Transcript Körsimulatorn, ett pedagogiskt verktyg i

Körsimulatorn, ett pedagogiskt
verktyg i utbildningssyfte för att
effektivisera undervisningen.
Georgios Makris
Trafikpsykologi
Författare: Georgios Makris
Handledare: Patrik Cornelius
Innehållsförteckning
1…………………………………………..Inledning
2…………………………………………..Syfte
3…………………………………………..Frågeställning
4…………………………………………..Metod
5…………………………………………..Resultat
6…………………………………………..Diskussion
1. Inledning
Jag har gått på olika fordonstransportsutbildningar. Dessa har varit utbildningar för
godstransporter som inkluderar C och CE behörigheterna, samt D och DE behörigheterna för
persontransporter, men även truck och kran utbildningar. Inom vissa av dessa utbildningar
använde man sig av körsimulator i utbildningssyfte. Under dessa utbildningar uppstod många
tankar och åsikter från såväl elever men även pedagoger. Det var framförallt åsikter om
körsimulatorns för och nackdelar under utbildningen. Detta är något jag har reflekterat över
länge och nu har jag därför valt att fördjupa mig i ämnet som berör användningen av
körsimulatorer i körkortsutbildningen. Fördjupningsarbetet kommer att fokusera sig på vart
man använder sig av körsimulatorer i utbildningssyfte. Det vill säga vilka länder som
tillämpar detta och deras erfarenheter. Även historik och utveckling av körsimulatorer.
Framförallt är det intressant att se om körsimulatorn kan vara ett verktyg i
körkortsutbildningen. Under pågående utbildning har vi fått tillfälle att samtala om de olika
attityder och riskbeteende vi finner hos förare. Detta i samband med mitt fördjupningsarbete
väcker frågan om man kan påverka beteenden/riskbeteenden genom att addera in körsimulator
undervisning i körkortsutbildningen. En annan fråga jag ämnar beröra i mitt
fördjupningsarbete är om man med hjälp av körsimulatorn som grund utifrån diskussion och
reflektion beröra de olika delarna i GDE- matrisen. Med dessa frågor i tankarna började jag
söka efter litteratur, undersökningar, forskning samt rapporter inom området. Till min glädje
fann jag intressanta källor som var mycket trovärdiga och informativa som påvisar olika
slutsatser.
2. Syfte
Syftet med detta arbete är att kunna se om körsimulatorn kan vara ett pedagogiskt verktyg i
förarutbildningen. Om detta verktyg är lämplig i flera delar utav utbildningen samt berör de
olika områdena i GDE-matrisen.
3. Frågeställningar
1. Hur ser simulatorns historik ut, samt hur och vart tillämpas den idag i körkortsutbildnings
syfte?
3. För och nackdelar med körsimulator i förarutbildningen.
2. Kan kör-simulatorn användas i utbildningssyfte samt att påverka riskbeteenden och
attityder?
4. Metod
Metoder jag har använt mig av är tillförlitliga källor i form av forskningsrapporter och studier.
De verktyg jag har brukat mig av är internet samt litteratur.
5. Resultat
Om vi blickar bakåt så ser vi att användningen av simulator i utbildningssyfte tog sin början i
Amerika under 1940-talet. Dock var detta utvecklat för den amerikanska militären som senare
även kom att brukas inom civilflyget. Så tidigt som år 1958 uppvisar de amerikanska
forskarna Hulbert och Mathewson en körsimulator där de byggt upp ett landskap för att få det
verklighetsbaserat.
Förutsättningarna till en avancerad körsimulator tar sin form år 1971 då statens väginstitut
samt statens trafikrådsäkerhet slås ihop. Riksdagen ger direktiv att VTI (Statens väg- och
transportforskningsinstitut), ska sträva efter en beteendevetenskaplig kompetens. År 1975 får
fyra tekniker den utmanande uppgiften att konstruera den främsta bilsimulatorn i världen.
Under flera år brottas man med denna stora tekniska utmaning. Till slut år 1984 kunde de
presentera simulatorn i Sverige. Dock i Januari 1985 uppvisades den i USA för simulatorns
industrins elit som då ledes av amerikanska flygindustrin. Det blev en succe och alla blev
förvånade och kunde inte tro sina öron då de svenska forskarna berättade att man endast hade
40 millisekunders fördröjning. Med denna enorma tekniska utveckling började VTI bruka
simulatorn för att studera förarbeteende, förartillstånd, utvärdering samt undersökningar av ny
teknik.
Än idag ligger VTI i täten för simulatorer och man har samlat en mycket stor kompetens
genom forskning och institut samt bilindustri.1
De länder som idag använder sig av simulatorer i förarutbildningssyfte är i Europa följande:
Holland, England, Tyskland, Tjeckien, Norge samt Finland. I övriga världen finner vi USA
men även i Asien som Kina, Indien och Japan.
Simulatorerna inkorporeras i utbildningen i olika syften. Effektstudier har genomförts på olika
grupper. I Finland har sådana studier gjorts på ungdomar med mörkerträning i simulatorer.
Resultatet påvisar att ungdomarna uppnår önskvärda samt likvärda utfall så som vanlig
mörkerträning. I USA har även effektstudier gjorts för skolning i risk-perception samt ecodriving. Men även för yrkesförare i utbildningssyfte ämnat till att träna förare av
snöröjningsfordon (Kihl Wolf:2007).
I England så har man som en del av körkortsutbildningen något som heter ”Hazard Perception
Test”. Det är ett elektroniskt prov på en dataskärm. Här simuleras flera olika trafiksituationer
och kandidaterna måste indikera genom ett tryck på datorn om de kan detektera en fara. Detta
ska de göra så fort som möjligt. Desto tidigare de indikerar detta, desto högre poäng får dem.
På detta sätt får man en uppfattning om risker i trafiken och hur man blir medveten om dessa.
Forskningsresultatet i detta ämne om körsimulatorer i utbildningssyfte påvisar samt belyser
och betonar olika aspekter på fördelar samt nackdelar i brukandet av simulatorer.
Några av fördelarna med simulatorer i förarutbildningen har visats vara följande. En ökad
behärskning över träningssituationer. Även vissa specifika trafiksituationer kan med fördel
återuppspelas eller repeteras. Genom att simulera olika riskfyllda situationer får
körkortstagaren skola sig samt erfara dessa. Att på ett flexibelt sätt såväl under pågående samt
efter körträning kunna ge konstruktiv feedback. I många fall finner vi en ekonomisk vinning i
användandet av simulatorer. Här finner vi också pedagogikens samt didaktikens båtnad.
De nackdelar vi kan detektera med simulatorer i körkortsutbildningen är framför allt det som
benämns som ”Transferproblem”, som i praktiken helt enkelt betyder att det inte är en riktig
bilkörning. En annan nackdel som påvisats är simulatorsjuka, något som framförallt äldre
drabbas av. 2
I en rapport skriven av Björn Peters beskrivs det att körsimulatorn inte ska vara ett substitut
för trafiklärare eller att den ska ersätta körträning i en reell miljö. I rapporten påvisas
möjligheterna att inkorporera simulator träning med den övriga utbildningen. Här
framkommer även mer specifikt passande områden för bruk av simulatorer i utbildningen.
Som till exempel manövrering av fordonet, mörkörning under dagsljus m.m.
Andra fördelar som lyftes fram i rapporten är möjligheten till att individanpassa pedagogiken
och på så sätt individualisera undervisnigen. Den möjlighet som simulatorn ger genom att
återuppsela olika trafiksituationer gör att man på ett pedagogiskt fördelaktigt sätt kan
stimulera till givande diskussioner. Dels på individnivå men även i grupp. På så sätt kan man
genom att reflektera nå fram till vad som gick bra eller vad som gick fel i rådande situation. I
England används simulatorn för att träna i eco-driving, detta har visats sig vara mycket
givande samt att ha bestående effekter. Rapporten visar också att körsimulator träning för
personer med särskilda behov samt äldre och funktionshindrande har haft gett mycket
fördelaktiga resultat. Peters Björn hävdar i sin rapport att de viktigaste frågorna man bör ställa
sig när det kommer till körsimulator träning är av pedagogisk karaktär och inte av tekniska
skäl trots att dess utveckling redan nått en tillfredställande nivå för att kunna brukas i
förarutbildningen. I rapporten framställs behovet av standardiserade krav på körsimulatorer
och detta utifrån de pedagogiska behoven som finns samt den kunskapsbrist på
inlärningseffekter som utbildningen bör sträva efter. Denna situation kan bero på som
forskaren hävdar att saknaden av väl gjorda studier som tål att jämföras med varandra samt
metoder för att utvärdera effekterna. Det konstanteras i rapporten att det finns ett vidare behov
av forskning i ämnet. 3
1. 1. www.VTI.se/SV/forskningsomraden/fordonsteknik/.../VHS-simulatorhistoria/
2. Nolen, Sixten, Peters Björn, 2009, ”Möjliga effekter av att använda simulatorer i svensk förarutbildningen
”3.
Peters Björn, 2008, ”Körsimulatorer i förarutbildning”.
6. Diskussion
När jag fördjupade mig i detta ämne fann jag många intressanta aspekter runt simulatorn. När
det kommer till historiken runt simulatorn så var det föga överraskande att mycket tog sin
början inom militären och i detta fall den amerikanska militären och närmare bestämt flyget
som till en början ledde simulator utvecklingen. Men det var fascinerande och fängslande att
få veta att Sverige spelade en sådan stor roll för den tekniska simulator utvecklingen. Att det
var ett tekniskt framsteg som slog den amerikanska simulator eliten med häpnad. Och även
det faktum att Sverige idag genom VTI ligger i täten och innehar en stor kompetens runt
simulatorn och dess forskningsutveckling.
Vi vet att simulatorer har många olika användningsområden idag. Allt ifrån flyget, tåget,
yrkestrafiken, men även andra delar så som utbildning för kirurger med mera. Så vi ser att
simulatorer inte bara fyller ett utbildningssyfte utan även ett träningssyfte för att öka och
bibehålla sin kompetens inom området som önskas. När jag läste de olika
forskningrapporterna samt studierna som gjorts på området, fann jag att resultaten påvisade
många fördelar även några få nackdelar. De fördelar jag kunde detektera i de olika
forskningsresultaten var att man kunde träna samt uppleva olika riskfyllda simulerade trafik
situationer, samt att man kunde återkoppla och ge feedback på en detaljerad nivå till eleverna
och detta såväl under som efter körträningen. Man kunde påvisa en ökad kontroll över
varierande träningssituationer. Simulatorträning har även visats sig ha väldigt positiva vinster
i att det brukas som ett underlag för såväl grupp diskussioner men även individanpassad
undervisning. När vi sneglar på andra länder så som England så ser vi att de har haft goda
resultat med bestående effekter genom att använda simulatorn i eco-driving utbildningssyfte.
Även träning för äldre och personer med funktionsnedsättning har visats sig ha mycket goda
resultat. England är också ett land där man i körkortsutbildningen har adderat till det moment
som tituleras ”Hazard Perception Test”. Detta test är ett obligatoriskt test för eleverna i sin
strävan för att ta körkortet. Här simuleras olika trafiksituationer med specifika risker. Det
gäller för körkortstagaren att identifiera samt genom att trycka på datorn indikera dessa risker.
Holland är det land som har kommit längst i att bruka kör simulatorer i förarutbildningssyfte
och man riktar sig framförallt till de unga förarna. Som vi läste i rapporterna så brukar sig
USA och även länder i Asien så som Kina, Indien och Japan av körsimulatorer.
Intressant att notera i rapporterna var hur Finland brukade sig av körsimulatorer i syftet att
utbilda i mörkerkörning.
Detta finner jag vara mycket logiskt då många körkortstagare har lagt upp sin
körkortsutbildning på den ljusa delen av året och får därför en liten träning i mörkerkörning
om inte körsimulator brukas.
De två nackdelar som kommer fram i de olika forskningsmaterialen är framförallt att det inte
är någon ”riktig” bilkörning och att så kallad ”simulator sjuka” kan uppstå, då framförallt för
äldre förare. Men för att återgå till de möjligheter som körsimulatorn kan erbjuda så
reflekterade jag mycket på det Björn Peters skrev i sin rapport ”Körsimulatorer i
förarutbildning” (2008). Här framkommer att det viktigaste man bör fokusera sig på när det
gäller bruket av simulatorer i förarutbildningen är av pedagogisk karaktär och inte teknisk.
Möjligtvis har det varit så att frånvaron av ett pedagogiskt fokus har sin på grund i att teknik
utvecklingen har varit det som varit styrande . Idag vet vi att tekniken är väl utvecklad och
därför bör pedagogiken få större fokus i form av en strukturerad pedagogisk plan för hur
simulator träning ska inkorporeras i körkortsutbildningen. Jag finner det intresseväckande och
värt att betona det forskaren här även nämner att simulator körning inte är ämnat att ersätta
den verkliga körningen, utan det ska vara ett redskap som pedagogen kan bruka sig av för att
effektivisera förarutbildningen.
Här tänker jag mycket på hur fördelaktig simulator träning kan vara för att beröra de olika
delarna i GDE- matrisen. Framförallt då vi kan lyfta fram olika trafiksituationer som
innehåller risker vi önskar att eleven/eleverna reflekterar över. På så sätt kan vi nå de övre
högra hörnet i matrisen, som handlar mycket om attityder. När det kommer till att lära sig
manövrera fordonet, det vill säga då vi hamnar i de lägre delarna av matrisen så finns även här
en stor fördel med körträning i simulator. Här kan eleven i lugn och ro träna pedalarbete och
även bekanta sig med de olika ”kontrolorganen” och bilens tekniska utrustning.
Ur ett pedagogiskt perspektiv i användningen av körsimulatorer tänker jag framförallt på
Vygotskijs ”proximala utvecklings zon”. Utifrån detta teoretiska perspektiv kan användningen
av simulator i utbildningen effektiviseras. Den fördel simulatorn ger är att man snabbt kan ta
sig in i den zon eller den nivån som eleven ligger på och genom att göra olika sviter eller
följder, så kan eleven själv men även med pedagogens stöd effektfullt ta sig vidare till nästa
zon. Detta kräver givetvis en kompetens hos läraren för att leda vidare eleven till nästa
utvecklings zon.
Simulatorn ger här alltså möjligheter att snabbt finna situationer som eleven kan träna sig i.
Detta istället för att i en bil söka sådana lämpliga situationer i en reell miljö. Något som är
tidskrävande och ansträngande. Andra fördelar som kan tänkas vara är säkerhet samt en
ekonomi. Detta då eleven får mer tid på sig och kan känna sig mindre stressad i en ny
situation då körträningen sker i en simulator. Eleven har därför möjligheten att ta sig över till
nästa utvecklingszon på ett tryggare och lugnare sätt. Här upplever jag även att körsimulatorn
kan vara ett mycket starkt redskap i körkortsutbildningen då det handlar om elever som är i
behov av särskilt stöd i sin undervisning. Elever som har någon form av Autism så som
Asbergers, ADHD etcetera. Här kan man dra nytta av de möjligheter simulator träning
erbjuder då man genom att simulera olika trafiksituationer återuppspela och repetera dessa
flera gånger om och med detta som grund reflektera och diskutera de olika möjliga scenarion
för en ökad förståelse.
Det är även intressant att se ur ett kognitivt perspektiv och då framförallt ur Piagets
perspektiv av inlärning hur de aktiva handlingar är en mycket central kraft i utvecklingen för
inlärning. Framförallt den pedagogiska typen ”Learning by doing”, har sin grund i detta.
Jag finner att simulatorn kan öppna många nya möjligheter för pedagogen i att undervisa och
handleda eleven. Med simulatorn som verktyg kan man ställa frågor till eleven och på så sätt
blir eleven mer delaktig samtidigt som pedagogen lätt blir medveten om i vilken zon eleven
befinner sig i. En annan positiv sidovinst med detta är genom att låta eleven själv komma
fram till svaret och reflektera över det och på sätt få en ökad förståelse i ämnet. Som vi såg
tidigare så är grupp diskussioner ett utmärkt sätt att dela med sig av sin kunskap men också
fördelen för att ta del av andras erfarenheter och kunnande. Även här är simulatorn ett
fantastiskt verktyg där man genom att snabbt skifta olika till variabla trafiksituationer.
Körsimulatorn ger på så sätt en ypperlig möjlighet till att knyta det teoretiska till en mer
praktiskt kontext.
Pedagogen kan med fördel handleda eleven genom att ge stöd samt uppmuntra denne till att
på egen väg lösa vissa problem. På så sätt kan eleven här i körsimulatorn lära sig genom sina
”misstag” och på eget initiativ och med egen erfarenhet koriggera och göra rätt.
I handledningen eller vägledningen så är både läraren och eleven verksamma. Som pedagog
kan man här motivera eleven genom att belysa dennes styrkor och förmåga till initiativrika
lösningar. Simulatorn blir här ett starkt pedagogiskt verktyg för läraren för att på olika sätt
främja en ökad förståelse för trafikens komplexitet. Läraren kan här i lugn och ro instruera,
demonstrera, samt låta eleven självständigt nå sina mål. 4
Som avslutning hävdar jag att simulatorn har en plats i körkortsutbildningen. Att det ska vara
ett verktyg, ett komplement till den övriga undervisningen. Jag instämmer med det som
kommer fram i forskningsrapporten om att det ”inte finns så mycket skrivet” av det aktuella
ämnet. Därför skulle det vara önskvärt att man tog fram en utbildningsplan med simulatorn
som verktyg i körkortsutbildningen för att pedagogen skulle vara mer precis i sitt brukande
med körsimulatorn.
4.
Undervisningsmetoder för vuxenundervisning:
www.vasa.abo.fi/users/psalo/www/undervisningsmetoder.doc
Referenslista
Hazard Perception Test: https://www.gov.uk/driving-theory-test/how-the-theory-test-works
Nolen, Sixten och Peters Björn (2009), Möjliga effekter av att användasimulatorer i svensk
förarutbildningen.
Peters, Björn (2008) Körsimulatorer i förarutbildning
Undervisningsmetoder för vuxenundervisning:
www.vasa.abo.fi/users/psalo/www/undervisningsmetoder.doc
VTI Historia: http://www.vti.se/sv/forskningsomraden/fordonsteknik/korsimulering/vtissimulatorhistoria/