Transcript Slutrapport: Hållbar tillväxt i Blekinges intäktsbas

Hållbar tillväxt i
Blekinges
intäktsbas
Svennes verktygsmekaniska AB i Karlskrona:
Nu klarar vi större projekt
Areff i Ronneby:
Mässan gav fler affärer
Blekinge Offshore:
Vindkraften ger nya jobb
Produktion: Abeba+RÖD
Foto: Mats Samuelsson, Ola Åkeborn,
Karl-Johan Hjertström, iStockPhoto och
Region Blekinge med flera.
Tryck: Davidsons tryckeri, 2013
Detta är Blekinges intäktsbas
Hälften av invånarna i Blekinge arbetar inte. De är arbetslösa,
barn, studenter, sjuka och äldre.
33 procent arbetar inom kommersiell och offentlig service.
17 procent arbetar i intäktsbasen.
Intäktsbasen är de verksamheter som
drar in intäkter från omvärlden till
Blekinge.
När intäktsbasen växer får vi
• Dynamisk arbetsmarknad
• Ökad köpkraft
• Ökad efterfrågan på service
• Optimism
• Investeringar
• Större arbetsmarknad
När intäktsbasen krymper får vi
• Minskad köpkraft
• Pessimism
• Mindre utbud
• Färre jobb
• Minskad framtidstro
• Mindre arbetsmarknad
Ett nytt jobb i intäktsbasen leder till att
fem till kan leva och verka i Blekinge.
Ett unikt arbete
för Blekinges framtid
Projektet Hållbar tillväxt i Blekinges intäktsbas är unikt för Blekinge.
– Näringslivsstrukturen här gör oss sårbara. Vårt arbete med hållbar
tillväxt i de företag som drar in pengar utifrån till Blekinge kan avgöra
Blekinges framtid, säger Anna-Lena Cederström, regiondirektör.
Arbetet med att kartlägga Blekinges
intäktsbas har gett värdefull kunskap
om näringslivsstrukturen i Blekinge.
– Traditionellt har näringslivet i Blekinge vilat på stora tillverkningsföretag.
Dessa utgör en viktig bas för Blekinges
arbetsmarknad men det gör oss också
sårbara för förändringar i konjunkturer. De större företagen arbetar med
rationaliseringar och det är sällan där
de nya jobben uppstår, säger AnnaLena Cederström. En diversifiering
tillhör utmaningarna både för befintliga
företag liksom för nya som startar.
I Blekinge har det också funnits en
vana att arbeta med åtgärder när stora
företag drar ner på verksamheten eller
i konjunktursvängningar. Genom
projektet Hållbar tillväxt i Blekinges
intäktsbas finns det nu en möjlighet att
arbeta för att förebygga framtida kriser
genom att möjliggöra för fler och växande företag i mer traditionella branscher
liksom i nya.
Det finns både en modell för att
fortsätta detta arbete och en gemensam
uppfattning i alla kommuner om att det
är extra viktigt att arbeta med just de
företag som drar in pengar utifrån till
Blekinge.
– Genom den här metoden att arbeta
med att stärka intäktsbasen kan vi gå
från att vara en utsatt region till att bli
en region som är förberedd för förändringar. Nu har vi en ny kraft att förändra, anser Anna-Lena Cederström.
Hon betonar att det inte går att
slå sig till ro med det som hittills har
åstadkommits i projektet.
– Vi måste arbeta hårt med att
stärka intäktsbasen och få fler att våga
växa. Dessutom kan en ny samverkan
mellan de nya företagen i intäktsbasen
öka deras sammanlagda styrka, säger
hon.
Arbetet med en hållbar tillväxt i
intäktsbasen har fått en bra start, men
det har bara börjat.
”Vi drar nytta av
varandras kunskaper”
Projektet Hållbar tillväxt i Blekinges intäktsbas har engagerat både företag
och offentliga aktörer.
– Vi har dragit nytta av varandras specialkunskaper och nätverk för att nå
både synergieffekter och vinna i effektivitet. Samverkan har också stärkts
mellan de olika aktörerna, berättar Elisabeth Landén, projektkoordinator.
Projektet har initierats av de
näringslivsansvariga i Blekinge och
koordinerats av Region Blekinge.
Projektet består av fem olika delprojekt
som alla syftar till att stärka intäktsbasen i Blekinge, bidra till fler växande
företag och ökad sysselsättning.
I Blekinge finns cirka 350 företag i
intäktsbasen och där arbetar nästan
19 500 personer.
– Vi har valt små- och medelstora
företag som målgrupp. Skälet är att det
är inom dessa som den framtida tillväxten i stor utsträckning kommer att
ske, och där insatserna gör mest nytta,
säger Elisabeth Landén.
Inom de olika delprojekten har aktiviteterna inriktats på olika delar, där
behoven hos företagen har identifierats
via intervjuer genomförda av Blekinges
näringslivsaktörer.
I Högskolans delprojekt har de kart-
lagt och via enkät och djupintervjuer
undersökt vad små- och medelstora
företag har för behov av högskolans
kunskap. Samverkan mellan högskola
och små- och medelstora företag ska
stärkas.
Inom Telecom Citys delprojekt har
nya unga företag i Blekinge fått ta del av
erfarenheter, rådgivning och övningar
inför kapitalanskaffning. Inom affärsnätverket har man också bildat
särskilda intressegrupper inom olika
delområden för att stärka företagen,
öka kompetensen och affärsmöjligheterna samt konkurrenskraften hos
företagen.
Tech Network har arbetat med
samverkan mellan företagen för att
kunna ta större affärer som ett mindre
eller mellanstort företag inte klarar på
egen hand. De har också bidragit till att
öka affärsmöjligheterna för företagen.
Underleverantörerna i Blekinge har
>>
I det fortsätta arbetet med intäktsbasen koncentrerar vi oss
” på de förutsättningar som finns för att näringslivet ska bli mer
kunskapsintensivt och konkurrenskraftigt.
”
>>
gemensamt ställt ut
i Blekingemontern
på Elmia mässan
i Jönköping. Företagen har fått stöd
inför upphandlingarna inom bland annat
forskningsanläggningen
MAX IV i Lund och förberedelser har skett i samband
med planerade vindkraftsanläggningar i regionen.
ALMI har i sitt delprojekt arbetat
mot både banker och företag. Blekinges alla banker har fått utbildning
i exportfinansiering i syfte att ge fler
alternativ till sina små- och medelstora
företagskunder då dessa önskar vidga
sin marknad utanför landets gränser.
Likaså har en stor del av intäktsbasföretagen deltagit i Blekinge exportoch finansdag där företagen tog del av
de erfarenheter som finns när det gäller
exportmarknaden.
NetPort tog fram en
förstudie inom etablering- och näringslivsfrämjande insatser
inriktad på näringslivsaktörerna i Blekinge.
Vad har blivit resultatet av dessa projekt?
– Resultatet av projektet
är svårt att mäta. Vi har verkat
som möjliggörare och stärkt deltagande
företags möjligheter att öka sin marknad och konkurrens, gett information
och kännedom om fler affärsmöjligheter och ökat samverkan mellan företagen. Vi har också fått mer kunskap om
företagens behov, styrkor och eventuella svagheter, säger Elisabeth Landén.
– I det fortsätta arbetet med intäktsbasen koncentrerar vi oss på de förutsättningar som finns för att näringslivet
ska bli mer kunskapsintensivt och
konkurrenskraftigt. Nya projekt ligger
i startgroparna och vi är alla otåliga för
att komma igång.
Fakta/projektet Hållbar tillväxt i Blekinges intäktsbas
Målgrupp: intäktsbasföretag i Blekinge med 5 – 200 anställda
Tidsperiod: 2010 – 2013
Finansiering: Projektet är delvis EU finansierat ur den Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF).
Delprojekten
• Högskolan som regional kunskaps- och innovationsaktör – Blekinge Tekniska Högskola
• Öka viljan och förmågan till tillväxt hos små, unga företag – Telecom City
• Samverkan mellan företag för ökad gemensam marknad – Tech Network
• Kreativa tillämpbara finansieringslösningar och exportfrämjande insatser – ALMI
• Investerings- och lokaliseringsfrämjande insatser – NetPort.Karlshamn
Kartläggning:
Över 19 000 människor
i 350 företag
Över 19 000 människor i Blekinge arbetar i intäktsbasen. De arbetar
i cirka 350 företag. Många fler gynnas av att intäktsbasen växer.
Till intäktsbasen hör verksamheter
som främst säljer varor och tjänster på
marknader utanför Blekinge. Det är till
exempel exportföretag som ABB, Dynapac, Ericsson, Tarkett AB och Volvo.
Företag med en nationell marknad som
Albinsson & Sjöberg och Telenor tillhör
Intäktsbasen i Blekinge 1950–2010
(med 20 anställda eller fler)
också intäktsbasen. Likaså turistanläggningar som Ronneby Brunn som
lockar besökare bortom Blekinge.
Även teknikföretag som säljer nyckelkompentens till företag i intäktsbasen
räknas dit.
Statlig verksamhet med ett nationellt
Basarbetsplatser i Intäktsbasen
i Blekinge 1950–2010
(med 20 anställda eller fler)
>>
>>
ansvar och där pengarna kommer från
staten räknas till intäktsbasen. Det är
till exempel Boverket, Försvaret och
Kustbevakningen.
Antal anställda i intäktsbasarbetsplatser
år 2010 med 5 anställda eller fler.
Olofström
2906; 15 %
Sölvesborg
1875; 9,5 %
Karlskorna
8155; 41,5%
Karlshamn
2942; 15 %
Ronneby
3731; 19 %
Sammanlagt finns cirka 10 000 företag i Blekinge. Av dessa är ungefär 350
verksamma i intäktsbasen.
Vilka räknas då inte till intäktsbasen?
Det är företag som säljer sina varor och
tjänster i Blekinge. Butiker, byggföretag,
reklambyråer, restauranger, städfirmor
och taxirörelser hör inte till intäktsbasen.
Personaluthyrningsföretagen
sysselsätter bortåt 1 000 människor i
Blekinge. De ingår i regel inte i intäktsbasen även om det är lite komplicerat
att veta exakt hur det ligger till.
Offentlig service på lokal och
regional nivå hör inte heller till intäktsbasen.
Däremot har de alla stor nytta av
intäktsbasen. Ökar den finns det bättre
Fler kvinnor kan öka tillväxten
Företagen i Blekinges intäktsbas är mansdominerade. 75 procent av alla
som arbetar i Blekinges intäktsbas är män.
– Vi har en könssegregerad arbetsmarknad. Det behövs fler kvinnor i
Blekinges intäktsbas för att öka tillväxten, anser Peter Kempinsky på
Kontigo AB.
Konsultföretaget Kontigo AB har
på uppdrag av Region Blekinge gjort
en förstudie om kvinnors företagande
i Blekinge. Syftet har varit att män och
kvinnor ska få tillgång till stöd på lika
villkor. Och andelen kvinnor som driver
företag i Blekinges intäktsbas ska öka.
– Att det är sådan dominans av män
som arbetar i intäktsbasen leder till att
det är män som startar de flesta företag
i intäktsbasen. Även företagandet blir
könssegregerat, säger Peter Kempinsky.
Om andelen kvinnor ökar så ökar
också antalet goda idéer att ta tillvara.
Kontigo har en rad förslag till förändringar för att förbättra situationen:
• Integrera jämställdhet i de företagsfrämjande aktörernas ordinarie
verksamhet
Blekinge 2010
möjligheter att växa för verksamheter
utanför intäktsbasen.
En stor del av intäktsbasen finns i
Karlskrona kommun. Över 8 000 av
de invånare i Blekinge som arbetar i
intäktsbasen gör det i Karlskrona. Det
motsvarar 41,5 procent. Drygt 3 700
eller 19 procent finns i Ronneby. Olofström står för 15 procent av intäktsbasen, Karlshamn 15 procent och
Sölvesborg 9,5 procent.
Antalet företag ökar främst i Karlshamn och Karlskrona, medan antalet
anställda minskar i alla kommuner.
Antalet företag i intäktsbasen har
ökat kraftigt mellan 1950 och 2010.
Antalet anställda i intäktsbasen hade
däremot sin topp kring år 1975.
• Utveckla med mätbara och könsuppdelade mål.
• Satsa på nya branscher, där kvinnor
i större utsträckning är verksamma.
Det kan vara turism och besöksnäring,
kreativa näringar och företagstjänster.
• Lyft fram regionala företag som
kvalificerade samarbetspartner och
underleverantörer till intäktsbasen.
• Lyft fram de exempel som finns på
De stora (i storleksordning)
VOLVO Personvagnar AB
Marinen
Flygvapnet
Ericsson AB
Kockums AB
Telenor Sverige AB
Tarkett AB
ABB AB
Aarhuskarlshamn Sweden AB
Dynapac Compaction Equipment AB
Blekinge Tekniska Högskola
Södra Cell AB
Titanx Engine Cooling AB
Flextronics International Sweden
AB
Alfa Laval Lund AB
Försäkringskassan NFC Karlshamn
Stena Line Scandinavia AB
Intäktsbas: 19 609 årsarbetstillfällen
– av befolkningen 13 %
– av arbetskraften 29 %
Basarbetsplats
Stor
Medelstor <250
Liten <50
Micro <10-5
Årsarbetstillfällen
11 063
4 324
3 462
760
Andel
56%
22%
18%
4%
Antal basarbetsplatser
17
49
167
115
företag som drivs av kvinnor i
intäktsbasen.
• Eftersom Blekinge har en liten befolkning, samverka med Smålandslänen.
Hela förstudien finns på Region
Blekinges webbplats under:
Det här gör vi/näringslivsutveckling och fliken Främja kvinnors
företagande.
Svennes verktygsmekaniska AB i Karlskrona:
”Samarbetet gör att
vi klarar större projekt”
Genom ett samarbete om upphandling inom ramen för Hållbar tillväxt
i Blekinges intäktsbas har Svennes verktygsmekaniska AB i Karlskrona
kommit in som leverantör till Max IV i Lund.
– De direkta leveranserna har inte varit jättestora. Det viktiga för oss
är att vi nu hittat nya företag att samarbeta med. Det har gjort att vi i
framtiden kan ta större jobb, säger Roy Olsson, verkstadschef.
Svennes verktygsmekaniska på
industriområdet Torskors i Karlskrona
arbetar med mekaniska lösningar för
tillverkningsindustrin. Företaget har
målmedvetet satsat på den senaste
teknologin. I lokalerna finns också konstruktionsföretaget DEVO Engineering.
– Förhoppningen från början var
att vi skulle få stora leveranser till
MAX I V. Hittills har vi fått ett direkt
uppdrag dit, ett antal ramavtal. Sedan
har vi fått mer jobb indirekt tillsammans med andra företag. Där har vi
levererat fästen till magneter, berättar
Roy Olsson, verkstadschef på Svennes
Verktygsmekaniska AB.
Den stora förändringen för Svennes
verktygsmekaniska har varit upptäckten att de företag som de tidigare
uppfattat som konkurrenter istället kan
fungera som samarbetspartners.
– När vi lärde känna varandra insåg
vi att vi arbetar med olika saker och
har olika maskinpark. Det finns därför
mycket att vinna på att samarbeta. Nya
samarbeten gör att det känns som vi
har ökat från våra egna 35 anställda
till minst 100. Och tillsammans kan vi
erbjuda en mycket större maskinpark,
säger Roy Olsson.
Samarbetet har också lett till en
ökad uppmärksamhet runt Svennes
verktygsmekaniska.
– Hittills har samarbetet om upphandlingar inom projektet Hållbar
tillväxt i Blekinges intäktsbas givit
mer i form av marknadsföring än i ren
produktion, anser Roy Olsson.
Ringarna på vattnet är viktiga för
framtiden.
Roy Olsson anser också att det har
varit lärorikt för honom personligen att
delta i projektet.
– Jag har fått nya insikter bland annat genom att vi har kunnat se de andra
anbuden när vi har lämnat offerter men
inte fått jobbet. Det är intressant att
kunna se spridningen i prisbilden och
att priset är så avgörande för vem som
får uppdraget, berättar han.
Han tycker också att det är intressant att hitta företag att samarbeta med
i ett större geografiskt område. Tidigare
har det varit naturligt att leta samarbeten i Småland, men nu har regionen
”Det känns som om vi ökat antal
anställda från våra egna 35 till 100.”
ökat i storlek för Svennes verktygsmekaniska.
– Nu finns vi i medvetandet hos
företag i Skåne som vi har lärt känna
genom projektet. Och vi känner oss
mogna att delta i större samarbeten,
säger Roy Olsson.
Läs mer på
www.svennes-verktygsmek.se
Areff i Ronneby:
Mässan medförde fler affärer
Areff i Ronneby deltog i satsningen på en Blekingemonter på Elmiamässan
som var en del av Hållbar tillväxt i Blekinges intäktsbas.
– Det ledde till att vi fick bra kontakter med företag i och utanför Blekinge.
Resultatet är fler affärer och vi har inte sett slutet ännu, säger Fredrik Martinsson, som arbetar med affärsutveckling på Areff.
Areff är specialister på kontaktlös
identifiering, en växande marknad.
Med rötterna i säkerhetsbranschen
började de med att utvecklade teknik
för kontaktlösa inpasseringskort.
För fem år sedan fortsatte de att
utveckla tekniken för elektroniska biljetter. Och för ett par år sedan började
de att introducera kort och brickor för
industriellt bruk. De har lösningar för
exempelvis hur man kan hålla reda på
containrar.
– Den tekniken som vi arbetar med
används bredare i andra europeiska
länder än här i Sverige. Därför finns en
potential att växa här, berättar Fredrik
Martinsson.
Därför kom det rätt i tiden när
Region Blekinge för ett par år sedan
bjöd in Areff och andra företag att delta
i Blekingemontern på Elmias underleverantörmässa.
– Det här var en satsning som vi inte
hade klarat av på egen hand. Genom att
samarbeta om att vara med på Elmia
blev det möjligt att vara med och visa
att vi har en stabil teknik att erbjuda
till de industrier som har behov av
kontaktlös identifiering, säger Fredrik
Martinsson.
Han är mycket nöjd med utfallet. En
stor vinst var att Areff fick kontakt med
de andra företag i Blekinge som deltog
i mässan.
– Dessutom fick vi en rad kontakter
med företag utanför Blekinge. En del
har lett till affärer. Andra diskuterar
vi fortfarande med på projektstadiet,
berättar Fredrik Martinsson.
Nu funderar man på Areff på att åter
delta i underleverantörsmässan på
Elmia.Kanske också på automationsmässan Scanautomatic i Göteborg.
– Vi skulle gärna delta i en gemensam Blekingemonter igen. Jag vill
verkligen ge en eloge till Tech Network
och Region Blekinge för detta
initiativ som har betytt
mycket för oss, säger
Fredrik Martinsson.
Läs mer på
www.areff.se
”Genom att samarbeta blev det
möjligt att vara med på Elmia.”
SEB i Karlshamn:
Samarbete kan öka exporten
Genom samarbete om finansieringen kan exporten från företagen i
Blekinge öka.
– Det finns organisationer som har till uppgift att finansiera utlandsaffärerna. Vi har kunskapen om de lokala företagen. Tillsammans med
företagen kan vi underlätta exporten, säger Lars Olsson, SEB.
Almi företagspartner har tillsammans med Region Blekinge ordnat en
export- och finansieringsdag. Både
banker i Blekinge och nationella organisationer med uppgift att finansiera
och underlätta internationella affärer
medverkade.
Bakgrunden är att Blekinges export
ökade med 17 procent under 2011, men
har minskat något sedan 2008. Det
innebär att det finns en potential att
öka exporten. Inte minst det geografiska läget vid södra Östersjön gör att
det finns goda möjligheter att exportera
mer.
Export och finansieringsdagen var
en aktivitet inom projektet Hållbar
tillväxt i Blekinges intäktsbas.
Lars Olsson på SEB i Karlshamn var
en av deltagarna den här dagen. Och
han är nöjd.
– Vi på bankerna i Blekinge är vana
vid att ge våra kunder bra service när
det gäller affärer inom Sverige. Att
ge goda råd när det gäller stora affärer långt bort är något vi ställs inför
betydligt mer sällan och det är därför
svårare, säger han.
Det kan handla om att bedöma
politiska risker långt bort i Asien, något
som kräver specialkunskaper.
På export- och finansieringsdagen
fick Lars Olsson och hans kollegor möjlighet att lära känna representanter för
organisationer som av myndigheterna
fått uppgiften att stödja och finansiera
svenska affärer med andra länder.
– Den här dagen ledde inte bara
till att vi fick ökade kunskaper om
vilka möjligheter som finns utan också
kontakter som gör att vi nu vet vilka
kontakter vi kan ta för att tillsammans
stötta företag i Blekinge som vill
etablera sig utomlands. Det var också
nyttigt att få möjlighet att träffa kollegor från andra banker i Blekinge, säger
Lars Olsson.
Bankerna i Blekinge har kunder
som gör affärer med såväl länder på
andra sidan Östersjön som på andra
sidan jorden.
– Vi har ett gemensamt intresse att
minimera riskerna för både oss och
våra kunder. Genom kontakterna med
de som har internationella kunskaperna
kan vi nu få hjälp, som gör att vi kan
komma fram till om det är tillrådligt att
göra en satsning i ett visst land, säger
Lars Olsson.
Han tycker att det är bra att Almi
och Region Blekinge satsar på att öka
kunskapen om exportaffärer.
– Det skapar förutsättningar för
företagen i Blekinge att växa, säger han.
”Nu vet vi vilka kontakter vi kan ta
när kunder vill etablera sig utomlands”
Blekinge Offshore:
Vindkraften kan ge nya jobb
En av Sveriges största vindkraftparker planeras nu i Hanöbukten. Eftersom
ledningskapaciteten från norra Sveriges vattenkraft är otillräcklig är sydsvensk el särskilt värdefull.
– Vi arbetar för att stimulera ett samarbete mellan företagen i Blekinge,
så att det ska kunna ge så många jobb som möjligt till Blekinge, säger Billy
Gustafsson, projektledare på Tech Network.
gångare. Vi har goda kontakter med
Förberedelserna för att bygga
Blekinge Offshore och vi arbetar
vindkraftparken i Hanöbukten
för att skapa kontakter melär i full gång. Regeringens
lan företag i Blekinge som
tillstånd kan komma i
kan samarbeta för att få
slutet av 2013 och i så
uppdrag när vindkraftfall kan byggstarten
parken byggs, berättar
ske redan nästa år.
Billy Gustafsson.
Blekinge Offshore AB
heter företaget som
Många företag vill
driver vindkraftsprooch kan gärna vara
jektet.
med och leverera till
– Detta är en stor
Blekinge Offshore, men har
möjlighet för att skapa
inte resurser att samordna
jobb i Blekinge. Vi i Tech NetBilly Gustafsson,
offerter när upphandlingarna
work arbetar här som gränsprojektledare på
Tech Network.
görs. Där kommer Tech Network och Region Blekinge in.
– Min erfarenhet är att företagarna
Fakta/Blekinge Offshore
så snart de får tillfälle att träffas snabbt
Vindkraftparkens yta: 200 kvadratkilometer
hittar möjligheter att samarbeta. De
Energi: cirka 7 TWh. Det kan jämföras med
kommer på att deras maskinparker kan
vattenkraftverken i Harsprånget som ger
komplettera varandra, berättar Billy
2,1 TWh och Porjus som ger 1,2 TWh.
Gustafsson.
Barsebäcks kärnkraftverk gav cirka 7 TWh.
Vindkraftparken i Hanöbukten är
Antal turbiner: 500 – 700
ett mycket stort projekt. Det kan till
Beräknad medelvind: 8,5 meter per sekund
exempel bli så att det behöver byggas en
Ägare: tre privata vindkraftföretag
betongfabrik i hamnen i Karlshamn för
att klara av logistiken när fundamenBlekinge Offshore kommer att återinvestera medel i en fond för lokala miljö- och
ten ska gjutas. Byggtiden beräknas till
utvecklingsprojekt.
cirka fem år.
Läs mer på www.blekingeoffshore.se
Billy Gustafsson arbetar nu också
för ett samarbete mellan företag i
”Vi skapar kontakter mellan företagen.
Sedan hittar de sätt att samarbeta.”
Blekinge och tyska och polska företag.
När Tyskland ska avveckla kärnkraften kommer stora investeringar ske i
vindkraft.
– Vi har ett samarbetsavtal på gång
som kan få stor betydelse för företag i
Blekinges intäktsbas, berättar han.
När utbyggnaden av vindkraften går
vidare i Tyskland och Polen kommer
erfarenheterna från vindkraftparken i
Hanöbukten vara till stor nytta. Även i
Norge finns det planer på en utbyggnad
av vindkraften.
– Vi håller också på att skapa ett
samarbeta med norska vindkraftprojekt, berättar Billy Gustafsson.
Telematikföretag i Blekinge
ska kombinera kompetenser
Många företag i Blekinge ligger långt framme på det område som kallas
telematik eller internet-of-things eller kommunikation maskin till maskin.
Telecom City arbetar med att vidga marknaderna genom att kombinera
kompetenserna i dessa företag.
Efterfrågan på telematik växer
både i Sverige och utomlands.
– Vi arbetar med att bjuda in representanter för de företag i Blekinges som
har kommit långt med att utveckla både
produkter och tjänster inom detta område. Målet är att skapa nya spännande
konstellationer för att föra utvecklingen
vidare, säger Michael Söderlund, verksamhetschef på Telecom City i Karlskrona.
Framgångsrika Blekingeföretag
på detta område är till exempel Areff,
Fakta/Telematik
Telematik är teknikområde i gränssnitten mellan telekommunikation, IT och
mer traditionell industri som bygg- eller
fordonsindustri.
Telematik kan exempelvis användas för
överföring av mätdata och miljövariabler
från mobil enhet som en bil eller ett hus
till central punkt, eller för att distribuera
transportordrar till fordon och samla in
data.
Inom byggbranschen används telematik
som del av begreppet intelligenta hus.
(Wikipedia)
Ericsson, Maingate, Telenor Connexion
och Telenor Traxion.
– Priserna på de sensorer som används för trådlös kontakt har gått ner
och nu är det ekonomi i lösningar som
tidigare var för dyra. Vi arbetar med att
öppna ögonen för detta hos industrierna, berättar Michael Söderlund.
Han berättar också om ett nytt
intressant utvecklingsområde för telematik. Det gäller laddstolpar för elbilar
som nu håller på att bli vanligare.
– Det finns många saker som
behöver lösas för att dessa stolpar ska
fungera optimalt, till exempel hur kostnaden för laddningen enkelt ska hamna
på den egna elräkningen, säger Michael
Söderlund.
Även Blekinge Tekniska Högskola,
BTH, arbetar också med forskning
och utveckling på telematikområdet.
Bland annat drivs ett projekt som kallas
”Jordnära affärer med internet i verkstadsindustri och besöksnäring”. Inom
det projektet ska företag inom tillverkningsindustrin testa nya affärsmodeller med nya IT-lösningar.
”Detta är bara början”
– om framtiden för Blekinges intäktsbas
Projektet Hållbar utveckling i Blekinges intäktsbas är slut, men inte över.
Det här är bara början, säger många av intressenterna som har svarat på
frågor om deras engagemang i projektet, vad de fått ut av det och hur de vill
fortsätta att arbeta.
Billy Gustafsson, projektledare, Tech Network:
– Vår roll i det här projektet har varit
att bygga nätverk för att utnyttja möjliga synergieffekter mellan teknikföretag i Blekinge.
– En viktig åtgärd för att främja
företagens tillväxt i Blekinge har varit
att stötta dem i ett samarbete för att
kunna delta i större upphandlingar.
Resultatet är att flera företag i Blekinge
har blivit leverantörer till miljardprojektet MAX IV i Lund.
– Vi har också bidragit till att flera
företag har kunnat samverka och delta i
Elmiamässan för underleverantörer. En
av våra insatser där har varit att
utbilda deltagarna i hur
de på ett effektivt sätt
deltar i en mässa
och samarbetar
över gränser.
– Ett framtidsprojekt som
vi har börjat arbeta med redan är
Blekinge Offshore
AB, som ska resultera i en vindkraftpark
med en effekt på 7 – 8 tWh.
Michael Söderlund, verksamhetsledare, Telecom City:
– Vår del i projektet Hållbar tillväxt i
Blekinges intäktsbas har främst varit
att få unga och små företag att vilja och
våga växa. Ofta har entreprenörer fullt
upp att klara av det dagliga arbetet och
det som kunderna frågar efter. Tillsammans med BBI, Blekinge Business
Incubator, har vi arbetat med att öka
viljan och förmågan att växa.
– Det senaste året har vi skiftat
fokus och arbetat mer med kompetensöverföring. Speciellt intresse har vi
lagt på att utveckla företag som arbetar
med tjänster för molnet, med internet
of things och mobiltjänster för
betalningar. En stor del
av arbetet har varit att
hjälpa företagen in i
innovationssystemet.
– Nu är vi på
väg att skapa ett
klustringsprojekt,
där vi ska koppla
ihop företag som
arbetar med kommunikation mellan maskiner och internet of things.
>>
>>
Ulrika Nordén Johansson, näringslivschef,
Karlshamns kommun:
– Vi var med i arbetet med intäktsbasen på ett tidigt stadium. För oss i
Karlshamns kommun ser vi det som
mycket meningsfullt. Vi
måste arbeta med de
företag som har sin
marknad utanför
Karlshamn.
– Det är alltid
svårt att veta vad
ett projekt ger
för resultat, men
de här frågorna
är nödvändiga
att arbeta med. Det
handlar om att göra
Blekinge attraktivt för att
kunna skapa nya jobb i Karlshamn
och i de övriga kommunerna. Nu är vi
engagerade i arbetet med att ta fram
strategin för Attraktiva Blekinge, ett
sätt att driva gemensam näringslivsutveckling. Vi som är inblandade har
lite olika roller, men det är viktigt för
oss kommuner att samarbeta med till
exempel Almi, BTH och NetPort.
– I framtiden är det viktigt att
arbeta med att hitta konkreta projekt
när det gäller att öka tillväxten i Blekinges intäktsbas, att arbeta mer med
handling än med ord. Det är viktigt
att projekten inte blir för stora utan att
vi kan se till att genomföra dem och
se resultat av det vi gör. Arbetet med
intäktsbasen är inget som tar slut för
att projektet tar slut.
Samuel Henningsson, vd, NetPort:
– Frågorna om att skapa tillväxt i
Blekinge har engagerat mig i snart tio
år. Det handlar mycket om konsten att
hoppa på stenarna – att pröva
sig fram. Jag är fortfarande
nyfiken på att ta reda på
mer om dessa frågor:
var tjänar vi våra
pengar och hur kan vi
tjäna mer? En viktig
uppgift för oss är att
se affärsmöjligheterna
som kan leda till
hållbar tillväxt i Blekinge.
– Ett ovärderligt resultat av
arbetet med intäktsbasen är att vi som
arbetar med de här frågorna nu träffas
regelbundet och diskuterar det vi gör
och hur vi kan komma vidare. Det
här är en lärprocess, som måste pågå
ständigt. Diskussionen får aldrig
tystna.
– Om vi ser till det som
har hänt på senare år
så har vi haft en stark
tillväxt i de mindre
företagen, även om de
stora industriföretagen har dragit ner på
antalet anställda. Så
kommer det sannolikt
att vara även i framtiden. Även om det tar tid för
små företag att växa, så är det
tydligt att det är här vi har framtidens
intäktsbas.
Mats Svensson, projektledare, Tech Network:
– En av våra utgångspunkter är att vi
är övertygade om att tillverkningsindustrin har en god framtid i Blekinge.
– Vi vill att fler ungdomar ska
upptäcka vilken spännande framtid
som finns inom teknikområdet i vår
region. Som till exempel uppbyggnaden
av vindkraftsparken Blekinge Offshore
utanför Sölvesborg eller att Södra i
Mörrum i framtiden kan utvecklas
till en producent
av textil- och
kolfibermaterial
snarare än den pappersmassa som man
tillverkar idag.
Daniel Granello, BTH:
– Vi började med att inventera vilka
kontakter vi hade med företagen i
intäktsbasen och hur vi skulle kunna
bidra till ökad tillväxt i dessa företag.
– Ett viktigt resultat var att företagen
ansåg att det var svårt att komma i kontakt med rätt person hos oss. Det har
gjort att vi har satsat på en ny samverkanswebb, där våra erbjudanden till företagen har blivit synligare. Inte minst
viktigt är det att kunna
skapa gemensamma
innovationssystem.
– Vi har stora
förhoppningar att
vårt nya sätt att
arbeta tillsammans ska kunna ge
spännande resultat i
framtiden.
Kjell Persson, vd, Olofströms näringsliv AB:
– Vi i Olofström har tagit tag i frågorna
om hållbar tillväxt i intäktsbasen på
lokal nivå. 2010 gjordes en förstudie om teknisk utveckling i
Olofström. Den resulterade
bland annat i att kommunfullmäktige satsar
25 miljoner kronor på
10 år för att utveckla
näringslivsmiljön här.
– I projektet Jobb
till 1 000 ska vi arbeta
med forskning och utveckling för att stärka
den industri som finns här. Vi ska hitta
fler ben till företagen inom industrin
när fordonsindustrin går på tomgång.
Genom att förnya industrin ska
vi hitta nya branscher som
passar Olofström.
– Tillväxt sker på
lokal nivå. Olofström
är den robottätaste
kommunen i Europa.
Kompetensen på detta
område är något vi vill
utveckla långsiktigt för
att stärka intäktsbasen.
Christina Mattisson, Region Blekinge:
”Ökad kompetens i intäktsbasen
ger många fler jobb i Blekinge”
Arbetet med att öka tillväxten i intäktsbasen kommer att fortsätta inom
Region Blekinge.
– Att utveckla samarbetet och kompetensen hos företagen i intäktsbasen
kan ge nya jobb i Blekinge. Ett nytt jobb i intäktsbasen leder till två nya jobb
i andra branscher, säger Christina Mattisson, regionråd.
Christina Mattisson är nöjd med
det som åstadkommits inom projektet
Hållbar tillväxt i Blekinges intäktsbas.
Det innebär också att hon anser det
”Ett nytt jobb i intäktsbasen leder
till två nya jobb i andra branscher”
nödvändigt att arbetet med att stärka
intäktsbasen måste fortsätta.
– Intäktsbasen är förutsättningen
för att Blekinge ska vara en attraktiv
region. Genom att utveckla intäktsbasen kan vi åstadkomma en växande
arbetsmarknad, locka fler invånare och
fler besökare till Blekinge, säger hon.
Hon ser ett stort behov av utveckling i intäktsbasen, men också stora
möjligheter. Det behövs framtidssatsningar som nya produkter och nya
tjänster.
Receptet för att minska sårbarheten
i Blekinges näringsliv är att stärka kunskapsinnehållet.
– Vi har redan idag flera intressanta
branscher som kan utvecklas genom ett
ökat samarbete både mellan företagen,
men också genom att utnyttja kompetensen som finns på Blekinge Tekniska
Högskola, säger Christina Mattisson.
Ett sådant område är kompositmaterial. Genom att utveckla den kunskap
som finns kan man till exempel dra
nytta av kompositmaterialens lätthet
för att spara energi på nya områden.
Blekinge Tekniska Högskola är en innovativ miljö som bidrar till att stärka intäktsbasen i Blekinge.
Ett annat område är vindkraft, där
många nya jobb kan skapas genom att
lokala företag är med och drar nytta av
de planer som finns för att ta tillvara de
starka vindarna längs Blekinges kust.
– Genom att öka kompetensen hos
underleverantörer i Blekinge ökar också
chanserna att vara med som leverantörer till stora högteknologiska projekt
som MAX IV i Lund, anser Christina
Mattisson.
På IT-området ser hon också stora
möjligheter att ta tillvara och utveckla
den stora kunskap som har utvecklats i
Blekinge de senaste 25 åren.
Christina Mattisson ser denna
utveckling som grunden för ett blomstrande Blekinge.
– Vi vet att ett nytt jobb i intäktsbasen leder till ett nytt jobb i kommersiell service och ett nytt jobb i offentlig
sektor. Att satsa på att utveckla
exempelvis turismen kan pengar utifrån komma Blekinge till del och
skapa nya jobb för unga människor,
säger hon.
En närmare samverkan mellan företagen, Blekinge Tekniska Högskola och
offentliga sektorn kan också innebära
att en ny generation i Blekinge kan
utbildas för de nya jobben i företagen i
intäktsbasen.
Har du idéer för hållbar tillväxt?
Alla goda krafter behövs nu när arbetet för hållbar tillväxt i Blekinges
intäktsbas fortsätter. Du som har läst denna skrift kanske har en bra
idé för hur vi kan utveckla arbetet med intäktsbasen?
Det kan vara en ny idé om hur vi kan samarbeta för att bli starkare.
Konkreta idéer om samarbete på nya marknader, om nya produkter
och tjänster tar vi också emot och förmedlar till rätt kontakt.
Tillsammans gör vi Blekinge starkare.
Kontakta oss på Region Blekinge!
Elisabeth Landén
Projektkoordinator
[email protected]
Läs mer på www.regionblekinge.se