,1 procent av dem med en examen i ett annat ämne har en lön > 45 000 kronor
i månaden. Av dem som enbart har en examen i ekonomi har 8,1 procent en lön >45 000 kronor i månaden.
4.10 Nyttan av utbildningen i arbetslivet
70 procent av respondenterna anser sig ha stor eller ganska stor nytta av sin ekonomutbildning i sitt
yrkesutövande (28 procent mycket stor nytta och drygt 42 procent ganska stor nytta). För 19 procent hade
utbildningen varken gjort till eller från. 8 procent tyckte att utbildningen varit till ganska liten nytta men
endast 2,5 procent tyckte att utbildningen inte varit till någon nytta alls.
32 – Civilekonomer tre år efter examen 2014
Examenstyp och nytta
Figur 16 illustrerar andelen som upplever att nyttan av ekonomutbildningen i den nuvarande funktionen varit
mycket stor eller ganska stor. Resultatet är uppdelat per examenstyp. Störst nytta (80 procent har svarat
mycket stor nytta eller ganska stor nytta) med utbildningen anser sig civilekonomer med en filosofie magister
och lägst nytta (56 procent har svarat mycket stor eller ganska stor nytta) anser civilekonomer med en
filosofie kandidat att de har.
Figur 16: Typ av examen och nytta. Examensår 2010.
Mycket stor
Ganska stor
90,00%
80,00%
70,00%
60,00%
50,00%
40,00%
30,00%
20,00%
10,00 %
0,00%
r
r
r
S
at
at
år
ne
ne
en
te
te
H
1å
id
id
2
m
m
is
is
m
r
H
d
d
r
ä
ä
a
g
g
n
n
te
d
d
a
a
te
ex
en
ka
ka
as
m
m
vu
vu
as
m
m
u
e
e
M
o
a
i
i
ie
ie
M
hu
h
/
m
m
m
m
k
ex
k
on
hp
m
,e
,e
no
no
no
no
ek
0
l
o
g
o
o
d
o
o
i
6
n
a
iv
an
Ek
Ek
Ek
Ek
er
ko
C
lm
lk
le
st
i
i
i
Fi
F
iv
ag
C
M
71 procent av både företagsekonomerna och nationalekonomerna anser att de haft mycket stor eller
ganska stor nytta av utbildningen. Tabell 17 och 18 visar den upplevda nyttan per fördjupningsområde inom
företagsekonomi och nationalekonomi. Bland företagsekonomerna är det civilekonomer med fördjupning
ekonomisk analys, logistik och finansiering som i högst grad anser att nyttan av utbildningen varit mycket
stor eller ganska stor. Bland nationalekonomerna är det civilekonomer med samhällsekonomisk analys och
finansiell ekonomi som i högst grad anser att nyttan av utbildningen varit mycket stor eller ganska stor.
Tabell 17: Svar på frågan hur stor nytta anser du att du haft av din utbildning.
Per fördjupning inom företagsekonomi. Examensår 2010. Procent.
Fördjupning
Mycket stor
Ganska stor
Totalt
Ekonomisk analys/kostnads och intäktsanalys
40,00%
50,00%
90,00%
Logistik
25,60%
51,30%
76,90%
Finansiering/finansiell ekonomi
27,90%
46,70%
74,60%
Redovisning
29,60%
44,30%
73,90%
Ekonomistyrning
34,40%
38,90%
73,30%
Dataekonomi/IT-ekonomi
28,60%
42,90%
71,50%
Internationellt företagande
26,70%
43,30%
70,00%
Organisation/management
25,80%
40,40%
66,20%
Marknadsföring
21,90%
44,20%
66,10%
Entreprenörskap/småföretagande
16,10%
38,70%
54,80%
Civilekonomer tre år efter examen 2014 – 33
Tabell 18: Svar på frågan hur stor nytta anser du att du haft av din utbildning.
Per fördjupning inom nationalekonomi. Examensår 2010. Procent.
Samh.ek
analys
Finansiell
ekonomi
Mikroekonomi
Makroekonomi
Internationell
ekonomi
Offentlig
ekonomi
Mycket stor
71,40%
25,60%
27,80%
25,80%
29,20%
25,00%
Ganska stor
28,60%
51,20%
44,40%
35,50%
37,50%
25,00%
100,00%
76,80%
72,20%
61,30%
66,70%
50,00%
Nytta
Totalt
Det finns ett samband mellan hög lön och en hög upplevd nytta med utbildningen. Lönen och upplevd nytta
hänger också i många fall samman med branscher, befattningar och arbetsområden som generellt har höga
löner exempelvis företagsledning och chefsbefattningar. Tabell 19 illustrerar nyttan av ekonomutbildningen
utifrån den befattning respondenterna har. Högst nytta anser lärare och forskare på universitet att de haft av
sin utbildning. Även företagsledare/VD och högre chefer anser att nyttan med utbildningen har varit mycket
stor eller ganska stor.
Tabell 19: Svar på frågan hur stor nytta anser du att du haft av din utbildning i din nuvarande funktion.
Per funktion eller befattning. Examensår 2010.
Nytta
Chef Chef
Företags- Chef
ledare/ högre mellan- lägre
nivå nivå
nivå
VD
Mycket
stor
41%
Ganska
stor
34%
51%
51%
47%
Totalt
75%
87%
80%
72%
36%
28%
25%
Hand- Assis- Projektläggare
tent
ledare
18%
Lärare/
Lärare
forskare
Kon- Analy- Specia- grundskola/
sult
tiker
list gymnasium universitet
21%
28%
31%
36%
30%
25%
41%
43%
44%
59%
64%
73%
67%
42%
46%
43%
50%
21%
72%
82%
73%
75%
88%
Figur 17 illustrerar nyttan av ekonomutbildningen i relation till det arbetsområde man är verksam inom. Störst
nytta anser sig civilekonomer inom organisationsutveckling, management, revision samt forskning och
utveckling ha haft, tätt följda av de som jobbar med inköp, ekonomifunktion och företagsledning. Minst nytta
med utbildningen anser sig ekonomer som jobbar inom IT och HR där drygt 30 procent av civilekonomerna
svarar att de bara till en mindre del eller inte alls haft någon nytta med utbildningen. Det är dock mycket få (4
procent) som jobbar inom dessa områden.
34 – Civilekonomer tre år efter examen 2014
Figur 17: Svar på frågan hur stor nytta anser du att du haft av din utbildning.
Per arbetsområde. Examensår 2010.
90,0%
80,0%
70,0 %
60,0%
Ganska
stor
50,0%
40,0%
Mycket
stor
30,0%
20,0%
10,0%
0,0 %
t
n
g
g
g
g
p
R
R
ik ing äkl ing tik ing ete
de
en isio
lin nkö nin nin , P nin ist
b
n alis ljn
n
rå al, H
k
m
m
r
s
g
I
d
v
m
d
d
d
i
c
,
e
l
e
e
a
e , lo
d
sa
le
om n
sä
rn
ov
ve
bi
sl
tr
kl
ag R
ns fon Ut jou För ing ets rso
U ion
ut
ed tag , re
an
o
,
r
r
,
i
b
t
,
,
t
g
e
s
e
r
g
Pe
m
et
m
in
ör rin
bu duk an
ax t a
v,
i
g
u
n
t
F
r
T
n
a
ö
d
k
t
.u
o Fi
ok
sf
rs
is
nn
bu
rg
Pr
,d
D
A
ad
i,
Fo
O
o
n
f
k
om
In
ar
on
M
k
E
IT
4.11 Hur väl matchar arbetets innehåll den
ekonomiska utbildningen?
På frågan vad civilekonomerna anser om sina arbetsuppgifter i förhållande till sin ekonomutbildning
svarar 47 procent att de är lagom kvalificerade för sina arbetsuppgifter. 35,4 procent svarar att de är
klart överkvalificerade eller något överkvalificerade för sina arbetsuppgifter. 17,6 procent anser att de har
arbetsuppgifter som är mer avancerade än vad den ekonomiska utbildningen förberett dem för.
På frågan om respondenterna anser att deras arbetsuppgifter ligger inom samma område som den specialkompetens som ett visst huvudämne eller inriktning har förberett dem på, svarar 45,6 procent att arbetsuppgifterna helt och hållet eller i stort sett motsvarar den kompetens de fått genom utbildningen. 26,5
procent svarar att arbetsuppgifterna bara till en mindre del eller inte alls motsvarar den kompetens de fått
genom utbildningen.
I tabell 20 finns resultaten på frågan om civilekonomerna anser att deras arbetsuppgifter utgörs av sådan
kunskap som den ekonomutbildningen generellt förberett dem för. De senaste tre åren uppvisar ingen större
variation.
Tabell 20: I vilken grad civilekonomerna anser att deras ekonomiska utbildning förberett dem för
deras arbetsuppgifter. Examensår 2007–2010. Procent.
Andel i procent
examensår 2007
Andel i procent
examensår 2008
Andel i procent
examensår 2009
Andel i procent
examensår 2010
I hög grad
12%
13%
13%
12,5%
I ganska hög grad
32%
30%
32%
30,7%
I viss grad
35%
35%
35%
35,5%
I ganska låg grad
14%
15%
13%
13,9%
7%
7%
7%
7,4%
Grad
I låg grad
Civilekonomer tre år efter examen 2014 – 35
Figur 18 redovisar vilka krav civilekonomerna anser att deras arbete ställer på förmågorna att kunna göra
etiska bedömningar, kunna identifiera och lösa problem, kunna göra affärer på ett andraspråk, kunna utöva
ledarskap och kunna fatta beslut. Av de fem färdigheter som civilekonomerna svarat på är de tre viktigaste
färdigheterna i arbetet att kunna identifiera och lösa problem, att kunna fatta beslut och att kunna utöva
ledarskap. En majoritet av civilekonomerna, 94 procent, anser att det är av stor eller betydande vikt att de
kan identifiera och lösa problem. 87,4 procent anser att det är av stor eller betydande vikt att de kan fatta
beslut. 58,6 procent svarar att det är av stor eller betydande vikt att de kan utöva ledarskap. 51,7 procent
anser att arbetet ställer stor eller betydande krav på att kunna göra bedömningar av etiska aspekter och 46,2
procent krav på att kunna göra affärer på ett andraspråk.
Figur 18: Arbetets krav på att göra etiska bedömningar, identifiera, formulera och lösa problem, göra
affärer på ett andraspråk, utöva ledarskap och fatta beslut. Examensår 2010.
100%
90%
19,6
27,4
80 %
70 %
60%
24,8
51,2
32,1
69,3
18,8
Stor
33,8
Betydande
50%
40%
30 %
23,7
31,7
20%
10 %
29,7
24,6
16,7
0%
Göra
bedömningar
av etiska
aspekter
4,9
1,2
Identifiera,
formulera
och lösa
problem
36,2
Någon
Ingen
30,1
Göra affärer
på ett
andraspråk
11,8
10,7
1,8
Utöva
ledarskap
Fatta
beslut
Figur 19 nedan redovisar i vilken uträckning civilekonomerna anser att utbildningen har utvecklat deras
förmåga att göra etiska bedömningar, identifiera och lösa problem, göra affärer på ett andraspråk, utöva
ledarskap och fatta beslut. I fallande ordning anser civilekonomerna att identifiera och lösa problem, (75,5
procent), att fatta beslut (43,8 procent), att göra affärer på ett andraspråk (42,4 procent, att utöva ledarskap
(34,6 procent), och att göra etiska bedömningar (31,8 procent) i stor eller betydande utsträckning.
Vi konstaterar att det är stora skillnader mellan vad arbetet ställer för krav på olika färdigheter och i vilken
utsträckning respondenterna upplever att färdigheterna utvecklats genom utbildningen. Störst skillnader,
mellan vad som upplevs som viktiga färdigheter i arbetet och i vilken grad dessa färdigheter utvecklats
genom utbildningen, är förmågan att fatta beslut, att utöva ledarskap och att göra etiska bedömningar.
36 – Civilekonomer tre år efter examen 2014
Figur 19: Hur har färdigheterna att göra etiska bedömningar, identifiera, formulera och lösa problem,
göra affärer på ett andraspråk, utöva ledarskap och fatta beslut utvecklats genom den akademiska
utbildningen?
100 %
6,1
90 %
27,4
25,7
80 %
7
15,6
9,4
27,6
34,4
26,8
70 %
60 %
50%
48,1
43,8
40 %
Betydande
41,8
30,6
43,7
30 %
Någon
Ingen
20 %
21,0
24,4
10 %
0%
Stor
27,1
23,7
Göra affärer
på ett
andraspråk
Utöva
ledarskap
12,4
3,6
Göra
bedömningar
av etiska
aspekter
Identifiera,
formulera
och lösa
problem
Fatta
beslut
4.12 Arbetssituationen tre år efter examen
Att ha balans mellan arbete och privatliv är viktigt och i enkäten har civilekonomerna svarat på frågorna om
de upplever att de har balans mellan arbete och privatliv och om de upp lever att ekonomutbildningen ger
dem trygghet i yrkesutövningen. Figur 20 visar att 54,9 procent av civilekonomerna anser att de har mycket
god eller god balans mellan arbete och privatliv. 18,7 procent svarar att de har mycket liten eller liten balans
mellan arbete och privatliv. Några stora skillnader mellan män och kvinnor kan inte utläsas.
Figur 20: Balansen mellan arbete och privatliv på skalan 1–5 där 5 är mycket stor och 1 är mycket liten.
Examensår 2010.
20,1%
18,6%
21,2%
Mycket stor
34,8%
33,6%
35,7%
4
0,0%
Man
Kvinna
14,9%
17,8%
12,7%
2
Mycket lite
Totalt
26,4%
26,7%
26,2%
3
3,8%
3,3%
4,1%
10,0%
20,0%
30,0%
40,0%
Civilekonomer tre år efter examen 2014 – 37
Figur 21: Ger utbildningen trygghet i yrkesutövningen. Svaren anges på skalan 1–5 där 5 är mycket stor
och 1 är mycket liten. Examensår 2010
I figur 21 kan utläsas att 55,5 procent tycker att utbildningen ger mycket stor eller stor trygghet i
yrkesutövningen. 15,4 procent anser utbildningen ger mycket liten eller liten trygghet i yrkesutövningen.
14,9%
15,6%
14,3%
Mycket stor
40,6%
41,1%
40,3%
4
Totalt
29,0%
28,1%
29,7%
3
Man
Kvinna
11,6%
12,7%
10,9%
2
3,8%
2,5%
4,8%
Mycket lite
0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0%
Figur 22: Balansen mellan arbete och privatliv per funktion. Svaren anges på skalan 1–5 där 5 är mycket
stor och 1 är mycket liten.
70,00%
60,00%
50,00%
40,00%
30,00%
20,00%
10,00%
Ko
C
ns
he
ul
fm
t
el
la
nn
iv
å
A
ss
is
C
te
he
nt
fh
ög
re
ni
C
he
vå
fl
äg
re
ni
vå
Pr
oj
ek
tle
da
re
A
na
ly
tik
er
Sp
ec
ia
lis
H
t
an
dl
äg
ga
re
Fö
re
ta
gs
le
d/
V
D
0,00%
Mycket stor eller stor balans
Mycket liten eller liten balans
Figur 22 visar hur civilekonomerna upplever balansen mellan arbete och privatliv fördelat per funktion. Störst
balans mellan arbete och privatliv upplever i fallande ordning handläggare, specialister, chefer på lägre nivå
och projektledare. Bland företagsledare, konsulter och chefer på mellannivå är det, relativt övriga funktioner,
en hög andel som upplever att de har mycket liten eller liten balans mellan arbete och privatliv. Bland
företagsledare svarar 37,5 procent att de har mycket liten eller liten balans mellan arbete och privatliv bland
konsulter är siffran 33 procent och bland chefer på mellannivå 25,6 procent.
38 – Civilekonomer tre år efter examen 2014
Appendix
Enkätformulär, enkät till civilekonomer med
examensår 2010
CIVILEKONOMER/EKONOMER I YRKESLIVET – ENK ÄT 2013
Examensår 2010
Besvara varje fråga med endast ett kryss
x om inte annat anges.
Del 1) Inledande frågor
1. Kön:
Kvinna Man
2. Ange din ålder .................. 3. a) Var har Du tagit ut Din högsta examen med ekonomisk inriktning?
b) Var har Du läst merparten av kurserna i Din högsta examen med ekonomisk inriktning?
a
b
a
b
Blekinge tekniska högskola
Högskolan i Borås
Ekonomihögskolan vid Lunds universitet
Mitthögskolan Sundsvall/Mitthögskolan
Högskolan i Dalarna
Högskolan på Gotland
Högskolan i Gävle
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Högskolan i Halmstad
Internationella handelshögskolan i Jönköping
Karlstads universitet
Högskolan i Kristianstad
Linköpings universitet
Mälardalens högskola
Högskolan i Skövde
Handelshögskolan i Stockholm
Stockholms universitet
Södertörns högskola
Handelshögskolan vid Umeå universitet
Uppsala universitet
Sveriges lantbruksuniversitet
Högskolan Väst/Högskolan
Linnéuniversitetet (Kalmar/Växjö)
Luleå tekniska universitet
Handelshögskolan vid Örebro universitet
Annat universitet utländskt
i Östersund/Mittuniversitetet
Trollhättan/Uddevalla
(ej svenskt lärosäte)
Civilekonomer tre år efter examen 2014 – 39
4. Vilken typ av högsta examen har Du?
Ekonomie kandidat
Ekonomie kandidat med internationell inriktning
Ekonomie magister (160 p/240 hp)
Ekonomie magister med internationell inriktning
Magister (60 hp) /Master 1-årig
Master 2-årig (120 hp)
Civilekonomexamen, yrkesexamen 4 år
Civilekonomexamen, från HHS 4 år
Fil kand med ekonomiskt huvudämne (60 p/90 hp)
Fil mag med ekonomiskt huvudämne (80 p/120 hp)
Annan examen med ekonomisk inriktning
5. Vilket ämne är huvudämne (minst 60 poäng/ 90 hp) i denna examen?
Företagsekonomi (hoppa över fråga 7)
Annat ämne (hoppa över fråga 6 och 7)
Nationalekonomi (hoppa över fråga 6)
6. Om företagsekonomi är Ditt huvudämne,
vilken är Din fördjupning?
7. Om nationalekonomi är Ditt huvudämne,
vilken är Din fördjupning?
Ekonomisk analys/kostnads- och intäktsanalys
Finansiering/Finansiell ekonomi
Ekonomistyrning
Logistik
Redovisning
Marknadsföring
Organisation/management
Entreprenörskap/småföretagsekonomi
Internationellt företagande
Dataekonomi/IT-ekonomi
Annan
Finansiell ekonomi
Internationell ekonomi
Offentlig ekonomi
Mikroekonomi
Makroekonomi
Samhällsekonomisk analys
Annan
40 – Civilekonomer tre år efter examen 2014
8. Har Du studerat på universitets-/ högskolenivå utomlands?
Ja
Nej
8 a. Om Ja, ange var
Danmark, Finland, Island eller Norge
Frankrike, fransktalande Belgien eller
fransktalande Schweiz
Storbritannien eller Irland
Tyskland, Österrike eller tysktalande Schweiz
Nederländerna eller flamländska Belgien
Italien, Spanien eller Portugal
Öst eller Centraleuropa
USA eller Canada
Latinamerika
Japan, Singapore eller Sydkorea
Kina
Australien eller Nya Zeeland
Afrika
Annat land
9. Har Du studerat inom något annat ämnesområde utöver ekonomutbildningen?
Ja 40p/60hp
Ja 60p/90hp
Ja >60p/90hp
Nej
9a. Om Ja, vilket ämnesområde tillhör denna utbildning?
Humaniora och teologi
Matematik och/eller naturvetenskap
Samhällsvetenskap
Juridik
Medicin
Teknik
Annat område, v v ange vilket ......................................................................................................................................................
9b. Har du en examen inom något av dessa ämnen?
Ja
Nej
10. Hur mycket har Du uppskattningsvis i genomsnitt arbetat parallellt med Dina studier?
(i procent av heltid)
Noll procent
Högst 25 procent
26–50 procent
Mer än 50 procent
11. Har Din utbildning omfattat någon högskolepoänggivande praktik/VFU?
Ja, < 7,5 hp
Ja, 7,5–15 hp
Ja, 15,5–30 hp
Ja, > 30 hp
Nej
Civilekonomer tre år efter examen 2014 – 41
12. Har Du under Din studietid, fått näringslivskontakter genom någon av följande aktiviteter,
flera svarsalternativ möjliga.
Fadderföretag
Arbetsmarknadsdag
Intervju av företag
Projektarbete med företag
Företagsbesök
Nej
13. Vilken är för närvarande Din huvudsakliga sysselsättning eller anställningsform?
(Om föräldraledig, ange anställningsform)
Anställd tills vidare
Anställd tidsbegränsad
Egen företagare
Forskarutbildning
Studerande
Arbetssökande
Arbetsmarknadspolitisk åtgärd
Sjukskriven
Annan huvudsysselsättning
14. Hur många olika förvärvsarbeten har du totalt haft sedan Du tog Din examen med ekonomisk inriktning?
Har inte haft något förvärvsarbete
→ Gå till fråga 33.
1
2
3
4 eller flera
Annan aktivitet, ange vad ..............................................................................................................................................................
42 – Civilekonomer tre år efter examen 2014
Del 2) Följande frågor handlar om Ditt nuvarande arbete
15. I vilket land/region ligger Din nuvarande arbetsplats?
Sverige
Danmark, Finland, Island eller Norge
Frankrike, fransktalande Belgien eller
fransktalande Schweiz
Storbritannien eller Irland
Tyskland, Österrike eller tysktalande Schweiz
Nederländerna eller flamländska Belgien
Italien, Spanien eller Portugal
16. Var i Sverige ligger Din nuvarande arbetsplats?
Stockholms län
Uppsala, Västmanlands, Södermanlands,
Örebro län
Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs,
Kalmar, Gotlands län
Blekinge, Skåne län
Hallands, Västra Götalands, Värmlands län
Gävleborgs, Dalarnas län
Västernorrlands, Jämtlands län
Västerbottens, Norrbottens län
Arbetsplatsen ligger inte i Sverige
Öst eller Centraleuropa
USA eller Canada
Latinamerika
Japan, Singapore eller Sydkorea
Kina
Australien eller Nya Zeeland
Afrika
Annat land
17. Hur ser ägandeförhållandet ut för det
företag
vid vilket Du arbetar?
Svenskägt företag
Utlandsägt företag
Statlig myndighet
Kommunal myndighet
Landsting (motsv.)
Ideell organisation/förening
Internationell myndighet eller
organisation
Civilekonomer tre år efter examen 2014 – 43
18. Hur stort är det företag/organisation/
myndighet vid vilket Du arbetar, mätt i antal
anställda globalt räknat?
19. Hur stort är det öretag/organisation/
myndighet vid vilket Du arbetar, mätt
i antal anställda lokalt?
1–2
3–5
6–25
26–100
101–250
251–500
501–1000
1 001–10 000
10 001–
1–2
3–5
6–25
26–100
101–250
251–500
501–1 000
1 001–
20. Till vilken bransch hör Din arbetsgivares huvudsakliga verksamhet?
Jordbruk, jakt, skogsbruk och fiske
Utvinning av mineral
Tillverkning, inkl elektronik, bioteknik
El-, gas-, värme- och vattenförsörjning
Byggverksamhet
Partihandel och detaljhandel
Hotell- och restaurangverksamhet, besöksnäring
Finansförmedling, utom försäkring och
pensionsfondsverksamhet, t ex bank
Försäkring och pensionsfondsverksamhet
Fastighets- och uthyrningsverksamhet,
företagstjänster
Forskning och utveckling
Offentlig förvaltning och försvar, obligatorisk
socialförsäkring
Hälso- och sjukvård
Intresseorganisationer och religiösa samfund
Telekommunikation, transport, magasinering,
annan kommunikation
Företagstjänster (revision, rådgivning,
redovisning, IT, inkl. management konsult, media,
reklam, PR)
Utbildning
Annan bransch
44 – Civilekonomer tre år efter examen 2014
21. Inom vilket av nedanstående arbetsområde arbetar Du huvudsakligen?
Distribution, logistik
Ekonomifunktion, budgetering, ekonomisk
planering, redovisning
Finans, fonder, mäklare
Företagsledning
Försäljning
Information, dokumentation, journalistik
Inköp
IT
Organisationsutveckling/management
Marknadsföring, reklam, PR
Personal, HR
Produktionsledning
Revision
Taxeringsarbete
Utbildning
Utredning
Forskning, utveckling
Annat arbetsområde
22. Vilken funktion har Du i Ditt nuvarande arbete? (OBS! funktion i organisationen. Ej titel!)
Företagsledare, vd
Chef på högre nivå – ingår i ledningsgrupp
eller motsvarande
Chef på mellannivå – har gruppchef
i ditt ansvar
Chef på lägre nivå
Handläggare
Assistent eller motsvarande
Projektansvarig, projektledare
Konsult
Analytiker
Specialist
Lärare på grund- eller gymnasieskola
Lärare/forskare vid universitet/högskola
Annan funktion,
ange vad ...................................................................
...................................................................................
23. Hur stor nytta anser Du att Du har haft av Din
ekonomutbildning i Din nuvarande funktion?
Mycket stor
Ganska stor
Varken stor eller liten
Bara till en mindre del
Inte alls
24. Ligger Dina arbetsuppgifter inom samma
område som den specialkompetens Du har
fått genom att ha läst ett visst huvudämne
och i en viss inriktning?
Helt och hållet
I stort sett
Delvis
Bara till en mindre del
Inte alls
Civilekonomer tre år efter examen 2014 – 45
25. Utgörs Dina arbetsuppgifter av sådant som Din ekonomiska utbildning generellt förberett Dig för?
i hög grad
i ganska hög grad
i viss grad
i ganska låg grad
i låg grad
26. Vad anser Du om Dina arbetsuppgifter i förhållande till Din ekonomutbildning?
Jag är klart överkvalificerad i förhållande till arbetsuppgifterna
Jag har arbetsuppgifter som är något mer avancerade än min ekonomiska utbildning
Jag är något överkvalificerad i förhållande till arbetsuppgifterna
Jag har arbetsuppgifter som är klart mer avancerade än min ekonomiska utbildning
Jag är lagom kvalificerad i förhållande till arbetsuppgifterna
27. Vad ställer ditt nuvarande arbete för krav på följande färdigheter och i vilken utsträckning har
dessa färdigheter utvecklats genom din akademiska utbildning?
Vikten av
förmågan eller
färdigheten i ditt
nuvarande arbete
Förmåga/Färdighet
Använd följande skala:
1 = ingen; 2 = någon;
3 =betydande; 4 =stor.
I vilken utsträckning har
förmågan/färdigheten
utvecklats genom dina
akademiska studier
1
2
3
4
1
2
3
4
Att göra bedömningar med hänsyn till
etiska aspekter
Att självständigt identifiera, formulera och
lösa problem
Att göra affärer på ett andraspråk
Att kunna utöva ledarskap
Att fatta beslut
28. Vilken är Din nuvarande bruttolön per månad (inklusive bonus, tantiem och andra förmåner)?
(Om Du arbetar deltid, omvandla till heltid)
0–20 000 kr
40 001–45 000 kr
20 001–25 000 kr
45 001–50 000 kr
25 001–30 000 kr
50 001–55 000 kr
30 001–35 000 kr
55 001–60 000 kr
35 001–40 000 kr
60 001 kr–
46 – Civilekonomer tre år efter examen 2014
Del 3) Vi vill veta hur du fick ditt första förvärvsarbete
29. Hur lång tid efter det att Du avslutade Din utbildning med ekonomisk inriktning fick Du Ditt
första arbete? Räkna från det att Du avslutat den sista kursen som ingick i din examen.
Fick arbete redan innan jag avslutade min utbildning
1–6 månader
Mer än 12 månader
Mindre än 1 månad
7–12 månader
Ej fått något arbete
→ Gå till fråga 33
30. Hur fick Du den kontakt som ledde till
Ditt första arbete?
Genom tidningsannons
Genom arbetsförmedlingen
Via direkt förfrågan hos arbetsgivare
Via förfrågan från arbetsgivare/
rekryteringsföretag
Genom bekanta/andra kontakter, nätverk
Via mitt lärosäte
Via arbetsmarknadsdagar
Företagspresentation
Via företagens webbsidor
Rekryteringsföretag, rekryteringswebbsidor
Via kontakt genom examensarbete eller praktik
Startade eget
Via jobb jag hade under eller före studierna
På annat sätt
31. Vilken/vilka av följande faktorer bedömer
Du var viktiga för att Du fick Ditt första arbete?
(Flera alternativ är möjliga!)
Akademisk examen, oavsett lärosäte
Akademisk examen, från ett specifikt
lärosäte
Fördjupning inom ett visst område
Bra universitets-/högskolebetyg
Studier på universitets-/högskolenivå
utomlands
Tidigare arbete
Annan arbetslivserfarenhet
Goda referenser
Personliga kontakter på företaget
Personliga egenskaper
Språkkunskaper
IT-kunskaper
Aktivitet i studentförening/kår under
studietiden
”Rätt” kön
”Rätt” ålder
Andra viktiga faktorer ange vilka:
...................................................................................
...................................................................................
Civilekonomer tre år efter examen 2014 – 47
32. Hur upplever du din arbetssituation? (Svara på en skala där 1= ”Mycket lite” och 5 = ”Mycket stor”).
1
2
3
4
5
Upplever du att du har balans mellan arbete och privatliv?
Upplever du att din utbildning ger dig trygghet i din yrkesutövning?
33. Vid vissa lärosäten bedrivs alumnverksamhet som riktar sig till tidigare studenter.
Känner Du till om Ditt lärosäte
har sådan verksamhet?
Är Du registrerad i
alumnnätverket?
Ja
Ja
Nej
Nej
c) Om Du inte är registrerad, skulle Du vara intresserad av att registrera dig om alumnnätverket skulle ha
följande aktiviteter?
Nätverksbyggande mellan tidigare studenter
Ja
Ja
Nej
Nej
Kontaktverksamhet mellan tidigare studenter
och ekonomiinstitutioner
Ja
Nej
Vidareutbildning i ekonomiska ämnen
TACK FÖR AT T DU TOG DIG TID AT T MEDVERKA I DENNA UNDERSÖKNING!
48 – Civilekonomer tre år efter examen 2014
Civilekonomer tre år efter examen 2014 – 49
50 – Civilekonomer tre år efter examen 2014
M i l j ö m ä r k t T ryc ksa k 3 4 1 0 6 5
CE-rapport-Arbetslivet2014.indd 2
© C i v i l e ko n o me r n a 2 0 1 4
Postadress: Box 4720, 116 92 Stockholm
Telefon: 08-556 912 00 | Fax: 08-556 912 01
Medlemsjouren: 08-556 912 60 | Medlemsregister: 08-556 912 70
Etikjouren: 08-556 912 80 | www.civilekonomerna.se | [email protected]
2014-04-25 09:37