Transcript Klicka här för att ta del av dokumentationen från

Skäggetorp Samverkansråd
- Nytt sätt att jobba och synas på -
Nätverksträff
Ungdomars delaktighet och inflytande
24.05.2013 Skäggetorp
Styrgruppen hälsar alla välkomna!
Nader Ghaemi, Stadsdelsutveckling
Sofia Ali, Stadsdelsutveckling
Susanne Sterneling, Medborgarkontoret
Samad Tiemori, Geografiska Utskottet
Martina Sjöqvist, Willhem
Kjerstin Petrelius-Allard, Svenska Kyrkan
Helén Ohlsson, Hyresgästföreningen
Mikael Sanfridson, ABF
Närvarande
Birgitta Ohlsson, EU-minister
Carl Lagerqvist, Pressekreterare Statsrådsberedningen
Annika Carlstein, Stadsdelsutveckling Berga
Kjell Eriksson, Coompanion
Pål Kasimir, Arbetsförmedlingen
Håkan Jutterdal, HSB Gasellen
Ann-Marie Haglind, Vårdcentralen
Mersion Pejda, Vårt Nygård
Januz Ramadani, Vårt Nygård
Biserka Zenkovic, Vårt Nygård
Benjamin Imamovic, Allaktivitetshuset
Per Wretman, ABF
Maja Almqvist, Liljeholmens folkhögskola
Jan Hultman, Liljeholmens folkhögskola
Daniel Bjurhamn, Liljeholmens folkhögskola
Johannes Stenberg, Skäggetorpsgemenskapen/
Liljeholmens folkhögskola
David Palmquist, Liljeholmens folkhögskola
Carl Erik Malm, HGF
Harriet Hildor, HGF
Birgitta Johansson, Geografiska Utskottet
Olga Krouchinskaia, Almi
Faruk Muhic, Almi
Carina Brehmer, Linköpings kommun
Ewa Höglind, Linköpings kommun
Daniel Andersson, Linköpings kommun
Stina Bond, Linköpings kommun
Arash Sharafadin, Linköpings kommun
Andreas Lindström, Willhem
Marianne Bäckström, Familjecentralen
Joel Hedlund, Biblioteket
Peter Karlsson, Fältgruppen
Kamaran Zangana, Jobb och Kunskapstorget
Anki Elsehamn, Stångåstaden
Abdirahman Musse, IBN Rushd
Katja Wiebe, Svenska Kyrkan
Kjerstin Petrelius-Allard, Svenska Kyrkan
Agneta Eliason, IKF
Azhar Saleh, IKF
Alice Ekman
Stina Bond, Kultur och fritidskontoret
Den gamla stadsdelsutveckingsplanen ska revideras. Nu ska man ha fem olika temaområden som
man ska jobba med. Dessa är: arbete, fritid, utbildning, boende och trygghet.
Fritid är Stina Bonds del och hon önskar träffa samverkansrådet i höst igen i ett sammanhang då man
under några timmar kan diskutera fritid.
Man talar då om fritid för alla åldrar. Hur ser det ut? vilka förutsättningar finns både ute och inne för
att ha en bra fritid? Det är frågor som dessa hon önskar diskutera i höst.
Samtal och diskussioner kring följande frågor
 Hur kan vi samverka kring ungdomars delaktighet och vilka konkreta aktiviteter skulle
det kunna vara?
 Vilka verktyg/resurser har ni i er organisation/förening som skulle kunna användas i
ett sådant arbete?
 Hur kan vi stödja olika initiativ som kommer från unga och bidrar till att de prövas
 Vilka frågor/aktiviteter känner vi till idag som vi vet ungdomar vill driva/genomföra
Och hur kan vi samarbeta runt dem.
Vad kom vi fram till?
Vi kanske behöver fråga oss själva om vi behöver aktiviteter för att fylla en fritid eller aktiviteter för
att fylla en självkänsla? Många organisationer gör mycket i Skäggetorp men man behöver se efter om
man först behöver utveckla de befintliga aktiviteterna innan man skapar något nytt? Samordning och
samverkan är av yttersta vikt.
Det är viktigt att hitta ungdomarna i våra verksamheter som vill vara delaktiga i planerandet. Vi
måste hitta öppningar för att ta till vara på deras åsikter och idéer. Det är också viktigt med
utbildning - kanske i hur man har möjlighet att påverka? Hur får vi ungdomarna att växa?
Många gånger kan man också se ungdomar som tar mycket initiativ. Vad gör vi när vi får ta del av
idéerna? Hur ser vi till att inte ta över deras idéer och ordna det själva? När ungdomarna vill göra
något bör vi stötta dem med tips och agera bollplank; hur ska ni göra? Vem ska ni vända er till? Hur
går man tillväga? Behövs något tillstånd? Vi får inte ta över utan låta de genomföra aktiviteten själva.
Vi måste lära oss att ungdomarna är egna individer och kan själva!
Det är nödvändigt med aktivitet och stöd för ungdomarna på kvällstid. Men hur ska vi kunna hjälpa
och stödja de, när de inte är närvarande just nu för att representera sin målgrupp? Vi bör även bli
bättre på att lyfta fram verksamheterna som finns i Skäggetorp, hur mycket vet vi om varandra och
hur samarbetar vi i dagsläget?
Det är nödvändigt att fokusera på målgrupperna bland ungdomarna, pratar vi om flickor, pojkar,
unga med svensk eller utländsk bakgrund? Vilka vuxna jobbar med vilka grupper? Det är viktigt att
hitta folk som kan relatera till ungdomarna, så att ungdomarna kan känna sig trygga tillsammans med
den vuxne och kan utrycka sina önskemål.
Arash Sharafadin, Ungdomssamordnare
Arash jobbar med förebyggande insatser mot kriminalitet och avhopp från gängkriminalitet.
Ungdomarna han möter är mellan 13-25 år. Han försöker hjälpa och stärka dem. Vad ska en
fjortonåring ta sig till när han/hon varje dag vaknar och bävar inför dagen - man är inte accepterad,
man blir inte uppskattad för någonting man gör, och man varken syns eller hörs. Om man under 14
års tid endast hör att man är dum i huvudet är det kart man identifierar sig i den rollen. Detta är
ungdomarnas vardag, berättar Arash.
Det ska man ha med sig när man möter de här ungdomarna eftersom det är väldigt lätt att döma ut
dem utifrån vad vi ser. Men det vi inte ser är de sårade, trasiga människorna bakom fasaden. Ingen
föds kriminell eller ond.
Han jobbar med någonting som heter MRP – Motivation, Relation, Passion. Med fokus på att hitta
ungdomarna och motivera dem. Prata med dem och skapa en relation med dem, där de är.
Gängen är riktigt duktiga på att marknadsföra sig och de gör de lätt för ungdomarna att välja dem
framför oss. Vi måste göra något för att erbjuda dem en motpol, ett alternativ. Vi måste erbjuda
ungdomarna en alternativ väg att gå, en väg ut, en annan roll som de kan ta till sig. Om vi frågar ”Vad
vill du göra med ditt liv?” svarar de kanske att de inte vet. ”Kom här så ger jag dig några alternativ...”
ska vi säga då.
Alla pekar på problemet men ingen vill ta i det! Ingen vill ha det på sitt bord, alla är fast i sina
arbetsbeskrivningar men vem ska göra det? Vi har resurserna, vi har alla möjligheterna, så vad
stoppar oss? Vår egen rädsla och gränser vi satt för oss själva.
I Skäggetorp finns mycket satsningar med stöd från många. Allaktivitetshuset och ABF gör
jättemycket för att hitta nya identifikationer för ungdomarna, men det finns fortfarande mycket att
göra inom det här problemområdet.
Arash ber att alla ska gå hem och fråga sig själva vad de kan göra i sin verksamhet för att erbjuda en
utsatt ungdom en väg ut. Alla kan göra någonting! Även om man hjälper en person är det en
människas framtid.
”Kompisen i skolan” och ”kompisen i området” är två projekt som är i gång för att fånga upp
ungdomar. Det är två personer med gatans erfarenhet som har kommit jättelångt själva och nu vill
hjälpa andra ungdomar och vill vara förebilder. Den första killen utgår från Allaktivitetshuset och den
andra rör sig som namnet avslöjar, i området. Han försöker fånga upp ungdomar i köpcentret och
andra allmänna utrymmen.
Gatans verkstad ska fungera som en plats där ungdomarna kan komma för att leva ut sin passion. En
plats där man vill samla ungdomar för att ge dem en vettig sysselsättning och möjlighet att utföra
olika aktiviteter.
Vill ni veta mer om Gatans verkstad, kontakta Arash Sharafadin, Kjell Eriksson på Coompanion eller
Mikael Sanfridson på ABF.
Birgitta Ohlsson
Vi är stolta och glada över att kunna välkomna vår hedersgäst Birgitta Ohlsson till Skäggetorp!
Skäggetorp minns jag som ljust och med ljusa minnen från min barndom börjar Birgitta. En plats som
symboliserade en trygg uppväxt.
Men det kan se annorlunda ut för de som aldrig satt sin fot i stadsdelen. I den tiden vi nu lever i är
det viktigt att våga visa motkraft, motstånd och att lyfta fram motbilder. Det finns ju trots allt också
ett annat Skäggetorp och ett annat Husby än det som just nu lyfts fram i medierna på grund av den
senare tidens oroligheter.
Birgitta blev väldigt glad när hon hörde att många hade varit ute och nattvandrat, visat på ett starkt
civilt motstånd och vågat visa ungdomarna att det finns ett annat alternativ, genom att finnas på
plats när det behövts. Birgitta betonar att hon tror det är det allra viktigaste att göra under sådana
här oroliga tider.
Bilden av Skäggetorp är tyvärr oftast negativ liksom för Husby, Rinkeby och Rosengård. Bilden
permanenteras och skapar även en bild för ungdomarna som växer upp att det inte finns någon
möjlighet att förändra. Birgitta berättar om en flicka som vuxit upp här som sa:
”Jag är så trött på att växa upp i en tillvaro där ingen tror på mig, där ingen förväntar sig att jag ska
göra bra ifrån mig i skolan, där ingen ens förväntar sig att jag ska få ett jobb när jag växer upp.”
En annan person har berättat att många barn som hon träffar i skolan, har knappt rört sig utanför
Skäggetorps område. Man har en väldigt begränsad världsbild när man växer upp. En socialarbetare
berättade att medianinkomsten är 3393 kr/månaden.
Det som händer nu i Husby och de andra områdena är jättesorgligt, folk som är oroliga om skolan ska
vara kvar, rädda för att leka i grönområden som annars hade varit naturligt, småföretagare som är
oroliga för sina verksamheter.
Det gäller att visa motbilder menar Birgitta. Hon var i Husby och fick ta del av ett fantastiskt projekt
som heter Berättarministeriet (http://berattarministeriet.se/). Det är skrivarverkstäder som man tar
fram i områden med hög arbetslöshet där det finns många ungdomar som kanske inte har
”fritidssysselsättning” i likhet med andra områden. Där lär man barn skapa, skriva och utveckla sitt
språk på ett fantastiskt sätt berättar Birgitta. De har till och med fått bokförlag att ge ut böcker som
barnen skrivit så att barnen känner att det faktiskt är någonting på riktigt. Att någon har tagit sig
mödan att trycka deras ord i form av en bok.
Det är alldeles för många ungdomar som känner att ingen lyssnar på dem. Det man försöker göra på
den fronten är att uppmuntra det man brukar kalla för medborgardialog och framförallt när det
kommer till de unga. I Östergötland har det också gjorts mycket sådana insatser men det handlar om
att kommunen måste komma med idéer för hur detta ska ske. Kungsbacka kommun har till exempel
sett till att anställa ungdomar som kommunutvecklare, som är mellan 14-20 år. Där får ungdomarna
vara med och tycka till om vad man ska göra, speciellt i de områden som har det tufft.
Här i Linköping har man som sagt också gjort väldigt mycket med läxläsning bland annat och det görs
mer och mer runt om i landet. Även projektet med brobyggare är väldigt lyckat och uppskattat i
Linköpings kommun.
Demokratin har två mynt berättar Birgitta, det ena är att stärka demokratin, att få människor att
engagera sig, valdeltagandet är en viktig del av det.
Folk med utomeuropeisk bakgrund och ungdomar röstar i allt mindre utsträckning. Vi kommer att
satsa väldigt mycket på att politiska partier är ute i civilsamhället är ute och informerar om vikten att
rösta och ta ställning.
Demokrati handlar också att inte ge de människor som vill urholka demokratin, chansen till det.
Extremistiska rörelser växer i landet vilket är skrämmande och det vi gör då är att ta fram en
handlingsplan för att se hur vi ska jobba med att få tag på lärare, socialarbetare, polisen,
civilsamhället, föräldrar – hur man ska ge människor redskap för vad de ska göra om man ser att ens
barn går i fel riktning.
Det finns en organisation som heter Exit som är till för unga som till exempel är i farozonen för
extrimism, de jobbar i projekt och alltså i förebyggande syfte. 700 personer har lämnat dessa miljöer
efter att ha varit med i deras program, vilket är ett jättebra utfall.
Birgitta är även konsumentminister och ett problem som blir allt större är att många unga skuldsätter
sig väldigt tidigt och det är 600 000 svenskar som har stora skulder hos Kronofogden. Många
barnfamiljer tar snabblån för att barnen ska kunna gå på fotbollsläger till exempel. Detta är ett
jätteproblem och nu till hösten kommer de komma med en rad bra initiativ till hur man kan bryta
överskuldsättningen.
Jobb är förstås en nyckel i varje samhälle för att människor ska komma på fötter och kunna känna
självkänsla. Det man kommer göra är att i Stockholm införa jobbgaranti för ungdomar. Man vill göra
en så stor satsning att man vill att ungdomar från ”utsatta” områden som vill jobba, ska bli
garanterade jobb under en viss tid under sommaren.
När det gäller idrotten, kulturen och skolan har man haft en stor satsning som heter ”Idrottslyftet” på
en halv miljard kronor. Den gruppen som man glömmer bort i idrottssammanhang är unga flickor
med invandrarbakgrund, så det har man velat lägga mer fokus på nu.
Nystartzoner är nytt i stadsdelar som har hög arbetslöshet. Det innebär att man sänker
arbetsgivaravgiften för företag som etablerar sig i områden med hög arbetslöshet i förhoppning om
att fler vågar göra det, eftersom det har funnits en tveksamhet tidigare.
En vän till henne sa ”fråga inte folk vart de kommer ifrån, fråga vart de ska!” Det handlar om en
attitydförändring, att man till exempel frågar Ungdomar: Vart ska ni någonstans? Vad vill ni och vad
har ni för drömmar?
Några av samverkansrådets aktörer berättar
Under Fenix Vingar
Eva Olling driver en förening Under Fenix Vingar tillsammans med ABF där hon håller kurser.
Skäggetorp Kyrka
Katja Wiebe jobbar i kyrkan. Varje tisdag träffar några ungdomar 18.30 på kvällen. Det är viktigt med
delaktighet tror vi. Ungdomarna får sätta sin agenda och säga vad de vill göra, lite som en fritidsgård.
Saknas ett självförtroende och stolthet bland ungdomarna och blir ifrågasatta för att de bor i
Skäggetorp. Ungdomarna får utbildning i demokrati.
Kjerstin Petrelius berättar om att samverkan har funnits länge i Skäggetorp, kul i Skäggetorp är ett
bra exempel på det. Vi måste bli duktigare på att berätta för varandra vad som händer och involvera
varandra i våra arrangemang och verksamheter.
Allaktivitetshuset
Benjamin Imamovic berättar att A-huset började som ett projekt för 3 år sen, men sen första januari
permanenterades det. De har öppet alla dagar, året runt bortsett från julafton. Det är många aktörer
som är med och hjälper, driver och styr. Ingen stadsdel har så bra samverkan som Skäggetorp menar
Benjamin.
Vårt Nygård
Januz, Mersion och Biserka jobbar med socialt områdesarbete i Skäggetorp som romska brobyggare.
Januz jobbar med romska barn på Nygårdsskolan och är med i klassen. Stödjer barnen i klassen och
på fritiden och slussar barnen vidare till olika aktiviteter som de skulle vara intresserade av.
Biserka är kvinnlig romsk brobyggare och sitter på Vårt Nygård. Där har de en vanlig lägenhet där de
vill ta emot besökarna i en varm och bekväm miljö. Hon håller också i en tjejgrupp med tjejer i åk 5
och 6. Det fungerar som en fritidssysselsättning men även som samhällsinformation och framförallt
som en motivation till skolan.
Mersion ska jobba med romska ungdomar i åldrarna 15-25. Nu är han på Skäggetorpsskolan ca 2
dagar i veckan. Man räknar på att det är ca 60 romska familjer med i snitt 2 ungdomar i varje hem i
Skäggetorp.
Willhem
Martina Sjöqvist berättar om att de tar emot 10 ungdomar den här sommaren som har helt vitt cv,
inga erfarenheter. De ska göra enklare fastighetsskötaruppgifter under 3 veckors tid i sommar.
ABF
Mikael Sanfridson berättar att Arash jobbar med den kontakten med ungdomarna som behövs, och
sen träder de in och jobbar vidare tillsammans. Vi jobbar behovsstyrt utifrån det behov som finns,
exempelvis har vi läxläsning 7 dagar i veckan, svenskagrupper och matlagning, berättar han. Vi
stöttar alla positiva processer som pågår i området och jobbar med nyckelpersoner.
Hyresgästföreningen
Helén Ohlsson berättar att de sedan 2009 har ett samverkansprojekt med Stångåstaden i
skattegården. De har jobbat med att försöka engagera hyresgästerna, vilket kan innebära mycket. De
har haft ett språk café till exempel, tillsammans med svenska kyrkan, som man hoppas på att kunna
dra igång igen och de har också haft någonting som heter ”Världens mat”. Då är det 13 hyresgäster
som har lagat mat från sina hemländer, gått runt i området och bjudit in dem till att äta och umgås
tillsammans. Man har lockat 200-250 personer till en sådan aktivitet, som ett fantastiskt sätt att
umgås på, oavsett om man bott där i 30 år eller 30 dagar. Man har hittat någonting att samlas kring,
nämligen mat.
Frågor till Birgitta Ohlsson
Hur gör man mindre utvecklade områden mer attraktiva?
Skolans roll är extremt viktigt! Ett bra exempel är att man arbetar på så kallade magnetskolor. Man
placerar eller ”biffar upp” skolor i mindre utvecklade områden för att locka dit ungdomar från ett
vidare fält, man kan till exempel ha en spetsutbildning så att ungdomar söker sig dit.
En annan sak man ska tänka på är att hitta nyckelpersoner, menar Birgitta. Ska man utveckla ett
område kan det inte bara finnas eldsjälar, vad gör man när eldsjälen försvinner? Det är viktigt att
jobba med nyckelpersoner, för det är det enda sättet att få området att växa. Det är så man bygger
upp strukturer, för en nyckelperson vet vilka personer som kan ta ansvar, besitter kunskaper och kan
hjälpa till att utveckla området.
För att skapa demokrati behövs folkbildning och utbildning. Hur vi gör när det sätts mindre pengar till
detta för varje år som går och varför lägger man ner Jobbtorget?
Den regeringen Birgitta sitter i nu satsar väldigt mycket på skolan, vilket hon e stolt över, sedan att en
del kan effektiviseras är en annan poäng säger hon.
Carina Boberg hoppar här in och kompletterar svaret angående vad som hänt med jobbtorget.
Det är nämligen så att jobbtorget och kunskapstorget har slagits ihop för att man ska ha en
helhetsbild över individen, för att man ska se om de behöver ett jobb eller om de behöver gå i
skolan. Därför heter det nu Jobb- och kunskapstorget, så jobbtorget finns alltså kvar.
Vid pennan, Sofia Ali, Stadsdelsutveckling.