Transcript SAMVERKAN KRING HÄSTNÄRA JOBB - Hästnäringens Nationella

Foto: Karolina Thorell
1(36)
Slutrapport
SAMVERKAN KRING HÄSTNÄRA JOBB
En förstudie inom Europeiska Socialfonden 2014
www.nshorse.se
2(36)
Projektnamn: Samverkan kring hästnära jobb
Projektnummer: 2013 - 3010080
Kontaktperson:
Sara Westholm
Ansvarig arbetsmarknadsfrågor
Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS)
Hästsportens Hus
SE-161 89 Stockholm
Tel: +46 8 627 20 18
Cell: + 46 70 527 20 18
Email: [email protected]
www.nshorse.se
Denna förstudie har genomförts av Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) med finansiering via
Europeiska Socialfonden 2014.
Hästnäringens Nationella Stiftels (HNS), är ett samverkansorgan inom svensk hästsektor. Speciellt intresse ägnas åt
utbildning och avel och uppfödning. HNS har det övergripande ekonomiska och organisatoriska ansvaret för
Hästnäringens Riksanläggningar Flyinge, Strömsholm och Wången. Andra verksamhetsområden är för hela
hästnäringen gemensamma frågor samt forskning via Stiftelsen Hästforskning.
HNS, Hästsportens Hus, 161 89 Stockholm, www.nshorse.se
www.nshorse.se
3(36)
Innehåll
Sammanfattning ............................................................................................................................................ 4
Problemanalys ............................................................................................................................................... 5
1.
Problembeskrivning .................................................................................................................... 5
Metod ............................................................................................................................................................. 7
1.
Omfattning ................................................................................................................................... 7
2.
Metodval och arbetssätt .............................................................................................................. 7
Omvärldsanalys............................................................................................................................................. 9
Intressentanalys........................................................................................................................................... 13
1.
Hästnäringen .............................................................................................................................. 13
2.
Arbetsförmedlingen och arbetssökande ................................................................................. 17
3.
Kommuner i Stockholms län ................................................................................................... 21
Samverkansanalys ....................................................................................................................................... 23
Slutanalys ..................................................................................................................................................... 28
Medfinansiering till ett eventuellt genomförandeprojekt ..................................................................... 30
Referenser .................................................................................................................................................... 32
Bilagor .......................................................................................................................................................... 36
4(36)
Sammanfattning
Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) har i denna förstudie undersökt om samverkan mellan
hästnäringen, Arbetsförmedlingen och kommuner i Stockholms län kan nyttjas för att underlätta
insteget till jobb i hästsektorn för individer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Dessa grupper
är till exempel personer inom etableringsuppdraget, ungdomar i garantin 18-24 år, personer med
nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning och övriga långtidsarbetslösa.
Förstudien visar att det finns ett behov av arbetskraft i hästnäringen, i synnerhet kring häst- men
även gårds- och anläggningsskötsel. Tidigare projekt inom hästnäringen (Hästnära jobb) har
också kunnat visa på relativt goda resultat på mindre grupper inom dessa områden.
En av de viktigaste jobbskapande faktorerna som denna förstudie påvisat är det personliga mötet
mellan såväl arbetssökande och handläggare på Arbetsförmedlingen som mellan arbetsgivare och
Arbetsförmedlingen. Andra viktiga aspekter är Arbetsförmedlingens rutiner vid urval, matchning
och senare kontakt med arbetsgivaren. Ur arbetsgivarssynpunkt är kommunikation med
Arbetsförmedling och den anställde mycket viktiga för att lyckas med jobbskapandet. Generella
försvårande faktorer kan vara språk och kulturella skillnader. För jobb i hästnäringen är dock
transport till och från arbetsplatsen samt bristen på körkort och bil stora utmaningar för
jobbskapandet.
Hästnäringen har relativt goda samverkansmöjligheter på arbetsmarknadsområdet. I Stockholms
län finns redan idag ett upparbetat samarbete mellan till exempel Stockholms Läns
Ridsportförbund och länets kommuner. Ett antal kommuner visar även extra intresse genom att
lyfta fram sig som ”hästkommuner”. I förstudien framträder potential att mer tydligt lyfta
arbetsmarknadsfrågan hos dessa parter och bygga samverkan kring denna. Dessutom
framkommer ett stort informationsbehov ifrån alla parter. Arbetsförmedlingen känner inte till
hästnäringen och möjliga arbetstillfällen där, vilket speglas i att det varit svårt att hitta sökande till
lediga platser i hästnäringen. Hästarbetsgivare har också små kunskaper om Arbetsförmedlingens
tjänster, vilket gör att man i liten utsträckning vänder sig till dem för att till exempel annonsera ut
lediga jobb.
Samtidigt finns utmaningar inom hästäringen, i synnerhet kring lönsamhet och arbetsgivarrollen.
För ett långsiktigt hållbart arbete kring jobbskapande krävs åtgärder i flera steg på ett antal
områden. Det handlar om bättre kunskap om företagarnas (arbetsgivarnas) villkor och
möjligheter, dels branschutveckling för att stärka och professionalisera företagandet och
samverkan för att bygga kunskap kring respektive verksamheter. Det övergripande arbetet mot
hela näringen kan beskrivas som en flerstegsraket där åtgärder och resultat i de första stegen krävs
för att lyckas med det slutgiltiga målet – nya jobb. Sett till enskilda verksamheter kan dessa steg
bedrivas parallellt, då hästnäringens företag och verksamheter är i olika utvecklingsfaser – i de
mer utvecklade verksamheterna kan insatser för att skapa jobb genomföras redan nu.
För HNS som paraplyorganisation bör fokus i framtiden vara att jobba med övergripande
strukturella insatser. Projektgruppen ser att ett genomförandeprojekt med HNS som projektägare
skulle vara inom projektområde 1. Målet skulle vara att öka kunskap och förändra attityder kring
företagande och affärsutveckling för att skapa lönsammare företag samt utveckla
arbetsgivarrollen. Ett sådant arbete skulle samtidigt kunna innehålla informationsinsatser för att
ge mer kunskap om samverkan med Arbetsförmedling, kommun eller Försäkringskassan. Utifrån
förstudiens resultat skulle dock HNS kunna uppmuntra till och fungera som rådgivare för projekt
inom programområde 2, regionalt eller i enskilda förbund, men också tillsammans med andra
organisationer inom de gröna näringarna.
5(36)
Problemanalys
1. Problembeskrivning
I Sverige finns cirka 360 000 hästar, vilket gör landet till ett av de häst-tätaste i Europa. Sektorn
har en viktig betydelse för samhällsekonomin och ger i dagsläget upphov till en ekonomisk
omsättning upp till 48 miljarder kronor per år. Näringen genererar även cirka 30 000
helårsarbeten (HNS, 2014a) varav 11 000 är direkta arbeten i hästverksamhet (HNS & HYN,
2010).
Hästnäringen omfattar många organisationer och verksamheter, förutom arbeten erbjuder
näringen ett stort utbud för fritidsintresserade samt rekreation för människor i alla åldrar.
Näringen är ganska komplex och omfattar såväl kommersiella aktörer som en bred ideell bas
(Regeringskansliet, 2013a). Den spänner över många verksamheter där sport och spel, bredd och
elit samverkar (HNS, 2012).
Inom alla dessa olika verksamheter i hästnäringen finns arbetstillfällen. Vissa delar har
professionaliserats mer än andra och det tydligaste exemplet är travsporten som genom spelet på
hästar har haft en relativt stark finansiering. Inom de föreningsdrivna ridskolorna finns en god
organisering och en vana att handleda personer. Majoriteten av företag i hästnäringen är dock
små och drivs av en person som har få eller inga anställda (HNS, 2012).
För att få ett helhetsgrepp kring arbetsmarknadsfrågor i hästnäringen startade Hästnäringens
Nationella Stiftelse, HNS 1 under 2012 ett övergripande och långsiktigt arbete; Hästnäringens
Arbetsmarknadssatsning. Satsningen omfattar jobbskapande åtgärder men också utveckling av
arbetsmarknaden inom näringen. Genom ett flertal projekt har HNS arbetat med
introduktionsutbildningar och praktik men också direkt matchning mellan arbetsgivare och
sökande. Området är dock relativt nytt för såväl HNS som för näringen i stort och det finns ett
behov av mer kunskap om målgrupper och lämpliga arbetssätt.
Undersökningar som HNS tidigare har gjort visar att det finns ett behov av mer personal hos
arbetsgivare i näringen samt att arbetsgivare ofta har svårt att hitta rätt arbetskraft till lediga
tjänster (HNS, 2013a). Arbetsuppgifterna som i första hand eftersöks handlar i synnerhet om
hästskötsel, men även om stall- och gårdsskötsel som kräver mindre utbildning och erfarenhet
och därför skulle lämpa sig väl som instegsjobb. Under senare tid har
nyrekryteringen till hästgymnasier minskat2, vilket kan minska rekryteringsbasen till dessa
uppgifter. Därutöver är hästnäringen dessutom relativt homogen, med få personer med
utomeuropeiskt ursprung, och har ett behov av att locka fler aktiva och bredare grupper in i
näringen (HNS, 2014a).
Genom arbetsmarknadssatsningen har hästnäringens möjlighet att skapa jobb till grupper som
står långt ifrån arbetsmarknaden uppmärksammats. Pilotprojektet Hästnära jobb, ett
samarbetsprojekt mellan Svensk Travsport och Arbetsförmedlingen mot nyanlända, påvisade en
potential att erbjuda enkla och praktiska arbetsuppgifter till grupper som har svårt att komma in
på arbetsmarknaden (Bilaga 1).
Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) är ett samverkansorgan och paraplyorganisation inom svensk hästnäring.
Enligt uppdraget ägnas särskilt intresse åt utbildning samt avel- och uppfödningsfrågor. HNS har även en roll som
katalysator och aktör för att driva utvecklingsprojekt som hela hästnäringen kan gynnas av. Målet med dessa insatser
är att säkerställa fortsatt utveckling av en konkurrenskraftig hästnäring. Ett område som HNS ägnar särskild
uppmärksamhet är arbetsmarknad och företagande.
2 Personlig kommunikation vid HRR – Hästnäringens Representationsråd 2014-09-11. Engström, L. utbildnings- och
näringschef Svensk Travsport.
1
6(36)
Hästnära jobb var ett projekt med få deltagare. Trots det relativt sett goda resultatet påvisades en
hel del utmaningar, såväl på individplanet som vid samverkan med övriga parter, i synnerhet
Arbetsförmedlingen. Den stora svårigheten var att hitta deltagare. En av slutsatserna är att
samverkan behöver bli bättre, till exempel kring information och vägledning för att hitta
arbetssökande, men också i fasen då deltagare ska komma ut i praktik eller gå från praktik till
arbete. Ytterligare en slutsats är att samverkan för att skapa jobb troligtvis behöver innefatta flera
aktörer, till exempel kommuner (Bilaga 1).
Denna förstudie kan ge mer kunskap om möjligheter, arbetssätt och strukturer för att skapa jobb
inom hästnäringen till grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden. Genom att undersöka
tidigare projekt, arbeten och andra pågående förstudier kan erfarenheter tas tillvara samtidigt som
gemensamma nämnare kan identifieras för att nyttjas i framtiden. Om hästnäringen ska driva
dessa frågor vidare krävs samverkan med fler och nya partners vilka genom denna förstudie
identifieras och knyts kontakter med.
Syfte
Syftet med förstudien var att undersöka om samverkan mellan hästnäringen, Arbetsförmedlingen
och kommuner i Stockholms län kan nyttjas för att underlätta insteget till arbete för individer från
grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden. Dessa grupper är till exempel personer inom
etableringsuppdraget, ungdomar i garantin 18-24 år, personer med nedsatt arbetsförmåga på
grund av funktionsnedsättning samt övriga långtidsarbetslösa.
Mål
Det övergripande målet med förstudien var att i Stockholms län undersöka möjligheterna till ett
framtida genomförandeprojekt inom Europeiska Socialfonden (ESF). I detalj var målsättningen
att kartlägga förutsättningarna för samverkan i Stockholms län. Dessutom har regionala och
lokala förutsättningar jämförts med erfarenheter som gjorts inom ramen för tidigare nationella
samarbetsprojekt mellan hästnäringen och Arbetsförmedlingen. Målet var att slutsatserna också
skulle kunna prövas och omsättas nationellt.
Resultat från tidigare projekt som hästnäringen genomfört med syfte att öka arbetsmöjligheterna
för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden har visat både goda möjligheter och stora
utmaningar kring att samverka med Arbetsförmedlingen nationellt. Det har också påvisats att den
regionala och lokala samverkan har stor betydelse för hur väl matchning mellan individ och
arbetsgivare inom hästnäringen fungerar (bilaga 1-2). Förstudien har därför undersökt regionala
och lokala förutsättningar i Stockolms län genom följande delmål:
1. Kartläggning och analys av grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden i
Stockholmsregionen.
2. Kartläggning och analys av kunskap, attityd och möjligheter hos arbetsgivare i
hästnäringen för att anställa personer som står långt från arbetsmarknaden.
3. Förutsättningar för samverkan mellan hästnäringen, Arbetsförmedlingen och kommuner i
Stockholms län.
4. Strategisk påverkan
7(36)
Metod
1. Omfattning
Förstudien Samverkan kring hästnära jobb påbörjades den 1 februari 2014 och initialt var den
planerade projektperioden 6 månader med slutdatum den 31 juli. Det framkom dock ett stort
behov av kunskapsinsamling innan dialog med möjliga samverkanspartners påbörjades och
styrgruppen beslutade därför att förlänga förstudien till den 30 augusti. Detta för att möjliggöra
möten med potentiella samverkanspartners inför ett eventuellt genomförandeprojekt.
Avgränsning
Förstudien har begränsat sig till att endast undersöka förutsättningar för samverkan. Konkreta
förslag till eller avtal kring samverkan har ej framarbetats. Förstudien omfattar en beskrivning av
förutsättningar för samverkan mellan hästnäringens aktörer, Arbetsförmedlingen och Stockholms
kommuner ur ett övergripande perspektiv.
Förstudiens styrgrupp tog beslutet att från den initiala fokuseringen endast på målgruppen
nyanlända i Stockholms län, även omfatta andra grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden;
ungdomar i garantin (18-24 år), personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av
funktionsnedsättning samt övriga långtidsarbetslösa (inom Jobb och utvecklingsgarantin, JOB).
Breddningen gör att förstudien kartlägger målgrupperna på en generell kvantitativ nivå istället för
specialiserat på gruppen nyanlända.
2. Metodval och arbetssätt
Följande metoder och arbetssätt har använts för att uppnå de fyra delmålen i förstudien:
1. Kartläggning och analys av grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden i
Stockholmsregionen.

Statistisk kartläggning utifrån Arbetsförmedlingens kategoriserade data om
prioriterade målgrupper, med könsuppdelad statistik.

Analys baserad på resultat och erfarenheter från tidigare projekt riktat mot de
olika målgrupperna, såväl inom ramen för ESF som av fristående aktörer.

Analys av tidigare genomförda insatser inom hästnäringen.

Kvalitativa intervjuer, bland annat med deltagare från projektet Hästnära jobb samt
med representanter från de olika målgrupperna, eller personer som möter dessa.
2. Kartläggning och analys av kunskap, attityd och möjligheter hos arbetsgivare i
hästnäringen att anställa personer som står långt från arbetsmarknaden.

Enkät till arbetsgivare inom hästnäringen i Stockholms län.

Kvalitativa intervjuer med arbetsgivare som tagit emot arbetssökande från
grupper som står långt från arbetsmarknaden.

Analys av tidigare genomförda insatser inom hästnäringen.
3. Förutsättningar för samverkan mellan hästnäringen, Arbetsförmedlingen och kommuner i
Stockholms län.

Fokusgruppsmöte samt samverkansworkshop.

Kartläggning av liknande förstudier och projekt på området i Stockholms län.

Samverkansmöten med organisationer som också genomför förstudier inom ESF.

Intervju med Stockholms Läns Ridsportförbund om ridklubbars samverkan med
kommuner.

Intervju med kommunstyrelsens ordförande i en kommun i Stockholm.
4. Strategisk påverkan.

Pressmeddelande från HNS om den pågående förstudien.
8(36)



Politikerträffar våren 2014.
Frukostmöte med riksdagspolitiker 2014-03-01.
Träff med riksdagspolitiker på Strömsholm 2014-04-16.
Organisation
Förstudiens organisation har bestått av en styrgrupp, en projektgrupp samt en referensgrupp.
Referensgruppen utgörs av styrgruppen för Hästnäringens Arbetsmarknadssatsning.
Styrgrupp
Stefan Johanson, vd HNS
Soledad Grafeuille, enhetschef Nationella Kunder, Arbetsförmedlingen
Projektgrupp HNS
Projektledare: Sara Westholm
Projektmedarbetare: Petra Westerberg, Karolina Thorell
Kommunikativ resurs: Anahita Arai
Referensgrupp
Lena Engström, utbildnings- och näringschef Svensk Travsport
Ann-Cathrine Bengtsson, kanslichef Svenska Ridsportförbundet
Lars Bäckman, kanslichef Hästnäringens Yrkesnämnd
Staffan Osterling, generalsekreterare Travtränarnas Riksförbund
Andrea Barth, verksamhetschef Södertälje Ridklubb
Pontus Axberg, kundansvarig Nationella kunder Arbetsförmedlingen
Könsuppdelad statistik
Kartläggningar över arbetssökande är uppdelade utifrån kön. För enkäter till arbetsgivare finns
även där fördelningen mellan män och kvinnor, likaså i deltagarförteckningen över workshops
som genomförts.
Metodanalys
Denna förstudie har tillämpat såväl litteraturstudier, kvalitativa studier i form av intervjuer och
fokusgrupper, kvantitativa studier i form av en enkätundersökning samt statistisk kartläggning av
arbetssökande. Motivet har varit att hitta både bredd och djup i dataunderlaget.
Vid intervjuerna har bara en intervju gjorts kring varje målgrupp, något som skulle kunna riskera
att ge mycket tyngd åt enskilda åsikter. Men genom andra data i form av litteraturstudier och
enkäter har den kvalitativa informationen vägts upp och intervjuerna har därför kunnat ge djup åt
enkätresultat, statistisk kartläggning och det som framkommit via litteraturstudier. Det hade i
förstudien varit intressant att i större omfattning föra samman målgrupper för att vid ett och
samma tillfälle kunna belysa problembeskrivningen ur flera synvinklar. Detta är något som kan
lyftas i ett eventuellt genomförande projekt.
9(36)
Omvärldsanalys
Det finns ett flertal områden som är av betydelse i arbetet med att skapa jobb för grupper som
står långt ifrån arbetsmarknaden. Dessa områden beskrivs nedan med koppling till andra
relevanta projekt och erfarenheter intressanta för denna förstudie.
Det personliga mötet, vilja och motivation
En framgångsfaktor som lyfts fram i flera projekt är en grundlig matchningsprocess, där man
matchar rätt sökande med rätt arbetsgivare. Dessutom är det avgörande att hitta sökande som har
intresse och motivation för uppdraget samt att deltagaren hamnar i verksamheter som är i linje
med personliga önskemål. För att lyckas med detta är en mycket viktig faktor att handläggare på
Arbetsförmedlingen har möjlighet att lära känna sökande tillräckligt väl för sedan kunna matcha
mot rätt typ av verksamhet. Det är alltså det personliga mötet - att kunna träffa en person i
verkligenheten istället för bara se personens lämplighet på papperet - som är en den springande
punkten. Detta var också något som lyftes upp och särskilt uppmärksammades i projektet
Matchning Södertörn - Arbetskraft (Matchning Södertörn, 2012).
Fokus på individens vilja och motivation var något man inriktade sig på i projektet Öppna gränser
(Regeringskansliet, 2013b) som genomfördes av Skogsstyrelsen, Borlänge kommun, Lantmäteriet
och Arbetsförmedlingen. Projektet fokuserade på personer med invandrarbakgrund, i huvudsak
somalier, som utbildades i hantering av röjsåg i skog och anställdes för en stor omarrondering.
Flera av de utrikesfödda som deltog i projektet gick vidare till olika anställningar i skogsindustrin.
Förutom individens vilja och motivation tittade man också på att deltagarna skulle ha en god
fysik för arbetet. Projektet har också uppmärksammats i media (DT, 2011). I projektet För En
Mångkulturell Landsbygd (Borlänge kommun, 2011) såg man också att det absolut viktigaste
villkoret för att lyckas med jobbskapandet är att göra rätt matchning mellan deltagare och
arbetsuppgifter eller arbetsgivare.
Tidig matchning
Att starta matchningsförfarandet så snabbt som möjligt var också något som gav gott resultat i
projektet Etablering Stockholm (Myrvang, 2012) som genomfördes under 2009-2012 av Stockholms
Stad och Arbetsförmedlingen. Projektet tog fram en matchningsmetod, matchning från dag 1
(MD1), där man tidigt startade matchningsprocessen genom att kartlägga kunskaper och direkt
pröva mot arbetsmarknaden. I Etablering Stockholm gick 60 procent av deltagarna vidare till arbete
eller studier inom ett halvår. Förstudien identifierade också ett antal områden som innebär hinder
vid introduktionen av nyanlända; bristande samordning, ineffektiv matchning, brist på SFI för
analfabeter/illitterata samt få nätverk för nyanlända. Samtliga dessa områden adresserades i
genomförandeprojektet med goda resultat. Kvalitetssäkrade verktyg togs fram för att både nå
större samordning kring den nyanlände och synliggöra individens formella och informella
kompetens. Detta kan ge både bättre information om den arbetssökande, bättre kunskap om den
egna kompetensen samt ett ökat självförtroende.
Språkkunskaper
Språket har i flera projekt lyfts upp som en viktig faktor för att få ett arbete. I vissa projekt, till
exempel För En Mångkulturell Landsbygd (Borlänge kommun, 2011), begränsade bristande
språkkunskaper deltagandet då det varit ett krav med kunskap i svenska. I projektet Öppna gränser
(Regeringskansliet, 2013b) var dock kunskaper i svenska det lägst prioriterade kravet då man sett
att den språkliga utvecklingen var väldigt god under projektet. Däremot tog man lärdom att
språket ändå kan vara ett hinder och att det kan vara nödvändigt med tolk i början för att
säkerställa att alla förstår vad som gäller och vilka förväntningar som finns. Denna slutsats drogs
även i projektet Hästnära jobb (bilaga 1). Tolk användes inte alls och uppfattningen var att det
hade behövts för att underlätta kommunikationen med deltagarna.
10(36)
Att kombinera språkundervisning med praktik har i flera projekt uttryckts som positivt. Kalix
kommun genomförde under 2012-2013 projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
(Evaluation North, 2014). Huvudsyftet var att nyanlända personer med hjälp av handledarledd
praktik och SFI-undervisning skulle lära sig svenska snabbare och på så sätt även ta sig in i det
svenska samhället och på arbetsmarknaden. Deltagarna upplevde även själva att de kunde
utveckla sina språkkunskaper när undervisningen kombinerades med praktik samt att språket var
det viktigaste för att få en anställning och till fullo komma in i det svenska samhället. Efter
genomförd praktik fick också flera deltagare erbjudande om fortsatt praktik, anställning eller
sommarjobb.
Rätt bedömning och anpassning
Att göra rätt bedömning av förutsättningarna för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund
av funktionsnedsättning, samt att utifrån det erbjuda anpassad kompetenshöjande utbildning är
mycket viktigt för ett lyckat jobbskapande. Projektet Trainee för personer med funktionsnedsättning
(Norinder, 2011) som genomfördes av Göteborgs stad lyfte fram denna aspekt som mycket
avgörande. Syftet med projektet var att öka anställningsbarheten och arbetslivserfarenheten hos
deltagarna som alla hade någon form av dokumenterad funktionsnedsättning. Deltagarna
genomförde arbetsplatsförlagd praktik under cirka ett halvår och parallellt med den en anpassad
kompetenshöjande utbildning. Flera personer blev efter praktiken anställda eller fick en fortsatt
praktikplats. Den svåraste gruppen att lyckas med var personer med psykisk och/eller
neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, då det var svårt att i förväg bedöma omfattningen av
nedsättningen och hur den inverkade på deltagarens arbetsförmåga. Gruppen funktionsnedsatta
som helhet upplevdes av projektet vara svårbedömd, ett antal deltagare hade blivit ”felbedömda”
initialt och passade egentligen inte in i målgruppen av olika skäl. Projektgruppen hade själva svårt
att göra bedömningen av hur stort ”glappet” till arbetsmarknaden var för olika individer och i
dessa situationer kan expertkompetens behövas.
Behov av socialt stöd
Behovet av socialt stöd för att komma vidare i arbete har lyfts fram i olika projekt, i synnerhet i
projektet Projekt Filur - ger ungdomar mod att söka jobb som har genomförts av Stockholms Stad
(Stockholms Stad, 2013a). Deltagarna var ungdomar i åldern 16-24 år som varken arbetar eller
studerar. Projektet kunde inte hitta enskilda och likartade anledningar till ungdomarnas problem
att etablera sig på arbetsmarknaden. Gemensamt var dock att de var i behov av socialt stöd i olika
omfattning, många saknade gymnasieutbildning eller fullständiga slutbetyg och låg självkänsla var
mycket vanligt.
Samverkan och information på alla nivåer
Projektet Hästnära jobb, med fokus på personer inom etableringsuppdraget har genomförts två
gånger. Först 2012, i samverkan mellan Svensk Travsport och Arbetsförmedlingen, som ett
pilotprojekt med totalt åtta deltagare (bilaga 1). Av dessa fick fyra anställning efter praktiken.
Under senare delen av 2013 påbörjades ett uppföljande projekt av HNS i samverkan med
Arbetsförmedlingen, detta omfattade totalt 20 platser. Projektet är ännu inte avslutat, men av de
sex personer som genomfört hela programmet har fyra fått anställning (bilaga 2). De specifika
utmaningarna har skiljt sig åt något mellan åren, men det har genomgående varit svårt att hitta
deltagare till platserna. Svårigheterna kan ha flera orsaker, såväl kring urvalsprocessen av deltagare
som kring kännedom om hästnäringen, projektets upplägg och personliga aspekter hos
deltagarna. Mycket arbete har dessutom krävts för att få deltagarna att fungera på arbetsplatsen.
Det faktum att hästnäringen inte är synlig hos Arbetsförmedlingen, med få jobb utannonserade,
lyfts fram som en förklaring till att sökande från målgrupper som inte har en naturlig koppling till
sektorn visar lågt intresse för erbjudanden. Hade projektet arbetat tydligare med ambassadörer,
exempelvis personer från målgruppen som fått jobb i hästnäringen, kanske det funnits ett större
11(36)
intresse. Att det tar tid att rekrytera deltagare är något som även projektet Grön Integration
(Macken, 2012) belyser, samt att det även handlar om att nå ut med information till både
handläggare och deltagare.
HNS har också via en överenskommelse med Arbetsförmedlingen arbetat med allmän matchning
av jobb till grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden. Inom detta samarbete har HNS drivit
projektet Hästjobb ger vinnare (HNS, 2014c). Information om samarbetet kommunicerades i början
av hösten 2013 till arbetsgivare inom näringen och ett antal anmälde därefter intresse.
Kontaktuppgifter till intresserade arbetsgivare vidarebefordrades till Arbetsförmedlingens
regionalt matchningsansvariga på respektive marknadsområde. Av cirka 40 intresserade
arbetsgivare har arbetet hittills endast lett till ett fåtal lyckosamma matchningar mellan
arbetssökande och arbetsgivare. Det låga resultatet kan delvis förklaras av att samarbetet och
upplägget hade behövts förankras tydligare regionalt hos Arbetsförmedlingen. Andra förklaringar
kan vara kopplade till att de arbetsgivare som visade intresse i flera fall enbart kunde erbjuda
praktikplatser. Sammantaget kan dessa faktorer innebära att det helt enkelt inte funnits tillräckligt
med arbetssökande som matchat arbetsgivarnas krav och förutsättningar.
Tydliggöra arbetsgivarnas behov
För att nå en lyckosam matchning är det viktigt att tydliggöra arbetsgivarnas behov och
möjligheter. Här har projektet Entré - Dörröppnare och tröskelsänkare (Framtidsutbildning, 2013),
som genomfördes av Arbetsförmedlingen i Östersund via ESF, hittat framgångsfaktorer i att
jobba tydligare med arbetsgivare och skapa långsiktiga relationer.
Att jobba närmare och utifrån arbetsgivarnas behov har även branschorganisationen Företagarna
tagit fasta på. De har i projektet Jobbsökarna (Företagarna, 2014) haft en intensiv kontakt med
arbetsgivare, i synnerhet småföretagare, för att genom besök på arbetsplatser skapa en bättre bild
över specifika behov och möjligheter. Projektet görs i samverkan med Arbetsförmedlingen och
ett syfte är att även informera om de erbjudanden som Arbetsförmedlingen har till arbetsgivare.
Enligt Företagarnas rapport En småföretagarvänlig arbetsförmedling (Företagarna, 2013) skapas fyra av
fem jobb i småföretag. Småföretagare använder sig dock i liten utsträckning av
Arbetsförmedlingens tjänster, något som också har lyfts fram kring hästföretag. Företagarnas
analys visar att myndigheten upplevs som krånglig och med tung administration. Deras förslag på
åtgärder handlar bland annat om tydligare arbetsgivarfokus hos Arbetsförmedlingen samt att
utveckla kompetensen för att bygga en insikt om de särskilda förutsättningar som gäller för
småföretag. Vidare lyfter Företagarna fram vikten av effektiva beslutsprocesser amt att tydliggöra
arbetstagares stöd.
Tid för handledning
Arbetsgivare som engageras i matchningsprojekt eller handledare på praktikplatser behöver ha
tillräckligt med tid, men också intresse och förutsättningar, för att ta emot en sökande (oavsett
målgrupp) och lyckas med handledningen. Det är dessutom mycket viktigt med kommunikation
mellan alla som är involverade i ett projekt. Samtliga måste vara väl införstådda med mål, ramar
och arbetssätt för att skapa en gemensam målbild samt realistiska förväntningar på processer.
Speciellt viktigt är detta angående praktikplatser och möjligheterna till fortsatt anställning, vilket
också är ett av de svåraste områdena. Det är både viktigt att inte skapa fel förhoppningar såväl
som att inte direkt utestänga möjligheter till framtida anställningar. Detta var något som bland
annat belystes i projektet Grön Framtid (LRF, 2014a).
Körkort och tillgång till bil viktigt för jobb på landsbygden
Avsaknad av körkort har i flera projekt uppmärksammats som ett hinder för att få jobb och
särskilt problematiskt blir det i verksamheter på landsbygden där kollektivtrafik saknas. Något
som lyftes fram både i projektet Grön Framtid (LRF, 2014a) och i projektet För En Mångkulturell
12(36)
Landsbygd (Borlänge kommun, 2011). I projektet Hästnära jobb (bilaga 1-2) var avsaknaden av
körkort och bil en utmaning som begränsade jobbmöjligheterna och även gjorde att deltagarna
själva tappade motivation, då tiden att ta sig till arbetsplatsen tog mycket energi.
Under omgången Hästnära jobb 2013-2014 (bilaga 2) valdes och prioriterades praktikplatserna
utifrån möjligheterna till transport med kollektivtrafik. De flesta arbetsplatserna har gått att nå
med kollektivtrafik men inneburit byten och även promenad sista biten, vilket i många fall
upplevts som komplicerat och påverkat deltagarnas närvaro. Även inom matchningsprojektet
Hästjobb ger vinnare (HNS, 2014c) tycks en del av svårigheten med att hitta deltagare bero på
möjligheten att ta sig till jobbet. Precis som inom Hästnära jobb så gick inte alla utannonserade
jobb/praktikplatser i Hästjobb ger vinnare att nå med kollektivtrafik, detta faktum tycks vara en
begränsande faktor för landsbygdsföretags möjlighet att erbjuda jobb till grupper som står långt
ifrån arbetsmarknaden, oavsett hur välanpassat jobbet är till individens önskemål.
13(36)
Intressentanalys
1. Hästnäringen
En komplex näring byggd på intresse
Hästsektorn är diversifierad och komplex och består av allt från frilufts- och ridskoleryttaren, till
hobbyhästägaren och professionella verksamheter med stora hästbesättningar. Människors hästoch fritidsintresse samt konsumtionskraft är basen i näringen och de flesta som håller på med
hästar gör det i form av en hobby och livsstil, som tillåts kosta pengar (Regeringskansliet, 2013a).
Hästsektorn organiseras framför allt genom ideella föreningar, som exempelvis ridklubbar och
hästrasföreningar, samt genom olika branschföreningar. En stor del av hästsektorns verksamheter
bygger på ideellt arbete (HNS, 2012; Regeringskansliet, 2013a). Hästsektorns fragmentering
innebär dock att den är relativt dåligt rustad vad gäller att driva sina externa frågor och att
argumentera för sin sak på det regionala och lokala planet. På senare tid visas exempel på hur
hästsektorn har börjat finna nya vägar att skapa nya intressegemenskaper, som går på tvärs
igenom befintliga strukturer.
Företagande uppstår genom efterfrågan på de varor och tjänster som hästintresset och
hästhållningen skapar och kan sägas komma i andra led. Företag inom hästsektorn säljer primärt
varor och tjänster till sektorn själv. Hästsektorn ger underlag för näringsverksamheter och gör det
möjligt för företag att utveckla sina affärer (Regeringskansliet, 2013a). Trav- och galoppsporterna
har en ”egen ekonomi” och därigenom en unik marknadsposition inom hästsektorn via
totalisatorspelet och den ”svenska spelmodellen” (HNS, 2012). Den innebär att överskottet från
spelet (när spelvinster och skatt betalats ut och driften av spelbolaget ATG täckts), går tillbaka till
trav- och galoppsporterna i form av prispengar, premier till hästuppfödare mm
(Regeringskansliet, 2013a).
En stor arbetsmarknad med många små aktörer
Hästnäringen genererar cirka 30 000 helårsarbeten, vilket är såväl direkta, som indirekta och
inducerade (HNS, 2014a). De direkta helårsarbetena uppgår till cirka 11 000 och merparten av
dessa finns inom travsporten och ridsporten (HNS & HYN, 2010).
De flesta av hästföretagen drivs som enmansföretag. Många av företagen i hästnäringen har dock
svårt att vara långsiktigt lönsamma så att företagaren kan få sin försörjning via företaget. Man
talar ibland om att det i hästnäringen finns många livsstilföretagare som startar sitt hästföretag för
att få hålla på med sin största hobby (HNS, 2014d). Denna övergång från hobby till företag kan
förklara en del av den beskrivna lönsamhetsproblematiken. Övergången till näringsverksamhet
kännetecknas ofta av en underprissättning, vilket kan bero på att man i första skedet inte har
drivit verksamheten med vinstsyfte och därför inte sätter ett marknadsmässigt pris. Denna logik
gör det även svårt att senare sätta en mer hållbar prisnivå. Andra förklaringar till dålig lönsamhet
kan vara att man verkar på en delvis osund marknad eller att det inte finns en tydlig kalkyl för
verksamheten (HNS, 2014a).
Processer i hästnäringen visar också att man upplever arbetsgivarrollen som outvecklad och
förbisedd samt att det finns utmaningar beträffande såväl arbetsmiljö och arbetsvillkor (HNS,
2014a). Beskrivningen av hästnäringen som uppbyggd kring intresse och livsstil kan sägas vara
näringens stora utmaning. I de undersökningar som gjorts framgår att många eftersöker tydligare
skiljelinjer mellan hobby och företagande och att verksamheter behöver professionaliseras.
Dessutom påvisas ett behov att lyfta och problematisera konsumentrollen, samt att det finns
utmaningar på mångfaldsområdet, i synnerhet beträffande etnisk och socioekonomisk bakgrund
(HNS, 2014a). Under de senaste månaderna har arbetsvillkoren inom hästnäringen även
14(36)
omskrivits och diskuterats i media. Bland annat rapporteras om utmaningar på vissa arbetsplatser
med dåliga arbetsvillkor och eftersatt arbetsmiljöarbete (Land Lantbruk & Skogsland, 2014).
HNS initierade under 2013 ett arbete för att utveckla arbetsmarknad och företagande - Attraktiv
arbetsmarknad och näring (HNS, 2014a). Detta har resulterat i att hästnäringens organisationer
gemensamt ställt sig bakom en målbild och värdegrund kring trygg arbetsmarknad och seriöst
företagande (HNS, 2014e). Det fortsatta arbetet kommer ta fram en handlingsplan för att
genomföra åtgärder som kan utveckla branschen och i synnerhet arbetsmarknad och företagande.
I januari 2014 bildades även den nya branschorganisationen LRF Häst (LRF, 2014b), vars
övergripande syfte är att jobba för fler professionella hästföretag, med fokus på bättre lönsamhet.
Yrken
Yrkesalternativen i hästnäringen är breda och det finns yrkeskategorier inom till exempel
utbildning av ekipage och människor, administration, rådgivning och försäljning eller med
koppling till spelet på hästar. För de flesta renodlade yrkena, som till exempel ridlärare eller
hästskötare, krävs specifika utbildningar. Hästnäringens Yrkesnämnd (HYN) är en
samarbetsorganisation som företräder arbetslivet och informerar om utbildningar och
arbetsmarknad inom svensk hästsektor (HYN, 2014).
En mycket vanligt förekommande yrkesgrupp inom hästnäringen oavsett verksamhetsinriktning
är hästskötare. Hästskötarens huvuduppgift är att ansvara för skötsel av hästarna och dess
närmiljö samt enklare träningsuppgifter. Men ofta utför hästskötare också många arbetsuppgifter
frikopplade från hästarna och närmast relaterade till drift av stall och gård. Dessa uppgifter är
enkla, rutinmässiga och många gånger fysiska, till exempel mockning, fodring, vattning och sköta
hagar samt övriga markytor, till exempel ridbanor och ridhus. Gårds- och anläggningsskötsel är
inte organiserad på samma sätt som hästskötsel och det finns idag ingen specifik utbildning för
dessa områden inom hästnäringen.
Nyrekryteringen av personal till stallar sker bland annat via naturbruksgymnasier med inriktning
häst, där hästskötare utbildas. De senaste åren har antalet ansökningar till utbildningar dock
minskat relativt kraftigt, delvis beroende på små barnkullar men även på den förändrade
gymnasiereformen3.
Lediga jobb i hästnäringen
Arbetsmarknaden i hästnäringen är stor men det är ändå få lediga jobb som annonseras ut via
Arbetsförmedlingen. Den 25 augusti 2014 utannonserades endast tre hästjobb i Sverige. På
jobbsiten Gröna jobb (grönajobb.se, 2014), fanns samma datum två jobb, varav ett var samma
som via Arbetsförmedlingen. På den mer interna annonssidan HästNet (HästNet, 2014) fanns
däremot 110 lediga jobb utannonserade, i huvudsak hästskötarjobb.
Att så få lediga jobb syns på den offentliga marknaden kan ses som problematiskt för
hästnäringen. En undersökning av HNS visar att av de företagare i näringen som har anställd
personal så använder sig endast 20 % av Arbetsförmedlingen vid rekrytering (HNS, 2013a). Det
vanligaste sättet att rekrytera är via kontakter. Detta kan tolkas på flera sätt, antingen tror man
inte att man når rätt kompetens via offentlig annonsering, eller så är man rädd att få för många
sökande. Ytterligare förklaringar kan vara att man helt enkelt inte känner till möjligheten, eller att
man inte anser sig ha tid att hantera administrationen kring en offentlig annons. En annan aspekt
kan vara att jobbet som erbjuds inte är ett ”riktigt jobb” - man har behov av att få hjälp med sina
Personlig kommunikation vid HRR – Hästnäringens Representationsråd 2014-09-11. Engström, L. utbildnings- och
näringschef Svensk Travsport.
3
15(36)
sysslor men utan möjlighet att erbjuda en riktig anställning. En översiktlig genomgång av
annonssidan HästNet visar att är vanligt att de utannonserade jobben mer handlar om
”praktikplatser” eller jobb för mat och husrum.
För att öka möjligheterna att matcha lediga jobb i hästnäringen till rätt sökande krävs att
hästnäringen i större utsträckning använder sig av offentlig utannonsering av lediga tjänster. För
att ytterligare förbättra möjligheterna bör såväl arbetssökande som handläggare på
Arbetsförmedlingen få större kännedom om var och hur de lediga jobben annonseras. Båda dessa
aspekter är områden att jobba vidare med i ett eventuellt genomförandeprojekt.
Arbetsgivares kunskap, attityder och möjligheter
En undersökning som HNS genomförde under vintern 2013 bland företag/arbetsgivare i
hästnäringen visade att 23 % av de svarande upplever ett behov av mer arbetskraft (HNS, 2013a).
Enkäten visade också att 40 % var positiva till att ta emot och handleda praktikanter. Den
främsta anledningen till att man svarade nej eller var osäker kring anställning eller praktik var
ekonomiska aspekter. Enligt undersökningen finns det största behovet av arbetskraft framförallt i
storstadsregionerna Stockholm, Skåne och Västra Götaland och de tjänster som efterfrågades
mest var hästskötare och gårdsskötare.
Undersökningen bland företag/arbetsgivare 2013 visade att den vanligaste verksamheten var
någon typ av träning med häst (trav, galopp eller in/tillridning), följt av inackordering (uthyrning
av stallplats), uppfödning och därefter träning för ryttare. I Stockholms län angav 26 % av de
svarande att de har ett behov av mer personal. 85% av dessa eftersökte hästskötare/stallpersonal
och 48 % såg snarare ett behov av gårdspersonal/vaktmästare. Hela 46 % av de deltagande
hästföretagarna i Stockholms län kunde tänka sig att handleda vid praktik och ytterligare en andel
skulle eventuellt överväga det. I jämförelse med svar för hela landet fanns ett något större behov
av personal i Stockholms län och dessutom kunde fler tänka sig att handleda praktikanter.
Undersökning inom förstudien
Inom ramen för denna förstudie, och som uppföljning på undersökningen som genomfördes
2013, skickades en kvantitativ enkät ut till cirka 250 företagare och potentiella arbetsgivare i
hästnäringen i Stockholmsregionen (bilaga 3). Syftet med enkäten var att mäta kunskap, attityder
och möjligheter om att ta emot personer som står långt från arbetsmarknaden i arbete eller
praktik. Mottagarna fick cirka 14 dagar på sig att svara på enkäten och en påminnelse skickades
ut. Trots detta deltog endast 30 respondenter (svarsfrekvens 12 %).
Trots en låg svarsfrekvensen kan vissa tendenser läsas ut av resultaten. Hos respondenterna finns
ett behov av att rekrytera ytterligare personal. De 30 som svarat uppger att de har ett
rekryteringsbehov motsvarande 12 heltidstjänster. Det lyftes även fram ett intresse av att erbjuda
praktikplatser samt en positiv attityd och nyfikenhet kring att veta mer om personer som står
långt ifrån arbetsmarknaden. Enkätsvaren visar även att de arbetsgivare som har ett
rekryteringsbehov framförallt finns i norra Stockholm och Uppsala län samt inom kategorierna
ridskolor och galopptränare. Dessa verksamheter hade även ett större antal hästar (21-50 st.)
vilket kan vara en möjlig förklaring till ett större arbetskraftsbehov. I första hand eftersöks
hästskötare och gårdspersonal, men det uttalas inte särskilt höga krav på formell kompetens eller
utbildning. De mest efterfrågade egenskaperna är personliga kvaliteter som ansvarskänsla,
noggrannhet och intresse för hästar. Sammantaget kan dessa resultat tyda på att lärlingsplatser,
praktik eller olika former av supporterad anställning skulle kunna fungera hos dessa arbetsgivare
och att validering av kompetens bör vägas in i urvalsprocessen.
16(36)
De svarande arbetsgivarna uttrycker att ur gruppen personer som står långt från arbetsmarknaden
är ungdomar eller långtidsarbetslösa mest intressant att anställa eller ta emot på praktik. Intresset
kring nyanlända eller personer med funktionsnedsättning är lägre. Detta skulle kunna bero på att
kunskapen om dessa grupper är mindre utbredd men även på hur respondenten tolkat
svarsalternativen. Begreppet ”funktionsnedsättning” kan associeras och tolkas varierande
beroende på bland annat personliga erfarenheter. Arbetsgivarna uttrycker dock ett intresse av att
veta mer om förutsättningarna kring att anställa personer ur dessa grupper, vilket gör att det finns
potential att öka kunskapen. Den viktigaste parametern vid anställning av personer som står långt
från arbetsmarknaden är den ekonomiska möjligheten att kunna anställa. Arbetsgivarna tycker
dessutom att det är värdefullt att få besök på arbetsplatsen av representanter från
Arbetsförmedlingen för att bland annat lära sig mer om olika anställningsstöd.
Utbildning kring rollen som handledare samt olika varianter av handledarstöd är av mindre
intresse för de arbetsgivare som svarat på enkäten. Även här finns potential att höja kunskapen
kring stödmöjligheter vid anställning eller praktik av personer som står långt ifrån
arbetsmarknaden. De arbetsgivare som gärna anställer med stödmöjligheter saknar information
men vill gärna ha mer av det.
Individuella, kulturella och strukturella utmaningar vid anställning
Som komplement till enkätundersökningen har det gjorts en enskild intervju med en arbetsgivare
i hästnäringen som deltagit i projektet Hästnära jobb (bilaga 2) och således har praktiskt erfarenhet
av processen. Arbetsgivarens upplevelser känns igen i det som tidigare tagits upp
omvärldsanalysen, såväl inom hästnäringens tidigare projekt som inom projekt i andra näringar.
Arbetsgivaren har länge tagit emot praktikanter från utsatta grupper; bland annat utslussning från
fängelse och psykiatrisk vård samt ”problemungdomar”. Handledningen upplevs tidskrävande
och det kräver mycket engagemang att ta emot praktikanter oavsett bakgrund då samtliga grupper
har sina egna utmaningar. Verksamheten har tidigare tagit emot invandrare från olika grupper,
men detta är första gången en så pass nyanländ (<3 månader) är på praktik och det har visat ett
antal utmaningar, såväl individuella, kulturella som strukturella.
Av de individuella utmaningarna är språket den allra största och mest hindrande. Deltagaren hade
varit i Sverige knappt tre månader när praktiken startade och kunde i princip ingen svenska. Detta
gjorde det svårt att ge tydliga instruktioner vilket är mycket viktigt i en miljö kring djur,
framförallt på grund av säkerhet samt smittskydd och djurskydd. Individuella utmaningar i form
av kulturella skillnader har bland annat varit synen på skötsel och hantering av djur, samt hur ett
modernt lantbruk drivs. Förståelsen för verksamheten kring hästarna har varit mycket
utmanande, arbetsgivaren tror det beror på att deltagaren beskriver det som en ren ”lyxverksamhet” i hemlandet.
Deltagaren saknar, liksom många andra inom Etableringsuppdraget, körkort och bil. Detta blir ett
problem i synnerhet för verksamheter på landsbygden. Det är svårt att ta sig till arbetsplatsen om
den inte ligger utmed ordinarie busslinje eller om linjen är säsongsbunden till exempelvis skolåret.
Arbetsgivaren anger också att ett körkort många gånger krävs för att kunna utföra de flesta
arbetsuppgifter i verksamheten på egen hand. De allra flesta sysslor kräver ett körkort och
därmed går dessa till någon annan anställd som kan utföra dem självständigt.
Svårighet att ta sig till och från arbetsplatsen kan ses som en strukturell utmaning i
sammanhanget.
Bristfällig kontakt med Arbetsförmedlingen samt bidragssystem som inte fungerar kan också ses
som en strukturell utmaning och något som hindrar en anställning. Denna arbetsgivare har
17(36)
upplevt mycket varierande kontakter med Arbetsförmedlingen eller andra ansvariga aktörer i
samband med de praktikanter som varit i verksamheten. Nuvarande deltagare har under perioden
haft inte mindre än tre etableringslotsar. Arbetsgivaren uppger också att vid kontakterna inför en
eventuell anställning så skulle deltagaren ekonomiskt förlora på att ta en deltidstjänst, jämfört
med etableringsersättningen, trots att detta skulle vara ”ett riktigt jobb”.
2. Arbetsförmedlingen och arbetssökande
Att sammanföra arbetsgivare med arbetssökande är Arbetsförmedlingens främsta uppgift
(Arbetsförmedlingen, 2014a). Deras uppdrag, långsiktiga mål och arbetsuppgifter, kommer från
riksdag och regering och är formulerat i ett regleringsbrev (Regeringen, 2013). Där anges att
Arbetsförmedlingen ansvarar för den offentliga Arbetsförmedlingen och dess
arbetsmarknadspolitiska verksamhet.
I Arbetsförmedlingens nuvarande uppdrag ingår att prioritera arbetssökande som har särskilt
svårt att få jobb, exempelvis nyanlända, ungdomar, långtidsarbetslösa eller personer från socialt
utsatta grupper (Arbetsförmedlingen, 2014a). Social inkludering och egen försörjning är en
förutsättning för arbete. Under de senaste åren har Arbetsförmedlingens uppdrag utvecklats och
fördjupats. Insatser mot de allra mest utsatta på arbetsmarknaden har intensifierats.
Arbetsförmedlingen har i dag ett samhällsansvar för att ge personer som står långt från
arbetsmarknaden förutsättningar att kunna bli egenförsörjande.
Alla arbetsgivare annonserar inte ut sina lediga tjänster. Arbetsförmedlingen genomför därför
olika aktiviteter för att leta upp så många lediga jobb och potentiella arbetsgivare som möjligt
(Arbetsförmedlingen, 2014b). Exempelvis arrangerar Arbetsförmedlingen rekryteringsträffar och
erbjuder gratis annonsering i Platsbanken och handplockning av arbetssökande.
Arbetsförmedlingen erbjuder även olika former av arbetsgivarstöd vid anställning av personer
som står långt ifrån arbetsmarknaden. Samtliga tjänster och service som Arbetsförmedlingen kan
erbjuda är kostnadsfria.
Statistik över arbetssökande
Arbetsförmedlingens statistik (Arbetsförmedlingen, 2014c) över arbetssökande och personer
inom arbetsmarknadsåtgärder (augusti 2014), visade följande specifika målgrupper av vikt för
denna förstudie:

Nyanlända inom etableringsuppdraget: 4183 st.
Varav kvinnor: 2205 st.
Varav män: 2626 st.

Ungdomar 18-24 år: 11 278 st.
Varav kvinnor: 4646 st.
Varav män: 6632 st.
Varav ungdomar som varit arbetslösa längre än 6 månader: 3798 st.

Personer med funktionsnedsättning: 30 119 st.
Varav kvinnor: 14 035 st.
Varav män: 16 084 st.

Övriga långtidsarbetslösa (personer i JOB 25-64 år): 16 017 personer.
Varav kvinnor: 8222 st.
Varav män: 7795 st.
Följande personer kan kategoriseras med kompetens och/eller intresse för hästnäringen eller dess
närliggande verksamheter:
18(36)

Totalt antal arbetssökande ”djurskötare häst”: 292 st.
Varav kvinnor: 252 st.
Varav män: 40 st.
Varav personer med funktionsnedsättning: 134 st. (45 %)
Varav ungdomar i garanti 18-24 år: 43 st.
Varav övriga långtidsarbetslösa (personer i JOB 25-64 år): 79 st.

Totalt antal arbetssökande inom trädgård, lantbruk, skog, djur, fiske: 4962 st.
Varav kvinnor: 1918 st.
Varav män: 3044 st.
Varav personer med funktionsnedsättning: 1916 st. (39 %)
Varav ungdomar i garanti 18-24 år: 349 st.
Varav övriga långtidsarbetslösa (personer i JOB 25-64 år): 211 st.
En sökning på ”djurskötare häst” ger ett relativt litet urval för en eventuell matchning. Genom att
bredda sökningen till att även omfatta trädgård, lantbruk, skog, djur och fiske ökas urvalet
avsevärt. Detta visar hur viktigt det är att bredda sökningen vid matchning till gårdsarbeten i
hästnäringen. De sysslor som i första hand är aktuella handlar inte om hästarnas direkta skötsel
och genom att inkludera ytterligare kriterier kan fler sökanden identifieras. Erfarenheter i flera
projekt har bland annat visat att det är svårt att hitta sökande - arbetsgivare som anmält intresse
för att ta emot personer i arbete eller praktik har flera gånger blivit utan (bilaga 2). För att sänka
antalet möjliga sökanden är en grov kategorisering viktig i första steget. Men därefter bör
personliga egenskaper som motivation och intresse utgöra en betydligt större del av matchningen.
Ett sådant förfarande kräver att den ansvarige har god kunskap om hästnäringen samt möjlighet
att lära känna den sökande på ett personligt plan.
Nyanlända inom etableringsuppdraget
För att påskynda nyanländas etablering genomfördes Etableringsreformen år 2010.
Arbetsförmedlingen fick då via lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända
invandrare ett övergripande ansvar för nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Den innebär
att flyktingar, skyddsbehövande och deras anhöriga erbjuds att delta i etableringsinsatser under
24-36 månader. Reformen kom till för att förstärka arbetslinjen, minska inriktningen av
omhändertagande och öka den nyanländes egenmakt. Ett viktigt syfte med reformen var också att
möjliggöra uppföljning. När uppdraget fanns hos 290 kommuner var det svårt att mäta hur
snabbt en nyanländ etableras.
Etableringsperioden inleds direkt efter beviljat uppehållstillstånd med att Arbetsförmedlingen
genomför etableringssamtal. Arbetsförmedlingen ansvarar även för bosättningen med syftet att
personen ska bosättas där det finns bäst förutsättning för arbete eller högre studier på två års sikt.
Den nyanlände som har rätt till etableringsplan deltar i aktiviteter på heltid; till exempel SFI,
samhällsorientering och arbetsförberedande insatser (Arbetsförmedlingen, 2014d).
Svenskakunskaper är i allmänhet mycket svaga eller obefintliga hos gruppen nyanlända som
helhet. Kunskaper i svenska språket kan vara nödvändigt för att hitta ett stadigvarande arbete i
Sverige. Svaga språkkunskaper begränsar möjligheterna att utföra arbetsuppgifter på ett
tillfredställande sätt, mycket på grund av svårigheter att kunna förstå och ta till sig instruktioner.
SFI är obligatoriskt för nyanlända inom Etableringsuppdraget. Trots det är språket ofta en stor
svårighet i samverkan med andra på till exempel på arbetsplatser. Att delta i arbetslivet parallellt
med SFI-undervisning kan ge en insikt i hur viktigt goda språkkunskaper är för att bli
anställningsbar (Evaluation North, 2014).
19(36)
Nyanlända har många gånger även haft mycket liten kontakt med eller i det svenska samhället
och anpassar sig fortfarande till samhällsstrukturen och den offentliga apparaten. Det gör att det
finns många moment utanför anställning eller praktik som kan inverka störande och påverka
arbetet. Många kan behöva hjälp och stöd i flertalet kontakter eller situationer. Yrkeslärande på
arbetsplatser kan vara mycket lyckosamt för att just få den nyanlände att ”komma in” i det
svenska samhället och skapa ett kontaktnät samt erfarenheter (Komvux Kalix, 2010). Här kan
arbetsgivaren vara ett stort stöd och detta kan även vara mycket positivt för uppbyggandet av en
stabil relation mellan arbetsgivare och arbetstagare eller praktikant, samt i slutänden även för
genomförandet av arbetsuppgifter. Detta gör att arbetsgivaren och den nyanlände individen
behöver matchas väl mot varandra och bygga upp stabila kontakter redan innan arbets- eller
praktikperioden startar (Evaluation North, 2014).
Insatser mot personer med nedsatt arbetsförmåga
I Arbetsförmedlingens arbete ingår också insatser för att stärka möjligheterna till jobb för
personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. Bland annat genomförs
arbetslivsinriktad rehabilitering i samarbete med Försäkringskassan. Syftet är att verksamheten
ska bidra till att fler människor med nedsatt arbetsförmåga kan börja arbeta igen eller inträda på
arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen kan bistå med hjälpmedel som underlättar en anställning
samt ekonomisk eller personligt stöd. Det kan innefatta att arbetsgivaren får stöd till särskilda
anordningar i arbetsplatsens fysiska miljö (Arbetsförmedlingen, 2012a). Ekonomiskt stöd kan ges
i form av lönebidrag, utvecklingsanställning, trygghetsanställning, skyddat arbete hos offentlig
arbetsgivare, Samhall samt starta eget stöd (Arbetsförmedlingen 2012b-d; 2013b; 2014ef).
Personer med funktionsnedsättning kan även få personligt stöd via Arbetsförmedlingen i form av
RESA, personligt biträde, SIUS-konsulent, stöd vid arbetsmarknadsutbildning eller praktik samt
aktivitetsbaserad utredning (Arbetsförmedlingen 2012e; 2013c; 2014g-i).
En viktig aspekt för att kunna ta emot personer med funktionsnedsättning på praktik eller arbete
inom hästnäringen är möjligheten till stöd på arbetsplatsen. Arbetsförmedlingen nyttjar för detta
bland annat SIUS-metoden. Insatsen innebär att SIUS-konsulenter med specialistkompetens
inom området finns tillgängliga och kan stödja personer med funktionsnedsättning och anpassa
dess arbetsplats. SIUS-konsulteter kan även vara ett stöd för arbetsgivaren (Arbetsförmedlingen,
2012e). SIUS-konsulenter skulle i högre utsträckning också kunna nyttjas för att höja kunskapen
hos arbetsgivare inom hästnäringen. Dessa kan exempelvis tydliggöra de speciella förutsättningar
som personer med olika funktionsnedsättningar kan ha när ska praktisera inom hästnäringen.
Insatser mot ungdomar
Ungdomar har genom programmet Jobbgarantin för ungdomar rätt att ta del av särskilda insatser hos
Arbetsförmedlingen. Programmet omfattar ungdomar mellan 16-24 år som är arbetssökande och
varit utan arbete minst tre månader. Man kan även vara berättigad till en plats i programmet om
man har rätt ålder och uppfyller vissa andra kriterier, till exempel att man varit dömd till fängelse
eller är nyanländ och etableringsplanen hunnit löpa ut. Ungdomar får i programmet hjälp att
identifiera insatser som krävs för att komma i arbete eller påbörja studier. Insatserna kan vara
studie- och yrkesvägledning eller coaching som kombineras med arbetspraktik, utbildning, startaeget-hjälp samt rehabilitering av olika slag (Arbetsförmedlingen, 2013a).
Projektet Unga in (Arbetsförmedlingen, 2014j) är ett ESF-finansierat projekt som drivs av
Arbetsförmedlingen i samarbete med Fryshuset, Rikspolisstyrelsen, arbetsgivare, Sveriges
Kommuner och Landsting (SKL) samt Stockholms-, Göteborgs-, Malmö-, Gävle- och Skellefteå
kommun. Projektet är ytterligare en insats som vänder sig till ungdomar i åldern 16-24 år. Syftet
med projektet är att erbjuda samtliga ungdomar som befinner sig i utanförskap möjlighet att
20(36)
förändra sin situation och genom Unga in ledas in på en väg mot arbete eller utbildning. Projektet
avslutas våren 2014 men metoderna ska arbetas in i Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet.
Unga jobb (Unga Jobb, 2014) är en satsning mot ungdomar på initiativ av Swedbank och
Sparbankerna, som drivs i samarbete med Arbetsförmedlingen. Satsningen inleddes 2009 när
Swedbank och Sparbankerna ville ta ett gemensamt samhällsansvar och göra något åt den
stigande ungdomsarbetslösheten. Genom praktikplatser förses ungdomarna med erfarenhet och
kontakter som kan skapa goda möjligheter till vidare anställningar eller motivation att studera
vidare. Hittills har cirka 6000 praktikplatser skapats i samverkan med kommuner och företag.
Kommunförbundet i Stockholms Län (KSL) genomförde under 2012 en kartläggning av
ansvarsfördelningen för arbetslösa ungdomar i stockholmskommunerna (KSL, 2012). Studien
visade att informationsansvaret för unga mellan 16 och 20 år ofta innehas av studie- och
yrkesvägledare på gymnasieskolor eller Arbetsförmedlingen. Rapporten visar också ett
omfattande samordningsbehov kring till exempel praktikplatser och utbildningsinsatser som
yrkesutbildningar kopplade till lokalt näringsliv. KSL:s kartläggning visar även ett antal
utmaningar som är viktiga att lösa, vilka dessutom i hög grad kan påverka förutsättningarna för
hästnäringen att vara en möjlig samverkansaktör kring praktikplatser för unga. Personer under 18
år har inte rätt till försörjningsstöd och kommuner erbjuder ofta endast insatser utan ekonomisk
ersättning. Det innebär även att många unga saknar en ekonomisk ersättning som skulle
möjliggöra innehavande av körkort och bil eller kollektivtrafikkort. För praktik inom
hästnäringen kan detta innebära svårigheter att ta sig till och från praktikplatsen. KSL:s
undersökning visar även att detta leder till att ekonomiskt resurssvaga personer inte kan ta del av
vissa insatser. KSL:s rapport visar även ett behov att ta fram verktyg som kan motivera ungdomar
att ge sig ut på praktik, till exempel en ersättning motsvarande studiemedelsbidraget (KSL, 2012).
Arbetslösa ungdomar i Stockholms län
En person som arbetar inom en företag som jobbat mycket med ungdomar i
miljonprogramsområden har intervjuats i förstudien (bilaga 5). Miljonprogrammen i Stockholms
län återfinns i princip endast i områden inom Stockholms kommun; exempel är stadsdelarna
Akalla, Hjulsta, Husby, Rinkeby, Skärholmen, Sätra, Tensta. De stadsdelsområden som har flest
miljonprogram är Hässelby-Vällingby, Skärholmen, Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta. Dessa är
även samma stadsdelsområden som har högst andel invånare utan arbete och arbetssökande;
Rinkeby-Kista (11,9 %) följt av Skärholmen (11,3 %), därefter Spånga-Tensta och HässelbyVällingby med knappa 10 % respektive cirka 8 % (Stockholms stad, 2013b).
I intervjun lyftes flera aspekter vilka är betydelsefulla för allt arbete med arbetslösa ungdomar
men speciellt ungdomar från dessa områden:

Fel nätverk
Utrikesfödda eller barn till utrikesfödda saknar ofta nätverken som är viktiga för
sysselsättning, ungdomar födda i Sverige eller med svenskfödda föräldrar har ofta dessa
naturligt. Såväl offentligt som privat sker många rekryteringar informellt.

Kontakt med handläggare på Arbetsförmedling och kommuner
Ungdomar kan uppleva en skepticism mot rollen då den ofta kan upplevas som en onödig
mellanlänk till arbetsgivaren. Kontakter och möten direkt mellan personer upplevs kunna
överbrygga eventuella hinder som exempelvis namn och språk.

”Fel” arbetsgivare på jobbmässor
Mässor i dess nuvarande form kan bidra till avstånd mellan målgruppen och arbetsgivare.
Ungdomar vill gärna ha direktkontakt med arbetsgivare som kan anställa, inte kontakt
med en som är potentiellt möjlig först efter ett antal års studier eller vidareutbildning.
21(36)

Skepticism mot praktik
Det är svårt att se kopplingen mellan praktikplats och en ”riktig” anställning. Ibland
händer att praktikanter utnyttjas men hindret kan även bero på att fel förväntningar kring
arbetsmöjligheter skapas inför praktiken och när dessa inte infrias uppstår besvikelse.

Uppgivenhet
Kan ibland tolkas som att ”ungdomar är lata” eller ”ungdomar vill inte arbeta”. Generellt
vill arbetslösa ungdomar alltid ha ett arbete, men efter många försök och ett antal nitar
framträder ibland en hopplöshet över situationen för ”det funkar inte i alla fall” och då
struntar man hellre i att engagera sig än att bli besviken återigen.

Det finns redan en plan för framtiden
Även denna aspekt kan ibland tolkas som att ”ungdomar är lata”. Anledningen till att man
nekar ett jobberbjudande kan dock bero på att det redan finns en tydlig plan för vad man
vill eller har planerat att göra, till exempel studier.

Dold problematik
Det finns även en mängd ”dolda” anledningar till varför ungdomar inte kommer in på
arbetsmarknaden; till exempel odiagnostiserade funktionsnedsättningar, ”främmande”
namn, dialekt, koncentrationssvårigheter, avsaknad av stöd hemifrån etc.
3. Kommuner i Stockholms län
Stockholms län är till ytan ett av Sveriges mindre län men har absolut störst befolkningsmängd,
knappa 2,2 miljoner (Stockholms stad, 2013c). Trots den lilla ytan består Stockholms län av totalt
26 kommuner, med olika arbetsmarknadsutmaningar och med ett samordningsbehov i
gemensamma frågor. Stockholmskommunerna samverkar därför i en mängd olika sammanhang
och med olika aktörer för den gemensamma regionala utvecklingen. De 26 kommunerna
fungerar bland annat som viktiga enskilda remissinstanser när det gäller genomförande av
Stockholms Regionala Utvecklingsplan (RUFS, 2010).
Målsättningen för RUFS 2010 är att stockholmsregionen ska vara en öppen och tillgänglig region
där mångfald ses som en tillgång. Invånarna ska också ha samma möjligheter oavsett kön, ålder,
sexuell läggning, funktionshinder eller bakgrund. RUFS 2010 slår också fast att det är
människorna i regionen som ska stå för utvecklingen. Invånarna är därför mycket viktiga i
byggandet av en framtida region som står i stark konkurrens med andra regioner. RUFS 2010
tydliggör även att regionen ska främja innovationer och inspirera människor att starta och
utveckla verksamheter (RUFS, 2010).
För att bättre kunna kraftsamla och driva gemensamma regionövergripande kommunala frågor,
bland annat arbetsmarknadsfrågor, har stockholmskommunerna valt att organisera gemensamma
uppdrag via Kommunförbundet i Stockholms län (KSL). KSL är bland annat en part i det som
kallas strukturfondspartnerskapet (KSL, 2013a), där fem områden är prioriterade i Stockholms
län, arbetsmarknad och kompetensförsörjning är ett av dessa.
Kommunernas arbetsmarknadsåtgärder
I och med Etableringsreformen 2010 övergick ansvaret för nyanländas etablering på
arbetsmarknaden helt till Arbetsförmedlingen. Trots att arbetsmarknad och sysselsättning berör
många olika förvaltningar i kommunerna har dessa därmed inte längre något formellt uppdrag
inom arbetsmarknadspolitiken. Oaktat detta avsätts årligen nästan 3 miljarder av kommunernas
budget till åtgärder för personer som står långt från arbetsmarknaden. 85 procent av
kommunerna i Sverige har en särskild organisation för arbetsmarknadsåtgärder och cirka 4500
kommunanställda arbetar inom området enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) (KSL,
22(36)
2014). Det finns en stor potential till samverkan i syfte att öka tillväxten genom fler i arbete och
att minska kostnaderna för kommunerna.
Kommuner har dock fortfarande viktiga uppgifter kring nyanländas etablering, till exempel SFI
och bostadsförsörjning. Men trots att huvudansvaret nu vilar på Arbetsförmedlingen är det
vanligt förekommande att kommuner och andra aktörer (till exempel Arbetsförmedlingen och
Försäkringskassan) samverkar lokalt och regionalt i arbetet med nyanlända. Enligt en
överenskommelse från 2009 ska stockholmskommunerna bland annat samverka kring insatser för
nyanlända (KSL, 2009). Kommunerna har också uttalat att en del i deras eget arbetsgivararbete är
att samverka kring praktikplatser, arbetsmöjligheter och andra insatser för att underlätta
arbetssökandes kontakt med arbetslivet.
Ett uppdrag som KSL har är att samordna arbetsmarknadsfrågor som rör personer som står långt
ifrån arbetsmarknaden. För nyanlända handlar KSL:s uppdrag om att arbeta för en mera regionalt
sammanhållen mottagning av gruppen som helhet, målet är att Stockholmsregionen ska vara ett
föredöme gällande flyktingmottagning. KSL har i flera rapporter bland annat kartlagt vem i
kommunerna som ansvarar för information, integration och arbetsmarknadsinsatser samt
undersökt möjligheten till en samordnande praktikförmedling i Stockholm. Nyligen har KSL
även skickat en skrivelse där man lyfter fram svårigheter som uppstår vid flyktingmottagande i
förhållande till myndigheter och regelverk. Skrivelsen är ett svar på SKL:s förslag Ett hållbart
asyl- och flyktingmottagande (KSL, 2013b).
KSL:s arbetsmarknadsarbete omfattar arbete med alla personer som står långt ifrån
arbetsmarknaden. För unga som varken jobbar eller studerar finns en särskild uppdragsplan som
KSL arbetar efter. I planen ingår bland annat att synliggöra möjliga praktikplatser samt att
kvalitetssäkra praktik genom att hitta och utveckla lämpliga metoder. Deras kartläggningsarbete
samt kommunernas önskan om samverkan med såväl offentliga och privata aktörer i dessa frågor
är en mycket viktig aspekt inför ett eventuellt genomförandeprojekt (KSL, 2013).
23(36)
Samverkansanalys
Potentiella samverkanspartners har visat intresse för vad hästnäringen kan erbjuda på
arbetsmarknadsområdet. Det visar bland annat tidigare insatser, till exempel projektet Hästnära
jobb (bilaga 2) och arbetsgivarprojekt som Attraktiv arbetsmarknad och näring (2014a) där fokus
ligger på kunskaps- och kompetenshöjning av arbetsgivarrollen. Under 2012 när Svensk
Travsport drev pilotprojektet Hästnära jobb fick organisationen mycket publicitet för arbetet.
Projektet tog till exempel emot Arbetsförmedlingens ”Stafettpriset” i Almedalen 2013. Priset
delas varje år ut till arbetsgivare som tar samhällsansvar och engagerar sig i att ge folk en chans i
arbetslivet. Under hösten 2012 inbjöds Svensk Travsport även till Bryssel för att inom nätverket
European Resettlement Network berätta om projektet samt diskutera vägar till integration för
flyktingar. Projektledaren har dessutom deltagit vid andra sammankomster, bland annat
Landsbygdsforum i Borlänge samt vid en träff med Hela Sverige ska leva. Intresset visar
hästnäringens möjlighet att ta ett tydligt samhällsansvar i dessa frågor.
Under förstudietiden har HNS arbetat med strategiskt påverkan genom kommunikationsinsatser
(HNS, 2014f), samt genom ett antal fysiska träffar. Under april till juni 2014 arrangerade HNS i
samverkan med Svensk Travsport, Svenska Ridsportförbundet och LRF tio regionala
politikerträffar (HNS, 2014g). Till träffarna var totalt omkring 4900 EU-, riksdags-, regional- och
kommunalpolitiker inbjudna. Vid träffarna fördes dialog om flera av hästnäringens gemensamma
frågor och arbetsmarknadsfrågan samt denna ESF-förstudie berördes vid varje träff.
1. Nationell samverkan mellan Arbetsförmedlingen och hästnäringen
HNS är en nationell kund till Arbetsförmedlingen och det finns en överenskommelse kring ett
samarbete för att skapa jobb till grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden (HNS, 2013b).
Samarbetet syftar till att arbetsgivare inom hästnäringen får rätt arbetskraft och att arbetssökande
får jobb inom hästnäringen. De samlade åtgärderna ska också leda till att öka deltagarens
anställningsbarhet inom hästnäringen, göra lediga arbetstillfällen synliga samt visa arbetsgivare
inom hästnäringen de möjligheter som finns genom ett samarbete med Arbetsförmedlingen.
Kontakten mellan hästnäringen och Arbetsförmedlingen på nationell nivå är därmed uppbyggd
vilket gör att det finns en viss erfarenhet av samverkan mellan dessa två parter. Vår kartläggning
visar dock att det finns organisatoriska och resursmässiga utmaningar med att samverka nationellt
men att arbeta regionalt och lokalt kring dessa frågor. Trots att samverkan fungerar väl mellan de
nationella parterna så innebär detta ingen garanti för hur arbetet sedan bedrivs regionalt eller på
lokal nivå. I Hästnära jobb (bilaga 2) skedde samverkan och dialog i första hand mellan
huvudkontoren nationellt. Erfarenheten blev att Arbetsförmedlingens lokala kontor och deras
handläggare inte till fullo involverades. I ett genomförandeprojekt måste förankring och
engagemang säkerställas även på regional och lokal nivå.
Samverkan för att överbrygga språkliga och strukturella hinder för anställning
De strukturella hinder som förstudien visar på som försvårar en slutlig matchning mot jobb,
exemplifieras kvalitativt i en intervju med en deltagare inom projektet Hästnära jobb (bilaga 6).
Intervjun belyser att det såväl i Arbetsförmedlingens regelsystem som i andra samhällstrukturer
(till exempel kollektivtrafik), finns hinder för jobbskapande och där behov finns av samverkan.
När intervjun med deltagaren genomfördes var arbetsträningen slut och diskussion om fortsatt
anställning hade påbörjats. Deltagaren skulle gärna arbeta kvar inom verksamheten, men vid
arbetsträningens slut var detta inte möjligt eftersom det inte gick att ta sig med kollektivtrafik till
arbetsplatsen. Transport till praktikplatsen var hela tiden bekymmersam eftersom bussar
trafikerar området i anslutning till gården mycket sparsamt. Dessutom slutade den sista
24(36)
anslutande linjen att gå under sommaren. Arbetsgivaren erbjöd dock en fortsatt anställning när
bussarna börjar gå igen. Arbetsgivaren föreslog även att deltagaren under tiden skulle studera
körkortsteori samt erbjöd ett förskott för att bekosta detta eftersom körkort skulle underlätta
arbetsuppgifterna. Detta förslag antogs dock inte eftersom att körkortsteori inte godkänns som
etableringsaktivitet. Arbetsförmedlingen var också mycket tydlig med att om det dyker upp ett
annat arbets- eller praktiktillfälle så måste deltagaren acceptera detta.
Dessa faktorer skulle kunna vara viktiga att samverka kring. Det skulle dock behövas ske på en
högre strukturell nivå då vare sig den enskilda handläggaren eller arbetsgivaren kan påverka dem,
utan de kräver större förändringar, till exempel i Arbetsförmedlingens regelsystem eller
landsbygdspolitiken. Hästnäringen skulle dock genom strategisk påverkan tydligare kunna visa på
vilka förändringar som är viktiga för att möjliggöra fler jobb till dessa grupper inom näringen.
Samverkan i Stockholms län
Arbetsgivare inom hästnäringen i Stockholms län finns geografisk utspridda över hela regionen.
Arbetsförmedlingen delar in Stockholmsregionen i tre arbetsmarknadsområden som består av
över 26 kommuner (även delar utanför Stockholms län ingår). Ett eventuellt
genomförandeprojekt i Stockholmsregionen behöver fokusera på aktörer i de tre olika
kategorierna (arbetsgivare i hästnäringen, kommuner, marknadsområde hos Arbetsförmedlingen)
som i vår analys visat sig ha störst potential att samverka:
-
Arbetsgivare i hästnäringen med intresse att rekrytera eller ta emot personer för praktik.
Kommuner där dessa arbetsgivare är verksamma, vilka finns främst i regionens norra del.
Dessa två kriterier sammanfaller i det område som motsvarar Arbetsförmedlingens
Marknadsområde 2; Norra Mälardalen (MO 2).
Arbetsförmedlingens marknadsområden i Stockholmsregionen. MO2 är Norra Mälardalen (Arbetsförmedlingen, 2014k).
2. Kommunal samverkan
Etablerad samverkan i ”hästkommuner”
Under senare år har många kommuner sett en möjlighet med att marknadsföra sig som ”hästkommun”. Kommunerna har upptäckt potentialen hästen har för att påverka var och hur
människor bosätter sig samt vad det innebär i arbetstillfällen och ekonomisk påverkan att ha
många hästar i kommunen. Detta kanske är mest tydligt i glesbygdskommuner som har
problematik med avflyttning och behöver hitta incitament för att människor ska återvända och
stanna i kommunen. I storstadskommuner i Stockholms län är inte avflyttning ett allvarligt
bekymmer. Några exempel på kommuner som insett hästens betydelse:


Hästpolicy i Haninge kommun (Haninge kommun, 2011)
Häst i Hässleholm (Hässleholms kommun, 2012)
25(36)


Nordanstig, Häst i kommunen (Nordanstigs kommun, 2014)
Hästverksamhet i Vaggeryds kommun (Vaggeryds kommun, 2014)
Fler och fler kommuner börjar inse att hästar för med sig många positiva aspekter inte minst i
form av folkhälsa. Men i många kommuner behöver fortfarande kunskapen öka, något som HNS
arbetar aktivt med, bland annat i de tidigare beskrivna politikerträffarna. Även Svenska
Ridsportförbundet (SvRF) arbetar aktivt för att stärka dialogen mellan landets omkring 900
ridklubbar och kommunerna (SvRF, 2013). Om hästnäringen ska kunna ta ett större ansvar på
arbetsmarknadsområdet är kontakten och samverkan med kommuner avgörande.
Intervju ordförande kommunstyrelse
Vid en intervju med kommunstyrelsens ordförande i en kommun i Stockholms län beskrivs hur
hästen länge haft en stor roll i kommunen (bilaga 7). Informanten menar att om hästnäringen ska
kunna bistå kommuner och möta upp samhällsbehov så är det viktigt att hästnäringen själv tar ett
ansvar och jobbar för lösningar på arbetsmarknadsutmaningar, till exempel kring jobb utanför
systemet. Detta är något personen menar redan börjar ske och upplevelsen är positiv kring att
hästjobb lyfts upp som möjliga instegsjobb.
Informanten upplever att de arbetstillfällen som hästnäringen erbjuder sällan är synliga på den
kommunala arbetsmarknaden. Samtidigt uttalas kommunernas viktiga arbete för att synliggöra
grupper som behöver komma in på arbetsmarknaden. För att matcha hästnäringens erbjudande
med de personer som står utan jobb eller studieplats menar informanten att det krävs någon som
förstår och har lokal kännedom. I många fall behövs utbildning, till exempel för de som arbetar
inom Arbetsförmedlingen. Personens upplevelse är att Arbetsförmedlingen idag inte alltid förstår
att det finns jobb tillgängliga inom hästnäringen, till exempel den stora förekomsten av jobb på
ridskolor. För att ta emot personer i jobb så ser personen även behov av att modernisera stall för
att effektivisera och skapa en bra arbetsmiljö, investeringar som kommunerna i så fall måste göra.
När det gäller personer som står långt ifrån arbetsmarknaden så ser personen stora möjligheter
just bland ridskolor men att det krävs samverkan och utveckling för ökade möjligheter.
För att hästnäringen ska bli en tydligare part i arbetsmarknadsfrågor tror informanten det krävs
långsiktiga strategier och möjliga win-win-situationer. Kommuner borde även vara intresserade av
att samverka kring arbetsmarknadsfrågor, till exempel i ett framtida genomförandeprojekt.
Kommuner och ridklubbar
Det finns många gånger redan en etablerad kontakt mellan kommun och hästnäring, i synnerhet
kring ridskolor som i stor utsträckning drivs på kommunala anläggningar. Det är dock tydligt att
kontakterna och samarbetet behöver förbättras. Till exempel ägs och drivs majoriteten av
ridhusen i Sverige av ridklubbar jämfört med andra fritidsanläggningar som i huvudsak ägs och
drivs av kommunen (SKL, 2011). Många ridklubbar som omfattar verksamhet för barn och
ungdomar drivs emellertid som föreningar. Medlemsföreningar med barn- och
ungdomsverksamhet har möjlighet att delfinansiera verksamheten via kommunala bidrag.
Stockholms Läns Ridsportförbund (Stockholms Läns RF, 2014) har intervjuats (bilaga 8).
Distriktets huvuduppdrag är att jobba mot länets totalt 180 ridklubbar som är anslutna till
Svenska Ridsportförbundet. Dessa har sammanlagt har cirka 27 000 medlemmar och dessutom
drivs i distriktet 65 ridskolor, såväl av ridklubbar som privata näringsidkare. I regionen finns
några av landets största ridskolor. Distriktet stöttar föreningarna i frågor som drift, anläggning,
ledarskap, ekonomi, hästhållning och verksamhetsutveckling.
26(36)
Distriktet samt ridklubbarna jobbar relativt mycket mot kommunerna, i huvudsak kring
diskussioner om drift av anläggningarna. Däremot tycks det som att föreningarna och även
distriktet inte jobbar strategiskt med att påvisa ridskolans roll som arbetsplats. Fokus i samverkan
ligger på den ideella verksamheten mot barn och ungdomar och hur utvecklad samverkan med
kommunerna är varierar mycket mellan olika föreningar. Minst vartannat år bjuder distriktet in
länets kommuner till en träff och man har också träffar med alla föreningarnas
verksamhetschefer. Det skulle vid sådana träffar vara enkelt att koppla på Arbetsförmedlingen
eller Försäkringskassan vilket initialt inte minst skulle innebära ett gott informationsutbyte.
Informanten uttrycker potential kring att skapa tydligare samverkan mellan ridklubbarna och
Arbetsförmedlingen. Vid intervjun framgår även att det borde vara lättare att ta in personer som
står långt från arbetsmarknaden på större anläggningar där det är större personalgrupper och
därmed bättre möjligheter till handledning. Uppfattningen är att ridskolorna generellt sett inte
lägger upp jobb på Arbetsförmedlingen, många gånger av rädsla att få fel eller för många
sökanden vilket också intervjupersonen har erfarenhet av.
På ridskolor syns redan idag personer ur grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden, vanligast
är personer med funktionsnedsättning samt ungdomar. I övrigt är ridskolorna generellt ganska
homogena, med få personer med utländsk bakgrund, såväl bland medlemmar som bland
personal. I Stockholms distrikt görs inget särskilt arbete för att öka mångfald och exponera
ridskolan för nya grupper. Det har inte heller förts någon övergripande diskussion med
kommunerna om att ridsporten skulle kunna erbjuda fritidsaktivitet eller jobbtillfällen för
personer med utländsk bakgrund. Delvis beror detta på att de flesta ridskolorna i distriktet är
fullbokade och således saknas incitament att jobba mot nya målgrupper för ökade intäkter.
Dagverksamhet på ridklubb
Det är redan idag vanligt att aktörer inom hästnäringen tar emot och sysselsätter personer med
funktionsnedsättning. Ett konkret exempel är en ridklubb i Stockholm, som under flera år
bedrivit daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning (bilaga 9). Ridskolan drivs av
en förening med föreningsbidrag från kommunen. Den ligger i en stadsdel med relativt stor andel
utrikesfödda, vilket innebär att den naturligt fyller en integrerande roll då området präglas av stor
etnisk variation och mångkultur. På vardagar arbetar en grupp om sju personer som har lindrig
intellektuell utvecklingsstörning med ridskolans 18 ponnyer. Dagligverksamheten omfattar
förutom hästskötsel även teori om hästar och dess skötsel, arbetsplatsträffar med fokus på
relationen till andra på anläggningen samt studiebesök hos hästverksamheter. Upplevelsen är att
gruppen bidrar till en varmare och mer tolerant omgivning där man kan och får vara ”som man
är”. För ridklubben innebär dagligverksamheten starkare kontakter med såväl
Arbetsförmedlingen som kommun och man känner att man tar ett tydligt och positivt
samhällsansvar. Aktörer som denna ridklubb fungerar redan idag som goda lärande exempel,
vilket skulle kunna utvecklas och systematiseras i ett eventuellt genomförandeprojekt.
3. Diskussioner kring samverkan
Fokusgruppsmöte (140318)
I mars genomfördes ett fokusgruppsmöte med representanter från HNS, Arbetsförmedlingens
enhet Nationella kunder, olika professioner inom Arbetsförmedlingen som arbetar med
målgrupperna samt arbetsgivare från hästnäringen (inbjudan bilaga 10, resultat bilaga 11). Syftet
var att diskutera behov och förutsättningar för arbetsgivare i hästnäringen att anställa och
handleda arbetssökande från olika målgrupper, att öka kunskap kring arbetssökandes behov och
utmaningar samt att testa förstudiens frågeställningar. Workshopen delades upp i frågor på
individ-, organisations- samt systemnivå. På individnivå handlade frågeställningarna mycket om
ramverket kring praktik; arbetsgivarnas erbjudande samt krav på förkunskaper hos individen d.v.s. matchningen mellan erbjudandet från hästnäringen och individens möjligheter att möta upp
27(36)
dessa med stöd från bland annat Arbetsförmedlingen. På organisationsnivå lyftes en mängd
frågeställningar vilket visar var funderingarna från deltagarna fokuseras. Det handlar bland annat
om att öka kunskapen om varandras erbjudanden samt synliggöra krav och förutsättningar hos
samverkansparterna vilka gör mottagandet av individer möjligt under praktiken. Dessutom
berördes om och hur praktik kan användas för att landa i jobb, alternativt ge nya kunskaper.
Workshopdeltagarna lyfte fördelar med att arbeta på systemnivå. Samhällsansvar är något som
stöttar en övergripande hypotes att arbete och sysselsättning via till exempel hästnära jobb skapar
samhällsnytta. Det finns relativt enkla vägar att börja arbeta, exempelvis via ridskolorna, vilket
kan fungera som benchmarking för hästnäringen i arbetet mot ett ökat samhällsansvar. Ytterligare
en fråga på systemnivå, vilken återkommer i många delar av förstudien, är möjligheten för
deltagare att komma till och från arbets- eller praktikplats. Logistiklösningar för deltagare är något
som behöver lösas på systemnivå.
Samverkansworkshop (140814)
Inom förstudien genomfördes även en workshop i augusti, denna gång med deltagare från
hästnäringens organisationer, fackförbundet Kommunal, arbetsgivarorganisationen Almega, LRF
samt enskilda företagare/arbetsgivare i hästnäringen (inbjudan bilaga 12, resultat bilaga 13).
Workshopen låg relativt sent i förstudien med syftet att testa projektgruppens slutsatser.
Ytterligare en aspekt vara att undersöka tidigare erfarenheter av strukturfondprojekt samt
deltagarnas inställning till ett eventuellt genomförandeprojekt. I gruppen fanns flera erfarenheter
av arbete med strukturfonder, framförallt via Landsbygdsprogrammet.
Under förstudien samt i det parallella arbetet inom Arbetsmarknadssatsningen har behovet av en
gemensam målbild och värdegrund för arbetsmarknaden i hästnäringen blivit tydligt. Inte minst
för att användas som plattform i ett kommande arbete. Vid workshopen diskuterades ett förslag
på målbild och värdegrund och gruppen fick även lämna förslag på åtgärder för att nå målbilden.
Slutligen gjordes en SWOT-analys över ett potentiellt samverkansarbete/genomförandeprojekt.
Dialog och samverkan med andra organisationer som bedriver ESF-förstudier
Samverkansmöten har under förstudien hållits vid ett antal tillfällen, bland annat med SLA
(Trädgård - en förstudie av nya vägar in på arbetsmarknaden), Fastighetsbranschens utbildningsnämnd
(FARSTUN), och Skärgårdsstiftelsen (Gröna jobb i Skärgården). Samtliga har identifierat behovet
av personer som kan arbeta praktiskt inom till exempel lantbruk, trädgård, anläggning och skog.
Diskussioner har förts huruvida detta behov skulle kunna samordnas i ett gemensamt projekt,
med gemensamma utbildningsinsatser samt en gemensam matchningsfunktion.
28(36)
Slutsatser
1. Förstudiens identifierade behov och möjligheter för hästnäringen
Arbetet i förstudien och med denna rapport har identifierat ett antal arbetsområden för
hästnäringen. Organisationerna i hästnäringen behöver gemensamt samlas kring dessa för att
prioritera och välja strategi. Områdena som framkommit är:




Synliggörande av arbetskraftsbehovet i hästnäringen.
Lönsamheten, d.v.s. arbetsgivarnas möjligheter att erbjuda ”riktiga jobb” samt
arbetsmarknadsförutsättningarna i hästnäringen, till exempel arbetsgivarrollen.
Förutsättningar för samverkansprojekt inom föreningar och förbund.
Individ- och näringsanpassade stöd- och samverkansåtgärder tillsammans med
Arbetsförmedling och kommun.
Förstudien påvisar dessutom några mer specifika möjligheter för hästnäringen på
arbetsmarknadsområdet varav de mest betydelsefulla med potentiellt störst effekt på
sysselsättning är följande:




Det finns ett rekryteringsbehov i hästnäringen i Stockholms län samt ett försiktigt intresse
för att ta emot personer som står långt från arbetsmarknaden för praktik eller anställning.
Tillsammans tyder dessa två parametrar på att det finns möjligheter att i större
utsträckning sysselsätta personer som idag står långt från arbetsmarknaden samtidigt som
ett arbetskraftsbehov fylls.
Inom hästnäringen finns redan viss erfarenhet av arbete med och anställning av personer
i målgrupper som står långt från arbetsmarknaden. Dessa kan lyftas fram som goda
exempel med syftet att nyttja och sprida erfarenheterna vidare inom näringen.
Generellt föreligger ett stort kunskaps- och informationsgap från såväl hästnäringens sida
som från samverkansparter vilka arbetar för att få ut personer på arbetsmarknaden, till
exempel Arbetsförmedlingen och kommuner i Stockholms län. Lämpliga metoder
behöver utarbetas för att fylla detta gap, till exempel informationsträffar, arbetsplatsbesök
och mer strukturerad samordning.
Genom att utveckla metoder för att förenkla matchningen av arbetssökande och
arbetsgivare i hästnäringen kan möjligheterna till sysselsättning för grupper som står långt
från arbetsmarknaden stärkas. Förstudiens resultat visar svårigheterna kring till exempel
matchning av deltagare till potentiella arbetstillfällen eller praktikplatser. Möjligheterna
kan förbättras genom till exempel utvidgning av sökkriterier, riktade informationsträffar
(med tolk/på hemspråk), ambassadörer ifrån målgrupperna samt tydligare handledning.
Sammantaget finns indikationer att hästnäringen ur flera perspektiv kan utöka sitt engagemang på
arbetsmarknadsområdet, inriktat på personer som idag står långt från arbetsmarknaden.
Analyserna visar att det finns möjligheter att få ut människor i sysselsättning men att det finns ett
antal utmaningar, såväl interna i hästnäringen som mer strukturella.
Arbete i flera steg
Beträffande arbetsgivarna så är en av de stora utmaningarna lönsamheten – att kunna erbjuda
”riktiga jobb” när anställningsstöden upphör, men också att utveckla arbetsgivarrollen för att
erbjuda arbetsplatser som lämpar sig för dessa målgrupper, som ofta har ett relativt sett större
behov av handledning och anpassning.
Arbetet kan beskrivas som en flerstegsraket där åtgärder och resultat i steget innan är nödvändiga
för att lyckas med nästa:
29(36)
1. Kartläggning
Strukturerad kartläggning samt ökad kunskap om
förutsättningarna som företagare samt
arbetsmarknaden i hästnäringen idag.
2. Branschutveckling
Åtgärder för att för att stärka och nå bättre lönsamhet
hos hästföretag samt utveckla arbetsgivarrollen.
3. Samverkan
Samverkan med Arbetsförmedlingen, fackförbund,
arbetsgivarorgansationer, offentlig sektor samt
organisationer i hästnäringen för att öka kunskap samt
utveckla arbetsmodeller för jobbskapande.
4. Jobbskapande
Aktivt jobbskapande genom matchning
av sökande till lämplig arbetsgivare.
Företagare i hästnäringen är dock mycket olika, det finns en många som kämpar med
lönsamheten men även de som är väl professionaliserade. De som kommit långt kan lyftas fram
som goda exempel samt arbetas direkt med i aktiv matchning för jobbskapande. Områdena ovan
kan således arbetas med parallellt.
Möjlighet att fylla en integrerande roll
Eftersom arbetsgivare i hästnäringen visar en positiv inställning till att ta emot personer i praktik
skulle ytterligare analyser kunna göras kring att i större omfattning ta emot personer som är i
behov av att komma ut på en arbetsplats, men där krav på anställning inte finns. Samtidigt som
arbetsgivarrollen generellt sett behöver utvecklas i hästnäringen, finns fördelar hos många företag
i det att de är små och arbetsplatserna är i sig integrerande, genom att de är mindre och familjära.
Att erbjuda utvalda arbetsplatser som en ”första instans” för att personen ska komma närmare
jobb skulle kunna göras i mer organiserade samverkansformer, till exempel mellan
ridskoleverksamhet knuten till Svenska Ridsportförbundet och kommuner, Arbetsförmedling
eller Försäkringskassan.
Utvecklade modeller för information och samverkan
Pilotprojektet Hästnära jobb visar på en relativt stor andel av deltagarna som fått anställning efter
praktiken, något som talar för att det är möjligt att hitta lämpliga arbetsuppgifter för personer
utan längre utbildning och erfarenhet och att ett behov finns av att få dessa arbetsuppgifter
gjorda.
Studien visar också att hästnäringens arbetsmarknad behöver tydliggöras, i offentliga forum är
antalet tillgängliga jobb få. Intervjun som gjordes kring ungas möjlighet till jobb visar att unga
med utländsk bakgrund sällan har tillgång till de nätverk viktiga för rekrytering. Erfarenheter i
30(36)
exempelvis projektet Hästnära jobb visar svårigheter att nå deltagare – varken de eller handläggarna
känner till hästnäringen. Här återstår ett stort arbete att göra för att skapa goda arbetsmodeller,
som underlättar matchning och som inte utestänger individer som saknar tillgång till informella
nätverk. Allt pekar på att det personliga mötet är otroligt viktigt för lyckad matchning. Genom
utvecklade arbetsmodeller för samverkan och matchning kan det personliga mötet möjliggöras
och alla parter kan bli informerade om varandras verksamheter. Det är även viktigt att identifiera
goda exempel för att kunna lyfta fram ambassadörer såväl på arbetsgivarsidan som bland
arbetstagarna.
I samverkansmöten inom förstudien har andra organisationer inom de gröna näringarna också
uttryckt ett behov av arbetskraft till praktiska sysslor inom till exempel lantbruk, trädgård,
anläggning och skog. Gränsöverskridande samverkan i form av till exempel en personal-pool
skulle kunna vara ett exempel på att möta detta behov. Samverkan över verksamhetsgränserna
skulle även innebära att i större utsträckning kunna erbjuda fulltid genom förflyttning av deltagare
mellan olika verksamheter. De gröna näringarna består i stor utsträckning av mindre en- eller
fåmansföretag vilket även innebär att det rent praktiskt kan vara svårt att fylla en heltidstjänst.
Det finns dock gemensamma utmaningar i alla gröna näringar vilka adresseras till utmaningar på
systemnivå, till exempel transport- och logistiklösningar för att nå arbetsplatserna.
För att skapa bättre beslutsunderlag till ett eventuellt genomförandeprojekt krävs i steg ett,
oavsett medverkan med andra delar av de gröna näringarna, en tydligare förankring samt
ytterligare dialog kring behov och resultat från förstudien i hästnäringens organisationer; Svenska
Ridsportförbundet (SvRF) Svensk Travsport, Svensk Galopp (SG), Svenska Islandshästförbundet
(SIF) m.fl. Organisationerna har sannolikt bättre kontaktvägar direkt till arbetsgivare inom
respektive verksamhetsgren. Utan en liknande förankring och samverkan kan ett
genomförandeprojekt, oberoende av inriktning och finansiering, få legitimitetssvårigheter och
problem i genomförandefasen.
2. Medfinansiering i ett eventuellt genomförandeprojekt
Efter förstudien framträder möjligheter för ett genomförandeprojekt inom såväl programområde
1 (PO 1) som programområde 2 (PO2).
För HNS som paraplyorganisation bör fokus i framtiden vara att jobba mer med övergripande
strukturella insatser och i stället för att själv driva satsningar, snarare uppmuntra till regionala
insatser inom till exempel jobbskapande. Sett till ett kommande genomförandeprojekt så ser
projektgruppen att ett projekt med HNS som projektägare i första hand skulle vara inom
projektområde 1 - att öka kunskap och förändra attityder kring såväl företagande och
affärsutveckling. Målet skulle vara att skapa lönsammare företag, men också att utveckla
arbetsgivarrollen. I en sådan satsning skulle även information och utbyte med till exempel
Arbetsförmedlingen ingå, så att man visar på möjligheter att anställa och använda sig av
myndighetens verktyg. En sådan satsning skulle sörja för att befintliga företag blir starkare, får
mer kunskap om möjligheter och förhoppningsvis kan bidra till ökad sysselsättning. Utifrån
förstudiens resultat skulle dock HNS kunna uppmuntra till och fungera som rådgivare för
regionala projekt eller projekt i enskilda förbund inom programområde 2. Som förstudien visar
finns potential inom flera delar, både internt i hästnäringen och med andra organisationer som ser
liknande behov.
31(36)
Tabell. Beskrivning av möjliga områden och inriktningar på ett eventuellt genomförandeprojekt inom ESF
Område
Inriktning
Utbildning- och
kommunikationsinsatser
i syfte att skapa större
Branschutveckling
kunskap samt förändra
företagande och
arbetsmarknad
Information- och
samverkansinsatser
Samverkan
mellan olika aktörer, t.ex.
kommun,
Arbetsförmedling mm
Jobbskapande åtgärder, i
första steget mot väl
Jobbskapande
organiserade aktörer t.ex.
ridskolor
Samverkan för
jobbskapande åtgärder
inom t ex personal-pool
Jobbskapande
för gårds- och
anläggningsjobb i de
gröna näringarna.
PO
Projektägare
Medfinansiärer
1
HNS, LRF
Hästnäringens
organisationer, LRF,
Kommunal,
Almega,
arbetsgivartimmar
2
HNS, LRF
Arbetsförmedlingen
2
2
Hästförbund/organisationer
Flera organisationer inom
de gröna näringarna
Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingen
32(36)
Referenser
2010:197 Lag om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.
Arbetsförmedlingen (2012a). Arbetsförmedlingens faktablad. Arbetssökande. 2012-11. Stöd till hjälpmedel
på arbetsplatsen.
Arbetsförmedlingen (2012b). Arbetsförmedlingens faktablad. Arbetssökande. 2012-11. Anställning med
lönebidrag.
Arbetsförmedlingen (2012c). Arbetsförmedlingens faktablad. Arbetssökande. 2012-11.
Utvecklingsanställning.
Arbetsförmedlingen (2012d). Arbetsförmedlingens faktablad. Arbetssökande. 2012-11. Skyddat arbete hos
offentlig arbetsgivare (OSA).
Arbetsförmedlingen (2012e). Arbetsförmedlingens faktablad. Arbetssökande. 2012-11. Särskilt
introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS).
Arbetsförmedlingen (2013a). Arbetsförmedlingens faktablad. Arbetssökande. 2013-12. Jobbgarantin för
ungdomar.
Arbetsförmedlingen (2013b). Arbetsförmedlingens faktablad. Arbetssökande. 2013-01. Arbeta inom
Samhall.
Arbetsförmedlingen (2013c). Arbetsförmedlingens faktablad. Arbetssökande. 2013-01. Ta reda på din
arbetsförmåga - prova arbetsuppgifter under handledning (ABU).
Arbetsförmedlingen (2014a). Uppdraget. http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Varverksamhet/Allmant-om-oss/Uppdraget.html [besöktes 2014-10-06]
Arbetsförmedlingen (2014b). Våra erbjudanden. http://www.arbetsformedlingen.se/Forarbetsgivare/Hitta-medarbetare/Vara-erbjudanden-.html [besöktes 2014-10-06]
Arbetsförmedlingen (2014c). Statistik och prognoser. http://www.arbetsformedlingen.se/Omoss/Statistik-prognoser.html [besöktes 2014-10-06]
Arbetsförmedlingen (2014d). Etablering av vissa nyanställda. http://www.arbetsformedlingen.se/Omoss/Var-verksamhet/Projekt-och-samarbeten/Etablering-av-vissa-nyanlanda.html [besöktes
2014-06-16]
Arbetsförmedlingen (2014e). Arbetsförmedlingens faktablad. Arbetssökande. 2014-03.
Trygghetsanställning.
Arbetsförmedlingen (2014f). Arbetsförmedlingens faktablad. Arbetssökande. 2014-05. Särskilt stöd till
start av näringsverksamhet.
Arbetsförmedlingen (2014g). RESA - Sysselsättningsplats med rehabiliterande inslag.
http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/For-leverantorer/For-kompletterande-aktorer-ochutbildningsleverantorer/RESA---Sysselsattningsplats-med-rehabiliterande-inslag.html [besöktes
2014-07-14]
Arbetsförmedlingen (2014h). Arbetsförmedlingens faktablad. Arbetssökande. 2014-02. Stöd till personligt
biträde.
Arbetsförmedlingen (2014i). Arbetsförmedlingens faktablad. Arbetssökande 2014-02.
Arbetsmarknadsutbildning.
Arbetsförmedlingen (2014j). Unga in. http://www.arbetsformedlingen.se/ungain [besöktes 2014-07-14]
Arbetsförmedlingen (2014k). Arbetsförmedlingens marknadsområden.
http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Varverksamhet/Organisation/Arbetsformedlingens-marknadsomraden.html [besöktes 2014-07-15]
Borlänge kommun (2011). Slutrapport: För En Mångkulturell Landsbygd.
http://www.borlange.se/upload/82425/AssociatedFiles/Slutrapport.pdf [besöktes 2014-10-01]
33(36)
DT, Dalarnas Tidning (2011). Integration med röjsåg. http://www.dt.se/dalarna/borlange/integrationmed-rojsag [besöktes 2014-10-06]
Evaluation North (2014). Slutrapport: Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända.
http://www.kalix.se/PageFiles/774/Slutrapport%20%20Arbetsmarknadsintroduktion%20f%C3%B6r%20nyanl%C3%A4nda%20(3).pdf?epslanguage
=sv [besöktes 2014-06-16]
Framtidsutbildning (2013). Slutrapport: Entré - Dörröppnare och tröskelsänkare. Framtidsutbildning AB,
Bo Eriksson. http://www.esf.se/PageFiles/2342339/Entr%C3%A9%20slutrapport.pdf [besöktes
2014-10-01]
Företagarna (2013). En småföretagarvänlig arbetsförmedling.
http://www.foretagarna.se/Global/Opinion/Anst%C3%A4lla/En-smaforetagarvanligarbetsformedling.pdf [besöktes 2014-10-01]
Företagarna (2014). Jobbsökarna. http://www.foretagarna.se/Opinion/Anstalla/Jobbsokarna/ [besöktes
2014-10-01]
grönajobb.se (2014). http://www.gronajobb.se/ [besöktes 2014-08-25]
Haninge kommun (2011). Hästpolicy. http://www.haninge.se/upload/51979/Hastpolicy111111.pdf
[besöktes 2014-10-03]
HNS, Hästnäringens Nationella Stiftelse & HYN, Hästnäringens Yrkesnämnd (2010). Arbetsmarknad och
yrken inom Svensk hästnäring. Projektrapport.
HNS, Hästnäringens Nationella Stiftelse (2012). Hästnäring i förändring - En nuläges och omvärldsanalys
av svensk hästnäring. http://nshorse.se/files/2012/12/Hästnäring-i-förändring-ny-1.pdf
[besöktes 2014-10-06]
HNS, Hästnäringens Nationella Stiftelse (2013a). Hästjobb - en livsstil som välkomnar fler. Publikation.
http://nshorse.se/files/2013/08/Enk%C3%A4t_h%C3%A4stjobb_LR.pdf [besöktes 2014-0716]
HNS, Hästnäringens Nationella Stiftelse (2013b). Samarbete ska skapa fler jobb inom hästnäringen.
http://nshorse.se/2013/06/25/samarbete-ska-skapa-fler-jobb-inom-hastnaringen/ besöktes
[2014-10-03]
HNS, http://nshorse.se/verksamhet/hastnaringen/
HNS, Hästnäringens Nationella Stiftelse (2014a). Attraktiv arbetsmarknad och näring 2013-2014 –
Processarbete för förankring och förstärkning av arbetsmarknads- och näringsfrågor inom
hästnäringen. Augusti 2014. http://nshorse.se/files/2014/09/Rapport-Attraktiv-arbetsmarknadoch-n%C3%A4ring.pdf [besöktes 2014-10-06]
HNS, Hästnäringens Nationella Stiftelse (2014c). Hästjobb ger vinnare (ej publicerad). Kontakt: Sara
Westholm, [email protected]
HNS, Hästnäringens Nationella Stiftelse (2014d). Lönsamhet – en knäckfråga för hästföretagare.
Publikation. http://nshorse.se/files/2014/09/Lönsamhet_en-knäckfråga-förhästföretagare_140919.pdf besöktes [2014-10-01]
HNS, Hästnäringens Nationella Stiftelse (2014e). Strategidokument: Värdegrund och målbild för
arbetsmarknad och företagande. http://nshorse.se/verksamhet/strategidokument/vardegrundarbetsmarknad-och-foretagande/ besöktes [2014-10-02]
HNS, Hästnäringens Nationella Stiftelse (2014f). Pressmeddelande: Europeiska Socialfonden satsar på
hästjobb. http://nshorse.se/2014/05/08/europeiska-socialfonden-satsar-pa-hastjobb/#more2771 [besöktes 2014-10-02]
HNS, Hästnäringens Nationella Stiftelse (2014g). Pressmeddelande: Siffror och fakta om hästnäringens
politikerträffar.
http://www.mynewsdesk.com/se/haestnaeringens_nationella_stiftelse/pressreleases/siffror-ochfakta-om-haestnaeringens-politikertraeffar-1007657 [besöktes 2014-10-02]
34(36)
HYN, Hästnäringens Yrkesnämnd (2014). www.hyn.se [besöktes 2014-10-02]
Hässleholms kommun (2012). Häst i Hässleholm. http://www.hassleholm.se/hippo [besöktes 2014-1003]
HästNet (2014). http://hastnet.se/ [besöktes 2014-08-25]
Johansson, D., Andersson, H. & Hedberg, A. (2004). Hästnäringens samhällsekonomiska betydelse i
Sverige. Institutionen för ekonomi, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala.
http://hippocampus.slu.se/bibliotek/dokument/ACF2C8.pdf [besöktes 2014-10-06]
Komvux Kalix (2010). Yrkeslärande för integration. Slutrapport genomförandeprojekt Europeiska
Socialfonden.
KSL, Kommunförbundet Stockholms Län (2009). Överenskommelse: Samverkan mellan kommuner i
Stockholms län.
http://www.ksl.se/download/18.517dbd21143734d87d75eff/1395674804521/overenskommelse
-nyanlanda.pdf [besöktes 2014-07-xx]
KSL, Kommunförbundet Stockholms Län (2012). Fördjupningsstudie - Unga som varken arbetar eller
studerar. http://www.ksl.se/download/18.2a7bb881385394937d3bcc/1366676320535/RapportUnga-som-varken-arbetar-eller-studerar.pdf [besöktes 2014-07-xx]
KSL, Kommunförbundet i Stockholms Län (2013a). Organisation för programframtagande i Stockholms
län. http://www.ksl.se/svenska/vara-uppdrag/andra-verksamheter-inomksl/strukturfondspartnerskap-stockholms-lan/bakgrund/organisation-forprogramframtagande.html [besöktes 2014-08-28]
KSL, Kommunförbundet i Stockholms Län (2013b). Stockholmsregionens synpunkter på SKLs beslut Ett
hållbart asyl- och flyktingmottagande. Skrivelse 2013-11-25.
http://www.ksl.se/download/18.15e96883142916a42057aa/1385550854116/Utveckling_samver
kan_samspel_stat_kommun_inom_asyl%26flyktingmottagandet.pdf [besöktes 2014-07-14]
KSL, Kommunförbundet i Stockholms Län (2014). Arbetsmarknad och sysselsättning.
http://www.ksl.se/svenska/vara-uppdrag/arbetsmarknad-integration-ochvuxenutbildning/arbetsmarknad-och-sysselsattning.html [besöktes 2014-08-28]
Land Lantbruk & Skogsland (2014). Dåliga arbetsvillkor vanligt i hästbranschen.
http://www.lantbruk.com/lantbruk/daliga-arbetsvillkor-vanligt-i-hastbranschen [besöktes 201410-06]
LRF, Lantbrukarnas Riksförbund (2014a). Projekt Grön Framtid.
http://www.lrf.se/Medlem/Foretagande/Driva-foretag/Gron-mangfald-1/Gron-Framtid/
[besöktes 2014-10-01]
LRF, Lantbrukarnas Riksförbund (2014b). Branschorganisationer och LRF bildar LRF Häst.
http://lrf.se/Om-LRF/Kontakta-LRF/Press/Pressmeddelanden/2013/LRF-ochbranschorganisationer-bildar-LRF-Hast/ [besöktes 2014-10-02]
Macken (2012). Slutrapport: Introduktionskurs för invandrare i de gröna näringarna/grön integration.
Macken Växjö Ekonomisk Förening. http://www.macken.coop/wpcontent/uploads/2012/11/Rapport_Introduktionskurs_Grona_Naringar-2011.pdf [besöktes
2014-10-01]
Matchning Södertörn - Arbetskraft (2012). Utbildning och arbetsmarknad.
http://www.esf.se/PageFiles/2201147/Slutrapport%20Matchning%20S%c3%b6dert%c3%b6rn.
pdf [besöktes 2014-10-06]
Myrvang, C (2012). Slutrapport - Etablering Stockholm. Stockholms Stad & Arbetsförmedlingen.
http://www.stockholm.se/PageFiles/159393/Om%20Etablering%20Stockholm.pdf [besöktes
2014-10-06]
35(36)
Nordanstigs kommun (2014). Häst i kommunen. http://www.nordanstig.se/Kommunen/Hast-ikommunen.html [besöktes 2014-10-03]
Norinder, E (2011). Trainee för personer med funktionsnedsättning. Studium & Göteborgs Stad.
http://www9.goteborg.se/ubf/stu/dokument/pdf/slutrapport2011.pdf [besöktes 2014-10-06]
Regeringen (2013). Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Arbetsförmedlingen.
Arbetsmarknadsdepartementet.
http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.1dba97a7142dc24a3c81956/1401114598694/re
gleringsbrev2014.pdf [besöktes 2014-10-06]
Regeringskansliet (2009). Faktablad: Så vill regeringen påskynda nyanländas etablering i Sverige.
Regeringskansliet, Integrations- och jämställdhetsdepartementet, november, 2009.
Regeringskansliet (2013a). Hästen och vi - tillsammans skapas mervärden. Regeringskansliet,
Landsbygdsdepartementet, oktober 2013. http://nshorse.se/files/2013/10/H%C3%A4sten-ochvi-tillsammans-skapas-merv%C3%A4rden.pdf [besöktes 2014-10-06]
Regeringskansliet (2013b). Lyckad matchning - Goda exempel på projekt inom landsbygd och integration.
Regeringskansliet, Landsbygdsdepartementet, juni 2013.
RUFS (2010). Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen. RUFS 2010 - Så blir vi Europas mest
attraktiva storstadsregion. Regionplanenämnden, Stockholms Läns Landsting & Länsstyrelsen i
Stockholms län, 30 augusti 2010.
http://www.tmr.sll.se/Global/Dokument/publ/2010/RUFS10_hela.pdf [besöktes 2014-07-14]
SKL, Sveriges Kommuner och Landsting (2011). Anläggningar för kultur, fritid och idrott 2010.
http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-749-8.pdf [besöktes 2014-07-16]
Stockholms Läns Ridsportförbund (2014). http://www3.ridsport.se/stockholm [besöktes 2014-10-07]
Stockholms stad (2013a). Projekt Filur – ger ungdomar mod att söka jobb.
http://www.esf.se/PageFiles/2240018/Slutrapport%20Filur%20popul%C3%A4rversion.pdf
[besöktes 2014-10-06]
Stockholms stad (2013b). Statistik om Stockholm - Arbetssökande i stadsdelsområden, Årsrapport 2013.
http://www.statistikomstockholm.se/attachments/article/139/Rapport%20Arbetss%C3%B6kan
de%202013.pdf [besöktes 2014-07-14]
Stockholms stad (2013c). Statistik om Stockholm - Befolkningsöversikt 2013, Årsrapport 2013.
SvRF, Svenska Ridsportförbundet (2013). Ridklubben - en resurs i din kommun. Publikation.
http://www3.ridsport.se/ImageVaultFiles/id_28966/cf_559/Ridklubben__en_resurs_i_din_kommun.PDF [besöktes 2014-07-16]
Unga Jobb (2014). http://www.ungajobb.se/index.htm [besöktes 2014-07-14]
Vaggeryds kommun (2014). Hästverksamhet i Vaggeryds kommun.
http://www.vaggeryd.se/omkommunen/hastverksamhet.4.45091b8510dcc57a1808000105704.ht
ml#.U8Zrg4eKDcs [besöktes 2014-10-03]
36(36)
Bilagor
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
Projektrapport Hästnära jobb, 2012
Projektrapport Hästnära jobb, 2014 (hittills)
Resultatredovisning enkät 2014
Intervju arbetsgivare i projektet Hästnära Jobb
Intervju med konsultbyrå som jobbar med ungdomar i miljonprogramsområden
Intervju deltagare i projektet Hästnära jobb
Intervju ordförande i kommunstyrelse, Stockholms län
Intervju verksamhetschef Stockholms Läns Ridsportförbund
Intervju ridklubb med dagligverksamhet för funktionsnedsatta
Inbjudan fokusgruppsmöte 140318
Resultatrapport från fokusgruppsmöte 140318
Inbjudan workshop 140814
Resultatrapport workshop 140814