Transcript GRIPEN
NÄSTA GENERATIONS GRIPEN NÄSTA GENERATIONS GRIPEN > INNEHÅLL INNEHÅLL INTRODUKTION..........................................................................................................3 SVERIGES RIKSDAGS BESLUT VINTERN 2012...................................................4 NYHETER I NÄSTA GENERATIONS GRIPEN.......................................................................5 Starkare motor ökar den operativa kapaciteten..............................................................5 Ökad bränslevolym för längre tid i luften......................................................................5 Uppgraderade presentationssystem i cockpit..............................................................6 Ökad vapenkapacitet...................................................................................................6 Ny radar ger bredare synfält och bättre omvärldsuppfattning..........................................6 Modern avionik (flygelektronik)......................................................................................7 GRIPENSYSTEMETS KÄRNA............................................................................................8 Multiroll - Ett flygplan till olika uppgifter.............................................................................8 Nätverk ger informationsövertag...................................................................................9 Designad för enkel hantering..........................................................................................9 Ett kostnadseffektivt system.......................................................................................10 Flexibel design ger uppgraderingar till rimligt pris och låg risk...........................................10 Hög flygsäkerhet.........................................................................................................11 GRIPEN I VÄRLDEN.......................................................................................................12 Gripen E till Sverige och på export...............................................................................12 Gripen ”in action”........................................................................................................13 Gripen i korthet...........................................................................................................14 NÄSTA GENERATIONS GRIPEN > INTRODUKTION NAVIGATION INTRODUKTION Tisdagen den 11 december 2012 beslutar Sveriges Riksdag att ge regeringen mandat att beställa en vidareutveckling av Gripen-systemet. Uppgraderingen syftar till att möta den framtida hotbilden. Eftersom utveckling av stridsflygplan tar lång tid måste arbetet påbörjas nu. Beslutet ligger i linje med vad riksdag och regering tidigare sagt – att Gripen ska vara ryggraden i svenskt luftförsvar fram till minst år 2040. Gripen har varit operativt i Sverige sedan 1996, men beslutet att inleda Gripen-projektet togs i Riksdagen redan 1982. Under denna resa har mycket hänt och dagens Gripen är till stora delar ett annat flygplan än det som premiärflög i december 1988. Idag är Gripen världens mest utpräglade multirollstridsflygplan och har vunnit hälften av alla exportupphandlingar som Sverige och Saab valt att medverka i. Sverige är det enda landet utanför FN:s säkerhetsråd som har en industri med förmågan att utveckla moderna bemannade stridsflygplan i sin helhet. 1 Innan vi går vidare i texten är det dock på sin plats att reda ut de olika benämningarna. Kärt barn har många namn. JAS 39, JAS Gripen, Gripen E/F, Super-Jas, beteckningarna på Gripen är många, men vad är egentligen korrekt? Saabs produktnamn på flygplanet är Gripen. JAS 39 är den svenska militära beteckningen för Gripen, där respektive bokstav symboliserar uppgifterna jakt, attack och spaning. Eftersom Gripen förekommer i olika versioner, läggs versionsbeteckningen till på slutet, exempelvis JAS 39C, som är ett ensitsigt plan. Den tvåsitsiga versionen har istället ett D som bokstavsbeteckning. På motsvarande sätt döps nästa generations ensitsiga Gripen, som ska användas i Schweiz och Sverige, till Gripen E, liksom den som föregick C/D var döpt till A/B. På de kommande sidorna finner du en beskrivning av nästa generations Gripen – Gripen E.1 Om stridflygplanets kapacitet och vad som gör det till världens mest utpräglade multiroll- stridsflygplan. Även relevant för den dubbelsitsiga Gripen F 3 NÄSTA GENERATIONS GRIPEN > SVERIGES RIKSDAGS BESLUT VINTERN 2012 SVERIGES RIKSDAGS BESLUT VINTERN 2012 Förändrade hotbilder och en ständigt pågående utveckling inom stridsflyg- och luftburna vapen gör att luftförsvaret måste utvecklas. Kraven blir högre och annorlunda jämfört med idag. Regeringen föreslog mot bakgrund av detta i budgetpropositionen för 2013 en vidareutveckling av Gripensystemet för att möta morgondagens hot. Den 11 december 2012 beslutade riksdagen med stor majoritet att bemyndiga regeringen att beställa utveckling av nästa generation Gripen: 40-60 stycken Gripen E/F. Regeringen gav i början av 2013 besked om att de ska köpa 60 stycken Gripen E. Riksdagsbeslutet var en milstolpe i och slutpunkt på en process där olika alternativ diskuterats. Försvarsmakten lämnade i slutet av februari 2012 in budgetunderlag till regeringen inför deras budgetproposition för 2013. I underlaget förordades ett förmågelyft av Gripensystemet med syfte att lösa försvarets operativa uppgifter såväl i Sverige och Sveriges närområdet som utanför detsamma, med perspektivet 2020-2030. Bedömningarna i budgetunderlaget baserades på analyser av hotbilder och systemutvärderingar. Utvärderingarna visade att Gripensystemet möter den operativa kravbilden i tidsperspektivet 2020-2030, och därtill är det mest kostnadseffektiva alternativet, även i jämförelse med utländska system. 4 NÄSTA GENERATIONS GRIPEN > NYHETER I NÄSTA GENERATIONS GRIPEN NYHETER I NÄSTA GENERATIONS GRIPEN Även om Gripen E/F är större än dagens Gripenversion, kallad C/D, kan det vara svårt att direkt se skillnaden mellan dem. Nyheterna som möjliggör den avsevärda prestandaökningen återfinns främst på insidan. • Starkare motor ökar den operativa kapaciteten • Ny radarteknik ger förbättrad räckvidd, upplösning, synfältsvinkel och förbättrad multimålsökare • Ökad inre bränslevolym för längre tid i luften och ökad räckvidd • Ökad vapenkapacitet ger bättre stridseffektivitet • Uppgraderade presentationssystem i cockpit ger säkrare analyser och möjlighet att utföra komplicerade uppgifter i en dynamisk fientlig miljö • Modernare avionik (flygelektronik) ger bättre underlag till piloten Detta är de stora förbättringar som gör Gripen E/F till framtidens stridsflygplan – både för Sverige och för andra länder. Starkare motor ökar den operativa kapaciteten Motorn i Gripen E/F är cirka 20 procent starkare än den som finns i dagens Gripen-versioner. I praktiken är det ett tillskott på 17000 N, eller 4 000 lbs (pund). Den ökade dragkraften ger flera fördelar: • Flygplanet kan medföra ytterligare ett och ett halvt ton mer vapenlast och ett ton mer bränsle inne i flygplanet. • Flygplanet kan accelerera snabbare, vilket är en viktig egenskap i en stridszon. • Flygplanet kan svänga snabbare utan att tappa fart En kombination av motorns styrka och flygplanets design gör också att Gripen kan flyga i överljudsfart utan att piloten behöver använda full gas. Detta kallas för supercruise, vilket i praktiken betyder att mindre bränsle används och ökar tiden som Gripen kan vara i luften. Snabbare acceleration ger bland annat ett övertag när Gripen används till luftförsvarsuppgifter där det handlar om att snabbast möjligt nå flygande mål för identifiering och eventuell bekämpning. Mesta möjliga dragkraft och acceleration är en stor fördel i den luftstrid som kan uppstå när ett flygande mål angrips, eller om Gripen riskerar att hamna i underläge mot en fiende. Om Gripen flyger i ett område som är starkt försvarat av motståndaren, är bland annat hög motorprestanda en nödvändighet för att ha en chans att genomföra uppdraget. Ökad bränslevolym för längre tid i luften Längre aktionstid kräver mer bränsle och därför är de interna bränsletankarna i Gripen E/F cirka 40 procent större än i Gripen C/D. Merparten av den ökade volymen har gjorts tillgänglig i flygkroppen genom att landningsstället flyttats från kroppen ut till vingarna. Den förändrade placeringen gör att vingarnas utseende delvis förändrats på undersidan - en av få visuella skillnader i de båda generationernas utseende. Skulle det behövas ännu längre tid i luften, kan Gripen tankas under flygning från ett tankerflygplan eller bära externa bränsletankar. 5 NÄSTA GENERATIONS GRIPEN > NYHETER I NÄSTA GENERATIONS GRIPEN Uppgraderade presentationssystem i cockpit I Gripen presenteras all information för piloten på en stor och bred bildskärm, där touchkontroller ersatt vanliga knappar och vred. På skärmen visas den information som är viktigast för piloten i den aktuella situationen, delar av skärmen även i 3D. Ökad vapenkapacitet Gripen E/F har i jämförelse med tidigare versioner fler lastbalkar under vingarna och flygkroppen. De 10 balkarna kan bära olika typer av jakt/attackrobotar, bomber, spaningskapslar och extra bränsletankar. Det utökade antalet balkar ökar Gripens operativa förmåga, eftersom den utökade flexibiliteten ger möjlighet att medföra ett större antal vapen eller kombinera olika typer av vapen och övrig utrustning beroende på vilken typ av uppdrag som ska genomföras. Möjligheten att ta mer last än tidigare gör att Gripen får ökad stridskapacitet. Med fler jaktrobotar kan flera mål bekämpas med samma flygplan. Den utökade lastförmågan gör det möjligt att utöka Gripens tid i luften. Långa övervakningspass för att exempelvis skydda en flygförbudszon kräver extra lång aktionstid. Då kan bränsle medföras i extratankar som hängs utanpå flygplanet, samtidigt som antalet robotar är oförändrat i jämförelse med dagens Gripen C/D. 6 Ny radar ger bredare synfält och bättre omvärldsuppfattning I stridsflygplan används radar för att upptäcka mål i luften, på marken och till sjöss. I dagens Gripen C/D finns en radar av traditionell modell där en antenn sveper över hela eller delar av sökområdet i olika mönster. Radarn samlar information i det område som täcks in i den riktning som antennen pekar. I nosen på Gripen E finns även en så kallad AESA-radar, baserad på den senast utvecklade radartekniken. Benämningen AESA är en förkortning av Active Electronically Scanned Array, en typ av radar som karaktäriseras av att den kan se åt olika håll samtidigt, eftersom signalen riktas elektroniskt snarare än genom att flytta antennen. Tillsammans med en vridbar plattform kan Gripens radar titta åt sidan plus-minus 100 grader både horisontellt och vertikalt. Detta innebär att piloten kan titta åt flera olika håll samtidigt. AESA-radarn har längre räckvidd och bättre prestanda än radarn i Gripen C/D. En AESA-radar ger Gripen bättre operativ förmåga, vilket är fördelaktigt redan idag men som kommer att vara en nödvändighet i ett längre tidsperspektiv när radarteknologin i andra system också utvecklas. NÄSTA GENERATIONS GRIPEN > NYHETER I NÄSTA GENERATIONS GRIPEN Modern avionik (flygelektronik) Flygelekroniksystemet i Gripen E/F är designat enligt principen Split Avioncs, vilket innebär att den del av systemet som är kopplat flygsäkerhetsmässiga prestanda är separerat från den taktiska delen. Det innebär att användaren kan skapa egna taktiska applikationer, anpassade till specifika behov. Med Split Avionics blir utprovningsfaserna efter olika uppgraderingar mindre omfattande, vilket minskar kostnaderna och innebär att nyheter kan införas snabbare än i tidigare. 7 NÄSTA GENERATIONS GRIPEN > GRIPENSYSTEMETS KÄRNA GRIPENSYSTEMETS KÄRNA Det finns en kärna av egenskaper i Gripensystemet som varit med sedan ritbordet, som ytterligare förfinats genom åren och som utmärker Gripensystemet också idag. Med Gripen E/F tas nästa steg i dessas utveckling. • Multiroll – Ett flygplan till olika uppgifter • Nätverk ger informationsövertag • Designad för enkel hantering i luften och på marken. • Ett kostnadseffektivt system • Flexibel design underlättar uppdateringar. • Hög flygsäkerhet Multiroll - Ett flygplan till olika uppgifter Gripen är ett multirollflygplan, även kallat flerrollsflygplan. Det betyder att ett och samma flygplan kan användas inom de tre huvuduppgifterna jakt, attack och spaning. Jakt innebär insatser mot flygande mål; flygplan, helikoptrar, drönare och kryssningsmissiler. De vapen som används är jaktrobotar och automatkanoner. Attack betyder anfall från luften mot mål på marken och till sjöss. Det kan ske med exempelvis bomber, attackrobotar och automatkanoner. Spaning bedrivs för att samla information om specifika geografiska områden, platser och enskilda objekt, som fotograferas för att senare analyseras efter landningen. Flygspaning kan också innebära att exempelvis ett utvalt havsområde spanas av med hjälp av 8 flygplanets radar, för att upptäcka och dokumentera förekomsten av fartyg. För att kunna verka inom jakt, attack och spaning har Gripen givits flygegenskaper som kännetecknas av hög manövrerbarhet. Detta har möjliggjorts genom den aerodynamiska utformningen i kombination med ett av de bästa digitala styrsystem som finns i operativ drift i hela världen. NÄSTA GENERATIONS GRIPEN > GRIPENSYSTEMETS KÄRNA Nätverk ger informationsövertag För en pilot i ett modernt stridsflygplan handlar det allt mindre om att koncentrera sig på att styra flygplanet, fokus ligger istället på att utnyttja dess taktiska förmåga. För att lösa ett uppdrag gäller det för piloten att få ett optimalt informationsövertag för att under blixtsnabba förlopp fatta korrekta beslut. Därför är Gripen också en del i ett nätverk bestående av andra flygplan, fartyg, radarstationer och markförband. I Gripens cockpit presenteras all information om flygningen på bildskärmar. Informationen visas i en kombination av texter och symboler och är utvalda så att enbart den information som behövs för stunden visas. I en stridszon visas till exempel det geografiska läget, kända platser för luftvärn, målens positioner och läget för andra flygplan i det egna förbandet. Informationen hämtas från Gripens radar och ur flygplanets egen databas men även från andra samverkande flygplan då de delar information med varandra. Piloterna kan till och med se hur mycket bränsle och hur många robotar de andra flygplanen har kvar samt deras respektive återstående ammunitionsmängd. Möjligheten att agera i nätverk ger inte bara ett informationsövertag. Genom att använda nätverket kan de olika flygplanen även agera med en taktik som inte i onödan röjer deras positioner för motståndaren. Ett flygplan som har radarn påslagen riskerar att snabbt röja sig för motståndaren i en stridszon. Därför kan piloterna välja att bara använda ett flygplans radar, som samtidigt sänder över informationen till de övriga. Det är ett exempel på hur nätverket kan användas för att ge taktiska fördelar. Designad för enkel hantering Gripen är ursprungligen designad för att vara anpassningsbar i olika hänseenden. En hög andel mjukvara är fördelaktigt eftersom det medför att uppgraderingar kan göras efterhand som behov uppstår, utan att det kräver stora och kostnadsdrivande fysiska ombyggnader av flygplanet. Uppgraderingen av Gripens mjukvara kan liknas med motsvarande uppgraderingar i vanliga persondatorer. 9 NÄSTA GENERATIONS GRIPEN > GRIPENSYSTEMETS KÄRNA Gripen är vad som på militärspråk kallas fältmässig. Det innebär att Gripen är ett stridsflygplan konstruerat för att baseras på allt från välutrustade flygbaser till enkla baser på asfalterade landsvägar. Gripen kan om så krävs inför en ny flygning förberedas, tankas och laddas med vapen och ammunition på en parkeringsplats intill en skogsdunge. Är den kommande flygningen ett attackuppdrag, klargör ett team på fyra personer flygplanet på ungefär 20 minuter. För ett jaktuppdrag räcker det med halva tiden – cirka 10 minuter. Gripen-systemet saknar härvidlag motstycke internationellt, där förberedelserna generellt kräver mer personal och tar längre tid. Korta förberedelsetider ökar insatskapaciteten och bidrar till Gripen-systemets effektivitet. I fältmässigheten ingår också att tekniska servicearbeten kan genomföras utomhus, även på tillfälliga baser. Det handlar inte enbart om enklare åtgärder utan kan även vara exempelvis byte av flygplanets motor, vilket traditionellt är ett tidskrävande arbete som enbart görs i verkstäder. Men på Gripen, utomhus på en tillfällig flygbas, är det cirka en timmes jobb för fyra-fem tekniker – det är snabbast i världen. Ett kostnadseffektivt system Det är bara ett fåtal länder utöver Sverige som har en egen militär flygindustri. Dessa länder är politiska och ekonomiska stormakter. Sverige är i sammanhanget ett litet land med mycket begränsade finansiella resurser. Gripensystemet har utvecklats med detta som förutsättning. Resursmedvetenhet har präglat utvecklingen 10 av Gripensystemet från början som hela tiden fokuserat på helheten i utformningen av system snarare än på enskildheter. Kravet har hela tiden varit att uppnå högsta möjliga försvarsförmåga och Gripensystemet är utvecklat utifrån en mycket tuff operativ kravbild satt av framför allt den svenska Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Detta har resulterat i ett stridsflygplanssystem som på ett unikt sätt kombinerar högteknologi och höga operativa förmågor med kostandseffektivitet. Kostnadseffektiviteten präglar såväl utveckling och produktion som anskaffningspris, driftskostnader och underhåll – alltså hela produktens livscykel. 2012 publicerade, IHS Jane’s, en studie där världens stridsflygplan rankades efter driftkostnader. Studien bekräftade att Gripen-systemet är ett av de mest kostnadseffektiva systemen jämfört med relevanta alternativ från andra länder såsom F-35, Eurofighter, Rafale, F-18 och F-16. Driftskostnaderna för Gripen är hälften så stora som de för F-18 och endast en tredjedel – eller mindre – av de för Eurofighter och Rafale, båda konkurrenter på exportmarknaden. Motsvarande kostnader för F-35 bedöms vara minst fem gånger så stora som för Gripen. Flexibel design ger uppgraderingar till rimligt pris och låg risk Genom att i framtidens Gripen-generation dra nytta av tidigare versioners grundläggande design och införas nya delsystem som radar, motor, elektronik och utvecklade taktiska stridssystem, görs betydande besparingar jämfört med att skapa en helt ny stridsflygplanstyp från grunden. Med byte av både hårdvara och mjukvara, får Gripen E/F dessutom ett nytt toppmodernt system som är enkelt att utveckla i framtiden. NÄSTA GENERATIONS GRIPEN > GRIPENSYSTEMETS KÄRNA Det är så här Saab har brutit kostnadsspiralen och kan utveckla Gripen E/F till lägre kostnad än C/Doch A/B-versionerna. Andra stridsflygplan som konstrueras av konkurrenter idag möter motsatt verklighet och blir ytterst kostnadsdrivande. På våren 2008 inleddes testflygningar med ett demonstratorflygplan, kallat Gripen Demo och senare ändrat till Gripen NG Test Aircraft. Flygplanet har den starkare motorn och AESA-radar installerade samt den nya placeringen av landstället. En mängd avionik och kommunikationsutrustning har provflugits i flygplanet. Parallellt med testflygningarna har Saab genomfört tekniska och taktiska studier i samverkan med svenska Försvarsmakten och FMV. Under testperioden har flygplanet även flugits utomlands, bland annat under krävande förhållanden i Indien, samt i Schweiz. Flygplanet kommer också fortsättningsvis att användas för tester av schweiziska och svenska provflygare. Hög flygsäkerhet Alla stridsflygplanstyper drabbas förr eller senare av haverier. I ett internationellt perspektiv ligger Gripen i toppen av flygsäkerhetsstatistiken. I förbandstjänst har endast tre flygplan förlorats i samband med flygolyckor. I samtliga fall har piloten överlevt. Inget av de 50 Gripen-flygplan som har exporterats har havererat. Under inledningen av flygutprovningen av Gripen havererade första prototypflygplanet 1989 vid landning i Linköping. Det första flygplanet som levererades till det svenska Flygvapnet havererade i Stockholm under en flyguppvisning för tjugo år sedan, i augusti 1993. Båda haverierna berodde på brister i det elektroniska styrsystemet, som överbelastades av pilotens styrspaksrörelser. Problemet åtgärdades och Gripens styrsystem är nu bland de bästa i världen. Då de stora tekniska kliven och prestandaökningarna bevisats i demonstratorprogrammet är utvecklingen av Gripen E/F att betrakta som ett lågriskprojekt. Detta gör att vägen fram till att Gripen E/F blir fullt operativ anses vara kvalitetssäkrad och garanterad att kunna genomföras i tid inom avsatt budget. 11 NÄSTA GENERATIONS GRIPEN > GRIPEN I VÄRLDEN GRIPEN I VÄRLDEN Gripen är en framgång på den internationella exportmarknaden. Faktum är att i de upphandlingar som kommit till avslut, och där Gripen har varit ett av alternativen, har Gripen valts i hälften av fallen. Detta i konkurrens med andra kvalificerade flygplanstyper från USA, Frankrike och Storbritannien. Idag flygs Gripen C/D i fem nationers flygvapen: Sverige, Sydafrika, Tjeckien, Ungern och Thailand. Till detta använder den brittiska provflygarskolan Empire Test Pilot School (ETPS) Gripen i sitt utbildningsprogram för blivande provflygare. Gripen E till Sverige och på export Utvecklingen av Gripen E/F är driven av ett framtida behov som länder runt om i världen väntas ha. Som världens mest utpräglade multirollsflygplan som kombinerar hög teknologi och prestanda med kostnadseffektivitet är Gripen E/F en konkurrenskraftig lösning för många länders framtida luftförsvar. Sverige har fattat beslut att anskaffa 60 stridsflygplan av modell Gripen E. Sverige har även tecknat avtal med Schweiz vars regering har som mål att köpa 22 flygplan. I Schweiz behandlas frågan nu av parlamentet. Beslut väntas 2013-2014. I Brasilien pågår en upphandling av nya stridsflygplan. Saab har offererat Gripen NG. Det är nu ett av tre flygplan som valts ut att ingå i upphandlingens slutfas. 12 NÄSTA GENERATIONS GRIPEN > GRIPEN I VÄRLDEN Gripen ”in action” Sverige deltog med stor framgång med Gripen i insatsen Operation Unified Protector i Libyen 2012 under cirka sju månader. Under denna period utfördes hälften av det totala antalet taktiska flygspaningsuppdrag med just Gripen. Resultatet av dessa flygningar vann internationellt erkännande för den höga kvaliteten. Det sydafrikanska flygvapnet fick de sista av sina 26 beställda flygplan levererade under 2012. Men redan 2010 användes Gripen till att bevaka luftrummet kring de orter där fotbolls-VM genomfördes. Över 50 flygplan avvisades från luftrummet under insatsen. Det tjeckiska flygvapnet har under två tremånadersperioder ansvarat för bevakningen av luftrummet över Baltikum, med hög insatsberedskap dygnet runt. Tjeckien är ett av de Nato-länder som turas om att lösa denna uppgift, eftersom de baltiska staterna inte har något eget stridsflyg. Det svenska flygvapnet deltog i januari 2013 för tredje gången i den internationella övningen Red Flag som hålls återkommande i USA. Under Red Flag bevisar Gripen sin flexibilitet och förmåga att operera tillsammans med andra länder i komplicerade och krävande flyguppdrag. En övning som Red Flag ger Flygvapnet och Gripenpiloterna kvitto på deras förmåga och fungerar som en del av Gripensystemets utveckling och kvalitetssäkring. 13 NÄSTA GENERATIONS GRIPEN > GRIPEN I KORTHET GRIPEN I KORTHET Länder som idag flyger Gripensystemet: Sverige – 204 flygplan beställda och levererade. Av dessa har 28 flygplan leasats till Tjeckien och Ungern Sydafrika – 26 flygplan beställda och levererade Tjeckien – 14 flygplan som leasas från svenska staten Ungern – 14 flygplan som leasas från svenska staten Thailand – 12 flygplan är beställda av svenska staten och sålda till Thailand. Sex är levererade och slutleverans sker under 2013 Brittiska Empire Test Pilot School flyger Gripen i Sverige för utbildning av blivande provflygare 14 NÄSTA GENERATIONS GRIPEN > GRIPEN I KORTHET FAKTA OM GRIPEN E Längd: 15,2 meter Spännvidd: 8,6 meter Maximal startvikt: 16,5 ton Dragkraft: 98 kN Lastbalkar: 10 Maximal hastighet: Mach 2 (samt Supercruiseförmåga) Turnaround-tid:2 Under 10 minuter med vapen för luftstrid, under 20 minuter med vapen för markmål Tillverkare: Saab AB FAKTA OM GRIPEN C Fakta: Längd: 14,9 meter Spännvidd: 8,4 meter Maximal startvikt: 14 ton Dragkraft: 80 kN) Lastbalkar: 8 Maximal hastighet: Mach 2 Turnaround-tid: Under 10 minuter med vapen för luftstrid, under 20 minuter med vapen för markmål Tillverkare: Saab AB 2 Den tid det tar för ett flygplan att landa, genomföra tankning och byte av last och sedan lyfta igen. 15 www.saabgroup.com Nästa Generations Gripen - Svenska - maj 2013