Transcript Dagsljus ger liv och dynamik

konferens
Dagsljus
ger liv och dynamik
Text Susanne Helgeson
foto Jacob Gåfvels
Folk slåss om ljus – somliga får för mycket, andra för lite. Att det
finns mycket att säga om hur dagsljusfrågan hanteras i dagens
byggprocesser stod klart efter ett panelsamtal som ägde rum i samband med Svenska Belysningssällskapets årsmöte den 1 november.
30
LJUSKULTUR 1 / 13
konferens
paneldebatt. Belysninsgsällskapets årsmöte avslutades med en paneldebatt på temat dagsljus. I panelen satt Thorbjörn Laike,
forskare i miljöpsykologi vid Lunds universitet, Bengt Rönnhedh, arkitekt på Tengbom, Peter Pertola, seniorkonsult på wsp, och Bengt Sundborg,
specialist på dagsljus i stadsplanering. Debattledare var Fanny Englund från Ljusrum och ordförande i Svenska Belysningssällskapet.
Vinden ven utanför knutarna
när ett 70-tal personer samlats
på Konstfack den första november.
Anders Winell, ljusdesigner och lektor på skolan visade runt i lokalerna
innan Svenska Belysningssällskapets
mycket effektiva årsmöte ägde rum
på en kvart. Sedan var det dags för
paneldebatt på temat dagsljus, ett
sällan behandlat ämne. I panelen
satt Peter Pertola, seniorkonsult på
wsp, Bengt Rönnhedh, arkitekt på
Tengbom, Thorbjörn Laike, forskare
i miljöpsykologi vid Lunds universitet samt Bengt Sundborg, specialist
på dagsljus i stadsplanering. Fanny
Englund från Ljusrum, som också
är nytillträdd ordförande i nyss
nämnt sällskap, var moderator.
Paneldeltagarna hade fått ett antal
frågor att fundera över och den första
som ställdes var: Vad definierar en
bra dagsljusmiljö? Thorbjörn Laike
inledde med att poängtera att det är
kombinationen av ljus och mörker
som är nödvändig för människan
eftersom hon är konstruerad för att
följa dagsljusets rytm. Bengt Rönnhedh menade att han som arkitekt
gärna ser hela byggnaden som en
armatur där allt hänger ihop med
både dagsljus och artificiellt ljus.
Peter Pertola ansåg att bländning
och solavskärmningar måste tas om
hand på ett bättre sätt och gärna
tidigare i processen, än att som idag,
ofta ”klistras på” i efterhand. Ett
tänkande där kvalitet på dagsljuset
ställs mot kvantitet ansåg Bengt
Sundborg vara viktigt.
Iterativ kontra vattenfall
Men hur bör man jobba med dagsljusfrågan i byggnadsprojekt för ett
så optimalt resultat som möjligt? Enligt panelen handlar det om att
arkitekterna tar in frågan i sin process och att i denna successivt arbeta
sig fram till bättre lösningar – framför allt gäller detta inom stadsplanering. Detta kontrades av att arkitekturen faktiskt blir begriplig tack vare
ljuset och att detta är det centrala.
Och att arkitekten, i alla fall initialt,
äger de flesta frågor, bland annat den
om dagsljus och att hens erfarenhet
därför är mycket värdefull. Men visst
tas dagsljusspecialister in efter hand,
som antingen stödjer eller förkastar
de teorier som finns. Det fördes även
fram att en dialog mellan arkitekter
och stadsplanerare är ett måste för
att nå fram till och tillgodose människors miljöbehov – att byggnader
och gatunät harmonierar.
Därefter talades om arbetsprocessen och att vissa frågor löses väldigt
sent i projekten, vilket kräver nära,
parallella samarbeten över gränserna
Svenska Belysningssällskapets
dagljusdebatt samlade närmare 70 åhörare
och hölls på Konstfack i Stockholm.
LJUSKULTUR 1 / 13
31
konferens
under processens gång. Ibland, till
exempel när det gäller solavskärmning, finns inte ens en konsult som
bär ansvaret för frågan. Därför ger
den iterativa metoden ett mycket
bättre och säkrare resultat kontra
den äldre och mer stelbenta så kal�lade vattenfallsmetoden. Den iterativa
bygger på principen att man arbetar
parallellt i samma modell och att man
därmed kan lösa alla frågor inom en
byggnadsdel i en utvecklingsprocess,
en loop, vilket ger ett snabbare och
säkrare flöde. Medan vattenfalls­
metoden bara har en enda riktning,
en given ordning som ofta leder till
samordningsproblem och ett osäkert
slutresultat.
– För att leda arbetet med dags­
ljuset åt rätt håll krävs tydliggörande
och samordning av regler, menade
Peter Pertola.
– Bara vi inte glömmer att det är
människan som ska ha ljuset, inte
byggnaden, kontrade Bengt Rönnhedh.
Indirekt norrljus
att föredra
Frågan om hur man tar hänsyn till
väderstreck och årstider i arbetet med
dagsljus besvarades av Torbjörn
Laike med att vi ofta får felaktig eller
för dålig tillgång till det. Ett faktum
som påverkar oss mer än vad vi tror.
– Vi spenderar 85 procent av vår
vakna tid inomhus och är helt beroende av vad konsulten lyckas prestera.
Hälften av oss nordbor känner av
en trötthet under den mörka årsti-
den och det säger sig självt att alla
har mycket att vinna på att utforma
byggnader för att bättre tillvarata
dagsljuset. Till exempel är ett indirekt norrljus in mot arbetsplatsen,
som i gamla fabrikslokaler, optimalt,
menade han och fortsatte:
– Hemma är det aldrig fel att
placera sovrummet i östvästligt läge
och om vi nattetid störs av ljus så
behövs inga stora mängder för att
störa vår dygnsrytm. Det räcker med
100 lux om vi till exempel sitter
uppe framför datorn på kvällen för
att ha svårt att sova efteråt.
Bengt Rönnhedh gav ett exempel
på ett framtida problem – Tengboms
kontor i det glasade kf-huset vid
Slussen i Stockholm som är konstruerat så att alla får del av dagsljuset
Svenska Belysningssällskapets styrelse
för nya verksamhetsåret
I samband med sitt årsmöte och en paneldebatt om
dagljus valde Svenska Belysningssällskapet även
en ny styrelse, som består av både omvalda och nya
styrelse­ledamöter. Här följer en kort presentation
av de personer som ska ansvara för föreningens
verksamhet och skapa intressanta mötesplatser
under det kommande verksamhetsåret.
SBS styrelse. Fr v Alexander Trimboli, Leo Reis da Silva Eriksson, Malin Alenius, Magnus Frantzell,
Fanny Englund, Andreas Wiil och Anna Leckström (på bilden saknas Florence Hermansson och Jonny Pettersson).
32
LJUSKULTUR 1 / 13
konferens
och reflektionerna från vattnet,
kommer att byggas för i och med
nya Slussen. Hans oro var stor för
hur detta kommer att påverka de
anställdas välbefinnande.
Därefter besvarade han en fråga
från publiken om hur han som arkitekt ser på användandet av till exempel jalusier för solavskärmning.
– Visst kan det behövas, det är
ofta en inredningsfråga eftersom
många vill möblera ända fram till
fönstren. Och det är svårt med den
stora mängden dagsljus närmast
fasaden. Här blir komplexiteten i
dagsljusfrågan tydlig – folk slåss om
ljus, de som sitter närmast fasaden
får för mycket och behöver solavskärmning, medan de som sitter längre
in får för lite ljus och kan även förlora
Fanny Englund,
ordförande
Ljusdesigner med en
kandidat­examen
från Ljushögskolan i
Jönköping. Har
tidigare arbetat som ljusdesigner
på wsp och jobbar sedan två år
tillbaka på ljusdesignföretaget
Ljusrum.
Vilka frågor inom belysning är
närmast hjärtat för dig?
– Att skapa ljusmiljöer utifrån
den faktiska upplevelsen av ljuset,
inte efter beräknade ljusnivåer.
Ljus ska vara trivsamt och funktionellt, både inne och ute!
Jag strävar efter att ha en hel­hetssyn på ljus, där artificiellt
ljus, dagsljus, arkitektur, färger,
funktioner, atmosfär, användarvänlighet och drift fungerar.
Florence Hermansson,
vice ordförande
Ljusdesigner och
konstnär, uppvuxen
utanför ljusstaden
Alingsås, närmare
som skogs­same bredvid sjön
Anten:
– Att leva så nära naturen har
satt sina djupa spår hos mig. Att
studera solen och dagarnas ljusspel samt ljusfenomen dag som
Torbjörn Laike betonade att variation och dynamik är väsentligt både för
varseblivning och biologiska effekter.
utblicken när de närmast fönstren
drar för persiennen eller gardinen.
Han påpekade också att utformning av fönster och yttre solavskärm­
ning ofta hanteras som en designfråga
snarare än ett sätt att hantera ljus på.
Idag är helglasade byggnader vanligt,
trots att fönster är dyrare än tät fasad.
Peter Pertola berättade att 30 procent
mörkertid i naturen under årstiderna har varit och är den viktigaste
skola och inspirationskälla i mitt
projekterande och skapande yrke.
Florence har 10 år bakom
sig som ljusdesigner med senast
anställning på A5 arkitekter och
Tengbom Uppsala med inriktning
på exteriörbelysning. 2011 för­verkligade hon sin stora dröm och
startade företaget ”Florence
aldc – Art Light Design Commu­nication” som verkar inom två
områden: konst och ljusdesign/
ljusplanering för den privata och
offentliga marknaden.
Florence Hermansson är invald
i KRO konstnärernas riksorganisa­
tion och i år vunnit en konsttävlingen för Kiruna kommun om ett
ljus- och ljudverk, ett monumentalverk för större rum i nybyggda
Raketskolan. Hon har också
startat ett samarbete med irf
Institutet för rymdforskning.
En hjärtefråga för Florence är
hur vi med ljuset/belysningen kan
främja människors hälsa och
livsstil, så de hittar sina rötter i
det allt mer urbaniserade tillvaro.
En annan hjärtefråga är hennes
norrskensforskning.
glas i fasaden egentligen är tillräckligt
för ljusinsläpp och utblick så länge
fönstren placeras rätt. Panelen belyste
även problemet att det vid helglasade
fasader är ont om väggar att belysa.
Pertola tillade, apropå lameller,
att dessa kan användas för att reflek­
tera in dagsljuset längre in i byggnaden vilket ger stor besparingspotential. De kan på samma gång avblända
och länka in ljuset mot tak och sålunda ersätta artificiellt ljus. Detta
trodde dock inte en i publiken på,
Gunnar Moberg från Philips.
– Allt blir dyrare om vi ska ta
hänsyn till dagsljuset, vi måste ju
anpassa belysningen för ”worst case
scenario”, det vill säga en mörk situation då vi inte har tillgång till dagsljus.
Malin Alenius
(ny i styrelsen)
Arkitekt SAR/MSA
hos White
arkitekter. Malin
har arkitektexamen
från KTH i Stockholm 2003.
Under 2000-2001 läste hon på
Ljushögskolan i Jönköping under
Anders Liljefors.
Genom stipendium från Bertil
Svenssons Stiftelse fick hon möj­lighet till ett års ljusstudier på
UCL, the Bartlett. (Msc Light
and Lighting) 2003–2004
Efter utbildningen i London
stannade Malin kvar i London en
tid och arbetade bl a på ljusdesingföretaget Isometrix. Under de senaste sex åren har
Malin varit anställd på SandellSandberg arkitekter och vid
årsskiftet börjar nya jobbet på
White arkitekter.
Malins hjärtefrågor inom ljus är:
– Rum där ljuset och det byggda
samverkar på ett intressant sätt.
Dagsljus och utformningen av
ljusinsläpp intresserar mig mycket.
Hur ljuset förs in i en byggnad
har en så väsentlig inverkan på
hela rumsupplevelsen.
Leo Reis
da Silva Eriksson
(ny i styrelsen)
Före sin utbildning
på Ljushögskolan i
Jönköping arbetade
Leo med evenemangsljus fram till 2005. Efter
utbildningen är han anställd som
ljusdesigner på Cardi Belysningsspecialisten sedan 2007.
Leo Reis da Silva Eriksson är
generellt engagerad för miljöfrågor och vill driva vidare dessa
frågor inom belysning. Applicera
det i sitt dagliga arbete som ljusdesigner. Han välkomnar gärna
ny teknik som hjälper att utveckla
dessa grundidéer. Det får dock
aldring göra avkall på den
autentiska miljön och visuella
upplevelsen.
Anna Leckström
(ny i styrelsen)
Anna har i bagaget
en treårig
konceptdesignutbildning från
Belgien och en kandidatexamen i
möbeldesign från Carl Malmsten
Furniture Studies i Stockholm. För tillfället arbetar hon även
som designlärare på Malmstens.
Anna driver designstudion ›
LJUSKULTUR 1 / 13
33
konferens
Vackrast när det skymmer
Fanny Englund påpekade att forskning visar att det främst är omvärldsutblick som folk uppskattar
med dagsljuset i form av fönster –
det är detta som ger liv och håller
oss alerta.
– Variation och dynamik är
väsentligt både för varseblivning
och biologiska effekter. Detta vet vi
genom forskning i fönsterlösa rum.
Däremot är man försiktig när det
gäller att forska på dagsljus eftersom
det är så variationsrikt, berättade
Torbjörn Laike. Vi människor vill
ha varierat ljus – det är det som är
utmaningen för konsulterna att lära
sig åstadkomma på bästa sätt. Om
man vill simulera dagsljus med artificiellt ljus måste det ske genom att
› ”formforyou” tillsammans med
Kolbrún Leósdóttir och arbetar
med ett antal olika designdiscipliner, från små produkter, möbler,
inredning (både offentlig och privat)
till grafisk form. Bland kunder
finns en lång rad kända företag
som IKEA och Bsweden.
Vilka frågor inom belysning är
närmast hjärtat för dig?
– I inredningsprojekt hamnar vi
ofta i diskussioner kring belysning
och vikten av att ha ”rätt”
belysning. ”Rätt” belysning
handlar till stor del om miljö- och
energifrågor, frågor som i högsta grad är viktiga. Men som inredare
handlar det lika mycket om att
skapa rätt stämning och rätt
atmosfär med hjälp av belysningen.
Här känner jag att det fortfar­
ande finns mycket att göra och att
utveckla. Att hitta en energisnål
ljuskälla som sprider ett härligt
varmt sken är inte så enkelt … ”
– Vi bor i mörka Norden och
vårt behov av ”rätt” belysning –
på alla plan- känns viktig för mig.
Alexander Trimboli
(ny i styrelsen)
Arkitekt SAR/MSA,
Tengbom i
Stockholm. Alexander jobbade för att
34
LJUSKULTUR 1 / 13
Peter Pertol a berättade att 30 procent glas i fasaden egentligen är
tillräckligt för ljusinsläpp och utblick så länge fönstren placeras rätt. Peter
tillade, apropå lameller, att dessa kan användas för att reflektera in dags­
ljuset längre in i byggnaden vilket ger stor besparingspotential.De kan på
samma gång avblända och länka in ljuset mot tak och ersätta artificiellt ljus.
skapa ett dynamiskt ljus, med variationer i både ljusnivå och ljusstyrka.
Bengt Sundborg presenterade en
bildsatt betraktelse över alla de bitar
som han som stadsplanerare beaktar
när det gäller dagsljus. Till exempel
de problem som följer när det byggs
allt tätare.
– Vi måste arbeta för ett fint dagsljus lika mycket som att väl hantera
skuggorna. Även skymningsljuset
måste tas om hand, hur vi fångar och
sprider det, menade han och reciterade Pär Lagerkvists dikt ”Det är
vackrast när det skymmer”.
Sammanfattningsvis är det viktigt
att tänka dagsljus genom hela byggprocessen och att göra det till en fråga
för många konsulter, över kompetensgränserna. Dagsljushantering
handlar om liv, dynamik och variation, om balans och kloka avvägningar mellan utblick och gestalt. Kort sagt – dagsljus är livsviktigt. 
trevliga miljöer i offentliga
miljöer, båda vad gäller säkerhet
och upplevelser. bli fotograf, sedan ambulanssjukvårdare men, efter utbildning på
AA i London och examen från
KTH i Stockholm, blev han till
slut arkitekt. En arkitekt som
särskilt gärna ritar komplexa
vårdmiljöer. Sedan tre år arbetar Alexander
i projektföretaget White Tengbom
Team NKS, arkitekt för ”NKS – Nya Karolinska Solna”, där han
just nu följer det gestaltande be­lysningsprogrammet och samord-­
nar undertak med konsulterna. Vilka frågor inom belysning är
närmast hjärtat för dig?
– Pågående arbete med NKS
har ökat mitt intresse för betyd­elsen av ljus i vårdens lokaler och
läkande miljöer. Också för ljussättning som konstnärlig utsmyckning samt för belysningen av den
konst som sjukhusen disponerar.
Andreas Wiil
Andreas drömde
länge om att ha ett
jobb där man fick
utlopp för sin
kreativitet. När han av en slump
hittade utbildningen till ljusdesigner vid Tekniska Hög­skolan
i Jönköping förstod han nästan
direkt att det var rätt spår att
följa. Han har sedan examen
arbetat på Energo i Stockholm
som specialist inom interiör
belysningsplanering. Detta ledde
vidare till en motsvarande tjänst
på ÅF Lighting och sedan års­skiftet är han anställd som ljusdesigner på Projektel i Uppsala.
Andreas utformar ljusdesignkoncept och detaljprojektering för
i huvudsak interiöra offentliga
miljöer. Till exempel för kontor,
sjukhus, restauranger och hotell.
Det Andreas gillar med sin roll
som belysningsplanerare är att
yrket som sådant är väldigt
gränsöverskridande. Till en del
bestående av mjuka gestaltande
värden och till en lika stor del
med konkret tekniktänkande.
Jonny Pettersson
Jonny arbetar på
Philips Ljus med
försäljning. Det som
står honom närmast
är ljus som skapar atmosfärer
utomhus.
Idag är det enkelt och kostnads­­effektivt att med LED att skapa
Magnus Frantzell
Magnus Frantzell är
VD för Ljuskultur
och Belysningsbranschen, ansvarig
utgivare för Ljuskultur, ledamot
av Energimyndighetens programråd för energieffektiv belysning,
ledamot av styrelsen för Bertil
och Britt Svenssons Stiftelse för
belysningsteknik ordförande i
styrelsen för ljusdesignprogrammet vid Jönköpings tekniska
högskola.
Vilka frågor inom belysning är
närmast hjärtat för dig?
– Att föra ut hur oerhört betyd­else­full god belysning är för vårt
välbefinnande och för upplevelsen
av våra miljöer och att detta kan
ske på ett energieffektivt sätt. Jag
vill att människor skall prio­ritera
belysningen i sin omgivning och
inse att man själv kan bedöma om
man har en god belysning. Mitt
mål är att Belysningsbranschen
skall bli en av de mest attrak­tiva
branscherna för ungdomar, och
inte minst kvinnor, att söka sig till
och att det är ett förstahandsval
när det gäller utbildning och jobb.
inred med ljus
Case LED 4W – Modern och tidlös på samma gång
modern belysning.
Om du letar efter ljuset behöver du inte leta längre. Elektro Elco
har lång erfarenhet av att arbeta med modern belysning anpassad
efter det nordiska sinnet och klimatet.
Belysningen marknadsförs och säljs under det egna varumärket
Hide-a-lite som omfattar ett brett sortiment av LED-, halogenoch fiberbelysning för inom- och utomhusmiljöer.
www.hidealite.se