Transcript Han utmanar norsk rädd- ningstjänst

Nr 2
2005
Han utmanar
norsk räddningstjänst
sid 20
Jönköpings
insats mot
självmord
sid 18
Inledaren
2
Sirenen Nr 2 • 2005
Höjd kunskap nödvändigt
för att minska olyckorna
A
ntalet döda i bränder under 2004 blev
det lägsta på över 40 år med mindre än hälften omkomna än under
tidigare år på 2000-talet. Detta är en oerhört
glädjande förbättring. Vi får verkligen hoppas att den kraftiga minskningen inte var en
tillfällighet utan ett första tecken på att de
brandförebyggande åtgärder som vidtas ger
effekt. Brandskyddsarbetet bedrivs mer och
mer systematiskt. Kravet på brandvarnare,
initierat av Malmö 1999, har fått allt större
spridning, bland annat med stöd av det allmänna råd vi gav ut 2001. De tydligt uttalade
kraven i Lagen om skydd mot olyckor om
brandskydd som ställs på ägare och verksamhetsansvariga bör kunna bidra till en
fortsatt positiv utveckling.
2002 startade Räddningsverket det treåriga brandförebyggande programmet, som
gick ut på att minska antalet döda i bränder
med tio procent jämfört med föregående
treårsperiod och att reducera antalet storbränder. Utvärderingen av handlingsprogrammet är ännu inte gjord men det står
klart att vi tillsammans med olika samarbetspartner lyckades med målsättningen att
minska de storskaliga bränderna. Däremot
kunde vi inte få ner dödsbränderna till
den nivå vi satt upp som mål, trots positiva
siffror under 2004. Det innebär att vi i det
nya olycksförebyggande program, som vi ska
starta nästa år, måste arbeta ännu ambitiösare också för att minska antalet dödsbränder.
Oroande ökning anlagda bränder
Ytterligare en signal om att det förebyggande arbetet ger positiv effekt, är den preliminära insatsstatistik som Sirenen redovisar
i detta nummer. Av den framgår att antalet
räddningsinsatser förra året är det lägsta
sedan statistiken började föras 1996. Det är
minskningar på de flesta områden utom för
anlagd brand. Där stiger siffrorna hela tiden,
från 2 100 anlagda bränder 1996 till 3 400
under 2004. Detta är mycket oroväckande.
Räddningsverket har under åren satsat ordentligt på att skaffa kunskap om fenomenet
barn och bränder. Vi har också förmedlat
denna kunskap i skrifter och på annat sätt.
Men här finns uppenbarligen mycket kvar
att göra. Vi vet att barn leker med eld. Vi vet
också att anlagda bränder kan kopplas till
brottslig verksamhet och det är ingen hemlighet att anlagda bränder ingår som en del i
försäkringsbedrägerier.
Stort samhällsproblem
De anlagda bränderna är ett stort samhällsproblem, som många aktörer har ansvar
för och som måste attackeras i bred samverkan. Vi ska från vårt håll intensifiera kontakterna med Brandskyddsföreningen, Socialstyrelsen och Brottsförebyggande rådet.
Ska vi få till en ändring på detta angelägna
område krävs samlade insatser under lång
tid. Den kunskap som finns inom olika verksamheter måste spridas till dem som möter
problemet där det dyker upp, det vill säga på
den kommunala nivån. Detta är rimligen en
uppgift, som väl faller under lagens intentioner om att kommunerna ska ta initiativ till
en samordning av alla olycksförebyggande
och skadebegränsande aktiviteter.
Till de olyckstyper, som under åren krävt
färre och färre insatser, hör utsläpp av farligt
ämne, inklusive olyckor med farligt gods.
Det kan möjligen verka förvånande eftersom polisen vid sin tillsyn av transporter
med farligt gods på väg tvingas konstatera
brister. Av den senaste sammanställningen
av polisens tillsynsrapporter framgår att en
eller flera anmärkningar görs på var fjärde
transport, ett oacceptabelt resultat. Felaktiga
godsdeklarationer betraktas enligt EU som
den mest allvarliga bristen.
Höjd kunskap och skärpt tillsyn
Det enklaste sättet att minska antalet fel är
att både avsändar- och transportledet skärper internkontrollen. Säkerhetsrådgivarna
måste ges möjlighet att effektivisera sitt arbete. Det kräver att deras uppdragsgivare tar sitt fulla ansvar för
säkerheten. Vid fyra konferenser
under våren ska vi se till att
säkerhetsrådgivarna inte bara
förbättrar sina regelkunskaper,
utan också arbetsrutinerna.
Indirekt vänder vi oss förstås
också till dem som anställt
rådgivarna och som bär det
yttersta ansvaret.
Höjd kunskap och skärpt
tillsyn är en nödvändighet
för att vi på alla områden
ska kunna bidra till att
förverkliga den politiska
målsättningen med att
färre ska dö i olyckor, färre
ska skadas och mindre ska
förstöras.
Christina Salomonson
Generaldirektör,
Räddningsverket
Innehåll
Nyheter
Risk för osläckbara bränder ……………………… 3
Räddningsverket har personal i elva länder ……… 4
Operativa avdelningen till Kristinehamn 2006 … 5
Helsingborgsolyckan
Nya lagen i praktiken
Ludvika sprinklar varje vrå ……………………… 14
Alingsås inför ett femte skift …………………… 15
Sirenen i Norge
Risken som inte fanns ……………………………… 6
Informationscentralen oerhört viktig …………… 6
Slut med konsultuppdrag? ………………………… 7
Kommuner tummar på skyddsavstånd …………… 8
Ensam och stark nog att förändra ………………
Sociolog höjer kompetensen ……………………
Oslos 3 000 bygårdar brandsäkrade ……………
Fordon dras isär – fler liv räddas …………………
Regelverk hinder för ny lågtryckssprinkler ……
Övriga nyheter
Sirenens räddningsskola
Seveso-företag saknar planer för räddning ……… 9
Bostadsbränderna minskar kraftigt …………… 10
Brandvarnarna räddar Sverige ………………… 10
Reportage
Efter branden …………………………………… 12
20
22
23
24
25
Olycksundersökningar ………………………… 28
Erfarenheter
Analys av räddningsinsatser …………………… 30
Rökmaskin vållade brand ……………………… 31
Ordet fritt
Verket verkar inte verkligt …………………… 33
Var syftet med lagen att dra ner det operativa? 34
Näst sista
Nytt om namn, kolumn ……………………… 39
Sista sidan
Brandmannen som flyger högt ……………… 40
Omslagsbilden
Foto: GUNNO IVANSSON
Sirenen har träffat Trondheims nye räddningschef
Bjørn-Olav Heieraas. Han
har inlett ett omfattande
förändringsarbete för att
modernisera räddningstjänsten.
Nyheter
Sirenen Nr 2 • 2005
3
I stormens spår
Risk för osläckbara bränder
Stora delar av Kronoberg
och andra stormdrabbade
län kan liknas vid jättelika
rishögar.
En torr och het sommar
och de stormfällda skogarna
blir potentiella krutdurkar
med risk för jättelika osläckbara bränder.
Räddningstjänsten i Ljungby
slickar fortfarande såren efter alla insatserna. Och har så
smått börjat förbereda sig för
en het sommar.
– Flertalet kullvräkta träd ligger på varandra med kronorna
tre-fem meter upp i luften. Blir
det varmt och torrt under en
längre period törs jag knappt
tänka på vad som kan hända.
Det skulle bli en otrolig fart på
en sådan brand, säger Christer
Holmström.
Ljungby och Värnamo är bland
de kommuner som drabbades
hårdast av stormen Gudrun 89 januari. Just som de hämtat
sig från svåra översvämningar
i somras.
– Vi har haft både vatten och
storm senaste halvåret, så det
är väl inte utan att vi bävar att vi
i sommar ska få uppleva skogsbränder utan motstycke, säger
Christer Holmström, brandmästare i Ljungby.
– Helst vill vi ha en normal
sommar, varken för torrt eller
blött. Blir det stora mängder
regn får vi inte samma hjälp
som tidigare av skogen att suga
upp vatten.
Måste vattenbomba
– På något sätt måste vi få fram
resurser för att vattenbomba
från luften. Att skicka in personal på marken är otänkbart om
det tar sig i rishögarna.
Vilken är viktigaste erfarenheten ni dragit av det som
hänt i Ljungby senaste året?
– Att vi tidigt valde att begära
hjälp, inte minst från Försvarsmakten. Ingen klarar sådana
här händelser på egen hand. I
staben fick vi hjälp av kollegor
från Munkedal i norr till Lund i
söder. Mycket värdefullt, säger
Christer Holmström.
De drabbade kommunerna
har via länsstyrelserna till finansdepartementet anmält de
totala merkostnader stormen
medfört, totalt 336 miljoner
kronor. Uppgifterna blir en del
i den ansökan Sverige gör om
ersättning från EUs solidaritetsfond. Kronoberg har begärt
mest ersättning, 88 miljoner
kronor, följd av Västra Götaland 85, Jönköping 75, Skåne
30, Blekinge 20, Halland 16,
Kalmar 15 och Östergötland
6,5.
Enorma bränslemängder
Stormen fällde 300 miljoner
träd eller 75 miljoner kubikmeter skog i Götaland, därav
ungefär hälften i Jönköpings
och Kronobergs län. Många
träd knäcktes, andra föll helt
eller delvis som rotvältor.
– Vid en normal skogsbrand
når elden aldrig trädkronorna.
Stormen har skapat nya förutsättningar. Blir det torrt i
sommar får vi enorma bränslemängder och genom att så
mycket skog ligger ner får vinden ökat spelrum. I värsta fall
kan vi få skogsbränder som blir
omöjliga att släcka, säger Leif
Sandahl, expert på skogsbränder vid Räddningsverket.
Skogsstyrelsen har beräknat att det i sommar kommer
att finnas 20-30 gånger mer
stormfällt material som kan
börja brinna än normalt.
– Det är ofattbara mängder
trädkronor som ligger på eller nära marken. Att skicka in
brandmän i sådana områden
är livsfarligt. Räddningstjänsterna måste höja garden och
tänka igenom taktik och alternativa metoder, säger Leif Sandahl.
Exempel på åtgärder
Han ger några exempel på hur
räddningstjänsten kan vidta
åtgärder:
– Riskinventering är viktig,
bland annat uppdatering av
kartor.
– Inventering av förstärkningsresurser som plötsligt
kan behöva kallas in i semestertider, personal, fordon och
utrustning från andra kommuner, ja även andra landsdelar.
Räddningstjänst eller inte
Foto: GÖRAN GUSTAFSON/Pressens Bild
Stormen fällde 300 miljoner träd eller 75 miljoner kubikmeter skog i Götaland. Drabbade län kan
liknas vid gigantiska rishögar. – I värsta fall kan vi få skogsbränder som blir omöjliga att släcka, säger
Leif Sandahl, expert på skogsbränder vid Räddningsverket.
– Informera och utbilda i samarbete med andra myndigheter
och företag alla som arbetar
med maskinröjning i skogen
att de har släckutrustning med
sig. Gnistbildning från maskiner kan lätt starta en brand och
med snabbt ingripande kan
den i bästa fall stoppas.
– Planera för stabsuppbyggnad och gärna tillsammans
med andra kommuner och
länsstyrelsen.
– Överväg i förväg nödbrandgator och informera markägarna.
– Studera alternativ taktik
som exempelvis att anlägga
moteld.
Bland annat detta kommer
att diskuteras på ett seminarium i Växjö 5 april.
– En fråga som säkert kommer upp är resurser för bekämpning från luften, med
flygplan och helikoptrar. För-
svarsmaktens helikopterresurser blir allt mindre. Uppstår
stora behov finns möjligheten
att hyra in från utlandet, säger
Leif Sandahl.
Begära hjälp från EU
I södra Europa finns också ett
30-tal större vattenbombningsflygplan. Sverige kan inom ramen för EU-samarbetet begära
hjälp därifrån – om planen är
tillgängliga.
Kommunerna kommer även
att söka ersättning från Räddningsverket för räddningstjänstkostnader som överstiger
kommunens självrisk.
– Hittills har fyra kommuner aviserat att de tänker begära pengar, Ljungby, Älmhult,
Hässleholm och Perstorp. Andra hårt drabbade kommuner
har meddelat att de inte tänker
ansöka, berättar Lennart Larsson på Räddningsverket.
Vad som är räddningstjänstkostnader blir en delikat fråga
att klara ut. Är det enligt lagen
kommunal räddningstjänst att
ta sig ut till folk som är innestängda av blockerade vägar?
Är iordningställande av värmestugor räddningstjänst?
– Det lär bli mer komplicerade frågeställningar än normalt.
En prövning kommer att ske
från fall till fall, säger Lennart
Larsson.
STIG DAHLÉN
Nyheter
4
Sirenen Nr 2 • 2005
Riktning
N
ästa år ska Räddningsverkets operativa
avdelning flytta till Kristinehamn med
30-40 anställda. 2009 ska verksamheten vara fullt utbyggd med 130 tjänster.
Hur verksamheten ska organiseras och arbetet bedrivas håller nu på att ses över.
10 april ska en första inriktning av verksamheten redovisas till regeringen, 15 december
ska arbetet vara klart och 1 januari 2006 ska beslut om organisationen ha tagits.
Vad vet man i dag om framtiden? Sirenen frågade Räddningsverkets operative chef
Kjell Larsson (bilden).
Räddningsverket har för närvarande insatspersonal i elva länder.
Illustration: GUNNO IVANSSON
Pågående insatser
74 personer
i elva länder
Räddningsverkets internationella verksamhet har efter flodvågskatastrofen varit mer i
ropet än någonsin.
Mycket av fokus har legat på insatserna i
Thailand, men Räddningsverket har utsända
i betydligt fler länder.
I dag arbetar 74 personer i elva länder.
Utsända fanns i början av mars i följande länder:
➤ Thailand
Två och en halv månad efter flodvågskatastrofen
har Räddningsverket fortfarande 23 personer i
Thailand.
De arbetar i samverkan med Försvarsmakten,
Rikspolisstyrelsen och andra myndigheter främst
med hemsändning av identifierade kroppar och
stöd till anhöriga som kommer på besök.
➤ Sri Lanka
chef på plats i Darfur-provinsen. I södra Sudan
driver Räddningsverket ett tvåårigt minröjningsprojekt, för närvarande med fyra personer.
➤ Tchad
En verkstadschef på sexmånadersuppdrag med
ansvar för underhållet av de lastbilar som Sverige
tidigare donerat till UNHCR.
För närvarande pågår transport av ytterligare
25 lastbilar till Tchad som beräknas vara framme
i slutet av mars.
➤ Kongo
En logistiker/IT-expert deltar i EU-planering för
utbildning av poliser i Kinshasa inom ramen för
EUs krishanteringsprogram.
➤ Liberia
En elektriker för WFP under sex månader.
En elektriker, två IT-experter och en flyglogistiker
på uppdrag i tre månader för FN:s livsmedelsprogram (WFP).
➤ Uganda
➤ Indonesien
➤ Eritrea
Elva personer driver ett tältläger för FN-personal
i Meulaboh på västra Sumatra. Tillhandahåller
mat, förläggning, sjukvård, arbetsplatser och telekommunikationer för WFP, FNs samordningsorgan (OCHA) och FNs flyktingkommissarie
(UNHCR).
Dessutom finns en IT-expert och två flyglogistiker för WFP i Banda Aceh och Jakarta.
➤ Sudan
22 personer, huvudsakligen på tre månader
långa FN-uppdrag. I Darfur driver sex sjuksköterskor och en läkare vårdcentraler för internationell personal.
Vidare finns logistiker, elektriker, IT-experter,
en instruktör för lastbilsförare och en verkstads-
En logistiker för FNs barnfond (Unicef) i norra
Uganda.
Ett fyraårigt minröjningsprojekt på uppdrag av
FNs upphandlingsorganisation för minröjning
(Unops).
För närvarande har Räddningsverket fyra personer på plats.
➤ Afghanistan
En minröjningsrådgivare under våren 2005 på
uppdrag av det internationella minröjningscentrat i Geneve.
➤ Israel/Palestina
Konvojledare för transporter på Västbanken. Stödet till FNs organisation för Palestina (UNRWA)
fortsätter på tredje året. För närvarande har
Räddningsverket två anställda där.
”Det måste vara meningsfulla jobb
– inte bara regional sysselsättning”
I inriktningsförslaget om den
nya internationella avdelningen i Kristinehamn framgår att utrikesdepartementet
ska svara för ekonomin, men
att verksamheten organisatoriskt ska lyda under försvarsdepartementet. Samtidigt sägs i förslaget att det är
viktigt med styrning från ett
håll. Hur ser du på det?
– Jag tror det går att hantera.
Alla känner till det som varit,
tsunamin. Alla vet att om något
händer så måste man handla
snabbt. Då duger det inte att
inte kunna samverka. Den insikten finns. Dessutom kan inte
Räddningsverket sköta sån här
verksamhet på egen hand, det
krävs handpåläggning av regeringen.
En operativ avdelning med
130 anställda, cirka 100 fler
än ni är i dag. Har du någon
uppfattning om behovet?
– Regeringen valde att gå ut
med 130 nya jobb i Kristinehamn, och det kan man tycka
är en annorlunda väg. Exercisen av siffror är förståelig, men
det måste vara meningsfulla
jobb, inte bara regional sysselsättning. Vi måste säkerställa
att vi har efterfrågan av våra
tjänster.
– Uppbyggnaden blir ju successiv, runt 40 anställda under 2006 innebär en förstorad
operativ avdelning. Och det
behövs, i dag gör vi för mycket
sett till hur många vi är.
I inriktningsförslaget nämns
att verksamheten i Kristinehamn ska hysa materiel beredskap och utbildning för
insatser. Innebär det att verksamheten i Björröd, samt viss
utbildning vid Räddningsverkets skolor flyttas till Kristinehamn?
– Utbildningsfrågan följer vår
verksamhet hack i häl. Expansionen innebär mer utbildning.
Jag inser att vi har fyra skolor,
men vi ska inte starta en femte.
Det finns inte i våra tankar.
– Vi vill göra det här gemen-
Internutredning av katastrofinsats
Nästan alla är nöjda med resultatet av Räddningsverkets arbete och
den externa bilden av verkets insatser uppfattas som mycket positiv.
Det interna arbetet kan emellertid bli bättre.
Det är resultat av en internutredning som Räddningsverket gjort av
arbetet i samband med flodvågskatastrofen i Asien.
I rapporten lämnas sammanlagt 20 förslag på åtgärder som kan bidra till att förbättra den interna stabsberedskapen och som bedöms
som nödvändiga.
Förslagen rör förbättring av arbetet på hemmaplan inom jour och
beredskap, stabsarbete, utrustning, information och tillgänglighet
med mera.
Underlag för rapporten är intervjuer med ett 40-tal personer.
Nyheter
Sirenen Nr 2 • 2005
5
Kristinehamn
Styrka på
väg inom
sex timmar
Inom sex timmar efter
beslut ska Räddningsverket
kunna skicka en bedömningsstyrka, och inom tolv
timmar en insatsstyrka på
50 personer.
Det är beskedet till regeringen om en stärkt förmåga
vid katastrof i utlandet med
många svenskar berörda.
Foto: HELENA MELIN
Militären på väg ut, Räddningsverket på väg in. Kristinehamn står inför stora förändringar, och så även Räddningsverkets internationella
avdelning.
samt med skolorna och har
bett CRS att utreda hur en förstorad utbildning ska fungera
på rimligt avstånd från Kristinehamn. Viss del kanske någon
av skolorna kan bedriva i Kristinehamn.
I dag har Räddningsverkets
generaldirektör rätt att ta beslut om insats. Kan en större
operativ avdelning komma
att få större befogenheter att
ta egna beslut?
– Nej. Det här är ett arbete
som fordrar att andra är med,
exempelvis regeringen och
Sida. Vi har inte kompetens att
titta på svensk biståndspolitik,
utrikespolitik eller säkerhetsläget i andra länder.
Kommer rekrytering till insatser i framtiden att ske ungefär som i dag, kompetenser
hämtas runt om i landet. Eller
kommer en utökad operativ
avdelning ha egen personal i
beredskap?
– Det är möjligt att skicka mer
eget folk om utrymme finns.
Det är också kompetensutveckling för vår egen personal. Men
vi ska inte bygga upp en organisation med beredskapspersonal, inte som det ser nu.
har också beslut tagits att
Räddningsverket ska ansvara
för en stärkt förmåga att hantera kriser utomlands där
svenskar drabbats. Ingår det i
de 130 jobben?
– Det återstår att se. De 130
jobben finansieras av biståndsbudgeten, men den stärkta förmågan att hjälpa svenskar är
inte bistånd.
Efter katastrofen i Thailand
Är A9:s kasernområde den na-
Foto: BO JOHANSSON
turliga placeringen för Räddningsverket i Kristinehamn?
– Vi har tittat på A9:s område,
men vi tittar också på andra
alternativ. Det är bra om lokaliseringen blir nära järnvägsstationen.
Vilka kompetenser kommer
att behövas vid utökningen
och finns tänkbar personal i
dag på A9?
– I dag vet vi inte vilka personalkategorier som behövs.
Vid rekrytering kommer vi att
gå efter kompetens. Men om
någon ligger i närheten av den
kompetensen är det möjligt att
med arbetsmarknadsåtgärder
se till att personen ges utökad
kunskap. Vi har ganska många
samtal från anställda på A9
som visar intresse att jobba för
oss.
A9:s kasernområde, ny hemmaplan för Räddningsverket?
Regeringen gav 14 januari
Räddningsverket i uppdrag att
redovisa hur man kan bygga
upp en stärkt förmåga. 9 februari svarade verket, och i korthet
innebär det:
■ När en första analys visat
att händelsen kan komma att
kräva åtgärder skickas en första
bedömningsstyrka på två-fyra
personer. Inställningen ska
vara att hellre skicka en gång
för mycket än att avvakta. Styrkan ska vara på väg inom sex
timmar med uppgift att göra
en snabb bedömning av läget
och behov av kompetens i insatsstyrka.
■ Inom tolv timmar ska en
styrka på cirka 50 personer
kunna vara på väg. Styrkans
sammansättning styrs av vad
som inträffat.
För att Räddningsverket ska
kunna ta beslut om insats krävs
att det finns extern finansiering. Räddningsverket noterar
i redovisningen att en stärkt
förmåga därför kräver att verket snabbt kan få besked från
regeringskansliet om finansiering.
– Det här är ett steg för att
samhället ska bli bättre rustat
att nå ut med den hjälp som behövs i krissituationer, säger försvarsminister Leni Björklund.
Senast vid utgången av 2006
ska Räddningsverket, i samverkan med en rad myndigheter,
ha en första insatsstyrka på 50
personer utbildad. Två år senare
ska det finnas tre insatsstyrkor,
totalt 150 personer, utbildade
och övade.
En hemmastab ska spegla insatsstyrkan när det gäller fackkunskaper och kompetenser.
Den ska etableras när bedömningsstyrkan skickas.
En särskild fem dagars
grundutbildning för personal
i insatsstyrka och hemmastab
ska utvecklas.
PER LARSSON
Utökning kan ge insatser inom nya områden
Utökad internationell verksamhet betyder fler insatser.
Operative chefen Kjell
Larsson räknar med en viss
expansion inom de områden
Räddningsverket jobbar i
dag.
Men han ser också en rad
mer eller mindre nya arbetsuppgifter.
■ Återuppbyggnad
– Vi har jobbat med det tidigare, men kan
kanske knyta det närmare katastrofen. Inte
bygga upp bostadshus, jag tänker mer på
broar och vägar. Minröjning är också en
del av återuppbyggnad, där ser jag en expansion.
■ Miljöolyckor
– Där är vi inte särskilt aktiva i dag och
där ser jag en naturlig expansion. Det kan
vara vid utsläpp i sjöar, från fabriker.
■ Bygga säkrare samhällen
– Den tanken understödjer FN livligt. Vi
har en vältränad sök- och räddningsstyrka.
Problemet är, som FN säger, att vid jordbävningar och liknande katastrofer är det
bara blekansikten från norra Europa som
jobbar. Vi kanske kan överföra vår kunskap
till intresserade länder. Det här har börjat
så smått, projekt är på gång i Jordanien och
Armenien. Det är praktisk utbildning.
– Dessutom finns möjligheten att hjälpa
det land som kan drabbas, hur de planerar
för olyckor, organiserar sig för att klara det,
hur de kan ta emot andra länder. Mongoliet är ett land som bett FN om hjälp med
detta, hur man gör en övergripande analys
av situationen och skapar en effektivare organisation.
■ Stöd till enskilda länder, bilaterala avtal.
– Med Sidas stöd finns fler spår att satsa
på.
Helsingborgsolyckan
6
Sirenen Nr 2 • 2005
Risken som inte fanns
En kylvattenledning med ett flöde på närmare 60 kubikmeter vatten i minuten.
Det var en risk ingen räknat med.
– Nu har vi sett vilken konsekvens ett brott på ledningen
kan få. Var finns det fler sådana här flöden? Det har vi inte
koll på, säger Eva-Marie Abrahamsson, räddningschef i Helsingborg
När ledningen gick sönder underminerade det en cistern på
närmare 20 000 ton svavelsyra.
16 000 ton rann ut direkt, det
mesta i hamnbassängen.
När ledningen brast blev vattentrycket så kraftigt att stora
stenar på en halvmeter i diameter slungades iväg 200-300
meter.
Lyckligtvis kom
ingen människa
till allvarlig skada.
Men olyckan krävde stora insatser,
kostnaderna lär
bli rejäla och tusentals helsingborgare kunde
inte återvända till sina hem förrän efter drygt två dygn.
Jag gissar att det så småningom
kommer en föreskrift.
Räddningsverket har i uppgift att rapportera in olyckan
till en databas inom EU där
allvarliga kemikalieolyckor registreras.
– Det finns ett internationellt
intresse för den här typen av
olyckor eftersom
de är ovanliga
och
erfarenheterna få. Om det
får några konsekvenser i direktiv
skulle det kunna
vara att svavelsyra klassificeras som en Sevesokemikalie, säger Lena Tellvik på
Räddningsverkets tillsynsavdelning.
Miljöminister Lena Sommestad sa till TT:
– Regeringen ser allvarligt på
olyckan. Vi kommer att följa utredningen mycket nära, sedan
får vi ta ställning till om det behövs en ny lagstiftning.
– Det måste
tas nationellt
grepp
Skapar direktiv?
– Vatten pumpade ut under
jord i en och en halv timme. Det
är det stora flödet i ledning under mark som är risken, och det
är konsekvensen av en sådan
händelse som inte beaktats i
riskbedömningarna. Nu måste
det tas ett nationellt grepp, säger Abrahamsson.
Hon tror att det inom något
år kommer att pratas om Kemira-direktivet.
– Det här är ju ingen unik
konstruktion. Men det är knappast någon som vet om de finns
i närheten av känsliga strukturer. Vi måste skaffa kunskap.
Dyka i hamnbassängen
Dagen efter olyckan uppmättes
ph-värde 3 i hamnbassängen,
sannolikt var det ännu lägre på
fredagen. Vad utsläppet innebär i akuta skador är okänt.
– Det finns indikationer från
andra olyckor att svavelsyran,
som är dubbelt så tung som
vatten, kan lägga sig på bot-
ten som en seg massa. Kustbevakningen ska göra dykningar
för att se om det finns såna
tendenser här, säger Eva-Marie
Abrahamsson.
Långsiktigt ska det inte bli
några skador på djur- och växtlivet i hamnen, den bedöm-
ningen har kommunens miljöansvariga gjort.
Under tiden försökte räddningstjänsten med pumpar
och kanoner att späda ut ångmolnet som hotade driva in
mot stan.
Kemstyrkorna
förstärktes,
resurser byggdes upp. I den bakre ledningen samlades polis,
sjukvård, räddningstjänst och
annan kommunal personal.
Göran Bertilsson, räddningschef i beredskap, jobbade i
bakre staben där informationstrycket var hårt.
– Vi hade fem-sex personer
som enbart svarade i telefon.
Det blev tryck på att få ut information på flera språk, säger
han.
Vilka erfarenheter drar du?
– Återigen att informationscentralen är oerhört viktig. Att
verkligen kunna svara på allmänhetens frågor. Som fackman förstår man inte alltid vilka
frågor de vill ha svar på. Nu fick
vi de frågorna och kunde gå ut
med information. Samarbetet
med radion fungerade mycket
bra och kommunens webbsida
var en större informationskälla
än vi kunde ana.
Trycket kom när staden vaknade och folk skulle bege sig
till arbetet. Vad hade hänt om
olyckan inträffat vid åttatiden
på morgonen?
– Det hade gjort stor skillnad.
Det kunde inneburit att fler
människor drabbats av syran
och det hade varit svårare att
få tag i alla inom riskområdet,
säger André Bengtsson.
PER LARSSON
– Informationscentralen oerhört
– Försökte föreställa mig hur
mycket 15 000 ton är. Det är
en ryslig massa.
Det säger André Bengtsson, räddningsledare när
larmet gick tidigt på fredagsmorgonen.
Bengtsson fick veta att en stor
cistern rämnat och att cirka
hälften av svavelsyran runnit
ner i hamnbassängen.
– Förstod att vi kunde vänta
oss kraftig ångbildning.
På plats insåg han att det inte
fanns något läckage att stoppa.
Två personer saknades, men
André Bengtsson beslutade att
inte skicka in någon personal
för livräddande insats, för att
inte riskera rökdykares eller
kemdykares liv.
– Det var med tanke på det
enormt stor molnet med syra.
15-20 minuter senare dök de
två saknade upp, i stort sett
oskadda.
En kembåt med okänt antal passagerare flydde undan
syramolnet ut i Öresund. Hur
många som befann sig i båten
och i vilket tillstånd var osäkert. Det orsakade stort pådrag
med katastroflarm.
– Det visade sig att lotsen
kommit överens med dem på
båten att de skulle höra av sig
om det blev problem. Det var
givetvis oacceptabelt. Senare,
ungefär tjugo över åtta fick vi
veta att de var oskadade.
Behövde överblick
Räddningstjänst, polis och sjukvård samlades för att få en överblick. De första avspärrningarna sattes upp. En kilometers
avstånd var vad man mäktade
med i första skedet, avståndet
fördubblades senare.
Hårt tryck
Ett nödnummer upprättades
som tog emot 1 400 samtal
fram till söndag eftermiddag.
Informationsbehovet blev oerhört stort.
– Tyvärr saknade vi länge ett
informationsbefäl, och det var
en brist. Redan klockan halvsex
fanns TV-kanaler från alla håll
på plats, informationsbefäl
hade vi först kvart över sju. Det
är sånt som föranleder misstag
i media, säger Bengtsson.
VMA i hela stan
Bengtsson begärde VMA i närområdet, tyckte det räckte eftersom han ansåg att man hade
bra kontroll på händelsen.
– Tyvärr drog man det i hela
stan. Lasarettets ventilatonssystem stängdes, polisen fick
enorma påringningar. Alla skolor som drabbades. Det skapade
mycket oro i kommunen och i
förlängningen även kostnader
för kommun och företag.
Eva-Marie
Abrahamsson,
räddningschef i Helsingborg,
tycker dock det var rätt att låta
Helsingborgsolyckan
Sirenen Nr 2 • 2005
7
Räddningschefen i polisförhör
Slut med
konsultuppdrag?
Helsingborgs räddningstjänst har i många
år haft konsultuppdrag åt företag i Helsingborg.
Nu kan det vara slut med det.
– Jag är mycket tveksam till dessa dubbla
roller och har redan tagit upp en diskussion
med berörda politiker, säger räddningschefen Eva-Marie Abrahamsson.
Som vanligt är det en olycka som sätter fart på
debatten.
Räddningstjänsten i Helsingborg har haft konsultverksamhet sedan 80-talet. Företag har kontrakterats till vad som kallats ”15-företagen”.
Verksamheten har kritiserats av tillsynsmyndigheter och privata konsultföretag, att räddningstjänsten både hjälper företagen med riskbedömningar och gör tillsyn av säkerheten.
Men räddningstjänsten har tidigare haft ståndpunkten att man kan skilja på uppgifterna, att
det inte är samma personer som sköter tillsyn
respektive den affärsmässiga verksamheten. Därmed skulle man undvika jäv.
Nu uttalar kommunpolitiker, såväl styrande
som opposition, att verksamheten bör upphöra.
Eva-Marie Abrahamsson, som varit räddningschef i Helsingborg i två år, är inne på samma
linje.
– Vi kommer ju i samma uniform, oavsett om vi
är där som rådgivare eller myndighet.
Polisförhör
Foto: PATRICK PERSSON
Utsläppet vid Kemira blottlagde en risk som ingen kände till. Ingen
skadades allvarligt, men samhällets resurser sattes på hårda prov.
I samband med Kemira-olyckan utreder länskriminalen i Skåne om miljöbrott begåtts, det handlar i så fall om oaktsamhet. Polisen har förhört
Eva-Marie Abrahamsson, eftersom man noterat
att räddningstjänsten medverkat i samband med
riskanalyser.
– Det handlar om vår del i den eventuella oaktsamheten.
Christer Andersson, räddningsdirektör vid
länsstyrelsen i Skåne, har flera gånger haft frågan
om konsultuppdrag uppe med Helsingborg.
– Vi har skiljts utan att kunna enas. Diskussio-
Badade i syra
Förutom det digra informationsarbetet blev huvuduppgiften att understödja vid saneringsarbetet.
– En av cisternerna badade i
två ton svavelsyra som på grund
av förångning var 75 grader
varmt. Ytterligare 19 900 ton
fick inte läcka ut. För att rädda
cisternen pumpades syran ner i
hamnbassängen, säger André
Bengtsson.
Svavelsyran i cisternen tömdes över till en tankbåt och
Moral och policy
Peo Wikström, jurist på Räddningsverket, konstaterar att det är solklart att räddningstjänsterna får ägna sig åt konsultuppdrag, det handlar
om kommunalt självstyre. Däremot anser han att
det är mindre lämpligt.
– Det handlar om moral och policy. Utifrån ser
folk räddningstjänsten som en helhet, oavsett
om det är olika personer som utför konsultuppdrag och tillsyn.
Skulle olyckan i Helsingborg kunna få konsekvensen att Kemira kräver skadestånd av kommunen för brister i konsultarbetet, att man inte
såg riskerna med kylvattenledningarna?
– Om en konsult gör fel kan det bli skadestånd.
Det är därför alla konsulter normalt har konsultförsäkringar, säger Wikström.
Men några planer att lägga skuld på räddningstjänsten tycks inte finnas hos Kemira.
– Så fungerar det inte. Den frågan kan vi nog
föra av från dagordningen, säger Sten-Inge Arnesson, miljöchef på företaget.
PER LARSSON
Fakta/Kemiraolyckan
viktig
hela stan beröras av VMA.
– I det läget hade vi ingen
riktig kontroll på var molnet
befann sig. Så länge jag inte är
helt säker kan jag inte utsätta
någon annan för fara. Men
hade jag vetat det jag vet nu,
hade vi kanske inte dragit VMA
över hela stan.
nen har varit rätt livlig kan jag
säga. Min uppfattning är att
man inte ska blanda roller.
Men vi har inte kunna hitta en
lagparagraf som stöd för att
förbjuda verksamheten. Samtidigt ska man komma ihåg
att syftet varit vällovligt, man
vill ha så säker miljö som möjligt i kommunen. Men tänket
Abrahamsson
blev fel.
är tveksam till
Länsstyrelsen har bokat ett
dubbla roller.
tillsynsbesök i Helsingborg 18
april, då kommer frågan åter
att tas upp. Det kommer att också att ske i länets
övriga 32 kommuner under året.
– Eva-Marie Abrahamsson och jag har diskuterat det här i flera år, när hon arbetade i Malmö
medverkade hon till att verksamheten avvecklades där. Jag vet hennes grundinställning.
■ 04.30 på morgonen 4 februari
transporterades till Landskrona. Arbetet med att sanera
marken från syra tog lång tid.
Ångbildningen i samband
med olyckan gjorde att flera
slamsugningsbilar förstördes,
fordonens chassin var helt slut.
Brandbilar och ambulanser,
som ännu inte är skickade på
sanering, kan också bli utdömda.
Det gick också ut information
om att två brandmän skadats.
– Vet inte var det kom ifrån.
Två brandmän var hos företagshälsovården för kontroll,
en fick penicillin för halsfluss
och den andre var förkyld. Det
är vad vi vet i dag, säger Göran
Bertilsson.
PER LARSSON
Foto: PETER LUNDGREN
Skånes kemberedskap var en
viktig resurs under insatsen.
gick det interna larmet på Kemiras industriområde i centrala
Helsingborg. En cistern hade
rämnat och 16 000 ton svavelsyra läckte ut. Det mesta rann
direkt ut i hamnen. Cisternen
hade underminerats sedan en
kylvattenledning under jord
brustit.
■ 04.39 gick larmet hos räddningstjänsten. Körtiden från
brandstationen i Bårslöv är sexsju minuter.
■ Första VMA gick ut 06.00,
06.20 ljöd tyfonen.
■ Folk uppmanades att stanna
inomhus, stora delar av stan
stängdes av. Det första avspärrningsområdet, som berörde
cirka 7 000 boende, hävdes
10.00 på förmiddagen. Avspärrningarna flyttades närmare
olycksområdet.
■ Totalt fördes 15 personer till
sjukhus efter att bland annat ha
inandats svavelsyraångor. Ingen
av dem var allvarligt skadad,
samtliga fick lämna sjukhuset
samma dag.
■ Räddningstjänsten hade
50-60 personer igång samtidigt
under räddningsinsatsen. Skånes kemberedskap nyttjades.
Resurser hämtades från många
kommuner i Skåne, och även
utanför länet. Totalt upp mot 40
kommuner var inblandade.
■ Söndag 6 februari klockan
17.00 minskades avspärrningarna till att omfatta Kemiras
industriområde. De 4 500 som
bor i närområdet kunde återvända till sina hem.
■ Måndag 7 februari 01.20 avblåstes räddningsinsatsen. Men
räddningstjänstens arbete med
sanering och uppröjning av
svavelsyra fortsatte på uppdrag
av Kemira med 20 man på plats
dygnet runt vid olycksplatsen i
ytterligare två veckor.
■ Haverikommisionen ska
utreda olyckan.
8
Sirenen Nr 2 • 2005
Kommuner
tummar
på skyddsavstånd
Låter kommunerna bygga
bostäder för nära riskindustrier?
– Jag har en känsla av att
man kryper väldigt nära,
säger Anna Nordlander,
Räddningsverket.
Det finns inga fasta regler för
skyddsavstånd. Boverkets allmänna råd ”Bättre plats för
arbete”, till stöd för plan- och
bygglagen, ger riktlinjer.
– För oorganisk kemisk industri pratar man om 1 000 meter,
som ett riktvärde. Lokala förutsättningar styr också, säger
Anna Nordlander som är handläggare i samhällsplanering.
Det är sällan industrierna
som kryper närmare bostadsområden utan tvärtom. Industrierna har oftast funnits
länge på platsen och ligger
ibland i områden som i dag är
attraktiva tomtmarker. För att
komma åt mer mark ändrar
kommunen på detaljplanen.
Länsstyrelsen kan dock upphäva detaljplaner.
– Man använder riskanalyser
som underlag och kikar kanske
på möjlig händelse. Det pla-
neras för stunden. Samtidigt
begränsar det industrins möjligheter att utvecklas när man
tillåter bebyggelse att komma
närmare.
I Sevesolagen finns krav på
att långsiktigt upprätthålla
avstånd mellan industrier och
bebyggelse.
– Sverige har svarat att vi
klarar det, med hänvisning
till plan- och bygglagen, säger
Anna Nordlander.
Var konservativ
Helena Nässlander, Sevesohandläggare på Räddningsverket, har också känslan att
bostäderna kryper närmare
industrin.
– Det är nog ganska vanligt,
framförallt i gamla brukssamhällen. Med olyckan i Helsingborg har diskussionen om
skyddsavstånd blommat upp
igen. Min uppfattning är att det
aldrig är fel att vara konservativ
när det gäller avstånd.
Från Kemiras staket till närmaste bostäder är det enligt
uppgift cirka 450 meter. Avståndet till själva cisternen som
rämnade kanske det dubbla.
Kaj Magnusson, tillsynsansvarig på länsstyrelsen i Skåne,
berättar att det tidigare funnits
propåer från kommunen att
bygga bostäder närmare industriområdet.
– Man vill tumma på skyddsavståndet. Vi har sagt att det är
klart olämpligt, tung kemisk
industri ska separeras från bostäder. Jag hoppas att den diskussionen tystnar nu.
Avslag
Det har hänt att företag försökt
köpa ”skyddsmark” för att för-
hindra byggnation nära industrin, men det kan vara ett dyrt
skydd för företaget.
– Det finns också exempel på
att företag tvingats flytta, miljöbalken är inte utan betydelse
i såna här sammanhang. Om
tillståndsmyndigheten kommer fram till att verksamheten
strider mot en detaljplan ska
ansökan avslås. Så har också
skett i flera prövningar, säger
Birgitta Widén, ansvarig för
miljödomstolsfrågor på Räddningsverket.
Mattias Strömgren, riskana-
lytiker på Räddningsverket,
tycker att skyddsavstånd är en
viktig planeringsåtgärd, men
att det inte ska överskattas.
– Det löser inte alla problem.
Ökat skyddsavstånd kan innebära fler transporter vilket i sig
kan vara både risk- och miljöproblem. Skyddsavstånd är till
för att skydda befolkningen,
det är det stora syftet. Men det
är också en trygghet för industrin, så att den kan bedrivas
rationellt, säger han.
PER LARSSON
Bostadsventilation kan inte stängas
Vid ett utsläpp av farliga ämnen kan
varningssignalen Viktigt meddelande sändas.
Den innebär att man ska bege sig
inomhus, stänga dörrar, fönster och
ventiler samt lyssna på radion.
Just att stänga ventiler är en omöjlighet i många flerbostadshus.
– Detta är allvarligt och bristen behöver
åtgärdas inom riskutsatta områden, säger Räddningsverkets Håkan Marcusson.
I cirka 200 tätorter kan varningssignalen skickas ut via så kallade ljudsändare
på hustak. Det finns omkring 4 500 sådana sändare i Sverige.
Är det inte märkligt att Räddningsverket uppmanar till något som är
omöjligt i ett nödläge, att stänga av
ventilationen?
– Vi är medvetna om problemet. Hittills har ingen i Sverige som befunnit
sig i bostaden vid ett utsläpp omkommit, men det får inte hindra oss från
att hitta tekniska lösningar som gör att
ventilationen automatiskt stängs av när
ett bostadsområde hotas och signalen
Viktigt meddelande sänds, säger Håkan
Marcusson, projektledare för utomhus-
varning vid Räddningsverket.
Ungefär halva Sveriges befolkning bor
i lägenheter. I de flesta finns centrala
ventilationssystem som pumpar in utomhusluften genom ventiler. Särskilt
utsatta är de som bor i närheten av industrier med stora
lager av kemikalier som kan
orsaka livshotande skador vid
ett utsläpp.
Men stora utsläpp kan också
ske på många andra platser i
Sverige, i samband med transporter av
farligt gods på vägar och järnvägar.
– Vi har i flera år testat tekniska lösningar för att stänga ventilationen.
Sådana finns, men har krävt att någon
i ett kritiskt läge trycker på knappar eller ringer ett visst nummer. Det är inte
bra, vi vill ha ett system som gör att ventilationen automatiskt stängs i utsatta
bostäder i samma ögonblick som varningssignalen utlöses. Nu finns sådana
möjligheter.
Denna möjlighet är helt ny och Räddningsverket har inte hunnit informera
om den på bred front. Hur utbyggt detta
blir i framtiden beror på lokala initiativ i
kommunerna.
– Räddningsverket och staten
äger anläggningarna för utomhusvarning och kommer även
att finansiera de reläkort som
krävs. Däremot inte kostnaderna för teknisk utrustning,
ledningar och annat i husen.
Det blir upp till kommunerna eller fastighetsägarna. Jag hoppas att räddningstjänsterna blir pådrivande, bland annat
genom arbetet med kommunernas riskoch sårbarhetsanalyser,
Bristen
behöver
åtgärdas
Krävs lokala initiativ
– Med en utgång på ett reläkort i anslutning till de anordningar som aktiverar
ljudsändarna kan centralfläktar stängas
av i hus som anslutit sig till systemet.
Selektiv larmning
En omfattande modernisering av manöversystemet för utomhusalarmering har
pågått sedan 1999.
Den innebär bland annat att varningssignalen Viktigt meddelande kan utlösas selektivt, alltså enbart i de delar av
kommunen som riskerar att drabbas
av ett utsläpp. Tidigare måste samtliga
ljudsändare i kommunen utlösas.
– Den nya tekniska möjligheten att
stänga av fläktar kan kopplas till den
selektiva utlösningen av varningssignalen, säger Marcusson.
STIG DAHLÉN
FOTNOT: För mer information om
möjligheten att stänga av centralfläktar
i samband med varningssignalen Viktigt
meddelande, ring Håkan Marcusson,
telefon 054-13 52 29.
Viktigt meddelande
Vid gasutsläpp, stor brand eller annan
allvarlig olycka kan allmänheten i
vissa tätorter varnas genom varningssignalen Viktigt meddelande.
Signalen ljuder i sju sekunder, följt av
14 sekunders tystnad under minst två
minuter.
När du hör signalen ska du:
• gå in
• stänga dörrar, fönster och ventiler
• lyssna på radio för information
När faran är över startas signalen
”faran över”, en 30 sekunder lång
signal. Signalen viktigt meddelande
och faran över provas kl 15.00 första
helgfria måndagen i mars, juni, september och december.
Nyheter
Sirenen Nr 2 • 2005
9
Sevesoföretag
Planer för räddning saknas
Enligt lag ska det finnas kommunala
planer för räddningsinsats för 161 så
kallade Sevesoföretag.
Men det finns bara för 91, eller 56
procent av företagen.
Det visar färsk statistik.
– Kommunerna är inte ända framme än,
även om det är bättre än tidigare, säger
Lena Tellvik på Räddningsverkets tillsynsavdelning.
Sirenen redovisade förra året att många
av företagen inte följde lagen. 2003 fanns
plan för räddningsinsats för 44 av 159 företag, eller 28 procent. 2004 fanns det för 91
av 161. En fördubbling.
Planläggningen av Sevesoföretagen har
alltså blivit bättre. Men det finns fortfarande stora brister. Det saknas fortfarande
planer för 44 procent av riskföretagen.
– Räddningsverket kommer under året
att jobba med ett allmänt råd och en samling av exempel som stöd för de som inte är
klara, säger Lena Tellvik.
Kommunerna ska också informera allmänheten om verksamheten. Det har gjorts
till invånarna vid 70 procent av företagen
(112 av 161). En ökning med 37 procentenheter jämfört med 2003.
Foto: PETER LUNDGREN
Saneringsarbete efter olyckan
vid Kemira i Helsingborg.
Det har i Helsingborg funnits
önskemål från kommunen att
krypa närmare industrier med
bostadsområden, länsstyrelsen hoppas den diskussionen
tystnar nu.
Svavelsyra
är frätande
I Kemiras cistern fanns 96-procentig svavelsyra. Syra utan
vatten är inte korrosiv, men
frätande.
När syran kommer i kontakt
med vatten blir den mycket
varm och ångmoln, ungefär som
deodorantspray, bildas. Den är
då frätande och korrosiv på bilar
och annat.
Vad hade varit värsta tänkbara
utvecklingen om det blivit nedfall över stan från ångmolnet?
– Det hade inte lett till
omedelbara dödsfall, men det
är en frätande syra. Inandning
kan i sådan situation leda till
lungödem och irritationer, säger
Kaj Magnusson, tillsynsansvarig
på länsstyrelsen i Skåne.
Kemira
Kemira är ett så kallat Sevesoföretag, vilket innebär att företaget hanterar större mängder
kemikalier som förknippas med
stora risker om en olyckas skulle
inträffa.
De ämnen som gör Kemira till
ett Sevesoföretag är svaveldioxid (strax under 1 000 ton i
lager), oleum (cirka
1 000 ton) och natriumperkarbonat (6 000-7 000 ton)
Svavelsyra, som Kemira har
25 000-30 000 ton i lager på
industriområdet i Helsingborg,
omfattas inte av Sevesolagen.
EU-direktiv styr
Totalt omfattas 327 företag i Sverige av
Sevesolagen, som styrs av EU-direktiv.
Lagen riktas mot företag som hanterar
större mängder kemikalier och som för-
Länsstyrelse
Stockholm
Uppsala
Södermanland
Östergötland
Jönköping
Kronoberg
Kalmar
Gotland
Blekinge
Skåne
Halland
Västra Götaland
Värmland
Örebro
Västmanland
Dalarna
Gävleborg
Västernorrland
Västerbotten
Norrbotten
Totalt 2004
Kravnivå
knippas med stora risker om en olycka
skulle inträffa. Kemira i Helsingborg är ett
Sevesoföretag.
161 av företagen har på grund av sin
verksamhet högre krav på sig. Det är också
för de företagen som kommunerna ska
upprätta planer för räddningsinsats och
informera allmänheten.
Den statistik som Räddningsverkets
tillsynsavdelning tagit fram bygger på
länsstyrelsernas tillsynsrapportering och
Räddningsverkets tillsynsbesök hos länsstyrelserna.
Ändrad klassificering
Företag som är klassade i den högre kravnivån ska även lämna säkerhetsrapporter.
124 av 161 har gjort det, 118 av inlämnade
rapporter var vid årsskiftet granskade.
– De flesta av de som inte lämnat säkerhetsrapport vid årsskiftet är verksamheter
som tillkommit genom en ändrad klassificering av petroleumprodukter, säger Lena
Tellvik.
För dessa verksamheter gäller särskilda
övergångsbestämmelser i miljöbalken som
innebär att företagen ska lämna in en tillståndsansökan senast 31 december i år.
Vid granskning av säkerhetsrapporterna
har länsstyrelserna konstaterat att brister
i riskanalyser är ett tämligen allmänt problem. Det saknas redovisning av konsekvenser vid olycka för allmänhet, miljö och
tänkbara dominoeffekter.
Säkerhets- Handlrapport
program
Antal granskad
Tillsyn
Det låter inte som det är mycket till riskanalyser?
– Nja, det är väl så att det är vanligt att
man beskriver konsekvenser för personalen. Men det saknas oftare kunskap om hur
man bedömer riskerna utanför grindarna.
Vi tar till oss det.
Räddningsverket bedriver därför arbete
för att ge länsstyrelserna möjlighet att utveckla kompetens på området, exempelvis
riskseminarier.
Tre av fyra hade handlingsprogram
Ur statistiken kan också noteras:
■ Samtliga 327 företag ska ha handlingsprogram för att förebygga olyckor. Vid
årsskiftet hade 73 procent (238 av 327)
redovisat att det fanns handlingsprogram.
Siffrorna för företagen i den lägre nivån
är något osäkra, eftersom de inte behöver
lämna in handlingar till länsstyrelserna.
■ Redovisning visar att för 90 procent
av företagen i den högre kravnivån och 80
procent av de i den lägre nivån har länsstyrelserna upprättat program för tillsyn, vilket är ungefär det samma som årets innan.
För elva procent av företagen har länsstyrelserna varken tillsynsprogram eller gjort
tillsynsbesök under året.
■ Länsstyrelserna gjorde under 2004 tillsyn vid drygt 40 procent av företagen.
PER LARSSON
Plan för
Domino
räddningsinsats
Info
allm
Högre
Lägre
Antal
Program
Besök
Ej
Intern
Kommunal
11
2
4
12
1
0
4
0
7
11
1
30
7
10
6
6
15
21
6
7
13
3
3
11
5
6
10
3
5
35
7
23
9
8
8
2
7
4
0
3
9
2
4
7
1
–
2
–
6
9
1
20
4
10
5
6
11
16
5
6
6
1
4
6
1
–
2
–
6
9
1
19
4
10
5
6
11
16
5
6
14
2
7
15
3
3
7
1
8
39
1
36
15
18
9
8
20
17
6
9
19
0
7
18
6
1
14
0
6
39
8
53
14
12
12
8
21
23
4
10
1
4
6
5
1
1
4
0
7
31
3
12
8
9
4
6
12
11
3
1
5
1
0
4
0
5
0
3
2
6
0
0
1
3
2
0
1
2
2
0
11
1
4
5
1
–
2
–
6
8
1
21
4
10
6
6
15
16
5
6
9
0
4
2
0
–
2
–
5
3
0
18
6
4
1
5
13
14
3
3
0
0
4
3
0
0
0
0
1
0
0
20
3
5
2
2
2
11
2
5
8
1
4
9
0
–
2
–
5
8
1
18
3
9
2
6
15
14
2
5
161
165
124
118
238
278
129
37
128
91
60
112
Förklaring till tabellen
Kravnivå
Antal företag som omfattas av Sevesolagens två kravnivåer. Högre
kravnivå innebär bland annat att företagen ska lämna säkerhetsrapport till tillsynsmyndigheten (länsstyrelsen) tillsammans med
plan för intern räddningsinsats.
ska grundas på analys och bedömning av riskerna för allvarliga
kemikalieolyckor.
Säkerhetsrapport
Förteckning över företag i högre kravnivån som lämnat säkerhetsrapport. Rapporterna ska förnyas minst vart femte år.
Dominoeffekter
Sevesoföretag som har angivit faktorer i omgivningen som kan
påverka den egna säkerheten – dominoeffekter.
Handlingsprogram
Alla företag som omfattas av lagen ska ta fram ett handlingsprogram för hur allvarliga kemikalieolyckor ska förebyggas.
Tillsyn
Förteckning över länsstyrelsernas tillsynsprogram, hur många
företag som besökts samt hur många det inte finns tillsynsprogram för eller fått tillsynsbesök. Länsstyrelsernas tillsynsprogram
Planer för räddningsinsatser
För företag i den högre kravnivån ska upprättas planer för räddningsinsatser, både av företaget (internt) och kommunen.
Information till allmänheten
Där det finns företag i högre kravnivån ska kommunen se till att
personer som löper risk att påverkas av en allvarlig kemikalieolycka
informeras
FOTNOT: Jämtlands län saknar företag som omfattas av Sevesolagen.
Statistik
10
Sirenen Nr 2 • 2005
Brandvarnarna räddar
Dödsbränderna mer än halverades.
Nu visar statistiken inte oväntat även en kraftig minskning av
bostadsbränder.
– I huvudsak beror det på att fler har brandvarnare, säger
Björn Albinson, brandingenjör på Räddningsverket.
Bostadsbränderna
minskar kraftigt
Sirenen berättade i förra numret att dödsbränderna minskade från 133 till 66, 2003 jämfört
med 2004.
Den preliminära insatsstatistiken för 2004 visar att bostadsbränderna minskat med
14 procent, 5 300 bränder 2004
jämfört med 6 181 bränder året
innan.
– Det här är faktiskt roligt.
Vi ser även att byggnadsbränder totalt minskar, men mest
minskar det i bostäder, säger
Albinson.
Han kan inte annat än koppla
det till förekomsten av brandvarnare.
Räddningstjänsten i Malmö
krävde brandvarnare i bostäder
1999. Det startade debatten på
allvar. Fler och fler kommuner
följde efter, Räddningsverket
skrev ett allmänt råd.
– Det såldes otroligt många
brandvarnare under 20022003.
Förhoppningsvis är det effekten av det vi nu ser.
Retroaktivt resultat
Jämfört med 1996 var det förra
året 2 000 färre bostadsbränder, och trenden i statistiken är
tydlig.
I Räddningsverkets handlingsprogram för förebyggande arbete, som nu håller på
att avslutas, fanns ett mål att
minska dödsbränderna med
tio procent. Det lyckades inte,
möjligen kommer resultatet
retroaktivt om trenden står sig.
Räddningsverket noterade
förra året ett stort ökat intresse
för systematiskt brandskyddsarbete (SBA). Björn Albinson
hoppas att det bidragit till mer
ordning och reda i verksamheter och därmed till att minska
antalet bränder.
Cigaretter EU-fråga?
Ett nytt vapen för att minska
bostadsbränderna ännu mer
kan bli självslocknande cigaretter.
– Det är på gång. Det pratas
oftare om självslocknande cigaretter och en expertgrupp
har kommit fram till att det är
ekonomiskt motiverat.
Räddningsverket diskuterar
frågan med Folkhälsoinstitutet
som i sin tur driver frågan gentemot EU.
– Det finns en möjlighet när
EU:s tobakdirektiv ses över, vilket ska göras i år. Flera länders
brandmyndigheter är intresse-
rade av frågan, säger Albinson.
Räddningsverket använder
insatsstatistiken som stöd för
inriktning i det fortsatta arbetet.
– Vi kan se att 25 procent av
bostadsbränderna är eldstadsrelaterade, vilket är ett av motiven till det nya kravet på brandskyddskontroll.
Färre automatlarm
Från statistiken kan också noteras:
■ De falska automatlarmen
minskar.
Det senaste året är minskningen kraftig.
– Varför är svårt att säga. Det
kan bero på att fler har larmfördröjning. Det vi vet är att antalet anläggningar ökar.
■ Insatserna vid trafikolyckor
ökar.
– Det kan ha med larmrutiner
att göra, att räddningstjänsterna oftare kallas. Vi vet inte om
antalet olyckor ökat.
Räknar vi bort de falska automatlarmen är nästan vart fjärde larm till räddningstjänsten
en trafikolycka. Utan tvekan en
allt mer dominerande uppgift.
■ Larm efter barns lek med
eld minskar.
Foto: JOHAN EKLUND
Fler brandvarnare ger färre bränder, det råder ingen tvekan om
det. Och stor försäljning av brandvarnare de senaste åren ger nu
resultat i brandstatistiken
Minskningen är inte kraftig,
men över de nio åren som statistiken täcker är trenden både
tydlig och markant.
– Det bör ha med gjorda utbildningssatsningar att göra.
Förra året kom dessutom ett
nytt utbildningsmateriel.
■ Bränder där orsak ej är angiven minskar kraftigt.
– Jag tolkar det som att intresset för att utreda bränder
har ökat. Det finns fler interna
brandutredare.
PER LARSSON
Räddningsinsatser 1996-2004
Statistiken 2004
är preliminär
Statistiken för 2004 är preliminär. Den är baserad på
cirka 99 procent av förväntade
antalet räddningsinsatser.
Statistiken är ännu inte fullt ut
kvalitetsgranskad, vilket innebär att siffrorna marginellt kan
förändras.
Olyckstyp
Brand i byggnad
Brand ej i byggnad
Automatlarm ej brand
Förmodad brand/undersökning
Falsklarm brand, uppsåtligt
Trafikolycka
Utsläpp av farligt ämne
Drunkning/ - tillbud
Vattenskada
Stormskada
Ras/skred
Djurräddning
Förmodad räddning
Falsklarm räddning, uppsåtligt
Statlig räddningstjänst
Annan kommunal räddningstjänst
Olyckstyp saknas
Totalt
1996
13 255
17 417
30 924
7 323
384
7 530
2 451
525
2 000
477
47
1 028
1 052
67
177
3 163
815
88 635
1997
12 290
18 677
32 036
8 158
391
7 835
2 008
610
2 394
1 256
82
1 012
899
75
198
3 431
51
91 403
1998
11 166
10 844
29 248
7 565
442
8 098
2 061
484
1 528
551
56
935
910
79
164
2 909
39
77 079
1999
11 186
14 374
31 656
8 271
457
8 747
2 245
556
2 129
3 579
64
967
1 011
71
193
2 992
17
88 515
2000
10 826
14 546
31 913
7 778
445
9 608
1 970
526
1 851
728
94
834
1 202
76
155
2 299
1
84 852
2001
10 981
14 724
33 736
8 583
427
10 732
1 910
544
1 782
685
97
931
1 218
87
235
2 461
89 133
2002
10 735
16 263
34 101
8 888
358
11 950
1 709
568
2 067
977
76
927
1 174
70
169
2 659
1
92 692
2003
11 050
18 038
33 077
8 633
365
12 219
1 569
554
1 700
1 104
79
808
1 246
79
154
2 490
2004
9 600
14 900
31 100
7 750
320
12 300
1 550
460
1 400
450
60
650
1 100
80
110
2 300
93 165
84 130
Statistik
Sirenen Nr 2 • 2005
Sverige
11
Bostadsbränder – objekt
1996
Flerbostadshus
3 501
Villa
3 238
Rad-/par-/kedjehus
217
Fritidshus
393
Totalt
7 349
1997
3 311
3 062
279
394
7 046
1998
3 165
2 830
232
298
6 525
1999
3 230
2 668
219
313
6 430
2000
3 354
2 241
208
348
6 151
2001
2 900
2 914
208
357
6 379
2002
2 778
2 832
184
329
6 123
2003
2 652
2 996
169
364
6 181
2004
2 400
2 400
200
300
5 300
2002
55
455
83
846
204
247
528
79
26
34
15
1 143
430
149
79
298
1 452
2003
77
447
62
809
209
227
503
88
26
43
10
1 225
407
198
75
359
1 416
2004
60
400
60
800
170
210
420
70
40
30
10
1 000
340
130
60
350
1 200
1996
1997
1998
1999
2000
2001 2002
2003
Allmän byggnad
1 780 1 940 1 802 1 872 1 777 1 804 1 712 1 832
Bostad
7 349 7 046 6 525 6 430 6 151 6 379 6 123 6 181
Industri
1 350 1 428 1 310 1 355 1 369 1 294 1 274 1 267
Annan byggnad
817
859
689
680
725
726
753
817
Annat
1 032
848
720
705
676
640
716
824
I det fria/ej angivet
927
169
120
144
128
138
157
129
Totalt
13 255 12 290 11 166 11 186 10 826 10 981 10 735 11 050
2004
1 700
5 300
1 100
700
800
120
9 720
Bostadsbränder – orsak
1996
Återantändning
58
Anlagd med uppsåt 579
Barns lek med eld
139
Glömd spis
680
Rökning
169
Levande ljus
235
Tekniskt fel
534
Blixtnedslag
49
Fyrverkerier
49
Hantverkare
45
Explosion
14
Soteld
1 266
Värmeöverföring
358
Gnistor
160
Självantändning
58
Annan
600
Orsak ej angiven
2 356
1997
80
462
129
682
200
233
546
144
31
66
18
1 286
369
183
74
518
2 025
1998
48
599
98
766
191
263
567
48
35
33
10
1 384
432
185
97
330
1 439
1999
59
520
102
775
214
253
573
46
52
42
16
1 282
405
145
88
314
1 544
2000
55
484
112
923
202
295
551
83
51
34
13
1 018
392
169
75
292
1 402
2001
47
535
86
835
218
232
513
77
35
52
17
1 308
460
159
75
355
1 375
Byggnadsbränder – objektgrupp
Byggnadsbränder – orsak
Bränder ej i byggnad – objekt
1996
Objekt ej angivet
1 844
Papperskorg
325
Soptunna
186
Container
1 846
Personbil
3 054
Övriga vägfordon
421
Tåg
43
Fartyg/båt
81
Flygplan
4
Skogsmaskin
39
Skogsmark inkl hygge 722
Annat trädbevuxet 2 414
Ej trädbevuxen mark 3 180
Annat
4 625
Totalt
1997
825
361
222
1 945
3 369
506
43
99
3
44
1 143
2 857
4 608
3 302
1998
134
298
237
1 739
3 267
525
56
57
27
176
736
1 595
2 175
1999
92
350
283
1 932
3 558
631
42
84
1
38
670
1 962
2 097
3 005
2000
48
426
321
1 858
3 687
669
32
79
1
51
400
1 755
2 553
3 086
2001
17
442
345
1 718
3 916
664
37
73
5
40
476
1 669
2 686
3 080
2002
13
394
341
1 606
3 715
679
50
83
4
37
922
2 637
2 931
3 455
2003
21
427
329
1 611
3 701
623
27
103
2
31
840
2 777
4 665
3 672
2004
1
440
420
1 700
3 600
600
32
70
5
35
500
1 820
2 700
3 600
17 417 18 677 10 844 14 374 14 546 14 724 16 263 18 038 14 900
Övriga bränder – orsak
Återantändning
Anlagd m uppsåt
Barns lek med eld
Tågbromsning
Rökning
Tekniskt fel
Blixtnedslag
Fyrverkerier
Hantverkare
Explosion
Värmeöverföring
Självantändning
Lägereld
Trafikolycka
Övriga gnistor
Eldning av gräs
Annan
Orsak ej angiven
1996
255
2 098
1 180
107
159
1 188
106
250
79
28
176
303
460
30
201
1 268
1 410
8 118
1997
365
2 587
1 307
147
197
1 337
557
415
120
26
304
390
506
56
381
1 486
1 597
6 898
1998
174
2 037
580
43
61
1 342
32
233
60
20
251
289
185
38
132
496
746
4 125
1999
309
2 454
809
96
150
1 339
167
142
84
39
271
356
469
45
207
492
752
6 193
2000
236
3 026
867
79
114
1 266
90
121
82
34
285
280
371
29
249
749
884
5 784
2001
247
3 147
816
157
120
1 242
170
79
81
21
318
255
383
39
230
689
873
5 857
2002
317
3 098
795
152
169
1 208
261
65
63
27
338
292
685
44
255
624
990
6 880
2003
432
3 174
965
115
163
1 216
270
144
66
31
339
278
554
28
378
1 514
1 298
7 073
2004
260
3 400
730
120
130
1 150
140
150
50
20
270
270
420
50
240
750
1 150
5 600
Återantändning
Anlagd m uppsåt
Barns lek med eld
Glömd spis
Rökning
Levande ljus
Tekniskt fel
Blixtnedslag
Fyrverkerier
Hantverkare
Explosion
Soteld
Värmeöverföring
Gnistor
Självantändning
Annan
Orsak ej angiven
1996
105
1 270
242
868
271
324
1 133
75
78
189
62
1 356
764
422
176
1 210
4 709
1997
130
1 173
265
856
296
312
1 180
225
60
230
58
1 316
805
488
229
929
3 738
1998
122
1 314
190
950
320
351
1 261
78
71
152
39
1 426
937
472
264
627
2 592
1999
107
1 243
211
982
300
347
1 234
83
78
178
59
1 322
926
397
248
646
2 825
2000
116
1 183
255
1 145
325
372
1 194
138
74
174
49
1 055
910
443
227
602
2 564
2001
95
1 294
183
1 047
309
318
1 169
109
49
156
52
1 348
981
406
200
672
2 593
2002
119
1 118
164
1 052
324
334
1 165
139
40
129
37
1 188
976
396
235
572
2 747
Åtgärder vid trafikolyckor
Losstagning med:
Enkla verktyg
El/hydraul/
motorverktyg
Lyftkuddar
Annan
2004
100
1 200
150
1 000
270
280
1 000
100
60
120
30
1 000
820
330
200
710
2 250
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
835
852
871
813
1 042
1 058
1 142
1 174 1 130
604
27
159
777
34
165
748
33
138
766
40
120
824
28
117
844
31
164
920
34
155
896
23
146
900
25
160
602
524
564
508
472
461
422
340
3 210
3 289
3 844
4 219
4 785
5 309
5 511 5 700
378
4 016
197
391
4 009
175
423
4 552
222
479
5 071
216
597
5 474
189
668
5 968
214
778
780
6 000 5 800
192
200
1 920
1 081
357
3 206
2 463
1 272
474
3 833
2 539
1 048
466
3 715
3 044
1 327
518
4 066
3 445
1 315
581
4 553
3 899
1 388
644
4 928
4 496
1 611
714
5 485
4 881 5 000
1 517 1 350
785
780
5 665 5 500
1 038
445
1 595
1 153
351
1 349
1 178
290
1 313
1 296
346
1 394
1 430
383
1 548
1 499
384
1 837
1 615
434
2 203
1 648 1 610
410
400
2 172 2 300
Säkring av skadeplats:
Skumutläggning
556
Beredskap med
handbrandsläck.
2 540
Stabilisering av
olycksobjekt
279
Batterifrånkoppling 3 360
Annan
216
Övrigt:
Trafikdirigering
Rekvirera bärgare
Friläggning vägbana
Rensning vägbana
Sanering av
drivmedel/olja
Annan
Inga åtgärder
2003
152
1 181
145
1 009
301
340
1 115
137
45
160
35
1 261
992
476
245
762
2 694
2004
Reportage
12
Sirenen Nr 2 • 2005
Brand i lägenhet eller villa. En notis i
tidningen.
Men vad händer efter branden?
När räddningstjänsten rullat ihop
sina slangar och åkt hem till stationen.
Vad händer i den bostadslösa
familjens liv?
Efter
branden
I december för två år sedan
brann deras hus.
– Vardagen tog slut. I stället
blev livet ett ”projekt”, all energi
har lagts på att bygga upp ett
normalt liv igen, säger Marie
White i Lund.
Grannarna ringde 112 när de såg rök
välla ut ur ett halvöppet fönster vid elvatiden på förmiddagen. De befarade
att någon var hemma. När Lunds räddningstjänst anlände genomsöktes huset av rökdykare för livräddning innan
branden släcktes. Men ingen i familjen
var hemma, däremot räddade brandmännen livet på familjens hund som
hittades omtöcknad av brandgaser. Den
kvicknade till efter att ha fått syrgas av
ambulanspersonalen.
Någon timme senare kom Marie – helt
ovetande – på cykel.
Det var brandbilar, brandmän och
vatten på gatan utanför tegelvillan. Eric,
hennes man, var också där.
smält, tapeter och gardiner hängde i flagor. Det såg ut som en krigsskådeplats.
Så gott som alla rum i huset var utbrända, resten var kraftigt rökskadat.
Samtidigt var trettonåriga dottern
Sophie på hemväg för att hämta gympapåsen hon glömt på morgonen. Hon
blev uppringd på mobilen av en journalist som undrade vad hennes hund hette. Hon blev paff och förstod inte varför
de ringde, bara att något måste ha hänt.
Det var fredag den 3 december 2002
och första dagen på en nästan två år lång
process för familjen White. En dag som
börjat som vanligt, Sophie skyndade till
skolan, 3-årige Axel var på dagis, Eric på
jobbet och Marie på universitetet där
Som en krigsskådeplats
– Jag blev nollställd, helt kall. Det kändes
overkligt, som om det här gällde någon
annan, inte mig, säger Marie White.
– Jag fick knuffa mig förbi Eric och
en brandman för att komma in. Stanken därinne var fruktansvärd, allt var
svart, sotigt och kladdigt. Tavlorna hade
Efter branden blåstes hela huset ut.
Tegelväggarna och takpannorna är allt
som finns kvar av gamla huset.
hon läste till civilekonom.
– Några timmar senare hade vi försäkringskillen där och en person från saneringsfirman. Vi var imponerade över att
de kom så snabbt, minns Marie.
Julpynt orsaken
Branden hade startat i matrummet, på
en bokhylla där det stod adventsljusstakar, små julgranar av trä och plast
och annat julpynt som hon och barnen
plockat fram till
första advent.
– Det var ett elfel i en adventsljusstake. Den var
gammal, jag hade
fått den av min
mormor. Levande
ljus hade vi bara
på matbordet, aldrig på bokhyllan. Elljusstaken var tänd
dygnet runt, säger Marie.
I brandutredningen står att det sannolikt var glömda stearinljus, men ett fel i
elljusstaken kunde inte uteslutas.
Brandlarmet som var kopplat till
larmcentral utlöste av någon anledning
aldrig och någon annan brandvarnare
fanns inte i huset.
– Vi är oerhört tacksamma över att vi
lever och att ingen skadades. Tänk om
branden inträffat fem timmar tidigare,
med barnen sovande på övervåningen.
Vad hade hänt då? Hade vi hunnit få ut
barnen? Det är tankar som mal och när
man tänker så, betyder förlorade ägodelar inte så mycket, det går att leva med.
Jag har inte fällt en tår.
Tände levande ljus
– Redan första kvällen bestämde vi oss
för att inte sörja. Hur går vi vidare och
hur vänder vi det negativa till något positivt? Det var så vi
såg det.
– Första natten
sov vi hos mina föräldrar, de bjöd på
middag och ett glas
vin och tog hand
om oss. Och vi tände levande ljus.
– Dagen därpå
träffade vi saneringskillen igen och gick
igenom vad som kunde sparas. Vi måste
ha skyddsmasker på för att kunna vistas
inne i huset.
Nittio procent av ägodelarna brann
upp eller blev rökskadat och måste kastas.
I garaget stod lådor med gamla kläder
och prylar som de skulle ge till hemlösa
på julafton. Nu var det plötsligt ägodelar som hade ett värde, i alla fall för försäkringsbolaget.
” Hade vi hunnit få
ut barnen?
Det är tankar
som mal”
Reportage
Sirenen Nr 2 • 2005
13
Villabränderna minskade 2004
Däremot har kostnaderna för bostadsbränder ökat konstant under senare
år. Försäkringsbolagen rapporterade 31 500 brandskador i svenska bostäder under 2003. Dessa bränder kostade 1 300 miljoner kronor – den högsta
kostnaden någonsin.
Under 2004 larmades räddningstjänsten till 9 600 bränder i byggnader,
varav drygt 5 300 bostadsbränder. En minskning jämfört med tidigare år.
Sedan 2001 har räddningstjänsten oftare ryckt ut till bränder i villa än i
flerbostadshus.
Soteld är den klart vanligaste brandorsaken, därefter kommer glömd spis,
tekniskt fel, anlagd med uppsåt och värmeöverföring.
Under 2004 gjordes totalt 84 130 räddningsinsatser av den kommunala
räddningstjänsten i Sverige.
Köket efter branden.
”Elden kom lös i vårat hus
och var jättehungrig – den åt
upp allt lego, tågbanan och
allt annat i huset” berättar
femårige Axel. Han var tre år
när huset brann.
– Vi tyckte det var bäst att
han aldrig fick se det utbrända huset.
I dag är det inte mycket som
minner om att huset blev
totalförstört av branden.
Efter 1,5 år kunde familjen
flytta tillbaka till sitt hus.
Vardagsrummet efter branden.
Foto: KATARINA SELLIUS
Polisen spärrade av runt huset och
brandutredarna kom med små borstar
och utredde brandorsaken för att utesluta brott.
Marie White beskriver familjen som
”hemmakatter”.
– Hemmet har alltid varit en viktig del
i vårt liv och stått för tryggheten i vardagen.
Nu stod de helt plötsligt hemlösa, utan
ägodelar, mat eller kläder.
Redan på lördagen hade de, med hjälp
av försäkringsbolaget, fixat en möblerad
ersättningslägenhet. Familjen
flyttade in med sina
ägodelar i en plastkasse och i de kläder
de tagit på sig dagen
det brann.
– Vi fick 50 000 kronor i handen för att
handla mat, nya kläder och annat vi behövde. På måndagen var vi på Ikea och
köpte täcken och lakan, soffa, adventsljusstake och julpynt. För barnens skull
ville vi göra det hemtrevligt så snabbt
som möjligt.
listor på ägodelar och vad de kostar att
nyinförskaffa. Avskrivningsregler och så
kallat åldersavdrag gör att de flesta saker
inte är värda särskilt mycket. Det blev 54
tättskrivna A4-sidor lösöre till ett värde
av ungefär en miljon kronor. Lego, våffeljärn, kylskåp, handdukar, bestick, cdskivor, sygrejer, kläder, lampor och allt
som finnas i ett hem.
– På dagarna åkte jag runt och tog reda
på priser. Det tog flera veckor. Jag var i
affärer och på byggföretag, vänner och
släktingar hjälpte
också till.
– Men hur gör
man när ens hus har
brunnit? Vi visste
ingenting i början.
Och det finns inget
stöd att få, ingen
vägledning eller någon oberoende part som hjälper en att
bygga upp tillvaron på nytt.
– Visserligen har vi fått mycket bra
hjälp från försäkringsbolaget. De har
varit hjälpsamma och rättvisa, men de
representerar ju sina intressen.
Enligt Marie krävs det att man är mentalt stark och på alerten.
– Vår räddning var att vi är vana att
driva projekt, att själv ta initiativ, gräva
fram information och agera utifrån det.
Men hur gör de som inte är vana att själ-
”Vi hade bara ett
skal med
ytterväggar”
54 sidor lösöre
Sedan dess har livet kretsat kring att
bygga upp en vardag på nytt. Marie
bläddrar i tjocka pärmar fyllda med
va söka information?
Hon har lagt studierna mer eller mindre på hylla. När det brann var hon nästan klar med sin civilekonomexamen.
Men uppsatsen i företagsekonomi smälte med datorn. Mitt i alltihop blev sonen
Axel jättedålig, han fick infektion på infektion och blev inlagd på sjukhus.
– Det konstaterades att han lider av
immunbrist, i dag får Axel antikroppar
var tredje vecka.
Ekonomiskt bakslag
Till en början ville Marie sälja ”skalet”
och flytta. Men efter övervägande bestämde sig familjen White för att bo
kvar och renovera. De satsade pengar ur
egen plånbok på arkitekt, advokat och
byggnadsingenjör för att få det så bra
som möjligt.
– Vi valde att köpa oss den hjälpen. Vi
hade ingen som helst erfarenhet av att
bygga hus, vi hade bara ett skal med ytterväggar och var börjar man? Vi skulle
sköta våra liv också. Men visst har vi gått
back på branden.
Ibland har det hettat till när familjen
och försäkringsbolaget inte varit överens. Försäkringsbolaget ansåg exempelvis att vissa rökskadade delar kunde
spärrmålas i stället för att blåsa ut hela
huset invändigt som familjen ville.
– Eftersom Axel även har astma och
allergi ville vi helt enkelt inte ha något
rökskadat material kvar i huset. Vi stod
på oss och fick igenom det till slut.
Tegelvillan är från 1967 och var fullvärdesförsäkrad, vilket innebär att man får
ett likadant hus återuppbyggt om det
brinner.
Branden har tärt på oss
– Huset var byggt i gediget material
och det var ett digert arbete att få det
värderat. Vi ville förstås ha samma kvalitet och standard som vi hade innan
branden. Vi bröt upp golvbitar, bände
bort lister, isolering och väggmaterial
och åkte runt på byggfirmor och kollade
upp priser.
– Branden har tärt på oss, jag har varit
hemma sedan det brann. Att ta tillbaka
vardagen har varit en utdragen process.
Vid återuppbyggnationen blev planlösningen en annan. Bland annat placerades sovrummen på bottenvåningen.
– Det har vi gjort av säkerhetsskäl. Hädanefter vill jag sova nära mina barn.
Ett och ett halvt år efter branden kunde de flytta in i huset igen.
KATARINA SELLIUS
14
Nyheter
Sirenen Nr 2 • 2005
Ludvika satsar på säkerhet
– Varje vrå är sprinklad
När nya demensboendet
byggdes i Ludvika, sattes
arbetsmiljön främst.
– Arbetsmiljö och säkerhet går hand i hand, därför
har vi byggt så säkert det
bara går. Varje vrå av byggnaden är sprinklad, säger
Margareta Erntsson, chef för
”Skogen”.
Demens är en allvarlig hjärnsjukdom. Försämrad minnes-,
tanke- och orienteringsförmåga följs av svårigheter att tala,
äta och sköta hygien. Till slut är
hjälpbehovet totalt.
– Det här är en speciell grupp
av vårdtagare, att vi har kunnat
få ett sådant här tryggt och bra
boende för dem här i Ludvika
känns helt fantastiskt, säger
hon.
Det nya demensboendet ligger med skogen in på knuten
och har plats för 48 boende. I
mitten av mars flyttar de första patienterna in och då har
personalen utbildats i larmsystemet och hur sprinkleranläggningen fungerar. Vid larm
ser personalen på sina bärbara
telefoner, samt på displayer i
taket, exakt var larmet kommer ifrån.
– Säkerhet är en fråga om god
arbetsmiljö, anser enhetschefen Margareta Ernstsson.
Sömnlös många nätter
Innan hon fick chefsjobbet på
Skogen ansvarade hon för äldreboendet Solgärdet, med tolv
dementa patienter på fjärde
våningen och spiraltrappa som
enda utrymningsväg. Hon har
legat sömnlös många nätter av
oro för sin personal.
– Ja, vad ska de göra om det
börjar brinna. Det tar åtta minuter för räddningstjänsten att
komma fram och man klarar
inte att snabbt ta sig ner för en
spiraltrappa med de här patienterna. Vi lär oss att dra patienter på madrasser, men alla
som försökt vet hur omöjligt
det är.
– Vi ställer höga krav på personalen, men vi ger dem inte
rätt förutsättningar att klara
exempelvis en utrymning. Här
på Skogen blir det en dröm
för personalen, vi hade 150 sökande till de 49 nya tjänsterna,
konstaterar hon.
Ludvika har de senaste åren
haft både incidenter och en
dödsbrand bland äldre invånare
Foto: KATARINA SELLIUS
På glänt till avdelningen Gläntan. Välkommen till ett av landets säkraste demensboende, hälsar Margareta Ernstsson, chef för nybyggda
demensboendet i Ludvika. I mitten av mars flyttar de första patienterna in.
och vårdtagare.
På resans gång har
– Det är inte bara
dock sprinklerkravet
det att en person
ifrågasatts av såväl
tragiskt omkommer.
tekniska
kontoret
Personalen mår ju
som entreprenören.
ofta väldigt dåligt på
Är det verkligen
grund av skuldkänsnödvändigt?
lor. Hur kunde vi låta
– I de lägena har jag
det hända, hade vi
stuckit fram statistikunnat göra annorken, för vi vet i dag att
lunda, säger Börje Börje Karlsson
äldre omsorgstagare
Karlsson, som har ett
är särskilt utsatta för
långt förflutet på Västerbergrisker, vi har följt dödsbrandsslagens räddningstjänst.
statistiken under åren. RäddNu är han säkerhetschef i
ningstjänsten hinner inte fram
Ludvika kommun och leder säi tid, och det är inte okej att
kerhetsgruppen som består av
lägga hela ansvaret på persorepresentanter från kommunalen. Det har egentligen inte
nens förvaltningar.
varit svårt att hålla fast vid kravet på sprinkler, säger hon och
Sprinkler eller ej
kallar dessutom kostnaden för
Det har tagit 15 månader för
”felräkningspengar”.
Riksbyggen att färdigställa
Hon vågar påstå att hela
bygget som kostat närmare 62
bygget till och med har blivit
miljoner kronor.
billigare genom att
Planeringen
har
boendesprinkler
pågått i tre år och
installerats. Det har
Margareta Karlsson,
kostat 1,2 miljoner
områdeschef
vid
kronor vilket innevård- och omsorgsbär 300 kr per kvaförvaltningen,
har
dratmeter.
från början drivit
– Men å andra sisatsningen på en god
dan har pengar spaarbetsmiljö i vilken
rats in på att nybyggbrandsäkerheten
nationen inneburit
Margareta Karlsson lättnader i det bygghaft hög prioritet.
nadstekniska
brandskyddet
som exempelvis brandceller.
En del pengar tjänas dessutom
in på försäkringsrabatter.
Från sprinklercentralen utgår ett nätverk av rör som täcker hela byggnaden, systemet
är kopplat till det kommunala
vattnet. Skulle det bli rökutveckling i något av rummen
är det i första hand brandvarnaren som går igång. Blir det
brand löser sprinklern ut redan
efter ett par minuter. Samtidigt
går larmet hos räddningstjänsten.
Inte bara brandskydd
En genomgående tanke har
varit att plocka bort alla risker
som är kopplade till sjukdomen
demens. Under planeringsskedet har man tagit anhöriga och
demensföreningen till hjälp.
– Att byta miljö och flytta
är en stor påfrestning för en
demenssjuk, därför är alla 48
rummen exakt likadana eftersom patienter flyttas inom huset allt eftersom de försämras i
sin sjukdom, förklarar Margareta Ernstsson.
Fallskador är inte ovanligt
bland dementa och det är något man försökt förebygga redan i planeringsskedet. Av den
anledningen är sängen placerad direkt utanför rummets
toalett.
– De här patienterna vill se
toaletten det första de gör när
de vaknar, det är viktigt för
dem. Det händer att patienter ramlar ur sängen för att de
blir förvirrade, på det här viset
minskar den risken.
KATARINA SELLIUS
Fakta demens:
180 000 i Sverige har någon
form av demenssjukdom.
Andelen sjuka ökar med
åldern. Bland dem som är 85
år och äldre räknar man med
att 20 procent har medelsvår
till svår demens. Alzheimers
sjukdom är den vanligaste
formen.
Källa: Alzheimersföreningen
Nyheter
Sirenen Nr 2 • 2005
15
Ersatte deltid med heltid
Alingsås inför ett femte skift
Räddningstjänsten i Alingsås
är på väg mot en stor förändring.
Ett femte skift med dagtjänstgöring införs och sex
nya brandmän från utbildningen i skydd mot olyckor
(SMO) anställs.
I Alingsås går man från fyra till
fem skiftlag, där femte arbetslaget har dagtjänst var femte
vecka. Minimistyrka på nätter
och helger och maximalt nyttjande av alla personalresurser
på dagtid är konceptet som ska
skapa en utvecklande och effektiv arbetsmiljö.
– Syftet är att insatspersonalen ska arbeta förebyggande
med information och utbildning i skolor, sjukhem och på
andra håll i samhället, säger
Börje Lindgren, chef för räddningstjänstavdelningen.
– Men även få mer tid över till
övning och egen kompetensutveckling. Fördelen med ett dagskift är att man inte hela tiden
måste tänka 90 sekunder. Man
blir friare och mer kreativ.
Dagstyrkan ska också fungera som reservstyrka vid större
larm och beredskapstäckning.
Fler och utökade styrkor
Förändringsarbetet har pågått
i tre år och man har gått grundligt tillväga.
Per Anderson, räddningschef
i Alingsås:
– Lagen förutsätter ett fördjupat olycksförebyggande arbete
av oss. Ska vi leva upp till lagen
krävs det förändringar i vår organisation. Men det kräver också en mental förändring hos
alla medverkande för att klara
det som förväntas av oss.
För att motivera för politikerna togs tre olika scenarion
fram. Det här ska vi klara, hur
stor styrka behöver vi då? Man
tittade på:
• Lägenhetsbrand på sjätte
våningen, med tidig upptäckt
och förutsättningar för livräddning
• Trafikolycka E20, frontalkrock med två-fyra skadade varav två-fyra fastklämda
• Villabrand, med tidig upptäckt och förutsättningar för
livräddning
– Vi kom fram till att minimistyrkan bör vara sex man. Därför utökar vi nu med en man på
varje skift och går från 1 + 4 till
1 + 5.
– Tanken är att samtliga våra
brandmän ska ingå i dagstyrkan
enligt ett roterande schema.
FOTO: KATARINA SELLIUS
– Redan från början har personalen varit med i förändringsprocessen, det är ju de som ska utföra arbetet. Nya dagskiftet kommer att bli en
bra möjlighet för individuell utveckling, det finns tid för utbildning och egna projekt, säger räddningschefen Per Anderson.
I Alingsås tog man den ”matchen” och startade ett projektarbete, där all personal skulle
söka svar på frågorna:
• Hur ser du på räddningstjänstens roll?
• Vad förväntar du dig av
oss?
Blev en aha-upplevelse
Foto: KATARINA SELLIUS
– Vi kommer att synas mycket mer ute i samhället, det är en av de
viktigare poängerna. Dessutom kan vi satsa mer på externutbildning, säger Kent Järnström, insatsledare i Alingsås.
För att få budgeten att gå
ihop har man tappat 16 deltidsbrandmän i organisationen.
– Visst har det varit en del
motstånd inledningsvis, men
vi har tyckt att förändringsviljan måste komma från alla
i organisationen och därför
har personalen varit delaktig i
processen. Resultatet har enligt
min mening blivit riktigt bra så
här långt. Man ska ha klart för
sig att det innebär en ”intern
match” som kräver både lyhördhet och en målmedveten
envishet ,säger Per Anderson.
Brandmännen intervjuade en
handfull personer i sin omgivning. De förväntade svaren var
att räddningstjänsten snabbt
skulle vara på plats, ha tillräcklig utrustning med sig och hög
kompetens.
– Men vi fick även svaret att
folk ville lära sig mer om hur de
själva kunde förhindra olyckor.
Det blev en aha-upplevelse för
oss. Svaren visade att vi är på
rätt väg, tidigare har vi haft ett
alldeles för snävt begrepp om
vad förebyggande är.
– Nyckeln har varit att långsiktigt göra personalen medveten, genom att under lång
tid arbeta med de här frågorna
har den fått en annan mental
inställning till jobbet. Under
resans gång har man svetsats
samman mot det nya, konstaterar Börje Lindgren.
– Största hindret har varit at-
tityderna. Och det finns fortfarande de som inte jublar, men
de flesta är med på tåget nu och
tycker att det ska bli stimulerande att komma igång.
Sex SMO-elever fick jobb
Under sommaren och hösten
börjar sju nyanställda brandmän. Som Sirenen berättade
redan i förra numret kommer
sex av dem direkt från Räddningsverkets tvååriga utbildning i skydd mot olyckor.
– Visst är förväntningarna på
dem stora, men nummer ett är
att de är duktiga brandmän. De
kommer att passa bra in i vårt
förändringsarbete, med en öppen inställning till yrket och
förmåga och utbildning att
se andra möjligheter. De har
mycket bra idéer och visioner
om hur exempelvis dagstyrkan
kan arbeta, säger Lindgren.
KATARINA SELLIUS
Nyheter
16
Sirenen Nr 2 • 2005
Sju av tio saknade
handlingsprogram
69 procent av landets
räddningstjänster hade inte
antagit handlingsprogram
för räddningstjänst vid årsskiftet.
73 procent hade inte antagit handlingsprogram för
förebyggande verksamhet.
Det visar en uppföljning
som Räddningsverket gjort.
handlingsprogrammen saknas
alltså.
– Den vanligaste orsaken till
förseningen bedöms av länsstyrelserna vara att kommunerna
tagit för stort grepp om uppgiften i förhållande till de resurser
som avsatts. Kommunerna har
haft ambitionen att inkludera
hela kommunens säkerhetsarbete, men inte kunnat fullfölja
inom utsatt tid. Uppföljningen
visar att tiden för omställning
har varit för knapp, säger Klas
Helge på Räddningsverkets tillsynsavdelning.
Sirenen gjorde en enkät före
jul. 41 procent svarade då att
de inte skulle ha antagna handlingsprogram vid årsskiftet, vilket är ett krav i lagen om skydd
mot olyckor.
Räddningsverkets tillsynsavdelning genomförde intervjuer
med länsstyrelserna under januari månad.
Brister i målbeskrivning
Sämre än de lovade
Det visade sig då att kommunerna är sämre på att följa lagen än de utlovade i enkäten.
• 214 räddningstjänstorganisationer ska ha handlingsprogram för räddningstjänst. I
januari var 67 antagna, eller 31
procent.
• Totalt ska 245 handlingsprogram för förebyggande
verksamhet tas fram. I januari
var den siffran 65, eller 27 procent. Att det ska tas fram fler
Foto: ARNE FORSELL, BILDBYRÅN
Oljesanering – en av många uppgifter en kommun ska tackla och som
kan finnas med i handlingsprogrammet. Men många kommuner har
fortfarande inte antagit programmet.
program för förebyggande
verksamhet beror på att flera
medlemskommuner i rädd-
Förvirrande krav
på märkning
av brandsläckare
Transportörer av farligt
gods bötfälls troligen helt i
onödan på grund av felaktig
märkning av brandsläckare.
Orsaken är förvirrande krav
vid märkning av brandsläckare för transportörer respektive annan användning.
gods vid Räddningsverket.
Som om inte detta vore förvirrande nog anges datummärkningen på olika sätt. Enligt
svenska standarden ska det ske
med år/månad, i transportregelverket ADR gäller månad/år.
Var fjärde transport av farligt
gods som stoppas i kontroller
har ett eller flera fel. Var femte
av dessa anmärkningar gäller
brandsläckare och nästan alltid är det datummärkningen
som spökar.
– I den svenska standarden
SS 3656 för underhåll och omladdning av handbrandsläckare anges att datum för senaste
utförda underhåll ska framgå
av etiketten. Handbrandsläckare avsedda för transport av
farligt gods ska däremot enligt
internationella transportregler märkas med uppgifter om
datum för nästa inspektion
eller längsta tillåtna användningstid, säger Bo Zetterström,
verksamhetsansvarig för farligt
– Man kan misstänka att många
transportörer vid underhållet
får sina släckare märkta enligt
den svenska standarden, med
påföljd att polisen i sina kontroller ger bakläxa som leder
till onödiga bötesbelopp, säger
Zetterström.
Han vill nu uppmärksamma
både brandsläckarbranschen
och transportörerna på att
släckare avsedda för fordon
som transporterar farligt gods
ska märkas enligt ADR.
– När transportörerna lämnar
in släckare för service ska de begära att märkningen ska ange
datum ett år framåt och att det
skrivs med månad före år.
Onödiga bötesbelopp
ningstjänstförbund antar egna
program.
69 respektive 73 procent av
Missa inte
Ylva-pengar
Räddningsverket
uppmanar kommunerna att söka
pengar för att satsa på äldres
säkerhet och trygghet.
Via Kompetensstegen kan
kommuner söka medel för
att öka kunskapen om hur
olyckor bland äldre kan förebyggas, exempelvis fallolyckor. Det kan även handla
om att ordna kurser i brandskydd för vårdpersonal.
Kompetensstegen är en nationell satsning för att stödja
kommunernas långsiktiga
kvalitets- och kompetensutvecklingsarbete inom vård
och omsorg om äldre. Under
2005-2007 avsätts drygt en
miljard kronor till satsningen, de så kallade Ylva-pengarna.
Personskador utgör ett av
de största hälsoproblemen
bland äldre. Enbart äldres
fallolyckor beräknas årligen kosta kommunerna och
landstingen fem miljarder
kronor.
Intresseanmälan för att
söka pengar ska vara inne
senast 15 mars, slutlig ansökan senast 1 september.
Mer information finns på
www.kompetensstegen.se.
Länsstyrelsen gjorde också
bedömningen att 90 procent
av de handlingsprogram som
granskats vid samråd innehöll
det som lagen föreskriver.
I de handlingsprogram som
lämnade en del i övrigt att önska handlade det främst om hur
den förebyggande verksamheten är ordnad och planerad
samt vilken förmåga kommunen har att göra räddningsinsatser.
– Generellt fanns brister i
målbeskrivning och därmed
möjligheten för kommunerna
att genomföra egen uppföljning och utvärdering.
Länsstyrelserna gjorde också
bedömningen att två tredjedelar av de som ännu inte har
antagna
handlingsprogram
kommer att ha det under första
kvartalet, de flesta övriga under
andra kvartalet och ett fåtal under tredje kvartalet.
Oförändrade resurser
Genomgången som Räddningsverkets tillsynsavdelning
gjort visade också att kommunernas resurser för att genomföra räddningsinsatser tycks i
stort sett vara oförändrad 2004
jämfört med 2003.
– Däremot har det förekommit eller pågår diskussioner om
förändringar i organisationer.
Genomgången av hur kommunerna lever upp till lagen
har skickats till regeringen och
länsstyrelserna för kännedom.
PER LARSSON
FOTNOT: I den enkät som
Sirenen genomförde i december medverkade 75 procent av
landets räddningstjänster.
Viktigt att öva
stora oljeutsläpp
Risken för stora utsläpp av
olja i södra Östersjön och på
västkusten har ökat under
de senaste åren på grund av
stor utskeppning av olja från
Finska viken och i många fall
med omoderna tankfartyg.
Med utgångspunkt i dessa hot
genomfördes i december en internationell övning på brandstationen i Botkyrka.
– Syftet med övningen var
att samverka och koordinera
information och resurser vid
ett stort oljeutsläpp i Östersjön
liknande Prestige-olyckan utanför Spaniens kust i november
2002, säger Karl-Erik Kulander,
verksamhetsansvarig för oljeskydd på Räddningsverket och
den som drog upp riktlinjerna
för scenariot. Det fingerade
förloppet utspelade sig i Stockholms skärgård.
Ett 30-tal företrädare för
räddningstjänster i länderna
runt Östersjön, kommuner i
Stockholms-regionen, Kustbevakningen, IVL (Svenska Miljöinstitutet) och Räddningsverket deltog.
Kulander kunde konstatera att
det finns ett stort behov av att
öva ledning på regional och
kommunal nivå.
– Alla måste också inse att
internationell hjälp är nödvändig vid stora händelser. Här är
EU-mekanismen ett nytt inslag.
Inget land kan på egen hand
klara stora oljepåslag, varken
till sjöss eller på stränder.
Svårt att prioritera
– Med relativt lite strandskyddsmateriel är det svårt att
skydda längre kuststräckor.
Övningen pekade på svårigheter att prioritera olika typer av
skyddsvärda områden.
Deltagarna i övningen fick
tänka till i hela kedjan – allt
från förebyggande till räddningstjänst och sanering. Vikten av god samverkan med
Kustbevakningen betonades
för att få till en effektiv upptagning av olja nära stränderna.
Naturvårdsverkets oljeexperter
ville bland annat använda miljöatlas och sanera stränderna
på ett miljöanpassat sätt, allt
beroende på strandtyp, årstid
och oljetyp.
Nyheter
Sirenen Nr 2 • 2005
17
Åter många dödsbränder...
Under de första två månaderna i år omkom 24 människor i
samband med bränder i Sverige. Januari och februari har genom
åren varit högriskmånader med vardera drygt ett tiotal dödsbränder. Men jämfört med det låga utfallet 2004, då det ”bara”
omkom fem människor i januari och lika få i februari, är det en
skrämmande ökning.
De 24 dödsbränderna 2005 fördelar sig på följande objekt:
Nio bränder i villor, sju i flerfamiljshus, en i äldreboende, sex
bränder i fordon och en brand utomhus (nyårsraket)
Uppgifterna är preliminära. Framför allt kan obduktionsresultaten visa att flera av de som omkom vid bränder i fordon var
döda redan då branden nådde dem. I så fall klassas händelsen
inte som dödsbrand utan räknas som omkommen i trafikolycka.
...siffrorna för 2004 ännu lägre
Enligt tidigare statistik inträffade 63 dödsbränder med sammanlagt 66 omkomna under år 2004. De siffrorna har nu justerats
neråt till 62 dödsbränder med totalt 65 omkomna.
Orsaken är att polisen avslöjat att en kvinna som man tidigare
trodde omkom vid en sängrökningsbrand i verkligheten blev
mördad och var död redan innan branden bröt ut.
Vill ha bättre samverkan sjukvård - räddningstjänst. – Vi måste ha gemensamma utbildningar.
Det vi sysslar med i dag är som om ett fotbollslag skulle träna de olika lagdelarna var för sig, forwards
på en plan, mittfältet på en annan och försvaret på en tredje, säger Per Örtenwall, ordförande i svensk
katastrofmedicinsk förening.
Samövade team
avgörande vid
stora bussolyckor
Ett väl fungerande samarbete mellan sjukvård och räddningstjänst är avgörande när
fastklämda trafikoffer ska
tas loss. Särskilt vid svåra
olyckor som en bussolycka
med många skadade.
– Erfarenheter har visat att
losstagningstiden halveras
för samövade team. Ömsesidig kunskap om vad som är
möjligt är oerhört värdefullt.
Det säger Ulf Björnstig, professor vid Akut och katastrofmedicinskt centrum (AKMC) vid
Norrlands universitetssjukhus
i Umeå.
Tillsammans med Bo Andersson, Räddningsverket, ledde
han i mitten av februari ett
seminarium i Rosersberg om
bussolyckor. Seminariet samlade ett 50-tal representanter
från polis, sjukvård och räddningstjänst. Syftet var att ge
underlag till projektet Tung
räddning
Lagarbetet viktigt
På en olycksplats arbetar personal med olika ansvarsområden
och uppdelningen sjukvård
räddningstjänst orsakar ibland
problem.
– Vid losstagning är lagarbetet viktigt; att man förstår
varandras yrkesroller, vilka tekniska problem den andre står
inför. Det finns inget motstånd,
men det är olika kulturer som
ska samsas, säger Ulf Björnstig.
Medan bilolyckorna har en
minskande trend ligger bussolyckorna på en konstant nivå.
På senare år har det också inträffat flera svåra bussolyckor i
Norden. Den svåraste i Finland
förra året då 23 ungdomar omkom när deras buss kolliderade
med en långtradare som fått
sladd.
Den svåraste svenska bussolyckan på senare år skedde
i Ängelsberg i januari 2003.
I mycket halt väglag kanade
en linjebuss av vägen och sex
personer klämdes ihjäl under
bussen.
Före ambulans och polis
Räddningspersonal från dessa
och en antal andra svåra bussolyckor redovisade sina erfarenheter under seminariet.
Flera av olyckorna har skett i
glesbygd, vilket ofta innebär att
räddningstjänsten är framme
långt före ambulans och polis. I
de fallen larmade räddningsledaren även sjukvårdsresurser,
något som inte är självklart.
– Egentligen är det inte räddningstjänstens uppgift att
beordra ut sjukvårdsgrupper.
Sjukvården måste börja leda
sina egna resurser. Man kan
inte lita på att brandmästaren
larmar de sjukvårdsresurser
som behövs, säger Per Örtenwall, läkare och ordförande i
svensk katastrofmedicinsk förening.
Enligt Per Örtenwall råder
en ojämlik situation där Rädd-
ningsverket har initiativet genom att ta fram utbildningar.
Han hade gärna sett att Socialstyrelsen haft en mer aktiv roll
liknande Räddningsverkets.
– Vi måste ha gemensamma
utbildningar. Det vi sysslar med
i dag det är som om ett fotbollslag skulle träna de olika lagdelarna var för sig, forwards på
en plan, mittfältet på en annan
och försvaret på en tredje.
Landstingen bestämmer
Åsa Ljungquist, på Socialstyrelsens enhet för krisberedskap,
ser inte att myndigheten med
sin nuvarande instruktion kan
anordna utbildningar.
– Vi är en expert- och tillsynsmyndighet och har ingen
operativ uppgift. Vi får inte betala samverkansutbildningar.
Sjukvården är självstyrande
och ytterst bestämmer landstingssjukvården vad den vill
prioritera.
Hon säger att samverkan ökat
kraftigt, inte minst på myndighetsnivå mellan Socialstyrelsen
och Räddningsverket. Seminariet såg hon som ett viktigt led i
det arbetet.
– Jättebra! Vi har inte handlingsberedskap för bussolyckor. Bussolyckor är alltid stora
olyckor och är dyra att öva. Vid
stora olyckor är samverkan jätteviktig, säger Åsa Ljungquist.
GUNNO IVANSSON
Komplicerad bärgning efter
allvarlig tågolycka med klorgas
Ett godståg med 770 ton klorgas spårade ur norr om Kungsbacka 28 februari. Två veckor senare var fyra vagnar och
loket fortfarande kvar vid sidan av spåret.
Det fanns risk att stora delar av Kungsbackas befolkning,
upp mot 24 000 invånare, skulle behöva utrymmas i tre
dygn för att arbetet skulle kunna slutföras.
Tåget hade kört in på ett stickspår för att släppa förbi ett
annat tåg. Av någon anledning fortsatte tåget förbi stoppbocken. Loket och fyra vagnar hamnade helt eller delvis
vid sidan av spåret. Övriga åtta vagnar kunde köras bort
oskadda.
De fyra vagnarna, med totalt 260 ton klorgas, måste bärgas. Arbetet komplicerades av att vagnarna hade kilat fast sig
i varandra.
– Eftersom vagnarna lutar har inte all klorgas kunnat läktras
på plats, upp mot en tredjedel är kvar. Vagnarna får lyftas
med gas i. Därefter får vi ta ställning om resten ska läktras på
plats, säger Kjell Collstedt, räddningstjänsten Storgöteborg.
Heltidare friar till deltidare
Brandmännen i Stockholm har tröttnat på sitt nuvarande
fackförbund, Kommunal. Därför söker man nu kontakt med
Brandmännens Riksförbund, som företräder landets deltidsanställda brandmän.
– Vi vill diskutera olika alternativ med Brandmännens Riksförbund. Den situation som uppstått och de problem vi står inför
gör att vi måste agera, säger Anders Cederberg, talesman för
Stockholms brandmän i ett pressmeddelande.
Stora händelser i 90-sekunder
Årets första utgåva av utbildningsvideon 90-sekunder kommer
i mitten av mars. Den innehåller ett utförligt reportage från
Räddningsverkets insatser efter tsunamikatastrofen i Sydostasien. Dessutom redogör räddningstjänsterna i Småland och
Skåne om arbetet under stormen Gudrun och kemolyckan vid
Kemira i Helsingborg.
Videon kan beställas på VHS eller DVD direkt från:
90-sekunder Räddningsverket 651 80 Karlstad eller via e-post:
[email protected]
Losstagnings-SM senareläggs
SM i losstagning kommer att genomföras i Skövde 15-16 september. En senareläggning från den först annonserade tidpunkten 26-27 maj. På grund av att tävlingen då skulle kollidera med
konferensen Brand 2005 i Västerås har arrangörerna beslutat
flytta losstagnings-SM. Alltså, boka torsdagen och fredagen 1516 september och inget annat. För mer information, kontakta
Dan Wargclou, Räddningsverket Skövde, tel 0500-46 40 69.
Seminarium om tekniska system
”Tekniska system för lagen om skydd mot olyckor” är rubriken
för ett seminarium på Räddningsverkets skola i Rosersberg 11
maj. Det vänder sig i första hand till företrädare för räddningstjänster och andra berörda i kommunerna, näringsidkare och
systemleverantörer. Mer information finns på www.tris.srv.se
Nyheter
18
Sirenen Nr 2 • 2005
Insats mot
självmord
Nya larmrutiner i Jönköpings län innebär att räddningstjänsten larmas när en människa hotar att ta sitt liv.
– Det känns meningsfullt, det här är en ny typ av insats för
oss. Vi räddar troligen fler liv under insatser vid självmordsförsök än vid bränder och rökdykning, säger brandman Michael
Simmeborn.
Forskning visar dessutom att bara 15 procent gör nya försök
att ta livet av sig
Förra året larmades räddningstjänsten
i Jönköping till 15 insatser vid hot om
självmord, att jämföras med tidigare år
då man enbart haft ett par larm årligen.
Anledningen till den dramatiska ökningen av insatser, beror på nya larmrutiner som är resultatet av en samverkan
mellan räddningstjänst, polis, psykiatri,
socialtjänst och SOS Alarm.
Det beror inte på att det
sker fler självmord i dag,
utan på att man fångar upp
fler genom ett nytt sätt att
jobba.
Det kan vara situationer
där någon hotar att hoppa
från en hög balkong eller
självmordsnära personer
som tagit sig in i elektriska
ställverk, ut på järnvägsspåret eller hotar att dränka sig.
– Hennes make hade nyligen dött
och kvinnan hade sagt att hon inte orkade leva längre, dessutom hade hon
talat om Vättern. Vi och polisen sökte av
stränderna med hjälp av båt och värmekamera. Det var kolmörkt och iskallt, vi
visste att damen bara hade en tunn blus
på sig.
– Mitt skiftlag sökte till fots, terrängen
var snårig och svårframkomlig till och med för oss.
Då hör jag plötsligt svaga
rop på hjälp nedanför ett
stup.
När han lyste med ficklampan såg han kvinnan
ligga på marken fem meter
nedanför. Hon hade fallit
ned och vattnet sköljde in
över henne. Kvinnan kunde räddas med
båt och fördes till sjukhuset.
– Kroppstemperaturen var 31 grader
när hon kom in, hon hade inte klarat sig
länge till. Det kändes helt fantastiskt att
vi lyckades hitta henne. Hon klarade sig
undan med bara några skrapsår.
– Det är en fantastisk känsla när man
lyckas rädda någon. Men det går tyvärr
inte bra varje gång, ibland kommer man
för sent.
Fantastisk
känsla när
man lyckas
rädda någon
Larmas vid avskedsbrev
Oftast kommer räddningstjänsten först
och får ta första kontakten.
– Det är svåra insatser och det finns
ingen färdig taktik eller mall, man måste
improvisera och lita till sunt förnuft när
man hamnar i en förhandlingssituation,
säger Michael Simmeborn.
– Vi larmas även för vissa eftersök när
en person lämnat avskedsbrev eller försvunnit från sitt hem.
Särskilda rutiner går då igång, Banverket kontaktas för tågtrafikstopp eller
sänkt spårhastighet.
Han minns särskilt en insats i vintras
då en äldre kvinna försvann från sin bostad:
Mannen ångrade sig
Vid ett annat tillfälle larmades räddningstjänsten ut för eftersök av en man
som hotat att dränka sig.
– Vi snurrade runt i det tänkbara området och mötte en farbror som sa: ”Nu
skiter jag i detta, här är så många brandbilar” och så gick han tillbaka hem, sä-
ger ställföreträdande räddningschef
Göran Melin som anser att insatser vid
självmordsförsök är till viss del ett kommunalt ansvar som man inte tagit tidigare.
Han förklarar utvecklingen:
– Vi ställdes inför ett antal situationer där vi upplevde att rutinerna och
ansvarsfrågorna var otydliga. Vid ett
tillfälle begärde polisen hjälp av oss och
ville låna en stege.
En ung kvinna hade klättrat upp i ett
öppet ställverk och satt strax ovanför
ledningar på 130 000 volt som var spänningsförande .
– Tveksamheter uppstod om vem som
skulle agera, var det polisen eller räddningstjänsten. Vad skulle konsekvensen
bli om strömmen bröts i stan, skulle någon skadas eller kanske omkomma då?
Vem skulle ta beslutet?
Det hela slutade med att kvinnan
Självmord kan förebyggas
Visst går det att förebygga självmord.
– Vi har bara inte tänkt tanken förut,
men fallgroparna i samhällsplaneringen
är många, anser Göran Melin.
Ett annat tveksamt beslut var när kommunen byggde ett gruppboende för psykiskt
sjuka utmed järnvägen.
– Även här har minst en person redan tagit
sina liv på järnvägsspåret.
Han räknar upp flera exempel från JönköMelin menar att självmorden är ett stort
ping.
samhällsproblem och därför också måste väFör några år sedan skulle ett gasdrivet
gas in i samhällsplaneringen.
kraftverk byggas i anslutning till sjukhuset, Göran Melin
– Tar vi bort farliga platser, kan vi också
utanför psykiatriska kliniken placerades då
hindra människor från att ta sina liv. Vi måsett öppet ställverk.
te göra det så besvärligt för dem som möjligt.
– I riskanalysen mätte vi alla möjliga riskparametrar.
Genom att åka på de här larmen räddar vi visserligen
Vilka olyckor kunde ske, vilken risk fanns det för en
liv, men det känns som om vi hittills bara skrapat på
gasexplosion och så vidare, säger Melin.
ytan. Vi kan göra mycket mer, framför allt när det gälHittills har minst en människa tagit livet av sig i ställler förebyggande åtgärder.
verket.
KATARINA SELLIUS
– Vi hade inte en tanke på att det kunde ske, den risken såg vi aldrig. Men det måste vi göra nästa gång.
klättrade ner utan att strömmen behövde brytas.
Flicka på taket
En kylig vårnatt för några år sedan hade
en ung flicka tagit sig upp på ett tak och
tänkte hoppa. Hon satt i sex timmar, på
plats fanns polis, räddningstjänst och
ambulans och ingen visste vem som bestämde. Ambulanspersonalen bedömde
till slut att flickan var så kall och frusen
att det fanns risk för att hon skulle falla
ner om man inte ingrep.
– Den brandman som hela tiden suttit i en taklucka och pratat med flickan
lyckades ta sig fram och hålla fast henne
medan man reste en maskinstege. Det
krävdes sex man för att övermanna en
stelfrusen tonåring.
– Det var ett ingripande som var förenat med risker, men vem ansvarade?
Det var sådana frågor som gjorde att
Jönköpings rutiner
Polisen, räddningstjänstens och ambulanssjukvårdens gemensamma rutiner för räddningsinsats vid
självmordsförsök i Jönköpings län:
■ Polisen har helhetsansvaret och koordinerar den
samlade insatsen.
■ Tyst framkörning.
■ Stoppa väg- eller tågtrafik.
■ Avspärra området för att minska risken för skador på omgivningen. Utrym området.
■ Skapa lugn.
■ Analysera hot, finns vapen?
■ Minska konsekvenserna om person hoppar
– överväg hoppkudde, ytlivräddning, akut sjukvård.
Närmande måste ske med stor försiktighet.
■ Frys läget.
■ Etablera kontakt – tala med personen, förhandla.
■ Omhändertagande.
Nyheter
Sirenen Nr 2 • 2005
19
Annika Petersson, psykiatriska
kliniken, Länssjukhuset Ryhov.
– Genom att slå hål på myterna om
självmord, kan vi också lära oss att förhindra självmord, säger Annika Petersson,
psykiatriska kliniken.
– De här insatserna känns meningsfulla, vi
har sett att snabbheten faktiskt räddar liv
även när en människa hotar att ta sitt liv.
I Jönköping arbetar hon i nätverk om
självmordsfrågor tillsammans med räddningstjänsten och polisen.
Myterna
som måste avfärdas
■ Påstående:
Tala inte om självmord, du kan ”väcka
den björn som sover”.
Fel: Vi har svårt att tala öppet
om självmord eftersom det väcker
skuldkänslor och rädsla. Men detta
tabu måste brytas, att börja tala om
det innebär att också att människor
blir medvetna om att de behöver
söka hjälp.
Foto: KATARINA SELLIUS
Allt oftare larmas brandman Michael Simmeborn och hans skiftlag till insatser där
människor hotar att ta sitt liv. – Rökdykning eller hjärt- och lungräddning sitter i ryggmärgen och är väl inövat, men här finns inget facit för hur man ska göra. Man måste
lita till sunt förnuft, hålla sig lugn och vara lyhörd. Men det känns mycket bra att åka
på de här insatserna, vi gör nytta. Ett avbrutet försök kan mycket väl vara ett räddat
liv.
självmordslarmen måste redas ut. Man
kom fram till att polisen har det formella ansvaret och koordinerar insatsen.
Räddningstjänsten bistår med utrustning – hoppkudde, stegar, rep – samt
kompetens. En brandman har enligt polislagen rätt att bruka våld för att rädda
liv, om han gör det på ”uppdrag” av polisen, eller nyttjar nödvärnsrätten enligt
brottsbalken.
– Delar av en insats vid självmordsförsök kan klassas som räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor. När en
person exempelvis sitter på järnvägsräl-
sen är det definitivt överhängande fara.
– Vi skickar ingen faktura till polisen.
Tjänar det något till, tar inte en
självmordsbenägen person ett annat
tillfälle bara?
– Nej, så är det faktiskt inte. Det är en
av flera myter vi måste slå hål på, forskning visar att det enbart är 15 procent
som försöker igen. Ett avbrutet självmord kan mycket väl innebära ett räddat människoliv, säger Melin.
KATARINA SELLIUS
■ Påstående:
De som talar om självmord gör det
inte. De som inte talar om självmord
gör det.
Fel: Trots att självmordstankar är
mycket vanliga förekommer självmord inte alls lika ofta. Det innebär
att de flesta som tänker på självmord
inte förverkligar sina planer. Samtidigt vet vi att de flesta som begår
självmord tidigare har talat om det,
men det kan vara svårt för omgivningen att fånga upp budskapet.
■ Påstående:
Det går inte att hindra en person från
att ta sitt liv när han eller hon verkligen bestämt sig för att göra det.
Fel: Sanningen är att 85-90 procent av alla dem som gjort allvarliga
självmordsförsök inte försöker igen.
Många av dem som överlevt sitt självmordsförsök frågar sig efteråt: ”Hur
kunde jag tänka så?”.
Underskatta inte människors livsvilja! Många finner andra lösningar
på sina livsproblem efter ett självmordsförsök.
■ Påstående:
Självmord inträffar plötsligt och utan
förvarning.
Fel: Sanningen är att det oftast är
en långdragen process som kan pågå
i flera år. Det gör det möjligt att finna
åtgärder för att bryta den negativa
utvecklingen.
■ Påstående:
Självmord är ofta en rationell handling
som grundar sig på genomtänkta
tankar om livets värde.
Fel: Undersökningar visar att de
flesta självmordshandlingar sker
under inflytande av psykisk störning
eller missbruk. Många självmord sker
impulsivt och i samband med en
pressad livssituation.
■ Påstående:
Det är inte konstigt att självmorden
ökar så som samhället ser ut nu för
tiden.
Fel: Den största självmordsökningen inträffade under 1700-talet
och i slutet av 1800-talet, som ibland
betecknas som ”den gamla goda
tiden”, men som i själva verket präglades av fattigdom, trångboddhet
och alkoholmissbruk. Under 1950och 1960-talet ökade självmorden i
Sverige något, men sedan mitten av
1970-talet har siffrorna börjat sjunka.
Antalet självmord ökar alltså inte
från år till år!
Lönsamma räddningsinsatser
Hur samhällsekonomiskt är egentligen insats vid självmord?
– Det kostar nästan inget alls. Poängen är att vi kan göra de här insatserna
med befintliga resurser, konstaterar
Göran Melin.
Totalt kostar självmorden och självmordsförsöken i vårt land 5,5 miljarder kronor,
enligt NCO i Karlskoga.
– Tillsammans med Björn Sund vid Karlstads universitet har vi i ett kostnads-nyttaperspektiv analyserat samhällsnyttan av
insatserna. Lönar det sig för räddningstjänsten – det vill säga samhället – att åka
på självmordslarm?
Resultatet av analysen visar att fördelarna är många gånger större än kostnaderna,
räddningstjänstens insats är mycket nyttig och har en kvot mellan nytta och kostnader på 16-23. Det vill säga att av varje
satsad krona får samhället tillbaka 16-23
kronor. Siffran har räknats fram genom att
ställa värdet av ett räddat liv mot den extra
kostnaden för utbildning, utrustning och
utryckning.
Liv värderat till 18 miljoner
Ett självmord – det vill säga människoliv
– värderas till cirka 18 miljoner kronor, ett
självmordsförsök till tre miljoner kronor.
I siffrorna ligger bland annat kostnader
i form av sjukvård, produktionsbortfall,
förlorad konsumtion samt kostnader för
mänskligt lidande.
Under 2001 hade Jönköpings kommun
21 fullbordade självmord och uppskattningsvis 120 försök. Det betyder att samhällets kostnader för detta var 775 miljoner
kronor per år inklusive riskvärdering.
– Det här ska vi jobba med, det finns liv
att rädda. Det blir tydligt i vårt arbete med
handlingsprogram enligt Lagen om skydd
mot olyckor där vi har ett tydligt fokus på
de vi är till för att hjälpa, det vill säga kommuninvånarna.
FOTNOT: Värderingen är den som Vägverkets använder för vägtrafikolyckor och
hämtas från Statens Institut för Kommunikationsanalys (Sika).
Fakta/Självmord
Självmord är ett stort folkhälsoproblem. Varje år tar 1 500
människor sitt liv i Sverige.
15 000 gör självmordsförsök.
Självmord är den vanligaste
dödsorsaken bland män i
åldrarna 15-44 år och den
näst vanligaste bland kvinnor i
motsvarande ålder.
Förra året dog 66 personer
i bränder, drygt 500 omkom i
trafiken.
20
NORGE
Sirenen Nr 2 • 2005
Ensam och stark n
I oktober 2003 blev Bjørn-Olav Heieraas, 41, ny
räddningschef i Trondheim. Han kom från försvaret och för första gången fick en av Norges
största räddningstjänster en chef utifrån.
Företrädaren tvingades lämna sitt jobb och
Bjørn-Olav Heieraas uppgift är att rycka upp en
räddningstjänst i kris.
Kommunledningen har gett honom i stort sett
fria händer och han har skridit till verket med en
rad radikala åtgärder för att modernisera räddningstjänsten.
Bjørn-Olav Heieraas har öppet vågat kritiserat
stationskulturen och att utmana djupt rotade
traditioner har sitt pris.
– Det är inte varje dag jag gått hem från jobbet
och känt att jag fått nya vänner, säger han.
E
fter år av nedskärningar var
Trondheims räddningstjänst
2002 körd i botten. Personalen
var dåligt utrustad, dåligt övad
och desillusionerad. Det saknades
förtroende för ledningen och lördagen
7 december 2002 avslöjades bristerna
inför ögonen på allmänheten.
En brand i en frityrgryta ledde till att
ett helt kvarter av gammal träbebyggelse lades i aska och efteråt riktades
massiv kritik främst mot det förebyggande arbetet.
Räddningschefen fick gå och kommunledningen beslöt att förtroendet
för räddningstjänsten skulle återupprättas. Målet sattes
högt – Norges bästa
räddningstjänst
före 2007.
Bjørn-Olav Heieraas hade jobbat
21 år inom försvaret när han fick
erbjudandet att bli
räddningschef.
– Jag var intresserad eftersom räddningstjänsten har en direkt samhällsnytta och är operativ. Kaoset i organisationen var en utmaning.
Mötet med räddningstjänsten blev något av en kulturchock. I väntan på den
nye chefen hade det mesta stannat av.
– Det fanns 100 bollar i luften. Det
första som mötte mig var en bunt
stämplingskort som jag skulle signera.
Jag sa att sånt ska inte jag använda min
arbetstid till.
Inga intryck utifrån
I stället för att ta sig an detaljer
började han titta på helheten. Det fanns
få riktlinjer, det mesta styrdes av gamla
muntliga avtal.
– Det var en dag-för-dag organisation
som saknade framförhållning. En sorts
”inavelkultur” utan tillskott av intryck
utifrån och sårbar för förändringar. På
en station fanns en dator från mitten av
1980-talet, det var som att flyttas 20 år
tillbaka i tiden.
Allt var inte dåligt.
– Det fungerade bra på brandmanna- och insatsledarnivå men inte på
brigadnivå. Problemet är att utryckning
är bara 5 procent av arbetstiden. Det
ska fungera även de övriga 95 procenten. Det fanns inget fokus på personlig
uppföljning och medarbetarsamtal. Informationen flöt dåligt
i organisationen och
det är en orsak till den
negativa kulturen.
Det stod inte ”uppröjare” i annonsen, men
underförstått var det
en person med hårda
nypor kommunen ville
ha. Bjørn-Olav Heieraas
fick mer eller mindre
fria händer och en rejäl
påse pengar för uppdraget. Men att
göra Trondheim till landets bästa räddningstjänst var kanske väl kaxigt och
det har han tonat ner till att Trondheim
ska bli en förebild och föregångare för
resten av landet.
Plattade till organisation
Bjørn-Olav Heieraas vill riva murar
mellan avdelningarna och skapa en
plattare organisation. Ställföreträdande
räddningschef och ledare i beredskap
togs bort. Beredskapsledaren har till
uppgift att koordinera ledningen av
de fyra brigaderna och den funktionen
är ett krav i föreskrifterna. Den norska
motsvarigheten till Räddningsverket,
Direktoratet for samfunnssikkerhet
Blåsigt på toppen. Med Trondheims nye räddningschef Bjørn-Olav Heieraas svepte
det in förändringens vindar över räddningstjänsten. Turbulensen som det orsakade
blir ibland till motvind. – Om man utmanar en konservativ verksamhet får det naturoch beredskap (DSB), har uttryckt sitt
missnöje med åtgärden.
– Det är ett försök och har praktiska
nackdelar. Vi får se hur det blir.
Största förändringen i organisationen
var inrättandet av ett kompetenscenter,
en stödfunktion med uppgift att tillföra
och hämta kompetens i organisationen.
Centret innehåller tre nya tjänster som
utbildningsledare och instruktörer.
Dessa ska leda kurser både internt och
externt. Ytterligare tre nya tjänster är
informationskonsulent, it-konsulent
och utvärderingsledare.
– Systemet med utvärderingsledare
tog jag med mig från försvaret och det
jag har goda erfarenheter av. Det handlar om kvalitetssäkring och motivation.
Viktigt att utvärdera
Allt från enkla rutiner till hela organisationens förmåga ska utvärderas. Inte
minst hur ledning och stödfunktioner
fungerar. För att kunna utvärdera måste
mål sättas. Kraven ska vara ganska
stränga, det ökar motivationen enligt
Bjørn-Olav Heieraas.
– Utvärdering är en viktig faktor om
man vill bli professionell och vi ska
fokusera starkt på det. Samtidigt är det
viktigt att det inte blir negativt.
En ny tjänst på förebyggandeavdel-
21
Sirenen Nr 2 • 2005
nog att förändra
ningar och brandmästartjänster, ibland
även brigadledare. Systemet är direkt
hämmande anser han.
– Efter ett visst antal år blev man
nästan mot sin vilja uttagen att gå
befälskurs. Nu är vi mer på jakt efter
duglighet, personliga egenskaper och
ledarskapspotential.
Avskaffandet av annsiennitetssystemet, tillsammans med att brandmästarna ska rotera på stationerna, är de
förändringar som mött mest motstånd
bland personalen. Brandmän med
många år i yrket fick träda tillbaka till
förmån för yngre förmågor.
Se möjligheter i förändring
ligtvis konsekvenser. Men det är både och. Några säger att det är på tiden att vi närmar oss det övriga samhället
medan andra som arbetat 20-30 år i räddningstjänsten ser det som ett hot. Man måste vara ganska trygg i det
man gör för att orka stå emot.
ningen är en jurist på halvtid. Motivet
är att bygglagstiftningen och tolkning
av olika föreskrifter ofta kräver juridiska kunskaper.
Nytt övningsområde
Övningsverksamheten har varit ett
mycket eftersatt område och BjørnOlav Heieraas tänker satsa på ett
nytt övningsområde. En ny tjänst på
beredskapsavdelningen är en övningskoordinator.
Sommaren 2004 var man klar över
organisation och annonserade efter
hela 30 tjänster. I annonserna söktes
uttryckligen folk med annan bakgrund
och det ställdes krav på kompetenser
som i dag inte finns inom räddningstjänsten. Det fästes stor vikt vid pedagogisk och akademisk utbildning. Kravet
på befäl var minst 3-årig högskola.
Ungefär hälften av tjänsterna gick till
sökande utifrån.
– Det är viktigt att få in människor
med en annan bakgrund, inte minst för
att de vågar ställa de dumma frågorna.
Genom kraven ville jag samtidigt ge en
signal till unga brandmän att fyller ni
på med den här kompetensen är det en
styrka i karriären.
Han talar mycket om ledningens
betydelse för att en organisation ska
fungera. Ledarens viktigaste uppgift är
att motivera.
Först och främst ledare
– Vi har släppt kravet att en ledare
måste ha räddningstjänstbakgrund, en
brigadledare är först och främst ledare.
Det är lättare att göra yrkesman av en
ledare än tvärtom och den stora utmaningen är brandmän som blivit ledare
men som fortfarande är för mycket
brandman.
Tidigt beslöt han ändra de gamla
befordringsvägarna, det så kallade
annsiennitetssystemet. Det bygger på
antal tjänsteår och ger förtur till utbild-
Med förändringarna hoppas han
skapa en kultur präglad av konstruktiv kritisk hållning – kritik ska alltid
kombineras med förslag till förbättring
– och att förändring ska ses som en
möjlighet i stället för ett hot.
– Inställningen att förändringar är
av ondo tills motsatsen bevisats måste
bort.
Med Bjørn-Olav Heieraas fick en av
Norges största räddningstjänster för
första gången en räddningschef utifrån
som kunde se på verksamheten med
nya ögon. Hans ”nya ögon” såg en
räddningstjänst som verkade stått still i
30 år i förhållande till övriga samhället.
Han har öppet kritiserat förhållandena
och talar om en konservativ kultur,
präglad av ”inavel”, ”hospitalisering”
och en kompetenstillförsel långt under
minimikraven. Sånt har sitt pris. De få
svenska räddningschefer som vågat sig
på radikala förändringar har i regel fått
se sig om efter ett nytt jobb.
Arbetsbördan motiverar
– Om man utmanar en konservativ
verksamhet får det naturligtvis konsekvenser. Men det är både och. Några
säger att det är på tiden att vi närmar
oss det övriga samhället medan andra
som arbetat 20-30 år i räddningstjänsten ser det som ett hot. Man måste vara
ganska trygg i det man gör för att orka
stå emot. Det är inte varje dag jag gått
hem från jobbet och känt att jag fått
nya vänner.
Bjørn-Olav Heieraas medger att det
ibland känns stressande men arbetsbördan i sig avskräcker honom inte.
– Att det är arbetskrävande är extra
motiverande. Ambitionen är att känna
att organisationen utvecklar sig.
22
Sirenen Nr 2 • 2005
Sociolog höjer kompetensen
på brandstationen
Jobbet som chef för det nya
kompetenscentret gick till
Lisbeth Andersen. Hon tvekade inte en sekund.
– Det måste ju vara Trondheims mest spännande jobb.
En organisation som har så
stort fokus på förändring att
de söker oss utanför måste
vara värd att söka till.
Lisbeth Andersen är sociolog
med inriktning på organisation och arbetsliv. Hon saknar
hon tidigare erfarenheter från
räddningstjänst.
– Möjligheten att forma framtiden med den mix av erfarenheter som finns lockade. Det är
spännande att bygga upp något som ingen gjort förut.
Hon har börjat med att göra
avdelningen synlig och känd i
organisationen.
– Det är viktigt att alla strävar
mot gemensamt mål och talar
med en tunga.
Säkra kompetens
Målet är att säkra och sprida
den kompetens som finns i organisationen.
Systematisera
och strukturera för att alla ska
få samma kompetens; att inte
tillfälligheter ska avgöra om
man får kompetensen eller
inte.
Kunskaperna ska spridas genom interna kurser och bland
annat har det startats en sex
veckor lång befälskurs.
– Uppdraget kommer från
räddningsskolan i Tjeldsund
Chef för kompetenscentret. I augusti förra året blev sociologen Lisbeth Andersen chef för det nyinrättade kompetenscentret. Trots sin
”mjuka” bakgrund har hon bara positiva saker att säga om den mansdominerade räddningstjänsten. – Jag har blivit mycket väl mottagen
och har fått vara med på otroligt mycket spännande, säger hon.
men vi kör kursen med våra instruktörer.
I januari anställdes sju nya
brandmän. De genomgår en
300 timmar lång intensivutbildning. Dessutom satsas på
attt uppbyggnaden av räddningsdykartjänsten. Den startades i mars förra året och kommer gradvis att utökas.
Hon känner sig mycket väl
mottagen och ser att det finns
en ambition hos personalen att
öka sin kompetens.
– Jag har fått vara med på
otroligt mycket spännande.
Ända in i kärnan av organisationen finns en vilja till föränd-
ring. Folk är engagerade, de har
stora förväntningar på oss och
kräver resultat ganska snart.
Att infria förväntningarna blir
en utmaning.
– De borde lyssna mer på utryckning
Trondheims brandmän är i
stort positiva till förändringarna.
– Det går i rätt riktning.
Kåren fungerar bättre i den
nya organisationen. Kompetenscentret börjar ge resultat och vi har kommit igång
väldigt bra med övningar,
säger Birger Thurn-Paulsen.
Vilket långt ifrån innebär att
allt är frid och fröjd.
– Bjørn-Olav Heieraas har
varit för osynlig, vi tycker han
borde vara ute mer och lyssna
på oss på utryckning.
Birger Thurn-Paulsen började 1999 och fick uppleva nedgången under den förre räddningschefen.
– När han tog över var vi 30
man i utryckning i Trondheim
och det skars ner till 13. Visst,
30 är för många men vi anser
att 17 är ett minimum.
Övningarna var eftersatta.
– Under 2002-2003 hade vi
nästan inga övningar alls. Jag
har haft en varm rökdykning
på tre år.
Brandmännens förslag ignorerades av räddningschefen
och till slut gick de direkt till
politikerna.
– Vi bjöd in dem, ritade upp
en insats på en tavla vad som
krävs. Vi visade att Trondheims
befolkning inte får vad den tror
att den får.
Träffen resulterade i att
brandmännen fick skriva en
behovslista som kommunledningen sedan sade ja till. Pengar till ny utrustning avsattes i
en investeringsplan på fem år.
Fick nya kläder
– Det första som hände var
att vi fick nya kläder. De gamla
gick vattnet rakt igenom. Det
var ett jättelyft.
Man har också fått en länge
efterlängtad hoppkudde.
– Oslo har räddat ett stort antal människor tack vare hoppkuddarna. För rökdykarna är
den en säkerhetsgrej och sista
utväg. Vi har fått löfte om att i
år få IR-kamera, dimspik, övertrycksventilator,
sambandsutrustning. I dag tvingas vi
använda mobil för att kommunicera.
rit mest kritiska mot. Gamla
brandmästare tvingades söka
sitt eget jobb i konkurrens med
andra och många ersattes av
yngre förmågor.
Mest handlat om ledning
– Vi hade en del bra ledare
och vill få bort de dåliga men
han tog bort alla. Vi var mycket
nöjda med vår brandmästare
och han kom inte ens till intervju. Nu finns en stor besvikelse
i organisationen och det ligger
som en bromskloss.
Till det positiva hör den nya
organisation för övning och
utbildning som brandmännen
tror mycket på. Liksom kompetenscentret som bland annat
ska kartlägga och inhämta den
kompetens som redan finns i
organisationen.
– De har känt till att jag jobbat inom ambulansen men
inte exakt vilken kompetens
jag har.
Trots att det börjat lossna under den nya ledningen tycker
de inte att de har mötts av tillräcklig förståelse. För brandmännen är det största problemet bristen på utrustning.
– Vi ville ha ny chef som förstod att vi är i behov av ny utrustning och att vi kan bemanna bilarna. Förhoppningen var
att det skulle ske mycket med
oss på utryckning, men det
mesta har handlat om ledarskap.
Eftersom en del ny utrustning
uteblivit befarar de att pengarna i stället gått till tjänster i den
nya organisationen.
– Vi vill att utryckning ska
sättas mer i fokus i förhållande
till resten av organisationen.
Stor besvikelse
Birger Thurn-Paulsen
Bränder ska släckas och liv räddas och det är ändå vi som gör
jobbet i slutändan, säger Birger
Thurn-Paulsen.
Borttagningen av det gamla befordringssystemet som
byggde på tjänsteår är den
förändring brandmännen va-
23
Sirenen Nr 2 • 2005
Bygårdar. Daniel Johansen, teknisk brandmästare dokumenterar innergården till en av de drygt 3 000 så kallade bygårdar från sekelskiftet som finns i Oslo. De är vackra men
brandsäkerheten är dålig och bränder får förödande konsekvenser. I ett jätteprojekt för att förbättra säkerheten har Daniel Johansen och hans kollegor kontrollerat nästan
samtliga bygårdar.
Jätteprojekt brandsäkrar
Oslos 3 000 bygårdar
I Oslo finns ett stort bestånd
av så kallade bygårdar byggda kring sekelskiftet. Efter
en rad svåra bränder 2001
startade räddningstjänsten
ett projekt för att komma åt
problemen.
Projektet omfattade en
inventering av brandskyddet i över 3 000 bygårdar. Ett
jättearbete som tagit drygt
två år att genomföra.
– Syftet med projektet är att
informera och engagera kommuninvånarna samtidigt som
det är en karläggning av brandriskerna i bygårdarna, berättar Daniel Johansen, teknisk
brandmästare.
De drygt 3 000 bygårdarna
i Oslo är byggda åren 18601914, merparten kring 1890.
De är i 3-5 våningar med källare och vind. Konstruktionen,
med ytterväggar och bärande
väggar i tegel, våningsavskiljare i trä, tunna lägenhetsdörrar
samt en rad byggnadsmässiga
ingrepp av dålig kvalité, gör att
bygårdsbränderna får häftiga
förlopp.
I bygårdarna har de boende
oftast bara tillgång till ett
trapphus som snabbt rökfylls
vid brand. Enda möjligheten
blir då att rädda sig fönstervägen. Ett typexempel på brandförlopp i en bygård är branden
på Fredensborgveien 41 2001.
Branden startade i en lägenhet
på första våningen och spred
sig sedan snabbt upp i huset.
Missade hoppkudden
– Vid den branden räddade
vi ett stort antal boende via stegar, hävare, hoppkuddar och
av rökdykare. Tyvärr omkom en
kvinna som hoppade från fjärde våningen. Röken var så tät
att hon missade kudden, säger
Daniel Johansen.
Branden blev startskottet
till projektet för att förbättra
bygårdarnas brandsäkerhet.
Projektet delades in i tre faser.
Fas ett innebar att man bland
annat gick igenom 67 bränder som drabbat gårdarna de
senaste åren. Det visade sig att
över hälften av bränderna hade
spridit sig ut till trapprummet
genom dåliga och otäta dörrar. En vanlig brandorsak var
anlagda bränder i skräp som
fanns i gemensamhetsutrymmen.
Med det som bakgrund satte
man ihop en rapport som skickades till bygårdarnas ägare. En
kortfattad
informationsbroschyr delades ut till samtliga
boende i bygårdar samtidigt
med en förvarning om att räddningstjänster kommer att göra
en brandskyddskontroll.
Fas två bestod att besöka
samtliga bygårdar och besiktiga brandsäkerheten i gemensamhetsutrymmena, man skulle inte gå in i lägenheterna.
Daniel Johansen och hans
kollegor är nästan klara med
inventeringen, de har ett hundratal bygårdar kvar att besiktiga. Vid besiktningarna har de
tittat på utrymningsvägarna,
kontrollerat lägenhetsdörrar
och larm; att ytter- och källardörrar är låsta och att det
inte finns brännbart material i
trappuppgångar och andra gemensamutrymmen.
Startar i lägenheterna
Husesynerna bekräftade det
man fann vid genomgången av
de bränder som inträffat.
– 65 procent av de kartlagda
bränderna startade i lägenheter och den svagaste punkten är
lägenhetsdörrarna. Det är tunna trädörrar, ofta med glasfält.
De är vackra men står inte emot
brand. Dessutom gör sättningar i huset att det uppstår stora
springor upptill och branden
sprider sig lätt till trapphuset
eller omvänt.
Därmed spärras snabbt den
enda utrymningsvägen.
Fas tre är egentligen en sammanställning av allt som uppdagats vid besiktningarna.
– Genom kartläggningen har
vi ett bra underlag till att föreslå hur man ska arbeta med
brandsäkerheten. Trapphusen
som utrymningsväg måste säkras.
Ett problem med bygårdarna
är att många är kulturminnen
och får inte ändras hur som
helst.
– Åtgärderna krockar med
bevarandeintresset och att åtgärda alla svagheter blir dessutom för dyrt. Ett bra alternativ
är sprinkling, man slipper göra
stora ingrepp samtidigt som
det är billigare än en traditionell brandcellslösning.
Inte konsulter
I motsats till i Sverige får inte
räddningstjänsten i Norge agera konsult och rekommendera
konkreta åtgärder.
– Vi aktar oss för att vara konsulter. Vi synliggör svagheterna, sedan får ägaren i samråd
med en konsult hitta åtgärder,
säger Daniel Johansen.
24
Sirenen Nr 2 • 2005
Enkel utrustning. Förutom dragfordon och vinschar är några kättingar allt som krävs vid snabblosstagning. – Vi är mycket nöjda med metoden, säger Bjørn Reiersgård, brandman vid räddningstjänsten i Oslo.
Snabb losstagning
Fordon dras isär – fler liv räddas
Genom hurtigfrigjöring tar
norska räddningstjänsten
loss fastklämda trafikskadade på nästan halva tiden
jämfört med traditionella
metoder.
Hurtigfrigjöring – snabblosstagning – innebär att
man drar isär det krockade
fordonet. Snabbheten är
avgörande vid losstagning.
– Vi ger läkarna 10-20 minter
mer tid, säger eldsjälen bakom
snabb losstagning, Kjell Kjensli.
Metoden är kontroversiell
– åtminstone i Sverige – men i
Norge har den slagit igenom på
bred front.
Losstagningsmetoden är nygammal, det var det som gällde
innan hydraulverktygen slog
igenom men sedan föll den i
glömska.
Snabbare och säkrare
Brandmannen Kjell Kjensli
vid räddningstjänsten i Oslo,
och tre läkare vid Ullevåls universitetssjukhus har fått en artikel om metoden publicerad
i den internationella medicintidskriften Injury.
I artikeln från januari förra
året redovisar de försök som
visar att metoden är snabbare
och till och med säkrare än
traditionell losstagning med
hydraulverktyg.
En av de vanligaste dödorsakerna bland
fastklämda är
inre
skador
och blödningar. Avgörande
för överlevnad
är att så snabbt
som
möjligt
komma under
sjukhusvård.
De kan inte
behandlas på
olycksplatsen.
– 1985 gick läkaren Johan
Pilgram Larsen vid Ullevåls
universitetsjukhus i Oslo ut
och sa vi säkrar ihjäl folk ute på
olyckplatserna. Skadade med
inre blödningar måste in till
sjukhuset. Det är människor
med dessa skador som vi ofta
får höra att de avled innan eller strax efter framkomsten till
sjukhuset, säger Kjell Kjensli.
Det tog tio år innan dessa
uppgifter nådde räddningstjänsten. Kjell Kjensli tog till sig
uppgifterna och tillsammans
med en ambulanssjukvårdare
väckte han liv i det gamla sättet
att ta loss trafikskadade.
Moderna bilar har deformationszoner som ska fånga
upp energin från kollissionen
medan kupén
är omgärdad
av en mycket
stark skyddsbur.
– Finessen
och grundtanken
bakom
snabb
losstagning är att
när profilen i
skyddsburen
väl deformerats krävs det mycket mindre
energi för att böja den tillbaka.
Vi har mätt dragkraften och
den ligger mellan 1 000 och 1
500 kilo.
Det krockade fordonet ska
stå stabilt, helst uppe på vägen.
Är bilen i diket drar man upp
den på vägen. I regel används
två brandbilar, en 20 meter
bakom och den andre 20 meter
framför. Bilen förankras med
hjälp av länkar i den bakomvarande brandbilen. Framtill
fästs en länk
i dubbla varv
runt A-stolpen närmast
ratten medan
en andra länk
fästs i rattstången. Båda
länkarna går i
sin tur till vajern från vin- Kjell Kjensli
schen. Innan
man börjar
dra klipps A-stolparna upptill
vid taket.
– Alla krafter verkar från den
skadade och även om den ena
länken skulle brista hålls allt
fast av den andra. Det är inget
ryck och slit utan det går sakta
och fint, säger Kjell Kjensli.
Dragit isär 600 bilar
Han har själv dragit isär 350
bilar, i projektet totalt mer än
600 bilar, och det har ännu inte
hänt att en länk brustit eller något annat missöde.
Det krävs inte två brandbilar
för en losstagning. Den ena änden kan förankras i ett träd och
kraften i en vinsch som sitter
framtill på stadsjeepar är fullt
tillräcklig för en losstagning.
På landsbygden har räddningstjänsten engagerat bönder med
traktorer.
Det är viktigt med samövad
räddningspersonal. Metoden
kräver en viss uppställning och
om ambulansen eller polisen
ställer sig fel på olycksplatsen
går viktig tid förlorad.
Inte mer än tio minuter
Vid losstagning talas det om
den gyllene timmen inom vilken den skadade ska komma
under sjukhusvård. Med traditionella hydraulverktyg klaras
inte alltid den tiden ens i tätorter. Tiden är kritisk för överlevnaden hos svårt skadade.
För varje fördröjning med tio
minuter ökar dödligheten med
tio procent. Undersökningar
visar till och med att om svårt
skadade transporteras med en
privatbil i stället för att vänta
på ambulansen ökar överlevnadsprocenten kraftigt.
– Vi vill alltid ha med ambulanspersonalen för att stabilisera rygg och nacke. Målet är att
ingen ska sitta fast mer än tio
minuter, säger Kjell Kjensli.
25
Sirenen Nr 2 • 2005
Regelverk hinder för
ny lågtryckssprinkler
Innovativa tekniker stöter
på motstånd från traditionella lösningar. Ett svenskt
exempel är skärsläckaren.
I Norge har samma fenomen drabbat ”vanntåkessystemet”, en ny typ av lågtryckssprinkler som skapar
en effektiv vattendimma av
trycket i det vanliga vattensystemet.
– Vi möter mycket motstånd.
Systemet är godkänt i offshorebranschen och för stora kryssningsfartyg men inte på land,
säger Kjetil Siversen, vd för
företaget Water Mist Engineering, som tillverkar det patenterade systemet.
Traditionella sprinklersystem
är standardiserade vilket gör
installationen relativt okomplicerad. För det nya lågtryckssystemet saknas ännu en standard
och då säger regelverket att en
oberoende konsult ska anlitas.
– Vi levererar färdiga lösningar och där traditionell sprinkling är ett alternativ innebär
den oberoende konsulten en
fördyring som gör att vi inte
kan konkurrera prismässigt,
säger Kjetil Siversen.
Museer och stavkyrkor
Däremot finns det installerat
i en rad kulturminnesbyggnader, muséer och stavkyrkor.
Norska Riksantivarieämbetet
har lagt ner mycket resurser på
att testa systemet för stavkyrkorna.
Att lösa brandsäkringen i en
stavkyrka är komplicerat. Både
larm och släcksystem kräver
ingrepp.
– Traditionell sprinkling
innebär mycket teknik som påverkar byggnaden. Dessutom
är kyrkorna målade med vattenlöslig färg. Vi såg ett behov
av nytänkande och började leta
alternativ, säger Sjur Helseth.
För att minimera skadorna
krävs ett system som släcker
med så lite vatten som möjligt. 1993 gjorde Riksantikvarieämbetet försök vid brandforskningslaboratoriet Sintef
i Trondheim med lågtryckssprinkler. Året efter genomfördes försök i en fullskalemodell
som slog mycket väl ut.
– Ena delen är öppen för alla
och där finns all dokumentation. Den andra delen är ett
ledarverktyg med inloggning
för drift av utryckningsavdelningen. Vad du har tillgång till
är knutet till vilken befattning
du har, berättar brandinspektör Ståhle Øisang.
Systemet har rutinhandböcker för olika yrkeskategorierna
och det finns arbetsinstruktioner för ett 50-tal insatstyper
och ett 120-tal övningar.
Avdramatiserar
Dömdes till böter
Systemet har inga dysor utan vattendimman skapas av tunna skåror i vattenledningsröret. Det har utvecklats av professor Torgrim
Log vid brandhögskolan i Haugesund.
För ädreboende
Företaget håller dessutom på
att utveckla ett system för äldreboende där den boende inte
kan ta sig ut själv.
– Svagheten med vanliga
sprinklersystem är att de löser
ut för sent. Vi tar fram ett standalone-system som ser ut som en
möbel och placeras intill sängen. Det löser ut vid 57 grader i
stället för vid 70-80 grader som
en traditionell sprinkler.
Släcker inte småbränder
– Lågtryckssplinkling slår
snabbt ner en brand. Vid ett
försök tillförde vi för mycket
bränsle och fick av misstag en
explosionsartad övertändning.
Även den branden slogs ner
omedelbart.
Nackdelen med systemet är
att det paradoxalt nog inte helt
släcker små bränder.
– Det släcker inte ett stearinljus, branden måste ha en viss
I Norge är alla verksamheter
skyldiga att dokumentera
hälsa, miljö och säkerhet
(HMS). Räddningstjänsten
i Oslo har samlat all dokumentation i ett datoriserat
HMS-system.
Systemet har kontroll på
allt – från övergripande ledningsansvar till utrustningsdetaljer på brandbilarna.
temperatur för att vattendimman ska ha effekt. Däremot ser
det till att små bränder aldrig
blir stora, säger Kjetil Siversen.
Fördelen är att man med små
vattenmängder kan kontrollera branden, dimman kyler och
hindrar att branden sprider sig.
Stora bränder slås snabbt ner,
men den lilla brand som blir
kvar måste släckas manuellt.
– Den stora fördelen med systemet är att det avdramatiserar
händelsen. De flesta sprinklersystem skapar en dramatisk
situation när de utlöser. Det
är våldsamt ljud och stora vattenmängder börjar spruta. Lågtryckssprinkler är odramatiskt,
folk kan hålla huvudet kallt och
agera förnuftigt, säger Sjur Helseth.
Lågtryckssystemet har installerats i sex stavkyrkor. Att det
inte blivit fler hänger samman
med standardiseringsproblemet.
Det pågår ett arbete inom
den europeiska standardiseringsorganisation CEN och
inom ett par år kan det finnas
en standard.
– Får vi bara en standard kommer det att ta över stora delar av
sprinklermarknaden. Mycket
av motståndet beror på okunnighet, säger Kjetil Siversen.
Det som gör systemet intressant för kulturbyggnader är de
små vattenmängderna. Företaget deltar i en upphandling om
att skydda några av Europas
största katedraler. I Norges sydligaste stad Manstad har kommunledningen beslutat satsa
på systemet för att brandsäkra
den gamla träbebyggelsen i
stadens centrum.
Text och foto
i Norge:
GUNNO IVANSSON
Total internkontroll med
datorns hjälp
Avdelningsdirektör Sjur Helseth vid Riksantikvarien tror på lågtryckssprinkling. Inte bara i kulturbyggnader utan även i bostäder.
– Den stora fördelen med systemet är att det avdramatiserar händelsen. Lågtryckssprinkler är odramatiskt, folk kan hålla huvudet
kallt och agera förnuftigt, säger Sjur Helseth.
Fakta FogTube
Patenterat lågtryckssystem för vattendimma. Används för både
övertändningskontroll och brandsläckning. I standardutförande
används inte dysor, vattendimman skapas genom ett snitt i röret.
Vid övertändningskontroll är användningsområdena slutna
utrymmen, vindar men också vanliga rum.
Arbetstryck: 4-15 Bar
Vattenflöde: För övertändningskontroll är minsta vattenflöde
0,5 liter per minut och kvadratmeter. Standardflödet är 0,89
l/min/m2. Vid brandsläckning är standardflödet 1,6 l/min/m2.
Det pågår en diskussion om
man verkligen ska behöva
ha arbetsinstruktioner för
alla tänkbara insatser. Vid en
skogsbrand utanför Moss 2001
skadades en brandman av
ett överslag från en högspänningsledning. Räddningstjänsten hade ingen arbetsinstruktion för den typen av händelser
och dömdes till 15 000 kronor
i böter.
– Det är naturligtvis omöjligt
att täcka in alla tänkbara händelser, men jag är inte orolig
för vår del, säger Ståhle Øisang.
I systemet finns allt inlagt, utrustning, övergripande planer
och personuppgifter. Genom
ledarskapsdelen ges en total
överblick av räddningstjänstens status. Befäl kan se hur
många som är i beredskap,
vem som sitter på ett visst säte
i en viss bil. Vad man får se, alla
vaktstyrkor eller bara ens egen,
styrs av befattningen.
– Går man in på ett säte i en
rökdykarbil kan man se om
rökdykaren har rätt kompetens
för sin uppgift. Har han till exempel missat en varm övning
finns en gul varningstriangel
intill namnet.
Ger överblick
Förs markören över triangeln
syns anledningen. Ett klick på
namnet tar fram personkortet
som innehåller uppgifter om
kompetens och genomgångna
övningar med mera.
HMS-systemet är en tillgång
även för serviceavdelningen
eftersom all utrustning på bilarna finns inlagd. Ståhle Øisang är nöjd med systemet.
– På stora stationer är det
svårt att få överblick, det får
man med det här verktyget.
Utbildning
26
Sirenen Nr 2 • 2005
Foto: KENT LUNDQVIST
Utbildning i skydd mot olyckor. Räddningstjänsten i Stockholm har påbörjat en storsatsning i samarbete med Räddningsverkets skola i Rosersberg. Ledningsoperatörer på
räddningscentralen var bland de första att påbörja denna distansutbildning, från vänster Jesper Ohlsson, Tommy Sjölund, Lars Johansson, Dan Pettersson och Kjell Larsson.
Stockholms alla brandmän
utbildas i skydd mot olyckor
530 brandmän i den operativa verksamheten i Stockholms Brandförsvar pluggar
på arbetstid.
Under två år kommer de
att läsa in delar av Räddningsverkets utbildning
Skydd mot olyckor (SMO) på
distans.
Räddningstjänsten i Stockholm har fått 15 miljoner
kronor från Stockholms Stads
kompetensfond för att satsa på
utbildning.
Utbildningen ges av Räddningsverket Rosersberg.
En av dem som nu ska ”läsa
upp” sin brandutbildning är
Måns Wiberg, 39, som jobbat
som brandman i 15 år.
– På mitt skiftlag i Kista har vi
just startat med introduktionskursen. Det är klart att man
har stora förväntningar, vårt
yrke förändras och vi måste ju
hänga med på något sätt. Det
är aldrig fel med utbildning,
tycker han.
Utbildningen sker på arbetstid och på kvarts-fart vilket
innebär att den sträcker sig
över två år.
– Det kommer nog att påverka det dagliga arbetet en
hel del eftersom det kräver att
vi planerar in tid för studiearbetet. Självklart kommer vi att
bli avbrutna av larm, men vi
har hyfsat gott om tid för studierna. Men vi får kanske räkna
med att även plugga en del på
helger och kvällar.
– Det har varit en del motstånd bland folk, men de flesta
är ändå positiva.
Gemensamt ”klassrum”
Utbildningen sker på distans
och brandmännen har kontakt med Räddningsverkets
handledare via Cursnet – ett gemensamt klassrum på internet
där de redovisar uppgifter och
kommunicerar med läraren.
Utbildningen ger totalt 20
studiepoäng och krutet läggs
på delkurserna Säkerhet och
samhälle samt Systematiskt säkerhetsarbete.
Fyra av skolans lärare arbetar heltid med handledning av
skiftlagen.
– Ett häftigt grepp
Tord Wahlbeck är projektledare på Räddningsverket Rosersberg:
– Det här är ett helt nytt koncept som vi kallar ”SMO på distans” och det ska bli spännande
att köra det i en organisation
med människor som har den
gamla
brandmannautbildningen och lång erfarenhet av
räddningstjänst.
– Det är dessutom ett häftigt
grepp, att en organisation vågar starta förändringsarbetet
underifrån och inte börjar i
toppen som många gör. Det
här kanske kan bli en modell
som även kan passa andra
kommuner.
Några farhågor?
– Det är en lång studieperiod
och det krävs att man håller
geisten och motivationen uppe
hela tiden. Det kan också finnas
en risk att det blir opersonligt
eftersom de enbart träffar läraren via internet. Efter hand får
vi bedöma om vi kanske behöver åka ut och besöka eleverna
”live”.
– På skolan löser man friktioner på fikat eller vid mötet
i korridoren, men det fungerar
ju inte på distans. Hur vi fångar
upp detta ”brus” vet vi inte riktigt ännu, vi får hitta formerna
under tiden.
Konceptet SMO-distans har
utvecklats av Räddningsverkets
skola i Sandö. Dessutom bidrar
skolan i Revinge med en handledare.
– Vi vill hänga med
Kjell Rognmo är projektansvarig vid räddningstjänsten
i Stockholm och har ägnat
senaste halvåret åt planering
av utbildningen. Det återstår
fortfarande en del praktiskt att
ordna med datorer och studierum ute på stationerna.
– Det känns mycket positivt
att dra igång nu, det här är
en storsatsning på personalutbildning från kommunens
sida. Målet är att vi ska få bredare kompetens bland våra
brandmän och möjlighet att
utveckla vårt arbete med skydd
mot olyckor. Vi vill hänga med
i utvecklingen och då kommer
det också tredje man till gagn,
säger han.
KATARINA SELLIUS
Räddningsverket utbildar räddningstjänsten i Madrid
Räddningsverket Rosersberg
utbildar spanska brandmän och brandingenjörer i
Madrid.
Samtidigt byter man till
sig kunskap om terrorbekämpning.
Sedan två år tillbaka finns ett
samarbete mellan Räddnings-
verket och Madrids räddningstjänst.
– Det hela startade med att en
svenskspråkig kvinnlig brandingenjör i Madrid besökte
Rosersberg och blev intresserad av vårt koncept på kemutbildning, säger Gunnar Hilke,
Räddningsverket Rosersberg.
Det ledde till att Rosersberg
skickade kem-lärare till Madrid.
– Det föll positivt ut, därefter har vi genomfört en kurs
i övertändning i Madrid för
dess räddningstjänst. Vi har en
spansktalande lärare, anställd
vid Stockholms Brandförsvar,
som blivit mycket uppskattad
i Madrid.
Nu har det kommit önskemål
om fler övertändningskurser
från Madrids räddningstjänst.
Dessutom kommer en grupp
spanska instruktörer att under
våren genomgå en kurs i Rosersberg där man ska titta på en
rad olika kompetenser, både
inom släckningsteknik och
ledning.
– Vi ser det som ett positivt
utbyte av kunnande. För det är
inte enbart vi som delar med
oss av svensk kompetens, vi har
mycket att lära av våra spanska
kollegor om bland annat terroristbekämpning, konstaterar
Hilke.
Utbildning
Sirenen Nr 2 • 2005
27
Civilplikten bort
–konsekvenser för skolorna
Till hösten läggs civilpliktsutbildningen ned.
Det kan betyda att ett
40-tal tjänster försvinner
från Räddningsverket i
Sandö och Skövde under en
treårsperiod.
– Sannolikt blir det inte
så, vår ambition är att
satsa på nya marknader
och då måste vi behålla vår
kompetens och personal,
säger Mona-Lena Beckman,
skolchef i Skövde.
Mona-Lena Beckman, skolchef Skövde:
– Den här planen är en konsekvensanalys av vad som händer
om vi är passiva och till stor del
en gissning. Vi utesluter inte att
personal måste sägas upp, men
just nu fokuserar vi helt och
hållet på framtiden, vi är absolut inte passiva utan vill skapa
tydliga målbilder för att på bästa och smartaste sätt klara den
här besparingen, säger hon.
I sommar tar de allra sista kullarna räddningsmän examen
vid Räddningsverket Sandö
och Skövde. Därefter läggs civilpliktsutbildningen ned.
– Det innebär förstås stora
förändringar för oss, 25 procent
av utbildningsvolymen försvinner. Just nu är vi i full gång med
att reda ut hur det framtida
personal- och lokalbehovet
kommer att se ut, säger Rune
Moberg, skolchef i Sandö.
Hon ser flera nya områden som
kan utvecklas, särskilt inom
samhällets säkerhetsarbete och
via nya samarbetspartners i andra länder.
– Men det viktigaste är att vi
behåller personal och kompetens, annars kan vi ju inte utveckla verksamheten. Då blir
det en omöjlig ekvation, det
verkliga värdet ligger ju i människan och här finns mycket
kompetens och vilja.
– Just nu tittar vi på hela vår
verksamhet, vad är det vi ska
hålla på med, är det rätt saker vi
gör i dag? Använder vi vår kompetens rätt? Vissa verksamheter
kanske bör förändras, hotell-,
konferens- och internat-delarna har exempelvis inte gått
så bra senaste året.
– Men samtidigt måste vi vara
medvetna om att vår verksamhet måste gå ihop ekonomiskt.
Alla statliga myndigheter har
ett ansvar att förvalta skattepengarna på bästa sätt.
20-tal tjänster bort?
I dag är ett 25-tal personer sysselsatta med civilpliktsutbildningen i Sandö som de senaste åren
utbildat 150 räddningsmän, sanerare och ammunitionsröjare
per år. Hur många tjänster som
försvinner är oklart, men det
handlar förmodligen om drygt
ett 20-tal i Sandö.
– Vi räknar med att 3 000
till 4 000 kvadratmeter, alltså
en fjärdedel av våra lokaler,
måste avvecklas. Vi håller för
närvarande på att göra om våra
hyresavtal, säger Moberg och
fortsätter:
En omöjlig ekvation
Foto: PER WESTERGÅRD
Räddningsman under utbildning. Men snart är det slut och två av
Räddningsverkets skolor tvingas spara.
– Nu står vi inför trolleriet att
hitta ersättningsverksamheter
och nya marknader. Problemet är att det här är en mycket
snabb förändring, verksamheten försvinner på en gång och
det är inte realistiskt att lika
snabbt komma igång med ersättningsverksamheter.
– Men även om det är ett stort
ingrepp i verksamheten är det
ingen desperat situation, vi
kommer att hämta igen och redan nu ser vi nya områden att
satsa på, bland annat tjänsteexport. Vi har även ett bra samarbete med Umeå universitet som
ska utvecklas ytterligare.
Räddningsverket har på uppdrag av regeringen tagit fram
en avvecklingsplan för utbildningen av totalförsvarspliktiga
för det kommunala behovet.
Totalt ska 35 miljoner kronor
sparas och avvecklingen kommer att pågå fram till 2008. Enligt planen ska skolorna i Sandö
och Skövde spara 26,2 miljoner
kronor tillsammans.
Tio miljoner ska sparas
För Skövdes del innebär det ett
sparbeting på omkring tio miljoner kronor.
Något som väckt stor frustration bland de anställda.
KATARINA SELLIUS
Nytt spår
för vidareutbildning
Räddningsverket arbetar för att
kunna erbjuda vidareutbildningarna inom området skydd
mot olyckor i två parallella spår.
- Det traditionella, där arbetsgivaren (oftast räddningstjänsten) ansöker om plats för anställda till vidareutbildning.
- Ett nytt spår, öppet för alla
med rätt behörighet, att söka i
fri konkurrens och som berättigar till studiemedel.
Två sammanhållna basprogram och ett påbyggnadsprogram föreslås:
• Basprogram A: Räddningsledning A, Tillsyn och olycksförebyggande A samt metoder
för samhällsinriktat säkerhetsarbete A. Ger formell behörighet att vara räddningsledare.
• Basprogram B: Innehåller
metoder för samhällsinriktat
säkerhetsarbete A och Strategier för samhällsinriktat säkerhetsarbete B.
• Påbyggnadsprogram med
räddningsledning B samt tillsyn och olycksförebyggande B.
Räddningsverket ansökte 28
februari till utbildningsdepartementet om att programmen
och fristående kurser blir studiestödsberättigande.
– I början räknar vi med osäkerhet om hur många platser
som behövs men i takt med att
de nya eleverna i utbildningen
skydd mot olyckor kommer
ut tror vi att många vill skaffa
formell kompetens att vara
räddningsledare. Det kan de få
genom att gå ett sammanhållet
basprogram, säger Lars-Gunnar
Strandberg på Centrum för riskoch säkerhetsutbildning.
Det blir drag på Revinges nya gym
En rymdstation?
Nej, ett nytt gym på
Räddningsverket Revinge
som ger möjlighet till en ny,
funktionell träning.
Henrik Dagård, den före detta
tiokamparen, invigde nya gymet i Revinge. Ett gym som ser
annorlunda ut än ett traditionellt gym. De nya redskapen
är baserade på ett vajersystem
som ska dras eller pressas i olika ställningar. De flesta redskapen är flexibla och kan ställas
in i alla tänkbara positioner.
– Tanken är att vi ska träna
på ett mer funktionellt sätt,
att träna kroppen efter hur
den fungerar och är byggd, sa
Dagård, som tillhörde världseliten i tiokamp i ett antal år
under 90-talet.
Fokus på andra muskler
Efter OS i Sydney 2000 avslutade han sin aktiva idrottskarriär
och numera arbetar han som
säljare, utbildningschef och
fystränare för bland andra fot-
bollslagen Elfsborg och Landskrona BOIS.
Dagård menar att dagens
styrketräning för mycket går ut
på att träna och visa upp ytliga
muskler. I stället bör vi fokusera på de, för hela kroppen,
viktiga musklerna kring leder,
bål och rygg.
– Det är inte viktigt för kroppen med en mage som ser ut
som en tvättbräda eller armar
med uppblåsta biceps. Det
viktiga är att träna så att hela
kroppen används.
Något som alltså ska bli möjligt i det nya gymet, som någon
sade liknade en ”rymdstation”.
– De flesta av dagens gym-maskiner tränar bara en muskel
och det har man ingen glädje
av i vardagslivet. Kroppen jobbar aldrig enbart med en muskel, det krävs samspel och koordination, sade Dagård.
Foto: HENRIK ENARSSON
Henrik Dagård demonstrerar ett av redskapen under invigningen av det nya gymet.
28
Sirenens räddningsskola
Sirenen Nr 2 • 2005
Olycksundersökningar: Lär
Har du varit på olyckor som liknar
varandra? Småkrockar i samma
slags korsningar, villabränder med
jämförbara förlopp?
Ja, förstod det. Kanske flera
gånger till och med.
Men hur ofta har du funderat över
varför?
Det är lätt att bara tänka insats. Sedan
packar vi ihop, åker hem och återställer
på station.
Istället kan vi se varje händelse som
en chans att lära nytt. Se olyckan som
ett ”fullskaleförsök” och olycksundersökningen som ett sätt att ta reda på
tillräckligt mycket för att undvika att
detsamma händer igen. Inse att människoliv kan fördärvas – om vi inte tänker
till.
Lagen om skydd mot olyckor (LSO)
fastslår att:
”När en räddningsinsats är avslutad
skall kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen genomförts.”
(2003:778, 3 kap 10 §)
Både stora och små olyckor
De händelser som enligt lagen ska
undersökas är olyckor som föranlett
räddningsinsats (1 kap 2 §). Olycka eller
tillbud, stor eller liten skada har ingen
betydelse i detta sammanhang.
Dessutom står det varje kommun fritt
att ha en högre ambitionsnivå och utreda även andra händelser. Räddningsverkets projekt ”Olycksundersökningar
enligt lagen om skydd mot olyckor”
som pågått under 2004 betonar detta:
utgå från den egna kommunen, lokala
förhållanden, handlingsplaner och riskbilder.
Den samlade erfarenheten lägger
grunden till konkreta handlingsprogram för skydd mot olyckor, och ger på
sikt ett verklighetsförankrat underlag
till samhällets säkerhetsarbete. Och inte
minst argument för satsningar på förebyggande åtgärder.
Tre utredningsnivåer
Att utreda olyckor är i sig inget nytt
för räddningstjänsten. Olycksundersökning enligt LSO är ett sätt att få igång lärandet från olyckor så att detta kan förbättra säkerheten i samhället; men det
behöver inte alltid innebära stora insatser. Uttrycket i lagen är ”skälig omfattning”, undersökningen behöver alltså
normalt sett inte vara så komplicerad.
Olycksundersökning kan förslagsvis
göras i tre steg:
Den första – och vanligaste – nivån är
en grundläggande olycksundersökning.
Den består av datainsamling, en analys av dessa uppgifter som leder till en
slutsats och förslag på åtgärder. Uppgifterna rapporteras av räddningsledaren i
insatsrapporten.
I det andra steget, när man av någon
anledning vill veta mer om olyckan,
genomförs en utökad olycksundersökning. Det bör vara händelser som kommunen prioriterat i sitt säkerhetsarbete:
Under insatsen används fyra frågor som hörnstenar: Varför hände det? Varför blev skadan som den blev? Vad kan ha legat
bakom händelsen? Vad kan göras för att detta inte ska hända igen?
barnolycksfall, bränder i äldreboenden,
drunkningar eller kanske större olyckor
i allmänhet.
Undersökningen görs av en särskilt
utsedd olycksutredare. Förvaltningstillhörigheten kan variera beroende på
typ av olycka, men den grundläggande
datainsamlingen står alltid räddningstjänsten för.
Den utökade olycksundersökningen
kan göras mer eller mindre omfattande
i tid, kompetens och dokumentation.
För det tredje och mest omfattande
steget kan en utredningsgrupp tillsättas
med representanter från flera kommunala förvaltningar och eventuellt andra
myndigheter och organisationer.
Bakomliggande faktorer
För att förstå händelsekedjan bakom
en olycka behövs ett helhetsperspektiv.
De utlösande enskilda händelserna får
direkta orsaker och vållar skada – men
de bakomliggande faktorerna måste
analyseras fram med utgångspunkt i
samspelet mellan mänskliga, tekniska
och organisatoriska orsaker till olyckor.
Ett MTO-perspektiv (Människa - Teknik
- Organisation).
Det är ofta enkelt att hitta orsaker som
”den mänskliga faktorn” och enskilda
misstag. Men olycksorsakerna och
olycksförloppet har troligen påverkats
av prioriteringar, beslut och åtgärder
på flera nivåer i samhället. Analyserar
man olycksorsakerna med detta synsätt
blir mönstret bakom en olycka vanligen
mer omfattande än att en enskild individ genom en oaktsam handling orsakat
olyckan.
Inte leta syndabockar
Att peka ut den mänskliga faktorn som
olycksorsak ger lätt ett syndabockstänkande. Det skapar rädsla, tystnad och
kan blockera möjligheten att lära av
olyckor – som ofta innebär att lära av
misstag.
Olycksundersökningens främsta syfte
är att olyckan inte ska hända igen – inte
att peka ut skyldiga eller utkräva straff.
Grundinställningen och attityden vid en
olycksundersökning måste vara öppen,
ärlig och utan hotet om bestraffning i
bakgrunden, ”ingen vill ju göra fel”.
Olycksundersökning i praktiken
Ansvaret för att en grundläggande
olycksundersökning genomförs bör vila
på räddningsledaren. Men det betyder
inte att han eller hon måste göra allt arbete. Ta vara på kompetensen i gruppen,
intresse och engagemang är viktigare än
hierarki. Alla kan ta del i datainsamling
på olycksplatsen, redogörelser för insatsen och analys av händelseförloppet.
Under insatsen
Använd fyra frågor som hörnstenar:
1) Varför hände det?
2) Varför blev skadan som den blev?
3) Vad kan ha legat bakom händelsen?
4) Vad kan göras för att detta inte ska
hända igen?
Säkra uppgifter redan i samband med
insatsen. Det ger ofta värdefull information som annars kan gå förlorad.
Kom ihåg på plats:
• Rita enkla skisser över hur det såg/
ser ut
• Fotografera: både översikts- och detaljbilder
• Prata med personer som kan ha upplysningar att lämna, gör korta minnesanteckningar.
Metoder
När grunden är lagd – med de direkta
händelserna och de omedelbara följderna – kan vi bygga vidare från dem.
Det finns flera metoder för olycksundersökning, i detta nummer av Sirenen redogörs kort för två: händelseutredning
(se nedan) och STEP – Sequential timed
events plotting (se Erfarenheter sidan
30).
Händelseutredning – som en pyramid
Exempel: brand i äldreboende orsakad av sängrökning.
1) Händelsekedja: rita upp kedjan på
en tidsaxel som börjar där normaltill-
Sirenens räddningsskola
Sirenen Nr 2 • 2005
29
av olyckan – och spara liv
Rainar All, samordnare: 0500-42 43 40
Marianne Stålheim, sakkunnig: 054135014, Colin McIntyre, statistiker:
054-135194
Gå en kurs
Räddningsverkets Centrum för riskoch säkerhetsutbildning anordnar
kurser i både olycksundersökning och
brandutredning. För fullständigt utbud,
se kurskatalogen (finns på www.raddningsverket.se/utbildning) eller ta kontakt med respektive skola.
Olycksundersökning, 4 dagar
18/4-21/4 2005 Skövde,
tfn: 0500-46 40 00
25/4-28/4 2005 Sandö,
tfn: 0612-820 00
17/5-20/5 2005 Revinge,
tfn: 046-23 35 00
3/10-6/10 2005 Rosersberg,
tfn: 08-590 080 00
31/10-3/11 2005 Skövde
1/11-4/11 2005 Revinge
Datainsamling efter olyckor, 2 dagar
25/5-26/5 2005 Sandö
15/11-16/11 2005 Skövde
29/11-30/11 2005 Revinge
Offentlighet och sekretess för räddningstjänsten, 1 dag
3/5 2005 Revinge
21/9 2005 Skövde
eller kontakta Ronnie Gyllentri, Räddningsverket Skövde, tfn: 0500-46 40 66
Säkra uppgifter redan i samband med insatsen. Det ger ofta värdefull information som annars kan gå förlorad. Rita enkla skisser
över hur det såg/ser ut, Fotografera: både översikts- och detaljbilder, Prata med personer som kan ha upplysningar att lämna, gör
korta minnesanteckningar.
ståndet övergår i ett olycksförlopp. Genom att markera delhändelser: patient
röker, tappar glöd, pyjamas tar eld och
så vidare, benas först upp vad som hänt.
2) Orsaksanalys: lyft upp frågorna en
nivå, och sök ovanför varje del i kedjan
svar på varför varje händelse inträffat.
3) Orsaker bakom orsakerna. Fortsätt
leta indirekta orsaker bakom de direkta
orsakerna. Exempelvis: personalen reagerar snabbt och agerar rätt – kväver
branden med en filt. Orsak: de anställda
har fått utbildning. Bakomliggande
orsak: socialnämnden har prioriterat
brandskyddsutbildning för vårdpersonalen.
4) Barriäranalys. Gå in i händelsekedjan och undersök var den kan brytas. Var
finns brister?
5) Förslag på konkreta åtgärder: information till anhöriga, sprinklade rum,
tillsyn av rökande patienter eller andra
barriärer.
6) Förslag till åtgärder på grund av systembrister. Här når pyramiden sin topp
med ett systemövergripande perspektiv
på olyckan.
Slutsatsen av undersökningen kan
vara att personalen visserligen har utbildning men att ett systematiskt säkerhetsarbete på vårdhemmet saknas.
Resultat: en uppmaning till socialnämnden att prioritera frågan i sin budget.
Det är en styrka att göra alla berörda
parter delaktiga i utredningen. Att följa
hela kedjan förklarar samband och ger
insikt. Pekpinnar är sällan populära.
Tillsammans lär vi mer
En helhetssyn på olyckor och olycksundersökningar innebär också samverkan med andra myndigheter och intressenter. Dels andra myndigheter som gör
egna utredningar: polisen, Vägverket,
Banverket, Statens Haverikommission
med flera, dels inom den egna kommunen men även med andra lämpliga organisationer.
Fundera på vilka som är berörda/har
intresse av just den olycka som har
skett.
Till exempel: kommunens egna gatuingenjörer, miljö- och hälsoskyddskontoret, socialtjänsten, skolförvaltningen,
branschorganisationer, olika fastighetsbolag, försäkringsbolag, folkhälsoplanerare, säkerhetssamordnare osv.
Ta kontakt, berätta hur räddningstjänsten har upplevt händelsen, att en
utredning görs och vad ni har för idéer
omkring det som inträffat.
Tänk på att…
… Våga ange olycksorsak när insatsrapporten fylls i. Den grundläggande
olycksundersökningen har inget egent-
ligt bevisvärde, räddningsledaren gör
enbart en bedömning av tänkbar orsak.
Det är bättre för lärandet av olyckor att
få en hypotes att utgå ifrån, än en ”okänd
orsak” som inte säger något alls.
Tänk på att du som brandman/brandbefäl troligen har en ganska klar bild av
varför olyckan har skett. Skriv ner denna
i olycksundersökningen i insatsrapporten.
… Grunden för alla olycksundersökningar är att lära av olyckor för att förbättra säkerheten i kommunen. Men det
görs också en nationell sammanställning av genomförda undersökningar.
Skicka därför era utökade olycksundersökningar till NCO (Nationellt centrum
för lärande från olyckor). Målet är att
bygga upp en kunskapsbas att dra lärdomar och erfarenheter ur.
Adress: Räddningsverket/NCO, Värmlandsvägen 25, 691 34 Karlskoga
Anders Bergqvist
i samarbete med
Eva-Lena Lindbäck
Har du frågor, förslag, synpunkter på
området olycksundersökning?
Kontaktpersoner i Räddningsverkets
projektgrupp:
Anders Bergqvist, projektledare:
070-764 88 56
Att läsa vidare
Särdqvist, Stefan: ”Olycksundersökning”. Räddningsverket, under produktion (mars 2005).
”Handbok för riskanalys”, Räddningsverket 2003. Beställningsnr: U30626/02
Olycksundersökningsprojekt på webben: www.raddningsverket.se/nco
Välj menyn ”Undersökningar” till vänster.
Läraren
Namn: Anders
Bergqvist
Ålder: 36 år
Bostadsort:
Stockholm
Yrkesbakgrund:
brandingenjör,
lärare Räddningsverket Sandö,
Stockholms brandförsvar sedan
1997, projektledare ”Olycksundersökningar enligt LSO” 2004,
doktorand på området lärande
från olyckor.
Fritid: familjen, träning och
friluftsliv
30
Erfarenheter
”När en
räddningsinsats
är avslutad skall
kommunen se till att
olyckan undersöks för
att i skälig omfattning
klarlägga orsakerna till
olyckan, olycksförloppet
och hur insatsen har
genomförts…”
Så inleds paragraf 10
i lagen om skydd mot
olyckor.
Sirenen Nr 2 • 2005
Step
– metod för analys av räddningsinsatser
A
tt klarlägga orsakerna till olyckan och olycksförloppet är framför allt en uppgift för en brandeller olycksutredare med särskild utbildning.
Men för att klarlägga hur insatsen har genomförts
krävs alla deltagarnas medverkan.
Egentligen är det inte någon ny uppgift för räddningstjänsten.
Efter varje avslutad insats brukar deltagande personal samlas runt kaffebordet och prata igenom vad de
varit med om. Var och en berättar om sina upplevelser.
För det mesta sker det helt informellt utan organiserad ledning. Metoden har många fördelar men också
vissa nackdelar:
Det finns ingen systematik i genomgången. Obekväma erfarenheter förtigs eller sopas under mattan. Kunskaperna tas inte tillvara och sprids till andra grupper
och skiftlag.
Systematisk plottning
Step är en förkortning av Sequential Timed Events
Plotting. Det är en metodisk metod där alla aktörer
som deltagit i en insats får komma till tals. Målet är att
kartlägga tidsföljden för alla vidtagna åtgärder och
hur de påverkat varandra.
Metoden börjar med att övningsledaren ritar upp en
horisontell tidsaxel på en tavla. Därefter markerar han
alla kända tidsuppgifter för viktiga händelser.
en egen rad men på rätt plats på tidsaxeln.
En aktör kan vara en enskild person, en grupp av
personer, ett fordon med besättning, ett larmsystem,
en byggnad, ett föremål eller vad du vill. Det viktiga
är att aktören tillför helhetsbilden något och inte bara
komplicerar överblicken.
En finess som gör uppställningen mera lättöverskådlig är att markera händelser som har skett på tider
som är verifierade med annan färg än händelser där
tidpunkten bara är uppskattad.
Analysera insatsen
TECKNING: PER HARDESTAM
På tavlan där kända tidsuppgifter placerats in på
en horisontell axel får alla inblandade överblick om
insatsen.
Det sker lämpligen med hjälp av självhäftande så
kallade post it-lappar, som placeras på rätt plats på
tidsskalan. De inledande tiderna ska vara hämtade
från SOS Alarm eller annan logg som bekräftar att de
är riktiga.
Därefter får alla aktörer själva redogöra för vad de
gjort under insatsens olika moment.
Åtgärderna noteras på nya lappar som placeras på
När alla aktörer tycker att deras del av insatsen blivit
riktigt belyst är det dags att analysera helheten.
Ofta framgår det då tydligt var de tidsmässiga problemen uppstod. De är för det mesta av organisatorisk art. För att få underlag till åtgärder krävs då ofta
långvarig statistik och erfarenheter från flera liknande
insatser.
Ibland kan analysen peka på tekniska brister eller
mänskliga misstag. Var inte rädd för att ta itu med problemen och se till att de inte händer igen. Men undvik
att peka ut någon syndabock. Ingen ska bli bestraffad
för att han gör en tabbe.
ULF ERLANDSSON
Erfarenheter
Sirenen Nr 2 • 2005
Exempel
för Stepmetoden
Här följer ett exempel som illustreras av teckningen till vänster.
Brand utbryter i ett av kommunens servicehus.
Det är nattetid bemannat med två
vårdare som har tillsyn över två våningsplan där det bor sammanlagt
cirka 20 mer eller mindre handikappade åldringar.
Det automatiska brandlarmet utlöser klockan 23.25.
Vårdaren på det aktuella våningplanet går för att undersöka orsaken. När hon öppnar dörren till det
markerade rummet möts hon av
heta rökgaser som strömmat ut i
korridoren.
Hon ser att den boende mannen
sitter på sängkanten. Det brinner i
sängen och i hans kläder. Vårdaren
drar ner den gamle mannen på golvet och kväver branden i hans kläder
med en filt som ligger på en stol. Däremot orkar hon inte ensam dra ut
honom ur rummet.
Cirka fem minuter efter larmet
anländer den andra vårdaren och
tillsammas lyckades de dra ut den
skadade mannen i korridoren.
Därefter stänger de dörren till det
brinnande rummet, ger första hjälpen till mannen samt ringer 112.
Fördröjning av larm
Det automatiska brandlarmet på
servicehemmet har rökdetektorer i
både patientlägenhetena och i korridorer och trapphus. Det är kopplat direkt till SOS Alarm som enligt
larmplan skickar räddningsstyrkan i
Y-by samt en ambulans från X-stad.
Räddningstjänsten i Y-by är en
deltidskår med 5 minuters anspänningstid och cirka 2 km körsträcka.
Kåren rycker ut med sju man i två
fordon, bil 401 och 404. De är framme klockan 23.34.
Under framkörningen får de besked om att man ringt från äldreboendet och bekräftat att det är en
brand. Förstärkning begärs från heltidskåren i X-stad klockan 23.33.
En rökdykargrupp slår snabbt ner
branden i sängen. Branden rapporteras under kontroll 23.49. Det har
dock blivit kraftig rökspridning till
korridoren utanför och ett tiotal andra patienter måste evakueras till en
annan avdelning.
Förstärkningen med brandstyrkor från X-stad har 28 kilometer att
köra och anländer till brandplatsen
klockan 00.02
Den drabbade mannen är svårt
skadad och tas i ambulans till sjukhus i X-stad. Ambulansen anländer
till brandplatsen klockan 23.51.
Båda vårdarna har fått i sig mycket
brandrök och förs senare också de
till sjukhuset för kontroll. Inga andra personskador.
Räddningsledaren förklarar räddningsinsatsen avslutad klockan
00.35 Då är röken utvädrad och nästan alla rum utom brandrummet
beboeliga igen.
31
Rökmaskin vållade brand
En vanlig rökdykarövning med
teaterrök och tillskottsvärme tillhör
rutinen på de flesta brandstationer.
Men att övningen förbyts till allvar
med ett övertänt övningshus är
lyckligtvis inte så vanligt.
– Tur att alla tog övningen på allvar och
följde reglerna från första stund. Annars
kunder det gått riktigt illa, berättar Mikael Dansäter, en av rökdykarna.
I anslutning till brandstationen i Löddeköpinge i Kävlinge kommun hade
räddningstjänsten ett rökövningshus
som användes mycket frekvent.
Av miljöskäl var det inte avsett för öppen eld utan värmdes med gasolbrännare till max 80 grader samt rökfylldes
med två rökmaskiner typ Mark VI Counter.
Övningsdelen bestod av två våningsplan med väggar och tak av vattenfasta
plyfaskivor. Golvet på bottenvåningen
var gjutet medan mellanbjälklaget var
av trä. Två skilda angreppsvägar ledde in
i byggnaden. Inredningen kunde varieras med traditionella gallergrindar som
delvis var täckta av masonitskivor.
Dröp paraffinolja
På grund av att byggnaden användes flera gånger varje dag dröp inredningen
av överbliven paraffinolja från de kraftiga rökmaskinerna.
Dagens övning med heltdisstyrkan i
Löddeköpinge hade som förutsättning
lägenhetsbrand i flerfamiljshus, okända
omständigheter, möjligen livräddning.
Objektet var övningshuset.
– Vi gjorde angreppet precis som om
Tur att alla tog
övningen på allvar
det varit en riktig brand. Vatten från
brandpost som tryckhöjdes via tankbil
och rökdykarangrepp via huvudingången, berättar rökdykaren Mikael Dansäter.
– Men inredningen var helt ändrad
och jag och min partner kände inte igen
oss trots att vi varit där inne massor av
gånger. Dels var byggnaden uppdelad i
sidled så att man var tvungen att använda båda trapphusen för att nå alla ”lägenheterna”, dels var det både varmare
och rökigare än vanligt.
Övningen förbyttes snabbt till en riktig släckningsinsats. Men trots inkallad
förstärkning blev skadorna omfattande.
Det verkar uppenbart att mängden
oljeavlagringar från de båda rökmaskinerna har bidragit till det snabba
brandförloppet. Däremot är orsaken till
branden ännu inte helt fastställd. Båda
rökmaskinerna blev illa brända på utsidan. Däremot verkar de inte vara skadade invändigt. De är båda skickade till
Statens Kriminaltekniska Laboratorium
för undersökning.
Har du varit med om att en rökmaskin vållat brand eller ett brandtillbud?
Hör i så fall av dig till Räddningsverkets
brandutredarprogram.
ULF ERLANDSSON
Hade vattenförsörjning
När rökdykarna sökt igenom halva
huset var det dags att välja en annan
angreppsväg. Men först måste de byta
lufttuber. Gruppen fick då delvis annan
sammansättning.
Lyckligtvis försågs också det nya rökdykarparet med ordentlig vattenförsörjning. Så gjorde man inte alltid. Av
rädsla för vattenskador på trägolvet på
övervåningen brukade man oftast bara
ha torra slangar på det våningsplanet.
Genast de nya rökdykarna kom in på
bottenvåningen såg de hur det kokade
av eld under taket. De slog ner lågorna
och avancerade uppför trappan till övervåningen.
Där var läget ännu mera kritiskt. Väggar och all inredning var övertänd. Nu
först förstod de att det inte var en del av
övningen.
Erfarenheter
■ Den konstgjorda röken framställs av
paraffinolja med en flampunkt om cirka
220 grader. Drivgasen är koldioxid.
■ Oljedimman från en rökmaskin är
alltså brännbar om temperaturen blir
tillräckligt hög.
■ Om man ofta använder konstgjord
rök i samma utrymme bildas avlagringar som rimligen sänker risken för
antändning på inredningen i rummet.
■ Också ett övningshus för teaterrök
och måttlig tillskottsvärme kan bjuda
på oväntade överraskningar. Var noga
med säkerheten och håll alltid reträttvägen fri.
Vilseledande reklam
om grovdammsugare
På senare tid har det dykt upp reklam
för en sorts plåtburkar som fungerar
som avskiljare för aska, sågspån och
annat grövre avfall innan det sugs in i en
vanlig dammsaugare.
Av reklam i bland annat TV4 framgår det
hur man utan större förberedelser suger upp
kvarvarande aska från en öppen spis.
En familj i Småland hade nyligen flyttat in
i sin nybyggda villa. Kvällen innan hade de
haft besök av några vänner. Som vanligt hade
de eldat i braskaminen i vardagsrummet.
På eftermiddagen dagen efter höll frun i
huset på att städa. Eftersom det inte syntes
någon glöd i resterna i kaminen beslöt hon
att suga upp askan i grovdammsugaren som
var kopplad till husets centraldammsugare.
Efter en kort stund började det ryka kraftigt från plåtbehållaren. Och inte nog med
det: Slangen mellan grovsugen och uttaget
till centraldammsugaren smälte också ihop
och började ryka. När hon hade kopplat isär
delarna och skulle kasta ut de brinnande
prylarna fick hon av en tillfällighet se att glöden också hade antänt centraldammsugaren
som satt på väggen vid en bakdörr.
Lyckligtvis fick hon hjälp av några grannar och situationen löste sig utan insats från
räddningstjänsten. Men händelsen väckte
uppmärksamhet i kvarteret. Vi ett möte
med kommunens brandutredare förklarade
samtliga grannar att de fått uppfattningen
Foto: ROGER JOHANSSON
Plåtbehållaren började ryka en kort stund
efter att kvinnan dammsugit braskaminen.
att det var riskfritt att använda grovsugen
för att suga upp aska i spisen.
– Så gör man ju på reklamen i TV…
Artikeln bygger på en rapport av Roger
Johansson, Höglandets räddningstjänst.
Erfarenheter
■ Behållaren för uppsamling
av det grova avfallet är visserligen helt utförd av plåt. Men
filtret som samlar upp skräpet
och hindrar det att komma
vidare in i den vanliga dammsugare är gjort av polyester som
kan brinna.
■ Dessutom kan det naturligtvis finnas brännbara föremål
kvar i resterna som sugs upp.
Luftströmmarna gör att den
minsta glöd får ny fart och det
blir en brand.
■ Faran med kvarvarande
glöd bland uppsamlad aska är
en vanlig brandorsak även när
man inte använder en dammsugare. Utrakad aska samlas i
en plastpåse som tills vidare
placeras på altanen eller annan
plats utanför huset. Tyvärr är
den valda platsen inte alltid
tillräckligt säker.
Ulf Erlandsson är
anställd vid Räddningsverket med
uppgift att leda
ett stort brandutredningsprojekt.
Erlandsson medverkar i Sirenen med sammanfattningar
av rapporter. Han tar med
glädje emot synpunkter och
tips på tel 054-13 50 39, fax
0470- 20804, epost:
[email protected]
32
Ordet fritt
Sirenen Nr 2 • 2005
Ställ krav på
kompetens i
stället för att
kringgå lagen
S
kälet till att krav på
behörighet ställs av staten
är att värna om varje
räddningsledares och räddningschefs grundkompetens.
Kompetens är nödvändig för
att kunna leda en räddningsinsats och värna om rättssäkerheten. Det är kommunens
ansvar att se till att personalen
har den kompetens, utbildning
och erfarenhet som motsvarar
den riskbild som finns i kommunen.
Även om den egna kommunens riskbild är liten vill jag
poängtera att även i små och
medelstora kommuner förekommer större olyckshändelser med långtgående konsekvenser. Vid allvarliga olyckor
och samhällstörningar är det
nödvändigt med tillgång till
kompetenta räddningsledare
och väl fungerande staber.
Detta har framkommit på ett
mycket påtagligt sätt i samband med flodvågskatastrofen
i Sydostasien samt de stora
katastrofer vi haft på senaste
tiden i Sverige.
Jag tänker då på sommarens
översvämningar, orkanen i
januari 2005 samt gasolyckan
i Helsingborg i början av året.
De flesta håller nog med om
att de som har den största
operativa erfarenheten och
förmågan att fatta beslut under
stressiga förhållanden är polis,
räddningstjänst och militär.
Brandingenjör behövs
Med avseende på den ökade
riskbilden i samhället och de
stora krav på samverkan mellan olika aktörer vid en räddningsinsats anser jag att det i
varje kommun ska finnas till-
Också du kan tycka till
på de här sidorna
Alla är lika välkomna att delta
i debatten (skriv max 40 rader
eller 3 000 tecken på datorn,
inklusive mellanslag).
Adress: ”Ordet fritt”, Sirenen,
L 257, 651 80 Karlstad
Skicka gärna på e-post:
[email protected]
Manusstopp för nr 3/05 är
4 april. Välkommen!
gång till räddningsledare med
brandingenjörskompetens.
Det är även viktigt att man
har tillgång till den högsta
kompetensnivån, såsom
brandingenjörer för att kunna
utföra riskbedömningar, analyser och olycksutredningar. I
de mindre kommunerna där
det inte finns egen brandingenjörskompetens, är det nödvändigt att ha överenskommelser eller avtal om stöd av
brandingenjörskompetens och
kompetenta ledningsresurser.
Utifrån lagen om extraordinära händelser har det visat sig
att kompetens och erfarenhet
är en viktig resurs i kommunernas beredskap för krissituationer, även i de situationer
som ej är att betrakta som
räddningstjänståtaganden.
Likvärdig säkerhet
Det är naturligt att räddningschefen har den högsta kompetensen för att på ett riktigt och
väl underbyggt sätt kunna utse
räddningsledare. Skälet till det
tidigare kravet på brandingenjör hos räddningschefen var
för att man ansåg att det var av
ytterst stor vikt att räddningschefen har tillräckligt stor kompetens för att kunna göra erforderliga bedömningar om vad
som menas med skälig räddningstjänst.
I den nya lagstiftningen finns
kravet på likvärdig säkerhet.
Varje enskild kommun kan tolka lagstiftningen och utifrån
det fatta beslut. Det är dock av
stor vikt att räddningschefen
på ett sakligt och kunnigt sätt
kan beskriva kommunens
förmåga att hantera de olika
skedena i räddningstjänsten.
Foto: ARNE FORSELL, BILDBYRÅN
Räddningsledare och räddningschefer är viktiga personer i räddningstjänsten och därför måste det finnas
höga krav på kompetens, skriver Torwald Snickars. Han menar att vissa kommuner försöker kringgå intentionen i lagstiftningen genom att utse lägsta möjliga kompetens.
Att räddningschefen har
lägre kompetens än de han ska
förordna som räddningsledare
synes utan rim och reson.
Intentionen i den nya lagstiftningen är att kommunen
själv ska besluta om räddningschefens kompetensnivå.
Det betyder inte att politiker
ska besluta om lägsta möjliga
kompetensnivå på räddningsledare för att kringgå det
tidigare kravet på brandingenjörskompetens.
När räddningschefer utser
räddningsledare är det av stor
vikt att beakta intentionen i
lagstiftningen, likaså när arbetsgivare utser räddningschefer, tillika räddningsledare.
Det säger rent sunt förnuft
att om räddningschefen kan
utse räddningsledare så bör
han/hon själv ha den högsta
kompetensen inom räddningstjänst vilket är brandingenjörsutbildning.
Ett allvarligt hot
Den senaste tidens debatt, där
det har visat sig att man försöker kringgå intentionen i
lagstiftningen genom att utse
lägsta möjliga kompetens för
räddningschefen, ses som ett
allvarligt hot mot medborgarens krav på skälig säkerhet.
Det är inte utan oro som man
ser att vissa kommuner försöker kringgå intentionen i lagstiftningen genom att söka dispens för personer som saknar
räddningstjänstkompetens.
För att kunna hantera
morgondagens risker är det av
stor vikt att erforderligt antal
brandingenjörer alternativt
riskingenjörer finns inom
organisationen för att kunna
samarbeta professionellt med
kommunernas risker och
risktopografi.
Torwald Snickars
Ordförande Civilingenjörsförbundet–Brandingenjörer
Håller du med?
Torwald Snickars skriver att
vissa kommuner försöker
kringgå intentionerna i lagen
genom att söka dispens för
personer som saknar räddningstjänstkompetens. Han
tycker att nivån ska vara minst
brandingenjör.
Vad tycker du? Skriv till
Sirenen!
Låt utbildade personer sköta fyrverkerierna
I
Sirenen nr 1/05 påpekade
två insändare riskerna med
det utbredda användandet av
fyrverkerier i tätort. I ett annat
nummer var Sirenen-redaktören inne på att avfyrande av
fyrverkerier endast skulle vara
tillåtet på särskilda platser.
Idén är bra och har prövats på
en del håll i Finland. Jag tog
för flera år sedan upp frågan i
mitt eget parti som också drev
frågan i kommunen – tyvärr
utan framgång!
Förslaget var att kommunen
i samarbete med räddningstjänst och polis skulle ta
fram lämpliga grönområden.
Säkerheten och organisationen på dessa platser skulle till
exempel föreningar kunna ha
ansvaret för och få ersättning
för detta från kommunen.
Självklart skulle förening-
arnas ”fyrverkeripersoner”
först få utbildning av räddningstjänst och polis. Till dessa
platser skulle kommuninnevånarna komma med sina
fyrverkeripjäser och få dem
avfyrade på ett säkert sätt i
godkända ramper.
Jag är övertygad om att det
hela skulle kunna utvecklas till
folkfester där varken människor, djur eller egendom
riskerade att skadas.
Vilken kommun i Sverige blir
först med att införa detta?
Ingvar Nordén (kd)
före detta 2:e vice ordf
räddningsnämnden, Västerås
Ordet fritt
Sirenen Nr 2 • 2005
33
Matts Jangerstad:
Verkets verklighetsuppfattning
verkar inte verklig
I
ett nummer av Sirenen läser
jag om hur Gotlands räddningstjänst har kommit att
bli certifierad enligt ISO 9001
och räddningschefen visar
stolt upp på sin skärm en skiss
och säger: – Vi har identifierat
våra huvudprocesser som är
förebyggande, beredskap och
operativ verksamhet.
Jag ställer frågan, vad har
man gjort tidigare som chef
och på vilka meriter har man
kommit till sin position?
Det är skrämmande att en
chef, ansvarig för verksamheten, inte har förstått sitt ansvar
förrän nu. Chefens uppvaknande har kostat många timmars
arbete och stora belopp för att
bli certifierad och det handlar
om systematiskt arbetsmiljöarbete i grund och botten. Det
är något som chefen är skyldig
att följa! Har inte chefen förstått att arbetsmiljölagen och
AFS 2001:1 omfattar hans verksamhet och hur kan Sirenen
ta upp detta som något unikt?
Hur kan en chef tillåtas att
bromsa en hel organisation att
utvecklas på grund av sin egen
okunnighet?
Ännu ett exempel på hur
Räddningsverket inte har
några djupare kunskaper i
operativt arbete eftersom man
inte har någon egen verksamhet och att kompetensen på
brandcheferna är låg inom
vissa viktiga områden som
annars skulle ge oss utveckling
och en bra arbetsplats.
heter rapporten ”brandman
och man”. Nu har man gjort
vetenskap av artiklar som
skrivits som insändare som
behandlar ämnet kvinnor och
brandingenjörer i verksamheten.
Läs denna skrift, men beställ
den inte från Räddningsverket
utan ta ut nätupplagan så
slipper ni kostnaden på 100
kronor.
Deltidare finns inte
Jag tycker att det är en beklämmande läsning över hur
verksamheten beskrivs som
generella sanningar och skall
också vara vetenskaplig. Vart
går lågvattenmärket för dessa
vetenskapliga rapporter? Det
finns så många som har så
mycket att säga om verksamheten men jobbar själva inte
aktivt inom yrket.
Hur kan detta komma sig
att tidningen Sirenen avsäger sig samhörigheten med
Räddningsverket som en del av
verksamheten och hänvisar till
Jag måste tipsa Räddningsverket/Sirenen om en nyhet och
det handlar om att deltidare
inte längre finns som benämning. Parterna på arbetsmarknaden har kommit överens
om att brandman deltid skall
heta RIB (räddningspersonal
i beredskap). Alltså heltid är
heltid och deltid är inte deltid
utan i beredskap.
Apropå nyheter, Räddningsverket har givit ut ett nytt alster av typ ”räddningstjänstens
inre liv” och den här gången
Beklämmande läsning
att endast generaldirektörens
sida är den enda beröringspunkten. Vore det inte bättre
att Sirenen och Räddningsverket satte sig ned först och
redde ut sina roller inbördes
innan man använder underlag
till vetenskaplig forskning
t.ex. Samma konstiga situation
finns mellan LTH i Lund och
Räddningsverket angående
utbildning och kunskap?
För verksamhetens bästa så
borde Räddningsverket bli
bättre på att beskriva verksamheten så som den fungerar och
beskriva hur chefer handskas
med arbetsmiljön och de
faktorer som skapar goda
arbetsplatser.
Fundera på saken ni som är
berörda och bli konstruktiva
istället, så når vi målen gemensamt!
Matts Jangerstad
brandman någonstans i
Sverige
KOMMENTAR från Sirenen-redaktionen: Jan Bejrum, räddningschef
på Gotland, har erbjudits men avböjt att kommentera insändaren.
Jangerstad sluggar åt olika håll
utan att precisera sig, bland annat
mot Sirenen. Skälet till att vi skrev
om Gotlands räddningstjänst
och dess ISO-certifiering är att
den enligt chef och personal
gett positiva effekter, exempelvis
enhetligare utrustning och effektivare övningar.
Jangerstad tipsar också både
verket och Sirenen om att
”deltidare” inte längre finns som
benämning. Personer som arbetar
deltid som brandmän eller förmän lär nog inom överskådlig tid
kallas deltidsbrandmän och deltidsförmän, oavsett vad fackliga
parter kommit överens om.
Jangerstads avslutning om
beröringspunkter mellan Sirenen
och Räddningsverket får stå för
honom. Rollerna är redan tydligt
definierade.
Stig Dahlén, Sirenen
Personalen måste lära sig elsäkerhet
S
kriften ”Brandförsvar vid elanläggningar” utgavs i samråd mellan
Statens brandmän och Svenska
Brandförsvarsföreningen (nu Brandskyddsföreningen) och den användes
av Brandnämnden vid utbildning. Den
senast utgivna upplagan är den tredje
– SBFs rekommendation 6:2 1987 och
den är tryckt år 1988.
I vilken omfattning Räddningsverket
har använt anvisningarna vid verkets
skolor är obekant, men man kan notera, att vid bland annat transformatorbrand, skogsbrand, tågbrand och inte
minst vid bränderna i Akallatunneln
skulle samhällets kostnader ha blivit
avsevärt lägre om anvisningarna följts.
Brister i elutbildningen
Att det finns brister i el-utbildningen
uppmärksammade jag bland annat i
Svenska Dagbladet den 9 april 2001.
Två brandingenjörer, som hade i uppdrag att se över larmanvisningarna på
LAC, föreslog att larmoperatören skulle
begära att huvudströmbrytaren skulle
stängas av.
Ett enda fall har jag noterat där en
brandkår vägrat påbörja släckningen
förrän elen varit avstängd. Det var vid
en restaurangbrand på Rhodos med
många omkomna – restaurangen var
flitigt frekventerad av bland annat
svenska charterresenärer. För det
oskickliga beteendet blev brandchefen
dömd till fängelse.
I en artikel – Brand och Räddning nr
9-10 2003 angående bränderna i Akal-
latunneln nämns att vid den första kabelbranden skulle en ordentlig sanering
gjorts: ”Och då hade kanske aldrig den
andra branden uppstått”.
När vi höll på med boken ”Brandförsvar vid elanläggningar” inträffade en
brand i Göteborg som man först försökte släcka genom att fylla byggnaden
med kolsyra. Det misslyckades, varför
man tog till skumsläckning och då
slocknade branden. Vi hade då kontakt
med Asea i Västerås, som utförde en del
prov med vatten mot brand i elanläggningar.
I det aktuella fallet hade skummet
fastnat i komponenter så att de fick
bytas ut. ”Om man hade släckt med vatten hade det gått mycket snabbare och
sedan hade det gått att återställa det
mesta genom att använda byggtorkar”
var Aseas:s teknikers utlåtande.
Enligt anvisningarna kan kabelbränder, som vid Akallatunneln, släckas
med spridd vattenstråle(dimstråle).
Släcka utan att bryta
Grundregeln vid släckning med vatten
är att anläggningen är frånkopplad.
Men om man iakttar säkerhetsavståndet som upp till 130 000 volt är tre
meter, kan man utan risk släcka en
kabelbrand utan att bryta strömmen.
Nu fick räddningspersonalen vänta i
fyra timmar innan skyddsjordningen
var klar, vilket avsevärt ökade skadorna
och försvårade släckinsatsen. Enbart
för tunnelbrand nummer två är den
samhällsekonomiska skadan uppskat-
tad till 187 miljoner kronor.
Förutom nämnda säkerhetsavstånd finns ett riskavstånd inom
vilket man ej får komma med
kroppsdel, verktyg etc.
Riskavståndet för spänningar
upp till 50 000 volt är 50 centimeter. Då blir man förvånad
när en elektriker skrämmer upp
brandmännen: ”Och då är det
inte kul att vara brandman med
en vattenslang i händerna…”. I
det aktuella fallet rörde det sig
om 24 000 volt och ett avstånd
om 2,5 centimeter. (Brand och
Räddning nr 9-10 december
2004).
Måste ha kännedom
Respekt för elektriciteten ska
man givetvis ha. Inom räddningstjänsten har vi upplevt
att fel på sladdar, sänglampor, övertäckta element och
brandfarliga placeringar av
värmefläktar har orsakat flera
dödsfall.
För att lagen om skydd mot
olyckor ska bli en verklig tillgång i säkerhetsarbetet måste
räddningspersonalen bland annat ha
kännedom om vårt elsäkerhetssystem. En uppgift för Räddningsverkets
utbildare?
Yngve Engkvist
FOTNOT: Yngve Engkvist var
brandchef i Trollhättan 194982 och har bland annat varit
styrelseledamot i Brandförsvarsföreningen.
Ordet fritt
34
Sirenen Nr 2 • 2005
Var syftet med lagen att
dra ner på det operativa?
V
ar det det här som var
syftet? När den nya
lagen om skydd mot
olyckor trädde i kraft verkar
det som om vissa kommuner
ser sin chans att dra ner på den
operativa räddningstjänsten.
Strömsunds, Krokoms och
Östersunds kommuner har
bildat ett förbund med fyra
miljoner i underskott redan
från start. Och de som ska
betala är deltidskårerna. Man
vill dra ner på styrkorna och
satsa på flerstationslarm och
fri inryckning. Men i kommu-
ner med långa avstånd mellan
kårerna blir körtiden orimligt
lång, minst 40 minuter och
upp till en timma.
Vi får ta all kritik
Ska man då behöva vänta på
förstärkningen och se på när
folk brinner inne bara för att
ett sparkrav har satts. Samtidigt ska även deltidarna sköta
polis- och ambulanspersonalens jobb, för där har man
redan sparat så det finns snart
inget kvar.
Var det här verkligen syftet
med att förändra lagstiftningen, ja då har man kommit
riktigt snett. För vad hjälper
lagboken, när det är händer
som ska jobba på olycksplatsen som sparas bort? För olyckor kommer tyvärr att ske, även
med fina lagar och paragrafer.
Och det är vi på skadeplatsen
som kommer att få ta all kritik
när det går åt helvete där.
30 år tillbaka
Syftet var väl att blicka framåt
och förändra på lång sikt, men
nu driver man räddningstjäns-
ten minst 30 år bakåt. Och hur
ska vi kunna locka folk att söka
anställning i räddningstjänsten när det ska bygga på ideellt
arbete åt kommuner som håller på att gå under.
Hoppas att det kommer att
granskas av berörda myndigheter och att det blir en
ändring av lagstiftningen,
för annars blir det väl bara ett
räddningsvärn kvar.
Brandmännens Riksförbund
i Strömsunds kommun
Tack Räddningsverket
och polisen!
V
i förlorade en nära anhörig
i flodvågskatastrofen på
annandagen. I allt det svåra var
den hjälp och det bemötande
vi fick från Räddningsverket
och polisen ovärderlig. Vi kom
ner till Thailand 18 februari
och alla gjorde sitt yttersta för
att hjälpa oss. De gav oss svar
vi inte kunde få hemma.
Vi möttes med respekt av
underbara människor och jag
kunde inte drömma om att vi
skulle få sådan hjälp. De var
flera, men vi vill särskilt nämna
Sven Mählqvist, Anders Wiik
och Helena Hassel.
Tack från oss!
Mona-Lisa, Eva,
Stefan och Janne
Utöka försvarets
roll i fredskriser
U
nder mer än två veckor
efter den svåra stormen i
södra Sverige var många orter
utan el- och teleförbindelser. I
Kronobergs län fick 8 000 personer hjälp av försvaret med
fast och mobil telefoni samt i
en del fall med reservkraft.
Även SOS Alarm fick stöd,
bland annat med att en 40 meters mast sattes i drift i Traryd.
Insatsen började den 12 januari
med upprättandet av telefonkiosker (nödtelefoner) i områden
där telenätet slagits ut.
I hjälpinsatserna medverkade
cirka 1 000 personer från Försvarsmakten. Signalregementet, S 1, deltog med 100 officerare och 600 värnpliktiga och
biträddes av andra förband.
Koll på alla
Bas och bataljonstab för S 1 blev
Kronobergs hed utanför Växjö.
Därifrån hade man full koll på
var alla befann sig. I första hand
inriktades verksamheten på att
få igång Telias AT-stationer och
förbindelser mellan dessa. Vidare att återuppta mobiltelefonbasstationer. Två officerare
från S 1 avdelades för att stötta
länsstyrelsens ledningsgrupp.
Vidare ordnades teleförbindelser åt SOS Alarm och till äldreboenden. Mellan vissa stationer
Också du kan tycka till
på de här sidorna
Alla är lika välkomna att delta
i debatten (skriv max 40 rader
eller 3 000 tecken på datorn,
inklusive mellanslag).
Adress: ”Ordet fritt”, Sirenen,
L 257, 651 80 Karlstad
Skicka gärna på e-post:
[email protected]
Manusstopp för nr 3/05 är
4 april. Välkommen!
upprättades antingen radiolänkförbindelse eller ledning
med fibertråd.
Av största betydelse
S 1 har även hjälpt till med
strömförsörjning med bensindrivna elverk, bland annat vid
lantbruk för att driva mjölkningsmaskiner. I en by, Berg
norr om Växjö, restes en sändarmast och kopplades en telefon, där allmänheten kunde
ringa så länge deras egna telefoner var utslagna.
Telefoni och annat samband
är av allra största betydelse vid
katastrofer,
räddningsinsatser och kriser i samhället. Inte
minst för räddningstjänsten är
det en stor fördel att få medverkan av försvaret vid sådana
tillfällen.
Upprättandet av staber och
samband med militär medverkan har tidigare förekommit
i vårt land i mindre skala vid
några skogsbränder och katastroflägen.
Med försvarets nya inriktning borde dess medverkan
kunna utökas vid händelser av
det här slaget och andra större
nödlägen.
Kaare Brandsjö
Borås verkar
vara framåt
H
ar med intresse följt
debatten i Sirenen mellan
personal och räddningschef i
Borås. På mig verkar det som
om såväl utryckningspersonal
som räddningschefen är långt
framme i utvecklingen av nya
metoder. I jämförelse med
många andra kommuner tycks
ni inte alls vara konservativa.
Före detta SRV-lärare
Foto: PER LARSSON
Katastrofen i Asien satte fokus på många frågor. Ralf Nyback menar att det svenska säkerhetssystemet
måste organiseras om. Alla måste känna ett eget säkerhetsansvar.
Katastrofen i Asien visar
hur labilt systemet är
S
om insändarskribent i
Sirenen våren 2004 kritiserade jag den allmänna
säkerheten och tog upp vikten
av ett nytt säkerhetstänkande
och då speciellt inom organisationen.
Efter den tragiska katastrofen i Asien, kan vi åter se hur
labilt systemet är och åter
söker man fel och brister, högt
upp i hierarkin.
Enligt min mening måste
säkerhetssystemet organiseras
så, att varje individ, oberoende
av: arbetsuppgift, tjänsteställning eller status, känner sitt
eget säkerhetsansvar, under
dygnets alla timmar.
Hur ska detta hanteras?
Varje företag ska enligt lag
förpliktigas att upprätta en
egen säkerhetsorganisations-
plan. I den ska framgå varje
enskild arbetstagares säkerhetsuppgift, vid en eventuell
plötslig förödelse.
Övervakas av myndighet
Denna organisationsplan ska
upprättas efter ett i lag fastställt mönster och därtill också
passande den verksamhet som
företaget bedriver.
Organisationsplanen och
uppföljning av denna ska övervakas av behörig myndighet,
exempelvis Räddningsverket.
Ur organisationsplanen ska
tydligt framgå:
Gruppindelningar samt
upprättande av alarm- och
övningslistor, säkerhets- och
arbetsintroduktioner samt
olycks- och tillbudsrapportering etcetera.
Räddningsverkets uppgift
ska naturligtvis inte förändras, men ska ytterligare bistå
företagaren med den säkerhetsutbildning som erfodras,
samt ytterligare övervaka
företagets säkerhetsverksamhet så, att den överenstämmer
med lagens krav och uppgjord
säkerhetsorganisationsplan.
Jag förstår att detta verkar
kompakt, men med god
vilja och förenade krafter nås
alltid målet. Organisation och
utbildning är ett viktigt steg i
rätt riktning.
Ralf Nyback
Platsannonser
Sirenen Nr 2 • 2005
Förebyggandekonferens
med goda exempel
Goda exempel och breddat
säkerhetsarbete.
Det är en av huvudpunkterna
i Räddningsverkets förebyggandekonferens i Karlstad 13-14
april.
Stefan Karlsson, Västerbergslagen, och Pär Kjellin, Mora,
berättar om gemensamma tag
i Dalarna. Ulf Lago, Norrköping,
pratar om det förebyggande
uppdraget, Lisa Åkesson, Sörmlandskusten om säkerhetsronder i Nyköpings kommun,
Willy Ociansson, Karlstad, om
Rudsbranden och sprinkling,
■ ■ ■ För dig som är intresserad av att diskutera
Erik Egardt, Räddningsverket
om lokal nytta av insatsrapporterna.
Ett annat huvudämne är tillsyn
där säkerhet i nattklubbar och
restauranger, utrymning, modell
för värdering av brandrisk, och
systematik i tillsyn tas upp. Andra programpunkter på konferensen är brandskyddskontroll,
mediedrev och hotellbranden i
Borgholm.
Sista anmälningsdag är 1 april.
Mer information kan hämtas på
www.raddningsverket.se eller
fås på telefon 054-13 52 84.
Informationsdagar om forskning
Kan man se på brandresterna
om branden var anlagd? Hur
påverkas ledarskap av stress?
Hur arbetade Räddningsverkets insatsstyrka efter flodvågskatastrofen i Thailand?
Det är några av frågeställningarna under informationsdagarna om forskning
för räddningstjänsten som
Brandforsk och Räddningsverket arrangerar.
På programmet finns även
mätning och simulering av
brandrök, kommunbaserat
säkerhetsfrämjande arbete,
samhällsinriktat säkerhetsarbete och IT-användning inom
operativ räddningstjänst.
Informationsdagarna hålls i
Stockholm 7 april och Göteborg 20 april.
Sista anmälningsdag 23
mars. Kontaktperson: Cecilia
Rimér 08-588 474 14. Mer
information finns på www.
brandforsk.nu och www.raddningsverket.se
Mest pengar till Strömstad
13,1 miljoner kronor betalades förra året ut till elva kommuner som statlig ersättning
för kostnader de haft vid
räddningsinsatser.
Störst ersättning fick
Strömstad, drygt 4,2 miljoner
kronor för kostnader kommunen hade i samband med en
skogsbrand.
Ljungby och Värnamo kommuner har båda fått ersättningar på drygt 3 miljoner
kronor vardera för kostnader
i samband med översvämningarna under juli i fjol. Båda
Sorseles
brandmän
skänkte 10 000
Brandmännen i Sorsele skänker 10 000 kronor till hjälparbetet i Sydostasien.
– Vi i personalen inom Sorsele räddningskår kände att
detta var ett viktigt område
att kunna bistå med pengar
till för att lindra verkningarna
av flodvågen, säger Simon
Dahlgren, ordförande i brandmannaklubben.
Dahlgren lämnade över
pengarna till Sorsele Lions
klubb som sköt till 6 000
kronor av egna medel.
■ ■ ■ Olika frågeställningar
kring skriftlig redogörelse för
brandskyddet tas upp i ett nytt
aktuelltblad från Räddningsverket (nr 1 2005).
Aktuelltbladet kan laddas ner
från www.raddningsverket.se
kommunerna ska lämna in
ytterligare underlag till Räddningsverket och kan få mer
statlig ersättning under året.
räddningstjänstfrågor finns ett nytt diskussionsforum på nätet. Adressen är www.blaljus.se
Sidan drivs av Joakim Leo, brandingenjörsstudent, David Högberg, brandingenjör i Jönköping,
Sandra Danielsson, brandingenjör i Södertörn,
och Göran Persson, insatsledare, Arboga.
35
■ ■ ■ Sugen på drakbåtspaddling?
Sundsvallspolisens idrottsförening bjuder in alla
brandmän och poliser till landets första riksmästerskap i drakbåtspaddling.
Tävlingen genomförs 11 augusti, mer information finns på www.polisidrott.se
Är Du Brandman och vill arbeta som
Styrkeledare
på Riskhanteringsenheten i Öckerö kommun
Inom kommunförvaltningen har vi ett breddat uppdrag som föranlett namnbytet från Räddningstjänsten till Riskhanteringsenheten. Inom enheten har vi två verksamhetsuppdrag Risk och Räddning. Arbetsuppgifterna sorterar i huvudsak under Räddning, där vi förväntar oss att Du tar ansvar för skötseln
av vår vagnpark, båt och materiel på våra 7 stationer inom kommunen.
Men, samtidigt är det ofrånkomligt att man i en liten organisation måste vara beredd att åta sig andra
uppgifter. Vi förväntar oss således även att Du är beredd att hoppa in på uppdrag som ligger under
ansvarsområdet Risk.
Tjänsten är en tillsvidareanställning, dagtid med beredskap som styrkeledare var fjärde vecka. För att
klara av beredskapen måste Du bo eller vara beredd att bosätta Dig på någon av huvudöarna, som är
Fotö, Hönö, Öckerö eller Hälsö.
Vi förväntar oss att Du genomgått Räddningsverkets utbildning(ar), har BC-körkort och är godkänd
såsom rökdykare. För att lösa uppgifterna i denna roll behövs Du som är händig, självständig, positiv,
flexibel, lojal, problemlösare samt har god pedagogisk förmåga.
Känner Du utmaningen och vill veta mer, hör då av Dig till:
Räddningschef Kenneth Ericson 031-97 63 96, 0706-98 50 21, [email protected]
Kontaktperson Kommunal: Ronny Bryngelsson, 031-97 69 55.
Kontaktperson BRF: Mikael Lagerlund, 0708-76 62 46
Välkommen med Din ansökan/intresseanmälan senast 2005-04-08
via e-post till [email protected] eller via vanlig post till:
Öckerö kommun, Riskhanteringsenheten, Box 1035, 430 90 Öckerö.
Ange ref nr. 100.05-002
Räddningstjänsten Trelleborg
Trelleborg är början – och slutet på Sverige. Därför är det ingen slump att det vajar palmer längs stadens gator. I landets sydligaste
kommun tar det en kvart att komma till Öresundsbron, en halvtimme till Danmark, fem timmar till Berlin. I Trelleborg är det nära till allt
- såväl till stora världen som till den gemenskap och service som det lilla samhället erbjuder. Med en av Skandinaviens största hamnar, ett
väl differentierat näringsliv, världens bästa jordbruksmark, idrottsföreningar i toppklass, ett rikt kulturliv och 35 km lång kust kan Trelleborg erbjuda hög livskvalitet såväl vad gäller boende som arbetsliv och fritid.
Räddningstjänsten Trelleborg söker
Avdelningschef med brandingenjörskompetens
Räddningstjänsten Trelleborg har i dag ett civilrättsligt avtal med
Vellinge kommun, vilket innebär att Räddningstjänsten leds från
Trelleborg. Befolkningsunderlaget i de båda kommunerna är cirka
70 000 invånare. Det finns 4 styrkor i respektive kommun varav en
heltid med placering i centralorten Trelleborg.
Sedan två år tillbaka har den förebyggande- och den operativa
verksamheten integrerats för att på ett bättre sätt svara upp mot ny
lagstiftning och samhällsutveckling.
Till denna avdelning söker vi nu en chef som vill vara med och
påverka framtidens räddningstjänst. Du har personalansvar för
avdelningen där du och din personal arbetar med frågor inom hela
området ”skydd mot olyckor”. Inom området hanteras frågor som
rör risker i samhällsplaneringen, tillsyn, rådgivning och annan
myndighetsutövning samt skadeavhjälpande arbete.
Sedan några år tillbaka finns det ett samarbetsavtal kallat ”Räddningstjänsten Sydkusten”, där 8 sydskånska kommuner med en
befolkningsmängd på ca 180 000 invånare ingår. I denna organisation finns en gemensam brandingenjörsberedskap där du kommer
att ingå i.
Formellt krav är brandingenjörsexamen från LTH med SRV:s
påbyggnadsutbildning eller motsvarande samt körkort lägst klass
B. Du har minst ett par års erfarenhet av arbete som brandingenjör.
Vidare ställs det krav på flexibilitet, samarbetsvilja samt god förmåga att argumentera och uttrycka sig väl i både tal och skrift.
Upplysningar lämnas av:
Brandingenjör Andreas Bengtsson, tel 0410- 73 33 35,
e-mail: [email protected]
Räddningschef Christer Dahlsjö, tel 0410-73 33 57,
e-mail: [email protected]
Facklig företrädare CF, stf räddningschef Stellan Lindsjö,
tel 0410-73 33 50, e-mail: [email protected]
Din ansökan, inklusive meritförteckning och löneanspråk, skickar
Du senast 2005-03-23 till:
Räddningstjänsten, Nygatan 15, 231 44 Trelleborg eller via mail
till [email protected]
Platsannonser
36
Sirenen
är Räddningsverkets tidning. I
den kan du följa utvecklingen
inom räddningstjänsten och
skydd mot olyckor. Nyheter,
reportage, debatt och mycket
annat.
Är du inte redan prenumerant
– bli det! Du får åtta nummer
om året, Gratis!
Enda kravet från vår sida är
att du gör en personlig anmälan. Vi kan tyvärr inte emot
personallistor eller centralt
ifyllda talonger.
Kupongen skickas till:
”Prenumeration”
Sirenen, L 257
651 80 Karlstad
eller faxas till:
054-13 56 40
❐
❐
❐
Ja tack, jag vill ha en gratis prenumeration på Sirenen
Adressändring
Avsluta prenumerationen
Namn ……………………………………………………………………
Gatuadress ………………………………………………………………
Postadress ………………………………………………………………
Vid adressändring/avslut
Abonnemangsnr (står direkt före namnet) ………………………
Sirenen Nr 2 • 2005
Annonsera
i Sirenen
– boka senast
29 mars
Sirenen är perfekt för dig
som ska rekrytera personal
inom räddningstjänst och
skydd mot olyckor.
Ingen tidning i branschen
har sådan täckning som
Sirenen.
Nästa nummer trycks 14
april. För att vi ska hinna få
med din annons vill vi att
du förhandsbokar utrymme
senast 29 mars samt lämnar
färdig annons senast 5 april.
Spaltbredder
Gamla adressen vid adressändring
Gatuadress …………………………………………………………………
Postadress …………………………………………………………………
Våra spaltbredder är:
1 spalt 41,4 millimeter
2 spalter 87,8 mm
3 spalter 134,2 mm
4 spalter 180,6 mm
5 spalter 227 mm
������������������������
����������������������������������
����������������������������������
���������������������������������
����������������������������������
������������������������������������
��������������������������������
�����������������������������������
��������������������������������
����������������������������������
�����������������������������������
�����������������������������������
��������������������������������
�������������������������������
���������������������������������
�������������������������������
����������������������
��������������������������������������������������������������������������������������
���������������������������������������������������������������������������������������
������������������������������������������������������������������������������������������
��������������������������������������������������������������������������������������������
������������������
���������������������������������������������������
Handläggning av frågor om brandfarliga gaser, främst gasol, acetylen och vätgas. Huvudsakligen genom att bistå lokala myndigheter i tillståndsfrågor, men också genom att
delta i:
- utbildningar om regelverken kring brandfarliga gaser,
- regel- och standardiseringsarbete, såväl i Sverige som internationellt,
- olycksutredningar,
- rådgivning till kommunerna vid deras kontroll av gasanläggningar och till övriga som
önskar information om brandfarliga och explosiva varor.
�������������������������������������������������������
Handläggning av frågor om brandfarliga vätskor främst inom industrier. Huvudsakligen
genom att bistå lokala myndigheter i tillståndsfrågor, men också genom att delta i:
- utbildningar om regelverken kring brandfarliga vätskor, främst ATEX-direktivet.
- regel- och standardiseringsarbete, såväl i Sverige som internationellt,
- olycksutredningar,
- rådgivning i processtekniska säkerhetsfrågor till kommuner, företag och till övriga som
önskar information om brandfarliga och explosiva varor.
������������������
Du har civilingenjörsexamen, brandingenjörsexamen eller motsvarande kunskaper förvärvade på annat sätt. Det är meriterande om du har industriell erfarenhet eller erfarenhet
av myndighetsutövning riktad mot industri. Vi värderar kunskaper om och erfarenheter
av riskbedömningar. Du är resultat- och samarbetsinriktad, ansvarskännande samt har
hög integritet, en pedagogisk läggning och lätt att uttrycka dig i tal och skrift. Vidare har
du förmåga att skapa kontakter och kommunicera både i nationella och internationella
sammanhang. Goda kunskaper i svenska och engelska är nödvändiga. Kunskaper i andra
språk är meriterande.
Tjänsten är placerad på Räddningsverkets kontor i Solna. Den statliga utlokaliseringsutredningen har föreslagit att verksamheten ska flyttas till Karlstad.
������������
Kontakta gärna enhetschefen Lena Tistad eller verksamhetsansvarige Lars Synnerholm
(gas) Åke Persson (vätska). Du kan också tala med personalhandläggare Margareta Edvinsson. Fackliga representanter är Ingemar Ohlsson för SACO och Lars-Ivar Ivarsson
för TCO-ST. Samtliga kontaktpersoner nås genom vår växel: 08-590 080 00.
Din ansökan märkt med respektive tjänsts dnr vill vi ha senast den29 mars till:
Räddningsverket, 651 80 Karlstad eller via mail [email protected]
Priser
Priset är 16 kronor per
spaltmillimeter för svartvita
annonser, 18 kronor per
spaltmillimeter för färgannonser (priserna är exklusive
moms).
Räkna ut priset
Vad annonsen kostar räknar
du ut enligt följande exempel: En svartvit annons som
är 3 spalter bred och 150
millimeter hög kostar 7 200
kronor (3 x 150 x 16).
Priset för färgannons i
samma storlek blir 8 100
kronor (3x150x18).
Kontakt
Ring eller e-posta om du har
några frågor.
Kontaktperson för annonser är i första hand Per
Larsson, tel 054-13 51 02.
Du kan även tala med
Gunno Ivansson eller Stig
Dahlén.
Platsannonser
Sirenen Nr 2 • 2005
Brandskydd och ansvar
vid uthyrning av lokaler
Vilket ansvar har ägaren? Vilket
ansvar har den som hyr en
lokal?
– Vi får en hel del frågor till
Räddningsverket om vad man
som fastighetsägare bör tänka
på vad gäller brandskydd. Att
informera sina hyresgäster om
brandskydd är en viktig del
av det systematiska brandskyddsarbetet, säger Josefin
Gullstrand, brandingenjör på
Räddningsverket.
Därför har Räddningsverket
tagit fram en enklare broschyr som förklarar ansvar vid
uthyrning av samlingslokaler.
Broschyren ger också praktiska
tips på hur man kan hantera
brandskyddsfrågorna och bjuder på tänkbara checklistor för
både ägare och hyresgäst.
Räddningsverket kommer
att skicka ut broschyren till
samtliga räddningstjänster, men
även till olika föreningar och
organisationer som kan tänkas
ha lokaler som hyrs ut på detta
sätt.
– Vi ser gärna att räddningstjänsten sprider denna på olika
sätt inom kommunen, exempelvis i samband med informationsträffar och tillsynsbesök.
Broschyren finns också att
hämta på www.srv.se.
37
SIS-märkning ersätts av DNV
SIS-märkning gäller inte
längre för certifiering.
Numera ska produkter ha
DNV-märkning.
Skälet är att SIS (Swedish Standards Institute) upphört med
all
certifieringsverksamhet
efter att man 1999 sålde sitt
certifieringsbolag Saq till Det
Norske Veritas (DNV).
SIS-märkningen fick användas under en övergångsperiod,
men sedan årsskiftet gäller
bara DNV-märkning.
DNV:s övertagande innebär
inga större förändringar. Produktgruppen brand, där handbrandsläckare,
brandslang
med mera ingår, som försetts
med SIS-märket under flera år
kommer nu att DNV-märkas.
– De produkter som redan
finns på marknaden och som är
SIS-märkta behöver inte märkas om men kommer att få den
nya märkningen när produkterna byts ut mot nya, berättar
Tommy Nilsson certifieringsingenjör på Det Norske Veritas.
För att markera att certifiering och provning av brandprodukter skett enligt gällande
svenska regler och EN-standarder kommer beteckningen ”SE”
att sättas framför DNV-märket.
När arbetet inom CEN, den
europeiska standardiseringsorganisationen, påbörjas för
nya standarder startar också
DNV arbetet att ta fram certifieringsbestämmelser för produktgruppen ifråga.
– Målet är att en certifieringsbestämmelse ska vara fastställd
senast tre månader efter det att
en ny standard fastställts av
CEN, säger Tommy Nilsson.
Nyutgivet från
Räddningsverket
Handbok
Medvind i
säkerhetsarbetet
Om säkerhetsarbetet i kommuner och landsting, innehåller exempel på systematiskt
säkerhetsarbete.
Ambitionen med skriften
är inte att vara heltäckande,
utan att i exemplen lyfta fram
olika delar av säkerhetsarbetet.
Räddningsverket, Krisberedskapsmyndigheten, Sveriges
kommuner och landsting
har tillsammans tagit fram
skriften.
Best nr: R19-272/04. Skriften
kan också laddas ner från
www.raddningsverket.se
Broschyrer
Nya regler för sotning
Enkel broschyr med information om nya regler, exempelvis intervall för sotning
Best nr: B10-299/04.
Ett säkrare samhälle
Informationsbroschyr om
Räddningsverkets verksamhet.
Best nr: I99-002/04.
Så här beställer du
Ange beställningsnummer samt din adress.
Skicka beställningen via fax, e-post eller brevledes.
Fax: 054-13 56 05.
E-post: [email protected]
Postadress: Räddningsverkets publikationsservice, L 124,
651 80 Karlstad.
Krypto
38
Sirenen Nr 2 • 2005
Toppvinsten till Karlskoga
Samma tal – samma bokstav
Den här gången kom den först öppnade rätta
lösningen från Karlskoga. Vi på Sirenen säger grattis till Leif Hane och övriga vinnare.
Rätt lösning av krypto nr 1 2005 gav följande
mening i de tonade rutorna:
Lösningstips: I kryptot har du en hjälpbokstav vid pilarna.
Ordet vid pilarna motsvaras av inslag på bilden. Regeln
är att samma siffror motsvaras av samma bokstav hela
kryptot igenom.
Lyckas du kan du inom de tonade rutorna läsa en mening
som har koppling till bilden.
1:a pris: pulversläckare, typ ABE lll (6 kg, för hemmet,
kontoret, etc), 2–4:e pris: en cykelhjälm, 5–8:e pris: en
resebrandvarnare.
Skicka lösningen senast den 29 mars till: ”Kryptot”,
Sirenen, L 257, Räddningsverket, 651 80 Karlstad.
En riktig kalldusch
1:a pris (pulversläckare, typ ABE III, för hemmet, kontoret etc): Leif Hane, Karlskoga.
2–4:e pris (en cykelhjälm): Sune Jansson, Umeå, John
Erik Persson, Lund, Gilbert Hedlund, Torslanda.
5–8:e pris (en resebrandvarnare): Jenny Trofast, Växjö,
Bengt Bengtsson, Sala, Willy Olsson, Malmö, Stig
Gustavsson, Hjo.
Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lösningen till kryptot 1 2005
Postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Näst Sista
Sirenen Nr 2 • 2005
Brandmannautbildningen
räddningen på T-Centralen
Brandmän en resurs i
samhället även när de inte
har larmställen på. Visst är
det så, det visade med all
tydlighet Petter Jonsson på
Stockholms Central i januari.
Petter räddade livet på en liten
pojke som fått en bit av en
bulle i halsen.
Han berättar om dramat:
– Jag hörde hjärtskärande
skrik från en större folksamling. Där fanns en pappa med
sin medvetslöse son i famnen.
Ansiktsfärgen var grönblå, läpparna väldigt blå. Jag sprang
fram till pappan som berättade vad som hänt. Frågade
om någon ringt 112, ingen
svarade, så jag pekade på en
person att göra det.
”Ett skönt skrik”
– Sedan tog jag pojken och
tänkte igenom de åtgärder jag
fick lära mig av Räddningsverkets lärare Ingrid Tordling när
jag gick utbildning till deltidsbrandman i Rosersberg hösten
2003. Jag rensade först ut en
massa slem och blod ur munnen, la sedan pojken över mitt
ben och slog till uppåt framåt
mellan skuldrorna. Efter fem
slag kom bullbiten ut som
ett pistolskott. Precis innan
ambulansen anlände började
pojken skrika. Gissa om det var
ett skönt skrik!
23-årige Petter bor utanför
Räddningsverkets brandutredarprogram utökades vid
årsskiftet med tre nya brandutredare, Dan-Ola Sandén, Falköping, Kjell-Åke Svensson, Nybro
och Klaus Heinsvik, Halmstad.
Totalt finns det nu brand
utredare på 41 orter. Brandutredarprogrammet startade 1996
och leds av Ulf Erlandsson.
Brandingenjör Sofia Haglund
började 1 mars som ställföreträdande områdeschef i område
ost insatsledare i jour vid Gästrike Räddningstjänstförbund.
Hon kommer närmast från
Reda k t i o n
Stig Dahlén
Chefredaktör
och ansvarig utgivare
054–13 51 04, e-post:
[email protected]
Per Larsson
Reporter
054–13 51 02
e-post: per.
[email protected]
Gunno Ivansson
Layoutare, reporter
054–13 51 06
e-post:
[email protected]
39
S
irenen-redaktionens viktigaste personer är du och
alla andra 33 000 prenumeranter. Det är för er läsare
redaktionen finns till. För att veta vad ni tycker om
Sirenen gör vi ibland läsvärdesundersökningar. Den senaste
i samarbete med Uppsala-studenten Sophia Sjöbom. Hon
skickade en enkät till 600 slumpvis utvalda prenumeranter
och fick svar från 368. Tack alla ni som tog er tid att svara!
Här några siffror ur enkäten:
41 procent läser ”nästan allt” i Sirenen, ytterligare 34
procent ”mer än hälften”.
Alltså läser 75 procent
mer än hälften av Sirenen.
En hög och uppmuntrande siffra.
96 procent läser sexåtta nummer per år.
En stor majoritet
uppfattar Sirenen som
trovärdig. 65 procent
instämde helt i detta påstående, 29 procent ”instämmer
delvis”, endast 2 procent ”instämmer inte alls”.
65 procent instämmer helt i att Sirenen är en aktuell
tidning, ytterligare 30 procent instämmer delvis. Bara 0,5
procent kryssade i ”instämmer inte alls”.
Jag ska inte trötta med fler siffror men kan kortfattat
nämna att omdömena om de fa sta avdelningarna i tidningen varierar, men genomgående är de positiva. Nyhetsblocket får högst värde, nio av tio läser ”nästan alltid” eller
”ofta” dessa sidor. Sämst värden fick kryptot (korsordet).
Ris och ros
– viktigt för
Sirenen
Foto: EVA-LENA LINDBÄCK
Petter Jonsson gjorde som han lärt sig på en av Räddningsverkets
skolor. Det räddade livet på en pojke på T-Centralen i Stockholm.
Norrköping och var på väg
med tåg till Sandö och den
nya utbildningen skydd mot
olyckor (SMO). Han började
på Räddningsverkets skola i
Sandö efter årsskiftet. Petter
har jobbat som deltidsbrandman i Söderköping de senaste
åren och siktar nu på att bli
brandman på heltid.
Fantastisk återkoppling
Petter uppträdde enligt
instruktionsboken, precis
som han fick lära sig på
kursen barn-HLR i Rosersberg
(HLR=hjärt-lung-räddning).
Läraren Ingrid Tordling blev
glad när hon hörde talas om
händelsen:
– Vilken fantastisk erfarenhet och återkoppling. En riktig
solskenshistoria. När man får
höra sådant här får man en
kick i jobbet.
Händelsen visar vilken resurs
elever på Räddningsverkets
skolor och färdigutbildad
räddningstjänstpersonal kan
vara i samhället – även när de
inte är i tjänst.
STIG DAHLÉN
Landstingsförbundet under ett
gemensamt namn, Sveriges
kommuner och landsting. I
början av 2007 bildar man ett
nytt gemensamt förbund med
samma namn.
förbundet Norra Älvsborg.
Joakim Malmsten, brandingenjör och civilingenjör i riskhantering, har börjat på Brian
– Brand & Riskingenjörerna AB i
Stockholm. Han kommer direkt
från Lunds tekniska högskola.
Från årsskiftet samverkar
Kommunförbundet och
■ ■ ■ HÖR AV DIG
när personer på ledande poster i din organisation byter
jobb eller någon nyanställs.
Adresser finns i redaktionsrutan här nedan (givetvis kostar
det inget att ”annonserna”
dessa nyheter).
Sirenen
Räddningsverkets tidning
Sirenens uppgift är att beskriva
utvecklingen inom Räddningsverkets ansvarsområden och stimulera till debatt i dessa frågor.
Enbart Inledaren på sidan 2 är att
betrakta som Räddningsverkets
officiella linje.
Ansvarig utgivare: Stig Dahlén.
Adress: Sirenen, L 257,
651 80 Karlstad.
Telefax: 054–13 56 40
e-post: [email protected]
Prenumeration är gratis. Beställes skriftligt genom att skicka in
prenumerationstalongen som
finns i slutet av varje nummer.
Upplaga: 36 000 exemplar.
Adressändring görs genom att
fylla i talongen som finns i slutet av varje nummer. Talongen
faxas, 054-13 56 40 eller skickas
till: Prenumeration, Sirenen,
L 257, 651 80 Karlstad.
Kom ihåg att uppge gamla
adressen vid adressändring!
Tryck: VLT Press, Västerås.
Tryckt på miljövänligt papper.
Tryckdag detta nummer: 8 mars.
Nästa nummer, 3/05, trycks den
14 april.
”Patetiskt hur vuxna karlar tjafsar”
Svaren på enkäten ger oss på Sirenen-redaktionen viktiga
ingångsvärden för den framtida utformningen av tidningen. Läsvärdesundersökningen ger oss också råg i ryggen.
Vi stärks av alla positiva siffror, men tar också till oss de
mindre smickrande. Intressant för oss är också alla skrivna
kommentarer. Här några exempel:
– Bra tidning, men för mycket om nya lagen. Skillnaden
mot den gamla är väl inte så stor (säkerhetschef).
– Sluta propagera för kvinnliga brandmän! De är odugliga och ni på redaktionen är nickedockor som döljer sanningen, precis som vår brandchef gör (heltidsbrandman).
– Det är patetiskt hur vuxna karlar tjafsar på insändarsidorna om det behövs kvinnliga brandmän eller inte. Alla
behövs självklart, även kvinnorna (politiker).
– Det finns inga gränser för hur brandmän, chefer och
pensionärer på Ordet fritt-sidorna skämmer ut sig själva
och brandförsvaret i allmänhet. Se till att insändarna blir
bättre! (heltidsbrandman).
– Fortsätt i samma stil! Ni gör stor nytta (före detta räddningsledare).
– Bra att ni släpper fram nytänkande i räddningstjänsten.
Mer av sådant (befäl i räddningstjänsten).
Ris och ros. På redaktionen tar vi till oss alla kommentarer
i enkäten och de kommer att påverka det framtida innehållet. Rätt många har klagat på att debattnivån på insändarsidorna ibland är låg. Är du en av dem, skriv själv en insändare och hjälp till att höja nivån!
Räddningsmännen behövs
Utbildningen av räddningsmän upphör
snart. Olyckligt! Den har varit ett
vettigt vapenfritt alternativ till militärtjänsten. Räddningsmännen var på väg
att bli en viktig resurs i ett samhälle
som ska bli bättre på att möta svåra
nödlägen. Räddningsverket har
varit alldeles för passivt och
kommunerna har sällan brytt
sig om att nyttja de räddningsmän som varit tillgängliga som förstärkning.
Även efter ”muck” blir
räddningsmän en värdefull
vardagsresurs. Välutbildade
personer med förmåga att
ingripa när det oväntade
från Stig Dahlén
inträffar. Dessutom en bra
Sirenens chefredaktör
rekryteringskälla för komVälkommen med synpunker!
muner som har svårt att
e-post: [email protected]
hitta deltidsbrandmän.
Sista ordet
Stig Dahlén är chefredaktör för Sirenen. De åsikter som framförs i denna kolumn är hans personliga och har inget med
Räddningsverkets ståndpunkter att göra.
Returadress: L 257
651 80 Karlstad
Posttidning B
Räddningsverkets Tidning
Nr 2 2005
Foto: STIG DAHLÉN
Brandman med många järn i elden. Det har Mats Wallberg alltid haft. Arvika-sonen har tillhört världseliten i skridsko, därefter passionerad flygare, skytt och skidåkare.
Högtflygande brandman
H
an flög fram på världens isovaler för snabbskrinnare, en av de allra snabbaste första
halvan av 1970-talet. Nu flyger brandmannen
Mats Wallberg, 56, högt över hemstaden Arvika.
– Motorflyg är en häftig hobby. Frihetskänslan är
total när man glider fram däruppe. Är man som jag
dessutom intresserad av natur och kartor är motorflyg nästan oslagbart.
Intresset föddes när han som pojk såg ett flygplan
landa på sjön intill föräldrahemmet.
– Jag blev helt fascinerad. Det där ville jag göra,
men så kom idrotten emellan…
Skridskosporten slukade Mats Wallberg 1971-76.
OS-debut i Sapporo 1972. Lumparkompisarna Hasse
Börjes och Ove König blev tvåa respektive sjua, Mats
tia på 500 meter.
– I nästa OS i Innsbruck var jag nära medalj, men
fick nöja mej med fjärdeplatsen.
Personrekordet på 500 meter klockades till 38,63
och på 1 000 meter till 1.17,7. Båda i Davos. På 1970talet var det världsklass.
Fritidsintressen hellre än extraknäck
Mats njöt av varje sekund i karriären. Fast kanske inte
på slutet. Då gick det inte längre lika fort. Han hoppade av och satsade på ett yrke för framtiden. 1977
började Mats som brandman på heltid i Arvika och
där är han kvar.
– Det låg nära till. Kamratskapet, spänningen, fysen
och det andra.
I Arvika jobbar brandmännen dygn – ett schema
som ger utrymme för extraknäck eller andra jobb.
– Det där har aldrig legat för mig. Jag har alltid
prioriterat fritidsintressena när jag inte varit på
station.
Mats Wallberg har inga bekymmer att fylla den
lediga tiden. Motorflyget har vi redan berättat om,
andra passioner är skytte och skidor.
– Äldste grabben Eric är gevärsskytt på svensk
elitnivå, så jag har varit mycket på skjutbanan. Så
mycket att Arvika Skyttegille plockade in mig som
vice ordförande.
Erics yngre bror Pär har trivts bäst i skidspåren. Det
passar pappa Mats.
– Längdåkning på skidor är nog världens bästa
motionsform. Perfekt för kroppen och så kommer du
ut i naturen.
Trist att brandflygspengar drogs in
Sju-åtta Vasalopp har det blivit, hittills. Dagen innan
Sirenen träffade Mats Wallberg hade han känt på spåren mellan Sälen och Mora i Stafettvasan.
– Fem brandmän och ambulanskillar i laget som
åker varsin sträcka under en dag. Resten av året
pratar vi om det.
Åter till motorflyget. Mats rullar ut ögonstenen, en
Cherokee, ur hangaren på Westlanda flygplats. Här är
han hemtam. 1988-98 var han motorflygchef i Arvika
Flygklubb, flög fallskärmshoppare och bogserade
upp segelflygare.
– Jag har utbildat många förare för skogsbrandflyget och jag har själv kört brandflygslingan fler än
hundra gånger.
– Det är trist att staten och Räddningsverket drog in
pengarna till skogsbrandflyget. Trots allt handlar det
om små summor, som dessutom kan göra stor nytta.
Det indragna statliga stödet har också påverkat
aktiviteten i Arvika Flygklubb. För att behålla certifikatet måste man komma upp i ett antal timmar per
år och många klarade gränsen genom brandflygsbevakning.
– I dag kostar det 700 kronor att flyga en timme och
ska man klara certifikatet blir det rätt många tusenlappar. Vi är inte längre lika många som håller på.
Ibland är Mats Wallberg stand in för flygplatschefen Ingvar Langton, sitter i tornet som flyginformatör
och hjälper taxiflyg, ambulansflyg och andra att
landa.
– Jag är inte trafikledare, men jag utbildade mig
under två och en halv månad på Sturup till flyginformatör så jag fick lära mig en hel del.
Inser att vi gör stor nytta
Snart 30 år som brandman och Mats Wallberg säger
att han fortfarande trivs på jobbet:
– Ja, det gör jag trots att det ska sparas pengar hela
tiden och att yrket har ändrat inriktning. Vi är mycket
ute på vårdinrättningar och informerar, vi knackar
dörr i bostadsområdena och mycket annat förebyggande.
– I början kändes det ovant för oss gamla rävar. Det
är naturligare för yngre som gått utbildning under
senare år, men man vänjer sig och jag inser att vi gör
mycket nytta.
STIG DAHLÉN