Transcript Ditt Landsting - Ronneby Kvinnojour

Ditt Landsting
Nr 4 • 2011
Kalle fick
dö hemma
Kalle Berglund var en äkta
Hemsjöbo och ville dö hemma.
Tack vare insatser från landstinget fick han och hustrun
Lillemor Bonde både medicinsk hjälp och medmänskligt
stöd under Kalles sista tid i livet.
Sidan 8–9
Landstingsskatten höjs
Landstingsskatten höjs med 80
öre nästa år. Läs om varför och
hur det påverkar din ekonomi.
Sidan 6
Lycklig
skilsmässa
När jourcentralen i Karlskrona
lämnade akutmottagningens
lokaler och flyttade ihop med
Tullgårdens vårdcentral innebar
det många fördelar för patienter
och personal. Det blev en
lycklig skilsmässa.
Sidan 3
Trygg vård för den
som blir slagen
Ett tryggt och bra omhändertagande är a och o när vårdpersonalen möter någon som
blir slagen av sin partner eller
på något annat sätt utsätts för
våld i en nära relation. Viktiga
samarbetspartner för landstinget är länets kvinnojourer.
Sidan 11
Smärta behandlas
med enkla rörelser
Med böjningar och andra enkla
rörelser som du gör själv kan
du bli av med smärta i ryggen
och nacken. McKenziemetoden
finns i Blekinge.
När Gunnar Larsson i Nogersund fick en stroke trodde han att han skulle få sitta i rullstol resten
av sitt liv och aldrig mer kunna spela på sitt älskade dragspel. Han kunde ju inte röra vänster arm
och vänster ben. Men ödet ville annorlunda. Tack vare att Gunnar och hans fru precis läst om
stroke i Ditt Landsting visste de precis hur de skulle agera.
Sidan 4–5
Sidan 13
Lättläst Information och nyheter från Landstinget Blekinge
Sidan 15
Postens gruppförsändelser
Ditt Landsting december 2011
2
Folktandvården
i Kallinge stängs
Folktandvården i Kallinge kommer att stänga vid årsskiftet. I stället erbjuds patienterna tandvård
i Ronneby eller Bräkne-Hoby.
Skälet till att kliniken stängs är
bland annat att det är mycket svårt
att rekrytera tandläkare till mindre
kliniker.
Ja till sydsvensk
region
Senast den 1 januari år 2019 ska
en sydsvensk region vara bildad.
Det är innebörden av den avsiktsförklaring som landstingsfullmäktige har ställt sig bakom. Enligt
planerna ska förutom Blekinge
även Skåne, Kronobergs län och
Kalmar län ingå i regionen.
Ny politisk
organisation
Landstinget Blekinge inför en
ny politisk organisation från
och med den 1 april 2012. Då
inrättas en särskild hälso- och
sjukvårdsnämnd. Hälso- och
sjukvårdsnämnden kommer att
vara direkt underställd landstingsfullmäktige och alla ärenden som
rör Blekingesjukhuset, primärvården, folktandvården, psykiatrin
och habiliteringen och som
kräver politiska beslut kommer att
behandlas av den nya nämnden.
Nämnden kommer bland annat
fastställa intern budget för hälsooch sjukvårdsförvaltningarna.
Avgift för fakturapåminnelse
Från och med den 1 januari 2012
inför landstinget påminnelseavgift
när en faktura inte betalas i tid.
Påminnelseavgiften är för närvarande 50 kronor.
Grannlandstingen Kalmar,
Kronoberg och Region Skåne tar
redan ut en påminnelseavgift.
Landstingskatalogen 2012
– landstinget telefonkatalog
I februari kommer katalogen
hem till dig med posten.
Julklapp med
komplikationer
Vilken pryl blir årets julklapp
2011? Enligt detaljhandelns utredningsinstitut kommer svenskarna
ge bort en färdigpackad matkasse.
Det låter praktiskt och kan säkerligen underlätta för den stressade
småbarnsföräldern, men hur spännande är det att få ett abonnemang
på en matkasse av sin respektive?
Underförstått: Varsågod vännen,
ställ dig vid spisen. Här har du
dina ingredienser för veckan.
I fjol hårdlanserades gåbandet
som julklapp. Det är lite oklart om
det verkligen blev årets julklapp
men själv föll jag för frestelsen.
När tomtesäcken gapade tom på
gåband gav jag mig själv det som
försenad julklapp. Kanske var
det massiv marknadsföring som
lockade till inköp. Kanske var
det följande rader som fick mig i
fällan:
•Var tredje svensk är överviktig.
•Risken för ohälsa ökar hos kvinnor som har ett midjemått över
88 centimeter.
•Övervikt ökar risken för bland
annat typ 2-diabetes, högt blodtryck och hjärtinfarkt.
Men regelbunden motion, gärna
sådan där man anstränger sig måttligt under 30 minuter, tillsammans
med sunda kostvanor, hjälper dig
att gå ned i vikt.
Gåbandet kändes därför som en
livräddare, åtminstone vintertid
när tanken på en rask promenad
i rusk och regn inte lockar
KRÖNIKAN
nämnvärt. Sagt och gjort, bandet
inhandlades, baxades hem och
placerades framför tv:n.
Jag började promenera regelbundet om kvällarna och hastigheten
ökades successivt. Det gick riktigt
bra även om det var VANSINNIGT tråkigt. Men så plötsligt
skedde det oförklarliga. Av någon
outgrundlig anledning (för hög
hastighet?) snavade jag på bandet
och föll framlänges. Säkerhetslinan
som borde ha stoppat bandat
fungerade inte. I stället löpte
bandet amok. Det tokrusade på
högsta hastighet, motorn brann
upp och jag vrålade när det skenande bandet svedde mot ben och
armar. Lyckligtvis befann sig en
tonårig dotter i samma rum och
hon kunde ganska snabbt dra ur
kontakten. Bandet stannade men
det luktade brandrök i rummet.
Chockad och svedd rullade jag av
det och kom till vett och sans efter
en stund. Följande dag packade
jag in det i bilen, körde till butiken
och lämnade tillbaka eländet. Jag
fick ett nytt band, men det tog ett
bra tag innan jag vågade mig upp
på det igen.
I år då? Kommer jag ändå falla
för reklamen och ge mig själv en
matkasse? Men vad kan då hända?
Ett gigantiskt fiskben fastnar i
matstrupen och jag kvävs? En
smörklick landar på golvet? Jag
snavar och bryter benet? Nej,
ingen matkasse, tack.
Foto: lovisa swahn
Så här inpå julen vill jag givetvis
passa på att önska dig som
läser Ditt Landsting en god helg.
Självklart hoppas jag också att du
ska finna detta nummer givande.
Förhoppningen är förstås att
tidningen ska bidra till att ge dig
ökade kunskaper om hälsa och
sjukdomar så att du kan leva ett så
gott liv som möjligt.
Men att tidningen till och med
kan bidra till att rädda liv har vi
nog aldrig vågat hoppas på. I detta
nummer möter du Gunnar
Larsson från Nogersund. Han
och hans fru läste vårt förra
nummer. Samma natt visade det
sig att Gunnar och hans fru fick
stor nytta av vad de läst. Berättelsen om Gunnar är en fantastisk
historia – den bästa julklappen
redaktionen för Ditt Landsting
någonsin har fått.
Med förhoppning om en god
läsestund.
Madeleine Flood
kommunikationsdirektör
Landstinget Blekinge
Kan fysisk aktivitet bota psykisk ohälsa?
Flera studier visar att patienter
med psykisk ohälsa lätt hamnar mellan stolarna i vården
och riskerar långvariga besvär.
Landstinget Blekinge deltar nu
i en forskningsstudie som tittar på hur bra fysisk aktivitet
och andra behandlingsalternativ för psykisk ohälsa fungerar.
– Den psykosociala ohälsan är
hög i dag och är en av de största
anledningarna till sjukskrivning,
säger Ingrid Hoffmann, koordinator för studien i Landstinget
Blekinge. Studien innebär att vi
får bättre underlag till behandling
och i framtiden kan rikta rätt sorts
behandling till rätt patienter.
Forskningsstudien undersöker
patienter som har mild till
måttlig depression, ångest och
stressrelaterad psykisk ohälsa.
Det som undersöks är effekten av
internetbaserad kognitiv beteendeterapi (KBT), fysisk aktivitet och
sedvanlig behandling, till exempel
medicinering och KBT-behandling
enskilt eller i grupp. Studien
undersöker också hur de olika behandlingsalternativen påverkar hur
länge och hur mycket patienterna
är sjukskrivna. Målet är att hitta
fler alternativ till behandling.
– Det är viktigt att det finns
enkla genomförbara alternativ,
både som självständiga metoder
och som tillägg till medicinering
och andra insatser, säger Ingrid
Hoffmann.
Studien bedrivs i Karlskrona
kommun på fyra vårdcentraler:
Hälsohuset för alla, Jämjö vårdcentral, Kungsmarkens vårdcentral
och Lyckeby vårdcentral. 60 blekingar kan komma att delta.
– Det är fantastiskt att kunna
erbjuda patienterna denna möjlig-
Ditt Landsting
Ansvarig utgivare: Madeleine Flood, kommunikationsdirektör
är producerad av Landstinget Blekinge
och delas ut till alla hushåll i Blekinge.
Redaktör: Jens Lindell, informationsavdelningen
Landstinget Blekinge
Produktion: Informationsavdelningen
Landstinget Blekinge
Tryck: Markbladet tryckeri AB, Skene
het. De får tolv veckors intensiv
professionell behandling som följs
upp under lång tid efteråt, säger
Christel Walén, psykolog och
forskningskoordinator.
Adress och telefon:
Landstinget Blekinge
371 81 Karlskrona
0455–73 10 00
E-post: [email protected]
Internet: www.ltblekinge.se
Ditt Landsting december 2011
3
Det finns lyckliga skilsmässor.
Det är jourcentralen och akutmottagningen i Karlskrona ett
bevis på. Att inte längre dela
lokal har fört med sig flera
fördelar – för både patienter
och personal.
Det har gått tre år sedan jourcentralen flyttade ut från akutmottagningens lokaler och istället blev
en del av Tullgårdens vårdcentrals
verksamhet. Här tas patienter
emot efter vårdcentralernas ordinarie öppettider. Alf Engström,
verksamhetschef för jourcentralen
är mycket nöjd med delningen
som i början i första hand gjordes
för att lösa ett arbetsmiljöproblem,
berättar han.
Överfulla väntrum
– När vi hade gemensamma
lokaler fanns det hela tiden mycket
patienter i omlopp, väntetider
kunde vara orimligt långa och
väntrum överfulla. Det var stökigt,
trångt och många patienter blev
frustrerade och arga när de såg att
andra som inte suttit och väntat
så länge fick komma in före dem.
De förstod ju inte skillnaden - att
vissa väntade på att få träffa en
familjeläkare medan andra sökte
akut hjälp.
Den gemensamma jourverksamheten för Karlskronas och
Ronnebys vårdcentraler har öppet
fram till klockan 21 varje dag på
året. De allra flesta patienter som
kommer dit har ringt till 1177 och
bedömts vara i behov av vård men
inte tillräckligt sjuka för att tas om
hand av akutmottagningen.
Intensivt samarbete
När beslutet om delningen kom
inledde akutmottagningen och
jourcentralen ett intensivt samarbete för att det skulle bli så bra
som möjligt. Och det samarbetet
har varit och är fortfarande mycket
lyckosamt, menar Alf Engström.
– Vi tycker att man genom förändringen nått en optimal lösning
på ett mångårigt växande problem.
Carina Ingemansson, avdelningschef på akutmottagningen
nickar och instämmer.
– Det har blivit tydligare vart
patienter som söker hjälp i primärvården och blivit bokade för
ett läkarbesök via 1177 ska vända
sig, vilket har lett till att patienten
får rätt vård på rätt vårdnivå. Vi
är också väldigt samspelta och
strävar efter
att patienter
hamnar på
rätt plats
från början,
men vi har
fortfarande
en bit kvar på
vägen innan
vi är i mål,
Carina Ingemansson
säger hon.
Foto: Petra sapic
Ett väntrum
blev två
Lyckad skilsmässa
Både Carina Ingemansson och Alf
Engström beskriver utflyttningen
som en lyckad skilsmässa med flera
fördelar. Väntetiderna på jourcentralen kan kanske vissa helger bli
en halvtimme men annars rullar
det på precis som planerat.
– Det går inte alls att jämföra
med hur det var tidigare, det är så
smidigt nu. Det visar också den
enkät vi gjorde efter ett halvår där
patienterna är mycket nöjda och
mycket få klagomål har kommit
in. Vi har ju också jourpersonal i
beredskap som vi kan in kalla för
några timmar om det skulle bli
en anhopning av patienter i väntrummet, säger Alf Engström.
Bättre planering
Fördelen är också att arbetet på
jourcentralen kan planeras på
ett annat sätt och bemannas av
Sjuksköterskan Christin Svensson öppnar dörren till Tullgårdens vårdcentral,
som sedan tre år även är kvällsöppen jourcentral.
sjuksköterskor på Tullgårdens
vårdcentral i ett roterande schema.
Det är fler som hjälps åt med
patientmottagningen och för det
mesta finns två distriktssköterskor
och en läkare på plats.
– Våra sjuksköterskor ger även
råd och tar emot egna besök när
det gäller till exempel omläggningar,
infektioner, mindre sårskador och
hudutslag.
Redan vid ankomsten till jour-
centralen sorteras dessa ärenden
bort från läkaren. Per år rör det
sig om drygt 1 500–2 000 besök
som därmed minskar trycket på
familjeläkaren, säger Alf Engström.
Blivit betydligt lugnare
På akuten sjönk antalet patientbesök och arbetsmiljön blev också
betydligt lugnare.
– Sedan jourcentralen flyttade
har vi inte längre samma patient-
ström i akutens lokaler. Vissa
intensiva dagar kunde vi ha runt
50 patienter som satt och väntade
på att få besöka familjeläkaren
fördelat över dygnet. Ur patientens
perspektiv har det också blivit tydligare vilken typ av besök man gör.
Nu är det tydligt att till akuten
vänder man sig bara till vid akuta
åkommor, säger Carina
Ingemansson.
text: Petra sapic
Minskade vårdkostnader visar jämförelse med andra landsting
Landstinget Blekinges besparingsarbete har börjat ge
resultat. Det visar rapporten
Öppna jämförelser, där man
bland annat kan se att vårdkostnaderna minskar för andra
året i rad.
Socialstyrelsen och organisationen Sveriges Kommuner och
Landsting har för sjätte året i rad
presenterat Öppna jämförelser
som mäter kvaliteten i svensk
hälso- och sjukvård. På så sätt kan
landstingen jämföra sina resultat
med varandra. Varje landsting kan
också jämföra sina resultat över tid
och se om en viss vårdinsats blivit
bättre eller sämre sedan föregående
mätning.
I den senaste rapporten kan
man exempelvis se att kvinno-
kliniken har börjat genomföra allt
fler operationer av livmoderframfall i dagkirurgi, där patienten
får komma hem samma dag
som operationen. Därmed har
kliniken kunnat dra ner på antalet
slutenvårdsplatser och sänka kostnaderna. Satsningen har gått så
bra att man sedan förra mätningen
har förbättrat sitt eget resultat med
över 400 procent och nu är bland
de landsting i landet som gör
flest dagkirurgiska ingrepp inom
området.
Fler patienter tas om hand
– Det är bättre för patienten att få
komma igång snabbt efter operationen och få åka hem direkt, säger
Göran Larsson, verksamhetschef
för kvinnokliniken. Dessutom har
vi möjlighet att ta hand om fler
patienter på det här sättet.
Blekinge har länge haft höga
kostnader för sin vård och legat
en bra bit över genomsnittet för
landet. Men förra året sjönk denna
kostnad och årets rapport visar att
den fortsatt sjunka med ytterligare
nio procent i Blekinge.
På rätt väg
– Det är glädjande att se att
kostnaderna sjunker och att vi
är på rätt väg, även om vården
fortfarande är dyr, säger ekonomidirektören Agneta Kalnins.
– Man ska dock vara försiktig
i tolkningen eftersom en del av
förändringen kan bero på att vi
har blivit bättre på att registrera
och rapportera in våra resultat,
något vi har jobbat mycket med de
senaste åren, fortsätter hon.
Generellt sett är tillgängligheten till vårdcentralerna och den
specialiserade vården i nivå med
riksgenomsnittet. En förbättring
har skett vad gäller tillgängligheten
till besök och operation inom den
specialiserade vården. Årets öppna
jämförelser bekräftar också det
som tidigare undersökningar visar,
att blekingarna har ett högt förtroende för vårdcentralerna.
Olämpliga läkemedel
Det ser på det hela taget mycket
bra ut för Blekinge även när det
gäller användningen av läkemedel,
men andelen äldre personer som
har tio eller fler läkemedel har ökat
något. Ett nytt mått för i år är
också andelen olämpliga läkemedel
för äldre.
– Vi kan se att vi använder för
mycket olämpliga läkemedel för
äldre och det är inte bra. Jag ser
resultatet som en uppmaning till
ännu större noggrannhet vid användning av dessa medel till äldre,
säger apotekaren Mats Josefsson.
Mellanvård
Ett annat förbättringsområde är
att många patienter som vårdats
för schizofreni kommer tillbaka
och skrivs in på nytt. Psykiatrin
har under de senaste åren gjort
flera förändringar som man
hoppas ska förbättra vården för
patienter med denna diagnos. Till
exempel har psykiatrin minskat
sina slutenvårdsplatser och byggt
upp mellanvård, som innebär att
fler patienter kan bo kvar hemma
samtidigt som de får kvalificerad
psykiatrisk vård på dagarna.
Ditt Landsting december 2011
4
Undret i Nogersund
– Gunnar Larsson läste om stroke i Ditt Landsting
och några timmar senare blev han sjuk i stroke
Att känna igen symtomen och
ta dem på allvar kan vara helt
avgörande för den som får
stroke. Det är Gunnar Larsson
i Nogersund ett levande och
piggt bevis för. Han och hustrun Ingrid kallar det som hänt
Gunnar för ett under.
Gunnar Larsson i Nogersund
fyllde 80 år den 18 oktober. Han
firade som en pigg man för sin
ålder, med en resa till Köpenhamn
tillsammans med hustrun Ingrid
och andra anhöriga. Två dagar
senare, på kvällen, satt Ingrid och
läste det senaste numret av Ditt
Landsting, som precis kommit
hem i brevlådan.
– Det stod om stroke, stort
på första sidan. Jag sade att det
här behöver vi läsa båda två och
propsade på att Gunnar skulle ta
tidningen. En stund senare såg jag
att han satt och lyfte ena armen,
så som det står att man ska göra
berättar Ingrid Larsson.
Hon och maken bjuder på
nybryggt kaffe och flera sorters
kaffebröd när Ditt Landsting
kommer på besök en dryg månad
senare. Ingrids snabba agerande
har en avgörande roll i berättelsen
om när maken fick stroke.
Vaknar på natten
Efter tidningsläsningen spelar
Gunnar på sitt älskade dragspel
en stund. Sedan är det läggdags.
Halv två på natten vaknar Gunnar
och vill vända sig om. Men vänster
arm och ben lyder inte.
– Jag väckte Ingrid och sade ”jag
har nog fått en stroke, så du får
ringa efter en ambulans”, berättar
Gunnar.
– Gunnar drömmer ofta och
jag tänkte att nu har han drömt
om det han läste under kvällen,
fortsätter Ingrid.
Men Ingrid hör genast, när
Gunnar pratar genom en hängande mungipa, att något är fel.
Hon ringer 112 direkt. Ambulansen kommer inom en kvart
och Gunnar åker med blåljus till
akutmottaningen i Karlshamn.
I ambulansen får han syrgas och
personalen tar på honom någon
slags mätutrustning. Han hör hur
de har radiokontakt med akutmottagningen.
– Jag var medveten hela tiden
och förstod vad som hände. Jag
började föreställa mig att få sitta i
rullstol resten av mitt liv.
Stort uppbåd av personal
På akutmottagningen väntar ett
stort uppbåd av personal för att
ta hand om Gunnar. Han räknar
till minst åtta läkare och sjuksköterskor. Han skjutsas snabbt till
hjärnröntgen, medan Ingrid, som
är lätt chockad av det som händer,
Det var här i tidningen Ditt Landsting som Gunnar Larsson läste om hur man upptäcker stroke. Några timmar senare fick han själv stroke.
följer med och blir ompysslad
under tiden.
Fick propplösande medel
Röntgen visar att Gunnar fått
en propp i hjärnan. Han får ett
nålstick och det propplösande
medlet trombolys börjar pumpas
ut i blodet. Då är klockan fyra på
morgonen.
Efter en stund upptäcker Gunnar att han kan röra vänster stortå.
Snart kan han även lyfta foten.
Sedan kommer rörelsen i vänster
hand tillbaka och även den hängande mungipan försvinner.
– Före klockan sex på morgonen
var jag helt återställd igen. Jag hade lika mycket kraft som vanligt.
Gunnar blir kvar på sjukhus i
fem dagar. På strokeenheten håller
personalen koll på blodtrycket och
han får träna genom att bland annat räfsa löv och vattna blommor.
I matsalen möter han de andra
patienterna, människor som släpar
sig fram eller sitter i rullstol och
har svårt att äta själva.
– Då inser man hur priviligierad
man är.
kan jag spela dragspel som vanligt,
ler Gunnar.
– Jag brukar inte ta till överord,
men hur vi läste om det här, hur
Känner sig piggare
Gunnar hade kunnat få bestående
men eller till och med dö av sin
stroke om han och Ingrid inte
varit så pålästa och snabba att söka
vård. I ett läkarutlåtande från när
Gunnar skrevs ut framkommer
att han haft en mycket allvarlig
stroke. Nu går han på regelbundna
kontroller på vårdcentralen och
han får inte köra bil på ett halvår,
enligt regler från Trafiksäkerhetsverket. Ändå känner han sig till
och med piggare än före stroken,
något han själv tror kan bero på
den blodförtunnade medicin han
får.
– Och så är jag så glad och
tacksam för att jag blivit så bra
omhändertagen, både av ambulans- och sjukhuspersonalen. Nu
Dragspelet är viktigt i Gunnars liv. Med sitt band Duvans husband förbereder
han sig för ett uppträdande på ett aktivitetscentrum för äldre i Sölvesborg.
Gunnar blev sjuk samma natt och
sedan blev återställd, allt är ett
under, säger Ingrid.
Ditt Landsting december 2011
5
C>>Bm19AB@=937B72
;Waabw\YS`RcObb\yU]\\w`ORWUVO`TybbS\ab`]YS-9]\b`]ZZS`OT‡ZXO\RS(
/<A79B39O\^S`a]\S\ZS]QVdWaO
bw\RS`\O-=[S\O[c\UW^O\Vw\US`
³`W\U 9@=>>A23:/@;03<9O\^S`a]\S\ZgTbO
O`[O`\O]QVVyZZOYdO`RS[WaSYc\RS`-
=[S\O`[TOZZS`³`W\U CBB/:9O\^S`a]\S\c^^`S^OS\S\YSZ
[S\W\Ua][¶2Sbw`dOQYS`bdwRS`WROU¶-
=[^S`a]\S\aZcRR`O`SZZS`W\bSVWbbO`
`wbb]`R³`W\U B72DO`XSaSYc\R`wY\Oa
BdSYOOZR`WU@W\U RW`SYb
5‡`/9CBbSabSb^yeeeab`]YSYO[^O\XS\aSBWZZaO[[O\aYO\dW`wRROZWd
3 B B 7 < 7 B 7 /B 7 D 4 @ n < A D 3 @ 7 5 3 A : / < 2 A B 7 < 5 = 1 6 @ 3 5 7 = < 3 @
I trädgården framför den
gröna villan i Nogersund
pågår livet som vanligt
igen. Att Gunnar Larsson
en månad tidigare låg på
sjukhus för en allvarlig
stroke märks inte alls när
han promenerar fram
över gräsmattan.
Här får strokepatienter vård och intensiv träning
Blekingesjukhuset har sina
egna elitidrottsläger, med tuffast möjliga träningsprogram.
Skillnaden är att patienterna
inte har ett VM eller OS som
mål, utan att bli så bra som
möjligt efter sin stroke.
Om du kommer till sjukhus med
misstanke om stroke hamnar du
allra först på akutmottagningen.
Där gör man först bedömningen
om du kan få trombolys, ett
blodförtunnande medel som
kraftigt minskar risken att dö i
stroke och ökar chansen att bli
fullt återställd. Från akutmottagningen kommer du sedan till
någon av de strokeenheter som
finns vid Blekingesjukhuset, en i
Karlshamn och en i Karlskrona.
Här får du först ett akut omhändertagande. Sedan börjar arbetet
för att du ska bli så bra som
möjligt efter din stroke.
akutvårdsteamet gör att du snabbare kan komma i gång med den
viktiga rehabiliteringen. Rehabiliteringsteamet är liksom akutteamet sammansatt av ett stort antal yrken. Målet med deras arbete
är att väcka slumrande hjärnceller.
När du drabbas av stroke uppstår
ett skadeområde i hjärnan med
döda celler. Den skada som skett
här går inte att göra något åt. Men
utanför det området finns ett annat område med hjärnceller som
inte dött men är omtöcknade eller
slumrande. Dessa celler kan man
rädda genom medicinska insatser
och rehabiliterande träning, så
att de helt eller åtminstone delvis
fungerar som tidigare.
Enkel träning
Träningen består av enkla,
vardagsnära saker som att klä på
sig, tvätta sig i ansiktet och gå
till de gemensamma måltiderna
i matsalen. Men för den som till
Kontrollerar patienten
exempel blivit förlamad i halva
kroppen är denna träning rena
Vårdpersonalen har till uppgift
att kontrollera patienten, se vilka elitidrottslägret.
– Det är en mycket bra liknelse.
problem han eller hon har, och
Daglig träning, både för- och
om symtomen förändras. Ett
eftermiddag med lagom vilopass
av de vanligaste symtomen vid
stroke är att man får svårt att röra emellan, säger Carina Abrahamsson, sjukgymnast.
vissa kroppsdelar.
De flesta som fått en stroke är
– Vi gör kontroller var fjärde
timme det första dygnet, som går oerhört motiverade och målinriktade.
ut på att se hur patienten mår
och kan röra sig, och att tidigt
upptäcka förändringar som tyder Realistika mål
på komplikationer, berättar Boel – Jag ska bli som vanligt igen och
fort ska det gå, resonerar de flesta.
Bingström Karlsson, sjuksköterska vid avdelning 58, Karlskronas Vi har en viktig roll i att sätta
upp realistiska delmål, poängterar
strokeenhet.
Carina Abrahamsson.
En snabb behandling av
Undersköterskan Kerstin Nilsson och sjuksköterskan Boel Bingström Karlsson samtalar med en av patienterna vid
strokeenheten i Karlskrona, avdelning 58. Att ta sig från salen man ligger på till de gemensamma utrymmena är en
viktig del av träningen för den som fått stroke.
Alla patienter orkar inte heller
med ett tufft träningsprogram.
När man på strokeenheten bedömer att patienten behöver längre
tid på sig för att bli bättre får han
eller hon i stället komma till ett
korttidsboende och träna i en
lugnare takt. Korttidsboende kan
också bli aktuellt för patienter som
är medicinskt färdigbehandlade
på strokeenheten. Andra kommer
direkt hem, med eller utan hemtjänst. Många patienter har behov
av fortsatt träning och kan få specialistrehabilitering efter vårdtiden
på avdelningen. Ibland kan det
också bli aktuellt med anpassning
av bostaden, till exempel att man
tar bort trösklar eller breddar dörrar för den som behöver rullstol.
Avdelningschefen Gertrud
Wilke poängterar att det finns en
framtid för den som får stroke.
– Alla blir inte helt återställda
men det går att få tillbaka livskvalitet. Livet är inte färdiglevt bara
för att man fått en stroke. Det ser
vi varje gång vi haft någon patient
som varit mycket dålig, som vi sedan träffar på stan några månader
senare.
I Blekinge finns två
strokeenheter:
avdelning 58 vid Blekingesjukhuset i Karlskrona och
rehabiliteringsavdelningen vid
Blekingesjukhuset i Karlshamn.
Vid strokeenheterna arbetar
läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster,
arbetsterapeuter, kuratorer
och logopeder.
Personalen arbetar i två team,
akutvårdsteamet och rehabiliteringsteamet.
Ditt Landsting december 2011
6
Landstingsskatten
höjs med 80 öre
Den 1 januari höjs landstingsskatten med 80 öre till 11,51
kronor per intjänad hundralapp. Det är första gången på
många år som skatten höjs och
ändringen ska ge Blekinges
vård cirka 200 miljoner kronor
mer varje år.
En av anledningarna till landstingets
ekonomiska underskott är att inkomsterna genom landstingsskatten har minskat under de senaste
åren. Minskningen beror på att
Landstinget Blekinges skatteunderlag inte återhämtat sig efter
konjunkturnedgången i samma
takt som i övriga landet.
Skatten har stått still länge
– Landstingsskatten i Blekinge
har stått still på 10,71 kronor per
hundralapp väldigt länge. Vi förlorade en stor inkomst när Sveriges
Kommuner och Landstings utjämningssystem förändrades år 2008,
men skatten förblev densamma.
Utjämningssystemet är till för att
alla landsting ska få likvärdiga
ekonomiska förutsättningar, men i
vårt fall har det gjort att vi förlorat
mycket pengar varje år. Det är
även en av anledningarna till det
ekonomiska läge vi nu befinner oss
i, säger ekonomidirektör Agneta
Kalnins.
När skatten nu höjs får vården
ett andrum och realistiska budgetar att arbeta efter. Samtidigt har
en del av pengarna öronmärkts för
att gå till äldrevård och palliativ
vård, vård i livets slutskede. Men
de extra miljonerna betyder inte
att alla problem är lösta.
Måste sänka kostnaderna
– Vi måste fortfarande rationalisera våra verksamheter inom vården.
Skattehöjningen ger oss utrymme
att jobba med alla förändringar
som måste genomföras, men vi
måste fortfarande bli mer effektiva.
Vi kan absolut inte slappna av än
utan vi har stora belopp att spara –
speciellt inom Blekingesjukhuset,
säger Agneta Kalnins.
Totalt måste Blekingesjukhusets
kostnader minska med 50 miljoner kronor för att klara den nya
budgeten. Landstingets serviceorganisation, Landstingsservice,
har fått nya besparingar på 10
miljoner kronor. Även landstingets
centrala administration och
Blekinge kompetenscentrum ska
minska sina kostnader med 15
miljoner kronor.
Men är skattehöjningen nödvändig? Finns det verkligen inte
några andra alternativ?
– Alternativet till skattehöjningen skulle vara att ta bort 200
miljoner kronor från vården, vilket
så klart inte hade fungerat. Då hade vi inte kunnat ta ansvar för den
vård som Blekinges invånare ska
ha. En dyr vårdavdelning kostar
varje år runt 40 miljoner kronor,
det ger en förståelse för hur långt
200 miljoner kronor räcker inom
vården.
Betalar vi mer eller mindre än andra?
Eftersom Sveriges landsting och
regioner har olika uppdrag kan
det vara svårt att jämföra skattesatserna mellan länen. Landstingsskatten i Blekinge finansierar
till exempel även hemsjukvård,
ett uppdrag som ligger på kommunerna i vissa andra län.
För att kunna jämföra skattesatserna använder man något som
kallas för justerad skattesats. Där
är hemsjukvård, kollektivtrafik och
andra uppdrag som ligger utanför
landstingets huvuduppdrag inte
inräknade. I den jämförelsen har
Blekinge den sjätte lägsta skatten
under 2011. Hur Blekinge ligger
till efter höjningen är svårt att säga
eftersom alla landstings skattesatser ännu inte är bestämda.
Så här mycket betalar du i
landstingsskatt efter årsskiftet
beroende på vilken lön du har:
20 000 i månaden: 160 kronor
25 000 i månaden: 200 kronor
30 000 i månaden: 240 kronor
En ekonomi i balans vid årets slut
Landstingsstyrelsens sammanträden är öppna för alla
Landstinget räknar med ett ekonomiskt nollresultat vid årets slut.
Men det förutsätter att landstinget
fortsätter att genomföra tidigare
beslutade åtgärder för att nå en
budget i balans. Dock kommer
landstinget få en särskild minuspost i resultaträkningen på knappt
100 miljoner kronor. Det beror på
att staten har sänkt räntan på de
pensionspengar som landstinget,
i likhet med andra landsting och
Du vet väl att landstingsstyrelsens
sammanträden numera är öppna
för allmänheten? Det betyder att
vem som helst kan komma till
styrelsens sammanträden och följa
debatten och besluten från åhörarplats. Undantaget är när styrelsen
behandlar ärenden som gäller
myndighetsutövning eller där det
förekommer uppgifter som är
sekretessbelagda. Om någon skulle
uppträda störande under ett möte
kommuner i landet, har avsatt för
att betala ut kommande pensioner
(så kallad RIPS-ränta, Riktlinjer
för beräkning av pensionsskuld).
Lång väntan på organ trots
hög donationsvilja
Trots att åtta av tio svenskar
vill donera organ växer kön av
personer som behöver ett nytt
organ.
En undersökning som Socialstyrelsen gjort visar att Sverige
har den största donationsviljan
i Europa. Ändå kan väntetiden
för att få nya organ
vara lång.
En anledning kan vara att
hälften av de som uppger att de är
positiva till donation inte gör sin
vilja känd.
– Ett enkelt sätt att göra sin vilja
känd är att anmäla sig till donationsregistret. Men det går också
att informera sina närstående
eller fylla i ett donationskort och
ha det i plånboken, säger Maria
Åberg Sjölin, informatör på Socialstyrelsen.
Läs mer på 1177.se om organdonation och gör din vilja vad
gäller organdonation känd på
Socialstyrelsens donationsregister.
har ordföranden rätt att avvisa den
personen. Information om tid och
plats för landstingsstyrelsen sammanträden finns på Landstinget
Blekinges webbplats,
www.ltblekinge.se.
Även landstingsfullmäktiges
sammanträden är sedan länge
öppna för allmänheten.
Följande datum äger landstingsstyrelsens och landstingsfullmäktiges
sammanträden rum under nästa år.
Vi har sämre sömn
under vinterhalvåret
– För lite ljus bidrar till att många
sover sämre under vintern, säger
Torbjörn Åkerstedt, professor vid
Stockholms universitet och Karolinska institutet.
Sedan 1980 går Sverige över
till vintertid natten till den sista
söndagen i oktober. Det är då den
mörka årstiden börjar på allvar.
Torbjörn Åkerstedt har forskat
om sömnsvårigheter och menar
att vintermörkret får människors
biologiska klocka att slira.
– När det är svart ute får vi för
lite ljus på oss. När den biologiska
klockan då glider iväg blir sömnen
för kort. Det blir svårare att gå
och lägga sig på kvällen och
vi sover för få timmar, säger
Torbjörn Åkerstedt.
Sömnproblem beror ofta på
stress och då kan man behöva
sänka tempot i vardagen. Att
motionera kan också göra att
man sover bättre.
– Ett sätt att motverka
sömnsvårigheter på vintern är
att vistas mycket ute i dagsljus,
säger Torbjörn Åkerstedt.
På 1177.se finns en sömnskola för den som har sömnsvårigheter.
Källa: 1177.se
Landstingsstyrelsen
13 februari
2 april
30 april
4 juni
17 september
8 oktober
5 november
10 december
Landstingsfullmäktige
27 februari
23 april
18 juni
29 oktober
26 november
Ditt Landsting december 2011
7
FEM FRÅGOR
... till Bengt Wittesjö, som sedan den 1 oktober
är förvaltningschef för Blekingesjukhuset
Vem är du?
– Jag är 52 år, bor i Karlskrona
och är infektionsläkare. Jag har
varit chef för infektions- och hudkliniken i många år. Det senaste
året har jag varit chefläkare för
Blekingesjukhuset, ett arbete som
bland annat innebär ansvar för
patientsäkerhetsfrågor.
Hur tänkte du när du blev tillfrågad om att bli förvaltningschef för Blekingesjukhuset?
– Att leda sjukhuset är en utmaning. Vi har ett stort ekonomiskt
underskott och en rad viktiga
frågor att brottas med. Jag funderade mycket och länge innan jag
tackade ja. Men jag känner för
Blekingesjukhuset och jag tror på
sjukhuset.
Hur ska du göra för att vända
underskottet?
– En viktig uppgift för mig nu är
att gå igenom budgeten för 2012
och se vilken verksamhet som
sjukhuset ska kunna bedriva med
de pengar som finns. Vi måste bli
mer effektiva och prioritera. Vi
kanske inte kan göra allt som vi
tidigare gjort. Men det är också
min roll att påtala för landstingsdirektören och politikerna vilka
pengar som behövs för att vi ska
kunna bedriva god och patientsäker vård.
Vilka andra frågor är viktiga
för dig?
– Förutom ekonomin prioriterar
jag arbetet med att bygga ut vården av äldre genom den geriatriska
avdelningen, så som landstingets
politiker beslutat. En annan viktig
fråga som är aktuell just nu är att
garantera en patientsäker akutsjukvård.
Var tror du Blekingesjukhuset
befinner sig om fem år?
– Jag tror att sjukhuset finns kvar
i både Karlshamn och Karlskrona
men att vi inte har samma verksamhet på två ställen. Då är vi
också på väg in i en storregion,
som säkert kommer att innebära
förändringar för både Karlshamn
och Karlskrona.
Ofta blir du frisk även utan antibiotika
Din lilla son har ont i örat, du
har ont i halsen, kollegan har
ont i bihålorna. Visst är det i
de situationerna lätt att tänka
”nu behövs antibiotika”. Men
det troliga är att du blir frisk
lika eller nästan lika fort även
utan antibiotika.
– Många infektioner orsakas av virus och mot virus hjälper inte antibiotika, förklarar Ingrid Lindblad,
familjeläkare på Rödeby vårdcentral och hygienläkare i Landstinget
Blekinge. Hon förklarar också
att även om infektionen beror på
bakterier kan man bli frisk utan
antibiotika. Antibiotika ska vi bara
använda när det gör nytta.
– Att vi kan lita på våra antibiotika är viktigt för vår moderna
sjukvård. De behövs både för
att behandla vanliga infektioner
och för att möjliggöra avancerad
sjukvård. I dag har vi en situation
där vi runt om i Europa använt så
mycket antibiotika att vissa bakterier blivit motståndskraftiga. Det
gör att det kan vara svårt att bota
vissa infektioner.
Resistenta bakterier
Infektioner orsakade av resistenta
bakterier, det vill säga bakterier
som är motståndskraftiga mot
antibiotika, är vanligare i södra
Europa än i Sverige. Men de ökar
också hos oss. Exempel på resi-
stenta bakterier i Sverige är ESBL,
en typ av resistens hos tarmbakterier som kan orsaka bland annat
urinvägsinfektion, sårinfektioner,
blodförgiftning eller lunginflammation. Ett annat exempel är
MRSA, en stafylokockbakterie
som kan infektera sår och ge
allvarliga infektioner.
Är mer försiktiga
– För att minska ökningen av resistenta bakterier behöver vi minska
onödig användning av antibiotika.
Därför är läkare kanske mer försiktiga i dag än för några år sedan
med att skriva ut antibiotika.
Vi vet också att de flesta av våra
patienter har förståelse för det här.
Näthandel med förfalskade läkemedel ökar
– Att köpa läkemedel via internet
kan vara en hälsorisk. För att
vara säker ska man bara köpa
läkemedel från webbplatser med
den gröna apotekssymbolen,
säger Maria Gustafsson, utredare
på Läkemedelsverket.
Webbplatser som har den här
symbolen är
godkända och
har tillstånd att
sälja läkemedel. I Sverige
kontrollerades
nyligen fyra webbplatser som
sålt bantningsprodukter och
potenshöjande medel. Kontrollen
ingick i en internationell insats
mot näthandel med olagliga
läkemedel då Tullverket, polisen
och Läkemedelsverket hittade
substansen sibutramin i bantningsprodukter.
Sibutramin är ett ämne som
ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Läkemedelsverket har
tidigare varnat för det efter att
personer som fått symtom som
hjärtklappning och illamående
hört av sig till myndigheten.
– Det har blivit vardag att
bantningsmedel, potensmedel
och olika sorters läkemedel köpta
på nätet innehåller läkemedelssubstanser som inte är deklarerade på förpackningarna, säger
Maria Gustafsson.
Ett läkemedel kan vara för-
Men vi behöver fortsätta berätta
varför vi i det längsta vill undvika
antibiotika.
Ingrid Lindblad framhåller också
vikten av god hygien för att undvika
smittspridning. Tvätta händerna,
undvik folksamlingar vid utbrott
av till exempel influensa, vistas
mycket ute, stanna hemma när du
är sjuk och lämna inte sjuka barn på
förskolan är några exempel på hur
man minskar risken för smitta. Ju
mindre smitta, desto mindre behov
av antibiotika.
Om du vill veta mer, läs på
1177.se om öroninflammation, ont
i halsen, bihåleinflammation och
MRSA, eller ring 1177 om du behöver råd när du är sjuk.
Filmer ger kunskap om små barn
falskat på många olika sätt. Det kan
till exempel innehålla rätt verksamt
ämne men i för liten eller för stor
mängd, men det kan också innehålla
något som inte alls är godkänt som
läkemedel.
– Näthandeln med läkemedel har
gått brant uppåt de senaste åren, säger
Maria Gustafsson.
Många webbplatser som säljer
läkemedel på nätet är olagliga och har
inte tillstånd att sälja läkemedel. Om
webbplatsen däremot är godkänd för
läkemedelsförsäljning har den en nationell apotekssymbol, ett grönt kors.
Läs mer på 1177.se om
förfalskade läkemedel.
Källa: 1177.se
Temaavdelningarna Gravid och
Barn och föräldrar på 1177.se
har nu utökats med nytt innehåll.
– I flera nya filmer vänder
vi oss till nyblivna föräldrar.
Filmerna visar hur man kan lyfta
ett litet barn, hur man ammar,
matar med flaska samt tvättar
och badar barnet. Det är vardagliga situationer som filmats i
hemmiljö och som sedan granskats av bland annat barnläkare
och barnsjuksköterskor, säger
Maria Bång som är projektledare
för nysatsningen på Gravid och
Barn och föräldrar.
På temasidorna märks också
faktatexter om frågor som rör
barns hälsa, intervjuer, berättelser, tecknade filmer för barn samt
möjlighet att själv ställa frågor till
experter.
Besök gärna temasidorna.
Idéer och synpunkter skickas till:
[email protected].
Källa: 1177.se
Ditt Landsting december 2011
8
Kalle fick dö hemma i
– Det känns konstigt att se Kalle frisk när man kommer ihåg hur det blev på slutet, säger Lillemor Bonde och bläddrar mellan bilder på datorn.
2003. Lillemor bodde i Dalarna
och hade tidigare förlorat sin första
man i en arbetsplatsolycka. Hon
hade börjat vänja sig vid det stilla
livet som sjukpensionär när hon av
en slump kom i kontakt med ett
internetforum för seniorer. Hon
började delta i en diskussionstråd
och fick snart svar från signaturen
”Grodan.”
– Det var Kalle. Vi bytte mejl
inom diskussionsforumet, gick
snart över till direkt mejlkontakt
och inom en vecka hade vi bytt
telefonnummer. Vi pratade i två
timmar och dagen därefter i en
och en halv timme, säger Lillemor,
med ett leende och ett detaljminne
som vittnar om omedelbar och
stark förälskelse.
Efter det andra samtalet var
båda helt klara över att de skulle
träffas på riktigt.
– ”När ska jag komma”, frågade
Kalle. ”I går”, svarade jag. Kalle
åkte till Dalarna dagen därpå.
Efter det mötet, som varade en
vecka, fanns inget annat alternativ
än att vi skulle dela livet med
varandra.
Foto: Håkan Linder
Lillemor Bonde med hunden Demon. – Jag hoppas att
fler får kännedom om den hjälp man kan få i livets slutskede.
Trappade ner sitt arbete
Efter tre års långpendlande flyttade
Lillemor till Blekinge och Hemsjö
för gott. Kalle, som alltid levt
ensam och bara jobbat, trappade
ner sitt arbete med företaget för att
ägna tid åt relationen.
När Kalle år 2009 började bli
ovanligt trött visade hälsoundersökningen inga fel. Ett år senare
fick han ont i ryggen men det kom
ingen annan förklaring än dålig
rygg. Kalle blev bara sämre och
efter ett vårdcentralsbesök i oktober 2010 fick han tid för röntgen.
Men innan tiden var inne fick han
symtom på gulsot och kom akut
till röntgen. Där konstaterades
att Kalle hade cancer i bukspottsskörteln med metastaser i levern.
Det fanns inget som kunde bota
honom.
Lillemor har nära till känslorna
och gråter och skrattar om vartan-
Kalle Berglund var en genuin Hemsjöbo. Han föddes
och levde hela sitt liv i den
lilla landsbygdsorten norr om
Karlshamn. Här fick han också
dö, i sitt hem, bygdens gamla
stationshus.
– Kalle köpte huset på 80-talet,
som lokal till det egna företaget
i finmekanik, berättar hans
änka Lillemor Bonde, när Ditt
Landsting träffar henne en vacker
eftermiddag i oktober.
Kalle och Lillemor möttes år
nat när hon berättar om ”sitt
charmtroll”, som nu plötsligt stod
inför cellgiftsbehandling, inte för
att bli frisk utan bara få lite mer
tid att leva. Tillvaron blev en pendelresa mellan Blekingesjukhuset
och Hemsjö. Men att det var
hemma i stationshuset i Hemsjö
Kalle skulle dö var hela tiden
självklart.
– Det fanns aldrig någon annan
tanke hos mig. Jag tror inte ens att
vi pratade om det när jag tänker
efter.
Palliativ vård är vård som ges
vid sjukdomar när det inte längre
finns någon bot. Oftast är det vård
i livets slutskede. Tack vare att Lillemor tidigare vårdat en vän hemma hos sig i livets slutskede hade
hon varit i kontakt med det palliativa teamet i Falun. Hon berättade
om detta för en sköterska när Kalle
var inlagd för cellgiftsbehandling.
På så vis kom hon i kontakt med
den palliativmedicinska enheten i
Karlshamn.
Hjälp dygnet runt
– När Kalle kommit hem ringde
jag dit. Inom två dagar kom en
sköterska hit och kunde konstatera
att Kalle var så dålig att vi behövde
hjälp. Vi fick en kontaktläkare och
en kontaktsköterska direkt.
Från den dagen hade de hjälp
och stöd dygnet runt, av sina
kontaktpersoner och av hemtjänstpersonal. Lillemor och Kalle fick
hjälp med medicinering, smärt-
Foto: Håkan Linder
lindring, näringstillskott och andra
medicinska frågor. Men stödet var
mycket mer än så.
Fanns alltid någon här
– Jag slapp känna mig ensam,
övergiven och maktlös. När man
som vi saknar nära anhöriga som
bor i närheten var det oerhört
skönt att få avlösning. När jag behövde handla fanns det någon här
under tiden och varje natt kom
personal från hemtjänsten så att
jag skulle kunna få några timmars
välbehövlig, ostörd sömn.
Något Lillemor uppskattade
mycket var att få egen tid med personalen, att få sitta vid köksbordet
och samtala om vardagliga, normala saker, inte enbart medicindoseringar och behandlingsalternativ.
– Det kändes mer som om en
god vän tittade in på en fika än att
få besök från sjukvården. För att
orka med som anhörig behöver
man dessa andningshål i allt sorgligt och svårt.
Men viktigast av allt var att
Lillemor och Kalle fick lite extra
värdefull tid att leva tillsammans
hemma och göra vanliga, normala
och trevliga saker, som att sitta i
trädgården och att ta ett glas vin
till maten, även om det bara blev
ett par klunkar.
– Kalle tänkte mycket på hur
det skulle gå för mig. Att han såg
att jag fick hjälp och stöd av vårdpersonalen lättade hans oro.
Lillemor valde att delta i vården
Ditt Landsting december 2011
9
i sitt kära Hemsjö
Foto: håkan linder
Foto: Håkan Linder
Lillemor
förbereder för flytten till Dalarna.
Lillemors och Kalles hem var det gamla stationshuset i Hemsjö.
av Kalle och gav honom själv
smärtstillande sprutor. Det är en
möjlighet man har som anhörig,
om man vill och orkar.
Kalle var uppe och rörde på sig
ända till sista dagen. Kroppen var
slut men livsviljan gjorde att han
orkade mycket mer än vad han
rimligen borde ha gjort. Mån-
dagen den 20 juni, vid 18-tiden,
kom katten in och lade sig på
sägen hos Kalle, som kunde kunde
öppna munnen men inte prata.
Lillemor lade hans hand på kattens
päls. Så var de samlade. Kalle,
Lillemor, katten och hunden, som
de senaste veckorna vägrat gå från
gården och vaktat sin husse. Sedan
dröjde det inte mer än 20 minuter
till Kalle tog sitt sista andetag.
– Jag är så tacksam för att jag
fick vara med och att vi fick vara
ensamma här hemma när det
hände.
Det hade hunnit bli kväll och
Lillemor ringde hemtjänstens nattpersonal för att berätta att Kalle
Foto: Håkan Linder
var död. När personalen kom fick
hon vara med och tvätta Kalle och
sätta på honom rena kläder.
– Han såg så belåten ut, konstigt nog, säger Lillemor tankfullt.
Hon sitter i köket och tittar
ut mot vägen där busshållplatsskyltarna sticker upp på var sin
sida. Beslutet att flytta tillbaka
till Dalarna efter Kalles död var
enkelt. Kalle var Lillemors enda
band till Blekinge.
– Hemsjö blev bara en parentes
i livet. Men Kalle och jag fick sju
fina år tillsammans.
Den sista tiden ska bli så bra som möjligt
Den palliativa vården i
Blekinge är uppbyggd på
olika sätt i öst och väst. Men
uppgiften att se till att patientens sista tid i livet blir så
bra och smärtfri som möjligt
är densamma.
När en person som drabbats av
en obotlig och dödlig sjukdom
befinner sig i livets slutskede
behövs särskild vård. I västra
Blekinge finns sedan 2008 ett
specialistteam, en palliativmedicinsk enhet som är knuten till
sjukhuset och som har utvecklat
ett nära samarbete med kommunerna, primärvården och
hemtjänsten i väst.
En viktig tillgång
– Det är hemsjukvården som har
hand om den palliativa vården i
hela Blekinge men här i väst finns
vi som en specialistenhet som
arbetar som en rådgivande instans
för hemsjukvården. Vi är en viktig
tillgång och det kan vi även vara
i östra Blekinge om det skulle
efterfrågas, säger Tora Campbell
Chiru, chef för palliativmedicinska
enheten i Karlshamn.
Det multiprofessionella teamet
består av läkare, sjuksköterskor,
kurator och diakon med specialkompetens i palliativ vård.
Bred kompetens
– Vi kan bli inblandade när det
blir väldigt kaotiskt med mycket
ångest och smärta. Bredden i vår
kompetens gör att vi kan hantera
väldigt många situationer och
sätta in rätt åtgärder, ge avancerad
smärtlindring och samtala om livet
och döden, säger hon.
Om patienten behöver särskilda
sjukhusresurser finns det även
platser på medicinavdelningen på
Blekingesjukhuset i Karlshamn
där patienten kan läggas in. Men
om patienten endast är i behov av
omvårdnad och smärtlindring men
inte vill vara hemma i slutet finns
det andra lösningar också.
– Vi försöker se till att patienten
kommer till ett kommunalt boende i sin kommun där de har ett
eget rum och kan få lugn och ro
men där det ändå finns personal.
Det här är även ett alternativ om
anhöriga behöver avlastas en tid.
Placeringen sker då i samråd med
kommunens biståndshandläggare
och vi stöttar med den medicinska
kompetensen.
I östra Blekinge finns inte ett
särskilt palliativt team utan det är
hemsjukvården som har hand om
den palliativa vården. Varje patient
har en patientansvarig läkare på
sin vårdcentral plus en medicinskt
ansvarig läkare på den klinik de
tillhör på sjukhuset. Hemsjukvården i öst kan hela tiden vända sig
till teamet i väst för konsultationer
vid behov.
Stöttar anhöriga
– De flesta medicinska insatser
kan göras av oss i hemmet. Vi ser
till att patienten mår så bra som
möjligt utifrån den situationen
de har. Vi samtalar och stöttar
också anhöriga – en sådan situation påverkar hela familjen, säger
Anders Nyqvist som arbetar
som distriktssjuksköterska inom
hemsjukvården i Karlskrona med
ansvar för områdena Långö och
Pantarholmen.
Sedan i våras finns boendet
Storören som ligger i Gullberna
Park i Karlskrona. Det är ett boende med palliativ profil inriktad
på omvårdnad där patienter i
livets slutskede kan få bo en tid.
– Det är viktigt att erbjuda
anhöriga möjlighet till avlastning
också, säger han. Text: Petra Sapic
Ditt Landsting december 2011
10
Om en skada inträffar
Ibland inträffar oönskade händelser i vården som leder till en
skada. Det är vårdens ansvar och
skyldighet att informera dig och
utreda händelsen och förebygga
så att liknande händelser inte
upprepas.
Som patient har du vid vårdskada rätt att förvänta dig att
vården:
•informerar
•lyssnar
•bemöter dig bra
•är tillgänglig för frågor
•tar ansvar
•utreder
•förebygger
•står vid din sida.
När en skada inträffat eller när
du har synpunkter eller klagomål
på vården kan du som patient
eller närstående vända dig till
Förtroendenämnden i Landstinget Blekinge.
Källa: Sveriges kommuner och
landsting
Det här kan du göra själv
På toaletterna på avdelning 58 tänds ljuset automatiskt när undersköterskan Susanne Lindén öppnar dörren.
Avdelning 58 har utsetts till
patientsäkrast i landstinget
Landstinget Blekinge har för
första gången utsett den
patientsäkraste avdelningen.
Det blev avdelning 58 vid Blekingesjukhuset i Karlskrona.
Att vården ska vara säker och att
ingen ska skadas i vården kan låta
självklart. Ändå beräknar Socialstyrelsen att vårdskadorna i Sverige
orsakar mer än 600 000 extra
vårddygn per år.
– Givetvis gör vi allt för att
undvika att patienten kommer
till skada under vårdtiden, säger
Gertrud Wilke, avdelningschef för
avdelning 58, där patienter som
fått stroke vårdas.
Att besöka vården eller ligga på
sjukhus innebär en rad möjliga
risker, allt från att få fel läkemedel,
smittas av en sjukdom, råka ut för
fallolycka eller drabbas av undernäring.
– En vårdskada innebär först
och främst mänskligt lidande
för den drabbade, men också en
kostnad för vården och samhället,
säger Gertrud Wilke.
Tydlig struktur
Hon tror att hennes avdelning fick
utmärkelsen i första hand för att
de har en tydlig struktur för hur
de arbetar med patientsäkerheten,
som hela tiden är aktuell i det
dagliga arbetet.
– Det är den på våra avdelningsmöten, vid fikabordet, på anslagstavlan och genom de mätningar
Maud Månsson, Carina Abrahamsson, Boel Bingström Karlsson, Gertrud Wilke
och Kerstin Nilsson, alla arbetar de på landstingets patientsäkraste avdelning.
av hygienen som vi genomför och
följer upp varje månad. Vi är också
bra på att se risker och åtgärda det
vi kan direkt.
Bra på hygien
Avdelning 58 är extra duktig på
hygien, menar Gertrud Wilke, liksom att förebygga fallskador. Till
exempel är det ordnat så att ljuset
på toaletterna alltid tänds automatiskt för att minska risken för att
falla vid toalettbesöket. Det finns
också särskilda halksockor, och så
uppmanar personalen närstående
att ta med bra skor till patienten
hemifrån.
Gertrud Wilke ser gärna att
både patienten och de närstående
är delaktiga i vården genom att
fråga, berätta och hjälpa till med
att till exempel använda handsprit
före besöket och kontrollera medicinering.
– Ju mer vi vet om patienten
med hjälp av patienten själv och
närstående, desto större möjlighet
har vi att göra sjukhusvistelsen
säker.
Exakt hur bra avdelning 58 och
andra verksamheter kan bli på att
minska vårdskadorna återstår att
se, men målet är glasklart.
– Det måste vara att det inte
uppstår några skador alls.
Vi måste alla arbeta tillsammans
för en hög säkerhet i vården.
Som patient finns det mycket
du kan göra för att påverka
säkerheten.
Fråga hellre för mycket än för
lite. Det är viktigt att du förstår
syftet med den vård och behandling du får och att du vet hur du
själv ska medverka.
Fråga om din fortsatta vård
och behandling. Du har rätt
att få veta resultat av undersökningar och prover. Ta också reda
på om och när du ska komma
tillbaka för kontroll eller undersökning. Hör av dig om du inte
blir kallad.
Ta gärna med en närstående
om det känns bra för dig. Som
patient befinner du dig ofta i en
ovan situation. Det är svårt att
komma ihåg all viktig information som du får i samband med
vård, vilket kan vara riskabelt.
En närstående kan hjälpa till
genom att lyssna, fråga, tolka
information och öka förståelsen.
Tvätta händerna ofta för att
minska risken för infektioner.
Rena händer ger färre infektioner. Cirka 10 procent av alla
patienter som vårdas på sjukhus
drabbas av en infektion. God
handhygien är viktig för att
minska infektionsrisken!
Lär känna dina läkemedel –
vilka du tar, i vilken dos och varför. Läkemedel ska tas på rätt sätt
för att inte skada. Missförstånd
kopplade till läkemedel är vanliga
mellan vården och patienten.
Mellan 6 och 16 procent av alla
sjukhusinläggningar beror på att
läkemedel inte tagits på rätt sätt.
Gör ett rökuppehåll i samband
med operation. Rökare har
kraftigt ökad komplikationsrisk
i samband med operationer. Det
gäller framför allt sårinfektioner.
Källa: Sveriges kommuner och landsting
Landstinget Blekinge klarar
patientsäkerhetskrav
Landstinget Blekinge klarar tre
av fyra krav för att få del av de
särskilda patientsäkerhetspengar
som regeringen delar ut till
landstingen i en ny satsning från
och med i år. Landstinget får
därmed nära 4,9 miljoner kronor
för 2011. De krav som Landstinget Blekinge, i likhet med alla
andra landsting i Sverige, levt
upp till handlar om att mäta
förekomsten av trycksår, hur
man följer hygien- och klädregler och vilken inställning
personalen har i frågor som rör
patientsäkerheten. Det fjärde
kravet, som bara landstingen
i Dalarna, Västernorrland och
Jämtland klarar, handlar om att
behandla rätt med antibiotika
och minska utskrivningen av
antibiotika.
Ditt Landsting december 2011
11
Trygghet i vården för den som blir slagen
– Det ska vara tryggt och enkelt att besöka vården för den
som blir slagen.
Det säger Petra Karlsson,
sjuksköterska vid akutmottagningen i Karlskrona.
I sitt arbete möter hon många
som blivit utsatta för våld av en
nära anhörig. Det händer att en
misshandlad kvinna kommer till
akutmottagningen med ambulans
eller polis, men de allra flesta som
utsätts för våld i hemmet kommer
inte alls till vården på det sättet.
Väldigt få söker vård direkt för att
de blivit misshandlade.
Söker ofta vård för annat
I stället är det vanligt att man söker för symtom som magont, huvudvärk och hjärtklappning, som
kommer av den stressade situation
det innebär att bli misshandlad av
någon man lever nära.
– Vi som arbetar i vården frågar
mycket och ska vara bra på att
fånga upp dolda signaler om att
det kan röra sig om misshandel,
till exempel att skadan inte stämmer överens med patientens berättelse om hur den uppstått, säger
Petra Karlsson.
Våga ta steget till förändring
Även om man inte vill erkänna
att man blivit misshandlad lämnar
Petra Karlsson och hennes kollegor
ut information om hur man kan få
hjälp, bland annat kontaktuppgifter till kvinnojourerna i Blekinge.
– Vi hoppas att vi väcker en
tanke som innebär att den som
misshandlats längre fram vågar ta
ett steg för att förändra sin situation.
Ett steg kan vara att vilja
berätta om hur man har det, ett
annat att få hjälp med att avsluta
relationer med den som misshandlar och ytterligare ett att göra en
polisanmälan.
För att underlätta för en eventuell polisutredning och rättegång
beslutar läkaren ofta om att skadan
ska dokumenteras. Det görs till
exempel genom fotografering eller
att man ritar av och beskriver skadan, information som sedan läggs i
patientjournalen.
Viktigt är också att ordna så att
besöket i vården sker på ett tryggt
och säkert sätt för den misshandlade. Därför kostar det inget att
besöka vården om man gör det på
grund av våld i en nära relation
och man får också ett gratis återbesök inom tre dagar. Det gäller
besök inom alla verksamheter i
landstinget. Att det är gratis gör
att man inte behöver vara rädd för
att det kommer hem en räkning
från landstinget.
Har tystnadsplikt
– Vi har tystnadsplikt och anmälningsplikt bara i vissa undantagsfall, till exempel om man är gravid
och det ofödda barnets liv är i fara,
om personen ifråga är under under
18 år eller om det finns minderåriga barn i familjen som far illa,
säger Petra Karlsson.
I vården finns rutiner för hur den som utsätts för våld i en nära relation ska tas
om hand. Bland annat ska man kunna få ett akut boende första dygnet efter
att man sökt vård. Här visar Petra Karlsson hur en skada av misshandel dokumenteras med hjälp av att rita in skadan på en bild av människokroppen.
Kvinnojouren
Det här är
våld i nära
relationer
– en viktig samarbetspartner för landstinget
Våld i nära relationer finns i
alla samhällsklasser, yrken och
åldrar. Oftast sker våldet i det
egna hemmet och i de allra
flesta fallen är det en man som
utövar våld mot en kvinna.
Landstinget tar problemet på
största allvar och har ett nära
samarbete med Blekinges
kvinnojourer.
Kvinnor som utsätts för våld av sin
partner kommer ibland i kontakt
med kvinnojourerna med hjälp av
vården eller polisen.
– Men vanligast är att kvinnan
själv kontaktar oss direkt, säger
Mia Jonsson, som arbetar vid
kvinnojouren i Karlskrona.
Kvinnojourer finns i varje kommun i länet och är frivilligorgansationer. De flesta av de cirka 80
kvinnojoursarbetarna i Blekinge,
samtliga kvinnor, arbetar ideellt.
Insatserna omfattar utbildningar
och att verka för jämställdhet. Att
kvinnor blir slagna av sina män
är nämligen en konsekvens av att
kvinnan alltjämt är underordnad
mannen, även om det inte märks
lika tydligt som förr i världen.
Viktigast av allt för den som är
utsatt för våld är att kvinnojouren
erbjuder ett direkt stöd.
Inte själklart att ta kontakt
– Stödet kan se ut på många olika
sätt och det är viktigt att veta att
allt sker på kvinnans villkor. Man
får vara helt anonym och vi utövar
inga påtryckningar på att man
exempelvis ska lämna den som slår
eller anmäla honom till polisen.
Om man bara vill prata lite går det
bra, poängterar Mia Jonsson.
Att överhuvudtaget ta steget
att kontakta kvinnojouren är
inte självklart. Misshandel följer
nämligen ofta ett mönster som
börjar med att mannen beter sig
svartsjukt och börjar kontrollera
sin kvinna, vart hon går, vem hon
umgås med, hur hon klär sig. Beteendet kan övergå till nedsättande
kommentarer, hot om våld eller
om att exempelvis ta barnen ifrån
kvinnan. När slagen till sist kommer är kvinnan redan försvagad
och förminskad. Att bli misshandlad har blivit en del av det normala
i vardagen.
Ett stort mörkertal
Kvinnojourerna i Blekinge får
varje år cirka 800 enskilda kontakter från kvinnor som behöver hjälp
eller anhöriga som oroar sig. Men
mörkertalet är stort. Och av dem
som ändå väljer att kontakta kvinnojouren med sina problem väljer
mycket få att gå så långt som att
anmäla misshandeln till polisen.
– Bara sju procent, visar en undersökning vi gjorde i Karlskrona
för ett par år sedan, berättar Mia
Jonsson.
Vanliga former av stöd är samtal
och rådgivning, hjälp med att
komma i kontakt med läkare för
att dokumentera skador och med
polisen för dem som vill göra en
anmälan. Om en anmälan leder
till rättegång kan kvinnojoursarbetare följa med både som stöd och
för att vittna. En viktig stödform
är också de skyddade eller hemliga
boenden som finns i varje kommun. Vissa har flytt det egna
Våld i nära relationer kan vara
fysiskt, psykiskt, sexuellt och
ekonomiskt våld. Begreppet
omfattar alla övergrepp som är
kriminaliserade enligt lagen. Våld
i nära relationer utövas av en
person som vill ha makten inom
och över relationen.
Våld i nära relationer är:
• mäns våld mot kvinnor
• kvinnors våld mot män
• våld i samkönade realtioner
• våld mot äldre
• våld mot personer med funktionsnedsättningar
• hedersrelaterat våld
Källa: Landstinget Blekinges riktlinjer
för omhändertagande vid våld
i nära relationer och våldtäkt.
”Den du älskar aktar du” är budskapet på tavlan. Tavlan i Olofströms
kvinno- och tjejjours lokaler omges av representanter för fyra av länets fem
kvinnojourer: Marie Gunnarsson, Ronneby, Mia Jonsson, Karlskrona, AnneLott Antonsson, Karlshamn och Karin Svensson, Olofström.
hemmet för sitt liv och behöver
någonstans att bo akut, andra kan
behöva bo skyddat en tid när de
nyss avslutat ett förhållande.
– Det är då risken för våld är
som störst, förklarar Karin Svensson från Olofströms kvinno- och
tjejjour.
Viktig samarbetspartner
För Landstinget Blekinge är kvinnojourerna en viktig samarbetspartner. Varje år får kvinnojourerna i Blekinge ekonomiskt stöd
från landstinget, för närvarande
sammanlagt 65 000 kronor.
– Det är viktigt att skilja på det
formella ansvar som landstinget,
polisen och andra organisationer
har inom sina områden, och den
kompletterande resurs som våra
kvinnojourer utgör. För vår del
kan de ta vid där det medicinska
ansvaret för kvinnan tar slut.
Därför har vi ett nära samarbete,
säger landstingets folkhälsostrateg
Thomas Gustafson.
Är du utsatt? Här
följer några tips från
kvinnojourerna:
•Skriv dagbok om vad som
händer. Det hjälper dig att
få en överblick över våld och
hot. Dagboken kan också
vara ett bra underlag om du
bestämmer dig för att göra en
polisanmälan.
•Att läsa din egen dagbok om
våldet kan hjälpa dig att förstå
din egen situation. När du läser den ser du dig själv utifrån.
Kvinnojourer i
Blekinge:
Karlshamn 0454-818 99
Karlskrona 0455-188 03
Olofström 0454-406 98
Ronneby 0457-123 23
Sölvesborg 0456-131 00
Kvinnofridslinjen 020-50 50 50
(gratis samtal som inte syns på
telefonräkningen)
•Gå till en vårdcentral och få
skadan fotograferad och dokumenterad. Det innebär inte att
du behöver göra en polisanmälan, men om du senare
vill anmäla är det bra att skadan finns dokumenterad.
•Den som blir misshandlad
drar sig ofta undan sociala
sammanhang. Om du är anhörig, vän eller arbetskamrat
och misstänker att något inte
står rätt till, våga fråga och
tränga dig på, fastän kvinnan
signalerar att hon inte vill.
Ditt Landsting december 2011
12
Foto: Mattias Selander
Ismael Bouachmir, Viktor Hall, Viktor Sturkman och Björn Kjellgren rådgör vid frågekontrollen i det rollspel som till sist ska leda fram till en hemlig kista.
Diabetesläger för ungdomar
med både teori och äventyr
Barn och ungdomar som har
diabetes måste kunna mycket
om sin sjukdom för att kontrollera den och leva ett bra liv. På
diabetesläger får deltagarna
lära både av varandra och av
barn- och ungdomsklinikens
medarbetare. Ditt Landsting
fick följa med på en förmiddag
av teori, äventyr och gemenskap.
Har man diabetes tillhör begrepp
som HbAc, sockerkurvor, celiaki
och sköldkörtel till vardagen.
Barnläkarna Magnus Ljungcrantz
och Grazyna Skladzien berättar
om hur cellerna i njurar, ögon,
nerver och blodkärl påverkas vid
högt socker.
– Kan man bli blind när man
har diabetes? Ja, men risken är
liten. Bara en av 1 000 diabetiker
blir blind, säger Magnus Ljungcrantz.
– Om ni inte röker, lägger han
till efter en konstpaus. Då ökar
risken med tre gånger.
Rollspelsäventyr i tre dagar
Lägerdeltagarna sitter lugnt i olika
ställningar bakom det u-formade
bordet och svarar kort och blygt.
En och annan blick far ut genom
fönstret. Efter en timmes teoripass
är det hög tid att dra in frisk luft
i lungorna och röra på benen i
det rollspelsäventyr som de vuxna
kommit på och som går som en
röd tråd genom lägrets tre dagar.
Pedagogik en del av vården
Diabetetslägret är bara ett
av många exempel där barnoch ungdomskliniken arbetar
med patienterna på andra
sätt än traditionell sjukvård.
Förutom diabeteslägret för barn
i årskurs 5 till 8 ordnar barnoch ungdomskliniken årliga
diabetesskoldagar för barn med
diabetes mellan årskurs 1 och 5.
Och för äldre barn arrangeras
årliga vinterläger.
– Pedagogiken är en stor del
av vården. Barnen ska lära sig
om sin sjukdom för att få ett så
bra liv som möjligt, säger Göran
Åström, verksamhetschef på
barn- och ungdomskliniken.
Därför ordnar kliniken
inte bara en diabetesskola utan
astmaskola, exemskola och kisseskola, den senare för barn som
har problem med att de kissar
ner sig. Men det handlar inte om
lärande i traditionell bemärkelse,
med kunskapsförmedling i ett
klassrum. Lärandet sker i stället
oftast i grupp, genom lek och i
andra miljöer.
Ett viktigt syfte med lärandet
är också att betona det friska hos
barnet.
Deltagarna tävlar i lag genom
att svara på frågor om diabetes,
undvika de vuxna ”soldater” som
lurar i skogen och ha en lagstrategi
om någon i laget skulle råka bli
tillfångatagen. Slutmålet är att
hitta den plats där en hemlig kista
finns.
– Vi måste bli först, annars får
jag damp, ropar 11-årige Viktor
Hall från Karlskrona, samtidigt
som han och hans lagkamrater
sätter fart från en frågekontroll till
nästa i skogen, som denna septemberdag dränks i sol och svampdoft.
– Är vi först, är det viktigaste
Viktor Hall vill veta av lekterapeuten Lars-Göran Boström när hans
grupp kommer i mål.
Lära av varandra
Diabeteslägren har pågått under
25 år och ett viktigt syfte är att
barn och ungdomar med diabetes
ska lära av varandra. Vad har du
för stickteknik? Hur gör du när du
får godissug? Jasså, du har pump i
stället för penna, hur fungerar det?
Lägerledaren och barnöverläkaren Magnus Ljungcrantz berättar
att alla barn i Blekinge med
diabetes blir inbjudna till lägret
två gånger i årskurserna 5 till 8, en
gång i de yngre åren, en gång i de
äldre.
– Tanken med det är att de
äldre, som har varit med förut, ska
veta mer än de yngre och få visa
dem hur allt går till,
säger Magnus Ljungcrantz.
Att det finns deltagare med både
koll och bestämda åsikter om vad
som är bäst och sämst med lägret
råder ingen tvekan om:
– Teorin, att sitta ner och lyssna,
är jobbigast, säger Viktor Hall.
– På kvällarna, när vi spelar spel
och pratar, då är det roligast, slår
12-åriga Hillevi Magnusson fast.
På väg ut till rollspelsäventyret får Hanna Andersson Foto: Mattias Selander
avbryta och kolla blodsockret. Barnsjuksköterskan Eva Strigård hjälper till.
Barnläkaren Grazyna Skladzien visar hur diabetes
kan påverka ögonen.
Foto: Mattias Selander
Ditt Landsting december 2011
13
Böj dig
smärtfri
Det är många som har ont i
rygg och nacke. Med McKenziemetoden kan du få hjälp
med smärtan – och det till
största delen med böjningar
och enkla rörelser som du gör
själv.
en patient att lägga sig på magen
på en brits och vänta. Britsen var
bakåtfälld och patienten fick böja
ryggen kraftigt bakåt. När McKenzie kom in i rummet och bad
patienten att stiga upp var smärtan
borta.
I mitten av 90-talet kom McKenziemetoden till Blekinge.
Sjukgymnasterna fick en ny och
effektivare metod att behandla
rygg- och nackbesvär. 70 till 80
procent av patienter med dessa besvär kan behandlas med metoden,
enligt Anna Danilo, sjukgymnast
på Sölvesborgs vårdcentral.
Felbelastning orsak
– Oftast beror smärta på att
vi belastar ländrygg och nacke
för ensidigt. Mycket sittande i
kombination med många framåtböjningar gör att disken som finns
mellan ryggkotorna börjar bukta
bakåt. Det kan vara en orsak till
att ryggsmärta uppstår, säger Anna
Danilo.
Hon förklarar att när man böjer
tillbaka åt andra hållet får man tillbaka balansen i ryggkotorna och
därmed kan smärtan minska.
Blir snabbt bättre
– Det som är fantastiskt med denna metod är att patienterna snabbt
kan bli bättre genom rörelser jag
visar dem. Samtidigt ger jag kunskap om hur man kan behandla
sig själv om smärtan återkommer i
framtiden, säger hon.
Självbehandlingen bygger på att
patienterna kan kontrollera sina
besvär med hjälp av enkla, upprepade rörelser som kan utföras var
som helst.
Var ett misstag
Metoden upptäcktes av misstag
när sjukgymnasten Robin McKenzie på Nya Zeeland 1959 sade till
Välkänd metod
McKenziemetoden är världsomspännande och började användas
i Sverige i slutet av 1980-talet. I
dag är metoden välkänd bland
alla svenska sjukgymnaster. I USA
är metoden den vanligaste och
populäraste för att bota rygg- och
nackbesvär. Nu har man även
med gott resultat börjat använda
McKenziemetoden när man botar
smärta i axel-, armbåg-, höft-, knäoch fotleder.
Bakåtböjning är en vanlig rörelse inom McKenziemetoden. Sjukgymnast Anna Danilo visar på Tove Vaugarny.
I dag finns det tre sjukgymnaster
i landstinget som har McKenzieexamen och cirka 15 personer har
utbildning i metoden.
Här finns behandlingen
På dessa vårdcentraler
kan du få hjälp genom
McKenzie-metoden:
•
•
•
•
•
Jämjö
Kallinge
Lyckeby
Nättraby
Olofström
•
•
•
•
•
Ronneby
Rödeby
Sölvesborg
Trossö
Tullgården
Missbrukarvården ska förbättras
på en rad områden
Missbrukarvården i Sverige
ska förbättras på en rad områden. Det framgår av en nationell utredning som landstingsstyrelsen har behandlat.
Tobbe Trollkarl och Mojje besökte på eget initiativ Blekingesjukhusets barnklinik.
Foto: Håkan Linder
Tobbe Trollkarl och Mojje på besök
Torsdagen den 3 november
blev det trolleri och musik på
barn- och ungdomskliniken vid
Blekingesjukhuset i Karlskrona.
Barnidolerna Tobbe Trollkarl och
Mojje besökte på eget initiativ
kliniken för att glädja några av
patienterna med tricks och toner.
Stämningen var hög. Tobbe trollade och Mojje fick barnen till att
sjunga så taket nästan reste sig.
Efter framträdandet fick barnen
leka och busa med sina idoler en
stund. Tobbe och Mojje skojade,
gjorde roliga grimaser och ställde
upp för fotografering tillsammans
med barnen.
– Vilka bustokiga gubbar, tyckte
Ida Larsson 6 år, efter att fått en
stor kram och ett signerat foto av
Mojje.
Snyggingen Mojje med Ida och Albin.
Bakgrunden till missbruksutredningen är att många människor
med beroendeproblem i Sverige
inte får rätt vård, bland annat
på grund av bristande kunskap
om nya behandlingsmetoder och
otydliga gränsdragningar mellan
landsting och kommuner kring
vem som ansvarar för vad. För
att komma tillrätta med dessa
problem föreslår utredningen
flera förändringar som landstinget
ställer sig bakom, till exempel
följande:
•Landstingen ska ha ansvar
för avgiftning, behandling
av abstinens, utredning och
all behandling av missbruk.
Kommunerna ska ha ansvar
för psykosocialt stöd, boende,
sysselsättning och försörjning.
•Myndigheter ska bli bättre på
att tidigt upptäcka beroende
eller risk för beroende, exempelvis genom att familjeläkarnas
kompetens inom missbruk höjs.
•Den enskildes ställning ska
stärkas, till exempel genom
en lagreglerad rätt till ett gott
bemötande.
På några punkter tycker Landstinget Blekinge annorlunda än det
som föreslås i utredningen. Det
gäller exempelvis förslaget om en
förstärkt vårdgaranti för personer
med missbruk. Landstinget Blekinge menar att den vårdgaranti
som gäller för övrig vård också ska
gälla för personer med missbruk.
Enligt landstinget finns det ingen
anledning att särbehandla just
missbrukare utan samma regler
ska gälla för missbrukare som för
människor med andra sjukdomstillstånd.
Likaså tycker landstinget att
berusade och våldsamma personer
som omhändertas enligt lagen om
omhändertagande av berusade
personer ska nyktra till hos polisen
och inte på en tillnyktringsenhet
i sjukvården. Däremot ska landstinget bistå polisen med medicinsk
bedömning.
Landstinget menar också att
lagen bör gälla från och med den 1
januari 2014 och inte som det föreslås i utredningen, den 1 januari
2013. Detta eftersom införandet
av förändringarna kräver bra
förberedelser.
Ditt Landsting december 2011
14
Ett snyggt jobb gör Helena glad
Hon beskriver sitt arbete som
roligt, kreativt och varierande.
Att arbeta med kirurgi och
göra det funktionellt och
snyggt får henne att må bra.
Möt Helena Gladh, ortopedläkare på Blekingesjukhuset.
JOBBA I LANDSTINGET
Efter studentexamen gick hon ett
år på Lunds Tekniska Högskola
och läste kemiteknik men kände
väldigt snabbt att det inte var någonting för henne. Däremot tyckte
hon att kompisarna som läste på
läkarlinjen verkade gå en väldigt
rolig och spännande utbildning.
Så då sökte hon dit i stället.
Nu har Helena Gladh arbetat
som läkare i 13 år och är sedan
2006 verksam som ortopedläkare
på Blekingesjukhuset.
Hur kommer det sig att du specialiserade dig inom ortopedi?
– Det är en väldigt rolig specialitet. Ortopedi är en levande
verksamhet, det händer saker hela
tiden och är dessutom ett ganska
konstnärligt arbete. Jag tycker att
det är roligt att arbeta med kirurgi
och göra det snyggt. Ser det snyggt
ut så blir det oftast bra och funktionellt också. Det estetiska och
konstnärliga i mitt yrke tilltalar
mig mycket. Jag har alltid haft ett
stort behov att få jobba med mina
händer – det får mig att må bra.
Och det gör jag i mitt arbete som
ortopedläkare.
Berätta om ditt jobb.
– Mitt arbete är uppdelat på
fyra stationer: operation, akutmottagningen, mottagningsarbete
och avdelningsarbete. Kärnan och
tyngdpunkten i verksamheten är
operationer, som jag utför både i
Karlshamn och i Karlskrona.
Vad är svårast?
– Patienter med långdragen
smärta och värk som inte är
livshotande men som vi inte kan
bota utan som de måste lära sig
leva med – det är alltid tråkigt att
ge den typen av besked och att
inte kunna hjälpa. Jourpassen blir
också tyngre och tyngre eftersom
fler söker vård på natten.
Helena Gladh
Ålder: 40
Bor: I Karlskrona
Familj: Man och två barn
Fritidsintressen: Att läsa
böcker och titta på film
Läser just nu: Niceville av
Kathryn Stockett
Lyssnar på: Traditionell melodiös jazz och blues. På radion
gärna P1 och Rix FM.
Vad är det bästa med ditt arbete?
– Att det är kreativt och att jag
får arbeta praktiskt med mina händer. Det är också väldigt varierat
med flera olika arbetsuppgifter.
Dessutom är det fantastiskt att få
möta så många olika människor
– gamla, unga, barn, män och
kvinnor.
Om man vill bli ortopedläkare –
vilka egenskaper bör man ha?
– Man måste vara stresstålig,
händig, tycka att det är roligt med
praktiskt arbete, tolerera nattarbete
och kunna vända på dygnet och
sedan vända tillbaka på samma
vecka.
text: Petra sapic
Helena Gladh pratar med en av sina patienter vid Blekingesjukhuset i Karlskrona.
Lär dig mer om vinterkräksjuka
Det finns många typer av
magsjuka som antingen
beror på virus eller bakterier.
I Sverige beror magsjuka oftast på en virusinfektion, till
exempel Calicivirus som ger
vinterkräksjukan. Viruset är
mycket smittsamt och är en
av de vanligaste orsakerna
till magsjuka i Sverige.
kan smittan spridas genom luften
i form av små droppar. Calicivirus
drabbar alla åldersgrupper, men
framför allt äldre barn och vuxna.
Barn drabbas mest av kräkningar och vuxna av diarré. För att
förebygga smitta är det viktigt med
god hygien, framför allt att tvätta
händerna ofta och noga när man
varit på toaletten.
När virus orsakar magsjuka
skadas celler i tunntarmens
slemhinna, i det ytliga tarmluddet. När viruset skadar cellerna
försämras upptaget av vätska från
tarmen vilket i sin tur orsakar
kräkningarna och diarréerna.
Den här typen av infektioner är
vanligast under vinterhalvåret
när smittspridningen ökar av att
människor lever tätare tillsammans inomhus.
Stanna hemma minst två dygn
Inkubationstiden, det vill säga
den tid det tar från det att man
smittas till att man blir sjuk, är en
till två dagar. Symtomen är häftiga
kräkningar, diarré, ont i magen,
måttlig feber, huvudvärk och muskelvärk. Man kan känna sig riktigt
sjuk och dålig.
Besvären brukar hålla i sig i ett
till två dygn, ibland något dygn
längre. Man brukar oftast inte
smitta längre när två dygn har gått
efter det att besvären har försvunnit. Men ibland kan man smitta
andra personer upp till tre veckor
efter det att man blivit frisk igen.
Tvätta händerna ofta
Calicivirus sprids oftast från
människa till människa via
smittad, kall mat. Smittan kan
även spridas via direktkontakt
eller via dryck, till exempel om
någon som är smittad hanterar
drycken. Om man kräks häftigt
Behandling
Eftersom diarré gör att man förlorar vätska är det viktigt att dricka
mycket. Man bör dricka ofta och
lite i taget. Om små barn har kräkningar och diarréer är det extra
viktigt att de får i sig vätska.
Så snart man känner sig bättre
och kan börja äta igen går det bra
att pröva vanlig mat direkt.
När ska man söka vård?
Man ska kontakta en vårdcentral
eller ringa sjukvårdsrådgivningen
1177 om man har symtom på
magsjuka och inte får behålla
någon dryck utan riskerar att få
vätskebrist i kroppen.
Man ska också kontakta vården
om man har symtom på magsjuka
och
• är mycket trött och svag
• har blodiga diarréer
• har hög feber och fryser
• har svåra magsmärtor eller återkommande kräkningar
• tar medicin på grund av en
kronisk sjukdom.
Källa: 1177.se
1177.se – bästa
offentliga sajt
1177.se har blivit utsedd
till Sveriges bästa offentliga sajt 2011.
”Det finns något storslaget
över det uppdrag som 1177
har tagit sig an: Att både guida
till rätt vårdcentral eller sjukhus och informera om såväl
sjukdomar som symtom. Med
funktioner hela vägen som varför man har ont i tummen till
möjligheten att jämföra kvaliteten på olika vårdcentraler är
det här en sajt som verkligen
tar det bästa från Vårdsverige
till webben. Och det görs på
ett riktigt modernt sätt.”
Så lyder motiveringen för
1177.se som vid Internetworlds årliga tävling ”Sveriges
100 bästa sajter” blev utsedd
till Sveriges bästa offentliga sajt
2011. 1177.se – landstingen
och regionernas gemensamma
webbplats för råd om vård
- tog hem utmärkelsen i
konkurrens med Omvård,
Systembolaget, Socialdemokraterna och Röda Korset.
Ditt Landsting december 2011
15
LÄTTLÄST
Landstingsskatten höjs
Om du blir slagen hemma ska du få hjälp
Alla som bor i Blekinge
betalar skatt till landstinget.
Den skatten kallas landstingsskatt.
Om du blir slagen hemma
av din man eller någon annan anhörig
ska du få hjälp av landstinget.
Från och med nästa år
höjs landstingsskatten
med 80 öre.
Den nya skatten
blir 11,51 kronor.
Det betyder att 11,51 kronor
av varje hundralapp som du tjänar
dras i skatt till landstinget.
Det kan vara svårt att våga berätta
att man blir slagen av en anhörig.
De extra skattepengarna
som landstinget får in
ska göra att landstinget
får bättre ekonomi.
En del av pengarna
ska gå till att vårda gamla människor
och till att vårda människor
som snart ska dö.
Kalle fick dö hemma
Kalle Berglund från Hemsjö,
utanför Karlshamn,
ville dö hemma
när han blev sjuk i cancer
som inte gick att bota.
Den sista tiden i livet
fick Kalle vård hemma
av sin fru Lillemor Bonde.
Lillemor och Kalle
fick hjälp av landstinget.
Det är personal från hemsjukvården
som kommer hem
och hjälper sjuka och anhöriga
när någon vill dö hemma.
Personalen kan bland annat ge medicin
till den som är sjuk
och ge stöd till anhöriga.
Det finns också en särskild enhet
som stöttar hemsjukvården.
Den heter palliativmedicinska enheten.
Palliativmedicinska enheten finns i Karlshamn
och stöttar mest hemsjukvården i västra Blekinge.
Om du vågar berätta
när du besöker vården
blir besöket gratis.
Då behöver du inte vara rädd
för att det kommer hem en räkning
som den som slår dig kan se.
Om du har blivit skadad
ritar vårdpersonalen av skadan
eller fotograferar den.
Det kan behövas
om du vill göra en anmälan till polisen.
Du väljer själv
om du vill anmäla eller inte.
Du kan också få hjälp
med att kontakta kvinnojouren.
Kvinnojouren tar hand om
kvinnor som blir slagna.
Kvinnojouren hjälper också
kvinnor som blivit hotade
och kvinnor som blivit våldtagna.
På kvinnojouren
jobbar bara kvinnor.
Du kan själv ringa
till kvinnojouren
om du vill ha hjälp
eller fråga om något.
Det här är telefonnummer
till alla kvinnojourer
i Blekinge:
Karlshamn 0454-818 99
Karlskrona 0455-188 03
Olofström 0454-406 98
Ronneby 0457-123 23
Sölvesborg 0456-131 00
Du kan också ringa
till kvinnofridslinjen.
Telefonnumret är 020-50 50 50.
Det kostar inget
att ringa till kvinnofridslinjen.
Samtal till kvinnofridslinjen
syns inte på telefonräkningen.
Gunnar kom snabbt till sjukhus när han fick stroke
Gunnar Larsson i Nogersund,
utanför Sölvesborg,
vaknade på natten
och kunde inte röra
vänster arm och vänster ben.
Hans vänstra mungipa
hängde också.
Gunnar hade fått stroke.
Gunnar hade tur
som precis läst hur man gör
för att upptäcka att någon fått stroke.
Han läste det
i förra numret av Ditt Landsting.
Gunnar väckte sin fru Ingrid
och sade att han fått en stroke.
Ingrid ringde 112.
Gunnar kom snabbt
med ambulans till sjukhus.
Där röntgades Gunnar
och personalen såg
att Gunnar fått en propp i hjärnan.
Propp i hjärnan
är en form av stroke.
Gunnar fick ett medel i blodet
som löste upp proppen.
Efter bara ett par timmar
var han bra igen.
Nu är Gunnar hemma igen
och mår som vanligt
trots att läkaren sagt
att stroken var allvarlig.
Tack vare att Gunnar
kom snabbt till sjukhuset
blev han helt frisk igen.
Det blev bättre när jourcentralen flyttade
Jourcentralen är en vårdcentral
som har öppet på kvällen.
För tre år sedan
flyttade jourcentralen i Karlskrona
från akutmottagningen i Karlskrona
till Tullgårdens vårdcentral.
Då blev det bättre för patienterna.
Nu är väntetiderna kortare.
Innan kunde det vara stökigt,
trångt,
och långa väntetider,
i akutens väntrum.
Det har också blivit tydligare
att det bara är
de som är akut sjuka
som ska komma
till akutmottagningen.
Ditt Landsting december 2011
16
Ny utredning om
akutverksamheten
Skidnära stuga för cancerdrabbade familjer
Landstinget Blekinge gör en ny
utredning om hur akutverksamheten ska organiseras i Blekinge.
I våras tog landstingets politiker
beslut om att förändra akutorganisationen. Bland annat skulle
akutmottagningen i Karlshamn,
som bemannas främst av ortopeder
och kirurger, dras in nattetid.
Men eftersom beslutet skulle få
negativa konsekvenser för
patientsäkerheten och heller inte
är bra ur arbetsmiljösynpunkt, rev
politikerna upp beslutet. Nu har
förvaltningschef Bengt Wittesjö
fått i uppdrag att utreda akutverksamheten igen. Utredningen ska
presenteras senast den sista februari nästa år. Hänsyn ska också tas
till ett antal allvarliga lex Mariaärenden på akutmottagningen i
Karlshamn som Socialstyrelsen har
reagerat på. Socialstyrelsen kräver
därför åtgärder för att garantera en
säker vård.
Intill Snötorget i skidorten
Lindvallen i Dalarna ligger
Stefans Stuga. Här kan familjer
som drabbats av cancer koppla
av, umgås, uppleva och vara
tillsammans.
Stefans Stuga ingår i Stefan Paulssons cancerfond. Stefan, som
gick bort i februari 2008, hade
en speciell relation till Lindvallen. Stefans Stuga är resultatet av
många människors och företags
engagemang. Gemensamt för
alla är viljan att bidra till en plats
för positiva upplevelser och goda
minnen, en plats där familjer som
drabbats av cancer kan koppla av,
umgås, uppleva och vara tillsammans.
Stefans Stuga är praktiskt utrustad och inredd efter alla tänkbara
behov. När familjerna kommer är
allt praktiskt förberett. Förutom
boende omfattar erbjudandet
vintertid även skidpass, skidhyra,
bad och ett restaurangbesök.
Sänglinne, avresestädning och
stugvärdsservice ingår alltid.
Familjen kommer vid behov att
erbjudas en hyrbil och vid speciella
behov två flygbiljetter.
Till Stefans Stuga kan familjer,
där någon familjemedlem, barn eller vuxen, drabbats av cancer eller
gått bort i cancer, komma för att
ha fjällsemester. Varje vecka under
hela året erbjuder stiftelsen två familjer en kostnadsfri veckovistelse
i Stefans Stuga.
Sökande familjer ska vara
bosatta och mantalsskrivna inom
Södra sjukvårdsregionen där
Skåne, Blekinge, Kronoberg
och södra Halland ingår.
Ansökningsblankett finns på
Region Skånes webbplats,
www.skane.se.
Flertalet avgifter
oförändrade
De flesta avgifterna i vården kommer att vara oförändrade nästa år.
Några förändringar görs dock. Här
är några exempel:
•Avgiften vid abort blir densamma
som vid ett vanligt läkarbesök,
det vill säga 300 kronor.
•Avgiften höjs för den som inte
avbokar tid för dagkirurgiskt
ingrepp (ingrepp där man får
komma hem samma dag) med
tillräckligt god framförhållning.
•Avgifter för det som inte räknas
som hälso- och sjukvård, till
exempel friskintyg, höjs.
DIARRÉ
MA GKNIP
1177
UTSLA G
Skolungdomar
röker mer
Fler 15-åringar röker,
visar folkhälsoinstitutets
senaste enkät. Ökningen
är störst bland flickor.
Var fjärde läsår genomför
folhälsoinstitutet enkätundersökningen ”Skolbarns
hälsovanor”. Den senaste studien visar att andelen 15-åriga
flickor som röker minst en
gång i veckan har ökat från 10
till 16 procent sedan läsåret
2005-2006. För pojkar är
utvecklingen likartad.
­– Det är en stor ökning,
men ett sätt att minska antalet
unga rökare är att öka skatten
på tobak. Ungdomar är priskänsliga och ökar priset finns
det goda chanser att de köper
mindre tobak, säger Maria
Corell utredare på folkhälsoinstitutet.
Källa: 1177.se
ALLERGISK CHOCK
SOS 112
Ett av S veriges viktigaste nummer
Du behöver bara kunna två enkla telefonnummer om du eller någon annan
blir sjuk eller råkar ut för en olycka. Det ena kan du redan, nödnumret 112.
Det andra är 1177 . Hela Sveriges nummer för sjukvårdsrådgivning, på både
webb och telefon.
Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning eller besök www
En tjänst från S veriges landsting och regioner .
.1177.se .
1177
1177