Transcript och SCID - Anki Lundberg

CA – Equine Cerebellar Abiotrophy
CA – Equine Cerebellar Abiotrophy
Cerebellär abiotrofi – CA
Cerebellär abiotrofi är en autosomal (nedärvning
sker oberoende av kön) neurologisk sjukdom
som gör att nervceller i lillhjärnan förtvinar. Skador i lillhjärnan ger skakiga rörelser och svårigheter med balansen. Sjukdomen förekommer hos
arabhästar och korsningar där arabhästar ingår.
Sjukdomen cerebellär abiotrofi (CA) angriper nervceller
(neuroner) i lillhjärnan. Lillhjärnan är den del av hjärnan
som framförallt reglerar kontroll och samordning av rörelser. Processen inleds strax efter att fölet har fötts. Vartefter nervceller i lillhjärnan förtvinar uppkommer kliniska
symptom hos fölen som yttrar sig i svårigheter att balansera
och koordinera sina rörelser. De får också svårt med att
bedöma avstånd. Fölen kan ha allt från smärre till mycket
tydliga problem med balansen, en del går till och med
omkull. Det finns föl som ägarna varit tvungna att ta bort
redan efter ett par månader och det finns CA-drabbade
hästar som blivit över tjugo år och kunnat leva med sin
sjukdom. Det finns idag inget botemedel mot sjukdomen.
På engelska heter sjukdomen Cerebellar Abiotrophy.
Genom tagelprov (DNA-test) kan man få veta CA-status
på sina hästar. Först ut med test var UC Davis Veterinary
Genetics Laboratory i Kalifornien som i september 2008
kunde erbjuda markörtest för cerebellär abiotrofi. Från
och med januari 2011 utfärdar laboratoriet tagelanalyser
baserade på en direkt gentest. Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala kan sedan mars 2011 utföra CA-test.
De hästar som är CA-bärare (N/CA) är friska och får inga
symptom, men de har anlag för sjukdomen som de kan
överföra om de får en avkomma. De hästar med CAstatus CA/CA har sjukdomen cerebellär abiotrofi. Dessa
hästar har ärvt CA-anlaget från båda sina föräldrar. Det
är endast på detta sätt som man kan få en avkomma som
får sjukdomen.
Nämnas bör att en häst som är CA-bärare, inte är sämre
på grund av detta. En CA-bärare har bara ett anlag, hästen har inte sjukdomen. En bärare är fullt brukbar till det
man vill använda den till – ridning, körning eller utställning.
I Sverige är det frivilligt att både testa och att offentligöra
ett CA-resultat. Det är viktigt att testa för att undvika
att två bärare får föl tillsammans. En häst med bärarstatus behöver inte kasseras för avel, och har man
fakta kan man som uppfödaren göra ett val. En häst vars
CA-status inte är känd ska alltid tillföras CA-fri partner
vid betäckning.
Ett sätt att minska det totala antalet CA-bärare på sikt,
utan att på en gång diskvalificera alla bärare för avel, är
att använda avelsdjur med värdefulla egenskaper (härstamning, prestation, god exteriör, bra nedärvning med mera),
trots att de är bärare. Men att man i nästa generation bara
väljer ut de som är fria från anlaget till att verka i avel.
CA-FRI. Elcatero (SE), brun hingst född 1985, (e.
Eldorado – u. Catinka e. Grojor) är CA-fri. Elcatero har över 100 avkommor, varav 63 är araber.
Förekommer det i stammen kända bärare, så innebär
det inte per automatik att hästen också är bärare. Även
helsyskon kan ha olika CA-status. Är en mor eller far
bärare är det 50 procent risk att avkomman också är det.
En härstamning där inga kända bärare syns till, är inte
någon garanti för att hästen är CA-fri. Eftersom bärare är
friska och utan symtom, kan det mycket väl finnas bärare
där man minst anar det. Till och med i det egna stallet.
Genom test får man besked.
Text och foto: Anki Lundberg
Så gör du ett CA-test
Har man ett sto som inte är CAtestad så bör man absolut använda
en hingst som är fritestad för CAanlag. Att betäcka två otestade hästar med varandra, kan om man har
otur att båda är CA-bärare, resultera
i ett sjukt föl. Det är statistiskt 25
procents risk om båda individerna är
bärare att kombinationen resulterar
i en avkomma som föds med sjukdomen cerebellär abiotrofi.
CA-test görs genom att man skickar
in 20–30 tagel där rötterna finns med
till ett laboratorium. Det brukar vara
lättast att ta tagel med en pincett och
plocka strån högst uppe på svansroten. Sedan mars 2011 kan Sveriges
lantbruksuniversitet, SLU, erbjuda
CA-test. Testen inklusive härstamnings-/ID-kontroll kostar 640 kronor
exklusive moms. CA-test på SLU utförs
endast tillsammans med identitetskontroll eller härstamningskontroll. Det
säkerhetsställer att rätt häst testas.
Du kan även göra CA-test i något
annat land, exempelvis USA eller
England. På webbsidan:
www.cerebellar-abiotrophy.org på
undersidan ”How to test for CA”
finns adresser till olika testlaboratorium. Det kostar omkring 40–50 USA
Dollar att testa beroende på vilket laboratorium man väljer. Betalning sker
via kreditkort direkt på webbsidan.
När man fyllt i alla uppgifter ska man
skriva ut en fil som innehåller flera
sidor. Taglet ska tejpas fast med hårrötterna åt samma håll, detta på en
anvisad blankett där även hästens
namn finns inskrivet. Tagel från flera
hästar kan skickas in samtidigt, men
var noga med att inte blanda ihop
taglet. Placera tagel för varje häst i
ett eget litet kuvert och skriv hästens
namn på utsidan av kuvertet. Alla
små kuvert med tagel i skall sedan
placeras i ett stort kuvert.
Ska försändelsen skickas utomlands
CA-FRI HINGST I POLEN. Ararat (PL), född 1985, (e. Palas
SU – u. Arra PL e. Bandos PL) verksam i avel på statsstuteriet
SK Janów Podlaski i Polen. Bilden är tagen den 25 maj 2012 på
den årliga vårmönstringen på Janów. Ararat har 144 avkommor i
Janóws databas, de är födda i Polen, USA, Frankrike, Tyskland,
Belgien, Italien, Nederländerna, Storbritannien och Argentina.
gäller följande: blanketten med stämpel och deklaration från laboratoriet
som anger vad försändelsen innehåller
ska placeras på kuvertets utsida. Detta
för att tullpersonal enkelt ska kunna
läsa vad brevet/paketet innehåller.
Att få svar på en CA-test tar två till
tre veckor. När du fått ditt svar, kan
du om du vill göra resultatet offentligt på adressen:
www.cerebellar-abiotrophy.org – välj
undersidan ”Submit your CA test
results”. Då publiceras din häst på CA
MAIN Status List, där förekommer
CA-status på närmare 3.500 hästar,
både CA-fria, bärare och dubbelbärare.
När du får svar på analysen anges i
resultatet N/N för CA-fri och N/CA
för CA-bärare och CA/CA för CA-
drabbad häst. I ytterst sällsynta fall
går det inte att avgöra CA-status, det
skrivs då N/U.
På Sveriges lantbruksuniversitet, SLU,
kan man även testa för sjukdomen
SCID. Föl med dubbla SCID-anlag får
sjukdomen. Drabbade föl föds utan
immunförsvar och dör inom ett halvår. Föl med ett anlag blir inte sjuka.
• CA- eller SCID-test inklusive härstamnings-/ID-kontroll kostar 640 kronor.
• CA- plus SCID-test inklusive härstamnings-/ID-kontroll kostar 700 kronor.
Moms tillkommer på beloppen.
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Institutionen för husdjursgenetik
• http://www.slu.se/
CA – Equine Cerebellar Abiotrophy
SCID – Equine Severe Combined Immunodeficiency
CA-fritt med bevarade blodslinjer
Severe Combined Immunodeficiency, SCID, är en
autosomal recessiv sjukdom som finns hos arabhästar, och kan förekomma hos arabkorsningar.
Föl måste ärva SCIDanlaget i dubbel uppsättning för att få sjukdomen.
De som endast har ett
SCID-anlag blir inte sjuka.
SCID-drabbade föl dör,
oftast inom 4–6 månader.
Här visas ett exempel på hur man på två generationer kan avla bort CA-genen, men ändå behålla alla blodslinjerna. Exemplet har fyra individer, två CA-fria och två CA-bärare. Samtliga fyra individer är friska. Bärarna har ett
anlag för CA-genen. Anlagsbärare får inte några symptom. Om man direkt utesluter hingsten och stoet som är
bärare så har man i detta fall halverat avelsbasen. Statistiskt så ärvs CA-anlag till 50 procent, så det är utgångsläget i
exemplet.
Hingsten A-Free: N/N (normalt) = frisk häst, ej bärare
Stoet B-Bärarée: N/CA (bärare) = frisk häst, CA-bärare
Hingsten C-Bärare: N/CA (bärare) = frisk häst, CA-bärare
Stoet D-Frida: N/N (normalt) = frisk häst, ej bärare
Första generationen (A+B): Hingsten A-Free (N/N) och stoet B-Bärarée (N/CA) kombineras två år i rad. De får
tillsammans avkommorna: hingstfölet AB-Bärare (N/CA) och stofölet AB-Frida (N/N). Båda avkommorna är friska
individer. CA-fria stoavkomman AB-Frida (N/N) kommer att användas i avel. Däremot blir det ingen avelskarriär
för bärarhingsten AB-Bärare (N/CA) som kastreras och får bli ridhäst.
Första generationen (C+D): Kombinationen av hingsten C-Bärare (N/CA) och stoet D-Frida (N/N) resulterar med
åren i två friska avkommor: stofölet CD-Bärarée och hingstfölet CD-Free. Samma sak här. Den CA-fria hingsten
sätts i avel, medan stoavkomman som är bärare inte kommer att används i avel.
Andra generationen: I nästa generation så kan de två CA-fria avkommorna AB-Frida och CD-Free kombineras.
Tillsammans lämnar de endast CA-fria avkommor. De tu lämnar med åren hingstfölet ABCD-Free och stofölet
ABCD-Frida. Dessa avkommor har anlag från alla blodslinjerna: A, B, C och D. Hade man redan i den första generationen uteslutit stoet B-Bärarée och hingsten C-Bärare, hade endast avkommorna haft blodslinjer från A och D
(hingsten A-Free och stoet D-Frida).
CA-status utan test
N/CA – båda föräldrarna till ett CA-drabbat föl
(CA/CA) är alltid anlagsbärare för CA. Båda föräldrarna har minst ett CA-anlag, ibland två.
SCID-FRI OCH CA-FRI. Pogrom (PL), brun hingst född 2009, (e.
QR Marc US – u. Pętla PL e. Visbaden SU). Pogrom reds in i september 2011 av ryttare från galoppstallet på SK Janów Podlaski.
Hingsten är 2 år på bilden, 24 september 2011. Pogrom tjänstgör
2012 och 2013 som beskällare i USA och är bokad för 100 ston.
N/N – har en avkomma vars båda föräldrar är testade
och konstaterat CA-fria.
N/CA – har en förälder som lämnat en avkomma som
är CA-bärare, där den andra föräldern har testats
CA-fri.
Diagram för CA
Equine Cerebellar Abiotrophy
Cerebellär abiotrofi
PARENTS
FÖRÄLDRAR
OFFSPRING
AVKOMMOR
CLEAR CARRIER AFFECTED
(N/N) Clear x (N/N) Clear
(N/N) Clear x (N/CA) Carrier
(N/CA) Carrier x (N/CA) Carrier
(N/N) Clear x (CA/CA) Affected
(N/CA) Carrier x (CA/CA) Affected
(CA/CA) Affected x (CA/CA) Affected
= 100%
= 50%
= 25%
=
=
=
50%
50%
100%
50%
25%
50%
100%
SCID – Equine
Severe Combined
Immunodeficiency
SCID-TESTAD PÅ SLU. Kulak (DK), skimmel hingst född 1989,
(e. Etat – u. Kura e. Aswan). Kulak har testats för SCID på SLU,
testnummer 303630. Analysen visade att Kulak FA 177/92 inte är
anlagsbärare av SCID, 25 mars 2002, SLU. Kulak är även CA-fri.
Hingsten har 97 arabavkommor.
Sedan 2010 är SCID-test obligatoriskt vid nyregistrering och import av arabhäst, samt vid ansökan om betäckningslicens för hingst. Bärare utesluts inte
för avel. Däremot finns det idag (2012) inget krav på CA-test vid registrering
eller för att få användas i avel. SLU kan sedan mars 2011 utföra CA-test.
Sjukdomen har varit dokumenterad sedan 1970talet. (Tidigare benämning: CID). I juni 1997 kom
första testet för SCID.
Sedan april 1999 har SLU
kunnat testa. SCIDdrabbade föl producerar
varken B- eller T- lymfocyter (en sorts vita blodkroppar) och dör i följdsjukdomar då immunförsvaret
inte fungerar. Den vanligaste dödsorsaken är
lunginflammation orsakat
av adenovirus. Om båda
föräldrarna är testade negativt för SCID, kan fölet aldrig
bli SCID-bärare.
Sedan 2010 har i Sverige införts SCID-test vid
registrering av arabhästar
och detta skall göras i
samband med härstamningskontrollen. Det krävs
dock inget test om båda
föräldrarna är testade
negativt för SCID.
Även SCID-test vid
ansökan om betäckningslicens för hingstar har
införts. För redan registrerade hästar, beställ SCIDkit från ARAB Registratur
AB för att skicka tagelprov
till SLU. SCID-resultat
ska registreras hos ARAB
Registratur AB. Resultatet
är ej offentligt.