Transcript Lorensbergsteatern 2012

Lorensbergsteatern
Ett teaterhistoriskt byggnadsminne
Lorensbergsteatern invigdes den 27 oktober 1916.
Stadsfullmäktige hade bara sex månader tidigare godkänt entreprenad­
handlingarna och byggnationen hade sedan dess pågått dygnet runt.
Initiativtagare var den teaterintresserade restaurangägaren Sophus
Petersen som tillsammans med andra likasinnade göteborgare ansåg
att staden behövde en dramatisk teater. Som arkitekt
valdes K M Bengtsson som tidigare varit med och
Invigningspublikens damer
byggt teatrar i Dresden och München.
hälsades välkomna
Lorensbergsteatern byggdes i det då nya materialet
med en ros av
Sophus Petersen.
cement med spritputsade fasader i en sandfärgad
nyans. Långsidorna är diskreta med monumentala
inslag. Entréfasaden är klassiskt skuren med fyra granitpelare som bär
upp en trekantsgavel, likt ett grekiskt tempel. En 17 meter bred granit­
trappa leder upp till de fem ingångarna. Lorensbergsteaterns interiör
avspeglas tydligt i dess exteriör. Den norra delen med entréhall och
trappor är smalare än mittpartiet som hyser salong och foajéer. Den
södra delen med scenhus och tågvind skjuter upp ur byggnaden och
gaveln följer scenens rundhorisont.
Lorensbergsteaterns salong är demokratiskt ordnad i reformteater­
anda. Den byggdes för att rymma ungefär 1 000 personer och är skapad
som en amfiteater i stället för en radteater. Golvet i salongen har en
påtaglig lutning och stolarna är placerade i en
halvcirkel mot scenen för att samtliga åskådare
ska kunna se och höra lika bra. När Lorensbergs­
teatern byggdes hade den Sveriges näst största
scen, endast överträffad av Operan i Stockholm.
För scentekniken ansvarade Carl Röder och
utrustningen inkluderade bland annat moln­
apparat, 70 olika ljusprojektorer, orkesterdike och
elektriskt driven vridscen.
En expressiv affisch
från 1921.
Den allra första premiären på Lorensbergs­
Lorensberg anno 1916
Lorensbergs Bio 1958
Bakom kulisserna – lingångarna
Stinsen brinner 1987
Anna Ternheim 2012
Hagmans konditori 2010–2011
Restaurang Lorens Bar
teatern ägde rum den 27 oktober 1916, och var förstås den
allra ståtligaste. ”En konstens helgedom, ett diktens tempel”,
dundrade Victor Sjöström i sitt inledningstal. År 1918 kom Per
Lindberg till teatern och tillsammans med bland andra Knut
Ström skapade han en modern teaterform. Den kallades
ljusets revolution och uppfattades som rent trolleri av dåtidens
publik. Storheter som Harriet Bosse, Ernst Rolf, Wilhelm
Stenhammar och Karl Gerhard gästspelade på scenen som
under en period även hyste Symfonikerna.
När Stadsteatern stod färdig 1934 flyttade ensemble och
teaterledning tvärs över gatan. Lorensbergsteatern förvand­
lades istället till en av landets modernaste biografer. Salongen
skärmades av från scenen och scenhuset, som tillsammans
med de halvcirkelformiga korridorerna och logerna senare kom
att hysa Teaterhistoriska museet. Den 19 september 1934
visade Göteborgs förnämsta premiärbiograf, Lorensbergs Bio,
Det hände en natt med Clark Gable och Claudette Colbert.
I 53 år visades här film till en dag i september 1987 då något
hände. Den vita duken och några bänkrader lyftes undan, för
nu skulle det byggas en ny scen. Galenskaparna och After
Shave tågade in med Stinsen brinner och Lorensbergsteatern
blev åter teater. Sedan dess driver Galenskaparnas och After
Shaves produktionsbolag Kulturtuben teatern som också hålls
öppen för gästande konserter, föreställningar och konferenser.
Kulturtuben och Higabgruppen har gjort stora investeringar
för att renovera teaterns publika utrymmen och ljud­ och ljus­
anläggningar. Det moderna teatermaskineri som idag döljs
bland kulisserna skulle säkerligen få herrarna Lindberg och
Ström att gnugga händerna av förtjusning.
Därför blir Lorensbergsteatern
byggnadsminne
Länsstyrelsens motivering:
Enligt 3 kap 1 § lagen om kulturminnen m m (SFS 1988:950) får Länsstyrelsen
f­ örklara en byggnad som är synnerligen märklig genom sitt k­ ulturhistoriska värde
eller som ingår i ett kulturhistoriskt synnerligen ­märkligt bebyggelseområde för
byggnadsminne.
Lorensbergsteatern är ur ett teaterhistoriskt perspektiv unik som l­andets första
reformteater med ett åskådarutrymme som var demokratiskt ordnat.
Teatertekniska företeelser som den permanenta vridscenen och den fasta ljus­
horisonten introducerades först på Lorensbergsteatern. Scen­belysningen var
också avancerad för sin tid.
Den långa kontinuiteten som teatersalong har ett stort kulturhistoriskt värde.
Byggnaden har även ett stort arkitekturhistoriskt värde där fasadernas klass­
iserande drag förebådar 1920-talets arkitekturströmning.
Salongen har över tid fått ett särskilt värde som en av stadens få ­bevarade stor­
salonger eftersom så många premiärbiografer i Göteborg har lagts ner på senare år.
Länsstyrelsen bedömer att Lorensbergsteatern är synnerligen märklig genom
sitt kulturhistoriska värde.
Ritning av Karl M Bengtson från 1916